Örebro Universitet
Intuitionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT2020
Våld mot äldre
En integrativ litteraturstudie om äldre som utsätts för våld av
omsorgspersonal på särskilda boenden.
Diba Dezfoulian och Melissa Halef Handledare: Per-Åke Nylander
Titel: Våld mot äldre – En integrativ litteraturstudie om äldre som utsätts för våld av omsorgspersonal
Författare: Diba Dezfoulian och Melissa Halef
Örebro Universitet, Intuitionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet, Socialt arbete
Examensarbete, 15 högskolepoäng HT2020
Sammanfattning
Äldre som blir utsatta för våld av omsorgspersonalen på särskilda boenden är ett samhälls-problem som inte får lika mycket uppmärksamhet som andra samhälls-problem. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka tidigare forskning om våld mot äldre av omsorgspersonal på särskilda boenden. En integrativ litteraturstudie och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ligger till grund för denna studie och 14 vetenskapliga artiklar valdes ut. Med hjälp av en tematisk analys identifierades tre teman i den insamlade empirin och dessa teman är
våldstyper, uppmärksammandet av våldet samt bidragande faktorer. I resultatet framkommer två tabeller som presenterar insamlade data och dess relevans för ett medicinskt eller ett feministiskt perspektiv. Vidare framkommer det i resultatet att de mest förekommande våldstyperna som de äldre blir utsatta för är fysiskt- och psykiskt våld samt försummelse. Omsorgspersonalen förklarar att dessa situationer uppstår på grund av kritiska vårdsituationer.
Nyckelord: Våld mot äldre, Försummelse mot äldre, Omsorgspersonal, Särskilda boenden för äldre.
Title: Violence against older people – An integrative study about older people who are exposed to violence by health care staff at nursing homes.
Author: Diba Dezfoulian and Melissa Halef
Örebro university, Institution for law, psychology and social work Social work
Undergraduate Essay, 15 credits Autumn 2020
Abstract
Older people who are exposed to violence by health care staff in nursing homes is a social problem that has not received as much attention as other social problems. The aim of this literature study is to investigate previous studies on violence against older people by health care staff in nursing homes. An integrative literature study and a social constructivism perspective form the basis of this study and a total of 14 scientific articles were selected. Using a thematic analysis to analyze the collected empirical data, three themes were
identified, and these themes were types of violence, the attention of violence and contributory factors. The results show tables that present the collected data and the relevance to a medical or a feminist perspective. Furthermore, the result presents that the most common types of violence against older people is physical and psychological violence as well as neglect. The health care staff explains that these situations occur due to critical care situations.
Keywords: Older people abuse, Elder mistreatment, Health care staff, Nursing homes, Violence against older people.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställning ... 2
Definitioner av begrepp ... 2
Bakgrund ... 3
Internationell historia om våld mot äldre ... 4
Svensk historia om våld mot äldre ... 4
Lagar i Sverige ... 5
Tidigare forskningsöversikter ... 5
Underrapportering ... 5
Faktorer som påverkar våld mot äldre ... 6
Brister med de tidigare studierna ... 7
Teori ... 7
Det medicinska och feministiska perspektivet ... 7
Totala institutioner och makt ... 9
Metod ... 10 Vetenskapsteoretiskt perspektiv ... 10 Urval... 11 Inkluderingskriterier... 11 Exkluderingskriterier ... 12 Förförståelse ... 12 Etik ... 12 Tillförlitlighet i studien ... 12 Analysmetod ... 13 Resultat ... 14 Empirisk data ... 14 Tabell 1. ... 14 Empirisk analys ... 18 Våldstyper ... 18 Uppmärksammandet av våldet ... 19 Bidragande faktorer ... 19 Analys ... 20
Det medicinska och feministiska perspektivet ... 20
Makt ... 21
Totala institutioner ... 22
Diskussion ... 22
Resultatdiskussion ... 22
Förslag på vidare forskning... 24
Inledning
Världens befolkning blir äldre och den förväntade livslängden ökar ständigt i världen (World Health Organization [WHO], 2020). Enligt Gallione et al. (2017) är det sannolikt att antalet människor som är i åldern 60 år eller äldre kommer att tredubblas inom de närmsta
decennierna. År 2050 är antalet beräknat till ungefär 1.9 miljarder människor. Vidare beskriver Gallione et al. (2017) att antalet människor som är över 80 år förväntas öka med 50% och antalet människor som är över 90 år förväntas fördubblas vid år 2025. Denna förändring i världens befolkning kräver att samhället gör anpassningar i olika delar såsom hälso-sjukvård och socialt arbete (WHO, 2020). Våld mot äldre är samtidigt ett
samhällsproblem som har fått mer uppmärksamhet under de senaste 20 åren inom medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning. Trots att våld mot äldre har fått mer uppmärksamhet är problemet fortfarande underprioriterat och inte studerat i samma utsträckning som våld mot andra grupper, särskilt i jämförelse med våld mot barn och våld i nära relation bland yngre personer (Van Royen, Van Royen, De Donder & Gobbens, 2020). Schiamberg et al. (2011) beskriver att det finns tillgängliga forskningsresultat för våld mot äldre som förekommer i hemmet eller i samhället men det saknas forskning kring arten och omfattningen av våld mot äldre på vårdhem. Van Royen et al. (2020) menar att på grund av bristande antal genomförda studier är det möjligt att våld mot äldre på särskilda boenden är mer omfattande än vad man idag har kännedom om.
En riskfaktor för våld mot äldre är att de är i behov av vård och omsorg av andra människor och de befinner sig därmed i en beroendeställning. Riskfaktorn kan leda till att den äldre blir utsatt för olika typer av våld såsom fysiskt-, psykiskt-, ekonomiskt-, sexuellt våld och
försummelse. De äldre som har neurologiska sjukdomar såsom alzheimer sjukdom kan vara i särskild risk att bli utsatta då de är i mycket stort behov av andra. En annan riskfaktor är att de äldre kan uppträda aggressivt mot omsorgspersonalen vilket kan leda till en motreaktion (Mileski et al., 2019). Neurologiska sjukdomar som påverkar minnet hos den äldre kan resultera i att våldet inte uppmärksammas på boendet eller i hemtjänsten då händelsen kan ha glömts bort av den äldre. På grund av att våldet inte uppmärksammas blir därför möjligheten att kunna få hjälp och stöd liten för dessa äldre (Grafström, Nordberg & Winblad, 1993). Äldreomsorgen är den enskilt största verksamheten inom socialtjänsten och enhetschefer för särskilda boenden för äldre och hemtjänst är ett yrke som många socionomer arbetar inom. På grund av detta är denna integrativa litteraturstudie av relevans för socialt arbete då kunskap om våld mot äldre av omsorgspersonal är en viktig del i enhetschefernas förebyggande arbete mot våld och kränkningar. Dessutom skall enhetscheferna agera då de får vetskap om
missförhållanden såsom förekomst av hot och våld av personal mot äldre och förhindra att situationen uppstår igen. Missförhållandena ska anmälas till inspektionen av vård och omsorg [IVO] (IVO, 2019).
På grund av den ökande livslängden är det av stor vikt att uppmärksamma våld mot äldre på särskilda boenden för äldre. Den ökande livslängden kan innebära att fler blir i behov av professionell omsorg, vilket kan öka risken för att fler blir utsatta för våld. Genom denna integrativa litteraturstudie uppmärksammas våld mot äldre av omsorgspersonal på särskilda boenden för äldre. En integrativ litteraturstudie har valts för att undersöka tidigare forskning för att sedan kunna presentera en överblick kring kunskapsläget om våld mot äldre samt för att identifiera eventuella kunskapsluckor som finns i forskningen. Med hjälp av denna integrativa litteraturstudie kan mer kunskap och förhoppningsvis nya strategier utvecklas för att förhindra våldet.
Syfte och frågeställning
Med utgångspunkt i ovanstående är syftet med denna integrativa litteraturstudie att undersöka tidigare forskning om våld mot äldre av omsorgspersonal på särskilda boenden för äldre. Mer specifikt vill vi fokusera på följande frågeställningar:
• Vilka typer av våld mot äldre har uppmärksammats i tidigare studier?
• Utifrån vems utgångspunkt (anhöriga, den äldre eller personalen) uppmärksammas våldet?
• Beskrivs faktorer som kan ha orsakat våldet och vilka är dessa i så fall?
