• No results found

Affärsutveckling, lönsamhet och tillväxt i små tillverkande företag : Kan banken bli en strategisk affärspartner och agera som katalysator för tillväxt i det lokala näringslivet?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Affärsutveckling, lönsamhet och tillväxt i små tillverkande företag : Kan banken bli en strategisk affärspartner och agera som katalysator för tillväxt i det lokala näringslivet?"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

 

Affärsutveckling,  lönsamhet  och  tillväxt  i  små  

tillverkande  företag  

 

Kan  banken  bli  en  strategisk  affärspartner  och  agera  som  katalysator  

för  tillväxt  i  det  lokala  näringslivet?  

 

 

 

 

 

    Författare:   Christoffer  Rutgersson       Linköping  2009-­‐12-­‐03  

Examensarbete  Teknologie  Kandidat  Industriell  Ekonomi   LIU-­‐IEI-­‐TEK-­‐A-­‐-­‐09/00718-­‐-­‐SE  

(2)
(3)

     

 

Business  development,  profitability  and  growth  in  

small  manufacturing  companies  

 

Can  a  bank  be  a  strategic  business  partner  and  have  a  catalytic  effect  

for  business  growth  in  local  business  regions?  

 

 

          Author:     Christoffer  Rutgersson     Supervisor:   Anna  Öhrwall  Rönnbäck       Linköping  2009-­‐12-­‐03  

Bachelor  Thesis,  LIU-­‐IEI-­‐TEK-­‐A-­‐-­‐09/00718-­‐-­‐SE   Department  of  Management  and  Engineering  (IEI)  

(4)
(5)

Abstract  

This   thesis   analyzes   how   the   profitability   and   growth   of   small   manufacturing   companies   in   Sweden   are   impacted   by   managements   focus   on   business   development.   The   thesis   is   a   part   of   a   larger   research   project     named  Business  Navigator,  that  aims  to  develop  a  concept  model  of  IT-­‐services  for  SMEs  enabling  the  Swedish   banks  Swedbank  and  Sparbankerna  to  assist  the  SMEs  in  their  business  development  processes.  The  purpose  of   this   thesis   is   to   analyze   if   the   banks   can   help   small   companie,s   both   by   evaluating   how   sophisticated   the   managements  approach  to  business  development  are  in  general  and  analyze  the  impact  business  development   have  on  the  companies  profitability  and  growth.  The  closest  thing  to  the  role  the  banks  can  take  in  supporting   the  companies  is  an  external  member  in  the  companies  board  of  directors,  therefore  the  impact  on  business   development  in  the  small  manufacturing  companies  by  external  persons  in  the  board  of  the  companies  are  also   analyzed.  

The  results  of  this  study  shows  that  the  companies  where  management  spend  time  on  business  development   have  on  average  double  the  return  on  assets  compared  to  companies  where  management  do  not  spend  time   on  these  issues.  There  seems  to  also  be  a  difference  in  the  growth  rate  of  the  companies  even  if  this  difference   is  smaller  and  more  uncertain.  External  members  in  the  companies  board  of  directors  ensures  that  the  boards   are   active   which   in   turn   have   a   strong   positive   impact   on   how   much   time   management   spend   on   business   development  and  thereby,  probably  also  on  profitability  and  growth.  If  a  bank  should  offer  to  assist  customers   with  business  development  similar  to  external  persons  in  the  companies  board  of  directors,  there  is  probably   an  opportunity  to  increase  pressure  even  more  on  management  to  work  with  these  issues.    This  is  probably   even   more   true   in   companies   where   management,   owners   and   the   board   of   directors   consists   of   the   same   persons,  which  is  normal  in  Swedish  SMEs.  The  conclusion  therefore  is  that  a  bank  can  have  a  catalytic  effect  in   their  local  business  regions  by  helping  customers  focusing  on  business  development.  

Sammanfattning  

Denna   rapport   analyserar   hur   små   tillverkande   företag   arbetar   med   affärsutveckling   och   hur   det   påverkar   lönsamhet  och  tillväxt.  Examensarbetet  ingår  som  ett  delprojekt  i  forsknings-­‐  och  utvecklingsprojektet  Business   Navigator1  som  syftar  till  att  ta  fram  ett  koncept  för  ett  IT-­‐stöd  som  kan  fungera  som  färddator  för  små  och   medelstora  företag  i  deras  affärsutveckling.  Syftet  med  examensarbetet  är  ta  fram  underlag  för  att  analysera   om  det  kan  vara  en  möjlighet  för  Sparbankerna  och  Swedbank  att  erbjuda  sina  små  företagskunder  stöd  i  deras   affärsutveckling.   En   extern   part   i   styrelsen   är   närliggande   det   arbetssätt   som   bankerna   skulle   kunna   erbjuda   och  finns  redan  infört  idag,  dvs  det  finns  exempel  på  att  bankpersonen  agerar  affärsutvecklare  till  kund-­‐  eller   andra  företag.  Därför  analyseras  hur  en  extern  part  i  styrelsen  påverkar  ett  företags  affärsutveckling.  

Det  visar  sig  bland  annat  att  de  företag  där  ledningen  lägger  tid  på  affärsutveckling  i  genomsnitt  har  dubbelt  så   hög   lönsamhet   jämfört   med   de   företag   där   ledningen   inte   lägger   tid   på   affärsutveckling.   En   extern   part   i   styrelsen  för  företagen  medför  i  alla  fall  att  företagens  styrelse  är  aktiv  vilket  i  sin  tur  har  en  starkt  positiv  effekt   på  att  ledningen  lägger  tid  på  affärsutveckling.  Om  en  bank  skulle  erbjuda  sina  kunder  stöd  i  affärsutvecklingen   likt  en  styrelse  så  finns  dessutom  möjligheten  att  sätta  högre  krav  på  ledningen  än  vad  en  styrelse  kan  göra  i  de   fall  då  det  är  samma  personer  som  är  ägare,  ledning  och  styrelse.  Detta  innebär  att  en  bank  skulle  kunna  bidra   kraftigt  till  utvecklingen  i  det  lokala  näringslivet  genom  att  hjälpa  sina  kunder  att  lägga  tid  på  affärsutveckling.      

 

                                                                                                                                       

1  Finansierat  av  VINNOVA  2007-­‐2010  (Dnr  2007-­‐00032)  inom  VINNOVAs  pilotprojekt  Katalysator  2006.    Se  

(6)

Acknowledgements  

I  would  like  to  thank  my  supervisor  Anna  Öhrwall  Rönnbäck  for  her  support  during  the  project  of  writing  this   thesis.  Without  her  it  should  not  have  been  possible.  The  feedback,  ideas  and  inspiration  from  our  discussions   have  made  a  large  impact  on  this  thesis.  I  also  want  to  thank  Roland  Sjöström  for  all  the  help  with  discussing   and  checking  my  quantitative  analyzes.    

