Marknaden för utsläppsrätter
–
en empirisk analys av vad som styr
prisvariationerna
Örebro&Universitet& Handelshögskolan& Kandidatuppsats&i&Nationalekonomi& Handledare:&Anders&Lunander& Examinator:&Jörgen&Levin& VT2014& Charlotte&Frost&1988J03J11& Karin&Sjövall&1988J03J08&Abstract
We analyse the price drivers of the European Union Emission Allowance (EUA) of the European Union Emission Trading System (EU ETS). To capture this we use monthly corrected spot prices as our dependent variable and several control variables in a time series analysis and a broader discussion around the complex context. In this study we cannot find any significant correlations, probably due to the small amount of observations we have and the current oversupply of the allowances. The
complications that occur in the econometric analysis are in line with problems
previous studies have found too. There are still reasons to believe that these variables have an effect on the EUA prices but there are other, non-measureable, variables with a stronger impact, which interferes with the result.
Innehållsförteckning Sida
1. Inledning 1
2. Marknaden för utsläppsrätter 3
3. Tidigare studier 5
3.1 Variabler svåra att kvantifiera 6
4. Teoretisk referensram 9
4.1 Prissättning enligt utbud och efterfrågan 9
4.2 Informationsbrister 11
4.3 Förväntningar 11
5. Empirisk analys av priset på utsläppsrätter 12
5.1 Data 12 5.2 Empirisk modell 16 5.3 Regressionsanalys 16 5.4 Resultat 17 5.5 Diskussion 17 6. Slutsats 19
6.1 Förslag på framtida forskning 19 Innehållsförteckning övrigt
Figur 1 Priser på utsläppsrätter i Euro per ton 4
Figur 2 Substitutionseffekten 9
Figur 3 Fördelning av utsläppsrätter 10
Figur 4 Priser på utsläppsrätter i Euro per ton 12
Figur 5 Temperaturvariationer i grader Celsius 13
Figur 6 Arbetslöshet mätt i procent 14
Figur 7 Importpriser på naturgas mätt i euro per MMBTU 14
Figur 8 Importpriser på kol mätt i euro per tusen ton 15
Figur 9 Importpriser på olja mätt i euro per fat 15
Tabell 1 Sammanfattning av tidigare studier 5
Tabell 2 Översikt över variabler och förväntat utfall 16
Tabell 3 Regressionsresultat 17
Formel 1 Riskpremie 11
Formel 2 Empirisk modell 16
1 Inledning
European Union Emission Trading System (EU ETS) är den första och den största handeln med utsläppsrätter och består av EU:s 28 medlemsstater samt Island, Lichtenstein och Norge. Handeln med utsläppsrätter sattes i bruk år 2005 och är tänkt som en ekonomisk lösning på det globala problemet med utsläpp av växthusgaser. Enligt Konjunkturinstitutet (2012) uppskattar Världsbanken kostnaderna för klimatanpassningen år 2050 till mellan 75 och 100 miljarder dollar per år1 och är idag sedan FN:s femte klimatrapport2 ett globalt erkänt problem. Målet med handelssystemet är att reglera volymen växthusgaser inom EU, i huvudsak koldioxidutsläpp som står för 80 procent av de totala utsläppen (Haeggström & Wisniewska, 2010). Under den första tiden efter införandet av handelssystemet steg priset på utsläppsrätterna drastiskt till €20-30 per ton där de höll sig i cirka ett år för att därefter falla och har periodvispraktiskt taget inte varit värda någonting (EEX, 2013). Priserna har varierat under åren men har sedan finanskrisen varit lägre än förväntat. Referenspriset för att motsvara miljökostnaden har beräknats till cirka €30 per ton växthusgasutsläpp (European Commission, 2014). Incitamenten för klimatsmartare investeringar har därför påverkats och om syftet med handelssystemet är att hålla priserna relativt höga för att få ner växthusgasutsläppen, är detta utfall förödande.
Syftet med denna uppsats är att försöka förstå vad som orsakar variationer i priset på utsläppsrätter (EUA) och föra en diskussion kring de månatliga prisförändringarna. Många studier har gjorts kring detta och det tycks inte finnas en klar bild om vilka faktorer som spelar in. Aatola m.fl. (2012) har hittat ekonometriska samband men med en mycket låg förklaringsgrad och frågan fortsätter därför att väcka intresse. Just nu pågår en aktuell diskussion3 kring en utveckling av handelssystemet, ytterligare handelssystem håller på att grundas världen över och en bättre förståelse är även väsentlig för de företag som handlar på marknaden idag. Vi vill därför ge frågan ett försök men med förståelse för komplexiteten i marknaden.
Denna undersökning baseras på en blandning av lärdomar från tidigare litteratur och en egen framtagen empirisk modell. Studien kan således delas in i en kvantitativ ekonometrisk del och en kvalitativ diskussion vilken syftar till att fånga upp icke-mätbara variabler. Rickels m.fl.
1 Siffror beräknade på en temperaturhöjning på 2 grader.
2
Intergovermental Panel on Climate Change, en expertpanel med deltagare från 195 stater kom till konsensus att jordens klimatproblem med all sannolikhet har orsakats av människan (IPCC, 2014).