Definitioner av begrepp
Våld mot äldre
Våld mot äldre definieras av världshälsoorganisationen (WHO, 2020) som en eller upprepade handlingar eller brist på lämplig handling. Dessa handlingar kan förekomma inom alla
relationer mellan den äldre och förövaren där det finns en förväntan av tillit som orsakar skada eller ångest hos en äldre person. Våldet mot den äldre kan förekomma i olika former såsom fysiskt-, psykiskt/känslomässigt-, materiellt- och sexuellt våld, ekonomiskt utnyttjande, försummelse och kränkning av rättigheter. Socialstyrelsen (2014) beskriver våldets olika former med fokus på kvinnor, däremot definieras våldet på samma sätt som våld i allmänhet. De olika formerna av våld definieras som följande:
• Fysiskt våld kan innebära att förövaren exempelvis river, drar i håret, bränner, skakar, örfilar eller knuffar offret.
• Känslomässiga övergrepp eller psykiskt våld kan innebära exempelvis hot, kontroll, trakasserier och förlöjliganden.
• Sexuellt våld kan innebära att förövaren tvingar offret med sexuella handlingar som exempelvis kränkande språk på ett sexuellt sätt eller genom att utsätta offret för sexuella trakasserier och samlag utan samtycke. Sexuellt våld mot äldre ser dock annorlunda trots att både äldre kvinnor och män utsätts, men våldet mot kvinnorna är i högre utsträckning mer upprepande än våldet mot männen. Detta då samhället har sina föreställningar om äldre och deras sexuella relationer. Dessa föreställningar kan antas vara en orsak till varför sexuella övergrepp mot äldre inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som sexuella övergrepp på unga och vuxna (Socialstyrelsen, 2016). • Ekonomiskt våld innebär att förövaren har kontroll över offrets ekonomi och vägrar att
dela med sig information om ekonomin till offret.
• Materiellt våld kan handla om att förövaren utsätter offret för våld genom förstörelse eller stöld på personligt tillbehör.
• Försummelse kan exempelvis innebära att offret inte får den hjälp hen behöver. Förövaren kan exempelvis se till att offret förvägras hjälp, får felaktig medicin eller ingen medicin alls.
• Funktionshinderrelaterat våld kan innebära exempelvis att förövaren tar offrets rullstol eller att förövaren tar något som offret behöver på grund av sitt funktionshinder (Socialstyrelsen, 2014).
Våld i nära relation - Äldre och personal
Våld mot äldre i nära relation innebär inte endast våld av anhöriga eller partnervåld, utan det kan även innebära våld mot äldre av personal. Våldet kan förekomma av anställda inom vård och omsorgen, särskilda boenden för äldre eller dagverksamheter. En riskfaktor i detta är
beroendet som den äldre ofrivilligt utsätts för. Med åldrandet för den äldre medföljer behovet av hjälp och beroendet av omgivningen (Socialstyrelsen, 2016). Den äldre förväntar sig att personalen på ett så kallat särskilt boende för äldre ska kunna hålla sig till värdegrunderna som befinner sig i verksamheter. Den äldre som bor på det särskilda boendet för äldre möter på personalen varje dag och personalen har ett ansvar över den äldres sista år i livet.
Personalen blir som en närstående för den äldre och därför kan våldet mot den äldre av personal inom vård och omsorg anses vara våld i nära relation. Vidare har de äldre som lider av demens eller alzheimer sjukdom en större sannolikhet att bli utsatta för våld och övergrepp av personalen på det särskilda boendet. Detta kan också antas föra med sig en risk för
upprepat våld mot den äldre av personalen och att våldet inte uppmärksammas (Socialstyrelsen, 2016).
Riskfaktorer för våld mot äldre
Våld mot äldre män och kvinnor skiljer sig från varandra då riskfaktorerna ser olika ut. Fysiskt och psykiskt våld mot äldre kvinnor har allvarliga konsekvenser då våldet anses vara grövre än de äldre männen utsätts för. Socialstyrelsen (2014) beskriver att äldre kvinnor är dem som blir mest utsatta för sexuellt våld och upprepat våld, medan ekonomiskt våld är mest förekommande hos äldre män. I en kartläggning som utfördes av Socialtjänsten 2012 i Region Gotland förklarar de att våld mot äldre kvinnor är betydligt mycket högre än våld mot äldre män inom alla våldstyper förutom ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld var på den högsta skalan för de äldre männen (Socialstyrelsen, 2014). Eriksson (2001) beskriver att de riskfaktorer som kan orsakat förekomsten av våld mot äldre kvinnor är hög ålder,
funktionshinder eller dålig hälsa. Riskfaktorerna för de äldre männen skiljer sig från de äldre kvinnornas riskfaktorer. Till skillnad från de äldre kvinnorna är de äldre männens största riskfaktor som beskrivs alkoholberusningen. En gemensam riskfaktor som äldre kvinnor och män har är medicineringen. Vid ökad medicinering kan våld och övergrepp förekomma, dock är det i högre utsträckning något som gäller äldre kvinnor (Eriksson, 2001).
Den äldre
Den äldre definieras i denna studie som 60 år eller äldre och bor på ett särskilt boende för äldre. De internationella studierna som har använts i denna integrativa litteraturstudie har undersökt äldre inom denna ålderskala och därför definieras den äldre i denna studie som 60 år eller äldre. Däremot räcker det inte att den äldre endast är 60 år eller äldre utan den måste bo på ett särskilt boende för äldre för att kunna komma i kontakt med omsorgspersonalen. Omsorgspersonal
Omsorgspersonal definieras i denna studie som professionell omsorgspersonal som arbetar på särskilt boende för äldre. I de internationella artiklarna som har använts framkom det att majoriteten av omsorgspersonalen är kvinnor och utbildade sjuksköterskor eller vårdbiträden. Dock kan det se annorlunda ut i Sverige då omsorgspersonal mest består av kvinnor som är utbildade undersköterskor eller vårdbiträden. Definitionen innefattar inte informella
omsorgsgivare såsom anhöriga.
Bakgrund
I följande avsnitt presenteras internationell och svensk historia gällande våld mot äldre. Syftet med detta är ge läsaren en historisk överblick kring våld mot äldre. Därefter presenteras lagar i Sverige berör våld mot äldre.
Internationell historia om våld mot äldre
Våld har alltid varit en del i människans historia, dock har våld mot äldre inte alltid betraktats som ett samhällsproblem. Enligt Teaster, Wangmo och Anetzberger (2010) har äldre blivit särbehandlade genom historiens tid. Tillbaka till antikens Grekland trodde människorna i samhället att äldre föräldrar behövde avlivas för en fortsatt civilisation. Med detta menade Teaster et al. (2010) att de äldre ansågs vara en kostnad för samhället då de inte kunde bidra med arbete på grund av dålig hälsa. På grund av den dåliga hälsan kunde de äldre varken utföra arbetssysslor eller ta hand om sig själva. De anhöriga till de äldre ansåg att omsorgen krävde för mycket tid och resurser vilket resulterade i att anhöriga istället valde att avliva de äldre. Under 1600-talet brändes de äldre på bål, precis som de påstådda häxorna under Salem tiderna, då samhället betraktade de äldre som avvikande på grund av deras fysiska och kognitiva nedsättningar (Teaster et al., 2010). Enligt Teaster et al. (2010) betraktades alla äldre som människor med psykisk ohälsa. I Amerika under 1900-talet var de äldre och de som led av psykisk ohälsa tvungna att vandra från stad till stad då de inte var välkomna in i
samhället.
I samband med att våld mot kvinnor och barn uppmärksammades i den amerikanska debatten på 1960-talet kom även våld mot äldre upp på agendan. När detta uppmärksammades
skapades en verksamhet för de äldre i Amerika som kallas för Adult protective service. Verksamhetens syfte är att hjälpa och stötta de äldre som har blivit utsatta för våld (Teaster et al., 2010). Den amerikanska debatten bidrog till att våld mot äldre uppmärksammades i andra länder. I jämförelse med den amerikanska historien gällande äldre började Sydafrika
uppmärksamma våldet mot de äldre under mitten av 1980-talet. Efter den amerikanska debatten inkom det ett okänt antal anmälningar gällande våld mot äldre. Däremot var det inte förens under 1990-talet som Sydafrika började ta anmälningarna gällande våldet mot äldre på allvar. Därefter grundades en icke statlig verksamhet vid namn Age in action som tar hand om ärenden gällande våld mot äldre. Verksamheten har idag i syfte att uppmärksamma och utbilda människor gällande våld mot äldre i landet (Ferreira & Lindgren, 2008).