     

(7)

Innehållsförteckning  

 

1

 

Introduktion  ...  9

 

1.1

 

Bakgrund  –  Business  Navigator  ...  9

 

1.2

 

Problemdiskussion  ...  9

 

1.3

 

Syfte  ...  11

 

1.4

 

Avgränsningar  ...  11

 

2

 

Referensram  –  Från  teori  till  analysmodell  ...  12

 

2.1

 

Affärsutvecklingsprocessen  ...  12

 

2.2

 

Affärsutvecklingens  innehåll  ...  13

 

2.2.1

 

Affärsidén  ...  13

 

2.2.2

 

Vision,  Mål  &  Strategier  ...  13

 

2.3

 

Styrelsens  påverkan  på  ledningens  fokus  på  affärsutveckling  ...  14

 

3

 

Metod  ...  15

 

3.1

 

Ansats  ...  15

 

3.2

 

Urval  ...  15

 

3.2.1

 

Beskrivning  av  fallföretagen  ...  16

 

3.3

 

Datainsamling  &  Analys  ...  16

 

3.4

 

Val  av  nyckeltal  för  analys  ...  16

 

3.5

 

Metodkritik  ...  17

 

4

 

Analysmodell  ...  18

 

4.1

 

Analyserade  variabler  ...  18

 

4.1.1

 

Bakgrundsvariabler  ...  18

 

4.1.2

 

Affärsutvecklingsfaktorer  ...  18

 

4.1.3

 

Faktorer  styrelsen  ...  18

 

4.1.4

 

Ekonomiska  nyckeltal  ...  18

 

4.2

 

Analysstrategi  ...  18

 

5

 

Resultat  ...  20

 

5.1

 

Beskrivande  analys  av  affärsutveckling  i  små  tillverkande  företag  ...  20

 

Figur  2,  Beskrivande  analys  av  affärsutvecklingen  i  små  företag  ...  20

 

5.2

 

Förklarande  analys  av  affärsutvecklingens  påverkan  på  lönsamhet  och  tillväxt  ...  21

 

Figur  6,  Samband  mellan  uttald  vision  och  tillväxt  ...  22

 

Figur  7,  Samband  mellan  uttalade  mål  och  företagets  tillväxt  ...  23

 

5.3

 

Förklarande  analys  av  styrelsens  påverkan  på  affärsutvecklingen  ...  24

 

Figur  8,  Samband  mellan  aktiv  styrelse  och  att  ledningen  lägger  tid  på  affärsutveckling  ...  24

 

(8)

6

 

Slutsatser  ...  25

 

6.1

 

Behovet  av  stöd  i  affärsutvecklingen  i  små  tillverkande  företag  ...  25

 

6.2

 

Affärsutvecklingens  påverkan  på  lönsamhet  och  tillväxt  ...  25

 

6.3

 

Styrelsen  och  affärsutveckling  ...  25

 

7

 

Avslutande  diskussion  –  Kan  en  bank  stödja  kundernas  affärsutveckling?  ...  27

 

8

 

Litteraturförteckning  ...  28

 

9

 

Bilaga  1.  Bedömningar  av  variabler  ...  30

 

9.1

 

Bakgrundsvariabler  ...  30

 

9.2

 

Variabler  affärsutveckling  ...  30

 

9.3

 

Ekonomiska  nyckeltal  ...  31

 

10

 

Bilaga  2.  Statistiska  analyser  ...  32

 

10.1

 

Frekvenstabell  för  affärsutvecklingsfaktorer  ...  32

 

10.2

 

Samband  mellan  fokus  på  affärsutveckling  och  företagets  lönsamhet  &  tillväxt  ...  32

 

10.2.1

 

Figur  3  –  Samband  mellan  ledningens  fokus  på  affärsutveckling  och  företagets  lönsamhet  ...  32

 

10.2.2

 

Figur  4  –  Samband  mellan  att  det  finns  uttalade  strategier  och  företagets  lönsamhet  ...  33

 

10.2.3

 

Figur  5  –  Samband  mellan  en  nedskriven  affärsidé  och  företagets  lönsamhet  ...  33

 

10.2.4

 

Figur  6  –  Samband  mellan  uttalad  vision  och  tillväxt  ...  33

 

10.2.5

 

Figur    7  –  Samband  mellan  uttalade  mål  och  företagets  tillväxt  ...  34

 

10.3

 

Styrelsen  inverkan  på  affärsutvecklingen  ...  35

 

10.3.1

 

Figur  8  -­‐  Samband  mellan  aktiv  styrelse  och  att  ledningen  lägger  tid  på  affärsutveckling  ...  35

 

10.3.2

 

Figur  9  –  Samband  mellan  extern  part  i  styrelsen  och  att  styrelsen  är  aktiv  ...  36

 

 

Figurlista  

Figur  1,  Beskrivande  analys  av  affärsutvecklingen  i  små  företag  ...  20  

Figur  2,  Samband  mellan  ledningens  fokus  på  affärsutveckling  och  företagts  lönsamhet  ...  21  

Figur  3,  Samband  mellan  att  det  finns  uttalade  strategier  och  företagets  lönsamhet  ...  21  

Figur  4,  Samband  mellan  nedskriven  affärsidé  och  företagets  lönsamhet  ...  22  

Figur  5,  Samband  mellan  uttald  vision  och  tillväxt  ...  22  

Figur  6,  Samband  mellan  uttalade  mål  och  företagets  tillväxt  ...  23  

Figur  7,  Samband  mellan  aktiv  styrelse  och  att  ledningen  lägger  tid  på  affärsutveckling  ...  24  

Figur  8,  Samband  mellan  en  extern  part  i  styrelsen  och  att  styrelsen  är  aktiv  ...  24  

(9)

1 Introduktion  

Nedan  presenteras  projektets  bakgrund  följt  av  en  problemdiskussion  som  ligger  till  grund  för  projektets  syfte   och  sist  beskrivs  projektets  avgränsningar.  

1.1 Bakgrund  –  Business  Navigator  

Sedan  början  av  2000-­‐talet  har  flera  Sparbanker  arbetat  med  att  komma  närmare  sina  kunder  och  erbjuda  mer   än  finansiella  tjänster  för  att  på  så  sätt  skapa  mer  värde  för  sina  kunder  och  bidra  till  utvecklingen  i  det  lokala   näringslivet  (Hultén  &  Wijkström,  2008).  Som  en  del  i  detta  startades  2007  projektet  Business  Navigator  som   ett   samarbete   mellan   Vinnova,   Åtvidabergs   Sparbank,   CAM   vid   Linköpings   Universitet,   Kungliga   Tekniska   Högskolan,  Stockholms  universitet,  MTC  och  Swedbank  (Business  Navigator  2007).    

Projektidén   med   Business   Navigator   är   att   skapa   en   gemensam   plattform   för   banken   och   kunderna,   där   kunderna   kan   ha   tillgång   till   all   information   från   deras   tidigare   beslutssituationer   samt   använda   bankens   beprövade  modeller  för  att  utvärdera  alla  sina  alternativ  på  ett  enkelt  sätt.  Enligt  projektplanen  är  projektets   syfte   ”att   utreda   förutsättningar   för   förbättrad   affärsutveckling   genom   effektivare   användning   av   IKT-­‐stöd.   Vidare  har  projektet  ”utvecklats  i  gemensamma  möten  och  workshops  mellan  företag  och  forskare  i  VINNOVAs   ’Katalysator’”.   Från   forskarperspektiv   är   projektets   mål   att   utforma   generell   kunskap   om   IKT-­‐verktyg   och   arbetssätt  till  stöd  för  affärsutveckling,  medan  målet  ur  företagsperspektiv  är  att  utveckla  eller  vidareutveckla   beslutsstöd  för  affärsutveckling,  ofta  kopplade  till  existerande  verksamhetssystem  och  befintliga  databaser”.   För   att   resultat   från   detta   projekt   framgångsrikt   skall   kunna   implementeras   krävs   dock   mycket   (Kimita   et   al,   2009).  Bland  annat  behöver  Swedbank  dels  utveckla  ett  system  som  når  upp  till  de  höga  ambitionerna  att  lösa   många  av  de  informations-­‐  och  simuleringsbehov  som  finns  samtidigt  som  systemet  inte  blir  så  generellt  att  det   inte  blir  användbart  för  de  enskilda  företagskunderna.  Att  utveckla  och  implementera  ett  system  av  den  här   storleken   tar   dessutom   flera   år.   För   att   företagarna   skall   använda   systemet   för     t.ex.   uppföljning   av   verksamheten   utifrån   valda   strategier   så   krävs   det   att   företagaren   dessutom   är   väl   medveten   om   sina   strategier.   Förmodligen   skulle   banken   kunna   stödja   kunderna   mer   i   deras   affärsutveckling   även   utanför   it-­‐ systemet.  På  så  sätt  skulle  ytterligare  mervärde  kunna  skapas  för  kunderna.  

