Fysisk aktivitet på Recept
- här för att stanna?
Författare:
Ida Gustafsson
Camilla Olsson
Frida Petersson
Handledare:
Thomas Karlsson
Program:
Health Management
programmet och Fristående
Ämne:
Företagsekonomi
Nivå och termin: C-nivå, HT-2008
Handelshögskolan BBS
Sammanfattning
Fysisk aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inaktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR – Fysisk aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder. För att patienter ska kunna träna och använda receptet finns det vissa gymverksamheter som arbetar med metoden och erbjuder patienter träning.
FaR-verksamheten innebär inte enbart träning på gym utan det kan även gälla typer av fysisk aktivitet såsom simning, promenader, cykling och stavgång med mera. Receptet är individanpassat och bara en del patienter har behov av gymträning.
Syftet med vår uppsats var att undersöka om en ideell gymverksamhet, Friskis & Svettis, valt att erbjuda motionärer FaR med syfte att påverka verksamhetens ekonomiska resurser. Det som framkom i slutsatsen var bland annat att en gymverksamhet som arbetar med och erbjuder FaR till patienter har till en viss del som syfte att öka medlemsantalet och indirekt också öka resurserna. Syftet med uppsatsen var även att undersöka på vilka sätt FaR kan finansieras i en verksamhet. Det framkom då att FaR idag finansieras av patienterna själva och att träningskorten till en viss del subventioneras av Friskis & Svettis. Alternativ till finansiering kan vara kommunala eller statliga bidrag, men i nuläget är inte detta aktuellt.
Förord
Denna uppsats är skriven vid högskolan i Kalmar under höstterminen 2008 inom Företagsekonomi 61-90 poäng på Handelshögskolan BBS – Baltic Business School.
Det har varit intressant och givande att tillsammans framställa denna uppsats. Framförallt har vi våra intervjupersoner att tacka för mycket. Det har betytt mycket för oss att de har tagit sig tid att ta emot oss och svara på våra frågor.
Vi vill tacka våra uppsatsopponenter som under våra träffar kommit med kloka råd gällande utformningen av uppsatsen och vår handledare Thomas Karlsson som även han kommit med välbetänkta råd under arbetets gång. Vi riktar även ett tack till varandra och medger härmed att vi med gemensamma krafter rott uppsatsen i land.
”Den som inte har tid för fysisk aktivitet får förr eller senare avsätta tid för sjukdom”
Edward Stanley (1826-1893)
Kalmar den 12 januari 2009
_____________ _____________ _____________
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ...1 1.1BAKGRUND... 1 1.2PROBLEMDISKUSSION... 2 1.3PROBLEMFORMULERING... 2 1.4SYFTE... 3 1.5AVGRÄNSNINGAR... 3 2 METOD ...4 2.1VÅRT VAL AV ÄMNE... 4 2.2FORSKNINGSPROCESSEN I ALLMÄNHET... 4 2.3STRATEGIER FÖR FORSKNING... 5 2.3.1 Förfaringssätt ... 6 2.4DEN KVALITATIVA FORSKNINGEN... 7 2.4.1 Hermeneutik ... 7 2.4.2 Datainsamling ... 8 2.4.3 Semistrukturerad intervju ... 9 2.5URVALSKRITERIER... 11 2.5.1 Beskrivning av intervjupersonerna... 12 2.6UPPSATSENS ÄKTHET... 132.6.1 Jämvikt mellan referensram och empiri ... 15
2.7METOD OCH KÄLLKRITIK... 15
2.7.1 Metodkritik ... 15
2.7.2 Källkritik... 16
3 REFERENSRAM...17
3.1FAR– BAKGRUND OCH HISTORIA... 17
3.1.1 Pilotstudien... 17
3.1.2 Nyttan med FaR – för vem? ... 18
3.1.3 Läkemedelskostnader... 19
3.1.4 Tidigare forskning om Fysisk aktivitet på Recept... 19
3.1.5 Internationella framgångsfaktorer ... 20
3.1.6 Kvalitetssystem ... 21
3.1.7 FaR i Sverige och Norden... 21
3.1.8 FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ... 22
3.1.9 Ordinationer ... 23
3.2IDEELL ORGANISATION... 24
3.2.1 Friskis & Svettis... 25
3.3BIDRAG... 25
3.3.1 Kommunbidrag – kultur- och fritidsnämnden... 25
3.3.2 Statliga bidrag ... 26
3.3.3 Strukturella bidragsvillkor... 27
3.3.4 Statliga bidrag i ideella organisationer... 27
4 EMPIRI...29
4.1STARTPUNKTEN FÖR FAR... 29
4.2INNEBÖRDEN AV FAR... 29
4.3RÖRELSEÅRET... 30
4.4VILKA PERSONER BLIR FÖRSKRIVNA FAR?... 32
4.5FINANSIERING PÅ FRISKIS &SVETTIS... 33
4.6KOMMUNBIDRAG... 33
4.7FINANSIERING AV FAR... 34
4.8SUBVENTIONERING AV FAR ... 36
4.9GOD MARKNADSFÖRING... 37
5 DISKUSSION...40 5.1METODEN FÖRR OCH NU... 40 5.2RESULTATETS ANVÄNDNING... 41 5.3MOTTAGANDET AV FAR... 42 5.4VAD INNEBÄR FAR IDAG? ... 43 5.5MOTTAGARE... 43 5.6TILLSKOTT... 44 5.7SPONSRING... 45 5.8EKONOMISKT UNDERSTÖD... 46 5.9PUBLICITET... 46 5.10FORTSATT EXISTENS... 47 6 SLUTSATS ...49 6.1SYFTE MED FAR ... 49 6.2FINANSIERING... 50
6.3FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING... 50
KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR
1 Inledning
I det första kapitlet får läsaren ta del av bakgrunden till problemet, problemets formulering, syftet med uppsatsen och de avgränsningar vi valt att göra.
1.1 Bakgrund
Dagens samhälle med IT-utvecklingen och den förändring vi lever i bidrar mycket till den fysiska inaktivitet som existerar för många av samhällets medborgare. Fler barn och ungdomar väljer idag att sitta framför datorn i ensamhet istället för att umgås med jämnåriga och aktivera sig i form av fotboll, innebandy och andra aktiviteter som främjar både kropp och själ. Något oroväckande är att det redan i tidig ålder utvecklas en felaktig inställning till vad motion innebär. Ett problem är att många föräldrar är inaktiva och det medför ofta att även barn till dessa blir inaktiva. Detta innebär att om vuxna inte föregår med gott exempel och håller sig fysiskt aktiva, är det svårt för de yngre att göra det. Därför handlar en viktig del om de värderingar, attityder och förväntningar som vuxna har och på vilket sätt de framstår som förebilder till den yngre generationen. (Annerstedt & Gjerset, 1997)
Enligt Folkhälsoinstitutets hemsida är inaktivitet idag ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Det kan ses som ett problem i tre olika steg. På individnivå innebär det större risk för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och sämre allmäntillstånd. Därefter påverkas också individens arbetsplats och i slutändan även samhället. Den påverkan som sker för de individer som är i behov av FaR är inte bara av fysisk karaktär utan även ekonomisk, vilken kan bli stor i slutändan.
Allt fler människor söker hjälp för besvär som grundar sig i ökad inaktivitet och för många är troligtvis medicin i tablettform den självklara utvägen. Idag finns ett alternativ till medicinering i form av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metoden är relativt ny, startades år 2001 och det är ett alternativ till vanlig medicinering. Antalet forskningsresultat som visar att fysisk aktivitet är en nödvändig faktor för alla individer ökar. (www.fhi.se)
1.2 Problemdiskussion
Vi lever idag i ett välfärdsamhälle, där vi blivit allt mer inaktiva. Allt fler har stillasittande arbeten idag jämfört med hur det såg ut för 50 år sedan. Vår inaktivitet har lett till en ökning av en rad olika sjukdomar, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsskador som en följd av övervikt. (FoU, 2006) För att lösa problemet med inaktiviteten och få svenska folket att bli mer aktiva kan läkare nu skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR, istället för eller som ett komplement till läkemedel. FaR kan till exempel vara ett komplement till traditionell medicinering till individer med bland annat psykiska besvär som depression, ångest och utbrändhet samt ett steg i behandling av skador. (Faskunger et al., 2008)
Sjukskrivningar är idag en stor kostnad och antalet har ökat avsevärt de senaste åren. I slutändan är det vi, landets invånare, som står för den kostnaden. (FoU, 2006)
Hälso- och sjukvården rekommenderar FaR i syfte att både komplettera och ersätta läkemedel i behandlande och förebyggande syfte. Tanken är att receptet på ett pedagogiskt sätt ska motivera patienten till en ökad fysisk aktivitet. (Kallings & Leijon, 2003)
Sedan FaR startades år 2001 bedrivs den fysiska verksamheten delvis på vissa träningsanläggningar. FaR-verksamheten innefattar inte bara gymträning utan också andra typer av fysisk aktivitet såsom simning, promenader, cykling och stavgång med mera. Receptet är individanpassat eftersom alla inte har behov av styrketräning. Patienter blir med ett recept i handen vidarebefordrade till de anläggningar där FaR bedrivs. Där blir patienten rekommenderad ett träningsupplägg. (Kallings & Leijon, 2003)
1.3 Problemformulering
• Kan FaR vara ett sätt för en ideell gymverksamhet att öka sina ekonomiska resurser? Om så är fallet, på vilket sätt?