Svensk historia om våld mot äldre
Äldre som utsätts för våld av sin familj är ett problem som har pågått under historiens tid. Det var under 1700-talet och 1800-talet det infördes särskilda lagar i syfte att skydda de äldre från familjemedlemmar som har utsatt eller utsätter dem för våld eller försummelse. I slutet av 1800-talet skiftade ansvaret för omvårdnad av den äldre från de anhöriga till institutioner (Jönson, 2004). Med detta menar Jönson (2004) att de anhöriga inte längre hade lika stort ansvar över de äldres omvårdnad, då många av dem istället blev placerade på institutioner. I det flesta fallen hade de anhöriga kvar det ekonomiska ansvaret över den äldre trots placering på institution. Enligt Trydegård (2013) var Sverige under det sena 1800-talet till stor del fortfarande ett jordbrukssamhälle och en samhällelig äldre politik hade ännu inte utformats. Äldre människor utan anhöriga bodde under denna tid i fattigstugor tillsammans med föräldralösa barn, kroniskt sjuka, kognitivt nedsatta och ensamstående mammor. I dessa fattigstugor fanns det inga anställda som kunde ta hand om dem som var beroende av omsorg. Det var istället de som var unga och friska i fattigstugorna som fick ta hand om de äldre och de andra som var i behov av hjälp. De som ansågs vara unga och friska i fattigstugorna kunde vara dem ensamstående mammorna och änkor som saknade ekonomiska resurser (a.a.). Den socialpolitiska debatten i Sverige började under 1900-talet diskutera en utveckling i
äldreomsorgen. Under dessa debatter kom idén om särskilda boenden för äldre då samhället ansåg att människor med olika behov bör skiljas åt. Samhället ansåg att omsorgen för de äldre och fattigvården ska vara två olika enheter. Denna förändring skedde dock inte förens under 1930-talet på grund av landets ekonomiska svårigheter (Edebalk, 1991). År 1992 infördes
Ädelreformen i Sverige vilket innebar att kommunerna i landet tog över ansvaret för de äldre från landstinget. De som bor på särskilda boenden för äldre eller är i behov av kommunal hemtjänst ska i dagsläget få omsorg av omsorgspersonal. Däremot ansvarar de äldres anhöriga än idag för den största delen av omsorgen i Sverige (Kihlgren, Forslund & Fagerberg, 2006).
Lagar i Sverige
Det förekommer inga specifika lagar gällande våld mot äldre i Sverige. År 1948 infördes de mänskliga rättigheterna och dessa gäller alla medlemsländer i Förenta nationerna (FN). De mänskliga rättigheterna har inte någon konvention gällande våld mot äldre utan de äldres rättigheter inräknas i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (Förenta nationerna, 1948). Socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] 14 kap. 2 § beskriver att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. 14 kap 3§ SoL som även kallas för Lex Sarah beskriver att den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma ifråga för, insatser inom
verksamheten. Lex Sarah är en författning som kompletterar SoL och Lag om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387) [LSS] om hur anmälningar till IVO ska hanteras. Dessa anmälningar handlar om allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden inom socialtjänst, SIS och andra verksamheter (Inspektionen för vård och omsorg, 2019).
Tidigare forskningsöversikter
I detta avsnitt kommer centrala delar av tidigare litteraturstudier presenteras för att kunna visa studiernas fokus. Detta kommer vidare användas för att jämföras och diskuteras i relation till studiens resultat.
Underrapportering
Van Royen et al. (2020) utförde en litteraturstudie i Belgien och studiens syfte var att ge en insikt i befintliga verktyg för bedömning och ingripande gällande våld mot äldre, översikten innehöll 15 studier. Studien undersökte våld mot äldre i hemmiljöer av formell
omsorgspersonal och informell omsorgsgivare och presenterade olika verktyg. Van Royen et al. (2020) beskriver att det troligen är en stor underrapportering gällande våld mot äldre och att för varje ärende kan det vara så mycket som 24 ärenden som inte rapporteras. Det kan finnas olika anledningar till varför våldet inte rapporterats såsom rädsla över att bli utsatt för mer våld, kognitiva nedsättningar eller andra hälsoproblem (Gallione et al., 2017). Mileski et al. (2019) utförde en litteraturstudie i USA och undersökte våld mot äldre som har demens eller alzheimer sjukdom på långtidsboenden, i denna ingick 30 studier. Syftet med studien var att identifiera faktorer som kan förhindra våld mot äldre. Vidare beskriver Mileski et al. (2019) att mellan en och två miljoner medborgare i USA som är över 65 år har blivit utsatta för någon form av våld av vårdgivare. Precis som Van Royen et al. (2020) belyser också Mileski et al. (2019) att det även i USA finns ett stort mörkertal av äldre som blivit utsatta för våld då endast 20 procent av händelserna anmäls. Malmedal, Kilvik, Steinsheim och Botngård (2020) utförde en litteraturstudie i Norge som omfattade 17 studier. Syftet var att granska litteratur om befintliga verktyg som används för att mäta förekomsten av våld mot äldre av omsorgspersonal. Vidare beskriver Malmedal et al. (2020) att våld mot äldre kan leda till allvarliga hälsoproblem för offren såsom ökad risk för sjukdom, dödlighet och
sjukhusinläggning. Äldre som har fysiska eller kognitiva nedsättningar och som är beroende av andra kan vara särskilt sårbara. En stor andel av de äldre som bor på särskilt boende för äldre är även extra sårbara då de har någon form av nedsättning och därmed ökar risken för att de ska bli utsatta (Malmedal et al., 2020).
Verktyg för att identifiera våld
Som tidigare nämnt är det många händelser av våld mot äldre som inte rapporteras eller upptäcks. Därför menar Van Royen et al. (2020) att det är av vikt för socialarbetare samt annan omsorgspersonal som arbetar med kommunal hemtjänst att vara utrustade med ett validerat verktyg som kan upptäcka våld mot äldre. Vidare beskriver Van Royen et al. (2020) att, i en studie som undersökte omsorgspersonalens syn på verktygen, ansågs ingen av de validerade verktygen som lämplig för deras användning. Detta var bland annat på grund av utdaterat språk och för att verktygen inte tog hänsyn till den äldres kognitiva status. Därmed anser Van Royen et al. (2020) ett bra verktyg för våld mot äldre behöva vara kortfattad, lättanvänt, ta hänsyn till den äldres nedsättningar samt innehåller en beskrivning för hur en ska gå tillväga om misstankar för våld mot äldre uppstår (a.a.).
I forskningsöversikten av Malmedal et al. (2020) beskrivs det att flertalet verktyg har identifierats samt att verktygen varierade mycket beroende på hur de har utvecklats, vilken form av våld det är som ska identifieras och tidsramen som används för att identifiera våldet. Beroende på verktyget som forskarna använder sig av och hur denne tolkar verktyget, kan skillnader i resultatet av studier förekomma. Konflikt taktikskalan (CTS) är det mest använda verktyget för att identifiera våld i hemmet och används som inspiration för många andra verktyg (Malmedal et al., 2020). Däremot identifierar inte CTS ekonomiskt våld eller försummelse. Malmedal et al. (2020) menar att en tydlig beskrivning över hur verktygen är utformade behöver göras samt att verktygen ska finnas tillgängliga för andra forskare. Detta kan leda till att ett standardiserat verktyg kan väljas ut. CTS skulle kunna vara ett förslag på standardiserat verktyg men då krävs det att den utvecklas och inkluderar alla delar av våld mot äldre. Vidare beskriver Royen et al. (2020) att det idag inte finns något standardiserat verktyg som mäter våld mot äldre och det är svårt att utforma ett sådant verktyg på grund av skillnader i olika länder såsom juridiska definitioner.
Gallione et al. (2017) utförde en litteraturstudie i Italien och presenterade 11 studier. Syftet med studien var att granska effektiviteten och noggrannheten bland de verktygen som finns för våld mot äldre. Enligt Gallione et al. (2017) finns det flera anledningar till varför det är svårt att upptäcka våld mot äldre. Dessa anledningar är brist på undersökningsverktyg, brist på utbildning när det kommer till att identifiera tecken på våld mot äldre och okunskap kring hur våldet ska rapporteras. Omsorgspersonal och andra vårdgivare såsom sjuksköterskor har bristfällig utbildning gällande hur våld mot äldre ska upptäckas, därför finns ett behov för utbildningar och program inom dessa områden (Gallione et al., 2017).