1.2 Problemdiskussion  

Denna  rapport  syftar  till  att  undersöka  hur  banken  kan  komma  in  som  en  partner  tidigare  i  företagskundernas   affärsutveckling   och   stödja   företagsledare   i   små   och   medelstora   företag   i   deras   affärsutveckling.   På   så   sätt   skulle   banken   dessutom   komma   närmare   sina   företagskunder   vilket   skulle   skapa   en   bättre   förståelse   för   kundernas   behov   och   därmed   öka   chanserna   för   framgång   med   utvecklingen   av   it-­‐systemet   från   Business   Navigator-­‐projektet.  

Stora  företag  har  en  styrelse  som  representerar  ägarna  och  har  som  funktion  att  fastställa  långsiktiga  strategier   och   ställa   krav   på   företagets   ledning   som   utför   strategierna.     I   små   och   medelstora   företag   är   däremot   ofta   ägaren  och  ledningen  samma  person  och  styrelsen  är  ofta  passiv  och  finns  främst  på  pappret.  Företagsledaren   är   då   utlämnad   till   sina   egna   idéer   och   reflektioner   på   gott   och   ont.   Detta   skulle   kunna   ses   som   företagsledarens  eget  problem  men  faktum  är  att  55%  av  Sveriges  arbetstillfällen  finns  i  små  företag  med  5-­‐99   anställda  (SCB,  2009).  Detta  innebär  att  även  en  liten  generell  förbättring  i  små  företags  lönsamhet,  tillväxt  eller   anställningsbehov   har   stor   effekt   på   Sveriges   ekonomi   och   arbetslöshet.   Enligt   Storey   (1994)   så   är   de   mest   snabbväxande  små  företagen  en  liten  del  av  det  totala  antalet  företag  men  står  för  en  stor  del  av  de  nya  jobb   som  skapas  i  samhället.  

Av   de   olika   intressenterna   i   ett   företag   så   är   det   dock   främst   ägarna   som   påverkas   starkast   av   det   enskilda   företagets   utveckling.   Även   om   andra   intressenter   såsom   kunder   och   leverantörer   men   främst   personal   är  

(10)

intresserad  av  företagets  tillväxt  och  lönsamhet  så  har  de  ofta  bristande  helhetssyn  på  företagets  utveckling   och   svag   kraft   att   påverka   ägaren   i   strategiutvecklingen.   Även   en   aktiv   styrelse   som   har   en   helhetssyn   på   företaget  kan  ha  svag  kraft  att  påverka  när  företagets  vd  också  är  ägare.  Banken  som  kommer  utifrån  har  dock   större  möjlighet  att  ha  ett  helhetsperspektiv  precis  som  en  styrelse  samtidigt  som  banken  har  kraft  att  påverka   företagsledaren  eftersom  han  är  beroende  av  banken  för  sin  finansiering  av  verksamheten.  Detta  innebär  att   banken  har  en  position  som  medför  möjlighet  att  ta  en  del  av  den  rollen  som  en  aktiv  styrelse  har  samtidigt   som  kraften  att  påverka  kan  vara  större  i  ägarledda  företag.  Den  roll  som  finns  idag  som  är  närmast  bankens   potentiella  roll  är  en  extern  part  i  en  aktiv  styrelse  eftersom  en  extern  part  i  en  styrelse  också  kommer  utifrån   och  kan  bidra  med  nya  perspektiv  samt  kan  sätta  press  på  ledningen.    

Bankens   vinning   i   att   kundföretagen   skulle   få   högre   lönsamhet   och   tillväxt   är   flera.   Dels   skulle   kundernas   tillväxt   innebära   tillväxt   för   banken   dels   skulle   förmodligen   bankens   marknadsandelar   öka   då   nöjda   kunder   rekommenderar  banken  i  större  utsträckning.  Enligt  Buckingham  (2005)  är  kunder  som  får  råd  eller  lär  sig  något   från   företaget   mycket   lojala   samt   blir   ofta   ”advocates”   för   företaget   vilket   innebär   att   de   varmt   rekommenderar   banken   då   de   får   möjlighet.   Förmodligen   skulle   den   ökade   strategiska   medvetenheten   i   kundföretagen   dessutom   leda   till   lägre   risker   i   bankens   finansiering   av   dessa   företag   vilket   skulle   minimera   kreditförluster.   Att   stödja   lokala   företagsledare   är   förmodligen   dessutom   en   attraktiv   strategi   utifrån   motivationssynvinkel  för  bankens  personal  då  det  skulle  innebära  fler  spännande  jobb  och  en  stark  känsla  av   mening  i  arbetet.  Collins  (1994)  beskriver  i  sin  studie  ”Built  to  last”  att  ha  ett  syfte  förutom  att  tjäna  pengar   som  en  av  de  viktigaste  faktorerna  för  att  skapa  en  långsiktigt  oerhört  framgångsrikt  företag.  Kanske  kan  det   för  en  bank  vara  att  agera  som  en  katalysator  för  tillväxt  i  det  lokala  näringslivet.  

(11)

1.3 Syfte  

Syftet   med   denna   rapport   är   att   undersöka   om   det   finns   ett   behov   hos   små   tillverkande   företag   av   ett   strategiskt  stöd  i  affärsutvecklingen  från  en  extern  part.    

Detta  bryts  ner  i  följande  problemställningar:  

• Hur  mycket  fokuserar  ledningen  i  små  tillverkande  företag  på  affärsutveckling?   • Hur  påverkar  detta  företagets  lönsamhet  och  tillväxt?  

• Hur  påverkar  en  aktiv  styrelse  med  externa  ledamöter  ledningens  fokus  på  affärsutveckling?  

1.4 Avgränsningar    

Denna   rapport   syftar   endast   till   att   undersöka   små   företags   behov   av   stöd   i   deras   affärsutveckling.   Ingen   hänsyn  tas  till  bankens  nuvarande  kompetenser  eller  arbetssätt,  istället  är  fokus  helt  på  behovet  hos  de  små   och  medelstora  företagen.    

Kopplingen   till   vilka   it-­‐system   som   används   idag   och   om   det   skulle   vara   intressant   för   företagskunder   att   använda   ett   nytt   it-­‐system   från   banken   analyseras   ej   även   om   detta   är   en   intressant   närliggande   fråga   i   Business  Navigator  projektet.  Istället  fokuseras  på  om  banken  kan  vara  en  partner  tidigare  i  affärsutvecklingen   hos  kundföretagen.  Denna  rapport  är  därmed  inte  direkt  kopplad  till  delprojektet  BNIT,  där  en  prototyp  till  IT-­‐ stöd  för  affärsutveckling  har  utvecklats,  utan  bidrar  snarare  på  en  övergripande  nivå  med  ett  kompletterande   perspektiv   på   hur   Sparbankerna   och   Swedbank   kan   utöka   sitt   erbjudande   för   att   skapa   mer   värde   för   och   komma  närmare  sina  små  företagskunder.  

