Volym 1 och 2
Betänkande av Vattenförvaltningsutredningen
Stockholm 2019
Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@nj.se
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2019 ISBN 978-91-38-25008-2
Till statsrådet Isabella Lövin
Regeringen beslutade den 14 september 2017 (dir. 2017:96) att till-kalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och utvärdera an-svarsfördelningen, beslutanderätten och organiseringen av myndig-heterna inom vattenförvaltningen. Utredningen fick den 13 juni 2019 besked om att redovisningstiden förlängs med två månader till den 31 december 2019. Utredningen har antagit namnet Vattenför-valtningsutredningen.
Den 14 september 2017 förordnades Karolina Ardesjö Lundén att vara särskild utredare.
Som experter i utredningen förordnades från och med den 15 maj 2018 handläggare Cecilia Alfredsson, ekolog Elisabet Andersson, departementssekreterare Anna M Carlsson, professor Katarina Eckerberg, sektionschef Ann-Sofie Eriksson, enhetschef Peder Eriksson, utvärderare Michael Frisk, utredningsledare Thomas Gerenstein, ämnesråd Susanne Gerland, hydrolog Niclas Hjerdt, miljöjurist Josia Hort, avdelningschef Olof Johansson, ämnesråd Anna Josefsson, enhetschef Helena Kjellson, vattenvårdsdirektör Joakim Kruse, jurist Ingela Lindquist, civilingenjör Roland Löfblad, biträdande chef Mark Marissink, expert Cecilia Näslund, departe-mentssekreterare Gunilla Renbjer, kansliråd Malin Rinnan, jurist Lennart Sandebjer, avdelningschef Björn Sjöberg, rättssakkunnig Agneta Staff, expert Jan-Olof Sundby, vatten- och miljöexpert Peter Sörngård och departementssekreterare Helena Wickström.
Som experter förordnades från och med den 3 december 2018 ord-föranden Thomas Sandberg, från och med den 6 maj 2019 juristen Helena Andreason och från och med den 19 augusti 2019 avdel-ningschefen Anna Jöborn.
Agneta Staff entledigades från och med den 5 oktober 2018 och i stället förordnades kanslirådet Niclas Damm som expert från och med den 8 oktober 2018. Helena Kjellson entledigades från och med
den 26 februari 2019 och i stället förordnades juristen Sara Nordström som expert från och med samma dag. Ingela Lindqvist entledigades från och med den 8 april 2019 och i stället förordnades utredaren Linda Kaneryd som expert från och med samma dag. Mark Marissink entledigades från och med den 19 augusti 2019 och i stället förordna-des enhetschefen Kerstin Åstrand som expert från och med samma dag.
Lennart Sandebjer och Susanne Gerland entledigades från upp-draget som expert från och med den 30 juni 2019.
Som sekreterare i utredningen anställdes den 1 oktober 2017 Helén Leijon, den 1 februari 2018 Christer Åström och den 1 mars 2019 Marie Römpötti. Patrik Bremdal var anställd som sekreterare under tiden den 16 juli till 31 december 2018.
Utredningen överlämnar härmed betänkandet En utvecklad vatten-förvaltning. Med detta är uppdraget slutfört.
Stockholm i december 2019
Karolina Ardesjö Lundén
/Helén Leijon Christer Åström Marie Römpötti Patrik Bremdal
Innehåll
Volym 1
Sammanfattning ... 21 DEL A Inledning
1 Författningsförslag ... 33
1.1 Förslag till lag om ändring av miljöbalken (1998:808) ... 33 1.2 Förslag till förordning (2021:xx) med instruktion
för Statens nämnd för normgivning på
vattenförvaltningens område ... 38 1.3 Förslag till förordning om ändring i
författningssamlingsförordningen (1976:725) ... 40 1.4 Förslag till förordning om ändring i förordning
(1998:1388) om vattenverksamheter ... 42 1.5 Förslag till förordning om ändring
i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ... 43 1.6 Förslag till förordning om ändring i
badvattenförordningen (2008:218) ... 79 1.7 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska
undersökning ... 81 1.8 Förslag till förordning om ändring i förordning
1.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut ... 87
1.10 Förslag till förordning om ändring i förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation ... 88
1.11 Förslag till förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341) ... 90
1.12 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten ... 91
1.13 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ... 94
1.14 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion ... 95
2 Uppdraget och hur det genomförts ... 99
2.1 Utredningens uppdrag ... 99
2.2 Upplägg och metod ... 101
2.3 Organisationsalternativ ... 106
2.4 Disposition ... 112
2.5 Begrepp ... 114
3 Förvaltningen av vatten ... 117
3.1 Ramdirektivet för vatten ... 117
3.2 Den svenska vattenförvaltningen ... 118
3.3 Vattenförekomster i Sverige och Europa ... 120
4 Utredningar och annat utvecklingsarbete ... 125
4.1 Inledning ... 125
4.3 Utredningar om miljökvalitetsnormer
och åtgärdsprogram ... 144
4.4 Utredningar om finansiering ... 150
4.5 Pågående utredningar och annat utvecklingsarbete ... 152
DEL B Kartläggning 5 Styrning ... 161
5.1 Konstitutionella utgångspunkter ... 161
5.1.1 Den svenska förvaltningsmodellen ... 161
5.1.2 Utredningens konstitutionella analys ... 162
5.2 Styrning ... 163
5.2.1 Det finns olika former av styrning ... 163
5.2.2 Det pågår ett utvecklingsarbete ... 165
5.2.3 Regeringens styrning av länsstyrelserna ... 167
5.2.4 Rollfördelningen mellan stat och kommun ... 168
5.2.5 Framförda synpunkter ... 168
5.3 Styrning genom miljö- och samhällsmål ... 171
5.3.1 Mål på vattenområdet ... 171
5.3.2 Framförda synpunkter ... 172
5.4 Exempel på andra förvaltningsmodeller i Sverige ... 174
5.4.1 Olika styrningsmodeller inom olika förvaltningsområden ... 174
5.4.2 Miljömålssystemet, klimatarbetet och Agenda 2030 ... 174
5.4.3 Fysisk planering, infrastrukturplanering och regional tillväxt ... 175
6 Vattendistrikt och avrinningsområden ... 177
6.1 Avrinningsdistrikt och vattendistrikt ... 177
6.1.1 Förklaring av begrepp ... 177
6.1.2 Indelning i vattendistrikt ... 178
6.1.3 Indelning i distrikt enligt andra direktiv ... 179
6.2 Vattenförekomster ... 181
6.2.1 Vattenförekomster i Sverige ... 181
6.2.2 Framförda synpunkter ... 183
6.3 Avrinningsområden och andra indelningar ... 183
6.3.1 Huvudavrinningsområden ... 183 6.3.2 Andra indelningar ... 187 6.3.3 Framförda synpunkter ... 190 7 Internationella avrinningsdistrikt ... 193 7.1 Internationella avrinningsdistrikt och avrinningsområden ... 193 7.1.1 Bakgrund... 193 7.1.2 Ramdirektivet för vatten ... 194
7.1.3 Det svenska regelverket ... 195
7.1.4 Distriktsindelningen i Sverige ... 196
7.1.5 Begreppen avrinningsdistrikt och vattendistrikt ... 197
7.1.6 Nordiskt samarbete om arbetet under ramdirektivet ... 198
7.1.7 Överträdelseärendet ... 198
7.2 Samarbete mellan Finland och Sverige ... 199
7.2.1 Torneälvens internationella avrinningsdistrikt ... 199
7.2.2 Framförda synpunkter ... 200
7.3 Samarbete mellan Norge och Sverige ... 203
7.3.1 Gemensamma norsk-svenska avrinningsområden ... 203
7.3.2 Vattenmyndigheternas förslag om ändrad indelning av avrinningsdistrikt längs norsk-svenska gränsen ... 204
7.3.3 Framförda synpunkter ... 205
7.4 Samarbete mellan Danmark och Sverige ... 208