1.4 Syfte
Syftet med vår uppsats är att undersöka om en ideell gymverksamhet valt att erbjuda motionärer FaR med intentionen att påverka verksamhetens ekonomiska resurser. Om det är så vill vi även undersöka på vilket sätt FaR kan öka de ekonomiska resurserna. Vi har också som syfte att ta reda på hur FaR finansieras i en verksamhet.
1.5 Avgränsningar
Vi låter Kalmar stad representera en del av landet där FaR används och undersöker sedan hur den studerade verksamheten finansierar FaR. Dock finns ingen avsikt att generalisera resultatet till resten av landet.
Vi har valt att endast studera Friskis & Svettis som den träningsanläggning som erbjuder FaR. Detta på grund av att vi fått uppfattningen om att metoden inte bedrivs i samma utsträckning på övriga träningsanläggningar i området.
2 Metod
I detta kapitel får läsaren reda på vilka metoder vi använt oss av. Vi informerar även om tillvägagångssätt och val av ämne. Läsaren kommer också att få ta del av en beskrivning av var och en av de personer vi intervjuat.
2.1 Vårt val av ämne
Då två av oss läser Health Managementprogrammet och den tredje är fristående student som finner träning viktigt var det intressant för oss att studera och skriva om något som har med vår fysiska aktivitet att göra och hur viktigt detta är för vårt välbefinnande. Vi valde en fördjupning i FaR och anledningen till detta berodde på ett intresse för hälsa och ekonomi och om det är möjligt för dessa båda ämnen att integreras. Då vi alla tre har kännedom om och är varse om kostnaderna kring sjukskrivningar och rehabiliteringar, tycker vi att det är av intresse att finna ett sätt att minska dessa kostnader för den anställde, arbetsgivaren och samhället.
Fysisk aktivitet på Recept är ett intressant begrepp som inte funnits så länge men som redan blivit populärt. Det arbetas både preventivt och promotivt1 med att få personer som har en inaktiv livsstil att börja röra på sig. Vi ville ta reda på så mycket som möjligt om ämnet för att få en bredare kunskap och ville då börja från början med att ta reda på bakgrunden till FaR.
2.2 Forskningsprocessen i allmänhet
När ett problem uppstår behöver det undersökas för att lättare komma fram till en lösning. Problemet kan ha uppstått på ett antal olika sätt och det kan innehålla i stort sett vad som helst. Det går att redogöra för forskningsprocessen genom en uppdelning i olika steg. Först och främst krävs det att problemområdet identifieras, att ett syfte med forskningen utformas och att vissa frågeställningar görs. Fortsättningsvis måste en genomgång av litteratur ske och eventuellt görs en problemprecisering. Ett upplägg för undersökningen och vilken grupp som ska granskas väljs. Vidare görs val av den teknik som ska användas för datainsamling. Processen består även av hur undersökningen ska genomföras, hur den ska bearbetas och
analyseras. Slutligen ska undersökningen redovisas och en rapport ska presenteras. (Patel & Davidson, 2003)
Enligt Patel & Davidson (2003) är forskningsprocessen påverkad av forskarens sätt att förhålla sig till sitt ämne på ett vetenskapligt sätt. Att följa processen från steg till steg är inte alltid lätt och orsaken till det är att stegen inte har en klar avgränsning utan att de delvis täcker varandra. Vare sig forskningsprocessen följs steg för steg eller inte är det vedertaget att den slutliga rapporten planläggs utifrån den ordningsföljd som presenterats ovan.
2.3 Strategier för forskning
Enligt Patel & Davidsson (2003) krävs olika strategier för att en forskning ska kunna genomföras. Vilken strategi som väljs beror på vilken inriktning forskningen har. Forskningsstrategier handlar huvudsakligen om kvalitativ och kvantitativ metod. Att ägna sig åt den kvantitativa forskningsmetoden innebär att mätning görs via datainsamlingen. Det tas då hjälp av bland annat statistik för att bearbeta och analysera. I kvantitativa fall används ofta enkäter för att få fram de fakta som önskas.
Den kvalitativa forskningen inriktar sig mer på att insamlingen av data sker på ett mjukare sätt. Med ett mjukare sätt menas intervjuer och att tolkningar görs utifrån dessa. (Patel & Davidson, 2003)
Enbart statistiska analyser Enbart verbala analyser
Kvantitativt inriktad forskning Kvalitativt inriktad forskning
Figur 1: Modifierad illustration av den kvantitativa kontra kvalitativa forskningen som en obruten följd med
utgångspunkt i de statistiska eller analyserande metoder som existerar. (Patel & Davidson, 2003, sidan 14)
En inriktning av forskning på antingen det kvantitativa eller det kvalitativa sättet har att göra med hur valet på den information som samlats in genereras, bearbetas och analyseras. Väljs den kvantitativa inriktningen riktas forskningen in på att datainsamlingen mäts och att det används statistiska metoder för att bearbeta och analysera. Tas den kvalitativa inriktningen i bruk görs intervjuer som är kvalitativa där analyserna tolkas med hjälp av verbala metoder. (Patel & Davidson, 2003) Modellen som ses ovan visar upp dessa ändpunkter.
Gällande vår forskningsstrategi inriktade vi oss på den kvalitativa metoden då vi utförde personliga intervjuer och utgick från dessa då vi gjorde våra tolkningar i samband med slutrapporten.
2.3.1 Förfaringssätt
När det gäller forskningen och den process som sker ägnas det tid till empiriskt arbete och insamling av data. Detta endera skapar, stjälper eller strukturerar de teorier som valts vilket ger möjlighet att klargöra de iakttagelser som görs. Det finns två begrepp värda att nämna i detta sammanhang och dessa är induktion kontra deduktion. (May, 2001)
Om problemet angrips på ett induktivt sätt utgår författaren från forskningen för att få fram en teori. Används det deduktiva förfaringssättet är utgångsläget hypoteser, dvs. antaganden och teorier. Med andra ord innebär det induktiva synsättet att forskningen resulterar i teorin. Brukas det deduktiva sättet styrs forskningen av teorin eller de antaganden som författaren utgår ifrån. Det går att förena förfaringssätten med de tillvägagångssätt som finns. Den induktiva ansatsen sätts vanligen i förbindelse med det kvalitativa sättet att gå tillväga och det deduktiva går att koppla ihop med det kvantitativa. (Bryman & Bell, 2005)
Figur 2: Modifierad modell som visar det induktiva förfaringssättet. (Bryman & Bell, 2005, sidan 25)
I vår uppsats har vi valt den induktiva ansatsen när det gäller problemangrepp. Anledningen till detta är att vi vill, utifrån tidigare forskning och genom de intervjuer vi gjort, frambringa en egen teori.
Då vår forskning har en kvalitativ inriktning kommer vi härmed rikta in oss på att förklara mer om detta än om den kvantitativa inriktningen.