           

(12)

2 Referensram  –  Från  teori  till  analysmodell  

Nedan   presenteras   en   teoretisk   diskussion   kring   affärsutvekling   som   leder   fram   till   den   analysmodell   som   används   för   att   besvara   frågeställningarna   i   syftet.   Först   presenteras   affärsutvecklingsprocessen   följt   av   affärsutvecklingens  innehåll  och  avslutas  med  styrelsens  påverkan  på  affärsutvecklingen.  

2.1 Affärsutvecklingsprocessen  

Teorier   kring   strategier   kan   enligt   De   Wit   &   Meyer   (2004)   delas   in   i   strategic   thinking,   strategy   formulation,   strategic   content   och   strategy   context.   Strategy   content   behandlar   innehållet   i   strategierna   och   strategy   context   behandlar   hur   strategierna   matchas   mot   företagets   omgivning   medan   stragic   thinking   och   strategy   formulation   behandlar   affärsutveckling.   Strategic   thinking   handlar   om   hur   strategier   tas   fram   kognitivt,   t.ex.   genom   logiskt   analytiskt   tänkande   eller   kreativitet   och   strategy   formation   behandlar   processen   att   utveckla   affärsstrategier,  vilket  enligt  Bruzelius  &  Skärvad  (2004)  är  det  som  kallas  affärsutveckling.  

Det  finns  olika  synsätt  på  hur  affärsutveckling  kan  gå  till  och  De  Wit  &  Meyer  (2004)  beskriver  dels  synsättet  att   strategier   bör   planeras   fram   genom   regelbunden   strategiplanering   och   dels   synsättet   som   Mintzberg   (1994)   kallar  emergent  strategy.  Mintzberg  (1994)    utgår  från  att  strategier  inte  kan  planeras  fram  på  ett  effektivt  sätt   då  framtiden  är  osäker  och  planer  därför  direkt  blir  meningslösa.  Emergent  strategy  beskriver  hur  en  strategi   kan  formas  genom  dagliga  beslut  som  i  längden  kumulativt  bildar  framgångsrika  strategier.  Detta  innebär  dock   att   verksamheten   inte   alltid   strävar   i   exakt   samma   riktning   utan   olika   vägar   testas   för   att   efterhand   låta   de   framgångsrika  strategierna  vara  kvar  medan  de  som  inte  fungerar  sållas  ut  och  avvecklas.  Att  experimentera   med   och   implementera   kreativa   idéer   för   att   se   vad   som   fungerar   beskriver   också   Collins   (1994)   som   en   framgångsfaktor   för   att   skapa   ett   riktigt   framgångsrikt   företag.   Collins   liknar   detta   sätt   att   testa   idéer   vid   Darwins  evolutionsteori  vilket  innebär  att  företaget  snabbt  ska  åta  sig  och  utnyttja  de  strategier  som  visar  sig   fungera   samtidigt   som   man   avvecklar   det   som   inte   fungerar   lika   bra.     På   detta   sätt   växer   övergripande   strategier   fram   med   tiden.   Enligt   Nilsson   &   Rapp   (2005)   så   är   det   dock   avgörande   för   ett   företags   konkurrenskraft  med  strategisk  kongruens  och  integrerad  kontroll  vilket  innebär  att  strategierna  i  ett  företag   behöver   vara   kongruenta   med   varandra   samt   skapa   en   bra   match   mellan   innehållet   i   strategierna   och   företagets  omgivning  samt  att  styrsystemen  för  att  följa  upp  strategier  behöver  vara  anpassade  för  att  stödja   strategierna   och   driva   hela   företaget   i   samma   riktning.   Kanske   kan   både   strategiplanering   och   emergent   strategy  ses  som  två  olika  vägar  till  att  uppnå  kongruenta  strategier  och  därmed  stark  konkurrenskraft  genom   att  strategic  content  matchas  med  strategy  context.  Porter  (1985)  beskriver  konkurrenskraften  som  avgörande   för  värdeskapande  i  ett  företag  och  därmed  företagets  lönsamhet.    

Oavsett   om   ett   företag   använder   sig   av   en   formaliserad   strategiplanering   eller   låter   strategier   växa   fram   så   måste  ledningen  spendera  tid  på  affärsutvecklingen  för  att  den  ska  ge  effekt.  Detta  är  något  som  kan  vara  svårt   att  prioritera  som  företagsledare  i  mindre  företag.  Stephen  Covey  som  blev  världskänd  som  expert  på  personlig   utveckling   med   sin   bok   Seven   Habits   of   Highly   Effective   People,   beskriver   att   ett   av   de   vanligaste   misstagen   inom  personlig  effektivitet  är  att  det  är  lätt  att  prioritera  det  som  är  bråttom  istället  för  att  prioritera  det  som   är  viktigt  (Covey,  2004).  Affärsutveckling  är  enligt  akademin  uppenbarligen  viktigt  för  ett  företags  långsiktiga   överlevnad   men   är   i   den   dagliga   verksamheten   sällan   bråttom.   Förmodligen   är   det   enklare   för   en   företagsledare  i  ett  mindre  företag  att  prioritera  det  operativa  arbetet  som  ofta  är  direkt  bråttom  i  jämförelse   med  affärsutvecklingen.  Det  är  därför  intressant  att  undersöka  om  och  i  vilken  utsträckning  som  företagsledare   lägger  tid  på  företagets  affärsutveckling.    

(13)

2.2 Affärsutvecklingens  innehåll  

2.2.1 Affärsidén  

En   effektiv   matchning   mellan   strategier   och   omgivning   som   enligt   Nilsson   &   Rapp   (2005)   skapar   konkurrenskraft   beskriver   även   Bruzelius   &   Skärvad   (2004)   som   grunden   i   ett   företag   vilket   enligt   dem   sammanfattas  i  företagets  affärsidé.  Affärsidén  beskrivs  som  grunden  i  ett  företag  och  beskriver  bland  annat   vilken   verksamhet   företaget   skall   bedriva,   vilka   kunderna   är,   vilka   behov   som   skall   fyllas   och   hur   värde   ska   skapas.  Detta  innebär  att  affärsutveckling  bland  annat  resulterar  i  en  ibland  förbättrad  affärsidé.  Att  undersöka   om   företag   har   en   affärsidé   eller   inte   är   dock   en   meningslös   fråga   blir   lätt   en   meningslös   fråga   eftersom   företaget  existerar  och  bedriver  en  verksamhet  riktad  till  kunder  som  får  något  behov  uppfyllt  vilket  innebär  att   det   alltid   finns   en   underliggande   affärsidé   även   om   den   inte   är   genomtänkt   eller   uttalad.   Givetvis   kan   effektiviteten  i  en  affärsidé  diskuteras  men  om  en  affärsidé  existerar  eller  inte  blir  med  andra  ord  en  irrelevant   fråga.  De  flesta  anställda  i  ett  företag  är  dessutom  medvetna  om  affärsidéns  innehåll  även  om  den  kanske  inte   tydligt  kommuniceras.  Vem  som  helst  som  arbetar  på  ett  företag  kan  förmodligen  mer  eller  mindre  svara  på   vilken  verksamhet  som  bedrivs,  vilka  kunderna  är  och  vilka  behov  som  företaget  uppfyller.  Om  affärsidén  är   nedskriven  kan  däremot  vara  intressant  eftersom  detta  innebär  att  affärsidén  någon  gång  blivit  konkretiserad.   Detta   borde   då   vara   en   indikation   på   att   ledningen   arbetat   med   affärsutveckling.     Att   undersöka   om   ett   företags  affärsidé  finns  nedskriven  är  dessutom  relativt  lätt  att  undersöka.  

