Cochleaimplantat (CI) och
musikupplevelse: Orsaker och
konsekvenser som kan ha inverkan på
upplevelsen av musik
En kvantitativ enkätstudie om CI-användare med postlingual grav hörselnedsättning eller dövhet och deras upplevelse av musik
Cochlear implant (CI) and music
perception: Causes and consequences that
can have effect on the perception of music
A quantitative survey of CI-users with post-lingual severe hearing loss or deafness and their perception of musicFörfattare: Emanuil Karadzhov och Carl Wikstrand
Vårterminen 2020
Examensarbete: Kandidatexamen 15 hp Huvudområde: Hörselvetenskap
Audionomprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Cecilia Nakeva Von Mentzer, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Susanne Köbler, Universitetslektor, Örebro universitet
Abstrakt
Bakgrund: Cochleaimplantat är ett hjälpmedel som hjälper till att återskapa
ljudperception för personer med grav hörselnedsättning och/eller dövhet med hjälp av direkt elektrisk stimulering av hörselnerven. Cochleaimplantatet har funnits sedan 1950-talet då CI-pionjärerna André Djourno och Charles Eyriés påbörjade sitt
banbrytande arbete bestående av experiment som även ledde till det första
implanteringsförsöket för direkt stimulering av hörselnerven under 1960-talet. Sedan dess har cochleaimplantatet med dess ljudprocessor och implantat-egenskaper utvecklats oerhört mycket. Ett exempel på det är utvecklingen av nya
signalbearbetningsstrategier med fokus på tal- och musikperception i olika miljöer. Forskning kring ljudprocessorer och implantat har även på senare tid fokuserats mer på musikbearbetning än tidigare. Detta möjligtvis på grund av att musik anses enligt CI-användare vara den näst viktigaste auditiva signaltypen efter tal. Eftersom musik är en komplex signal med brett dynamikområde är det en stor utmaning för
ljudprocessorerna och utvecklingen av dessa att uppnå en optimal återgivning av musik.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka musiknjutning hos vuxna personer med postlingual grav hörselnedsättning eller dövhet som använder cochleaimplantat. Metod: En webbenkät konstruerades och distribuerades till CI-användare i Sverige. Enkäten fokuserade på musiknjutning, musikaktivitet och musikkompetens. Svaren behandlades framförallt med Spearmans korrelationsanalys (rho, rₛ), men också med ett Mann-Whitney U test.
Resultat: Det totala antalet cochleaimplantatanvändare i Sverige som deltog i enkätundersökningen var 129. Endast 3,9% av dessa användare har fått
undervisning i musiklyssnande postoperativt. Ljudprocessorns ålder visade sig inte ha något signifikant samband med musiknjutning. Signifikant samband observerades mellan den egenupplevda musiknjutningen (musiknjutning A) och hur ofta man besökt musikevenemang (musikaktivitet). Signifikanta samband påvisades även mellan variabeln musikkompetens och hur ofta man lyssnat på musik
(musikaktivitet). Den emotionella responsen (musiknjutning B) visade sig inte ha signifikant samband med hur ofta man besökt musikevenemang (musikaktivitet), men visade däremot statistiskt signifikant samband med musikkompetens. Det observerades signifikant samband mellan huruvida man lyssnat på musik i bakgrunden och hur ofta man lyssnat på musik (musikaktivitet). Ingen statistisk signifikant skillnad observerades mellan om man hade fått (respektive inte fått) någon form av undervisning i musiklyssnande och respondenternas aktivitetsmängd (alltså om man sjöng i kör, spelade musikinstrument, hade musik i bakgrunden samtidigt som man utförde andra sysslor, hur ofta man besökt musikevenemang samt hur ofta man lyssnade på musik).
Slutsatser: Studien visade att varken åldern på cochleaimplantatets ljudprocessor eller aktiviteter såsom instrumentspelande eller sjungande hade någon inverkan på musiknjutning. Hur musikkompetent man anser sig vara och hur aktivt man lyssnar på musik verkar dock vara kopplat till musiknjutning.
Nyckelord
Cochleaimplantat, ljudprocessor, musikaliska element, postlingual dövhet, musiknjutning
Abstract
Background: The cochlear implant is an assistive device that helps restore sound perception for people with severe hearing loss and/or deafness with the help of direct electric stimulation of the auditory nerve. The cochlear implant has existed since the 1950s when the CI pioneers André Djourno and Charles Eyriés began their
groundbreaking work consisting of experiments which even led to the first implant attempt for direct stimulation of the auditory nerve during the 1960s. Since then has the cochlear implant with its sound processor and implant properties developed tremendously. An example of that is the development of new signal processing strategies with focus on speech- and music perception in different listening
environments. Research about the sound processors and the implants has also in recent years focused towards music-processing to a greater extent than previously. Possibly because music is considered by cochlear implant users to be the second-most important auditory signal after speech. Because music is a complex signal with a wide dynamic range, it is a great challenge for the sound processors and their development to achieve an optimal reproduction of music.
Aim: The aim of this study is to investigate music enjoyment in adults with post-lingual deafness or severe hearing loss that use cochlear implants.
Methods: A web survey was constructed and distributed to cochlear implant users in Sweden. The survey focused on music enjoyment, music activity and music
competence. The responses were analyzed primarily with Spearman's correlation analysis (rho, rₛ) and with a Mann- Whitney U test.
Results: The total number of cochlear implant users in Sweden who participated in the survey was 129. Only 3.9 percent of those users had received education in music listening post-operatively. The age of the sound processor did not have a significant correlation to music enjoyment. Significant correlation was observed between the perceived music enjoyment (musknjutning A) and how often one has attended musical events (music activity). Significant correlation was also detected between the variable of music competence and how often one listened to music (music activity). The emotional response (musiknjutning B) did not demonstrate a correlation with how often one has attended musical events but did however demonstrate significant correlation with music competence. Significant correlation
was observed between whether one listened to music in the background and how often one listens to music (music activity). No significant difference was observed between if one had received (respectively not received) some form of education in music listening and the respondent's amount of activity (in other words, if one sang in a choir; played a musical instrument; had music in the background while
performing other chores; how often one attended musical events and how often one chose to listen to music).
Conclusions: The study indicated that neither the age of the sound processor of the cochlear implant nor activities such as playing an instrument or singing had any impact on music enjoyment. How music competent one considers oneself to be and how actively one listens to music seems to be, however, connected to music
enjoyment.
Keywords: Cochlear implant, sound processor, musical elements, post-lingual
Förord
Vi vill rikta ett stort och hjärtligt tack till våra respondenter vars dedikerade
medverkan och enastående passion för musik har möjliggjort studiens succé. Vi vill rikta vårt tack för att ni har tagit er tid att besvara vår enkät och förse oss med mer kunskap kring detta fascinerande och essentiella ämne. Vi vill även tacka vår
handledare Cecilia Nakeva Von Mentzer, som med sin kunskapsrika vägledning och expertis varit av stor hjälp genom hela forskningsprocessen. Vi vill även rikta ett varmt tack till familj och vänner som har stöttat oss genom glada samt mödosamma tider.
Under år 2020 firar hela musikvärlden Ludwig van Beethovens 250-årsjubileum. Ludwig van Beethoven var det stora musikgeniet som trots en progredierande hörselnedsättning som ledde till dövhet och svårmod vid sin tjugoårsålder, kunde fortsätta komponera och frambringa sina fantastiska tonskapelser med hjälp av bland annat sin ”örontrumpet” som hörhjälpmedel. Även vill vi uppmärksamma denna legendariska kompositör och fira hans årsjubileum med en studie som just handlar om upplevelsen av musik - fast via cochleaimplantat. Beethoven föddes i Bonn, Tyskland år 1770, var verksam i Wien och under sina 56 år komponerade några av världens mest kända och betydelsefulla stycken inom musikhistorien. Han skrev bland annat 9 symfonier, många konserter, operor och körmusik.
Tabell 1 Begreppslista
Begrepp Definition
Ansatsrör Delar av talapparaten ovanför glottis; de nasala
kaviteterna, pharynx och munhålan.
CIS (Continuous Interleaved Sampling)
Continuous Interleaved Sampling är en
signalbearbetningsstrategi. Cochleaimplantatets ljudprocessor kan med hjälp av denna strategi registrera, tolka och behandla all inkommande ljudstimulans. Det presenteras kortvarande elektriska pulser till varje elektrodpunkt i en sekvens utan överlappning för att begränsa interaktion mellan olika kanaler eller
elektrodpunkter. Input såsom talsignaler
representeras genom dess vågform och envelop. Strategin grupperar input signaler i olika
frekvensband med tillhörande bandpassfilter och extraherar variationer i envelopen eller vågformen.