3 Dels talas det om 2016 då mest troligt backloading ska införas, dels talas det om post 2020 med andra ord när
(2007) har gjort en studie där de analyserar åren 2005-2006 som ingår i den första handelsperioden, vilken anses vara en testperiod. Vi kommer till viss del att replikera Rickels studie men med skillnad att vi undersöker åren 2008-2012, alltså hela andra handelsperioden, samt försöka att föra en diskussion kring andra orsakssamband utöver regressionen. I andra handelsperioden sägs handeln ha mognat (Bredin & Muckley, 2011) vilket skulle kunna ge en tydligare förklaring av prisvariationerna. De tre olika handelsperioderna skiljer sig kraftigt åt gällande regler och förutsättningar vilket gör det svårt att analysera och jämföra perioderna tillsammans och därför har vi valt att undersöka enbart den andra handelsperioden. Vi har även valt att analysera månadsvariationerna istället för de dagliga variationerna i priset, detta för att undvika risken för autokorrelation. Trots dessa skillnader i undersökningen finner vi inte något signifikant samband. Detta beror troligen på att antalet observationer är för få. Dessutom finns det många faktorer som påverkar priset men som är svåra att fånga i kvantitativa mått och att flera av variablerna även påverkar varandra vilket gör dem svåra att analysera. Thomson Reuters4 som arbetar med att förutspå priset använder sig av det årliga gapet mellan behovet av utsläppsrätter och gratis tilldelade utsläppsrätter för att skapa sig en bild av framtiden. Enligt Europakommissionens (2014) beräkningar fanns det ett överskott mellan 1,2–1,5 miljarder utsläppsrätter i handelssystemet när den andra handelsperioden tog slut. Överskottet av de gratis tilldelade utsläppsrätterna är den mest troliga förklaringen till att marknaden har stagnerat och gjort den svår för oss och andra tidigare studier att undersöka.
4Thomson Reuters Corporation levererar information och nyheter, främst inom finans
2 Marknaden för utsläppsrätter
EU ETS är uppdelat i tre handelsperioder där förutsättningar, omfattning och regler varierar mellan dessa tre. Den första handelsperioden löpte mellan 2005-2007 och anses vara en testperiod för att implementera systemet på marknaden. Den andra handelsperioden startade 2008 och pågick till 2012, följt av den tredje vilken omfattar åren 2013-2020. Tanken bakom de olika handelsperioderna är att systemets omfattning5 successivt ska öka och den totala volymen växthusgaser inom Europa successivt ska minska. (European Commission, 2014) Genom ett handelssystem skapas en alternativkostnad för utsläpp vilken ska ge aktörer incitament att reducera utsläpp och investera i ny miljövänligare teknik. Grundidén är att utsläppsrätterna antingen säljs (auktionering) eller delas ut gratis (tilldelning). Under den första och andra handelsperioden tilldelade varje land utsläppsrätter till sina anläggningar enligt principer som redovisades i en nationell fördelningsplan. Den nationella fördelningsplanen granskades av den Europeiska kommissionen mot de riktlinjer för tilldelning som redovisades i handelsdirektivet6 samt handelsdirektivets annex III (Naturvårdsverket, 2014). Eftersom tilldelningsmetoder väljs nationellt skiljer sig metoderna åt mellan medlemsstaterna. Somliga medlemsstater har valt att basera tilldelningen på historiska utsläpp medan andra på prognoser med hjälp av produktriktmärken av specifika utsläpp och även av bästa möjliga teknik. För att handelssystemet gradvis skulle introduceras var riktlinjen under de två första handelsperioderna att auktioneringen skulle begränsas till som mest tio procent. De flesta verksamheter inom EU ETS, dock inte alla, får gratis tilldelning av utsläppsrätter och kan utefter behov köpa eller sälja utsläppsrätter på marknaden. De som inte överlämnar tillräckligt många utsläppsrätter i förhållande till sina utsläpp, tilldöms en straffavgift (Energimyndigheten, 2013). Under periodens gång kommer varje aktör själv att avgöra om den vill sälja sina utsläppsrätter eller köpa fler. Den drivande tanken med handeln är att om ett företags marginalkostnad för att reducera ett ton utsläpp är högre än priset på en utsläppsrätt kommer företaget att köpa utsläppsrätter, medan om marginalkostnaden att reducera ett ton är lägre än priset på en utsläppsrätt kommer företaget istället välja att sälja sina utsläppsrätter. Varje aktör kan också välja att investera i åtgärder som minskar utsläppen, vilket leder till att behovet av utsläppsrätter minskar.
5 Antalet växthusgaser som inkluderas i EU ETS ökar samt fler branscher ska redovisa och kvittera sina utsläpp.
6
Det finns flera typer av enheter som handlas inom handeln med utsläppsrätter där EU emission allowances (EUA) är den vanligaste7. En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid och används för att kvittera denna mängd vid redovisning av växthusgasutsläpp. Utsläppsrätter kan köpas och säljas på flera olika sätt men främst sker handeln på någon av de stora börsmarknaderna så som Nasdaq OMX och EEX. Även på dessa marknader finns det två olika typer av handel, den ena är spot-handeln som är den mest rörliga handeln och den andra handeln sker med terminer och optioner i vilken leveransen sker vid en bestämd tid i framtiden. Det finns även en andel utsläppsrätter som säljs direkt mellan aktörer och en andel som säljs med en samordnande mellanhand (Energimyndigheten, 2013).
Figur 1, Priser på utsläppsrätter i Euro per ton för EU (EEX, 2013)
När den andra handelsperioden inleddes i slutet av mars 2008 räknade många med att bristen på utsläppsrätter skulle komma att bli ett problem i slutet av perioden och därför köpte aktörer på sig fler utsläppsrätter än vad de sedan kom att behöva. Till stor del är detta en följd av periodens mest centrala händelse, finanskrisen 2008, som drev ner den globala produktionen och därmed förbrukades färre utsläppsrätter (Statistics Netherlands, 2009). Eftersom systemet är uppbyggt enligt förväntad produktion, blev överflödet av utsläppsrätter stort och priserna rasar i samband med krisen. Priserna stiger temporärt under våren 2011 men är under handelsperiodens sista år konstant under €10. Detta beror till stor den att lågkonjunkturen fortsätter att råda i Europa.