Utgångspunkt
Observation Observation Observation
Teori Resultat
2.4 Den kvalitativa forskningen
Den kvalitativa forskningen frågar inte först och främst efter resultat som är statistiska eller kvantifierbara, den försöker istället upptäcka kontentan, kvalitén i det som är avsett att undersökas. Allt forskningsarbete förutsätter att det finns en, ett par eller flera frågor som skall besvaras, problem som skall lösas eller en fundering som inletts av forskaren. Det behövs då ett sätt att ta reda på fakta som kan lösa frågan, problemet eller funderingen. Den metod som lämpar sig bäst att använda har att göra med vad forskaren önskar få reda på gällande undersökningen. (Olsson & Sörensen, 2004)
Olsson & Sörensen (2004) menar vidare att när det gäller den kvalitativa forskningen är forskaren subjektiv och befinner sig ”på insidan” till skillnad från den kvantitativa forskaren som är objektiv och ”på utsidan”. Flexibilitet är ett faktum när det gäller den kvalitativa forskningen och de frågor som ställs fördjupas stegvis. Genom att konstatera detta går det att säga att den kvalitativa forskningen bygger på ett framväxande som sker gradvis och innebär ett tydliggörande och en upptäckt av fenomenet. Det som forskningen producerar är resultat och i den kvalitativa forskningen grundas resultaten på ett fåtal personer och att antalet variabler är större. Här går resultaten djupare och är gällande i speciella omgivningar, förhållanden och vid särskilda tider. Det kan förklaras som att resultatet gäller i olika sammanhang.
Då vår avsikt inte var att inrikta oss på den kvantitativa metoden och använda oss av ett flertal personer utgick vi från ett fåtal och gick på djupet med dessa. Vi ville få så mycket information som möjligt om FaR för att få ett så bra resultat som möjligt och då var den kvalitativa metoden mest lämpad. Vi höll oss flexibla i undersökningen vilket gav oss mer under frågeställningen då frågorna nådde mer djup.
2.4.1 Hermeneutik
Enligt Olsson & Sörensen (2004) finns det inom den kvalitativa forskningen ett antal traditioner när det gäller bearbetning av forskningsresultat. Hermeneutik är den äldsta av de tre existerande bearbetningsmetoderna. De övriga två är fenomenologin, som är läran om fenomen och väsen samt etnografin, som kommer från grekiskan och syftar till beskrivning av människan.
Olsson & Sörensen (2004) menar vidare att hermeneutik är läran om tolkning och kommer även den från grekiskan. Ordet hermeneuo betyder tolka och guden Hermes har gett upphov till ordet. Denna lära är en slags filosofi som bland annat engagerar sig i att undersöka språk, tolka texter och kommunikationer.
Intentionen med det hermeneutiska forskningsperspektivet är att dra till sig olika upplevelser där sammanhang ska beskrivas, förklaras och gå att begripa. En annan intention är att möjlighet till förklaring skall ges. Under arbetets gång med tolkningen söks en djupare förståelse när frågorna varför, hur, vad och var ställs. (Olsson & Sörensen, 2004)
Något intressant med detta synsätt är att den förförståelse som personen har blir synbar i och med den språkanvändning som existerar samt de handlingar som används. När det gäller det hermeneutiska synsättet kan tankar och förståelse inte studeras var för sig. Anledningen till detta är att den person som tolkar har både bakgrund och erfarenheter som byggts på under tidens gång, som tänker, känner och begriper någonting. (Olsson & Sörensen, 2004)
Skälet till att vi har valt att belysa hermeneutiken är att vi anser att denna metod använts för att bearbeta vårt forskningsresultat. Genom att detta perspektiv brukats, har vi gått in på djupet och tolkat varje intervju och de svar som erhållits. Vi har ingående funderat över vad svaren har för innebörd. Intervjuerna har tolkats individuellt och genom detta har vi försökt att förstå våra intervjupersoners erfarenheter och vilken situation de befinner sig i. Genom våra förkunskaper i ämnet fysisk aktivitet och vikten av detta blev det extra intressant att tolka våra intervjupersoners svar utifrån deras erfarenhet av ämnet.
2.4.2 Datainsamling
När det gäller de kvalitativa studierna görs datainsamling genom observationer, berättelser och intervjuer. Intervjun består vanligtvis av tre varianter av samtal. Det första är det begripliga och logiska samtalet, det andra handlar om att hålla ett personligt känslomässigt samtal och det tredje och sista är det erfarenhetsmässiga samtalet. (Olsson & Sörensen, 2004)
Något som är viktigt att ta hänsyn till när det handlar om att nå ett så bra intervjuresultat som möjligt är att syftet med intervjun ska vara klarlagd samt att problemområdet ska vara utrett.
Detta ska ha skett innan undersökning tar sin början. Frågorna vad och varför skall alltså ha klargjorts innan frågan hur ställs. (Olsson & Sörensen, 2004)
Enligt Olsson & Sörensen (2004) finns det ett antal företeelser som är viktiga att beakta när intervjun ska göras. För att få ut så mycket information som möjligt av intervjun är det relevant att det existerar samarbetsvilja då det är en konversation mellan två eller flera personer. Det är angeläget att den person som blir intervjuad får tala till punkt och känner att han/hon är viktig i sammanhanget. Den information som den intervjuade lämnar måste gå att lita på och får inte vara påverkad av oväsentliga element. Frågor söker svar och svaren måste höra samman med frågan för att kunna ha någon giltighet. Med andra ord skall intervjuaren få den information som han/hon söker.
Vi har insamlat våra data genom att använda oss av intervjuer och innan hade det klartgjorts för intervjupersonen vilket syfte intervjun hade och vad vi önskade få svar på. Detta för att resultatet av intervjun skulle bli så bra som möjligt. Faktainsamling har även skett genom litteraturen vi läst och genom olika relevanta websidor på Internet.
2.4.3 Semistrukturerad intervju
När kvalitativa intervjuer görs kan forskaren angripa dem på ett antal olika sätt och det genom att använda sig av en mängd varianter. De typer av intervjuer som kan användas är
ostrukturerad, strukturerad eller semistrukturerad. Det går att likna de ostrukturerade intervjuerna med ett samtal. När det gäller ett ostrukturerat frågesamtal handlar det om att den som ställer frågorna mest använder sig av lösa anteckningar för att komma ihåg vad som ska frågas för att undvika urspårning och för att följa en röd tråd under intervjun. Det kan till och med vara så att den som ställer frågorna bara använder sig av en fråga. Därefter får intervjupersonen svara på denna och helt associera obundet. Den som ställer frågorna måste dock ha reaktionsförmåga för att hitta punkter där det är värt att ställa en följdfråga. (Bryman & Bell, 2005)
Den strukturerade intervjun, även kallad standardiserad, handlar enligt Bryman & Bell (2005) om att den person som ställer frågorna använder sig av en intervjuguide eller ett schema av frågor som på förhand är fastlagt. Anledningen till att detta schema används beror på en vilja
att kontexten ska vara densamma för varje genomförd intervju. De personer som intervjuas råkar på så sätt ut för samma slags frågor vilket gör det lättare att sammanställa deras svar.
Enligt Bryman & Bell (2005) kallas den tredje intervjun för semistrukturerad. Att använda sig av en semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren kan använda sig av en intervjuguide. Intervjuguiden innehåller en förteckning över relativt utmärkande teman som under intervjuns gång ska behandlas. Det kan vara en fördel för intervjupersonen då den får frihet att svara på frågorna och utforma dessa som den själv vill. De frågor som ställs behöver inte komma i ordningsföljd efter guiden. Det finns även möjlighet att ställa frågor spontant utan att de är upptagna i guiden i det fall intervjuaren knyter an till någonting som intervjupersonen yttrat.
Vi genomförde semistrukturerade intervjuer, det vill säga att innan intervjun upprättades en intervjuguide med lämpliga frågor till våra intervjupersoner. Frågeställningarna strukturerades utifrån vår intervjupersons position och erfarenhet av ämnet. Under intervjuns gång kom vi med frågor som improviserades och som kunde kopplas samman med vad vår intervjuperson precis hade sagt eller berört. Vi upplevde en flexibilitet när denna typ av intervju användes och tror att våra intervjupersoner kände likadant då vi inte insisterade på att helt följa frågorna. På det här sättet behövdes aldrig våra intervjupersoner avbrytas utan de kunde på ett bra sätt styras in på de frågor som vi önskade få svar på. När det gällde våra intervjuer med motionärerna använde vi oss av samma slags intervjuguide då vi ansåg att de alla var i samma situation. Gällande de övriga intervjupersonerna fick alla var sin intervjuguide att utgå ifrån då de befann sig i olika situationer och kunde därför inte utfrågas utifrån samma frågor. Alla intervjuer, oberoende av intervjupersonens ställning, började med att vi bad dem berätta lite om sig själva. Vi valde att skicka intervjuguiderna till flertalet av intervjupersonerna så att de kunde ta del av frågorna innan intervjun, detta för att ge dem möjlighet att förbereda sig. Anledningen till att endast ett flertal av intervjupersonerna fick frågorna skickade till sig handlade om att några av dem inte hade meddelat någon mailadress.