7.4.1 Öresund ... 208
8 Organisation ... 211
8.1 Inledning... 211
8.2 Vattenförvaltningens organisation ... 214
8.2.1 Riksdagen och regeringen ... 214
8.2.2 Länsstyrelserna ... 215
8.2.3 Havs- och vattenmyndigheten ... 223
8.2.4 Sveriges geologiska undersökning (SGU) ... 227
8.2.5 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ... 229
8.2.6 Kommuner och landsting... 230
8.2.7 Framförda synpunkter ... 232
8.2.8 Konstitutionell analys av vattenförvaltningens organisation ... 247
8.3 Samverkansformer ... 249
8.3.1 Samarbete på unionsnivå ... 249
8.3.2 Samverkan på nationell nivå ... 250
8.3.3 Samordning inom och mellan distrikten ... 253
8.3.4 Samverkan genom vattenorganisationer ... 255
8.3.5 Samverkansprojekt utanför vattenförvaltningen ... 256
8.3.6 Framförda synpunkter ... 257
9 Planeringsarbete ... 261
9.1 Kartläggning och analys ... 262
9.1.1 Arbetet med att ta fram kunskapsunderlag... 262
9.1.2 Karakterisering... 263 9.1.3 Statusklassificering ... 266 9.1.4 Påverkansbedömning ... 267 9.1.5 Ekonomisk analys ... 268 9.1.6 Riskbedömning ... 269 9.1.7 Framförda synpunkter ... 269 9.2 Miljökvalitetsnormer ... 274
9.2.1 Arbetet med normsättning ... 274
9.3 Planering av åtgärder ... 278
9.3.1 Arbetet med att ta fram åtgärdsprogram ... 278
9.3.2 Framförda synpunkter ... 282
9.4 Förvaltningsplaner ... 288
9.4.1 Arbetet med att ta fram förvaltningsplaner ... 288
9.4.2 Arbetsprogram och tidplan ... 290
9.4.3 Översikt över väsentliga frågor ... 290
9.4.4 Framförda synpunkter ... 291
9.5 Övervakningsprogram ... 291
9.5.1 Organisation och ansvarsförhållanden ... 291
9.5.2 Europeiska kommissionens granskning ... 298
9.5.3 Utredningsuppdrag och projekt ... 299
9.5.4 Framförda synpunkter ... 304
9.6 Information till och samråd med allmänheten ... 311
9.6.1 Arbetet med information och samråd ... 311
9.6.2 Framförda synpunkter ... 313
10 Åtgärdsarbete ... 315
10.1 Genomförande av åtgärder ... 315
10.1.1 Inledning ... 315
10.1.2 Genomförande av åtgärder enligt åtgärdsprogram ... 317
10.1.3 Genomförande av åtgärder som inte ingår i åtgärdsprogram... 319
10.2 Exempel på fysiskt åtgärdsarbete ... 320
10.2.1 Åtgärder inom vattenkraften ... 320
10.2.2 Åtgärder inom industrin ... 322
10.2.3 Åtgärder inom jordbruket ... 323
10.2.4 Åtgärder inom skogsbruket... 325
10.2.5 Återställande av flottningsleder ... 325
10.2.6 Åtgärder inom infrastrukturområdet... 326
10.3 Exempel på lokala och regionala åtgärdsplaner ... 328
10.4 Framförda synpunkter ... 330
10.4.1 Genomförande av åtgärder ... 330
11 Rapporterings- och uppföljningsarbete ... 337
11.1 Bakgrund ... 337
11.2 Rapporteringen till kommissionen ... 338
11.2.1 Havs- och vattenmyndighetens rapportering ... 338
11.2.2 Interrimsrapporteringen ... 339 11.2.3 Framförda synpunkter ... 341 11.3 Vattenmyndigheternas uppföljning av åtgärdsprogrammen ... 341 11.3.1 Årlig uppföljning ... 341 11.3.2 Framförda synpunkter ... 343
11.4 Europeiska kommissionens granskning ... 344
11.5 Nationell uppföljning och utvärdering av resultat ... 350
11.5.1 Miljömålsuppföljningen ... 350
11.5.2 Annan uppföljning och utvärdering ... 350
11.5.3 Framförda synpunkter ... 352
12 Digital samverkan och digitala verktyg ... 355
12.1 Digital samverkan ... 355
12.2 Digitala verktyg ... 359
12.3 Förvaltning av databaser hos SMHI och SGU... 362
12.4 Framförda synpunkter ... 363
13 Kostnader och finansiering ... 365
13.1 Inledning... 365
13.2 Regelverket ... 367
13.3 Kopplingen mellan beslut om åtgärdsprogram och beslut om finansiering ... 369
13.4 Komplex finansiering via flera anslag ... 371
13.5 Finansiering av myndigheternas arbete inom vattenförvaltningen ... 372
13.5.1 Myndigheter med centrala uppgifter i vattenförvaltningen ... 372
13.5.2 Övriga myndigheter som berörs
av vattenförvaltningen ... 385
13.6 Kostnader för vattenförvaltningens åtgärder ... 389
13.6.1 Kostnader per område och aktör ... 389
13.6.2 Konsekvensanalyser i åtgärdsprogrammen ... 392
13.7 Finansiering av administrativa åtgärder ... 394
13.8 Finansiering av fysiska åtgärder ... 394
13.8.1 Verksamhetsutövares åtgärdsarbete ... 394
13.8.2 Principen att förorenaren eller användaren betalar ... 395
13.8.3 Olika finansieringskällor ... 396
13.9 Kostnader och finansiering för kommunernas vattenvårdande arbete ... 401
13.9.1 Kommunernas kostnader för administrativa och fysiska åtgärder ... 401
13.9.2 Kommunernas arbete med dricksvatten och avlopp ... 404
13.10 Finansiering av övervakning ... 406
14 Exempel från andra länder ... 411
14.1 Utredningens internationella kartläggning ... 411
14.2 Avrinningsområden och avrinningsdistrikt ... 412
14.3 Lagstiftning ... 413
14.4 Organisation ... 414
14.5 Miljömål, kartläggning och analys ... 426
14.6 Strategier, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ... 427
14.7 Genomförande av åtgärdsprogram ... 431
15 Samordning med andra direktiv ... 435
15.1 Inledning... 435
15.2 Havsmiljöförvaltning ... 437
15.3 Översvämningsdirektivet ... 442
15.4 Dricksvattendirektivet ... 445
15.5 Art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet ... 455
15.6 Badvattendirektivet ... 457
15.7 Nitratdirektivet ... 458
DEL C Bedömningar och förslag 16 Utredningens iakttagelser och bedömningar ... 461
16.1 Inledning... 462
16.1.1 Vårt uppdrag ... 462
16.1.2 Resultaten av vår utvärdering ... 463
16.1.3 Utredningens övergripande bedömningar ... 464
16.2 Internationella erfarenheter... 467 16.3 Styrning ... 468 16.4 Organisation ... 471 16.4.1 Myndigheternas roller ... 471 16.4.2 Arbetet på distriktsnivå ... 476 16.4.3 Resurser ... 478 16.5 Planeringsarbetet ... 479 16.5.1 Övervakning ... 479 16.5.2 Kunskapsunderlag ... 480 16.5.3 Beslut om miljökvalitetsnormer ... 481 16.5.4 Åtgärdsprogrammen ... 482 16.5.5 Vägledning ... 483
16.6 Åtgärdsarbetet ... 484
16.6.1 Genomförande av åtgärder ... 484
16.6.2 Finansiering av åtgärder ... 485
16.7 Rapporterings- och uppföljningsarbetet ... 487
16.7.1 Rapportering... 487
16.7.2 Uppföljning och utvärdering ... 487
17 Förslag om syfte och områdesindelning ... 489
17.1 Vattenförvaltningens syfte ... 489
17.2 Indelning i avrinningsdistrikt ... 490
17.3 Indelning i åtgärdsområden ... 496
18 Förslag om planeringsarbetet ... 499
18.1 Inledning ... 500
18.2 Kartläggning och analys och förslag till miljökvalitetsnormer ... 503
18.2.1 Vikten av ett gemensamt kunskapsunderlag ... 503
18.2.2 Kunskapsunderlag och förslag till miljökvalitetsnormer bör tas fram på flera nivåer... 504
18.2.3 Arbetet med analyser bör förstärkas ... 508
18.3 Beredning och beslut om miljökvalitetsnormer ... 509
18.3.1 Länsstyrelsernas förslag bör beredas inför beslut ... 509
18.3.2 Beslut om miljökvalitetsnormer bör fattas samlat på nationell nivå ... 510
18.3.3 Prövning av om förutsättningar föreligger för ändring av miljökvalitetsnorm ... 510
18.3.4 Yttrande i mål och ärenden om att tillåta en verksamhet eller åtgärd ... 511
18.4 Nationell handlingsplan för vattenförvaltningen ... 512
18.4.1 Skrivelse till riksdagen om en nationell handlingsplan ... 512