I följande avsnitt ges en bakgrundsbild genom en litteraturstudie. Här behandlas även variabler som inte ingår i den empiriska analysen samt en kortare förklaring kring handelssystemet och dess funktioner. I det fjärde kapitlet behandlas de teoretiska grunder som vi sedan kommer att tolka i empirin, i avsnitt fem. Avslutningsvis presenteras i avsnitt sex en analys i form av en regression samt tillhörande litteraturbaserad analys.
7 Finns även EUAA för flygtrafiken samt två typer av reduktionsenheter; CER och ERU.
5 10 15 20 25 30 2009 2010 2011 2012 2013 Utsläppsrättspriset
3 Tidigare studier
Dahmén (1968) var i Sätt ett pris på miljön tidig med tanken att beräkna miljön som en kostnad i ekonomiska sammanställningar. Handeln med utsläppsrätter är en metod för att prissätta växthusgasutsläppen och dess priser har diskuterats av många sedan införandet 2005. I tabell 1 redovisas ett urval av tidigare studier som vi anser bidra med information till vår analys. Dels presenteras empiriska analyser från liknande undersökningar, dels presenteras diskussioner som förhoppningsvis kan hjälpa till att skapa en helhetsbild av prisvariationerna. De flesta menar att det mest primära är att ”sätta ett pris på miljön” snarare än hur priset sätts men ser även syftet i att priset är tillräckligt högt för att spegla miljökostnaden.
Tabell 1, Sammanfattning av tidigare studier (egen figur)
Författare Syfte Huvudsakliga resultat
Aatola, Ollikainen &
Toppinen (2012) Prisdrivare i EU ETS. Ekonometrisk analys av energipriser samt priset på tre slutprodukter (2005-2010)
Deras empiriska analys kan förklara cirka 40% av variationerna på terminspriser av utsläppsrätter genom främst det tyska elpriset men också kol och gas.
Bredin & Muckley (2011)
Undersöker tre prisdrivare; ekonomisk tillväxt, energipriser och väderförhållanden (2005-2009)
Ser att priserna är lättare att förutspå i fas två än i fas ett vilket ses genom en starkare korrelation mellan utsläppspriser och nämnda variabler i deras regression.
Brännlund & Kriström (2012)
Kommunikation Belyser konsekvenserna av bristfällig kommunikation och visar på att det oftast är miljön som får betala denna externa kostnad. De menar på att handeln med utsläppsrätter kan vara en lösning på detta.
Dahmén (1968) Prissättning av miljön Kom fram till att genom en avgiftsmetod kan konsumenterna få korrekta signaler från marknaden i form av faktiska priser, priset inkluderat kostnaden för miljöpåverkan. Detta menar han var avhängigt för ett hållbart utbud och efterfrågan.
Konjunkturinstitutet (2012)
Svenskt miljöarbete Har kommit fram till att en av de tre viktigaste beståndsdelarna i klimatarbetet är att genom skatter och handel sätta ett pris på utsläppen av växthusgaser
Mansanet-Bataller, Pardo & Valor (2007)
Dagliga prisvariationer på utsläppsmarknaden (2005)
Resultaten från analysen visar att energikällor är den huvudsakliga prisdrivaren och att bara extrema temperaturer påverkar priset. Rickels, Duscha, Keller
& Peterson (2007) Prisdrivarna i handeln med utsläppsrätter (2005-2006) Finner i deras regression ett signifikant men mycket svagt samband mellan utsläppspriset och väderförhållanden och energipriser. Statistic Netherlands
(2009) Utsläppsvolymer orsakat av temperatur, energipriser och konjunktur
Den empiriska analysen visar att det finns klara mönster i utsläppsvolymer mellan kvartalen i Nederländerna. Kalla temperaturer orsakar som högst utsläpp i kvartal 1 och 4, medan ökad flygtrafik ökar utsläppen under sommaren.
Zhang & Wei (2010) Sammanfattar tidigare studier gällande EU ETS med fokus på styrmedelseffekten och den ekonomiska effekten (2005-2007)
Finner att de tre främsta prisdrivarna är politiska beslut, extrema väderförändringar och energipriser. Ser även ett positiv samband med aktievinsterna från de största europeiska elbolagen, dock varierar detta från land till land.
Sammanfattningsvis så berör alla studier liknande variabler, de undersöker väderförhållanden samt diverse energipriser. Aatolas m.fl. (2012) studie analyserar även priser på konsumtionsvaror, så som papper, stål och mineraler, men utan signifikans. I övrigt finner studierna ett svagt samband samtidigt som de belyser komplexiteten i frågan. Vi har därför förståelse för att det är svårt att få ett entydigt svar och ser därför vikten i att sätta ämnet i en bredare kontext än i en ekonometrisk analys. Majoriteten av studierna inom detta ämne baseras på de första åren av handeln och enligt Bredin & Muckley (2011) ska sambandet mellan variabler och priset på utsläppsrätter vara mer tydligt i andra handelsperioden. Med hopp om att handeln har mognat anser vi det därför intressant att undersöka den andra handelsperioden men med respekt för eventuella mätsvårigheter.
3.1 Variabler svåra att kvantifiera
För att försöka förstå prisvariationerna på denna komplexa marknad är det nödvändigt att föra en diskussion utöver den empiriska analysen. I följande avsnitt diskuteras några variabler som vi och andra författare tror kan ha en inverkan på utsläppsrättspriset, men som är svåra att fånga i kvantifierbara mått och är därför mindre enkla att bevisa om och hur de skulle påverka priset.