Då hela uppsatsgruppen varit med vid de flesta intervjutillfällen har vi delat upp våra arbetsuppgifter och låtit en person ställa frågorna och de övriga två anteckna svaren. Det var endast vid ett tillfälle som bara en av oss kunde närvara vid en av intervjuerna. Vi valde att vid varje intervjutillfälle använda oss av en diktafon för att vara säkra på att få med allt vad intervjupersonen svarade. De ljudinspelningar som gjordes har vid senare tillfälle skrivits ner
på papper. Detta för att lättare kunna komma åt vad personen hade sagt. Istället för att lyssna av diktafonen gång på gång var det lättare att läsa på papper vad som uttalats.
2.5 Urvalskriterier
Vilket urval som görs gällande intervjupersoner beror på vad forskningsproblemet är och hur tillgången till material ser ut. Det finns olika strategier som kan vara betydelsefulla. De strategier som är vanligt förekommande är strategiskt urval och snöbollsurvalet. (Esaiasson et al., 2002)
Esaiasson et al., (2002) menar att gällande det strategiska urvalet agerar intervjuaren taktiskt. När det strategiska urvalet väljs görs en strävan efter att i undersökningen få en så betydlig bredd som möjligt. Det ska även strävas efter en upptäckt av en mängd kvaliteter och att förståelse ges för problem och händelseförlopp.
Används detta urval står valet mellan att bestämma sig för antingen personer som har likheter, detta för att frambringa det typiska. I annat fall görs val av personer efter dem som urskiljer sig, vilket gör det intressant för att få den stora bredden i undersökningen. (Esaiasson et al., 2002)
Enligt Esaiasson et al., (2002) väljs personer ut till att ingå i undersökningen utifrån om de har något som intervjuaren finner intressant. Det kan röra sig om en egenskap eller ett karaktärsdrag som passar väl in i undersökningen. Agerar författaren utifrån den här urvalsmetoden används ett fåtal enheter vilket försvaras med att syftet fyller sin funktion.
Snöbollsurvalet handlar om att de intervjupersoner som utfrågas kan peka ut andra personer som är lämpliga att intervjua. Med andra ord är denna urvalsmetod en selektion som inte är slumpmässig. Detta urval av personer innebär att genom de personer som redan valts ut att intervjua söker sig fram till andra personer som sedan kommer med i selektionen. (May, 2001).
Det finns ett antal saker att beakta inför valet av intervjupersoner. För det första är det en god idé att utse främlingar som intervjupersoner, detta för att det kan bli en konflikt då det sociala förhållandet mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad ofta är bekymmersam. För
det andra ska det väljas ut ett fåtal intervjupersoner eftersom det är svaren som räknas. Relevansen ligger i de svar som erhålls och inte i antalet. Det tredje och sista rådet är att det ska undvikas att välja partiska experter då syftet med undersökningen är att komma så tätt inpå fenomenet som det är möjligt att göra. (Esaiasson et al., 2002).
En viktig aspekt att tänka på när de personer som skall intervjuas är klargjorda är att använda samtyckesprincipen. Denna princip handlar om att de personer som blivit tillfrågade om att vara med i forskningsprojektet har sin fulla rätt att tacka nej till att delta. (Ruane, 2006).
Vi valde att utföra personliga intervjuer och utgick från det strategiska urvalet när det gäller våra första intervjupersoner. Då syftet med intervjuerna var att få så mycket information om FaR som möjligt sökte vi upp lämpliga intervjupersoner och gick vidare efter det. Under vår första intervju fick vi nytta av snöbollsurvalet då vår intervjuperson informerade oss om var vi kunde få tag i värdefull information på annat håll. Innan frågorna ställdes underrättades våra intervjupersoner om syftet med intervjun så att de genom den informationen hade möjlighet att överväga om de utifrån den kunskapen skulle vara med eller inte.
2.5.1 Beskrivning av intervjupersonerna
Vi valde att intervjua personer som alla har eller har haft någon anknytning till FaR och för att få ett bredare perspektiv bestämde vi oss för att intervjua personer på olika nivåer som vi fann intressanta. Syftet har varit att få en spridning på intervjupersonernas kunskap och inställning till FaR och på så sätt ge en tillräcklig grund för uppsatsarbetet. Det blev sammanlagt 8 intervjuer. Intervjun med företagsläkarna på Kommunhälsan genomfördes vid samma tillfälle. Då våra motionärer valt att vara anonyma bestämde vi oss för att benämna dessa som motionär 1, 2 och 3.
1. Nicklas Anderberg – verksamhetschef på Friskis & Svettis i Kalmar.
2. Magnus Appert – nyanställd företagsläkare på Kommunhälsan i Kalmar. Han har
3. Bertil Dahl – kommunalråd för vänsterpartiet. Han är också ordförande i
personaldivisionen, således ansvarig för personalfrågor. Han är även ansvarig för Kommunhälsan gällande rehabilitering och sjukskrivningar och den typen av frågor. Arbetet med FaR ligger inom hans ansvarsområde.
4. Joulo Gustafsson – aktivitetsledare på Friskis & Svettis i Kalmar.
5. Erland Patrikson – företagsläkare sedan 80-talet, allmänläkare i grunden och arbetar
nu på Kommunhälsan i Kalmar.
6. Christina Samuelsson – utvecklingsstrateg på Landstinget och länssamordnare i
FaR:s pilotstudie 2001.
7. Motionär 1 – FaR-motionär på Friskis & Svettis sedan april år 2008 med diagnosen
utbrändhet. Begreppet utbränd är svårt att definiera men enligt Eriksson et al., (2003) kan det beskrivas som arbetsrelaterad stress och symptomen kan vara ångest, fysiska besvär och nedsatt prestationsförmåga.
8. Motionär 2 – FaR-motionär på Friskis & Svettis sedan oktober år 2008 med
diagnosen postpolio. Enligt Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade är postpolio något som kan drabba personer som tidigare varit sjuka i polio. Postpolio visar sig som ny eller ökad svaghet i musklerna och de som drabbas känner av en ökad trötthet i kroppen.
9. Motionär 3 – FaR-motionär på Friskis & Svettis sedan april år 2007 med diagnosen
fibromyalgi vilket beskrivs av Anderberg & Bojner-Horwitz (2007) som en sjukdom som mest förekommer hos kvinnor. Fibromyalgi handlar om långvarig smärta och ömmande punkter i kroppen.
2.6 Uppsatsens äkthet
Enligt Bryman & Bell (2005) finns det inom den kvalitativa forskningen ett antal kriterier som används för att kontrollera om uppsatsen har den kvaliteten som önskas. Genom att använda sig av dessa bedömningsgrunder går det att avgöra forskningens standard. De fyra
som kan nämnas är uppsatsens tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet till att styrka och bekräfta.
Tillförlitlighet – innebär att den eller de som utför undersökningen gör detta på ett pålitligt sätt och att en validering av intervjupersonerna görs efter uppsatsens färdigställande. Valideringen betyder att intervjupersonen kontaktas för att bestyrka att de uppgifter som lämnats är riktiga.
Överförbarhet – detta handlar om generalisering och i vilken omfattning det resultat man kommit fram till kan överföras till andra miljöer. En svårighet med användandet av en kvalitativ metod är att gruppen som undersöks är tämligen liten. Därmed försvåras möjligheterna att generalisera.
Pålitlighet – när det gäller resultatens pålitlighet är det brukligt att forskaren ser granskande på resultaten och frågar sig i vilken omfattning undersökningen kan replikeras. Ges samma svar om samma frågor ställs vid ett senare tillfälle?
Möjlighet att styrka och bekräfta – det gäller att forskaren verkat i god tro och förhållit sig objektiv gällande sin forskning. Det ska vara uppenbart för dem som läser forskningsresultaten att den som utfört forskningen inte låtit personliga värderingar prägla undersökningens resultat.
När det gäller dessa fyra bedömningsgrunder anser vi att vi följt de regler som gäller
tillförlitlighet. Har det funnits några oklarheter har vi valt att kontakta våra intervjupersoner för att klargöra eventuella tveksamheter.