Finstruktur Omfattar temporala aspekter av ljud, närmare
bestämt information om snabba variationer av ljudets frekvens.
Formant Frekvensband i en signal med hög energi och stor
ljudstyrka som framkallas av resonans i ansatsröret i samband med produktionen av vokaler och
konsonanter.
FSP (Fine Structure Processing)
En signalbearbetningsstrategi. Cochleaimplantatets ljudprocessor kan med hjälp av
denna strategi registrera, tolka och behandla all inkommande ljudstimulans.
Strategin är såsom CIS en envelopbaserad ljudbearbetningsstrategi som representerar förändringar i envelop men även finstrukturell informationsåtergivning av en signal.
Signalbearbetningsstrategin använder sig av filter med klockformat frekvenssvar. Strategin använder sig även av primär elektrodpunktstimulering inom apikala regionen av cochlean och specifika
elektriska stimuleringsmönster, som motsvarar finstrukturell ljudåtergivning för varje specifikt frekvensband i cochlean. Detta för att FSP-
strategin, enligt tillverkare, ska återge och förse CI- användare med förbättrad tonhöjdsuppfattning, taluppfattning, musikupplevelse och
ljudlokalisation.
Indexvariabel En variabel som skapas av ett index, baserat på
sammanslagning av flera närbesläktade och sammanhängande komponenter eller indikatorer som är likartade både på en innehållsmässig- och statistisk basis.
Ljudprocessor Den komponent av ett cochleaimplantat som sitter
bakom örat. Denna har som uppgift att ta emot, bearbeta och även transportera signaler till implantatets interna komponenter.
MCI Melody Contour Identification; ett test där
testpersonens förmåga att identifiera konturen eller formen på en melodi avgörs.
Musiknjutning Ett samlingsbegrepp över det allmänna välbehag
en individ får av att lyssna på musik.
Postlingual dövhet Dövhet som har uppstått efter tal-och
språkutvecklingen
PPS (Pulser per sekund) Antalet stimuleringspulser som presenteras till hörselnerven per sekund. Detta sker med hjälp av en ljudprocessor i ett cochleaimplantat vid elektrisk stimulering av hörselnerven.
Prelingual dövhet Dövhet som har uppstått innan tal-och
Signalbearbetningsstrategi Typ av ljudbearbetning som utförs av
ljudprocessorn för optimal stimulation av cochlean hos personen. Detta behövs då ljudet inte kan behandlas av cochlean på samma sätt hos en implantatanvändare som hos en normalhörande person.
SPSS (Statistical Package for the Social Sciences)
Ett dataprogram för att analysera statistiska data.
Tonotopisk organisation Frekvensspecifik spatial disposition och anordning i innerörat, där olika ljud med dess motsvarande frekvens aktiverar ett specifikt frekvensområde eller plats i cochlean för tolkning och bearbetning i hjärnan.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
2.Bakgrund ... 1
2.1 Cochleaimplantat ... 1
2.2 Cochleaimplantatets historia ... 2
2.3 Musikupplevelse, musikaliska element och hur CI-användare upplever dessa ... 3
2.3.1 Rytm... 4 2.3.2 Tonhöjd ... 4 2.3.3 Melodi ... 5 2.3.4 Klangfärg ... 5 2.3.5 Harmoni ... 6 2.3.6 Subjektiva metoder ... 7 2.3.7 Musikträning ... 7
2.4 Musikupplevelse hos pre- och postlingualt opererade CI-användare ... 7
2.5 Problemformulering ... 8 3.Syfte ... 8 3.1 Frågeställningar ... 9 4.Metod ... 9 4.1 Studiedesign ... 9 4.2 Urval ... 9
4.3 Mätinstrument och enkätkonstruktion ... 10
4.3.1 Teman relevanta för undersökningen ... 10
4.3.2 Enkätkonstruktion ... 11 4.4 Pilotstudie ... 15 4.5 Datainsamling ... 15 4.6 Dataanalys ... 16 4.6.1 Skapande av index ... 17 4.6.2 Analys av index ... 19 4.6.3 Analys av frågeställningar ... 20 4.7 Etiska överväganden ... 22 5.Resultat ... 23
5.1 Tabell 4: Demografisk information om respondenterna ... 23
5.2 Frågeställning 1a. Förekommer det ett samband mellan ljudprocessorns ålder och musiknjutning? ... 25
5.3 Frågeställning 1b. Förekommer det ett samband mellan musiknjutning och musikkompetens? ... 27
5.4 Frågeställning 1c. Förekommer det ett samband mellan musiknjutning och den egna musikaktiviteten? ... 28
5.5 Frågeställning 2. Kan musikträning/utbildning påverka musikaktiviteten? ... 29
5.6 Information om musiklyssnande och musikträning ... 31
6.Diskussion ... 31
6.1 Metoddiskussion ... 31
6.1.1 Studiedesign ... 31
6.1.2 Urval och datainsamling ... 33
6.1.3 Enkätkonstruktion ... 34 6.1.4 Bortfall ... 35 6.1.4.1 Internt bortfall ... 35 6.1.4.2 Externt bortfall ... 35 6.2 Resultatdiskussion ... 36 6.2.1 Frågeställning 1a.. ... 36 6.2.2 Frågeställning 1b. ... 37 6.2.3 Frågeställning 1c. ... 37 6.2.4 Frågeställning 2. ... 37
6.2.5 Kommentarer om resultat: Huruvida man har fått information om musiklyssnande och musikträning ... 38
6.2.6 Kommentarer om resultat: Huruvida man har fått undervisning i musiklyssnande 38 7.Slutsatser ... 39
8.Referensförteckning ... 39 Bilaga 1-Enkät
1.Inledning
Cochleaimplantat, i detta arbete betecknat som CI, är ett elektroniskt hörhjälpmedel som med hjälp av specifika, elektriska signalmönster stimulerar hörselnerven (Clark, 2003). En av implantatets komponenter - ljudprocessorn - sitter bakom örat och har till uppgift att bearbeta ljudsignaler, som sedan skickas vidare till hjärnan för tolkning (ibid.). CI har för personer med grav hörselnedsättning eller dövhet möjliggjort att uppfatta talat språk och även andra ljud inom den miljö de befinner sig i. Många med hörselnedsättning upplever att musiklyssnande är en ansträngande upplevelse, troligtvis då musik är mer komplicerat att återge än tal (Waltzman & Roland, 2014). Detta eftersom musiken, ur ett signalmässigt perspektiv, har flera beståndsdelar att återge: såsom rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg (ibid.). Detta har tidigare varit komplext att återge för implantaten, men på senare år har ljudprocessorerna
utvecklats i både signalbearbetning och ljudåtergivning, vilket skapat förutsättningar för ökad musiknjutning (ibid.). Detta genom bland annat nyutveckling i
signalbearbetningsstrategier och stimuleringshastigheter (ibid.). Gfeller et al. (2019) påpekar även att musiknjutning kan förbättras av olika lyssnings- och
träningsprogram. Trots svårigheterna som upplevs av CI-användare i samband med musiklyssnande, anses musiken vara den viktigaste ljudsignalen efter talet (ibid.).
2.Bakgrund
2.1 Cochleaimplantat
Katz, Chasin, English, Hood och Tillery (2015) uppger att ett cochleaimplantat kan delas in i två primära huvudkomponenter: externa komponenter och interna
komponenter. De externa komponenterna arbetar tillsammans för att samla in, behandla och även vidaresända hörselinformation till de interna komponenterna. Dessa komponenter består utav en mikrofon, talprocessor (mikroprocessor),
anslutningskablar, en sändarspole och en magnet (ibid.). De interna komponenterna i ett cochleaimplantat består av en mottagningsspole (även kallad internprocessor), magnet, elektronikpaket (skyddande emballage), extra-cochleär elektrod (placerad utanför cochlean), samt en elektroduppsättning (elektrodrad) - som innehåller små kontaktpunkter (elektroder som är implanterade i cochlean, via scala tympani) för distribuering av elektriska signaler (ibid.). Den interna komponenten opereras in under huden och bäddas in i skallbenet (mastoidbenet) bakom örat (Cooper & Craddock, 2006). Ljudets väg genom ett CI påbörjas då mikrofonen tar upp ljud från omgivningen och skickar det till ljudprocessorn (Katz et al., 2015). Ljudprocessorn omvandlar de inkommande, analoga signalerna till digitala signaler, som i sin tur kodas och färdigställs för vidare överföring till de interna komponenterna. För att denna överföring ska kunna ske, skickas signalen vidare med hjälp av en
anslutningskabel till sändarspolen, som sitter snett ovanför örat, närmare bestämt i det postauriculära området. Sändarspolen är placerad utanpå den interna,
mottagande komponenten och hålls på plats med hjälp av externa och interna magneter (ibid.). Den digitala signalen skickas därefter till internprocessorn via sändarspolens antenn. Internprocessorn avkodar signalen och distribuerar den via elektrodraden till alla kontaktpunkter, i form av elektriska signaler till cochleans olika frekvensområden (Katz et al., 2015). Moderna CI stimulerar cochlean med hjälp av ”transcutaneous transmission”, som innebär att signalerna skickas och överförs mellan externa och interna komponenter med hjälp av radiofrekvenslänkar (Cooper & Craddock, 2006).