Nederbörd och vind
Vindkraft och vattenkraft är två alternativa energikällor i Europa men mätningar av vind och nederbörd ger opålitliga resultat. Vindkraften är än så länge en relativt liten andel av den totala energiförsörjningen i Europa (EWEA, 2014) och det är därför mindre sannolikt att vindförhållanden skulle påverka priset på utsläppsrätter. Problematiken med att använda nederbördsstatistik är att enbart nederbörd i anslutning till vattenkraftverken är avgörande samt att vattnet kan dammas och utvinnas vid senare tillfälle. Dock visar Statistic Netherlands (2009) och Mansanet-Bataller (2007) på att det finns ett signifikant samband mellan väder och priset på utsläppsrätter. Eftersom båda energikällorna är helt utsläppsfria är hypotesen att priset skulle gå ner vid ett stort utbud på vind- och vattenkraft vilket de båda studierna också kommer fram till.
Teknikutveckling
Bredin och Muckley (2011) anser att priset är avhängigt tillgången på grön teknik samtidigt som Zhang och Wei (2010) presenterar flera studier som menar på att EU ETS påverkar teknikutvecklingen. Denna variabel är dock svår att fånga av naturliga skäl då det inte finns ett mätbart index utan är en process på marknaden som kännetecknas av eftersläpningar och
patent. Forskning inom konkurrerande metoder så som CCS (Carbon Capture and Storage) påverkar också det framtida behovet av utsläppsrätter (CCCEP, 2014).
Politiska insatser
Det politiska klimatet menar Zhang och Wei (2010) är en av de tre huvudsakliga drivkrafterna för prisvariationer inom EU ETS. Politiska insatser kan både skapa nya ekonomiska förutsättningar och attitydförändringar i samhällsklimatet. Exempel på sådana insatser är utbyggnaden av vindparker i Europa och Tysklands fördelaktiga lån för solcellsinstallation (Solar Energy Storage, 2014). Subventioner från staten kan vara avgörande om det lönar sig för aktörer att investera i klimateffektiv teknik och därmed påverkas även behovet av utsläppsrätter. Politiska förändringar kan tänkas bana vägen för företag som marknadsför sig genom miljöprofilering.
Överskott av tilldelning
EU-kommissionen anger den stora mängden gratis tilldelning som en av de främsta orsakerna till det rådande låga priset på utsläppsrätter (European Commission, 2014). Enligt kommissionens (2014) beräkningar var detta överskott mellan 1,2–1,5 miljarder utsläppsrätter när den tredje handelsperioden inleddes. Thomson Reuters använder sig även av utbudsöverskottet av gratis tilldelade utsläppsrätter för att spå framtidspriset och det är därför rimligt att tro att denna variabel är en av de viktigaste för prisvariationerna. Detta index går bara att beräkna årsvis och det är svårt att få tag på korrekt data. Det kräver att på minimum landnivå (eventuellt företagsnivå) jämföra beräknade utsläpp med faktiska utsläpp. Till detta måste också förändringar i produktionsvolymer och sparade utsläppsrätter uppmärksammas.
Andra handelssystem för växthusgaser
Det finns fördelar i att länka det europeiska handelssystemet med andra nationella och regionala handelssystem för växthusgaser (European Commission, 2014). Förväntningar om och införandet av andra handelssystem legitimerar även EU ETS vilket i sin tur kan påverka efterfrågan på utsläppsrätter. Dagens avtal för EU ETS löper ut år 2020 och integreringar med ytterligare handelssystem stärker tron om en fortsatt framtid och jämnar ut konkurrensen. Aktörer som handlar globalt och redovisar utsläpp inom Europa skulle på så vis inte längre tjäna på att flytta sin produktion utomlands där regleringarna är mildare.
Elpriser
Fezzi och Bunn (2010) samt Aatola m.fl. (2012) menar att priset på utsläppsrätter påverkas av elpriset samtidigt som elproducenterna gör påslag på elpriset på grund av priset på utsläppsrätter (Svensk Energi, 2014). De variabler som vi har analyserat sägs också ha en inverkan på elpriset och i och med att vår studie har färre observationer än till exempel Aatola m.fl. (2012) kan införandet av elpriset i regressionen innebära multikolinjäritet. Aatola m.fl. (2012) finner i sin studie ett starkt samband mellan framförallt de tyska elpriserna och utsläppsrättspriserna. För att testa hypotesen gjorde vi en egen regression på dagsdata från januari-februari 2012 men fann ingen signifikans mellan utsläppsrättspriser och Nordpols elpriser. Vi valde därför att inte ha med elpriser som en variabel i regressionen.
4 Teoretisk referensram
4.1 Prissättning enligt utbud och efterfråganAtt priset på en utsläppsrätt bestäms enligt utbud och efterfrågan är de flesta författare överens om, men vad som styr dessa är mer invecklat än den klassiska varumarknaden där utbudet och efterfrågan är helt flexibla.
Genom EU ETS finns det ett pris på att släppa ut växthusgaser, ett pris som betalas antingen genom utsläppsrätter eller genom att reducera sina utsläpp. Precis som Dahmén (1968) förespråkade på 60-talet beräknas denna kostnad in som ytterligare en produktionsfaktor vid framställning av en produkt. Varje företag har olika möjligheter att reducera sina utsläpp vilket kan avläsas som individuella isokvanter, se figur 1. Isokosten visar på prisrelationen mellan de två alternativen. Substitutionseffekten mellan dessa beror med andra ord på varje företags möjlighet att reducera utsläpp gentemot rådande utsläppsrättspris, en relation som kan se olika ut och dessutom variera över tid.