18.4.2 Den nationella handlingsplanens innehåll ... 514
18.4.3 Underlag till den nationella handlingsplanen ... 517
18.5 Förvaltningsplaner ... 518
18.5.1 Havs- och vattenmyndigheten tar fram och beslutar om förvaltningsplanerna ... 518
18.5.2 Förvaltningsplanens innehåll ... 519
18.5.3 Arbetsprogram och översikt över väsentliga frågor ... 521
18.6 Planering av åtgärder ... 522
18.6.1 Dagens åtgärdsprogram är inte en tillräckligt effektiv styrform ... 522
18.6.2 Planering av åtgärder behöver ske på flera nivåer ... 524
18.7 Åtgärdsprogram för avrinningsdistrikt ... 526
18.7.1 Regeringen bör ta fram och besluta om åtgärdsprogram för avrinningsdistrikt ... 526
18.7.2 Åtgärdsprogrammens innehåll ... 528
18.7.3 Behov av efterföljande beslut ... 529
18.7.4 Underlag till åtgärdsprogrammen för distrikten ... 531
18.8 Åtgärdsplanering på avrinningsområdesnivå ... 532
18.8.1 Konkret åtgärdsplanering på avrinningsområdesnivå införs ... 533
18.8.2 Indelning utifrån avrinningsområden ... 534
18.8.3 Alla myndigheter och kommuner ges ett ansvar på avrinningsområdesnivå ... 535
18.8.4 Frivilliga samverkansformer med en länsstyrelse som samordningsansvarig ... 536
18.8.5 Planeringen dokumenteras i operativa planer och delåtgärdsprogram ... 538
18.8.6 Kontrollfunktion ... 539
18.8.7 Avrinningsområdessamordning ... 540
18.8.8 Kommunstödjare ... 541
18.9 Övervakningsprogram ... 542
18.9.1 Behov av samordning ... 543
18.9.2 Organisation ... 545
18.9.3 Länsstyrelsernas regionala övervakning ... 549
18.9.4 Behovet av föreskrifter, metodstöd och vägledning ... 550
18.9.5 Behov av datainsamling från verksamhetsutövare ... 552
18.9.6 Vikten av att tillgängliggöra data från övervakningen ... 552
18.9.7 Samtliga typer av övervakning behövs ... 553
18.10 Samråd och samverkan ... 554
18.10.1 Samråd och samverkan ... 554
18.10.2 Behov av en nationell referensgrupp ... 555
18.10.3 Behov av lokala referensgrupper ... 557
18.10.4 Vattenråden som samverkansform... 560
18.10.5 Behov av utvecklat samarbete med grannländerna ... 562
18.11 Vägledning ... 562
18.11.1 Föreskrifter och vägledningar ... 562
18.11.2 CIS-arbetet ... 564
19 Förslag om åtgärdsarbetet ... 567
19.1 Inledning ... 567
19.2 En utvecklad åtgärdsplanering ger goda förutsättningar ... 568
19.3 Samverkan som drivkraft ... 569
19.4 Stärkta förutsättningar för administrativt åtgärdsarbete ... 571
20 Förslag om rapporterings- och uppföljningsarbetet ... 575
20.1 Sveriges rapportering till kommissionen ... 575
20.2 Uppföljning och utvärdering vidareutvecklas ... 576
20.2.1 Behov av fortsatt utveckling ... 577
20.2.2 Löpande uppföljning ... 578
20.2.3 Fördjupad utvärdering... 580
21 Förslag om förändrad organisation ... 581
21.1 Inledning... 582 21.2 Utredningens organisationsförslag ... 583 21.2.1 Avrinningsområdesnivå ... 585 21.2.2 Distriktsnivå ... 592 21.2.3 Nationell nivå ... 593 21.2.4 Behöriga myndigheter ... 602 21.3 Särskilt om beslutsinstanser ... 603
21.4 Övergång till ny organisation ... 609
22 Förslag om finansiering ... 611
22.1 Inledning... 612
22.2 Finansiering av vattenförvaltningen... 614
22.3 Förvaltningsanslag eller sakanslag? ... 618
22.4 Förändrad och förstärkt finansiering av den utvecklade vattenförvaltningsorganisationen ... 628
22.5 Finansiering av kommunernas åtgärdsplanering ... 633
22.6 Utformning av vattenförvaltningsavgift bör utredas ... 638
23 Samlad konsekvensbedömning ... 649
23.1 Inledning... 649
23.3 Utredningens förslag ... 652
23.3.1 Konsekvenser av utredningens förslag ... 652
23.3.2 Förslag för att motverka eventuella negativa konsekvenser av den föreslagna organisationsförändringen ... 667
23.3.3 Konsekvenser av utredningens förslag om avgiftsfinansiering ... 671
23.4 Alternativa modeller som övervägts ... 672
23.4.1 Nollalternativet – ingen förändring ... 672
23.4.2 Länsstyrelsealternativet ... 674
23.5 Förslagens konsekvenser för miljöövervakningen av vatten ... 676
23.6 Ekonomiska konsekvenser av förslagen ... 677
23.7 Övriga konsekvenser ... 689
23.7.1 Konsekvenser för företag och organisationer samt enskilda ... 689
23.7.2 Konsekvenser för landsting och kommuner ... 690
23.7.3 Konsekvenser för klimat och miljö ... 691
23.7.4 Legala konsekvenser av förslagen ... 692
23.7.5 Regionala perspektiv ... 693
23.7.6 Övriga konsekvenser ... 693
24 Författningskommentar ... 695
24.1 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808) ... 695
24.2 Förslaget till förordning (2021:xx) med instruktion för Statens nämnd för normgivning på vattenförvaltningens område ... 698
24.3 Förslaget till förordning om ändring i författningssamlingsförordningen (1976:725) ... 699
24.4 Förslaget till förordning om ändring i förordning (1998:1388) om vattenverksamheter ... 699
24.5 Förslaget till förordning om ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ... 700
24.6 Förslaget till förordning om ändring
i badvattenförordningen (2008:218) ... 719 24.7 Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska
undersökning ... 720 24.8 Förslaget till förordning om ändring i förordning
(2009:956) om översvämningsrisker ... 721 24.9 Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(2009:974) med instruktion för Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut ... 722 24.10 Förslaget till förordning om ändring i förordning
(2010:1770) om geografisk miljöinformation ... 723 24.11 Förslaget till förordning om ändring
i havsmiljöförordningen (2010:1341) ... 723 24.12 Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(2011:619) med instruktion för Havs- och
vattenmyndigheten ... 723 24.13 Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(2017:583) om regionalt tillväxtarbete ... 724 24.14 Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(2017:868) med länsstyrelseinstruktion ... 724
Särskilda yttranden ... 727 Referenser ... 755
Volym 2 Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2017:96 ... 773
Bilaga 2 En konstitutionell analys av vattenförvaltningens organisation ... 781
Bilaga 3 Indelningar ... 811
Bilaga 4 Styrning ... 863
Bilaga 5 Samarbete med Finland, Norge och Danmark ... 885
Bilaga 6 Rättslig reglering ... 919
Bilaga 7 Miljöövervakningsutredningen ... 949
Bilaga 8 Utredningar om finansiering ... 959
Bilaga 9 Myndigheter som berörs av vattenförvaltning ... 975
Bilaga 10 Vattenorganisationer ... 981
Bilaga 11 Exempel på vattenförvaltning i andra länder ... 989
Bilaga 12 Exempel på några andra förvaltningsmodeller i Sverige ...1207
Bilaga 13 Finansiering av fysiska åtgärder ...1245
Sammanfattning
Utredningens uppdrag och genomförande
Utredningen har haft i uppdrag att utreda och utvärdera ansvarsför-delningen, beslutanderätten och organiseringen av myndigheterna inom vattenförvaltningen och att lämna förslag på hur organisationen bör vara utformad för att underlätta en effektiv, samordnad, förank-rad och ändamålsenlig förvaltning. I uppdraget har även ingått att föreslå hur finansieringen av de åtgärder som följer av åtgärdsprogram-men bäst kan säkerställas samt lämna nödvändiga författningsförslag.