Dagens cochleaimplantat-system använder sig av multi-kanala, temporala och spatiala stimuleringsmönster (Katz et al., 2015). Dessa tar hjälp av den tonotopiska organisationen i cochlean (se tabell 1) och tillhandahåller bearbetad ljudinformation av varierande art till de olika elektroderna (kontaktpunkterna) som är placerade längs cochlean och dess olika frekvensområden (ibid.). När en elektrisk stimulering
påbörjas kan dessa elektrodpunkter aktiveras och på så sätt stimulera olika områden i cochleans nervfibrer (hörselnerven). Där stimuleras både högfrekventa och delvis lågfrekventa områden, i syfte att återge komplex ljudinformation för både
taluppfattning och musikupplevelse (ibid.). Antalet stimuleringspunkter (elektroder) som finns i dagens CI varierar mellan 12–22 elektroder (Katz et al., 2015).
2.2 Cochleaimplantatets historia
Det första historiskt dokumenterade försöket till elektrisk stimulering av hörselnerven utfördes på 1790-talet av Alessandro Volta (Clark, 2003). Han genomförde ett
experiment där han placerade två elektroder i sina hörselgångar och kunde på så sätt höra sprakande ljud (ibid.).
Cochleaimplantatets utveckling kan i huvudsak delas in i tre olika faser (Waltzman & Roland, 2014): Den första banbrytande fasen grundades som experiment och
påbörjades under 1950-talet av CI-pionjärerna André Djourno och Charles Eyriés. Arbetet pågick även under hela 1960-talet, då Djourno och Eyriés under tiden genomförde det första implanteringsförsöket av direkt-stimulering av hörselnerven (ibid.).
Den andra fasen inleddes av William F. House och Jack Urbans samarbete, då de efter ett flertal studier och experiment år 1969 kunde implantera en enkel-kanal elektrodrad (Waltzman och Roland, 2014). Hochmair, Hochmair, Nopp, Waller & Jolly (2015) redogjorde för det första multi-kanala implantatet i historien och påstod att deras design var ”a multichannel implant intended for pulsatile stimulation. Having been implanted in Dec. 1977, it was the first microelectronic multichannel cochlear
implant” (s.15). Implantatet togs fram av Ingeborg och Erwin Hochmair och hade vid det stadiet åtta kanaler för stimulering av olika områden i cochlean.
Under tredje fasen utvecklades de multi-kanala implantaten från att enbart vara riskfyllda experiment, till att bli kliniskt och kommersiellt godkända och användbara produkter, som år 1985 kunde börja implanteras på vuxna patienter och senare på barn år 1990 (Cooper & Craddock, 2006; Waltzman och Roland, 2014). Efter detta utvecklades det en ny signalbearbetningsstrategi som benämndes CIS (Continuous Interleaved Sampling) (Waltzman och Roland, 2014). Signalbearbetningsstrategin ansågs förbättra den upplevda taluppfattningen (ibid.). Vidare kunde andra områden tillägnas fokus, exempelvis gällande musikupplevelse (Cooper & Craddock, 2006). En nyare variant av CIS utvecklades sedan och benämndes FSP (Fine Structure Processing) (Magnusson, 2010). Den skulle teoretiskt sett enligt tillverkare förbättra musikupplevelsen och stimulera specifika frekvensband i cochlean på ett mer
naturligt sätt. Detta skulle i sin tur ge upphov till en mer preciserad ljudåtergivning av komplexa signaler och bidra med en förbättrad musikupplevelse för CI-användaren (ibid.). Dock insåg Magnusson (2010) att långsiktiga effekter av den upplevda musikljudkvaliteten uteblev, då FSP jämfördes med den äldre versionen av CIS. De cochleaimplantat som används idag är multi-kanala, där exempelvis en typ använder 22 stimuleringskanaler på elektroden och en stimuleringsfrekvens på 14,400 PPS (Pulser per sekund). Samtidigt använder en annan typ 24
stimuleringskanaler och en stimuleringsfrekvens på 18,000 PPS längs hela elektroden (Cooper & Craddock, 2006; Waltzman & Roland, 2014).
2.3 Musikupplevelse, musikaliska element och hur CI-användare upplever dessa
Musikupplevelse kan mätas på två sätt: dels kan den objektivt, mätbara förmågan att uppfatta olika aspekter av musik undersökas (såsom tonhöjd eller rytm) och dels kan mer subjektiva värden undersökas i hur ljudet upplevs och hur njutbar musiken är (musiknjutning, se tabell 1) (Waltzman och Roland, 2014). Dessa två aspekter har ingen tydlig relation till varandra, exempelvis då en bristfällig tonhöjdsuppfattning inte nödvändigtvis implicerar en sämre musiknjutning. En fullständig bild av
musikupplevelsen kan enbart fås genom en kombination av objektiv uppfattning och subjektiv uppskattning (ibid.). Vid en objektiv mätning, om hur olika aspekter av musik uppfattas, delas musik oftast upp i beståndsdelar eller element. Dessa beståndsdelar kan då exempelvis bestå utav rytm, tonhöjd, melodi, klangfärg och harmoni (ibid.).
Flera aspekter skiljer musik som signal från talat språk (Ruckenstein, 2012). Ett exempel på en sådan aspekt är formanter (se tabell 1) (ibid.). I musik varierar formanter - huvudsakligen beroende på instrument. I tal, däremot, kan formanter variera mycket beroende på vilket fonem som uttalas, trots att ljuden enbart skapas från en källa: ansatsröret (se tabell 1). Tonhöjden i tal tenderar även att variera konstant, medan tonhöjd i musik tenderar att vara stabil över korta tidsintervall (ibid.). Musik har även ett mycket bredare dynamikområde än tal (Halliwell, Jones, Fraser, Lockley, Hill-Feltham, & McKay, 2015). På grund av det breda
dynamikområdet kan CI inte återge musik av olika genrer lika effektivt, då ljud ofta komprimeras i ljudprocessorn för att förbättra taluppfattningen (ibid.).
2.3.1 Rytm
Rytm kan ses som de temporala aspekterna av musik. Den utgör musikens taktslag och kan vanligen organiseras enligt en återkommande puls (Waltzman och Roland, 2014). Rytm är den kategori där CI-användare presterar som bäst och av de
elementära aspekterna av musik är rytm det som CI-användare även lättast tar till sig (ibid.). I studier där man testar respondenternas förmåga att skilja på olika rytmiska mönster presterar CI-användare lika bra som normalhörande (ibid.).
2.3.2 Tonhöjd
Tonhöjd, eller signalers frekvens, är en mycket viktig aspekt av objektiv musikuppfattning och är samtidigt utmanande för CI-användare att uppfatta
(Waltzman och Roland, 2014). Här skiljer sig CI-användare och normalhörande åt (ibid.). Förmågan att uppfatta tonhöjd kan mätas i undersöknings-och forskningssyfte för både CI-användare och normalhörande, genom att respondenter ombeds jämföra två toner och identifiera vilken av det två tonerna som har högst tonhöjd. Sedan observeras och dokumenteras även skillnaden i frekvens mellan dessa toner och hur stor den bör vara för att respondenten ska kunna identifiera den mest högfrekventa tonen. Mätningen utförs på olika frekvenser, tonhöjdsskillnaden som undersöks kan då exempelvis mätas i halvtoner (ibid.).
2.3.3 Melodi
Melodi utgörs av toner som följs upp av varandra och som på så sätt skapar små musikaliska enheter eller fraser (Waltzman och Roland, 2014). Förmågan att känna igen melodier kan enkelt testas genom att allmänt kända melodier spelas upp, för att sedan avgöras om dessa känns igen av testpersonen. För att undvika felkällan om att förhållandet mellan längden på tonerna i melodin utgör en ledtråd, kan långa toner delas upp i flera kortare toner med samma tonhöjd för att dölja detta
förhållande (ibid.). CI-användares genomsnittliga melodi-igenkänning anses vara väsentligt lägre än hos normalhörande, även om skillnaden mellan prestationerna inom gruppen CI-användare är stora (ibid.). Detta kan orsakas av implantatets begränsade funktioner: bland annat bred omfattning vid platskodning och
frekvensåtergivning av musik (Gfeller, Olszewski, Rychener, Sena, Knutson, Witt & Macpherson, 2005). I en tidigare studie utförd av Kang, Nimmons, Drennan,
Longnion, Ruffin, Nie, Won, Worman, Yueh, & Rubinstein (2009), låg snittet för andelen rätt svar på 87,5 procent hos normalhörande, men endast 25 procent hos CI-användare. Dock fick den högst presterande CI-användaren 94 procent i samma studie, vilket visar att det även kan skilja sig markant inom gruppen (ibid.).