Figur 2, Substitutionseffekten (egen figur)
Den aggregerade efterfrågan kan härledas ur företagens marginalkostnad för att reducera utsläpp. För det genomsnittliga företaget gäller att det är relativt billigare att reducera de första ton utsläpp och blir allt dyrare på marginalen ju mer utsläpps som minskas. I och med detta beskrivs den aggregerade efterfrågan som avtagande. Funktionen för det faktiska utbudet är istället stigande men det bör påpekas att det finns ett utbudstak på denna marknad som regleras centralt i EU, vilket gör att det totala utbudet är konstant. Med ett konstant utbud kommer förändringar i efterfrågan ge en relativt större effekt på priset än om utbudet hade
kunnat anpassa sig för att möta en skiftande efterfråga. Däremot kommer det faktiska utbudet på marknaden, alltså de utsläppsrätter som företagen väljer att sälja, att variera i enighet med prisvariationerna. Detta innebär att det bjuds ut fler utsläppsrätter vid ett högt pris och färre vid ett lågt pris. Så som det ser ut idag är efterfrågan låg på grund av ett utbudsöverskott. För att styrmedlet ska fungera optimalt bör priset på en utsläppsrätt motsvara marginalkostnaden för att reducera utsläpp hos det genomsnittliga företaget. Detta för att de företag som har relativt högre kostnader för att reducera utsläpp istället kan köpa utsläppsrätter från de som har relativt låga kostnader att reducera utsläpp (Konjunkturinstitutet, 2012). Figur 2 visar vi hur det företag (MCA) med relativt lägre reduceringskostnader kommer sälja sina utsläppsrätter fram till den volym där nästa utsläppsrätt kostar lika mycket som reduceringen för samma volym koldioxid. På samma sätt kommer det företag (MCB) vars reduceringskostnader är högre än priset på utsläppsrätter, köpa rättigheter fram till dess att nästkommande utsläppsrätt kostar lika mycket som att reducera utsläpp. Följaktligen skapas en kostnadseffektiv allokering genom marknadens egna mekanismer. Prissättningen styrs således utifrån teorin om efterfrågan och utbud i jämförelse med varje företags marginalkostnad att reducera utsläpp. I praktiken är alla aktörer pristagare och anpassar sig efter det givna världspriset (Pihl, 2007).
4.2 Informationsbrister
När utbud och efterfrågan möts skapas ett temporärt jämviktsläge på marknaden som i sin tur generar en signal om det rådande marknadspriset. Konsumenter och producenter tar priset som givet. Kirzner (1985) menar att detta signalsystem kan användas för att samordna de miljontals individuella beslut som tas på marknaden. En viktig slutsats som Kirzner drar är att när ekonomin inte är i jämvikt blir informationen ofullständig och felaktiga prissignaler sänds ut. Detta leder till missvisande utbud och efterfrågan, något som vi ser idag på marknaden för utsläppsrätter. Brännlund och Kriström (2012) diskuterar luftföroreningar i enlighet med denna teori och rubricerar detta som ett så kallat marknadsmisslyckande. Misslyckandet innebär de informationsbrister som uppkommer då de externa miljökostnaderna inte avspeglas i marknadspriset. Utsläppsrätterna ska således hjälpa till att signalera den kostnad som utsläppen innebär.
4.3 Förväntningar
Att investera i utsläppsrätter är liksom andra finansiella investeringar, mycket osäker. Beslutet om att köpa eller sälja utsläppsrätter fattas utefter ett förväntat framtidsbehov samt ett förväntat framtidsvärde, vilket innebär en risk. Denna risk menar Marckhoff och Wimschulte (Chevallier, 2010) har ett värde som går att beräkna genom att aktörerna är villiga att betala en premie för att undvika eventuella svängningar på utsläppsrättsmarknaden. Riskpremien förenklas och beskrivs av Chevallier (2010) enligt följande:
Π f t= Ft,T −ST (1)
Detta betyder att riskpremien är en funktion av terminspriset F vid tiden t, med leveranstid T samt spotpriset S vid tiden T. Kostnaden för risken är därför skillnaden mellan spotpriset och terminspriset vid samma observationstid. Chevallier (2012) menar att riskpremien innehåller värdefull information om marknaden och kom fram till att riskpremien har en positiv relation till löptiden. Detta stödjer att det finns en osäkerhet på marknaden och visar på att risken har en inverkan i aktörers agerande.
5 Empirisk analys av priset på utsläppsrätter
5.1 DataI detta avsnitt redovisas de mätbara variabler vi valt att undersöka. Varje variabel behandlas separat och beskrivs sedan hur de förhåller sig till beroende variabeln. Vi har valt att beräkna ett genomsnitt per månad på dataunderlaget, eftersom vi vill undvika autokorrelation. Detta har medfört att observationerna har blivit betydligt färre och tappat frihetsgrader, men samtidigt blivit mer trovärdiga. Valet av variabler är baserat på Rickels m.fl. (2007) och Aatola m.fl. (2012) studier där dessa har ett styrkt samband. Dataunderlaget är hämtat från stora och trovärdiga databaser (EIA, Eurostat, Tutiempo och EEX) och vi tror därför att ett annat urval inte hade gett ett annat utfall. Vi anser även att ett annat urval av väderdata inte skulle ha en betydande påverkan på resultatet.
Priserna för olja, kol och naturgas var till en början i US dollar men samtliga är korrigerad mot eurovärde 0,78 (Nordea, 2013-05-01). Energipriser ses för de flesta aktörer som substitut och den energikälla vars pris relativt sätt är lägst vid tillfälle kommer att föredras. Därför påverkas utsläppspriset till stor del genom relativpriset mellan dessa källor.
Pris på utsläppsrätter
Som enkelt kan avläsas i figur 4 har priset på utsläppsrätter, under den undersökta perioden, en nedåtgående trend. Med en sådan tydlig trend är det svårt att tro att någon oberoendevariabel skulle ha en långsiktig inverkan på priset.
Figur 4, Priser på utsläppsrätter i Euro per ton för EU (EEX, 2013)
Temperatur
Den meteorologiska databasen Tutiempo producerar inte genomsnittsdata för Europa och därför baseras temperaturdata på ett genomsnitt mellan tio storstäder i Europa; London,
5 10 15 20 25 30 2009 2010 2011 2012 2013 Utsläppsrättspriset
Madrid, Rom, Paris, Wien, Warszawa, Barcelona, Prag, Belgrad och Sofia. Vi valde de tio största städerna, befolkningsmässigt, som det fanns data att tillgå. Städer med fler invånare kommer ge större utslag på förändring i efterfrågan på energi än de glesbefolkade städerna.