2.2.2 Vision,  Mål  &  Strategier  

Förutom  affärsidén  så  beskriver  Bruzelius  &  Skärvad  (2004)  ett  företags  vision,  strategier  och  mål  som  viktiga   grundstenar  i  affärsutveckling.  Vision  kan  beskrivas  som  en  bild  av  hur  företaget  ska  vara  i  framtiden.  Denna   bild   är   en   idealbild   som   kanske   aldrig   kan   uppnås   men   som   kan   fungera   som   källa   till   inspiration   och   vägledning.  Strategier  är  ett  sätt  att  skapa  konkurrenskraft  som  beskrivet  ovan  och  beskriver  hur  företaget  skall   skapa  värde.  Mål  i  sin  tur  beskrivs  som  ett  verktyg  för  att  följa  upp  hur  väl  strategier  implementeras  och  se  till   att  företaget  är  på  väg  i  rätt  riktning.    

Enligt  Wiklund  (1998)  så  har  företag  där  entreprenören  föredrar  att  arbeta  med  strategiska  frågor  snarare  än   operativa  högre  lönsamhet  än  andra  företag.  Vikten  av  vision  betonas  även  av  Collins  (1994)  som  beskriver  de   framgångsrika  företagen  i  sin  studie  Built  to  Last  som  ”visionary  companies”.  Enligt  Collins  så  är  en  vision  en   viktig   framgångsfaktor   och   hävdar   dessutom   att   de   mest   framgångsrika   företagen   inte   bara   visionära   ledare   utan  visionära  företagskulturer  där  det  finns  en  tydlig  bild  hos  alla  i  organisationen  vart  företaget  är  på  väg.  En   del  av  denna  företagskultur  innebär  att  anställda  aldrig  tillåter  sig  att  vara  nöjda  utan  ständigt  strävar  efter  att   bli   bättre   och   att   utveckla   företaget.   Collins   stödjer   också   vikten   av   att   ha   mål   vilket   han   beskriver   som   en   annan   framgångsfaktor.     Norton   &   Kaplan   (1992)   som   utvecklade   det   balanserade   styrkortet   betonar   också   vikten  av  och  möjligheterna  med  mål  som  verktyg  för  att  implementera  strategier.  Balanced  Scorecard  och  mål   kan  användas  som  verktyg  i  företagts  strategiplanering.    

För  att  besvara  syftet  är  det  intressant  att  undersöka  om  företagsledarna  i  småföretag  arbetar  med  visioner,   strategier  och  mål  och  om  detta  faktiskt  påverkar  deras  lönsamhet  eller  tillväxt.  På  sätt  kan  det  analyseras  om   detta  är  områden  som  det  är  värdefullt  för  banken  att  stödja  företagskunderna  inom.  Denna  studie  kommer   dock   inte   att   undersöka   innehållet   i   visioner,   strategier   och   mål   hos   företagen   som   analyseras   utan   enbart   förekomsten  av  dessa.  Därför  undersöks  om  företagen  har  uttalad  vision,  strategier  och  mål.  Det  kan  ju  dock   finnas  vision  och  strategier  utan  att  de  är  uttalade  vilket  dock  förmodligen  inte  är  lika  effektivt  eftersom  både   Nilsson  &  Rapp  (2005)  och  Collins  (1994)  betonar  vikten  av  att  alla  i  företaget  är  på  väg  åt  samma  håll.  Därför   undersöks  även  om  företagsledarna  har  en  långsiktig  strategi/vision  även  om  den  inte  är  uttalad.  Detta  skulle   också  kunna  återspegla  om  företaget  vill  växa  eller  inte  vilket  enligt  Wiklund  &  Shepherd  (2003)  spelar  roll  för   tillväxten.  Att  omvandla  denna  vilja  till  planer,  mål,  och  strategier  är  dock  kritiskt  för  att  öka  sannolikheten  att  

(14)

lyckas  växa  enligt  både  Penrose  (1955)  och  Dixon  (1953).  Både  om  det  finns  outtalade  och  uttalade  visioner   eller  strategier  borde  därmed  vara  högst  intressant.  

2.3 Styrelsens  påverkan  på  ledningens  fokus  på  affärsutveckling  

Varje   svenskt   aktiebolag   måste   ha   en   styrelse   med   minst   en   ledamot   enligt   svensk   lagstiftning   (Aktiebolagslagen   8:1).   I   små   företag   är   det   dock   vanligt   att   styrelsen   inte   är   aktiv   och   vdn   istället   ensam   arbetar   med   affärsutveckling   och   driver   företaget   framåt.   Detta   beror   förmodligen   på   att   en   styrelses   grundläggande  uppgift  är  att  vara  en  kontrollfunktion  åt  företagets  ägare  (Westphal,  1999).  Om  företaget  är   litet   och   drivs   av   en   ensam   ägare   så   är   denna   kontrollfunktion   meningslös.     Westphal   (1999)   beskriver   dock   styrelsen  uppgift  dessutom  som  en  strategisk  funktion  i  företaget  vilket  borde  gagna  även  ett  ägarlett  företag.   Den  strategiska  funktionen  beskrivs  dessutom  som  viktigare  då  den  bidrar  mer  till  företagets  utveckling  medan   kontrollfunktionen  är  mer  av  än  nödvändighet  som  kan  hämma  strategiarbetet.    

En   aktiv   styrelse   har   dessutom   blivit   allt   viktigare   för   att   utveckla   företag   (Östsvenska   Handelskammaren,   2009).   En   styrelse   som   är   rätt   sammansatt,   gör   rätt   saker   och   har   rätt   arbetsformer   ökar   företagets   konkurrenskraft.  Brandinger  (2004)  beskriver  också  styrelsens  roll  som  avgörande  och  belyser  även  vikten  av   att  en  styrelse  som  är  ”rätt  sammansatt”  består  av  ett  flertal  personer  som  kompletterar  varandra  med  olika   kompetenser  och  perspektiv.  Det  är  därför  viktigt  att  alla  i  styrelsen  inte  arbetar  operativt  i  företaget  då  detta   begränsar   mängden   av   perspektiv   på   företagets   verksamhet.   Dessutom   kan   det   hämma   styrelsen   från   att   arbeta  med  rätt  saker  då  personer  som  är  vana  att  arbeta  tillsammans  dagligen  i  den  operativa  verksamheten   lätt  låter  diskussioner  i  styrelsen  handla  om  operativa  frågor  istället  för  styrelsens  strategiska  huvuduppgifter.   Enligt  Östsvenska  Handelskammaren  så  är  styrelsens  huvuduppgift  och  ansvar  företagets  långsiktiga  inriktning   med  bl.a.  affärsidé,  mål  och  strategier,  budget  och  affärsplan.  Med  andra  ord  är  styrelsens  huvuduppgift  att   arbeta   med   företagets   affärsutveckling   och   därmed   stödja   ledningen   i   dessa   frågor.     Även   Dalton   &   Kesner   (1987)  betonar  vikten  av  externa  ledamöter  i  styrelsen.  Collins  (2001)  beskriver  en  viktigt  framgångsfaktor  som   ”Face  the  brutal  facts”,  att  företaget  förstår  sitt  nuläge  och  genom  att  acceptera  det  kan  ta  konstruktiva  beslut.   Detta  är  förmodligen  enklare  med  externa  ledamöter  i  styrelsen  som  dels  har  ett  externt  perspektiv,  dels  inte   är  lika  känslomässigt  kopplade  till  den  operativa  verksamheten.  Wiklund  (1998)  beskriver  att  aktivt  användande   av  externa  ledamöter  borde  påverka  både  lönsamhet  och  tillväxt  i  ett  företag  men  lyckas  ej  att  säkerställa  detta   samband  i  sin  studie.    