Ytterligare ett test som kan utföras är melodi-konturidentifiering (Melody Contour Identification- MCI, se tabell 1) (ibid.). För detta test spelas ett antal toner med ett specifikt tonhöjds-intervall och testpersonen ombeds uppge vilken ”form” melodin har - exempelvis om melodin går från lägre till högre frekvenser eller tvärtom (ibid.). Dessa typer av tester har fördelen att det inte krävs tidigare kännedom om melodin som spelas (ibid.).
2.3.4 Klangfärg
Klangfärg är väsentlig för uppskattning av musik och möjliggör för lyssnaren att skilja mellan två musikinstrument som spelar samma not, då det definieras som
egenskaper vilka åtskiljer två ljud som har samma tonhöjd och ljudstyrka (Waltzman och Roland, 2014). Klangfärg benämns även som tonens färg eller kvalitet (ibid.). Det vanligaste sättet att undersöka klangfärg är genom att be respondenterna att lyssna på olika instrument och gissa vilka dessa är (ibid.). För CI-användare är det svårt att skilja på olika instrumentfamiljer (exempelvis träblås och bläckblås), något som normalhörande gör utan problem (ibid.). Identifiering av instrument samt förmågan att skilja mellan instrument försvagas hos CI-användare då instrument ackompanjeras med andra instrument i bakgrunden (ibid.). CI-användare visar även
svårigheter med att identifiera antalet olika instrument som spelas i ett musikaliskt stycke (ibid.). Waltzman och Roland (2014) menar att CI-användare i hög
utsträckning förlitar sig enbart på ”envelope cues”: alltså ledtrådar på hur signalen förändras i amplitud över tid, för att identifiera olika musikinstrument (ibid.). Samtidigt används spektrala ledtrådar eller ”spectral cues”, som kan bestå av olika frekvenser, i lägre utsträckning och uppfattas sämre av CI-användare. Dessa ledtrådar kan vara viktiga för uppfattningen av signalens klangfärg samt i sin tur även för identifieringen av olika musikinstrument. Ovanstående faktorer kan bidra till sämre upplevelse av klangfärg (ibid.).
2.3.5 Harmoni
Harmoni definieras av Ruckenstein (2012) som förhållandet mellan tonhöjder när de presenteras tillsammans, till skillnad från en melodi, som presenteras som en serie av tonhöjder. I en studie av Gfeller, Olszewski, Rychener, Sena, Knutson, Witt & Macpherson (2005) uppges harmoni som ett essentiellt, musikaliskt element som inte kan återges av dagens CI på ett effektivt sätt. Detta på grund av att implantatet överför och återger endast generella funktioner inom den spektrala envelopen, då detta orsakar en minskad precision och specificitet av frekvensåtergivning genom plats- och frekvenskodning. Den generella ljudåtergivningen och ljudprocessorns stimuleringshastigheter är icke-relaterade till insignalens frekvenskomponenter, vilket leder till produktion av en lägre upplösning av frekvensinformation. Denna låga
upplösning av frekvensinformation resulterar alltså i en sämre upplevelse och perception av bland annat harmoni, melodi och tonhöjd.
Harmoni är som tidigare nämnt ett essentiellt element inom musik som bidrar till skapandet av känslostämningar. I kombination med melodi, tonhöjd och klangfärg möjliggör det igenkänningen av välkända musikaliska stycken och låtar. I en
undersökning av Gfeller et al. (2005) jämfördes två vuxna grupper av respondenter: en normalhörande grupp samt en grupp postlingualt döva CI-användare. I
undersökningen jämfördes gruppernas förmåga till igenkänning av välkända
musikaliska stycken. Den större majoriteten av den normalhörande gruppen var 73 procent och kunde med hjälp av den perceptuella förmågan till uppfattning, av bland annat harmoni och melodi, identifiera och skilja mellan kompositörerna Beethoven och Bachs stycken (ibid.). Däremot, gällande gruppen CI-användare, var det endast 6 procent som kunde identifiera och urskilja en av kompositörerna. Orsaken bakom detta är då att den klassiska musikens egenskaper kräver en uppfattningsförmåga av karakteristiska, harmoniska och melodiska mönster (ibid.).
2.3.6 Subjektiva metoder
Musik är en konstform och som för alla konstformer påverkas upplevelsen av ett flertal personliga och kulturella faktorer (Waltzman och Roland, 2014). Upplevelsen av musik kan därmed påverkas av fler faktorer än enbart en korrekt tolkning av toner (ibid.). Detta anses vara en anledning till att mäta upplevelsen av musik separat genom exempelvisfrågeformulär (ibid.). Ett sådant formulär kan då bestå av frågor gällande njutning samt hur ofta en respondent lyssnar på musik (ibid.). Andra fokusområden inom formuläret kan även beröra specifika frågor om den uppfattade ljudkvalitén, som är en viktig del av musiknjutningen (ibid.). Svarsalternativen på frågorna kan variera beroende på skalnivå och antal skalsteg, till exempel mellan “låter som musik” - “låter inte som musik”; “låter metalliskt” - “låter inte metalliskt” och så vidare.
2.3.7 Musikträning
Det finns generella tillvägagångssätt för att förbättra musikupplevelse och
musikuppfattning hos CI-användare (Fuller, Galvin, Maat, Başkent & Free, 2018). En studie av Fuller et al. (2018) visar att rehabiliteringsmetoder vars fokus ligger på riktad träning inom tonhöjds- och klangfärgsidentifiering resulterar i en förbättrad, objektiv uppfattning inom MCI (Melody Contour Identification) hos de deltagande (se tabell 1). Musikträning kan alltså förbättra MCI, igenkänning av bekanta melodier, identifiering av klangfärg samt identifiering av tonhöjd (ibid.). Även mer subjektiva och socialt interaktiva rehabiliteringsmetoder (där deltagare spelar, lyssnar och improviserar musik) kan även uppnå positiva resultat inom musikupplevelse - fast tillsammans i grupp. Musikrehabilitering genom musikträning kan
sammanfattningsvis förbättra både musikupplevelse och musikuppfattning på ett flertal olika sätt (ibid.).
2.4 Musikupplevelse hos pre- och postlingualt opererade CI-användare
Enligt Bruns, Mürbe, & Hahne (2016), finns två variabler som ofta undersöks i studier om musikupplevelse hos prelingualt och postlingualt döva CI-användare (se tabell 1). Dessa variabler är då: korrekt objektiv uppfattning av olika aspekter i musik och
subjektiv musikupplevelse (ibid.). I en undersökning av Bruns et al. (2016) visade det sig att den objektiva uppfattningen av tonhöjd var lägre bland prelingualt, opererade CI-användare i jämförelse med postlingualt, opererade CI-användare samt en kontrollgrupp utan CI och gällde då specifikt för lägre frekvenser (ibid.).
Forskningsresultaten visade liknande utfall i tester gällande melodi-igenkänning, då prelingualt opererade CI-användare presterade sämre än postlingualt opererade respektive kontrollgruppen (ibid). I studien av Bruns et al. (2016) indikerades en dysfunktionell utveckling av konceptet mening i musik hos de prelingualt opererade CI-användarna.
Ytterligare en aspekt av musikupplevelse som Bruns, Mürbe och Hahne (2016) berör är ”mening i musik”, eller det “semantiska innehållet”, vilket kan ses som
intramusikalt eller extramusikalt. Intramusikal mening betyder att associationer skapas från musik, i form av förväntningar som byggs upp hos lyssnaren angående hur en låt ska fortskrida - på detta sätt kan mening erhållas (ibid.). Extramusikal mening, däremot, kan innebära associationen mellan exempelvis en nationalsång och ett land. Mening i musik är följaktligen inte strikt definierat (ibid.).