Utredningen har arbetat på ett öppet och förutsättningslöst sätt i syfte att ringa in problem, utmaningar och lämpliga lösningar för vattenförvaltningen. Vi har bland annat tagit fram en konstitutionell analys av dagens organisatoriska lösning, genomfört en internatio-nell kartläggning samt intervjuat företrädare för ett stort antal myn-digheter, kommuner och andra aktörer. Utredningen har tagit fram alternativa organisationsmodeller samt fört en löpande dialog kring de överväganden och förslag som har vuxit fram under arbetets gång.
Utredningens iakttagelser och bedömningar
Vår utvärdering visar att vattenförvaltningen står inför ett antal olika utmaningar. I utvärderingen har vi gjort en rad iakttagelser utifrån synpunkter från olika aktörer, tidigare och egna studier och annat underlag. Utifrån dessa har vi i kapitel 16 gjort vår bedömning av behovet av förändringar.
Det finns inte någon enhetlig syn bland de olika aktörerna på hur vattenförvaltningen uppfattas eller vilka styrkor och svagheter som den nuvarande organisationen har. Olika aktörer relaterar till vatten-förvaltningens organisation och arbetsuppgifter på olika sätt utifrån
sina egna behov och uppfattningar. Den övergripande bild som fram-träder är dock att arbetet i dag inte är organiserat på ett sådant sätt att ansvar och mandat hänger ihop och att detta behöver förändras. Genom det arbete som hittills har utförts inom vattenförvalt-ningen har det skapats en stabil bas för fortsatt utvecklingsarbete. Vattenförvaltningen står inför olika utmaningar som det finns olika orsaker till, bland annat organisation, beslutanderätt, arbetsformer och finansiering.
Det är viktigt med en tydlig statlig strategisk styrning där riks-dagen och regeringen får tydligare roller och där styrsignaler, finan-siering och uppföljning hänger ihop. Dagens organisation är otydlig och arbetet bör i stället organiseras utifrån ordinarie förvaltnings-struktur. Den nuvarande organisationen kan inte fullt ut säkerställa lokal förankring eller ett arbete på avrinningsområdesnivå. Det är viktigt att vattenförvaltningen har tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter.
Arbetet inom vattenförvaltningen behöver utvecklas och förstär-kas både på nationell nivå och avrinningsområdesnivå för att bli mer effektivt och få större genomslag. Det finns behov av ökad samord-ning inom den akvatiska övervaksamord-ningen och arbetet med kunskaps-underlag behöver fortsatt utvecklas. Uppgiften att besluta om miljö-kvalitetsnormer behöver stärkas och arbetet med planering av åtgärder behöver utvecklas både på nationell strategisk nivå och på konkret avrinningsområdesnivå. Det behövs förstärkt vägledning från nationella myndigheter. Det är också viktigt med utvecklad samver-kan och delaktighet, och det finns behov av referensgrupper på både avrinningsområdesnivå och nationell nivå.
Rapporteringen till EU behöver underlättas och uppföljnings- och utvärderingsarbetet förstärkas. Indelningen i och arbetet inom inter-nationella distrikt behöver tydliggöras.
Åtgärdsarbetet hos statliga myndigheter och kommuner behöver förstärkas och det behöver vidtas fler konkreta fysiska åtgärder i vatt-nen. För detta behövs förstärkt finansiering.
Utredningens förslag
Utifrån det som har framkommit i vår utvärdering menar vi att det behövs organisatoriska förändringar för att underlätta en effektiv, sam-ordnad, förankrad och ändamålsenlig förvaltning av yt- och grund-vatten som uppfyller ramdirektivets krav. Vi menar också att planer-ingsarbetet inom vattenförvaltningen behöver förändras i vissa delar för att öka effektiviteten.
Syfte och distriktsindelning
I kapitel 17 behandlar utredningen förslag om syfte och områdesin-delning. Utredningen föreslår att det bör regleras i miljöbalken att Sveriges yt- och grundvatten ska förvaltas i syfte att skydda och för-bättra de akvatiska ekosystemen, främja en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser och mildra effekterna av översvämning och torka. Det bör framgå av vattenförvaltningsförordningen att vattenförvaltningen är en del av det svenska genomförandet av ramdirektivet för vatten.
När det gäller indelningen i avrinningsdistrikt föreslår utred-ningen att det bör tydliggöras att vattenförvaltningsarbetet ska utgå från de tio avrinningsdistrikt som Sverige ingår i: Bottenhavet, Botten-viken, Glomma, Nordland, Norra Östersjön, Södra Östersjön, Torne älv, Troms, Tröndelag och Västerhavet, varav åtta är interna-tionella. Bestämmelserna i 5 kapitlet miljöbalken om vattendistrikt bör upphävas och ersättas med en bestämmelse om att vattenför-valtningen ska utgå från avrinningsdistrikt. Bestämmelser om vilka avrinningsdistrikt som Sverige omfattas av och hur dessa distrikt är avgränsade bör finnas på förordningsnivå. Utredningen föreslår vidare att fokus på avrinningsområden ska öka. I planeringen av åt-gärder på avrinningsområdesnivå ska huvudavrinningsområden kunna föras samman till större åtgärdsområden eller delas upp i mindre åt-gärdsområden.
Planering
I kapitel 18 behandlar utredningen förslag om planeringsarbetet. Ut-redningen föreslår att SMHI och SGU ges ansvar för att på nationell nivå ta fram kunskapsunderlag. Länsstyrelserna kompletterar under-laget utifrån lokal kännedom. Havs- och vattenmyndigheten och SGU ges ansvar för att identifiera vattenförekomster och SMHI för huvud-avrinningsområden och kustområden. Länsstyrelserna ges ansvar för att, för respektive län, ta fram kunskapsunderlag och se över och ge förslag på statusklassning, förklaring av konstgjorda och kraftigt modi-fierade ytvattenförekomster och miljökvalitetsnormer. I detta ingår att genomföra påverkansanalys och riskbedömning och ekonomisk analys. Arbetet ska genomföras i samverkan mellan de länsstyrelser som ansvarar för arbetet inom varje avrinningsområde. Analys-arbetet ska förstärkas. Havs- och vattenmyndigheten och SGU ges ansvar för att aggregera kunskapsunderlaget till distriktsnivå. Havs- och vattenmyndigheten och SGU ska liksom hittills vägleda läns-styrelserna. Övriga centrala myndigheter bör bidra med kunskap.
Utredningen föreslår vidare att Havs- och vattenmyndigheten och SGU ska kvalitetssäkra länsstyrelsernas förslag till miljökvalitets-normer för yt- respektive grundvatten och bereda dessa inför beslut. Havs- och vattenmyndigheten och SGU ska vid beredningen av förslag till miljökvalitetsnormer ta in synpunkter från övriga berörda centrala myndigheter. En nationell nämnd inrättas för att besluta om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Administrativa upp-gifter åt nämnden utförs av Havs- och vattenmyndigheten som värd-myndighet.
Utredningen föreslår vidare att regeringen bör ta fram en skrivelse till riksdagen med en nationell handlingsplan för vattenförvaltningen. Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med SGU och övriga be-rörda myndigheter tar fram underlag i form av ett förslag till natio-nell handlingsplan.
Utredningen bedömer att dagens konstruktion med åtgärdspro-gram som beslutas av vattendelegationer inte är en tillräckligt effektiv styrform. Planering av åtgärder behöver i stället ske både på nationell strategisk nivå och på konkret avrinningsområdesnivå. En utgångs-punkt för planeringen av åtgärder bör vara den nationella handlings-planen.