För  att  kunna  analysera  hur  styrelsearbetet  ser  ut  i  fallföretagen  och  hur  detta  påverkar  ledningen  att  arbeta   med  affärsutveckling  undersöks  därför  dels  om  styrelsen  är  aktiv,  dels  om  det  finns  externa  parter  i  styrelsen.    

(15)

3 Metod  

Nedan   presenteras   den   metod   som   använts   i   projektet.   För   det   första   presenteras   anstsen   för   att   kunna   analysera   frågeställningarna,   sedan   hur   urvalet   av   fallföretaghar   genomförts   följt   av   datainsamlingen   och   metodkritik.  

3.1 Ansats  

För   att   kunna   generalisera   resultatet   och   dra   generella   slutsatser   används   en   kvantitativ   ansats   (Lekwall   &   Wahlbin,  2001).  Detta  innebär  dock  att  ett  flertal  företag  måste  analyseras.  Långa  intervjuer  är  därför  uteslutet   då  tiden  för  projektet  är  begränsad.  Affärsutveckling  är  dock  ett  känsligt  område  för  många  företagsledare  och   diskuteras   ofta   ogärna   med   utomstående.   Därför   kan   även   kortare   intervjuer   vara   svårt   att   genomföra.   Att   genomföra   en   undersökning   via   enkät   skulle   därför   vara   möjligt   där   respondenterna   skulle   kunna   vara   anonyma.   En   sådan   undersökning   skulle   det   dock   vara   svårt   att   dra   slutsatser   från   då   det   är   få   som   kan   genomföra  en  objektiv  bedömning  av  sig  själva  vilket  bl.a.  visats  i  forskning  inom  CAM  då  självtest  använts  med   företagsledare   på   småföretag   (Öhrwall,   2009).   Generellt   sätt   så   undervärderar   de   bästa   sig   själva   medan   de   sämsta   övervärderar   sig   själva.   På   grund   av   detta   så   är   det   svårt   att   dra   några   slutsatser   av   en   sådan   undersökning  i  detta  fall.  Objektiva  genomgående  analyser  av  fallföretag  hade  varit  användbart  men  det  finns   inte  tid  i  detta  projekt  att  genomföra  det  i  tillräcklig  omfattning  för  att  kunna  genomföra  en  kvantitativ  analys   som  kan  användas  för  att  dra  generella  slutsatser.  För  att  komma  runt  dessa  problem  och  ändå  använda  en   kvantitativ  analys  så  har  sekundärdata  från  av  CAM  tidigare  genomförda  fallstudier  på  små  tillverkande  företag   använts.    

3.2 Urval  

Dessa   fallstudier   är   genomgående   analyser   av   företagen   och   har   utförts   av   sistaårsstudenter   på   civilingenjörsutbildningen  inom  Industriell  Ekonomi  vid  Linköpings  Universitet.  Fallstudierna  är  baserade  på  ett   flertal  intervjuer  och  besök  hos  fallföretagen  som  är  tillverkande  företag  med  mellan  5  och  100  anställda.     För  att  kunna  generalisera  slutsatserna  av  analysen  för  alla  små  tillverkande  företag  så  borde  enligt  Lekwall  &   Wahlbin  (1992)  helst  ett  slumpmässigt  urval  genomföras.  Eftersom  redan  genomförda  fallstudier  används  som   underlag   så   blir   urvalet   det   de   beskriver   som   bekvämlighetsurval.   Frågan   är   då   hur   nära   detta   urval   är   ett   slumpmässigt   urval   och   om   fallföretagen   ger   en   bra   representation   av   målpopulationen   små   tillverkande   företag   eller   om   ramfel   kan   uppstå.   CAM   vid   Linköpings   universitet,   där   fallstudierna   genomförts,   har   slumpmässigt  kontaktat  små  tillverkande  företag  i  regionen  runt  Linköpings  universitet  för  genomförande  av   fallstudierna  (Almesåker  &  Öhrwall  Rönnbäck,  2009).  Dock  genomfördes  inte  fallstudier  på  alla  slumpmässigt   kontaktade  företag  då  flera  avböjde  att  deltaga  i  fallstudierna.  Ungefär  en  femtedel  av  de  kontaktade  företagen   deltar  i  studien.  Detta  innebär  att  urvalet  kan  liknas  vid  ett  slumpmässigt  urval  och  frågan  blir  då  istället  om   företagen  i  Linköpingsregionen  är  representativa  för  hela  Sverige.  Eftersom  de  frågor  som  analyseras  är  av  en   mycket  generell  karaktär  och  att  fallföretagen  främst  analyseras  mot  varandra  för  att  hitta  samband  så  borde   detta  inte  ställa  till  med  några  problem.  Svaret  på  den  första  frågan  i  syftet  kan  däremot  vara  något  svårare  att   generalisera   eftersom   den   frågan   är   av   beskrivande   karaktär   och   resultatet   skulle   därmed   kunna   skilja   om   undersökningen  genomfördes  i  andra  regioner.    

(16)

3.2.1 Beskrivning  av  fallföretagen  

I  diagrammen  nedan  (Figur  1,  Fallföretagen)    illustreras  hur  fallföretagen  fördelar  sig  beroende  på  omsättning,   antal  anställda  och  tillväxt.  Även  lönsamheten  i  fallföretagen  var  mycket  varierande.  

 

Figur  1,  Fallföretagen  

3.3 Datainsamling  &  Analys  

Att   sekundär   information   har   använts   har   begränsat   möjligheterna   att   använda   en   intervallskala   i   bedömningarna   då   de   olika   fallstudierna   är   genomförda   av   olika   studenter   som   valt   att   fokusera   på   affärsutveckling   i   olika   grad   och   med   till   viss   del   olika   fokus.   Istället   har   en   enkel   nominalskala   använts   där   bedömningen  gjorts  om  t.ex.  företaget  antingen  har  en  uttalad  strategi  eller  inte  har  en  uttalad  strategi.  Hur   uttalad   strategin   är   eller   hur   konkret   den   är   har   därmed   inte   bedömts.   Varje   variabel   i   analysmodellen   har   därför  kodats  som  en  etta  för  sant  och  en  nolla  för  falskt  vilket  sedan  utnyttjats  för  att  genomföra  kvantitativa   analyser   såsom   konfidensintervall,   korstabeller   och   t-­‐test   vilket   beskrivs   närmare   nedan   under   rubriken   4.2   Analysstrategi.  