Faktorer som påverkar våld mot äldre
Mileski et al. (2019) undersökte som tidigare nämnt faktorer och hinder som kan påverka våldet och totalt identifierades sex olika hinder samt faktorer. Det mest förekommande hindret var bristande utbildning. Det saknas personalutbildningar framförallt i hur personalen ska hantera en aggressiv vårdtagare som har alzheimer sjukdom eller demens. Med hjälp av personalutbildningar kan omsorgspersonal utvecklas och se till att ge den äldre en god kvalitet av omsorg. På grund av den bristande utbildningen gällande våld mot äldre bidrar det även till en oförmåga att kunna identifiera när våld mot äldre uppstår, vad som ska utföras när våldet uppstår och hur personalen ska ta hand om de äldre med sjukdomar (Mileski et al., 2019). Det andra hindret som identifierades var brist på forskning. Det finns kunskapsluckor när det kommer till förhållandet mellan våld mot äldre och demens. Forskning inom detta område undersöker oftast psykisk och fysiskt våld men inte försummelse. Det tredje hindret var
arbetsvillkoren, vilket innebär att när bemanningen är låg ökar risken för våld mot äldre av omsorgspersonal (Mileski et al., 2019).
Det fjärde hindret var brist på resurser som handlar om våld mot äldre, speciellt våld mot äldre män, vilket försvårar möjligheten för lokala myndigheter att hantera våldet. Enligt Mileski et al. (2019) saknar myndigheterna protokoll och riktlinjer som visar på hur våldet ska hanteras, dokumenteras samt förebyggas. På grund av brist på resurser, protokoll och riktlinjer hindras de lokala myndigheterna från att ingripa i en svår omsorgssituation. Våld mot äldre män har vidare ett stort mörkertal vilket innebär att många händelser inte anmäls. På grund av mörkertalet uppmärksammas inte våld mot äldre män i samma utsträckning som våld mot äldre kvinnor. Detta kan slutligen försvåra arbetet för de lokala myndigheterna (Mileski et al., 2019). Det femte hindret var bristfälliga undersökningar, detta på grund av att de saknade verktyg eller för att undersökningarna var ostrukturerade. Det sista hindret som identifierades var omsorgspersonalens karaktärsdrag. Om personalen inte ser den äldre med en human syn på grund av bland annat den äldres ålder eller tillstånd, kan det öka risken för att den äldre blir utsatt för våld (Mileski et al., 2019).
Brister med de tidigare studierna
Samtliga forskningsöversikter hade fokus på verktyg för att undersöka förekomsten av våld mot äldre. Det var endast en artikel som diskuterade olika orsaker som kan bidra till våldets uppkomst. Resterande studier undersökte inte orsakerna för våldets förekomst vilket i sin tur gör det problematiskt att kunna finna lösningar som kan minska förekomsten av våldet mot äldre. Gemensamt för studierna var även att de verktygen som undersöktes inte var lämpliga för att mäta förekomsten och för att kunna identifiera våld mot äldre. Vidare beskrev flera studier (se t.ex. Gallione et al., 2017; Van Royen et al., 2020; Malmedal et al., 2020) att inget standardverktyg kunde identifieras bland annat på grund av att verktyget måste utvärderas i förhållande till situationen och sammanhanget. De verktyg som finns idag brister i olika aspekter såsom att de inte undersöker alla typer av våld och kan därmed inte användas som standardverktyg. Vidare beskriver Malmedal et al. (2020) att deras studie var den första forskningsöversikten som studerade enkäter för att mäta förekomsten av äldre som blir utsatta för våld av omsorgspersonal. Det krävs mer forskning kring faktorer som kan ha orsakat våldet mot äldre då endast en av de presenterade studierna fokuserade på detta. Med
utgångspunkt i ovanstående kan vår integrativa litteraturstudie bidra till att uppmärksamma omsorgspersonalen våld mot den äldre. Studien uppmärksammar även faktorer som förklarar våldets uppkomst.
Teori
Under denna rubrik presenteras de teoretiska utgångspunkterna som kommer ligga i grund för den teoretiska analysen.
Det medicinska och feministiska perspektivet
Jönson (2004) beskriver två olika perspektiv för att förklara våld mot äldre, dessa
betecknas som det medicinska- och det feministiska perspektivet. Det medicinska perspektivet syftar till att förutse, kategorisera, diagnosticera och behandla våld mot äldre. Perspektivets fokus ligger på förövarens och offrets sjukdomar och diagnoser (patologi) eller på brister i en omvårdnadssituation. Det medicinska perspektivet har definierat lösningar mot våldet i form av socialmedicinska ingripanden, stöd, utbildning och ökad välfärd. Enligt Jönson (2004) kan förövare som är rationella och kompetenta ursäkta eller rättfärdiga deras normbrytande
handlingar för att det ska passa in med omgivningens förväntningar. Personer som rättfärdigar sina handlingar accepterar ansvar över förövarens handlingar men förnekar att deras
handlingar är dåliga. Genom att använda dessa ursäkter och rättfärdigande kan förövaren neutralisera moraliska fördömanden (Jönson, 2004). Det feministiska perspektivet handlar enligt Jönson (2004) om våld mot kvinnor som kan relateras till kulturella och sociala
aspekter. Dessa kulturella och sociala aspekter var manlig dominans, normalitet samt kvinnlig underordning. På grund av ett välfärds- och patologitänkande som anses vara dominerande kan en uppdelning mellan hem och offentliga platser framkomma. Det feministiska
perspektivet såg till att våld i hemmet kriminaliserades och att hemmet inte längre ansågs som en arena fylld med normer från familjen. Dessa normer användes för att motbevisa brott och för att bortförklara våldets förekomst. En ojämlikhet mellan kvinnor och män har enligt Jönson (2004) bland annat påverkats av rationalitet och maktutövning. Ojämlikheten mellan könen har täckts för att hålla fokus på patologin mellan förövaren och offret. Det feministiska perspektivet diskuterar våld mot äldre och hur aspekter av ett socioekonomiskt synsätt
påverkar den äldre. Dessa aspekter är som tidigare nämnt ojämlikhet mellan kvinnor och män, manlig dominans och kvinnlig underordning. Med hjälp av dessa tre aspekter kan situationen relatera till strukturella förhållanden (Jönson, 2004).
Jönson (2004) menar att förklaringsmodellerna för våldets förekomst enligt det medicinska perspektivet tenderar att handla om ursäkter. Förklaringsmodellerna användes för att rättfärdiga personalens handlingar. En förekommande förklaringsmodell var att personalen befann sig i en kritisk vårdsituation med den äldre och som därefter resultera till våldets uppkomst. Det feministiska perspektivets förklaringsmodeller inkluderar inte äldre män som blir utsatta för våld och övergrepp. Perspektivet gör det enklare att uppmärksamma våldet gentemot kvinnor än våldet gentemot män. Vidare tar Jönson (2004) upp hur dessa två perspektiv har en koppling till socialkonstruktivismen. En social konstruktiv förståelse i samband med dessa perspektiv kan med hjälp av ett systemfel förklara våldet som sker mot de äldre. Systemfelet påverkas av yttre omständigheter som i sin tur leder till att våldet uppstår. Hur systemfelet ser ut från ett medicinskt perspektiv är att brister förekommer i svåra
vårdsituationer vilket i sin tur leder till våldets uppkomst. Systemfelet från ett feministiskt perspektiv är när den formella omsorgspersonalen påverkas av strukturella faktorer, såsom låg utbildning eller sin position på arbetsplatsen. Med detta kan det antas att de som har en högre position på arbetsplatsen såsom en enhetschef, känner sympati för förövaren och dennes situation. Enhetschefen identifierar sig med förövarens situation och handling, vilket leder till att hen tar emot ursäkten till våldets uppkomst mot den äldre i vårdsituationen (Jönson, 2004).