Utredningen föreslår att regeringen bör ta fram och besluta om åtgärdsprogram för avrinningsdistrikten. Havs- och vattenmyndig-heten tillsammans med SGU och övriga berörda myndigheter och kommuner ska ta fram underlag i form av ett förslag till åtgärds-program för distrikten. Vidare föreslås att länsstyrelser, kommuner och berörda myndigheter gemensamt ska genomföra en konkret åt-gärdsplanering på avrinningsområdesnivå och gemensamt ta fram en operativ plan. Myndigheterna ska själva bestämma hur den lokala samverkan i åtgärdsplaneringen ska utformas i varje avrinningsområde. Länsstyrelserna ska särskilt bedöma om åtgärderna i en operativ plan är tillräckliga för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Havs- och vattenmyndigheten och SGU ska utvärdera den samlade effek-ten av de operativa planerna. Om det behövs för att den status som fastställts för vattenförekomsterna inom åtgärdsområdet ska kunna nås ska länsstyrelsen, tillsammans med övriga berörda myndigheter och kommuner, ta fram förslag till och fastställa ett gemensamt delåtgärdsprogram för ett åtgärdsområde. Det ska avsättas medel till länsstyrelserna arbete med avrinningsområdessamordning.
Vidare föreslås att distriktsvisa övervakningsprogram ska tas fram av Havs- och vattenmyndigheten och SGU i nära samverkan med Naturvårdsverket samt länsstyrelserna. Bemyndigandet till Havs- och vattenmyndigheten och SGU att meddela närmare föreskrifter om programmens innehåll bör upphävas. Havs- och vattenmyndigheten och SGU bör i samarbete med Naturvårdsverket och övriga berörda myndigheter ta fram övergripande metodbeskrivningar och vägled-ningar.
Havs- och vattenmyndigheten ska tillsammans med SGU ta fram och besluta om förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten.
Utredningen betonar att Havs- och vattenmyndigheten, SGU, länsstyrelserna och övriga berörda myndigheter och kommuner ska samverka med varandra för en effektiv vattenförvaltning. En ny bestämmelse om detta införs i vattenförvaltningsförordningen. Skyl-digheten att, när det är lämpligt, bilda referensgrupper för samverkan med olika intressenter förtydligas. Länsstyrelser bör ansvara för lokala referensgrupper för vattenförvaltningsarbetet på avrinningsområdes-nivå. När det är lämpligt kan medlemmarna i befintliga vattenråd utgöra grunden till en lokal referensgrupp. Havs- och vattenmyndig-heten bör ansvara för en nationell referensgrupp för att säkerställa
information till och medverkan av berörda branschorganisationer och relevanta organisationer från det civila samhället.
Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten och SGU även fortsättningsvis ska ansvara för att ta fram föreskrifter och vägleda övriga myndigheter och kommuner om hur vattenförvalt-ningsarbetet ska bedrivas. Även andra centrala myndigheter ska ha vägledande uppgifter. Det nationella metodstödet görs samordnat på nationell nivå av Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med i första hand SGU och SMHI. Vattendirektören ska även fortsatt komma från Regeringskansliet. Havs- och vattenmyndigheten ska svara för uppgiften att länka ihop CIS-arbetet med det svenska vattenför-valtningsarbetet.
Genomförande av åtgärder
I kapitel 19 behandlar utredningen frågor om åtgärdsarbetet. Utred-ningen gör bedömUtred-ningen att det är viktigt att skapa goda förut-sättningar för genomförandet av både administrativa och fysiska åtgärder. Det är vidare viktigt att formerna för samverkan mellan myndigheter och kommuner respektive mellan privata och offent-liga aktörer utvecklas. Vattenråden är viktiga och det är angeläget att uppmuntra fortsatt engagemang i denna typ av sammanslutningar. Utredningen bedömer att särskilda insatser behövs för att upp-muntra till ökat fysiskt åtgärdsarbete.
Rapportering och uppföljning
I kapitel 20 behandlar utredningen frågor om rapporterings- och uppföljningsarbetet. Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyn-digheten även fortsättningsvis ska ansvara för rapporteringen till Europeiska kommissionen. Utredningen menar vidare att uppfölj-ning och utvärdering av uppnådda resultat ska vidareutvecklas, både vad gäller löpande uppföljning och fördjupade utvärderingar. Myn-digheterna ska årligen redovisa resultat till regeringen, som i sin tur bör lämna en resultatredovisning till riksdagen. Regeringen bör vart sjätte år lämna en fördjupad utvärdering till riksdagen. Havs- och vattenmyndigheten ska leda arbetet med fördjupade utvärderingar.
Organisation
I kapitel 21 lämnar utredningen sitt förslag om förändrad organisa-tion.
På avrinningsområdesnivå föreslår utredningen att kommunerna ges en tydligare roll, bland annat genom att de ska delta i åtgärds-planeringen. Länsstyrelsernas roll förtydligas och utökas, bland annat genom att deras ansvar för att ta fram kunskapsunderlag och förslag till miljökvalitetsnormer formaliseras och att de även ges ansvar för att samordna åtgärdsplaneringen i avrinningsområdena och dokumen-tera detta i en operativ plan, och vid behov i delåtgärdsprogram. Läns-styrelserna ska även följa upp resultaten av de åtgärder som de genomfört och svara för yttranden och statlig kontroll av kommu-nala beslut i vissa mål och ärenden som avser verksamheter och åtgärder som påverkar vattenmiljön. Övriga berörda myndigheter ges tydligare roll i vattenförvaltningen genom att de bland annat ska delta i åtgärdsplaneringen och följa upp resultaten av de åtgärder som de genomfört. Länsstyrelserna ska inrätta lokala referensgrupper för att säkerställa information till och medverkan av olika aktörer i pla-nerings- och uppföljningsarbetet på avrinningsområdesnivå.
På distriktsnivå föreslår utredningen att de arbetsuppgifter som de fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter har i dag förs över till regeringen, den föreslagna nationella nämnden för normgivning, Havs- och vattenmyndigheten, SGU och samtliga länsstyrelser.
På nationell nivå föreslår utredningen att riksdagen och reger-ingen ges mer framskjutna roller genom bland annat den nationella handlingsplanen, regeringens åtgärdsprogram och efterföljande beslut. Havs- och vattenmyndigheten och SGU ges ett tydligt och utvidgat ansvar för yt- respektive grundvatten. Bland annat ska de ta fram övervakningsprogram, aggregera resultaten från kartläggnings- och analysarbetet till distriktsnivå, bereda länsstyrelsernas förslag till miljökvalitetsnormer och bedöma de operativa planerna. Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om och i samverkan med SGU ta fram en förvaltningsplan per distrikt samt genomföra samråd. SMHI:s roll förtydligas. SMHI och SGU ska bland annat ta fram nationella modellberäknade underlag till övervakning, kartläggning och analys. Havs- och vattenmyndigheten ska tillsammans med SGU och övriga myndigheter och kommuner ta fram underlag till den
natio-nella handlingsplanen och åtgärdsprogrammen. Havs- och myndigheten ska länka ihop CIS-arbetet med det svenska vatten-förvaltningsarbetet och leda arbetet med en fördjupad utvärdering vart sjätte år. En nationell normgivningsnämnd inrättas för att be-sluta om miljökvalitetsnormer med Havs- och vattenmyndigheten som värdmyndighet. De övriga centrala myndigheternas roll i vatten-förvaltningsarbetet stärks genom att de ges olika uppgifter, bland annat att bidra till det vägledande arbetet, ta fram underlag till den nationella handlingsplanen och regeringens åtgärdsprogram samt att följa upp resultaten av arbetet. En nationell referensgrupp inrättas för att säkerställa information till och medverkan av berörda aktörer på nationell nivå.
Vidare föreslår utredningen att Havs- och vattenmyndigheten, SGU, länsstyrelserna och den föreslagna nämndmyndigheten pekas ut som behöriga myndigheter.