3.4 Val  av  nyckeltal  för  analys  

Lönsamhet   och   tillväxt   kan   i   princip   ses   som   oberoende   enligt   Coad   (2007)   vilket   gör   det   intressant   och   meningsfullt  att  undersöka  båda.  Som  tillväxtmått  har  dels  tillväxt  i  antal  anställda,  dels  tillväxt  i  omsättning   tillämpats.  Dessa  är  de  två  vanligast  använda  måtten  för  storlek  enligt  Delmar  (1997).  För  lönsamhet  används   nyckeltalen   avkastning   på   totalt   kapital.   Från   ett   ägarperspektiv   kan   det   givetvis   vara   mer   intressant   att   analysera  avkastning  på  eget  kapital  men  detta  är  inte  bara  beroende  på  verksamhetens  lönsamhet  utan  även   verksamhetens  skuldsättningsgrad  vilket  skiljer  stort  mellan  olika  företag.  I  detta  fall  är  det  mer  intressant  att   analysera  hur  väl  verksamheten  ger  avkastning  på  sitt  totala  kapital  i  förhållande  till  affärsutvecklingen  för  att   inte  låta  skuldsättningsgraden  spela  in  då  detta  är  oberoende  av  affärsutvecklingen.  För  att  jämna  ut  kortsiktiga   trender  och  effekter  så  har  tidsperioden  2006-­‐2008  använts  vilket  täcker  in  både  högkonjunkturen  2006-­‐2007   samt  början  på  lågkonjunkturen  2008.  För  att  mäta  tillväxten  under  denna  period  jämförs  dock  2008  mot  2005   vilket  då  visar  tillväxten  som  pågått  under  åren  under  2006-­‐2008.  

(17)

3.5 Metodkritik  

Datan  från  Affärsdata  som  hämtats  för  varje  fallföretag  har  ej  justerats  för  t.ex.  extraordinära  händelser  eller   tillgångarnas   bokföringsmässiga   värde   jämfört   med   det   marknadsmässiga.   Detta   skulle   kunna   påverka   resultatet  av  analyserna  men  borde  jämna  ut  sig  eftersom  analyserna  genomförs  på  många  företag.  Detta  kan   dock  tas  i  beaktande  vidtolkning  av  resultatet.    

Att  endast  tillverkande  industriföretag  kan  göra  det  svårt  att  generalisera  resultatet  av  studien  till  andra  typer   av  företag  speciellt  med  tanke  på  att  lågkonjunkturen  2008  påverkade  tillverkande  företag  oproportionerligt   hårt.  Generella  samband  som  identifieras  borde  dock  ändå  gälla  även  för  andra  företag  även  om  de  absoluta   siffrorna  kan  diskuteras.    

Bedömningar   av   variablerna   för   fallföretagen   skulle   kunna   vara   färgade   av   företagets   resultat   av   flera   olika   anledningar.   För   det   första   att   en   företagsledare   i   ett   välmående   bolag   har   en   bättre   självbild   än   de   företagsledare   som   har   det   svårt.   Detta   gör   att   de   själva   kan   ge   en   bild   av   att   vara   mer   strategiska   eller   visionära  och  på  detta  sätt  själva  ta  åt  sig  större  del  av  äran  för  framgången  även  om  de  egentligen  inte  är  det.   För  det  andra  så  kan  studenternas  tolkningar  av  hur  fokuserade  ledningen  är  på  affärsutveckling  påverkas  av   deras  förutfattade  meningar  att  företag  som  går  bra  borde  arbeta  mer  med  affärsutveckling  än  de  som  inte  gör   det.   Detta   hade   dock   främst   varit   ett   problem   om   en   intervallskala   använts.   Eftersom   endast   binärvariabler   används  så  borde  dessa  bias  ej  påverka  resultatet  i  denna  rapport.  

(18)

4 Analysmodell    

Här  presenteras  en  sammanfattning  av  analysmodellen  baserat  på  ovanstående  teoretiska  resonemang  samt   metoden.  Hur  bedömningarna  genomfördes  av  de  olika  variablerna  beskrivs  senare  i  ”Bilaga  1.  Bedömningar  av   variabler”.  

4.1 Analyserade  variabler  

Följande   variabler   identifierades   ovan   som   viktiga   för   att   besvara   frågeställningarna   i   syftet   och   användes   därför  för  att  analysera  fallstudierna.  Som  beskrivet  i  kapitel  3.3  Datainsamling  &  Analys  så  har  varje  variabel   bedömts   som   sann   eller   falsk   för   varje   fallföretag   förutom   de   ekonomiska   nyckeltalen   som   är   beräknade   procenttal.    

4.1.1 Bakgrundsvariabler   • Ledningen  är  ägare  i  företaget   4.1.2 Affärsutvecklingsfaktorer  

• Ledningen  lägger  tid  på  affärsutveckling   • Ledningen  har  en  långsiktig  vision/strategi   • Det  finns  en  uttalad  vision  i  företaget   • Det  finns  uttalade  mål  i  företaget   • Det  finns  uttalade  strategier  i  företaget   • Det  finns  en  nedskriven  affärsidé  företaget   4.1.3 Faktorer  styrelsen  

• Företagets  styrelse  är  aktiv   • Det  finns  en  extern  part  i  styrelsen   4.1.4 Ekonomiska  nyckeltal2  

• Tillväxt  mätt  i  relativ  förändring  av  antal  anställda  från  2005  till  2008   • Tillväxt  mätt  i  relativ  omsättningsförändring  från  2005  till  2008  

• Genomsnittlig   avkastning   på   totalt   kapital   (ROA)   2006   till   2008   beräknat   som   med   ett   geometriskt   genomsnitt    

4.2 Analysstrategi  

För   att   besvara   frågeställningarna   i   syftet   genomfördes   kvantitativa   anlyser   med   variablerna   ovan.   För   att   besvara   den   första   frågeställningen,   ”Hur   mycket   fokuserar   ledningen   i   små   tillverkande   företag   på   affärsutveckling?”  genomfördes  en  medelvärdesanalys  på  affärsutvecklingfaktorerna  för  att  beräkna  hur  stor   andel  av  företagen  som  uppfyller  påståendena.  Detta  ger  då  en  tydlig  bild  företagens  fokus  på  affärsutveckling.   För   att   besvara   den   andra   frågeställningen,   ”Hur   påverkar   detta   företagets   lönsamhet   och   tillväxt?”,   genomfördes   medelvärdesjämförelser   med   t-­‐test   på   de   ekonomiska   nyckeltalen   för   lönsamhet   och   tillväxt   i  

(19)

förhållande  till  hur  fallföretagen  bedömts  på  affärsutvecklingsfaktorerna.  Detta  för  att  avgöra  om  det  finns  en   skillnad  mellan  företagen  beroende  på  hur  de  bedömts.    

För  att  besvara  den  sista  frågeställnigen  i  syftet,  ”Hur  påverkar  en  aktiv  styrelse  med  externa  parter  ledningens   fokus   på   affärsutveckling?”,   genomfördes   korstabellsanalyser   mellan   affärsutvecklingsfaktorerna   och   faktorerna  för  styrelsen.  På    detta  sätt  illustrerades  eventuella  skillnader  i  affärsutvecklingen  beroende  på  om   styrelsen  är  aktiv  samt  om  den  innehåller  externa  ledamöter.  

(20)

5 Resultat  

Nedan  presenteras  resultatet  av  analyserna  som  genomförts  baserat  på  variablerna  som  utlästs  ur  

fallstudierna.  Resultatet  är  uppdelat  efter  de  tre  frågorna  i  syftet  och  presenteras  därför  uppdelat  i  tre  olika   underkapitel.  Resultatet  av  analyserna  presenteras  delvis  grafiskt  i  diagramoch  för  att  se  de  underliggande   statistiska  analyserna  så  hänvisas  till  ”Bilaga  2.  Statistiska  Analyser”.  