I fråga om överförbarhet bedömer vi att vissa svårigheter fanns till att generalisera då vi endast intervjuat ett fåtal personer gällande hur FaR finansieras och om det kan påverka en verksamhets ekonomiska resurser. Dock blir det ett bredare perspektiv då vi intervjuat personer på olika nivåer, personer som får FaR, personer som utfärdar FaR och personer som bestämmer om de skall erbjuda sina motionärer metoden. Istället för att generalisera försökte vi gå djupare när det gäller beskrivningen av dessa personer och göra det mer innehållsrikt.
Vi ser ingen anledning att ifrågasätta pålitligheten. Vi tror att om vi ringde eller uppsökte våra intervjupersoner en dag eller en vecka senare skulle svaren bli desamma. Skulle svaren mot
förmodan visa sig vara annorlunda bedömer vi att det i så fall skulle handla om ny information från högre instans eller att någon annan ställde frågorna.
Att förhålla sig objektiv i sin forskning är inte alltid så lätt när det handlar om ett ämne som står författarna nära. Det krävs dock för att undvika att forskningsresultatet får en subjektiv prägel. Detta har vi haft i åtanke för att åstadkomma att resultatet blir så objektivt som möjligt.
2.6.1 Jämvikt mellan referensram och empiri
Begreppet - Fysisk aktivitet på Recept - är säkerligen välbekant för de personer som på ett eller annat sätt är inblandad i det. Men för oss som inte visste mycket om ämnet vid
påbörjandet av denna uppsats ansåg det viktigt att vi, och de som läser uppsatsen, i ett tidigt stadium får innebörden av konceptet förklarat för sig. Därför har vi valt att inleda
referensramen med bakgrunden till FaR och dess historia. Vi har därefter gjort valet att skriva om tidigare forskning och internationella framgångsfaktorer. Anledningen till detta val har varit för att generera en kunskap hos läsaren vilket gör det lättare att kunna gå vidare till empiriavsnittet och förstå dess helhet. Detta innebär att vissa delar i referensramen saknar motstycke i vårt empiriavsnitt. Vi ansåg denna förklaring, i referensramen, vara nödvändig för att göra en uppsats om Fysisk aktivitet på Recept.
Under Anderbergs intervju diskuterade vi ämnet marknadsföring vilket är ett ämne vi inte tagit upp i referensramen. Någon teoretisk bakgrund till detta finns därför inte i kapitel tre. Skälet till det är att vi skrev vår referensram innan vi utförde vår första intervju och ansåg då inte att någon relevans låg i ämnet. Vilket vi i efterhand förstår att det gör.
2.7 Metod och källkritik
2.7.1 Metodkritik
Gällande metodkritik betraktar vi våra urvalskriterier som korrekta. De personer som vi valde att intervjua var relevanta både till antal och till karaktär då de uppfyllde vårt syfte och besvarade den frågeställning vi hade. När det handlar om den intervjuteknik vi använde i form av en diktafon kunde det ha inneburit att intervjupersonerna kände sig obekväma i situationen,
trots att de tillät oss att använda den. Vi anser dock att de positiva fördelarna med diktafonen överväger och att detta har gett oss värdefull information som vi annars eventuellt skulle ha gått miste om. Det vi har upptäckt under efterarbetet med intervjuerna är avlyssningen av dem. Det har varit tidskrävande och ibland har det varit svårigheter med att sålla ut det viktiga i en intervju.
2.7.2 Källkritik
Vi har fått skapa våra egna föreställningar då det inte fanns så mycket tidigare forskning gällande FaR. Ett annat problem kan ha varit att alla personer vi intervjuat har varit positivt inställda till FaR vilket kan ha påverkat vår objektiva inställning. Det skulle ha varit intressant om någon av dem hade en annorlunda eller en mer kritisk inställning till FaR.
3 Referensram
I det här kapitlet får läsaren information om FaR, en upplysning om vad FYSS är, kort historik om Friskis & Svettis, vad statliga bidrag och kommunbidrag innebär samt en förklaring om vad ideella föreningar är och står för. Vi tar även upp läkemedelskostnader och vilka ordinationer som kan ges till patienter gällande fysisk aktivitet.
3.1 FaR – bakgrund och historia
Enligt Kallings & Leijon (2003) har en mer eller mindre organiserad form av FaR har funnits i Sverige de senaste decennierna. År 1976 startades en försöksverksamhet i Västmanlands län som fick benämningen ”Läkarordinerad motion”. Denna form av ordination fanns till syfte att aktivera långtidssjukskrivna. Aktiviteten innehöll lågintensiv motion i grupp samt information om levnadsvanor. I början av 80-talet spred sig denna typ av ordinering och på allt fler orter började man använda sig av aktiviteten som ett komplement till traditionell sjukvård. I det första stadiet var det sjukgymnaster som hade hand om den läkarordinerade motionen men efter en tid utbildades flera motionsledare som skulle ha hand om den anpassade motionen. Till de idrottsföreningar som hade en utbildad ledare och genomförde verksamheten utgick inget ekonomiskt bidrag.
År 1988 startades ett individ- och populationsinriktat program för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar i primärvården. Där erbjöds besökare att göra en frivillig riskfaktorsundersökning med råd och behandlingar i form av föreläsningar, matlagningskurser och gruppbehandlingar. Denna verksamhet växte snabbt under 90-talet till ett 20-tal olika behandlingsgrupper. En uppföljning gjordes som gav resultatet att råd om och tillämpning av motion ger effekt på kolesterol och blodtryck. Framgången av arbetssättet tror man främst berodde på att patienter inom samma riskgrupp fick motionera tillsammans. Många otränade kände annars att de inte trivdes i vanliga motionsgrupper, men i dessa specialgrupper kunde de känna sig hemma. (Kallings & Leijon, 2003)
3.1.1 Pilotstudien
Folkhälsoinstitutet fick i uppdrag från regeringen att tillsammans med andra myndigheter göra år 2001 till ett aktivitetsår i fysisk bemärkelse. Då den fysiska inaktiviteten hos befolkningen
är en enorm riskfaktor var syftet med detta att inleda förändringar. Dessa förändringar gällde för både individer och grupper som för hela samhället, inställningen till motion var tvungen att förändras. (Kallings & Leijon, 2003)
Enligt Kallings & Leijon (2003) startade samma år en pilotstudie med intentionen att
framställa och redogöra för arbetsmetoder och ge en struktur över hur det i förebyggande och botande syfte går att skriva ut fysisk aktivitet på recept. Denna studie inkluderade fyra
landsting varav Kalmar var ett. De övriga tre var Halland, Östergötland och Norrbotten. En företagshälsovård tillhörande i Stockholm ingick också. Kallings och Leijon (2003) skriver vidare att varje län utsåg en projektledare. Under år 2001 då pilotstudien utfördes värvades 13 vårdcentraler och för företagshälsovården, olika mottagningsenheter. Här skulle man under året effektivt, och på försök, arbeta med utskrivningen av Fysisk aktivitet på Recept.
Mottagningsenheterna utsåg var sin samordnare. Den personen hade till uppgift att samordna det inre och yttre göromålet kring FaR och samtidigt agera kontaktperson för evalueringen. Gällande det yttre arbetet handlade det om att samverka med aktörerna inom friskvården. Det inkluderade exempelvis ett samarbete mellan samordnaren och friskvårdsaktörerna för att hjälpa personen som får receptet på motion utskrivet. Under pilotstudiens första år, 2001, inriktade man sig på att finna arbetsmetoder att använda sig av när det gällde arbetet runt FaR. Året efter, 2002, handlade om att följa upp dessa personer som under aktivitetsåret fått
motionsrecept ordinerade. 831 personer fick FaR under år 2001. (Kallings & Leijon, 2003)
3.1.2 Nyttan med FaR – för vem?
Enligt Kallings & Leijon (2003) är fysisk aktivitet viktigt för alla människor men det finns dock vissa utsatta samhällsgrupper som FaR riktar sig speciellt till. Det handlar bland annat om personer som är socioekonomiskt svaga och äldre personer. Personer som har ärftliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och övervikt är också en stor målgrupp för FaR. Det anses ge störst samhällsnytta genom att öka den fysiska aktiviteten och därmed också minska sjukligheten hos dessa samhällsgrupper.