Utifrån denna diskussion kan det med hjälp av Allwood och Eriksons (2018) resonemang tilläggas att inom socialkonstruktivismen förekommer det en tradition om frigörande forskning. Det innebär att människor som anses vara representanter för antigen det
medicinska eller feministiska perspektivet har en större chans att kunna se till förövarens syn på situationen. En representant kan exempelvis vara en enhetschef och chefen tar till sig de olika förklaringsmodellerna som omsorgspersonalen lägger fram för att frigöra den från skuld. Förklaringsmodellerna kan anses som ursäkter för våldets uppkomst mellan
omsorgspersonalen och den äldre (a.a.). Dock förekommer det kritik gentemot socialkonstruktivismen, detta för att en individ utgår från att det finns bra och dåliga konstruktioner. Kritiken handlar om de strukturella förklaringsmodellerna som förövaren använder sig av. Allwood och Erikson (2018) menar att även om dessa förklaringsmodeller ibland stämmer kan det fortfarande anses som ursäkter och risken för en moralisk flykt från situationen kan uppstå. Enhetschefen bör tänka på att förövaren kanske får en positiv känsla inom sig på grund av utövandet och därefter formulerar förklaringsmodeller som gynnar sig själv till en bekvämare arbetssituation. Förövaren väljer att avhumanisera den äldre och därefter se till att den egna utsagan förlägger skulden på den äldre (a.a.). Riskerna som kan
uppstå på grund av förklaringarna som förövaren väljer att lägga fram till enhetschefen är att denna moraliska flyktväg kan se till att våldet mot de äldre ökar. Förövaren ser till att måla upp sin yrkesroll som god samt att personen i fråga aldrig skulle utsätta någon för övergrepp på grund av sitt yrke. Övergreppen rättfärdigas genom att skylla på en kritisk vårdsituation eller annat som arbetsbelastning och utbrändhet. Dessutom är majoriteten av
omsorgspersonalen i Sverige kvinnor och kvinnor som tidigare nämnt, anses som offer på grund av låg ställning i samhället (Jönson, 2004).
Totala institutioner och makt
Till skillnad från Jönson (2004) diskuterar Goffman (2014) om personalens makt på de totala institutionerna. Enligt Goffman (2014) är en total institution en institution där alla aspekter av individens liv är underordnad och beroende av institutionell organisation eller auktoritet. Särskilda boenden för äldre är ett exempel på en total institution då den äldre är i behov av medicinsk vård och omsorg dygnet runt. I samband med den totala institutionen beskriver Goffman (2014) även personalens makt över den äldre på institutionen. De äldre kan genomgå en rollförlust och förlora sin identitet och därmed förbli ett objekt i den totala institutionen denne befinner sig på. Goffman (2014) beskriver att rollförlust innebär att individerna förlorar makten över deras egna liv och att den totala institutionen istället besitter makten över individerna. Vidare har den äldre har två alternativ på anpassningsmodeller att förhålla sig till i den totala institutionen, nämligen den primära och sekundära
anpassningsmodellen. Den primära anpassningen är den formella anpassningen, vilket innebär att den äldre visar uppgivenhet och överlåter makten till institutionen. Den sekundära
anpassningsmodellen är den informella anpassningen som innebär att, den äldre har återfått kontroll över sig själv. Ett sätt att förstå detta på kan vara genom det Goffman (2014) menar är att den äldre försöker återfå makten över sitt eget liv. Ett exempel på att den äldre har återfått sin makt kan vara att den lyckas dölja objekt eller utföra förbjudna handlingar utan personalens medvetande.
I jämförelse med Goffman (2014) som beskriver makt i total institution beskriver Foucault det relationella maktperspektivet. Det relationella maktperspektivet är det som skapar ett band mellan de strukturella förhållandena. Detta på grund av att de strukturella förhållandena och interaktioner läggs fram i relationen mellan olika individer (Franzén, 2010). Makt är något som oftast finns i relationer där det förekommer ojämlikhet samt förändringsbara relationer (Franzén, 2010). Enligt Franzén (2010) handlar makt om interaktionen mellan individer. Med hjälp av relationer kan makten skapas och fråntas utan någon specifik ordning, exempelvis utan en hierarkisk ordning. Den som utövar makt är den som tillhör ett nät av maktstrukturer. Makten är alltid närvarande och den utesluter inte andra relationer som vill närvara. Den är vidare relativ och kan byta roller från härskare till behärskad. Makt finns i varenda relation i samhället både hos människor och djur. När makten inte är tydlig tyder det oftast på att makten är i tillfällig balans, vilket betyder att relationen är i balans (Swärd & Starrin, 2006). Franzén (2010) lyfter upp ett exempel utifrån socialt arbete där han benämner att makten redan vid första mötet är i obalans mellan socialsekreterare och klient. Obalansen syftar till att myndigheter arbetar efter professionalitet och lagar, vilket bevisar att makten ligger i
socialsekreterarens händer. Klienten vet att socialsekreteraren har makten då detta är en tydlig aspekt inom myndighetsutövning. Det är socialsekreteraren som tar beslut om individens behov av hjälp. I samband med detta blir relationsskapandet mellan socialsekreterare och klient en viktig faktor för att hålla makten i balans (Franzén, 2010).
Dessa maktperspektiv är av relevans då studien har undersökt artiklar som beskriver hur exempelvis makt förekommer gentemot den äldre inom äldreomsorgen. Ovan beskrivs både
Goffmans och Foucaults perspektiv på makt. Goffmans (2014) beskrivning av makt handlar om anpassningsmodeller och makten som en total institution utövar på den äldre. Foucaults perspektiv fokuserar istället på det relationella maktperspektivet. Franzén (2010) menar att den relationella makten finns i varje relation samt att den som har en professionell yrkesroll ska kunna hålla balansen i relationen. Vidare har fyra teoretiska utgångspunkter valts ut, det medicinska- och feministiska perspektivet, totala institutioner samt det relationella
maktperspektivet. Dessa fyra är av relevans för denna studie, då studien ska undersöka de förekommande våldstyperna och faktorerna som kan ha orsakat våldet. De valda perspektiven bidrar till att besvara studiens syfte och för att kunna analysera studiens resultat.
Metod
Under detta avsnitt presenteras studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Därefter presenteras tillvägagångssättet för insamlingen av empiri. Slutligen presenteras etiska överväganden samt studiens tillförlitlighet.
Vetenskapsteoretiskt perspektiv
Denna integrativa litteraturstudie utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Socialkonstruktivism är en “ism” inom humaniora och samhällsvetenskap som har fått mycket uppmärksamhet under de två senaste decennierna. Socialkonstruktivismen kan ses som en uppgörelse med vissa traditionella synsätt från 1800- och 1900-talen såsom bland annat realism, positivism och rationalism.
Socialkonstruktivismen tar inte det direkta eller det omedelbara för givet utan försöker avslöja det direkta eller omedelbara som ytliga företeelser som styrs av bakomliggande faktorer. Socialkonstruktivismen letar således efter den egentliga grunden och menar att det omedelbart givna är ett “bländverk” bakom den egentliga verkligheten (Wennerberg, 2001).
Inom vetenskapsteorin används två begrepp som kallas för ontologi och epistemologi. Ontologi handlar om synen på verkligheten och epistemologi förklarar möjligheten att få kunskap om verkligheten (Bryman, 2018). Det ontologiska ställningstagandet enligt
socialkonstruktivismen är att verkligheten är socialt konstruerad av människor i samspel med varandra. Vidare blir det epistemologiska ställningstagandet enligt en socialkonstruktivistisk syn att kunskap skapas genom sociala sammanhang och kan skilja sig beroende på kultur och tiden som den används i, kunskapen är alltså föränderlig (Wenneberg, 2001). Den kunskapen som finns kommer bland annat från det språk som människor tillägnar under uppväxten. Socialkonstruktivismen menar att språket strukturerar en verklighet och därför kan människor utvecklas till tänkande varelser. Wenneberg (2001) beskriver att en människa exempelvis kan se ett bord för att den förstår sig på begreppet “bord”. Om en människa inte hade vetat vad ett bord är skulle den inte se bordet. Socialkonstruktivismen menar att språket är socialt
konstruerat av människor och därför blir även människors uppfattning och kunskap om verkligheten socialt konstruerad.
Att gråta anses vara ett naturligt uttryck för sorg för de flesta människor och att det är kroppen som bestämmer att en människa ska gråta när den upplever sorg (Wennerberg, 2001).