2.5 Problemformulering
Halliwell et al. (2015) uppger att musik är en viktig faktor som bidrar till en bättre livskvalitet för CI-användare. En av de faktorer som kan påverka ljudupplevelsen är ljudprocessorerna. Ljudprocessorer har med tiden utvecklats och musikåtergivning har likaså prioriterats mer på senare år. Det förekommer ingen större skillnad mellan signalbearbetningsstrategier i ljudprocessorer, med avseende på musikupplevelse, efter en längre användningstid (Magnusson, 2010). Det finns dock en variation i ljudprocessorernas ålder hos CI-användare i Sverige. I Sverige rekommenderas det att ljudprocessorn byts ut vart femte år, men detta sker inte alltid (Hörselskadades
Riksförbund, 2020). Detta arbete ska därmed undersöka om det förekommer några
skillnader gällande musikupplevelse för CI-användare med äldre ljudprocessorer och CI-användare med nyare ljudprocessorer. Hur väl musikens olika beståndsdelar kan identifieras av användarna varierar starkt inom populationen CI-användare, som till exempel melodi-igenkänning. Frågan väcks om det kan komma att påverka
musikupplevelsen eller njutningen av musik, då detta inte framgår tillräckligt tydligt i tidigare studier.
3.Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka musikupplevelsen och njutningen av musik hos postlingualt döva personer med cochleaimplantat.
3.1 Frågeställningar
• Frågeställning 1a: Förekommer det ett samband mellan ljudprocessorns ålder och musiknjutning?
• Frågeställning 1b: Förekommer det ett samband mellan musiknjutning och musikkompetens?
• Frågeställning 1c: Förekommer det ett samband mellan musiknjutning och den egna musikaktiviteten?
• Frågeställning 2: Kan musikträning/utbildning påverka musikaktiviteten?
4.Metod
4.1 Studiedesign
Undersökningen för detta arbete utfördes genom en enkätstudie med
tvärsnittsdesign och deskriptiv samt deduktiv utgångspunkt. Den webbaserade enkäten konstruerades, distribuerades och data-bearbetades därefter genom kvantitativa analysmetoder.
4.2 Urval
Studien inkluderade vuxna personer (≥18 år) i Sverige som hade en postlingual grav hörselnedsättning eller dövhet samt var CI-användare med bi- eller unilateralt
cochleaimplantat.
För enkätstudien gjordes ett bekvämlighetsurval som var en icke- slumpmässig urvalsmetod (Bryman, 2018). Enligt Bryman (2018) benämns även denna typ av urvalsmetod som tillfällighetsurval, då respondenter eller deltagare som finns tillgängliga vid ett specifikt tillfälle inkluderas i undersökningen. För denna enkätundersökning inkluderades därmed samtliga respondenter som då var tillgängliga och som besvarade enkäten.
Enkäten skickades ut via e-mejl till mottagningar och privata aktörer i Sverige, med förfrågan om att vidaredistribuera enkäten till möjliga respondenter.
Ursprunglig kontakt togs med följande mottagningars koordinatorer via telefon: • Universitetssjukhuset Örebro
• Akademiska Sjukhuset Uppsala • Skånes Universitetssjukhus Lund
• Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg • Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge • Universitetssjukhuset Linköping
• Norrlands Universitetssjukhus Umeå
Mottagningar som var till hjälp med enkät-distributionen blev slutligen
Universitetssjukhuset Örebro samt Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Författarna fick även samarbeten med tre privata aktörer, med hjälp av direktkontakt via e-mejl med respektive koordinator inom verksamheten. Dessa aktörer var MED-EL Medical Electronics, Cochlear Limited samt HearPeers. Samtliga, privata aktörer
distribuerade enkäten vidare till ett större antal respondenter.
4.3 Mätinstrument och enkätkonstruktion 4.3.1 Teman relevanta för undersökningen
Musiknjutning
Med temat musiknjutning avsågs den subjektiva upplevelsen som de responderande CI-användarna fick av musik. Begreppet ansågs vara centralt för
enkätundersökningen, då frågor om den subjektiva musiknjutningen och den emotionella responsen hos respondenterna i enkäten undersöktes. Temat delades därefter in i musiknjutning A (vilket representerade självuppfattad behållning av musik) och musiknjutning B (vilket representerade den emotionella responsens som musik framkallade hos respondenten).
Temat konstruerades av författarna med inspiration från Prevoteau, Chen & Lalwani (2018). I studien utförd av Prevoteau et al. (2018) påpekas en viktig aspekt inom musiknjutning: att den anses vara en emotionell respons som musik frambringar - då musik kan stimulera och generera starka känslostämningar hos en normalhörande lyssnare. Prevoteau et al. (2018) påstår även att denna emotionella koppling till
musik bör undersökas, även hos CI-användare. Utifrån detta tema konstruerades enkätfrågor gällande musiknjutning i undersökningen (se tabell 2).
Musikkompetens
Med temat musikkompetens avsågs förmågan att känna igen melodier, rytmer och känslostämningar i musik, vilket undersöktes i studien. Temat innefattade
respondenternas självskattade förmåga att processa och tolka musik.
Musikkompetens-temat konstruerades utifrån premissen att en bättre, subjektiv musikuppfattning möjligtvis kunde ha en koppling till en bättre musiknjutning, även om det inte har en tydlig korrelation. Den subjektiva musikuppfattningen inkluderade igenkänning av klangfärg, melodi-identifiering, textidentifiering i låtar, skildring mellan känslostämningar i musik, och skildring mellan instrument i musik. Utifrån dessa aspekter utformades enkätfrågorna gällande musikkompetens (se tabell 2).
Musikaktivitet
Med temat musikaktivitet avsågs en musikalisk fritidsaktivitet eller hobby, som exempelvis att sjunga i kör, spela instrument eller lyssna aktivt på musik i hemmet eller i andra miljöer som lyssnaren befinner sig i. Temat innefattade även
strukturerad musikträning som en del i en rehabiliteringsprocess eller inom musikterapi-grupper.
Musikaktivitetstemat i enkäten (se tabell 2) konstruerades utifrån en tidigare studie av Fuller, Galvin, Maat, Başkent & Free (2018): där det konstaterats att musikträning hade påvisat förbättrade resultat i musikuppfattning och ökad musiknjutning hos CI-användare. Ett antagande togs angående vilka relevanta, musikrelaterade aktiviteter som fanns: såsom att sjunga, lyssna på musik eller gå på konserter. Detta
antagande gjordes då musikrelaterade aktiviteter möjligtvis skulle kunna påverka musiknjutningen på samma sätt som träning visat sig göra.
4.3.2 Enkätkonstruktion
Enkät-konstruktionen för denna studie inspirerades från en studie utförd av Caldwell, Rankin, Jiradejvong, Carver & Limbs (2015). Enkäten bestod därmed av 13
demografiska frågor som benämndes bakgrundsvariabler. Dessa användes inledningsvis i enkäten i syfte om att undersöka bakgrundsinformation om respondenterna, som sedan utgjorde viktiga sorteringsvariabler vid analysen av resultaten (Ejlertsson, 2014). Enkäten bestod även av tre teman: musiknjutning, musikkompetens, och musikaktivitet - där temat musiknjutning bestod av nio frågor, medan musikkompetens och musikaktivitet bestod av respektive sex frågor. Dessa
utgjorde därmed de 21 enkätfrågor som låg till underlag för studiens insamlade data (se tabell 2 för att få en överblick över enkätfrågorna samt dess tillhörande teman). Enkätfrågorna och deras svarsalternativ konstruerades på ett likartat sätt, där varje tema innehöll frågor med avsikt att mäta ett gemensamt ämne: exempelvis
musiknjutning. Detta för att sedan vid bearbetningen av data, skulle kunna slås samman och bilda ett index för respektive tema (musiknjutning, musikkompetens, musikaktivitet) (ibid.). Svarsalternativen för respektive index bestod av en femgradig likert-skala, med fem svarsalternativ (ibid.). Skalstegen på svarsalternativen
baserades på skaltypen ordinalskala, samt bestod av värden som rangordnades från det lägsta till det högsta värdet (ibid.). Vissa svarsalternativ värdesattes med höga värden som kopplades till positiva påståenden, medan låga värden kopplades till negativa påståenden. Ett exempel på detta var att svarsalternativet Alltid hade värdet 5 - som därmed kopplades till ett positivt påstående, medan svarsalternativet Aldrig hade värdet 1 - som kopplades till ett negativt påstående (se bilaga 1 för de svarsalternativ som presenterades i enkäten).
Tabell 2 Ursprunglig tabell över teman och enkätfrågor
Tema Enkätfrågor
Bakgrundsvariabler (13 frågor) 1.Vilket kön har du?
2.Vilket år föddes du?
3.Ha du CI på båda öronen?
4.För hur många år sedan fick du ditt första CI?
5.Om du har två CI, hur många år sedan fick du ditt andra CI?