Finansiering
I kapitel 22 behandlar utredningen frågor om finansiering. Utred-ningen föreslår att finansieringen av vattenförvaltUtred-ningen bör utgå från ett helhetsperspektiv och vara en integrerad del av den ordinarie statliga finansiella styrningen och budgetprocessen. Utredningen lämnar vidare förslag på hur medel bör omfördelas och tillföras de myndigheter som utredningen föreslår ska ansvara för arbetet inom vattenförvaltningen.
De medel som i dag finansierar vattenmyndigheternas verksamhet inom länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands, Kalmar och Västra Götalands län bör omfördelas till Havs- och vatten-myndigheten, SGU och samtliga länsstyrelser utifrån den föreslagna omfördelningen av uppgifter och ansvar. Såväl SMHI:s som läns-styrelsernas arbete med vattenförvaltning bör fortsatt finansieras via utgiftsområde 20, men de bör själva disponera medlen via egna anslags-poster på anslaget 1:11. Havs- och vattenmyndighetens och SGU:s förvaltningskostnader bör finansieras via myndigheternas respektive förvaltningsanslag, efter omfördelning från anslag 1:11 inom utgifts-område 20. Därutöver föreslås ytterligare medel tillföras för att stärka vattenförvaltningen, dels permanent till Havs- och vattenmyndig-heten och SGU via myndigheternas respektive förvaltningsanslag,
dels under en period på tre år till länsstyrelserna. Utökade resurser bör finansieras från andra anslag inom utgiftsområde 20, utom för medel till länsstyrelserna för att finansiera stöd till kommunerna, vilket bör finansieras från utgiftsområde 18 alternativt utgiftsområde 19.
Den föreslagna nämndmyndighetens omkostnader bör finansieras av Havs- och vattenmyndigheten (värdmyndighet).
Utredningen bedömer att det generella statsbidraget till kommu-nerna kan behöva ökas för att kompensera för ökade kostnader för samordning av planeringsarbetet på avrinningsområdesnivå. Även Regeringskansliet kan behöva förstärkta resurser under delar av för-valtningscykeln.
Utredningen bedömer vidare att samtliga myndigheter kan be-höva ytterligare resurser för åtgärdsarbete. Dessa medel ska i så fall äskas inom ramen för den ordinarie budgetprocessen.
Utredningen föreslår även att regeringen ska ge en myndighet eller särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en vattenförvaltningsavgift kan utformas. Avgiften är avsedd att stimu-lera arbete med vissa fysiska åtgärder.
Konsekvensbedömning
I kapitel 23 lämnar utredningen sin samlade konsekvensbedömning. Utredningen bedömer att de positiva konsekvenserna av förslagen väger tyngre än de nackdelar som förslagen kan ge upphov till. För att minska riskerna med en omorganisation föreslår utredningen en övergångslösning i form av att Havs- och vattenmyndigheten och SGU inrättar regionala kontor. Utredningen gör i kapitlet även en be-dömning av hur resurserna bör omfördelas och vilka resurstillskott som bedöms som nödvändiga.
Författningsförslag
Utredningen lämnar de författningsförslag som behövs för att genom-föra organisationsförändringarna och förtydliga hur arbetet ska be-drivas i kapitel 1. Ändringsförslagen beskrivs i författningskommen-taren i kapitel 24.
DEL A
Inledning
1
Författningsförslag
1.1
Förslag till lag om ändring av miljöbalken
(1998:808)
Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken (1998:808)
dels att 5 kap. 14 § och 19 kap. 3c § ska upphöra att gälla, dels att 5 kap. 13 och 15 §§, 19 kap. 3a § och 22 kap. 13 § och
rubriken närmast före 5 kap. 13 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 8 a §, av följande
lydelse
5 kap.
8 a §
Regeringen ska fastställa åtgärds-program inom vattenförvalt-ningen, för avrinningsdistrikt eller den del av ett internationellt av-rinningsdistrikt som ligger inom svenskt territorium. Åtgärdspro-grammet ska, utöver vad som följer av 9 §, innehålla uppgifter om de åtgärder som regeringen behöver vidta för att miljökvali-tetsnormerna ska kunna följas. De åtgärder som anges i ett sådant åtgärdsprogram ska ha vidtagits senast tre år efter det att program-met fastställdes.
Regeringen får föreskriva att myndigheter och kommuner ska fastställa delåtgärdsprogram som
omfattar del av ett avrinnings-distrikt. Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Vattenförvaltning 13 § För förvaltningen av kvali-teten på vattenmiljön ska Sveriges landområden och kustvattenom-råden delas in i
Sveriges yt- och grundvatten ska förvaltas i syfte att
1. skydda och förbättra de ak-vatiska ekosystemen,
2. främja en hållbar vatten-användning baserad på ett lång-siktigt skydd av tillgängliga vatten-resurser och
3. mildra effekterna av över-svämning och torka.
Förvaltningen ska utgå från av-rinningsdistrikt.
1. Bottenvikens vattendistrikt: det landområde från vilket all yt-vattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Bottenviken,
2. Bottenhavets vattendistrikt: det landområde från vilket all yt-vattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Bottenhavet,
3. Norra Östersjöns vatten-distrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområ-den som mynnar i södra Ålands hav eller norra Gotlandshavet,
4. Södra Östersjöns vatten-distrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som
mynnar i västra Gotlandshavet, östra Gotlandshavet, Bornholms-havet, Arkonahavet eller Öresund, och
5. Västerhavets vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Västerhavet.
I varje vattendistrikt ingår anslutande grundvatten och an-slutande kustvatten ut till de sär-skilda avgränsningslinjer, en nau-tisk mil räknat från baslinjerna, som framgår av bilaga 6 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterri-torium och maritima zoner.
Med avrinningsområde avses ett landområde från vilket all yt-vattenavrinning strömmar till havet genom ett enda utlopp eller delta.
Ytvatten, grundvatten, kust-vatten och landområden vid kusten som inte kan hänföras till ett visst avrinningsområde ska hänföras till det vattendistrikt som är närmast eller lämpligast.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen med-dela föreskrifter om gränsdrag-ningen mellan vattendistrikten. Vid gränsdragningen får ett enskilt avrinningsområde hänföras till annat vattendistrikt än vad som följer av första stycket, om det är lämpligt med hänsyn till förvalt-ningsarbetet.
Avgränsningen av internatio-nella avrinningsdistrikt samt vatten-förvaltningen inom sådana di-strikt ska se i samverkan med det eller de övriga länder som berörs.
15 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
1. föreskrifter om avrinnings-distrikt och gränsdragningen mel-lan dem,
1. föreskrifter om
karakterise-ring av vattenområden, förvalt-ningsplaner för vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön, och
2. föreskrifter om
karakterise-ring av vattenområden, förvalt-ningsplaner för avrinningsdistrikt och övervakning av vattenmiljön, och
2. ytterligare föreskrifter om
förvaltning av kvaliteten på
vat-tenmiljön.
3. ytterligare föreskrifter om
förvaltningen av yt- och
grund-vatten.
19 kap.
3a §
Om en kommun tillåter en verksamhet eller åtgärd enligt en bestämmelse om undantag som avses i 5 kap. 6 § eller ger dispens från bestämmelserna i 7 kap. 15 §, ska kommunen skicka beslutet till länsstyrelsen.
Beslut enligt en bestämmelse om undantag som avses i 5 kap. 6 § ska skickas till den länsstyrelse som är vattenmyndighet.
22 kap.
13 § I mål som avser en verksam-het eller åtgärd som påverkar vat-tenmiljön ska mark- och miljö-domstolen hämta in ett yttrande
från den länsstyrelse som är berörd vattenmyndighet, om
I mål som avser en verk-sam-het eller åtgärd som påverkar vat-tenmiljön ska mark- och miljö-domstolen hämta in ett yttrande, om
1. utredningen i målet ger anledning att anta att
a) något förhållande av betydelse för miljökvalitetsnormgivningen inte överensstämmer med det som lagts till grund för en sådan norm, och
b) den bristande överensstämmelsen har betydelse för möjlig-heten att bestämma rimliga och ändamålsenliga miljövillkor, eller
2. prövningen avser en fråga om att tillåta en verksamhet eller åtgärd med stöd av bestämmelser om undantag från 5 kap. 4 §.