3.1.3 Läkemedelskostnader
Inom de nordiska länderna är Sverige det land som har de lägsta kostnaderna för läkemedel per invånare. Kostnaderna är 353 euro per person, vilket omräknat i svenska kronor blir 3800 i dagsläget. År 2003 var läkemedelskostnaderna i Sverige totalt 27 851 000 kronor, fyra år senare år 2007 hade denna siffra ökat med 5 miljoner kronor. I Kalmar län var den totala kostnaden för läkemedel år 2007, 3 340 000 kronor. Detta var en ökning med cirka 150 000 kronor från året innan. (Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvård 2008:1)
En läkemedelsreform genomfördes i slutet av 90-talet vilket medförde att staten successivt lämnade över kostnadsansvaret för läkemedel till landstingen. En behovsmodell togs fram och från år 2002 fördelas statsbidrag ut till landstingen efter denna modell. Detta har inneburit att landstingen själva får hantera under- och överskott med sin egen budget, då de inte längre får någon kostnadstäckning för läkemedel av staten.(www.lakemedelsvarlden.se)
3.1.4 Tidigare forskning om Fysisk aktivitet på Recept
Även internationellt är förskrivandet av fysisk aktivitet på recept en relativt ny metod inom hälso- och sjukvården. En litteraturgenomgång om främjandet av fysisk aktivitet inom primärvården har år 1998 gjorts av Riddoch i Storbritannien. (www.nice.org.uk) År 2001 utkom i samma land ett kvalitetssäkringssystem, Exercise referral systems: A national quality
assurance framework som berör arbetet med fysisk aktivitet på recept. (www.dh.gov.uk) Genom ett liknande utvecklingsarbete gjordes det i USA år 2002 en granskning av den vetenskapliga litteraturen kring effekter av rådgivning om fysisk aktivitet inom primärvården. (www.ahrg.gov.uk)
En kort sammanfattning om vad Riddoch kom fram till i sin genomgång av främjandet av fysisk aktivitet inom primärvården, är att det är svårt att förutse effekterna av förskrivning av fysisk aktivitet på grund av en ännu begränsad forskning kring ämnet. I undersökningen menar man att istället för att mäta individens eventuella ökade fysiska aktivitet, undersöks dess beteendeförändring. Det påpekas också att inte bara de stora förändringarna är viktiga, det gäller att även se till de små. (www.nice.org.uk)
Efter undersökningen som gjordes i USA i samarbete med utvecklingsarbetet, har man också konstaterat att det ännu inte finns tillräckligt med vetenskap bakom att förskrivandet av fysisk
aktivitet inom vården skulle öka människans fysiska aktivitet i stort. Dock påpekar man att förskrivandet av fysisk aktivitet för den skull inte skulle ha någon effekt. Problemet med att mäta denna typ av data är att det är så många utomstående faktorer som tycks påverka individen som träningsmöjligheter samt familje- och arbetsförhållanden. Det som blev kontentan av undersökningen var att det behövs mer forskning för att kunna säkerhetsställa frågor som: ”blir individen mer fysisk aktiv på några års sikt eller är det en kort effekt av
själva förskrivningen?”. (www.ahrg.gov.uk)
3.1.5 Internationella framgångsfaktorer
Enligt undersökningen som Riddoch gjort finns det inte en specifik framgångsfaktor vid förskrivningen av fysisk aktivitet eftersom det skiljer sig mycket på olika lokala förhållanden. Man har dock kunnat urskilja vissa gemensamma framgångsfaktorer:
• Personalens kunskap och förståelse av fysisk aktivitet och dess eventuella effekter. • Tillgång till aktivitetsledare (ex FaR-ledare)
• Stabil samverkan mellan vårdverksamhet och föreningslivet
• Lokala nätverk som stödjer fysisk aktivitet, speciellt efter avslutad föreskrivning • Att arbetet är patientorienterat, utifrån patientens egna behov och önskemål (www.nice.org.uk)
Av granskningen som gjorts av U.S. Preventive Services Task Force finns ytterligare faktorer som tycks vara framgångsrika för arbetet med förskrivning av fysisk aktivitet:
• Att kombinera råd med skriftliga recept, inte enbart muntliga råd
• Att kombinera de skriftliga recepten med uppföljning i form av telefonsamtal, vilket ska ge extra effekt
• Att patienten själv sätter upp egna mål med den fysiska aktiviteten som också ska ge extra effekt
(www.ahrg.gov.uk)
Sammanfattningsvis menar tidigare forskning att det är mycket viktigt med kunnig personal och ett nära samarbete med patienten. Personliga mål är en viktig förutsättning för att motivera patienten.
3.1.6 Kvalitetssystem
Det utarbetade kvalitetssystemet som gjorts i Storbritannien har bidragit till vissa faktorer som ska ingå i förskrivandet av fysisk aktivitet:
• De fysiska aktivitetsråden ska vara individuella och specifika för en tidsbestämd period
• Personal ska vara kompetent och professionell • Utvärdering ska göras
• Patienten ska ha tillgång till stöd vid upprätthållandet av den fysiska aktiviteten • All information om patienten och dess förhållande ska vara sekretessbelagt
För att kvalitetssystemet ska vara pålitligt bör resultatmåtten vara respekterade av inblandade parter. Det ska också göras före- och eftermätning som syftar till att följa upp och hela tiden förbättra systemet. I samband med uppföljningen ska det också tas hänsyn till ny forskning inom ämnet. (www.dh.gov.uk)
3.1.7 FaR i Sverige och Norden
Som tidigare beskrivits har en pilotstudie genomförts där fyra län och även en företagshälsovård var representerade. Pilotstudien var en del i projektet ”Sätt Sverige i rörelse” år 2001. Syftet med det hela var att beskriva och utveckla arbetsmetoder för att FaR skulle kunna förskrivas både i ett förebyggande som medicinskt syfte. Då projektet bestod av två delar och den första handlade om att hitta arbetsmetoder gällde den andra delen uppföljning. Uppföljningen berörde de patienter som under projektets första hälft fått FaR tilldelat sig. Den skulle göras ett år efter att de ordinerats sitt recept. Resultatet går att läsa om i en slutrapport som Matti Leijon, doktorand och folkhälsovetare på Linköpings universitet har gjort. Det som går att utröna från denna rapport är om patienten ändrat uppfattning om förändringar. Om de har gått från en fysisk inaktiv livsstil till en mer aktiv och i så fall vilken inverkan denna förändring har på deras livskvalitet och följsamhet. (Kallings & Leijon, 2003)
Utskrivandet av Fysisk aktivitet på Recept är en metod med växande intresse även i Norden. Kallings & Leijon (2003) skriver att Norge bedriver Grønn Resept, i Danmark använder de
sig av Motion som laegemiddel och i Finland ordineras Recept för fysisk aktivitet. Alla metoder liknar det svenska FaR.
Skillnaden mellan förskrivande av fysisk aktivitet i Sverige och i de övriga länderna är att det i Norge, Danmark och Finland endast är läkare som får ordinera receptet. I Sverige är det förutom läkarna även sjuksköterskor och sjukgymnaster som är berättigade att skriva ut FaR. Länderna har också olika samhällsstruktur vilka påverkar sätten att arbeta med metoderna. (Kallings & Leijon, 2003)
Enligt Kallings & Leijon (2003) bedrivs arbetet med den fysiska aktiviteten i Norge parallellt med ett kostarbete. De har också ett nationellt ekonomiskt ersättningssystem som finansierar
Grønn Resept. Detta finansieringssystem ligger till grund för den begränsning som görs vid
valet av vilka patientgrupper som förskrivs receptet. Den norska regeringen har också beslutat att receptet ska användas i hela landet.
Danmark har, enligt Kallings & Leijon (2003) utarbetat en metod som ska användas i hela landet, Motion som laegemiddel och Sundhetsstyrelsen har under år 2008 framställt riktlinjer för att använda metoden. I Danmark finns också sedan några år tillbaka en motsvarighet till svenska FYSS – Fysisk aktivitet – håndbog om förebyggelse og behandling.