Figur 5. Temperaturvariationer i grader Celsius (Tutiempo)
Temperaturen skiftar i linje med årstiderna med en svag skillnad mellan åren. Vintern 2012 var i särklass absolut kallast, följt av handelsperiodens varmaste sommar. Vår hypotes i enlighet med Statistics Netherlands (2009) är att det vid lägre temperaturer efterfrågas mer el vilket i sin tur torde driva upp efterfrågan på utsläppsrätter. Således borde efterfrågan på utsläppsrätter vara högre på vintern och därmed pressa upp priserna. Vi är medvetna om att temperaturen har olika effekt i olika länder. I kalla länder efterfrågas relativt mer energi vid låga temperaturer än i varma länder. Det beror förslagsvis på uppvärmning av bostäder. På samma sätt efterfrågas relativt mer energi i varma länder vid höga temperaturer än vad som efterfrågas i kalla länder. Det beror bland annat på att energin används till att driva kylanläggningar. Vi tror att de flesta länder i vår undersökning liknas vid exemplet att efterfrågan ökar vid kallare temperaturer.
Arbetslöshet
Det råder inga tvivel om att konjunkturen är en av de största pådrivarna till utsläppsrättspriset. Relationen är att vid högkonjunktur produceras mer varor och därmed krävs det fler utsläppsrätter. Däremot är det svårt att månatligt mäta konjunkturen eftersom både bruttonationalprodukt och produktionsgapet redovisas i kvartalsrapporter. Samtidigt drivs inte alltid börsmarknaden av realekonomiska faktorer och därmed ger det en biasbild av konjunkturen. -10 -5 0 5 10 15 20 25 30 2009 2010 2011 2012 2013 Temperatur
Figur 6. Arbetslöshet mätt i procent (eurostat)
Vi har därför valt att använda oss av den procentuella arbetslösheten i Europa. Arbetslösheten fortsätter att stiga under hela vår referensperiod med ett undantag för 2010 som är relativt stabil på en hög nivå samt en mindre nedgång under tidigt 2011. Siffrorna har ökat från 6,8 till 10,8 procentenheter under denna femårsperiod.
Naturgas
Priset på naturgas har efter finanskrisen hållit sig på en låg nivå. Då naturgas har relativt låga utsläpp jämfört med många andra energikällor är vår hypotes att korrelationen mellan priset på utsläppsrätter och priset på naturgas är negativt. Substituerar aktörer exempelvis olja mot naturgas kommer deras behov av utsläppsrätter minska. Denna hypotes överensstämmer med tidigare nämnda studier.
Figur 7. Importpriser på naturgas mätt i euro per MMBTU (EIA)
Kol
Kolpriset har varierat kraftigt under samtliga år. Priset var högt före finanskrisen och har sedan dess fortsatt att falla. Priset har under samtliga år varit som längst i början på året och som högst under årets sista månader.
6.5 7 7.5 8 8.5 9 9.5 10 10.5 11 2009 2010 2011 2012 2013 Arbetsloshet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2009 2010 2011 2012 2013 Naturgas
Figur 8. Importpriser på kol mätt i euro per tusen ton (EIA)
Vår hypotes går i linje med tidigare studier, så som Aatola m.fl (2012) och Rickels m.fl (2010), att när kolpriset ökar sjunker priset på utsläppsrätter. Detta eftersom kol har relativt höga utsläpp i jämförelse med sina substitut. Figur 5 och figur 8 visar att kol och utsläppsrättsprisernas kurvor följer varandra, vilket motsäger vår hypotes.
Olja
Oljepriserna har ett starkt samband med världsekonomin och når en högsta nivå år 2008 före finanskrisen och faller tillsammans med ekonomin under hösten 2008. Under den observerade perioden når priserna aldrig upp till dessa nivåer igen även om de stabilt stiger kring en trend från årsskiftet 2008/2009 fram till våren 2011. Här inleds en svagt nedåtgående trend även om priserna är markant över periodens genomsnitt (EIA, 2013). Detta kan också förklaras av att ekonomin möter ytterligare en nedgång efter den första krisen. Under 2012 var priserna sviktande med sin lägsta nivå i mitten av året för att sedan så smått återhämta sig.
Figur 9. Importpriset på olja mätt i euro per fat (EIA)
Aatola m.fl (2012) använder sig av denna variabel för att förklara svängningar i priset på EUA. Vi förväntar oss att oljepriset korrelerar positivt med utsläppsrättspriserna eftersom när oljepriset ökar kommer företag troligen att använda sig av kol istället, då detta är dess huvudsakliga substitut. Kol, som då blir ett mer ekonomiskt lönsamt alternativ, frigör cirka 2,5 gånger mer koldioxid och kräver därför fler utsläppsrätter (Haeggström & Wisniewska, 2010). 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 2009 2010 2011 2012 2013 Kolpriset 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 2009 2010 2011 2012 2013 Oljepriset
5.2 Empirisk modell
Det finns många faktorer som påverkar priset på utsläppsrätter. Tabell 2 visar en översikt av hur de fem variabler vi har valt att undersöka förhåller sig till beroendevariabeln.