I en begäran om yttrande enligt första stycket 1 ska domstolen redo-göra för den bristande överensstämmelsen och de skäl som talar för att ändra miljökvalitetsnormerna så att bristen avhjälps.
En begäran om yttrande enligt första stycket 1 ska ställas till Statens nämnd för normgivning på vattenförvaltningens område. En begäran enligt första stycket 2 ska ställas till länsstyrelsen i berört län.
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2022.
2. Ärenden enligt 19 kap. 3b § som vid ikraftträdandet handläggs vid en länsstyrelse som är vattenmyndighet ska, om ärendet i stället ska handläggas vid annan länsstyrelse, lämnas över till den läns-styrelsen.
1.2
Förslag till förordning (2021:xx) med instruktion
för Statens nämnd för normgivning på
vattenförvaltningens område
Härigenom föreskrivs följande.
Uppgifter
1 § Statens nämnd för normgivning på vattenförvaltningens
om-råde har till uppgift att besluta om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten enligt 5 kap. miljöbalken och 4 kap. vattenförvaltnings-förordningen (2004:660).
Ledning
2 § Myndigheten leds av en nämnd.
3 § Nämnden ska bestå av högst tio ledamöter. Ordförande och
vice ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare. Av övriga ledamöter ska minst fyra ledamöter ha myndighetsbakgrund med erfarenhet av yt- respektive grundvattenfrågor. Därutöver ska det i nämnden finnas ledamöter med erfarenhet av industriell, areell res-pektive kommunal verksamhet samt ledamöter med erfarenhet av arbete inom ideella organisationer på miljöområdet.
Organisation
4 § Havs- och vattenmyndigheten upplåter lokaler och utför
admi-nistrativa uppgifter åt myndigheten. Handläggande uppgifter åt myn-digheten utförs av Havs- och vattenmynmyn-digheten för ytvatten och av Sveriges geologiska undersökning för grundvatten.
Beslutsförhet
5 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst två
tredje-delar av de andra ledamöterna är närvarande. Om nämnden inte är enig om ett beslut ska omröstning ske. Vid omröstning ska den
mening gälla som omfattas av mer än hälften av de närvarande leda-möternas röster. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Tillämpligheten av vissa förordningar
6 § Förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunder-lag ska inte tillämpas på myndigheten.
Undantag från myndighetsförordningen
7 § Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515)
ska inte tillämpas på myndigheten: 5 § om delegering,
8 § om arbetsgivarpolitik, och 15–16 §§ om beslutsförhet.
1.3
Förslag till förordning om ändring i
författningssamlingsförordningen (1976:725)
Härigenom föreskrivs i fråga om författningssamlingsförordningen (1976:725) att bilaga 1 ska ha följande lydelse.
Bilaga 1
Författningssamlingar för centrala myndigheter
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
1.4
Förslag till förordning om ändring i förordning
(1998:1388) om vattenverksamheter
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:1388) om vatten-verksamheter att 25 och 29 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 §
Planen ska ge vägledning för de myndigheter som 1. för talan eller yttrar sig i prövningarna, eller 2. arbetar med eller fattar
be-slut om förvaltningen av
kvalite-ten på vatkvalite-tenmiljön.
2. arbetar med eller fattar be-slut om förvaltningen av yt- och
grundvatten.
29 §
Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna ska medverka i arbetet med förslagen enligt 24 § så att de blir ändamålsenliga med hänsyn till
1. syftet att nå de mål och främja de samordnade prioriteringar och hänsynstaganden som avses i 26 §, och
2. behovet av att vattenverksamheterna så snart som möjligt får moderna miljövillkor.
Om en länsstyrelse är vatten-myndighet ska också vattenmyn-digheten medverka i arbetet.
1.5
Förslag till förordning om ändring i
vattenförvaltningsförordningen (2004:660)
Härigenom föreskrivs i fråga om vattenförvaltningsförordningen (2004:660)
dels att 3 kap. 3 §, 5 kap. 7 §, 6 kap 2 a–4 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 9 § och 5 kap. 7 § ska
upp-höra att gälla,
dels att rubriken till 2 kap. ska lyda ”Avrinningsdistrikt och
be-höriga myndigheter” och att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Åtgärds-planering”,
dels att 1 kap. 1–2 §§, 2 kap. 1–4 §§, 3 kap 1–2 och 4 §§, 4 kap. 1,
3, 6 a, 8 b, 9–10, 13–16 §§, 5 kap. 1–5 §§, 6 kap. 1–2, 5–8 och 10 §§, 7 kap. 1–2 §§, 8 kap. 1–6 §§ och 9 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 2 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 4 kap. 1 § ska
ha följande lydelse,
dels att det ska införas nya paragrafer, 2 kap. 2 a §, 2 kap. 3 b §,
2 kap. 4 a §, 5 kap. 1 a §, 5 kap. 1 b §, 6 kap. 1 a § och 6 kap 1 b §, med följande lydelse,
dels att det närmast före 2 kap. 2 a §, 2 kap. 3 a §, 4 kap 14 §, 4 kap.
15 §, 6 kap. 1 §, 6 kap 1 a § och 6 kap. 1 b § ska införas nya rubriker av följande lydelse,
dels att det närmast 4 kap. 11 § ska införas en ny rubrik som ska
lyda ”Tillåtelse av verksamhet eller åtgärd”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 § Denna förordning gäller för-valtningen av kvaliteten på
vatten-miljön enligt 5 kap. miljöbalken.
Denna förordning gäller för-valtningen av yt- och grundvatten enligt 5 kap. miljöbalken.
Genom förordningen genom-förs delar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upp-rättande av en ram för gemen-skapens åtgärder på vattenpoliti-kens område.
Förordningen är meddelad med stöd av
– 5 kap. 1 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 1–10 §§, – 5 kap. 6 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 11–13 §§,
– 5 kap. 10 § första stycket
mil-jöbalken i fråga om 6 kap. 4 §, 1 b §, – 5 kap 8 a § i fråga om 6 kap.
– 5 kap. 10 § andra stycket miljöbalken i fråga om 6 kap. 1–3, 5–8 och 10 §§,
– 5 kap. 10 § andra stycket miljöbalken i fråga om 6 kap. 1–2, 5–8 och 10 §§,
– 5 kap. 15 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 1–4 §§, 4 kap. 14 §, 5 kap. 1–5 och 7 §§, 6 kap. 1–3, 5–8 och 10 §§ samt 7 kap. 1 och 2 §§, och
– 5 kap. 15 § miljöbalken i fråga om 2 kap. 1, 2 a, 3 a–b och
4 a §§, 3 kap. 1–4 §§, 4 kap. 14 §,
5 kap. 1–5 §§, 6 kap. 1–3, 5–8 och 10 §§ samt 7 kap. 1 och 2 §§, och – 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
2 § Med miljökvalitetsnorm, åt-gärdsprogram, vattendistrikt och
avrinningsområde avses i denna
förordning detsamma som i 5 kap. miljöbalken.
Med miljökvalitetsnorm och åtgärdsprogram avses i denna för-ordning detsamma som i 5 kap. miljöbalken.
Med badvatten avses i denna förordning detsamma som i bad-vattenförordningen (2008:218).