5.1 Beskrivande  analys  av  affärsutveckling  i  små  tillverkande  företag  

För  att  analysera  första  frågan  i  syftet,  ”Hur  ser  affärsutvecklingen  ut  i  små  tillverkande  företag?”,  så  illustreras   nedan   hur   stor   andel   av   fallföretagen   där   bedömningen   gjordes   att   påståendet   var   sant   för   de   analyserade   affärsutvecklingsfaktorerna.  Andelen  sant  respektive  falskt  är  givetvis  inte  exakt  utan  medelfelet  är  upp  till  7,5   procentenheter  vilket  kan  vara  bra  att  ha  i  åtanke.  

Figur  2,  Beskrivande  analys  av  affärsutvecklingen  i  små  företag3  

Det  visar  sig  att  82%  av  fallföretagen  har  en  ledning  som  även  är  ägare  i  företaget  vilket  innebär  att  det  främst   är   för   denna   grupp   företag   som   rapportens   slutsatser   kan   generaliseras.4   Att   det   totalt   endast   är   44%   av   företagsledningarna  som  lägger  tid  på  affärsutveckling  tyder  på  att  det  finns  stor  potential  att  utveckla  arbetet   med  affärsutveckling  i  små  företag.  En  stor  andel  av  företagen  har  dessutom  inga  uttalade  visioner,  strategier   och  mål  vilket  förmodligen  inte  är  särskilt  konstigt  när  det  är  så  få  som  spenderar  tid  på  affärsutveckling.  Detta   är  intressant  då  Bruzelius  &  Skärvad  (2004)  beskriver  detta  som  grundläggande  i  all  affärsverksamhet.  Att  det   endast  är  44%  som  lägger  tid  på  affärsutveckling  stödjs  dock  av  att  Covey  (2004)  beskriver  prioriteringen  mellan   det   som   är   bråttom   och   det   som   är   viktigt   som   ett   av   de   vanligaste   problemen   med   personlig   effektivitet.                                                                                                                                          

3  Diagrammet  baseras  på  en  frekvenstabell  som  kan  hittas  i  under  kapitel  10  Bilaga  2.  Statistiska  analyser  

(21)

Affärsutvecklingen   är   förmodligen   sällan   det   som   ses   som   mest   bråttom   i   ett   litet   företag   även   om   de   det   uppenbarligen  är  viktigt.  

Intressant   är   också   att   endast   ca   hälften   av   fallföretagen   har   en   aktiv   styrelse.   Detta   förstärker   ytterligare   bilden  av  att  affärsutveckling  verka  vara  ett  negligerat  område  i  många  små  tillverkande  företag.  Detta  lämnar   också  möjligheten  öppen  för  t.ex.  en  bank  att  i  stor  del  av  företagen  fylla  den  funktion  som  en  styrelse  normalt   har.    

5.2 Förklarande  analys  av  affärsutvecklingens  påverkan  på  lönsamhet  och  

tillväxt  

För  att  besvara  den  andra  frågan  i  syftet,  ”Hur  påverkar  affärsutvecklingen  lönsamhet  och  tillväxt?”,  används   statistiska   t-­‐test   för   att   klargöra   skillnader   i   lönsamhet   och   tillväxt   mellan   fallföretagen   baserat   på   hur   de   bedömts   på   de   olika   affärsutvecklingsvariablerna   i   analysmodellen.   Resultatet   av   dessa   analyser   redovisas   nedan   i   form   av   diagram   över   medelvärdena   och   den   statistiska   signifikansen   i   att   det   finns   en   medelvärdesskillnad  redovisas  i  texten  i  samband  med  diagrammen.  

Det   visar   sig   finnas   ett   tydligt   samband   mellan   avkastning  på  totalt  kapital  och  att  ledningen  lägger  tid   på   affärsutveckling.5   Analysen   bakom   diagrammet   till   höger   (Figur   3,   Samband   mellan   ledningens   fokus   på   affärsutveckling  och  företagts  lönsamhet)  visar  att  det   är   med   98%   säkerhet   som   de   företag   där   ledningen   lägger   tid   på   affärsutveckling   har   en   högre   avkastning   än   de   som   inte   gör   det.   Den   genomsnittliga   avkastningen   är   20,3%   jämfört   med   10,6%   vilket   innebär   att   de   företag   där   ledningen   lägger   tid   på   affärsutveckling   har   nästan   dubbelt   så   hög   avkastning   på   sina   tillgångar.   Konfidensintervallet   för   denna   skillnad   är   dock   stort   vilket   innebär   att   storleken   på   den   absoluta   skillnaden   är   osäker   även   om   det   är   säkert  att  det  finns  en  skillnad.    

Att   det   lönar   sig   att   lägga   tid   på   affärsutvecklingen   stämmer   alltså   bra   med   teorin   eftersom   affärsutvecklingen   till   stor   del   handlar   om   att   skapa   en   effektiv   match   mellan   företagets   strategier   och   företagets  omgivning  vilket  enligt  Porter  (1980)  är  det   som   skapar   konkurrenskraft   och   därmed   lönsamhet   precis  som  beskrivits  tidigare.  Detta  styrks  dessutom   ytterligare  av  diagrammet  till  höger6  som  visar  på  en  

tendens   att   uttalade   strategier   leder   till   högre   avkastning   (Figur   4,   Samband   mellan   att   det   finns                                                                                                                                          

5  ROA  2006-­‐2008  innebär  företagens  genomsnittliga  avkastning  på  totalt  kapital  beräknat  med  ett  geometrisk  

genomsnitt.  Signifikansen  i  att  det  finns  en  medelvärdesskillnad  är  98%.  

6  ROA  2006-­‐2008  innebär  företagens  genomsnittliga  avkastning  på  totalt  kapital  beräknat  med  ett  geometrisk  

genomsnitt.  Signifikansen  i  att  det  finns  en  medelvärdesskillnad  är  87%.  

Figur  3,  Samband  mellan  ledningens  fokus  på   affärsutveckling  och  företagts  lönsamhet5  

Figur  4,  Samband  mellan  att  det  finns  uttalade   strategier  och  företagets  lönsamhet6  

References

Related documents

EBITDA uppgick under perioden till 3,2 (-5,4) Mkr, en förbättring med 8,6 Mkr vilket främst beror på högre försäljning, högre övriga rörelseintäkter samt

En hög returgrad kan antas bero på det faktum att kunder inte kan inspektera eller prova produkterna innan köpet genomförs, vilket kan ge upphov till höga kostnader

Under början av året färdigställdes den nya applikationen för kroppsvätskor, CellaVision ® Body Fluid Appli- cation, och den nya mjukvaruversionen av bolagets applikation

Teece (2010) menar också att skapa värde från innovationen är en väldigt viktigt aktivitet vid utformningen av en affärsmodell. Han anser att under den här utvecklingen är

Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 343 MSEK (233), vilket utgör en ökning om 47 procent jämfört med samma period föregående år.. Rörelse- resultatet uppgick

Bolaget kommer även framåt att leta efter kompletterande förvärv till verksamheten dock kommer lönsamhet och organisk tillväxt i befintlig verksamhet att prioriteras i första

Network, som står för ca 70% av omsättningen, består av fyra produktgrupper Aktiva komponenter/produkter för fiberkommunikationslösningar (30%), Passiva komponenter för

I år kom vi igång en och en halv månad senare än vad vi brukar för att sedan gå upp i normal beläggning, och från mitten av juni så har vi nästan alla våra maskiner, lok