6.När upptäcktes hörselskadan? 7.När bytte du ljudprocessorn senast? (Ljudprocessor-Apparat som sitter bakom örat)
8.Har du utövat musik regelbundet inom en viss period under uppväxten
(exempelvis spelat gitarr, spelat piano)? 9.Har du fått någon form av undervisning i musiklyssnande (från din erfarenhet inom rehabiliteringen efter
CI-operationen)?
10.Upplever du att du fått relevant information om musiklyssnande och
musikträning?
11.Tycker du generellt mest om musik som är?
12.Använder du hjälpmedel som hörlurar när du lyssnar på musik? Eller andra tekniska hörhjälpmedel ex. slinga, FM-system osv? (Du kan kryssa i flera alternativ)
13.Använder du ett
rehabiliteringsprogram för musiklyssnande?
Musiknjutning (9 frågor) 4.Njuter du av musik på TV då inga
visuella ledtrådar* är tillgängliga?
*Hjälpmedel såsom Text-TV, textremsa/ undertext, tecken som stöd (TSS). 6.Hur njutbar är musik för dig? 8.Njuter du av musik på TV och/eller dator när visuella ledtrådar* är
tillgängliga? *Hjälpmedel såsom Text-TV, textremsa/ undertext, tecken som stöd (TSS).
10.Upplever du känslor av nostalgi när du lyssnar på din favoritmusik?
15. Upplever du känslor av glädje när du lyssnar på glada låtar? (exempelvis "Far jag kan inte få upp min kokosnöt" eller "Don't worry be happy")
17. Hur länge orkar du lyssna på musik? 18. Upplever du känslor av vemod när du lyssnar på ledsamma låtar? (exempelvis "Vem kan segla förutan vind " eller "Adele- Someone like you")
20. Hur viktig är musik för dig?
21. Hur starkt reagerar du känslomässigt på att höra din favoritmusik?
Musikaktivitet (6 frågor) 2.Sjunger du i kör eller i andra sociala sammanhang?
3.Spelar du musikinstrument och i så fall hur ofta?
5.Väljer du att ha musik i bakgrunden samtidigt som du gör någon annan syssla t.ex. målar, skriver, städar, läser, osv.?
7.Hur ofta brukar du besöka offentliga musikevenemang (ex. konsert osv)? 11.Hur har informationen från
hörselrehabiliteringen, hjälpt dig att kunna njuta av musik?
12.Hur ofta lyssnar du på musik?
Musikkompetens (6 frågor) 1. Kan du identifiera texten när du
lyssnar på en låt?
9. Känner du igen en melodi i en känd låt? (exempelvis om någon nynnar nationalsången)
13. Hur väl upplever du dig kunna skilja mellan känslostämningar i musik? Om det är en “sorglig låt” eller “glad låt” osv. (alltså meddelandet som låten försöker framföra).
14. Kan du skilja mellan olika instrument som spelas samtidigt i ett musikstycke (t.ex. trumpet och fiol)?
16. Hur väl kan du skilja mellan snarlika melodier (exempelvis: Broder Jakob och Lilla snigel)
19. Hur väl upplever du dig kunna skilja mellan rytmer i musik (till exempel vals, salsa eller bugg)?
För att skapa den webbaserade enkäten använde författarna sig av Google Forms i tjänsten Google Drive. Författarna valde att göra två av frågorna icke-obligatoriska: fråga fem i sektionen om bakgrundsvariabler (Om du har två CI, hur många år sedan fick du ditt andra CI?) samt fråga elva i sektionen om enkätfrågorna (Hur har
informationen från hörselrehabiliteringen, hjälpt dig att kunna njuta av musik?). Dessa frågor konstruerades som icke-obligatoriska för att underlätta besvarandet av enkäten för respondenter med enbart ett cochleaimplantat samt för respondenter som inte hade fått information om musiklyssnande. Resterande frågor i enkäten
konstruerades därefter som obligatoriska (för att se missivbrevet och enkäten - se bilaga 1).
4.4 Pilotstudie
Författarna genomförde en pilotundersökning innan det slutgiltiga utskicket av enkäterna, för att undersöka och öka enkät-frågornas ytvaliditet (Bryman, 2018). Pilotundersökningen presenterades för fem studiekamrater vid Örebro Universitet samt två anhöriga till författarna. Enkäten analyserades och författarna fick feedback angående frågornas begriplighet samt hur lättlästa de var, då frågor och
svarsalternativ enligt Ejlertsson (2014) kan tolkas på många olika sätt. Samtliga test-respondenter fick därmed besvara frågan ”hur pass förståeliga och lättlästa är frågorna för dig?”. Med hjälp av respondenternas feedback kunde författarna korrigera och förbättra enkätfrågorna inför det slutgiltiga utskicket (ibid.). Vissa enkätfrågor, exempelvis gällande musikens olika element, behövdes omformuleras för att uppnå högre ytvaliditet, det vill säga för att frågorna skulle spegla innehållet i begreppet som var aktuellt (Bryman, 2018). I detta fall var då en pilotundersökning för utomstående personer lämpligt, som skulle bedöma om frågorna i enkäten speglade det som skulle undersökas (Bryman, 2018).
Test-respondenternas kommentarer kunde sammanfattas på följande vis: • Oklarheter kring formuleringen av vissa frågor
• Förslag på svarsalternativ
• Förslag på tidsintervall i berörda frågor • Uteslutning av vissa frågor
• Förslag på att vissa frågor skulle ha samma svarsalternativ • Generell nöjdhet gällande enkätens omfattning
• Frågorna bedömdes ha hög relevans till syftet och frågeställningarna som undersöktes
• Frågorna upplevdes lättförståeliga och lättlästa
4.5 Datainsamling
Kontakten med de olika mottagningarna samt de privata aktörerna skedde under februari till början på mars 2020. Enkäten skickades ut via e-mejl 2020-02-25 till respektive koordinatorer för varje mottagning och privata aktörer och bestod då av en e-länk till enkäten samt information om studien, det planerade urvalet och
kontaktuppgifter till författarna (utifall frågor skulle uppstå). Datainsamlingsprocessen skedde elektroniskt via Google Forms och pågick under approximativt tre veckor. Samtliga mottagningar valde att använda sig av utskrivna informationsblad för distribueringen av enkäten, i samband med mottagningsbesök. Informationsbladet bestod av ett missivbrev (se bilaga 1), instruktioner till respondenterna kring
åtkomsten av enkätfrågorna samt en e-länk till webbenkäten. Samtliga privata aktörer använde sig av sina egna sociala nätverk för distribueringen av enkäten: såsom Facebook (då genom delningar i både privata och allmänna grupper),
nyhetsbrev via olika e-mejltjänster samt separata inlägg på personliga hemsidor som informerat om studien.
Ett påminnelsebrev skickades senare ut till samtliga mottagningar och privata aktörer den 2020-03-09. Brevet innehöll kortfattad information kring slutgiltigt
inlämningsdatum av enkätsvaren samt föregående information som skickades i samband med ursprungliga mejlet. Enkäten avslutades och stängdes senare 2020-03-16. Antalet mottagna svar från respondenterna ökade från 123 till 129 efter utskicket av påminnelse-brevet - det slutgiltiga svarsantalet blev således 129 stycken.
4.6 Dataanalys
Genomförandet av dataanalysen skedde via data-bearbeningsprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). I denna studie användes deskriptiv statistik i syfte att redogöra för den demografiska datan som erhölls från
enkätundersökningen och dess bakgrundsvariabler. Detta för att kunna beskriva undersökningspopulationens indelning. Tabeller användes även för att beskriva indelningen av indexvariabler för analysen av data.
Figurer och diagram såsom spridningsdiagram/sambandsdiagram användes vid korrelationsanalyserna, då Spearmans korrelationsanalys (rho, rₛ) genomfördes både för skapandet av indexen och för undersökningen av frågeställningarna. Korrelationsanalysen och dess spridningsdiagram utfördes även för att undersöka, illustrera och beskriva samvariationen mellan olika variabler i studien, samt för att besvara frågeställningarna. Samtliga variabler som undersöktes var vid
ordinalskalenivå. Andra figurer, såsom stapeldiagram, användes för att vidare illustrera resultatet från enkätundersökningens bakgrundssektion. Cronbach’s alfa (𝝰) användes även i denna studie, som ett kompletterande och ytterligare statistiskt mått för att undersöka och säkerställa reliabiliteten och följdriktigheten inom de index som skapades från enkätfrågor i studien.
Vidare har en signifikansanalys/signifikansprövning utförts för att fastställa en statistisk signifikansnivå och för att säkerställa resultatens pålitlighet.
Signifikansnivån p <0,05 har då varit den lägst accepterade gränsen för statistisk signifikans (Bryman, 2018). För att undersöka och analysera skillnader mellan oberoende grupper, genom icke-parametrisk statistik, har även ett Mann Whitney U test genomförts i denna studie.