3 § I denna förordning avses med
akvifer: lager av geologiska material som är tillräckligt porösa och genomsläppliga för att medge ett betydande flöde eller uttag av grund-vatten,
avrinningsdistrikt: ett land- och havsområde som utgör en huvud-enhet för vattenförvaltningen och som består av ett eller flera av-rinningsområden med tillhörande grund- och kustvatten samt dessas tillrinningsområden,
avrinningsområde: ett land-område från vilket all ytvatten-avrinning strömmar till havet genom ett enda utlopp eller delta,
badvatten: en komst eller del av en ytvattenföre-komst som en kommun enligt bestämmelserna i badvattenför-ordningen (2008:218) har antecknat som badvatten i sitt badvatten-register,
delavrinningsområde: avrinningsområde inom ett huvudavrinnings-område från vilket all ytvattenavrinning strömmar till en viss punkt i ett vattendrag,
Direktiv 2000/60/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, i lydelsen enligt kommissionens direktiv 2014/101/EU,
direktiv 2006/118/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring, i lydelsen enligt kommissionens direktiv 2014/80/EU,
direktiv 2008/105/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rå-dets direktiv 2013/39/EU,
grundvatten: allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen,
grundvattenförekomst: avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer,
huvudavrinningsområde: avrinningsområde med en areal som är minst 200 kvadratkilometer uppströms mynningen i havet,
inlandsvatten: allt vatten på markytan undantaget vatten i över-gångszon och därutöver allt grundvatten på landsidan av baslinjerna enligt lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner,
internationellt avrinnings-distrikt: vattendistrikt som om-fattar flera staters territorium,
internationellt avrinnings-distrikt: avrinningsdistrikt som omfattar flera staters territorium, internationellt avrinningsområde: huvudavrinningsområde i vilket ingår del av annan stats territorium, om den andra staten tillämpar direktiv 2000/60/EG,
kustområde: landområde vid
kusten som inte kan hänföras till
ett visst huvudavrinningsområde
kustområde: sammanhängande landområde på Sveriges fastland
samt Gotland som inte kan
hän-föras till ett visst huvudavrinnings-område
kustvatten: vatten som finns från kusten till de särskilda avgräns-ningslinjerna en nautisk mil räknat från baslinjerna enligt lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner, undan-taget vatten i övergångszon och grundvatten,
skyddade områden: områden som har fastställts för skydd enligt bestämmelser grundade på den gemenskapslagstiftning som avses i bilaga IV till direktiv 2000/60/EG,
vatten i övergångszon: ytvatten i närheten av flodutlopp som delvis är av salthaltig karaktär till följd av närheten till kustvatten men som på ett väsentligt sätt påverkas av sötvattenströmmar,
ytvatten: inlandsvatten utom grundvatten, vatten i övergångs-zon samt kustvatten (när det gäl-ler kemisk status även territorial-vatten), och
ytvatten: inlandsvatten utom grundvatten, samt vatten i över-gångszon och kustvatten, när det gäller kemisk status omfattas även territorialvatten,
ytvattenförekomst: en avgrän-sad och betydande förekomst av ytvatten såsom t.ex. en sjö, en å, älv eller kanal, ett vatten i över-gångszon eller ett
kustvatten-område.
ytvattenförekomst: en avgrän-sad och betydande förekomst av ytvatten såsom t.ex. en sjö, en å, älv eller kanal, ett vatten i över-gångszon eller en del av
kust-vattnet, och
åtgärdsområde: ett avgränsat område för åtgärdsplanering eller att syfte som kan bestå av ett eller flera huvudavrinningsområden eller kustområden eller delar av kust- eller huvudavrinningsområden.
2 kap.
Avgränsning av vattendistrikt Avgränsning av
avrinnings-distrikt
1 §
De vattendistrikt som avses i
5 kap. 13 § miljöbalken är
avgrän-sade enligt följande.
Den förvaltning av yt- och grundvatten som avses i 5 kap.
13 § miljöbalken ska utgå från
avrinningsdistrikten Troms, Torne älv, Nordland, Bottenhavet, Trön-delag, Bottenviken, Glomma, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet.
Troms är ett internationellt av-rinningsdistrikt med avrinning till norsk kust. Delar av distriktet lig-ger i Finland respektive i Norr-bottens län.
Torne älv är ett internationellt avrinningsdistrikt med avrinning mot svensk och finsk kust. Distriktet omfattar huvudavrin-ningsområdet Torneälven samt utanför Torneälvens mynning i havet belägna kustvattenföre-komster samt dessa kustvatten-förekomsters tillrinningsområden. Delar av avrinningsdistriktet ligger i Finland respektive Norge.
Nordland är ett internationellt avrinningsdistrikt med avrinning mot norsk kust. Delar av distriktet ligger i Norrbottens län respektive Västerbottens län.
Bottenvikens vattendistrikt
om-fattar huvudavrinningsområdena från och med Torneälven till och med Öreälven, mellanliggande
Bottenviken är ett internatio-nellt avrinningsdistrikt med av-rinning till svensk kust. Distriktet
kustområden samt områden mellan Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt som dränerar direkt till Örefjärden eller Österfjärden.
omfattar huvudavrinningsområ-dena från och med Keräsjoki till och med Öreälven, samt
kust-vattenförekomster med tillrin-ningsområden belägna mellan Torne älvs avrinningsdistrikt och gräns mellan Norra Kvarken och Bottenhavet som dras söder om Örefjärden från Järnäs till yttre gräns för kustvatten. Delar av avrinningsdistriktet ligger i Norge. Tröndelag är ett internationellt avrinningsdistrikt med avrinning mot norsk kust. Delar av distriktet ligger i Jämtlands län.
Bottenhavets vattendistrikt
om-fattar huvudavrinningsområdena från och med Leduån till och med Dalälven, inklusive Vefsna,
mellanliggande kustområden samt områden mellan Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt som dränerar direkt till fjärden eller Yttre Nordmalings-fjärden och områden mellan Bottenhavets och Norra Öster-sjöns vattendistrikt som dränerar direkt till Skutskärsfjärden eller Gävlebuktens utsjövatten.
Bottenhavet är ett internatio-nellt avrinningsdistrikt med av-rinning till svensk kust. Distriktet
omfattar huvudavrinningsom-rådena från och med Leduån till och med Dalälven, samt
kust-vattenförekomster med tillrinnings-områden belägna i Bottenhavet från och med Nordmalingsfjärden i norr till och med Gävlebukten i söder. Delar av avrinningsdistrik-tet ligger i Norge.
Glomma är ett internationellt avrinningsdistrikt med avrinning till norsk kust. Delar av distriktet ligger i Jämtlands län, Värmlands län respektive Västra Götalands län.
Norra Östersjöns vattendistrikt
omfattar huvudavrinningsområ-dena från och med Tämnarån till och med Kilaån, mellanliggande
Norra Östersjön är ett avrin-ningsdistrikt med avrinning till svensk kust. Distriktet omfattar
kustområden samt områden mel-lan Bottenhavets och Norra Öster-sjöns vattendistrikt som dränerar direkt till Lövstabukten eller Karls-holmsfjärden och områden mellan Norra Östersjöns och Södra Öster-sjöns vattendistrikt som dränerar direkt till Stadsfjärden, Mellan-fjärden, SjösaMellan-fjärden, Örsbaken, Aspafjärden, Ålöfjärden eller Furö-området.
och med Tämnarån till och med Kilaån, samt kustvattenförekomster
med tillrinningsområden belägna mellan Gävlebukten i norr och Bråvikens kustvatten och Mars-viken i söder.
Södra Östersjöns vattendistrikt
omfattar huvudavrinningsområ-dena från och med Motala ström till och med Råån, Gotland, Gotska Sandön, mellanliggande
och anslutande kustområden samt områden mellan Norra Östersjöns och Södra Östersjöns vattendist-rikt som dränerar direkt till Inre Bråviken, Mellersta Bråviken, Yttre Bråviken, Bråvikens kust-vatten, Sillöfjärden eller Mars-viken och områden mellan Södra Östersjöns och Västerhavets vatten-distrikt som dränerar direkt till Norra mellersta Öresunds vatten eller Norra Öresunds
kust-vatten.
Södra Östersjön är ett avrin-ningsdistrikt med avrinning till svensk kust. Distriktet omfattar
huvudavrinningsområdena från och med Motala ström till och med Råån, Gotland, Gotska Sandön,
samt kustvattenförekomster med tillrinningsområden från och med Marsviken och Bråvikens kust-vatten i norr till och med Norra
Öresunds kustvatten.
Västerhavets vattendistrikt
om-fattar huvudavrinningsområdena från och med Vege å till och med Enningdalsälven, mellanliggande
kustområden samt områden mel-lan Södra Östersjöns och Väster-havets vattendistrikt som dränerar direkt till Skälderviken.
Västerhavet är ett internatio-nellt avrinningsdistrikt med av-rinning till svensk kust. Distriktet
omfattar huvudavrinningsområ-dena från och med Vege å till och med Enningdalsälven, samt
kust-vattenförekomster med tillrinnings-områden från och med