Empirisk modell
𝐸𝑈𝐴 = 𝛽 + 𝛽 𝑇𝑒𝑚𝑝𝑒𝑟𝑎𝑡𝑢𝑟 + 𝛽 𝐴𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠ℎ𝑒𝑡 + 𝛽 𝐺𝑎𝑠 + 𝛽 𝐾𝑜𝑙 + 𝛽 𝑂𝑙𝑗𝑎 + 𝜀 (2)
Tabell 2, Översikt över variabler och förväntat utfall
Variabel Beskrivning Källa Förväntat utfall
Pris på utsläppsrätt Euro per ton CO2 EEX Beroendevariabel
Temperatur Grader Celsius Tutiempo -
Kol Tusen ton, Importpriset EIA -
Arbetslöshet Procent arbetslösa i Europa
Eurostat -
Olja Euro per fat olja, Importpriser
EIA +
Naturgas MMBTU, Importpriser EIA +
5.3 Regressionsanalys
För att undersöka hur flera olika variabler förhåller sig över tid krävs det en tidsserieanalys. Vid användning av tidsserier fordras extra uppmärksamhet kring stationäritet för att resultatet ska vara tillförlitligt. En stationär variabel kommer alltid ha ett konstant medelvärde och en konstant varians vilket gör att det går att dra slutsatser ur resultatet. Vi har valt att använda Dickey-Fuller testet för att kontrollera stationäritet i variablerna. För att få bort ojämna svängningar i data har vi stegvis provat olika metoder, se appendix. Det klassiska sättet att försöka skapa stationäritet är att generera en ny variabel genom första differensen, vilket innebär skillnaden mellan ett värde och föregående värde. Förutom första differensen omfattar våra test att undersöka årsvariationen, med andra ord att januari ett år jämförs med januari vid föregående år samt andra differensen, det vill säga att ta första differensen två gånger på data för att se hur förändringen förändras. Då inget av testen påvisar stationäritet har även relativpriserna för olja och kol samt gas och kol undersökts, detta för att minska risken för multikolinjäritet. Slutligen testades korrelationen under den perioden då utsläppsrättspriserna var som mest stabila, under perioden maj 2009 - juni 2011. Inget av enhetstesten har visat på ett stationärt resultat. Vi valde att inte gå vidare med fler tester då vi anser att ytterligare bearbetning av data skulle leda till forcerade resultat. Inom ekonometrin finns det ett värde i att ”lyssna” på resultatet eftersom detta i sig ger oss information. Samtliga resultat finns presenterade i appendix.
Tabell 3, Regressionsresultat
Variabler Test 1, första differensen Test 2a, årsvariationer Test 2b, första differensen & årsvariationer Test 3, andra differensen Test 4, relativpriserna Temperatur 0.080** --- --- --- -0.153*** Arbetslöshet -4.096** --- --- --- --- Gas --- 1.493*** --- --- --- Kol --- --- --- --- --- Olja 0.071*** --- --- --- --- R2 0.385 0.69 0.070 0.093 0.214 N 57 46 45 56 57 *** = signifikant på 1%-nivån ** = signifikant på 5%-nivån * = signifikant på 10%-nivån 5.4 Resultat
Resultatet av regressionen visar på att vi inte finner stationäritet och vi kan därför inte dra några slutsatser gällande korrelationen mellan våra variabler. Detta beror troligtvis på att vi har för få observationer. Avvägningen att undersöka månadsvariationer istället för dagsvariationer tror vi är rimlig då tidigare studier menat på att större faktorer, så som politiska beslut, är avgörande för prisvariationerna. Således torde den dagliga inverkan av våra variabler vara mindre betydande.
5.5 Diskussion
Grundidén med utsläppsrätter som styrmedel är att utsläppen ska ske där de är som mest kostnadseffektiva för att sedan stegvis kunna elimineras i takt med teknikutvecklingen. Denna jämförelse mellan de två substitutionsvarorna, utsläppsrätter och kostnaden att reducera utsläpp, är dock svår att genomföra om priserna inte går att förutspå. Det innebär att utsläppsrätter är kortsiktigt mer ekonomiskt lönsamt än att reducera motsvarande mängd koldioxid, något som i sin tur inte ger incitament för investeringar i grön teknik. Trots kritik uppnår utsläppsrättshandeln sitt kvantitetsmål, att minska utsläppen, men däremot täcker inte dagens låga priser upp för miljökostnaderna. Miljöminister Lena Ek (SVT, 2013) menar dock att före införandet av handelssystemet lade företag om sin produktion till miljövänligare alternativ, något som redan från start gjorde att behovet på utsläppsrätter var mindre än beräknat. När sedan finanskrisen inträffade och drog ner produktionen i Europa ytterligare skapades ett utbudsöverskott av utsläppsrätter. Detta, tillsammans med att handeln under den undersökta perioden fortfarande dominerades av gratis tilldelning, ledde till att aktiviteten på
utsläppsrättsmarknad var mindre än väntat (SVT, 2013). Gratis tilldelning innebär att
företagen väger den obefintliga kostnaden för utsläppsrätter mot substitutet; kostnaden för att reducera utsläpp. Handeln blir på så vis mer trögrörlig. Bristen på aktiv handel har gjort att prisvariationerna är svåra att mäta, vilket också visade sig i vår regressionsanalys. Däremot är gratis tilldelning en bra metod för att motverka ett annat kritiserat område inom handeln, nämligen koldioxidläckage, det vill säga att företag flyttar sina industrier utomlands där regleringarna är mildare.