Handlingen anses därmed vara bestämd av människans naturliga konstitution. Det
socialkonstruktivistiska perspektivet går emot denna slutsats och menar istället att sådana handlingar endast är naturliga i en ytlig betydelse. De menar istället att en handling som att exempelvis visa sorg skiljer i olika kulturer, i vissa kulturer kan sorg visas genom att skrika och slänga med kroppen men utan tårar, medan andra kulturer visar sorg genom att gråta. Vidare beskriver Wennerberg (2001) att socialkonstruktivismen utgår från att den fysiska verkligheten får sin form när människor uppfattar den. Det innebär inte att det fysiska inte
existerar utan att det fysiska endast är en oformlig materia fram tills att människor inför eller skapar skillnader. Ett exempel är stjärnbilder som enligt en socialkonstruktivism menar att de blir till när människor uppfattar och har kunskap om dem. Om stjärnhimlen skulle betraktas från en annan plats än vanlig, skulle de flesta stjärnbilderna försvinna eller förändras.
Verkligheten som människor uppfattar den är beroende av perspektivet eller synvinkel som en har (Wennerberg, 2001). Utifrån ovanstående kan denna integrativa litteraturstudie försöka avslöja att våld mot äldre styrs av bakomliggande faktorer som ligger till grund för våldets uppkomst. Med hjälp av socialkonstruktivismen kan det antas att våld mot äldre är socialt konstruerat utifrån det feministiska och medicinska perspektivet.
Urval
Denna studie är en integrativ litteraturstudie vilket enligt Booth, Sutton och Papaioannou (2016) innebär att den inkluderar både kvalitativa och kvantitativa data (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Användningen av både kvalitativa och kvantitativa data bidrar till en bättre förståelse av problemområdet (Booth et al., 2016). En integrativ litteraturstudie valdes för att ge en kunskapsöverblick kring forskningsfältet, det vill säga våld mot äldre på särskilda boenden. Vidare är syftet med denna studie att undersöka tidigare forskning och därför är en integrativ litteraturstudie av högsta relevans. I denna studie har fokus varit att försöka förstå omsorgspersonalens verklighet men också anhöriga till dom äldre.
För att finna relevanta artiklar gjordes ett systematiskt urval vilket enligt Booth et al. (2016) innehåller olika steg. Booth et al. (2016) beskriver att ett systematiskt urval identifierar all forskning som finns tillgänglig i det valda forskningsområdet och därefter väljs den
forskningen som är av relevans ut efter en granskning av samtlig forskning. Ett systematiskt urval minskar risken för partiskhet och bidrar till tydlighet i tillförlitlighet i studien (Booth et al. 2016). Vidare beskriver Booth et al. (2016) att inkluderings- och exkluderingskriterier bidrar till att finna relevanta studier och minskar risken för att forskarna ska gå miste om relevanta studier. För denna studie valdes ett antal sökord som sedan översattes till engelska för att bredda sökningen. För att inkludera fler artiklar valdes en åldersgräns på 60 år eller äldre. Sökorden som användes var “elder abuse”, “nursing homes” och “nursing staff ”. Sökorden användes med hjälp av booleska operatorer såsom AND för att kombinera sökorden på ett fruktbart sätt (Booth et al. 2016). Databaserna Social service abstract samt PubMed användes för att finna artiklarna och en gjordes för att endast artiklar som är vetenskapligt granskade skulle framkomma i sökresultatet. Antalet träffar på Social service abstract var 115 och antalet träffar på Pubmed var 106. För att finna de artiklar som var av relevans för studien lästes först samtliga rubriker för att se vilka artiklar som matchade urvalskriterierna. Efter läsningen av samtliga rubriker exkluderades 67 artiklar från Social service abstract och 61 artiklar från Pubmed. Anledningen till det stora bortfallet var på grund av att rubrikerna inte ansågs vara av relevans för vår studies syfte och frågeställningar. Därefter lästes
sammanfattningen av de artiklar som kvarstod och ytterligare 62 artiklar uteslöts från Social service abstract och 52 artiklar valdes bort från Pubmed. Anledningen till bortfallet var på grund av att artiklarna inte berörde våld av omsorgspersonal utan berörde våld mellan äldre eller våld av äldre. Slutligen valdes 5 artiklar från Social serviceabstract ut och 9 artiklar från Pubmed som lästes igenom grundligt och som ligger till grund för denna studies resultat. Samtliga artiklar sammanställdes sedan i två tabeller som presenteras i tabell 1 och bilaga 1.
Inkluderingskriterier
• Artiklar som är peer-reviewed
• Artiklar som är skrivna på svenska eller engelska • Studier som definierar den äldre som 60 år eller äldre
• Alla våldstyper inkluderas • Alla publicerings år inkluderas • Alla länder inkluderas
Exkluderingskriterier
• Våldsutövare som är informella omsorgsgivare • Studier som definierar äldre som yngre än 60 år
• Studier som undersöker våld mot äldre av äldre på det särskilda boendet
Förförståelse
Enligt socialkonstruktivismen har alla människor en förförståelse om sociala sammanhang och därför är det av vikt att författarna är medvetna om deras egen förförståelse för att kunna genomföra en bra studie. Människor har förutfattade tankar, övertygelser och fördomar vilket påverkar hur de förstår sin omvärld. Förförståelsen påverkar författarna vilket innebär att det även kommer påverka tolkningen av den insamlade empirin (Westlund, 2019). Enligt
socialkonstruktivismen kan en människa inte helt bortse från sin förförståelse då människor bildar dessa omedvetet (Westlund, 2019). Detta innebär att förförståelsen som människorna i samhället har av äldre kan ha en påverkan på det insamlade materialet och studiens utförande. Vidare har förförståelsen om exempelvis att äldre är en sårbar grupp påverkat författarnas val av studie och på grund av tidigare arbetserfarenheter inom äldreomsorgen väcktes ett intresse.
Etik
Forskare bör vara medvetna om relevant lagstiftning och forskningsetik för att kunna reflektera över egen forskning. Vetenskapsrådet (2017) har utformat riktlinjer i syfte att ge forskare ett underlag för att kunna fatta goda forskningsetiska beslut. God forskningssed baseras på fyra principer och dessa principer är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet (All European Academies [ALLEA], 2018). Tillförlitlighet handlar om att
säkerställa att forskningen är av kvalitet. Ärlighet syftar till att forskningen ska genomföras på ett öppet, rättvist och objektivt sätt. Den tredje principen handlar om att forskarna ska
behandla exempelvis kollegor, forskningsdeltagare och samhället med respekt. Ansvarighet är den sista principen och syftar till att forskaren visar ansvar för forskningen från att idén skapas till att forskningen publiceras (ALLEA, 2018). Forskare som inte följer god forskningssed bryter mot yrkesansvaret. Oredlighet i forskning definieras enligt ALLEA (2018) som fabricering, förfalskning eller plagiering (FFP-kategorisering). Fabricering innebär att forskare hittar på resultat och dokumenterar resultatet som om de vore riktigt. Förfalskning syftar exempelvis till att forskningsmaterial manipuleras eller att uppgifter ändras. Plagiering innebär att forskare använder andras idéer utan att den ursprungliga källan anges på ett korrekt sätt (a.a.). Denna studie har endast använt artiklar som har etikprövats eller som diskuterar etik för att denna studie ska vara av god forskningsetik. Vidare har författarna varit noggranna med att all information som används i denna studie är beskriven och refererad på ett korrekt sätt för att minska risken för FFP. Denna studie kan göra mycket nytta då den kan bidra till att ämnet uppmärksammas mer samt till att förbättringar sker och då det inte finns några forskningsdeltagare i studien är riskerna för att någon kommer till skada minimala.
Tillförlitlighet i studien
Inom forskning finns det kriterier för att bedöma om undersökningen är av god kvalitet. Kriteriet benämns som tillförlitlighet som består av fyra delkriterier och dessa är trovärdighet,
överförbarhet, pålitlighet samt möjligheten att styrka och konfirmera. Trovärdighet innebär att forskaren håller sig till de regler som finns för att säkerställa att forskningsarbetet utförs på rätt sätt samt att delge materialet till forskningsdeltagare innan publicering (Bryman, 2018). Denna studie har följt den valda metodansatsen men då vi inte har några forskningsdeltagare har vi inte behövt delge materialet innan publicering. Överförbarhet syftar till kontexten som studerats och hur detaljerat informationen ges i studien. Det är av vikt för att studien ska kunna användas i andra kontexter (Bryman, 2018). Vi har i denna studie varit tydliga med vart vi har inhämtat data, vilka sökord som har använts samt vilka databaser som har använts för att stärka överförbarheten. Vidare är kunskapen från denna studie inte permanent då
socialkonstruktivismen menar att kunskapen är föränderlig. Detta kan innebära att framtida studier som undersöker samma område kan generera andra resultat på grund av att synen på verkligheten ständigt förändras. Det tredje delkriteriet är pålitlighet som handlar om att en granskning av en utomstående genomförs för att säkerställa att alla delar av
forskningsprocessen redogörs i studien (Bryman, 2018). Vi har under genomförandet av denna studie haft stöd av handledare som har kunnat bedöma kvalitén av alla delar i
forskningsprocessen samt att alla delar redogörs. Det sista delkriteriet syftar till möjligheten att styrka och konfirmera vilket innebär att forskaren är medveten om att det inte finns en fullständig objektivitet i kvalitativ forskning. Det innebär även att forskaren inte medvetet ska låta personliga åsikter och värderingar inte ska påverka studiens utförande och slutsatser (Bryman, 2018). Vi har under genomförandet av denna studie varit noggranna med att egna åsikter och värderingar inte ska påverka studien och gjort vårt bästa med att studiens objektivitet ska vara så fullständig som möjligt.