4.6.1 Skapande av index
För skapandet av indexvariabel till undervariabeln musiknjutning genomfördes
Spearmans korrelationsanalys (rₛ eller rho) av de enkätfrågor som var tänkta att ingå i indexet. Spearmans korrelationsanalys (rho, rₛ), som är ett icke-parametriskt test, kunde i detta fall användas för variabler som var vid ordinalskala (Pallant, 2016). Korrelationskoefficienten mätte då styrkan och riktningen av sambandet mellan två variabler (ibid.). För att kunna avgöra styrkan på Spearmans korrelationskoefficient (rs eller rho) förekom ett spann mellan -1 och +1. Korrelationen var då som starkast ju närmare resultaten kom till värdet 1, oberoende om det var -1 eller +1 (Pallant, 2016; Bryman, 2018). Emellertid, ju närmare ett tal var till värdet 0, desto svagare korrelation eller samband fanns det mellan variablerna (Pallant, 2016). En positiv korrelation indikerades med ett positivt tal (exempelvis värdet +1) och innebar att en ökning i en variabel, även ledde till en ökning i den andra variabeln. En negativ korrelation indikerades med ett negativt tal (exempelvis värdet -1) och innebar att en ökning i en variabel ledde till en minskning i den andra variabeln (Pallant, 2016; Bryman, 2018).
För analysen av sambandens styrka och riktning följdes riktlinjerna från Mukaka (2012). Mukaka menar att en korrelationskoefficient mellan värdena 0,0–0,3 bedöms som obefintligt samband, medan värdena 0,3–0,5 påvisar ett svagt samband.
Emellertid, en korrelationskoefficient på 0,5–0,7 bedöms som ett medelstarkt samband; 0,7–0,9 som ett starkt samband; och 0,9–1,0 som ett mycket starkt
samband (ibid.). Författarna beslutade att utesluta de enkätfrågor som hade en svag korrelation med övriga frågor ur indexet, med andra ord frågor som hade en
korrelationskoefficient under 0,5. Korrelationsanslysen resulterade i att undervariabeln musiknjutning delades upp i två index: musiknjutning A samt musiknjutning B. Musikkompetens undersöktes likaså med en indexvariabel. Bryman (2018) uppger att reliabilitet inom forskningssammanhang representerar följdriktigheten, överensstämmelsen och pålitligheten hos ett mått eller mätning. Reliabiliteten i en mätning kan fastställas, bland annat, genom olika faktorer såsom intern reliabilitet (Bryman, 2018). Intern reliabilitet betecknar då ett mått med multipla indikatorer, exempelvis indikatorer som utgör ett index och mäter om dessa är
pålitliga samt följdriktiga. Indikatorerna kan i detta fall anses vara mätinstrument - som exempelvis enkätfrågor. Vid skapandet av ett index kan vissa indikatorer visa
att de inte är relaterade eller korrelerade till varandra och att de saknar en inre överensstämmelse, vilket kan leda till att indexet representerar ett annat, ej lämpligt, forskningsområde. Därför är det väsentligt för samtliga indikatorer att ha ett
samband, för att kunna skapa ett gemensamt och optimalt index. Bryman (2018) uppger även att ett mått som mäter och bedömer den interna reliabiliteten är Cronbach´s alfa (𝝰). Denna mätning undersöker och ger indikationer på den genomsnittliga korrelationen och dess styrka mellan alla frågor, som exempelvis bildar ett index. En sammanräknad alfa-koefficient (𝝰) kan då variera mellan 1 (som är perfekt eller mycket stark intern reliabilitet) och 0 (som är ingen intern reliabilitet alls) (Bryman, 2018). Enligt Bryman (2018), ska värdet för Cronbachs alfa ligga på 0,8 eller över, för att nå en acceptabel nivå för den interna reliabiliteten. För att ytterligare säkerställa att frågorna som ingick i indexet mätte samma bakomliggande koncept, reliabilitetstestades indexvariablerna musiknjutningsindex och
musikkompetensindex med hjälp av Cronbach’s alfa (𝝰). Med andra ord
genomfördes testet för att ytterligare säkerställa samstämmigheten och reliabiliteten i frågorna inom varje index: musiknjutning A och B samt musikkompetens (Bryman, 2018):
Indexvariablerna för musiknjutning visades ha en stark intern reliabilitet och ett Cronbachs alfa- värde över 0,8: där musiknjutning A låg på 0,849, musiknjutning B på 0,845 och musikkompetens på 0,811. För temat musikaktivitet kunde inte
tillräckligt stark korrelation mellan de olika frågornas svarsfrekvenser erhållas för att kunna skapa ett index. Detta resulterade i att musiknjutningsindex: musiknjutning A och B korrelerades med individuella frågor ur enkäten som enligt författarna
behandlade och hade koppling till musikaktivitet. För detta genomfördes Spearmans korrelationsanalys (rₛ eller rho). För enkätundersökningen innebar detta att
frågeställning 1C (“Förekommer det ett samband mellan musiknjutning och den egna musikaktiviteten?”) ej kunde besvaras och undersökas fullständigt. Detta hade även en inverkan på frågeställning 2 (“Kan musikträning/utbildning påverka
musikaktiviteten?”), som undersöktes med hjälp av Mann-Whitney U test och som inte kunde besvaras fullständigt. Se tabell 3 för en detaljerad inblick i de
Tabell 3 En sammanställning över indexvariabler som användes vid genomförandet
av dataanalysen
Tema Indexvariabel Aktuella enkätfrågor
Musiknjutning Musiknjutning A
”Njuter du av musik på TV då inga visuella ledtrådar är tillgängliga?” (fråga 4)
”Hur njutbar är musik för dig?” (fråga 6)
”Njuter du av musik på TV när visuella ledtrådar är tillgängliga?” (fråga 8)
”Hur länge orkar du lyssna på musik?” (fråga 17) Musiknjutning
B
”Upplever du känslor av nostalgi när du lyssnar på din favoritmusik?” (fråga 10)
”Upplever du känslor av glädje när du lyssnar på glada låtar? (exempelvis ”Far jag kan inte få upp min
kokosnöt” eller ”Don’t worry be happy”)” (fråga 15) ”Upplever du känslor av vemod när du lyssnar på ledsamma låtar? (exempelvis ”Vem kan segla förutan vind” eller ”Adele-Someone like you”)” (fråga 18) ”Hur viktig är musik för dig? (fråga 20)
”Hur starkt reagerar du känslomässigt på att höra din favoritmusik?” (fråga 21)
Musikkompetens ” Kan du skilja mellan olika instrument som spelas samtidigt i ett musikstycke (till exempel trumpet och fiol)? (fråga 14)
” Kan du skilja mellan snarlika melodier (exempelvis: Broder Jakob och Lilla snigel)?” (fråga 16)
”Hur väl upplever du dig kunna skilja mellan rytmer i musik (till exempel vals, salsa eller bugg” (fråga 19)
4.6.2 Analys av index
För genomförandet av parametriska tester fanns kravet att datan skulle erhålla en symmetrisk fördelning kring en mittpunkt, eller specifikt följa en tvådimensionell normalfördelning (Ejlertsson, 2012). Indexvariablerna musiknjutning A och musiknjutning B visades inte vara normalfördelade, vilket kunde avgöras genom analys av histogram framställda i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) programmet. Likaså för indexvariabeln musikkompetens kunde en snedfördelning fastställas. Då indexvariablerna musiknjutning A, musiknjutning B och
musikkompetens genererade en otillräcklig mängd data, kunde inte en lämplig approximation för normalfördelning göras, vilket resulterade i att endast icke-parametriska tester kunde utföras med dessa variabler (Ejlertsson, 2012).
4.6.3 Analys av frågeställningar
En icke-parametrisk sambandsanalys genomfördes för frågeställningarna 1a, 1b och 1c genom Spearmans korrelationsanalys (rₛ eller rho). Resultatet tolkades baserat på signifikansen, styrkan samt riktningen av sambandet. Statistisk signifikans var nödvändig att undersöka för att datan skulle ses som pålitlig. Bryman (2018) menar att det förekommer främst två typer av hypoteser som kan formuleras vid
undersökning av statistisk signifikans och korrelationsanalys: nämligen nollhypotes och alternativhypotes. Nollhypotesen innebär att det inte förekommer ett samband mellan variabler i ett stickprov som har dragits ur en population, medan
alternativhypotesen innefattar att det finns ett samband mellan variablerna i
stickprovet ur populationen (ibid.). Bryman (2018) uppger även att en signifikansnivå bör sättas, som ska indikera graden av tillit till resultaten, då den traditionella
signifikansnivån är p <0,05. Bokstaven ”p” står i detta fall för sannolikhet och signifikansnivån på 0,05 innebär att det finns en 5 procentig risk att
sambandsresultatet är felaktig (Bryman, 2018). Detta då man drar en slutsats om att det finns ett samband mellan variablerna i stickprovet som dragits från populationen (eller att alternativhypotesen är sann).