Finland använder sig av två olika modeller där den ena handlar om den vanligaste modellen för Fysisk aktivitet på Recept. (Kallings & Leijon, 2003) Den andra modellen berör ett ”Fysiotek” som drivs av Folkhälsan. (FYSS, 2008)
3.1.8 FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling
FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, är ett dokument som i första hand är riktad till personal inom hälso- och sjukvården. FYSS sammanfattar på vilket sätt och i vilken omfattning fysisk aktivitet kan användas för att behandla och förebygga olika sjukdomar. Den innehåller råd om lämpliga motionsaktiviteter och även information om riskerna för olika patientgrupper att använda sig av fysisk aktivitet. FYSS finns idag tillgänglig på alla vårdcentraler och landsting och kan ses som bakgrunden till FaR. (FoU-rapport 2006:3)
Den andra upplagan av FYSS utkom år 2008 och sedan den första upplagan utkom år 2003 har det hänt mycket på området kring fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Nu är FYSS ett etablerat begrepp inom hälso- och sjukvården. (FYSS 2008)
3.1.9 Ordinationer
De aktiviteter som förskrivits till patienten gällande vad som är passande för just den patienten handlar om vilken diagnos han eller hon har. Tänkbara utgifter gällande de aktiviteter som finns är inte inräknade i högkostnadsskyddet för sjukvården, såvida den fysiska aktiviteten inte utövas inom sjukvården. Det finns ett antal aktörer på marknaden som arbetar med friskvård och dessa kan subventionera en viss del av kostnaden för patienter som uppvisar ett recept på fysisk aktivitet. De personer som ordinerar motion kan föreslå ett antal aktiviteter utifrån vad de tror patienten klarar av. I slutändan är det dock patientens intressen samt hur de lever som avgör vilken typ av aktivitet det blir. (FYSS 2008)
Enligt FYSS (2008) står det i receptet vilken aktivitet som ska utföras och hur länge den ska utföras. Det är av yttersta vikt att personen inte övertränar. Receptet erbjuds de patienter som antingen måste behandla eller förebygga någon sjukdom. Det kan hända att det inte räcker med enbart motion för att bli frisk utan en kombination med läkemedel som läkaren ordinerar kan även behövas.
FYSS (2008) ger exempel på idéer till fysisk aktivitet som kan vara passande gällande olika sjukdomar:
• Hjärt- och kärlsjukdomar
Medelintensiv aktivitet i det utförandet patienten är kapabel till – 30 minuter – 3-5 ggr i veckan.
• Depression
Styrketräning eller konditionsträning – 30-45 minuter (inte kortare tid) – 2 ggr i veckan i inte mindre än 9 veckor.
• Smärta
Regelbunden aktivitet, tid och intensitet ska kontinuerligt stegras. Har smärtan varit långvarig ska start från låg intensitet ske. Patienter med fibromyalgi kan efter cirka 4-5 månader klara av lika mycket som vad som generellt förordas för befolkningen.
• Äldre
Styrketräning och raska promenader. Äldre personer kan genom styrketräning
återhämta förfallen muskelstyrka på bara ett par månader efter lång tid av inaktivitet – 20 minuter – 3 ggr i veckan.
3.2 Ideell organisation
För att en organisation ska betraktas som ideell måste ändamålet och/eller organisationen vara ideellt. En ideell organisation får inte ha som mål att gynna sina medlemmars ekonomiska intressen, organisationen får alltså inte vara av affärsmässig natur. När en ideell organisation har bildats blir den en juridisk person. Då föreningen är en juridisk person har den rättskapacitet som innebär att den kan ingå avtal, ha tillgångar och skulder och vara part inför myndigheter och domstolar. För att en ideell förening ska betraktas som grundad, krävs att beslut om grundandet ska vara bestämt av medlemmarna, stadgar ska vara antagna av fullständighet och en styrelse ska vara vald, en styrelse som kan företräda föreningen mot tredje man. (www.skatteverket.se)
När det gäller stadgar har de i första hand betydelse för det praktiska arbetet i föreningen och för att ge den karaktär, motivera dess existens och verksamhet genom ändamålsparagrafen. I föreningens förordningar bör därför en av huvudpunkterna att detaljerat och definierat ange dess syfte. För de flesta föreningar är följande tre grundläggande ändamål vanliga:
- Den verksställande funktionen (styrelsen) - Den beslutande funktionen (föreningsmötet) - Den kontrollerande funktionen (revisorerna)
Förordningarna bör innehålla regler om dessa ändamål. I tämligen fullständiga stadgar bör därför bland annat föreningens namn/firma, sätesort, ändamål, regler för hur verksamheten ska bedrivas, regler för medlemskap och uteslutning, uppgift om beslutande organ och bestämmelser om revisor/er (antal, hur de utses etc.) finnas med i stadgarna. Annat som bör ingå kan till exempel vara vad som gäller angående medlemsavgifter, när årsmöte ska hållas och vilka frågor som ska tas upp på årsmöte. (www.skatteverket.se)
I en riksorganisation formuleras oftast normalstadgar som gäller för alla de föreningar som ingår i organisationen. Exempelvis tillämpar ofta idrottsföreningar Svenska
Riksidrottsförbundets normalstadgar som redskap och underlag för att upprätta sina egna förordningar. (www.skatteverket.se)
3.2.1 Friskis & Svettis
Enligt Friskis & Svettis hemsida är de en ideell allmännyttig idrottsförening som startades år 1987 av grundaren Johan Holmsäter. Föreningen har växt geografiskt och antal medlemmar ökar för varje år. År 2007 hade de 442 818 medlemmar spridda i tio olika europeiska länder. Idag har Friskis & Svettis totalt 480 stycken anställda i någon form inom föreningarna och antalet ideella ledare och instruktörer är 6 815 stycken.
Föreningen startades utifrån en idé om att idrottsrörelsen och sjukvården ska kunna dra nytta av varandra och skapa en brygga mellan varandra. Dess mål beskrivs som en strävan efter ett leende på läpparna. Friskis & Svettis bygger hela verksamheten på idén om att träning ska vara styrd av lusten. De har också som mål att få fler individer i rörelse. Ett annat av deras mål är att behålla idealiteten där föreningen ska grundas på funktionärernas insatser och initiativ. Ett annat mål är att föreningen ska kunna styras av medlemmarna. (www.friskissvettis.se)
3.3 Bidrag
3.3.1 Kommunbidrag – kultur- och fritidsnämnden
De föreningar som är berättigade bidrag från kommunens kultur- och fritidsnämnd måste ha sin placering i kommunen där de söker bidraget. Föreningen måste bedriva sin verksamhet inom kultur- och fritidsområdet samt uppfylla de allmänna krav och bestämmelser för vederbörlig bidragskategori. Bidraget som föreningarna får täcker inte alla kostnader som bidraget söks för, utan täcker bara en del. Föreningens verksamhet måste därför även stödjas genom medlemsavgifter och medlemmarnas egna arbetsinsatser. Storleken på det bidrag en förening kan få är beroende av det belopp som kultur- och fritidsnämnden årligen tilldelas av kommunfullmäktige. Bedömer kultur- och fritidsnämnden verksamheten som angelägen, även om de inte uppfyller de allmänna kraven helt kan föreningen ändå erhålla bidrag. (www.kalmar.se)
En förening är bidragsberättigad och ekonomiskt stöd kan utgå om föreningen enligt det bestämda kultur- och fritidspolitiska programmet bedriver en ideell verksamhet. Om föreningen är öppen för alla och präglas av demokratiska värderingar kan bidrag utlämnas. Föreningen är även bidragsberättigad om de har stadgar som godkänts på föreningens årsmöte, valt en styrelse och varit aktiva i minst sex månader. Verksamheten ska bedrivas kontinuerligt för att föreningen ska vara bidragsberättigad och föreningen måste ha minst tio aktiva medlemmar. Föreningen måste vara ansluten till en riksorganisation inom sitt område, eventuella undantag gällande anslutning till riksorganisation behandlas av kultur- och fritidsnämnden. En medlemsavgift på minst 50 kronor per person och år måste tas ut för att föreningen ska kunna få bidrag. Till sist måste föreningen som söker bidrag uppfylla bestämmelserna för respektive bidragskategori. De föreningar som inte är bidragsberättigade är ideella föreningar eller ekonomiska föreningar som genom sina verksamheter anses vara ekonomiska föreningar. (www.kalmar.se)
De föreningar som får bidrag har skyldighet att ge kultur- och fritidsnämnden full insyn för att tillstå kontroll av verksamheten. Om bidragen används på ett felaktigt sätt eller som uppgifterna i bidragsansökan är felaktiga påverkar detta kommande års bidrag och kan även medföra återbetalningsskyldighet. Ingen förening garanteras att automatiskt få bidrag från år till år utan de måste söka inför varje år. Föreningens huvudstyrelse lämnar in sin ansökan om bidrag till kommunens kultur- och fritidsnämnd och ansökan ska vara underskriven av en behörig firmatecknare av föreningen. Är ansökan ofullständigt ifylld eller för sent inlämnad behandlas ansökan inte. (www.kalmar.se)
3.3.2 Statliga bidrag
Enligt Statskontorets hemsida är det få bidrag till ideella organisationer som är lagstiftade. Anledningen är att det förekommer ett ideal om att det civila samhället ska hålla sig utanför statlig reglering. Avsaknaden av lagregler innebär att riksdagen styr med allmänna policyuttalanden i anslutning till anslagsbeslut. Riksdagen tar sällan ställning till hur staten i grunden ska förhålla sig till föreningslivet.