Analysmetod
I detta avsnitt presenteras studiens analysmetod som kommer att ligga till grund för den empiriska analysen som presenteras i resultatet.
Analysmetoden som har valts ut för denna studie är en tematisk analys vilket är den mest förekommande analysmetoden inom kvalitativa data. Syftet med denna analysmetod är att organisera data genom att finna teman i den insamlade empirin. Det finns en generell strategi vid namn Framework som kan användas för att finna dessa teman. Med hjälp av Framework skapas en lista med centrala teman och subteman som sedan ställs upp i en tabell. För att finna teman och subteman finns det olika kriterier som kan användas såsom repetitioner, lokala typologier, metaforer och analogier samt språkliga kopplingar. Repetitioner är det vanligaste kriteriet och handlar om att någonting återkommer i en eller mellan olika datakällor. Det är av vikt att de teman som väljs ut är av relevans till studiens forskningsfrågor eller till studiens forskningsfokus (Bryman, 2018). Första steget i att identifiera teman är att forskarna läser igenom det insamlade materialet för att göra sig bekant med innehållet. Vidare sker en initial kodning som används för att forskarna ska utveckla tankar om materialet och börjar namnge koderna som kan bestå av textdelar. Därefter försöker forskarna minska antalet koder och söker efter gemensamma element i de identifierade koderna för att kunna lyfta dessa till högre nivåer. De teman som identifieras namnges skriftligt.
Efter att teman har identifierats i materialet kan forskarna välja att försöka kombinera koderna från det tidigare steget till koder av en högre ordning eller så kan forskarna välja att försöka identifiera subteman bland koderna. Det sista steget är att sätta namn eller etiketter på de teman och eventuella subteman som har identifierats. I detta steg är det av vikt att forskarna väljer namn som speglar koderna som ligger till grund för alla teman. Namnen som väljs ut ska fånga stora delar av data och ge god insikt om den insamlade data (Bryman, 2018). En noggrann granskning och uppdelning av insamlade data underlättade den tematiska analysen
av resultatet. Med hjälp av en tematiseringsprocess har studiernas resultat undersökts för att finna likheter och skillnader i den insamlade data. Vid uppdelning av data kan processen för att identifiera teman förenklas och delas upp på vilka studier som svarar på en viss
frågeställning (Bryman, 2018). I denna integrativa litteraturstudie har tre teman valts ut och dessa är; våldstyper, uppmärksammandet av våldet och bidragande faktorer. Dessa teman valdes ut på grund av dess relevans för studiens syfte och frågeställningar.
Resultat
Nedan presenteras studiens resultat i två tabeller och därefter besvaras studiens frågeställningar med hjälp av de tre teman som har valts ut.
Empirisk data
I tabell 1. presenteras samtliga studier som har använts i resultatet av denna studie. Tabellen presenterar bland annat alla studiernas syfte, slutsatser, forskningsdeltagare,
datainsamlingsmetod och tabellen presenterar studierna i bokstavsordning. Vidare har ytterligare en tabell skapats som presenterar samtliga studier kopplat till det medicinska- och det feministiska perspektivet (se bilaga 1). Tabellen presenterar vilket perspektiv som
studierna utgår från och en beskrivning till varför de tillhör dessa perspektiv. Tabell 1.
Författare, år Datainsamlings metod
Informanter Antal Kön Typ av våld
Syfte Slutsats
Andela, Huguenotte & Truchot. 2018
Enkät Personal 481 Framkommer ej
Alla Skapa sig en förståelse till omsorgsperson alens kränkande beteende gentemot de äldre som befinner sig på särskilt boende för äldre. Om det finns bakomliggande orsaker såsom utbrändhet samt missnöjdhet på arbetsplatsen. Utbrändhet har en stor påverkan på omvårdnadspersonal ens handlande gentemot den äldre
Barros, Di Rosa, Gonzales, Kapolou, Lamura, Lindert, Macassa, Melchiorre, Soares & Stankunas. 2016 Intervjuer och självrapportering Äldre 4467 Båda. 2559 kvinnor. 1908 män. Alla Undersöka våldet som förekommer bland äldre män, speciellt äldre män med fysiskt eller psykiskt funktionshinder Våld mot äldre män är underupptäckt och underrapporterat framförallt på grund av äldre mäns sårbarhet och sociala samt kulturella normer Botngård, Eide, Mosqueda & Malmedal. 2020
Enkät Personal 3811 Framkommer ej Alla Uppskatta förekomsten av observerat och begått våld mot äldre på norska vårdboenden. Våld mot äldre relativt vanligt och därför bör förebyggande strategier utvecklas. Grafström, Nordberg & Winblad. 1993
Enkät Anhöriga 474 Framkommer ej
Alla Lyfta fram fall gruppen där familjemedlemm arna till äldre med kognitiv nedsatthet uppmärksammas . När familjemedlemmar rapporterar om vad deras äldre blir utsatta för, ska saken tas hand om
Iversen, Kilvik & Malmedal. 2015
Fokusgrupper Personal 6 Kvinnor Sexuellt våld
Belysa att äldre som bor på särskilt boende utsätts för sexuellt våld av personalen. Sexuellt våld mot äldre är tabubelagt bland personalen och det behövs därför mer kunskap och forskning inom detta område.
Lalanda Frazão, Correia, Norton & Magalhães. 2015 Retrospektiv analys av rättsmedicinska rapporter Inga 59 Ej relevant (inga deltagare i studien) Fysiskt våld Öka kunskapen om fysiskt våld mot äldre på institution. Vårdpersonal behöver utbildas och våld mot äldre bör utvecklas i socialpolitiken.
Lim. 2020 Enkät Personal 1473 Framkommer ej
Alla Finna olika faktorer som kan ha påverkat omvårdnadsper sonalen och dess handlingar Åtgärder behövs för att minska riskfaktorerna för felbehandling. Stärka medvetenheten hos
personalen gällande felbehandling.
Malmedal, Hammervold & Saveman. 2014
Enkät Personal 616 Framkommer ej Alla Undersöka faktorer som påverkar sannolikheten för att personalen kommer att begå handlingar av otillräcklig vård, våld och försummelse. Olika typer av otillräcklig vård var förknippade med olika institutionella, personal- och relationsegenskaper. Malmedal, Ingebrigtsen & Saveman. 2009
Telefonintervju Personal 577 Framkommer ej Alla Belysa förekomsten och typerna av våld samt att undersöka personalens utbildning, arbetserfarenhet er och ålder för att finna mönster Otillräcklig vård och försummelse är de mest förekommande våldstyperna. Personalen bör bli mer utbildade och få förebyggande strategier
Moore. 2018 Enkät Personal 194 Framkommer ej
Alla Presentera resultat från ett empiriskt forskningsarbet e som syftar till att öka kunskapen om våld inom särskilt boende för äldre. Våld förekommer och därför bör boenden göra granskning och starta utredningar i förebyggande syfte för de äldre. Myhre, Malmedal, Ostaszkiewicz & Nakrem. 2020 Fokusgrupper Chefer på vårdhem 28 Framkommer ej Alla Utforska vårdhemledarna s uppfattningar om våld och försummelse mot äldre. Vårdledarna saknar medvetenhet gällande våld och försummelse mot äldre och är en patientsäkerhetsfråg
a som har blivit förbisedd.