Risken som man är villig att acceptera är antagandet om att det finns ett samband mellan variablerna då detta kan vara felaktigt (5 procent), samtidigt som det i
verkligheten inte finns ett samband (Pallant, 2016; Bryman, 2018). Om detta är fallet behålls nollhypotesen (att det inte finns ett samband mellan variablerna), men som tidigare nämnt är sannolikheten att detta sker liten. Med tanke på att det är
osannolikt att ett samband inte finns (5 procent), dvs. att detta har uppstått av
slumpen, kan man med andra ord förlita sig på att resultaten stämmer till 95 procent säkerhet (Pallant, 2016; Bryman, 2018).
Bryman (2018) förklarar även att om p-värdet är under 0,05 innebär det att man kan dra slutsatsen att alternativhypotesen är sann och att det är en väldigt liten chans eller risk att sambandet beror på slumpen (5 procent risk). Om detta är fallet kan man förkasta nollhypotesen, vilket i sin tur innebär att det faktiskt finns ett samband mellan variablerna i populationen. Det betyder att man kan undersöka säkerheten av resultaten från ett slumpmässigt valt stickprov och om dessa resultat kan
generaliseras till den populationen som stickprovet dragits ifrån (Bryman, 2018). Ett p-värde under 0,05 krävdes därmed vid analysen av de aktuella frågeställningarna i denna undersökning, för att kunna fastställa ett signifikant samband. (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). För att avgöra sambandets styrka och riktning följdes
även här rekommendationerna från Mukaka (2012): där en korrelationskoefficient mellan värdena 0,0–0,3 bedömdes som obefintligt samband och 0,3–0,5 visade ett svagt samband. En korrelationskoefficient på 0,5–0,7 bedömdes som ett medelstarkt samband, 0,7–0,9 som ett starkt samband och 0,9–1,0 som ett mycket starkt
samband (ibid.).
En icke-parametrisk signifikansanalys genomfördes för frågeställning två med hjälp av ett Mann Whitney U test. Testet var lämpligt för undersökningen då det
analyserade skillnaderna mellan två oberoende grupper, dess medianvärden och medelvärden av rang-summor (mean range) (Pallat, 2016). Ett Mann-Whitney U test kan nämligen användas för variabler vid ordinalskala utan krav för normalfördelning (ibid.). Bryman (2018) påpekar även att det kan finnas två typer av variabler:
oberoende och beroende variabler, där den förstnämnda har en kausal inverkan på den sistnämnda. En förändring som sker på den oberoende variabeln medför även att en påverkande effekt sker på den beroende variabeln (Denscombe, 2014). Mann-Whitney U testet rangordnar, omvandlar och skapar rang-summor från alla
observationer och summerar dessa rang-summor till ett sammanlagt värde (Pallant, 2016). Sedan jämförs de två gruppernas rang-värden samt signifikans-värden. Detta innebär att det uppskattas om en statistisk signifikant skillnad finns mellan
gruppernas rang-värden (Pallant, 2016).
Resultatet från detta test tolkades enligt signifikansnivån på samtliga värden som erhölls av testet för denna undersökning. Statistisk signifikans var nödvändig att undersöka för att resultatet skulle ses som pålitligt (Bryman, 2018). Nollhypotesen för detta test var att det inte fanns en skillnad mellan grupperna och
alternativhypotesen var att det fanns en skillnad mellan grupperna (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, u.å.). Signifikansnivån som
indikerade graden av tillit till resultaten var såsom för Spearmans sambandsanalys (rₛ eller rho) - nämligen p <0,05 (Bryman, 2018). Detta innebar att om p-värdet var under 0,05 kunde slutsatsen dras att alternativhypotesen var sann och att det var en väldigt liten risk att skillnaden mellan grupperna berodde på slumpen - närmare bestämt 5 procent (Bryman, 2018).
Det utfördes även en tolkning av författarna gällande hur gamla respondenternas ljudprocessorer var. Detta gjordes då de som svarat “har ej bytt processor” i enkäten förmodligen hade sin processor kvar från sin ursprungliga operation. Gällande
respondenterna med två cochleaimplantat har författarna utgått från den senaste CI-operationen, och således fyllt på data till fråga 7 i bakgrundssektionen.
4.7 Etiska överväganden
Informationskravet: Vetenskapsrådet (2002) uppger att informationskravet innebär
att respondenterna i en enkätundersökning ska vara underrättade och informerade om den aktuella studiens syfte, mål och tillvägagångssätt samt de olika momenten i undersökningen. Det är även viktigt att respondenterna blir informerade om att deras deltagande är frivilligt och att de kan välja att hoppa av eller avbryta undersökningen när som helst utan att ange någon anledning till detta. Vetenskapsrådet (2002) bedömer även att det är viktigt att informera om eventuella risker, exempelvis risk för obehag, under studien. Detta uppges vara av avgörande betydelse för att kunna uppnå informationskravet och för att undvika att några etiska dilemman, svårigheter eller andra hinder kan uppstå mellan deltagare och undersökare (ibid.). I
missivbrevet har författarna informerat respondenterna om studiens syfte och även klargjort att deltagandet är frivilligt. Författarna har även bedömt att det inte fanns en risk till att enkätfrågorna skulle kunna frambringa obehag eller andra negativa
känslor hos respondenterna.
Samtyckeskravet: Samtyckeskravet omfattar att samtliga deltagare i undersökning
har rätt till att själva besluta om de vill delta i undersökningen eller inte
(Vetenskapsrådet, 2002). I postenkäter kan samtycke ges direkt av respondenterna i samband med att enkäten skickas in - under förutsättning att informationskravet efterlevs (ibid.). Det är även viktigt att informera om att respondenter kan avbryta undersökningen utan att detta påverkar den framtida vården negativt. Författarna anser att informationskravet har uppfyllts och att ett samtycke har getts av
respondenterna, samtidigt som det framgått tydligt att den framtida vården inte påverkas av deltagandet i enkäten (se bilaga 1).
Konfidentialitetskravet: Detta krav innebär att all form av data och/eller information
kring undersökningen eller respondenterna som dokumenteras, behandlas och sammanställs bör förvaras, skyddas och arkiveras med hög och absolut säkerhet - det vill säga med så stor konfidentialitet som möjligt (Vetenskapsrådet, 2002). Detta för att säkerställa att information som berör studiens innehåll, deltagarnas personliga uppgifter och resultat inte ska kunna läsas av obehöriga individer utan en direkt koppling till studien (ibid.). Då denna undersökning utgick från en webbenkät för insamlandet av data har författarna ingen vetskap om varifrån i landet svaren kommer och inte heller information om deltagares namn, adress eller
personnummer. Det är därmed endast de individuella svarsprofilerna som författarna och handledare haft tillgång till.
Nyttjandekravet: Nyttjandekravet ska säkerställa att de uppgifter som används i
undersökningen endast ska brukas för det aktuella forskningsändamålet, det vill säga att den data som erhålls enbart ska användas för studien i fråga och inte får
användas i andra sammanhang (Vetenskapsrådet, 2002). Detta har även respondenterna informerats om i missivbrevet inför deras deltagande i enkäten.
5.Resultat
5.1 Demografisk information om respondenterna
Tabell 4 representerar den demografiska informationen
från undersökningspopulationen och ger även en översikt av de andra bakgrundsvariablerna som behandlades i enkäten.
Tabell 4 Demografisk information om respondenterna Deltagardata Antal (n= 129) Procent Kön Man 63 48,8% Kvinna 64 49,6% Annat 2 1,6% Ålder 18 – 29 2 1% 30 - 40 6 4% 41 - 64 50 40% 65 år och äldre 71 55% Dubbla cochleaimplantat Ja 26 20,2% Nej 103 79,8% År sedan första Cochleaimplantat
n= 128 (en person svarar ej) 1–5 61 47,7% 6–10 39 30,5% 11–15 15 11,7% 16–20 7 5,5% 21–25 6 4,7% Processorålder- antal år 0–1 43 33,3% 2–3 47 36,4% 4–6 27 20,9% 7–10 12 9,3% Undervisning- musiklyssnande från cochleaimplantat rehabilitering Ja 5 3,9% Nej 124 96,1% Upplevd informationsrelevans för musiklyssnande av Mycket 3 2,3% Ganska 19 14,7% Varken eller 16 12,4%