3.3.3 Strukturella bidragsvillkor
Det finns vissa riktlinjer som tas till hänsyn vid beslut om de statliga bidragen. Beslutet ska bygga på en studie av organisationens demokratiska uppbyggnad, geografiska spridning, minimiantal medlemmar samt fortvarig verksamhet. (www.statskontoret.se)
Kravet på geografisk och demokratisk spridning förekommer framförallt för organisationer som kvinnojourer, friluftsorganisationer och handikapporganisationer. Villkoren för geografisk spridning kan vara att det gällande länet ska inneha ett visst antal lokaler. (www.statskontoret.se)
Kravet på minimiantal medlemmar och organisationens fortlevnad förekommer inte alltför ofta. Gränsen mellan antalet medlemmar varierar mellan olika organisationer. Däremot finns ett krav på att organisationen ska ha bedrivits i minst två år innan bidraget ges. (www.statskontoret.se)
3.3.4 Statliga bidrag i ideella organisationer
Ideella organisationer har länge inneburit arbete med att driva sakfrågor och intressepolitik men det sker alltmer en förändring där intresset istället ligger inom produktion av välfärdstjänster och/eller service. I och med denna utveckling har statens syn på den ideella organisationen förändrats. Produceringen av välfärdstjänster har lett till en utveckling från bidrag till ersättning. Den ideella organisationen kan ses som ett komplement till och uppdragstagare åt den offentliga sektorn. (www.statskontoret.se)
Enligt statskontorets hemsida finns det inga generella riktlinjer när det gäller hantering av statliga bidrag till ideella organisationer. Statskontoret anser att det bör tas fram en handledning för hanteringen av dessa frågor. Det som ska tas upp i handledningen är motiv för bidrag, val av bidragsform, behov av författningsstöd, styrning av bidragen och hur omprövning ska ske.
Statliga bidrag till ideella organisationer befinner sig i ett mellanting mellan krav på resultatredovisning i den statliga budgetprocessen och synen på de ideella organisationerna som självständiga aktörer som staten bör stödja men inte styra över. Omfattning av de
enskilda bidragen påverkas därför till hur beslutsfattarna ställer sig till dessa faktorer. (www.statskontoret.se)
Enligt en kartläggning som gjorts år 1991 av Statskontoret ”Statligt föreningsstöd – en kartläggning” beskrivs problemet med statliga bidrag till ideella föreningar med att det är ett problem att jämföra olika bidragskonstruktioner och svårt att prioritera i bredare perspektiv. En orsak till den ovisshet som råder om bidragen till de ideella föreningarna kan vara att det är en skiftande syn på de ideella organisationernas verksamhet, syfte och deras förhållande till staten. (www.statskontoret.se)
Olika slag av statliga bidrag:
- Organisationsbidrag ges i syfte att bidraget inte avgränsas till särskilda verksamheter. Bidraget kan användas till kanslikostnader.
- Verksamhetsbidrag riktas till en viss verksamhet som organisationen bedriver.
- Projektbidrag riktas till ett speciellt projekt, det vill säga, en över tiden avgränsad verksamhet.
- Uppdragsersättning är full ersättning för en verksamhet som staten och organisationen tillsammans beslutar att organisationen ska bedriva.
- Anläggningsbidrag är bidrag till köp, nybyggnad, ombyggnad eller upprustning av lokal för en ideell verksamhet. (www.statskontoret.se)
4 Empiri
I detta kapitel får läsaren en redogörelse av den information som vi kunnat utläsa utifrån de intervjuer som genomförts.
4.1 Startpunkten för FaR
Intervjupersonernas åsikter om hur FaR startades skiljer sig en del. Samuelsson berättar dock, i kapitel 4.3 Rörelseåret mer ingående om hur metoden startades. Övriga intervjupersoner berättar mindre ingående deras version om hur FaR startades.
Dahl menar att FaR är en relativt ny företeelse inom Kalmar län. Metoden uppstod genom att en läkare i Mörbylånga började skriva ut FaR som komplement till medicinering. Kalmar landsting och kommunhälsan tog efter metoden och började skriva ut FaR. Tidigare arbetades det inom Kalmar län med ett projekt, ”Frisk satsning” som drevs mot AFA som är försäkringsbolaget för kommun och landsting. Målet med projektet var att minska antalet sjukskrivningar i hela landet, vilket är en liknande målsättning inom FaR.
Gustafsson berättar att FaR startades för 15-17 år sedan och att metoden utvecklats mycket de sista åren. Han menar att det från början var ett visst motstånd från läkarens håll och att utvecklingen gick väldigt sakta men att det idag blivit allt mer accepterat. Idag får alla läkare, sjukgymnaster och hälsokoordinatorer skriva ut FaR. Gustafsson anser att detta är ett bra sätt att sprida och utveckla metoden.
4.2 Innebörden av FaR
När det gäller innebörden av FaR har läkarna på Kommunhälsan, Samuelsson, Dahl och Gustafsson fått liknande frågor i samband med intervjun. De är alla mer eller mindre överens om att FaR – Fysisk aktivitet på Recept är betydelsefull som metod när det gäller komplement till medicinering.
Enligt Dahl är FaR en metod både för förebyggande och för rehabilitering. Han påpekar att den stora utmaningen är att arbeta med att främja hälsan på arbetsplatser för att minska sjukskrivningar. Dahl anser att FaR är ett av många sätt att minska ohälsotalet i länet. Många
kommunanställda är relativt inaktiva och Dahl anser att de är viktiga att nå, men det gäller att motivera dessa personer. I grunden är det dock individens eget ansvar att se till att behålla hälsan. På liknande sätt beskriver Samuelsson metoden som ett komplement till förskrivning av medicinering. Hon belyser vikten av att komma åt livsstilsförändringar och öka individens motivation för fysisk aktivitet.
Gustafsson beskriver FaR som ett sätt att till en viss del undvika medicinering. Han menar att listan över de negativa biverkningarna är längre än de positiva som effekter som medicinering medför. Biverkningarna för den fysiska aktiviteten är väldigt få i jämförelse med medicin.
Enligt Patrikson och Appert är FaR ett komplement till medicinering för vissa patientgrupper. Det är mer sällan att fysisk aktivitet skrivs ut istället för medicin. De påpekar att ”patienter tar
allvarligare på situationen om de får ett recept med motion utskrivet än muntliga
kommentarer och råd.” FaR handlar om att ta hand om personers inaktivitet, genom
gymträning och framförallt vardagsmotion. Läkarna lägger stor vikt vid vardagsmotionen vilket är patientens eget ansvar. I grunden gäller det att förändra de värderingar som finns angående fysisk aktivitet, vilket är ett mycket långsiktigt mål som kräver tid och tålamod.
4.3 Rörelseåret
Enligt Samuelsson startades FaR i samband med ett beslut angående ett rörelseår i Sverige år 2001. Beslutet byggde på ökade ohälsorelaterade sjukdomar bland befolkningen och man insåg att detta kunde förebyggas med hjälp av ändrade livsstilsförändringar. Statistik visar också på att ju mer inaktiva en befolkning är desto sjukare blir den. I och med detta startades tankarna på FaR på allvar. Folkhälsoinstitutet, med hjälp av FYSS-dokumentet, startade ett arbete som handlade om att studera olika rörelseaktiviteter som kan förebygga sjukdomar. Utifrån dessa tankar startades en pilotstudie som gick ut på att på ett liknande sätt som förskrivning av medicin också skriva ut Fysisk aktivitet på Recept, FaR. Syftet var att så mycket som möjligt likna traditionellt recept för läkemedel. I pilotstudien ingick fyra pilotlän, varav ett var representerat av Kalmar län. I Kalmar län kom beslutet om att medverka i pilotstudien från politiskt håll och Samuelsson själv blev utvald att representera länet. Hon arbetade med studien i två och ett halvt år vilket inkluderade uppstart, genomförande och avslut/uppföljning. Uppföljningen skedde genom att alla projektledare tillsammans sammanställde studien. Det arbetades mycket med reflekterande samtal och coachning.