Rabold & Goergen. 2012
Enkät Personal 503 Framkommer ej Alla Undersöka omfattningen och riskfaktorer för våld och försummelse hos äldre vårdmottagare av vårdpersonal Psykiskt våld och försummelse var de mest förekommande våldstyperna. Riskfaktorerna som identifierades var bland annat vårdmottagarens aggressiva beteende och antalet vårdmottagare som har demens. Schiamberg, Oehmke, Zhang, Barboza, Griffore, Von Heydrich, Post, Weatherill & Mastin. 2012
Intervju Anhöriga 452 Framkommer ej Fysiskt våld Undersöka förekomsten av fysiskt våld på vårdhem och att identifiera individuella sociala/kontextu ella riskfaktorer. Fysiskt våld var ganska förekommande (24,3%). Personalens våld mot de äldre förekom oftast i samband med vårdinsatser och det är därmed av vikt att fokusera på det relationella sammanhanget mellan de äldre och vårdpersonalen.
Shinan-Altman & Cohen. 2009
Enkät Personal 208 Båda.
86 män. 113 kvinnor. Alla Bedöma vårdgivare attityder som tillåter kränkande beteenden gentemot äldre samt att undersöka förhållandet mellan dessa attityder till demografiska variabler, stressfaktorer Vårdpersonal med attityder som ursäktar våld kan påverka deras faktiska beteende och därför bör tränings- och övervakningsprogra m utvecklas för att minska utbrändhet och stressfaktorer på arbetet.
på arbetet, utbrändhet och upplevd kontroll.
Empirisk analys
Med hjälp av den tematiska analysen och studiens frågeställningar har tre teman valts ut och dessa teman är; Våldstyper, uppmärksammandet av våldet samt bidragande faktorer.
Våldstyper
I studierna uppmärksammades olika typer av våld och en del studier har valt att endast undersöka specifika våldstyper. I en studie av Iversen, Kilvik och Malmedal (2015) undersöktes endast sexuellt våld och resultatet visade att sexuellt våld mot äldre är ett
tabubelagt ämne. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgrupperna hade svårt att tro att äldre kunde bli utsatta för sexuellt våld och särskilt inte av omsorgspersonal (a.a.). Majoriteten av deltagarna uttryckte att de aldrig hade hört eller sett någon äldre bli utsatt för sexuellt våld. I studien av Lalanda Frazão, Correia, Norton och Magalhães (2015) undersöktes endast fysiskt våld med hjälp att rättsmedicinska rapporter i syfte att öka kunskapen kring fysiskt våld mot äldre på institution. Vidare undersökte flertalet studier förekomsten av de olika våldstyperna och resultaten påvisade att de mest förekommande var psykiskt våld, försummelse och fysiskt våld (Rabold & Goergen, 2012; Moore, 2018; Malmedal et al., 2009; Botngård et al., 2020). Malmedal et al. (2009) beskriver i deras studie att otillräcklig vård och försummelse är de mest förekommande våldstyperna och att personalen bör utbildas mer inom problemområdet. Verksamheterna bör utveckla förebyggande strategier som personalen kan ta del av för att minska risken för våld mot den äldre (Malmedal et al., 2009). Malmedal et al. (2009)
beskriver att 91 procent hade bevittnat personal som utsatt den äldre för försummelse och 87 procent rapporterade att det någon gång hade utsatt den äldre för försummelse.
I studien av Rabold och Goergen (2012) framkommer det att de mest förekommande våldstyperna var psykiskt våld och försummelse. Vidare framkom det i studiens resultat att personalens ålder kunde påverka risken för att den skulle agera olämpligt mot den äldre. Det framkom i resultatet att omsorgspersonal som var yngre och som hade mindre erfarenheter inom äldreomsorgen var mer benägna att utsätta de äldre för våld eller agera olämpligt (Rabold & Goergen, 2012). Moore (2018) beskriver att av de 194 personerna som deltog i studien, var det 140 av dessa som hade bevittnat våld mot äldre på arbetsplatsen. Vidare undersökte Schiamberg et al. (2011) endast förekomsten av fysiskt våld med hjälp av telefonintervjuer med anhöriga till äldre som bor på ett särskilt boende för äldre. I resultatet framkom det att 24,3 procent av de anhöriga har rapporterat minst en händelse av fysiskt våld mot äldre av omsorgspersonal. Barros et al. (2016) undersökte våld mot äldre och i resultatet framkommer det att männen hade blivit mer utsatta för våld än kvinnorna när det gällde
fysiskt-, psykiskt- och ekonomiskt våld. Botngård et al. (2020) beskriver i resultatet av deras studie att manlig omsorgspersonal rapporterade fler fall av fysiskt våld medan den kvinnliga personalen rapporterade fler fall av försummelse. Det framkommer även att 46,9 procent av omsorgspersonalen har utsatt äldre för försummelse minst en gång under det senaste året samt att 40,5 procent har utsatt äldre för psykiskt våld minst en gång under det senaste året
(Botngård et al 2020).
Uppmärksammandet av våldet
Empirin som har använts i denna studie har till största del uppmärksammat våldet utifrån olika grupper (anhöriga, enhetschefer, omsorgspersonal) som informanter (se tabell 1). Majoriteten av empirin som användes i denna studie har använd omsorgspersonalen som deltagare. Iversen et al. (2015) delade upp personalen i två olika fokusgrupper som
motsvarade 3 personer i varje grupp. Detta för att kunna besvara frågan om sexuellt våld mot äldre på särskilda boenden. Andela et al. (2018) delade ut enkäter till omsorgspersonal från olika boenden. Totalt var det 481 personer från omsorgspersonalen som besvarade enkäten och studien hade i syfte att skapa sig en förståelse för personalens handlande gällande våld samt om det förekommer några bakomliggande faktorer för våldets förekomst. Rabold & Goergen (2012) använde sig av enkäter på samma sätt som Andela et al (2018) där 503
personer av omsorgspersonalen på särskilda boenden fick besvara frågan om våldet mot äldre. Syftet med studien var att undersöka riskfaktorer för våld och försummelse mot äldre som bor på boenden.
Även Malmedal et al. (2014), Shinan-Altman & Cohen (2009) och Myhre et al. (2020) har använt sig av enkäter. Malmedal et al. (2014) delade ut enkäter till 616 personer av
omsorgspersonalen för att undersöka vilka faktorer som ligger bakom våldets förekomst. Syftet med denna studie var att undersöka hur faktorer kan påverka sannolikheten att personalen utsätter den äldre för våld, försummelse eller ger den äldre otillräcklig vård på boendet. Shinan-Altman & Cohen (2009) delade ut 208 enkäter där studiens syfte var att bedöma omsorgspersonalens attityder gällande kränkande beteende gentemot den äldre som är i behov av omsorg samt att undersöka förhållandet mellan dessa attityder till demografiska variabler, stressfaktorer på arbetet, utbrändhet och upplevd kontroll. Myhre et al. (2020) delade ut 28 enkäter men endast till olika enhetschefer på de särskilda boendena för äldre. Studiens syfte var att ta reda på enhetschefernas uppfattning om våld och försummelse på boendena samt om det är något som enhetscheferna bär med sig varje dag, att våld mot äldre på boenden kan förekomma. Vidare var det endast en artikel (Barros et al., 2016) som
använde de äldre som forskningsdeltagare. Undersökningen baserades på 4467 intervjuer och självrapportering av dem äldre på de särskilda boendena. Studien syftade till att undersöka förekomsten av våld mot äldre män och resultatet påvisade att våld mot äldre män är ett underrapporterat problem. Grafström et al. (1993) och Schiamberg et al. (2012) utgick från anhöriga till de äldre för att uppmärksamma våldet. Schiamberg et al. (2012) utförde intervjuer med anhöriga till äldre som bor på särskilt boende för äldre. Det framkommer i studiens resultat att de äldre har blivit utsatta för fysiskt våld av omsorgspersonalen (Schiamberg et al., 2012).
Bidragande faktorer
Enligt studierna finns det olika faktorer som kan orsaka eller påverka våldet mot den äldre. Lim (2020) beskriver att faktorer på arbetsplatsen kan påverka omsorgspersonalen som kan leda till att de utsätter de äldre för våld. Några av dessa arbetsrelaterade faktorer var
personalens arbetstider, verksamhetens storlek och personalens självbestämmanderätt på arbetsplatsen. Personalens oförmåga att förstå och hantera stressfulla situationer kan bidra till att våld mot den äldre uppstår. Detta då personalen inte vet hur den ska hantera den stressfulla