Handeln med utsläppsrätter styrs till stor del av förväntningar; förväntningar om ett framtida pris, om teknikutveckling, om eget framtida behov och så vidare. Detta blir ett problem när variabler ska fångas upp och mätas. Det går att anta att aktörerna på marknaden redan har en bild av detta långt innan handeln träder i kraft. Följaktligen är det rimligt att endast oväntade och stora förändringar i våra oberoende variabler ger en effekt på det månatliga priset eftersom budgeten redan täcker upp de förväntade svängningarna. Förväntningarnas inverkan på marknaden gör dessutom handeln med utsläppsrätter osäker. Osäkerheten, eller den så kallade risken, hanteras på många olika sätt exempelvis köper elbolagen upp utsläppsrätter för hela kontraktsperioden när de får en ny kund medan andra väljer att handla i sista sekund. Denna osäkerhet reflekteras också i de ekonometriska problemen som både vi och andra författare har stött på. Utsläppsrättspriset varierar inte i enighet med vad som påstås vara prisdrivarna och är därför svårt att förutspå. Bristen på tillförlitlig information kring priset kan i sin tur öka osäkerheten och orsaka ”asymmetrisk” handel. Risken har enligt Chevalliers (2010) teori ett pris i sig som speglar det förväntade framtidsvärdet. Marknader som innefattas av outtalade kostnader är svårare att förutspå. Handeln bör vara simultan för att skapa en stabil och trovärdig marknad där priserna kan förutspås. På grund av att förväntningarna spelar en viktig roll inom denna handel är legitimiteten för systemet avgörande. Det politiska klimatet både inom och utanför EU kommer således att påverka synen på handelssystemet genom att skapa en trovärdighet för dess framtid. Politiska beslut och fler länkande handelssystem kan göra att aktörer ser denna kostnad som oundviklig och handeln kan därför få ett uppsving. Detta förstärks ytterligare om fler sektorer, så som jordbrukssektor och transportsektorn, kommer att inkluderas inom det totala utsläppstaket. Idag inkluderas cirka 45 procent av Europas totala växthusgasutsläpp i handelssystemet (European Commission, 2014) och ett inkluderade av fler sektorer skulle dels kunna öka efterfrågan på utsläppsrätter, dels skulle konkurrensen och kraven att fördelas mer jämnt. Denna diskussion pågår både på nationell och internationell nivå och verkställs förslaget skulle det med stor sannolikhet främja legitimiteten och intresset för marknaden.
6 Slutsats
Som framgår under resultatet kommer vi inte fram till någon signifikant korrelation. Det är dock fortfarande rimligt att tro att dessa variabler faktiskt har en inverkan på utsläppsrättspriset då majoriteten av våra tidigare studier i figur 1 styrker detta. En stor anledning till att vi inte får ett signifikant resultat är troligtvis att antalet observationer är relativt få i jämförelse med till exempel Aatola m.fl. (2012), som har använt sig av liknande variabler men har haft fler observationer. Vi anser fortfarande att det finns ett värde i att månadssnitta data eftersom Aatola m.fl. (2012) samt Zhang och Wei (2010) styrker teorier om att politiska beslut är en av de främsta prisdrivarna och bör rimligen inte påverka dagliga svängningar. En annan orsak till att andra studier, exempelvis Aatola m.fl. (2012) har fått ett signifikant resultat kan även vara att de lagt till dummies för extremvärden. Trots att de tidigare studier vi presenterat har fått signifikans är deras förklaringsgrad till prisförändringarna relativt låga. Vi tror därför att svårigheterna i våra och andras ekonometriska analyser talar för att förklaringen finns utanför de mätbara variablerna och är mycket komplex. Bland annat Zhang & Wei (2010) menar att politiska beslut är en av de tre viktigaste prisdrivarna och Bredin & Muckley (2011) belyser vikten av vad som händer inom teknikutvecklingen. Både poliska beslut och teknikutveckling styr en förväntan om ett framtida behov av och ett framtida pris på utsläppsrätter samtidigt som överskottet av gratis tilldelade utsläppsrätter har bromsat upp handeln. Europakommissionen (2014) ser utbudsöverskottet som ett av handelns största problem och ändrade därför reglerna till tredje handelsperioden, något som i skrivande stund dock inte haft en positiv inverkan på utsläppsrättspriset. På en marknad som styrs av utbud och efterfrågan är det låga priset ett naturligt resultat av utbudsöverskottet men kan få förödande konsekvenser på lång sikt då incitamenten för att investera i grön teknik försvagas. Med ett ökande utbudsöverskott och kontinuerligt sjunkande priser är det logiskt att mätproblematiken inom området kvarstår. En ytterligare tolkning till problematiken är att det redan finns en förväntning om svängningar i variablerna och därför är det troligen endast oväntade och stora förändringar i de oberoende variablerna, som ger en effekt på priset på utsläppsrätter. Med stor sannolikhet har de analyserade variablerna en inverkan på priset men de icke mätbara variablernas inverkan är så stark att den slår ut effekten i regressionen.
6.1 Förslag på framtida forskning
Vi tycker att det vore intressant med en annan infallsvinkel till problemet för framtida studier. Framförallt forskning som grundar sig på företagsnivå och fokuserar på dess tankestrategi
runt inköp av utsläppsrätter, förväntningar och förskjutningar av eventuella effekter i variablerna.
De variabler vi nämnt under 2.1 vore intressanta om dessa kunde mätas genom lämplig data. Speciellt intressant vore grönteknikutveckling och politiska beslut, vilka flera tidigare studier menat på är två av de främsta prisdrivarna. Hittills har ingen lyckats mäta dessa.
Handelssystemet kommer successivt att bli mer självgående och färre utsläppsrätter kommer att delas ut gratis. Vi tror att när majoriteten av utsläppsrätter köps kommer den simultana effekten av våra oberoendevariablar vara större och mer betydande eftersom företagen inte startar med en tilldelad mängd. Alla utsläppsrätter har därför ett pris och handeln får ett annat utgångsläge. Studien skulle kunna replikeras när handeln fullständigt är igång och då eventuellt få en mer signifikant korrelation. Även framtida beslut om en fortsatt handel efter 2020 och länkning till fler handelssystem skulle kunna påverka stabiliteten på EU ETS, något som vid en replikering skulle kunna utvecklas.
Referenslista
Aatola, P., Ollikainen, M. & Toppinen, A. (2012). Price determination in the EU ETS market:
Theory and econometric analysis with market fundamentals, Finland
Bredin, D. och Muckley, C. (2011). An emerging equilibrium in the EU emissions trading
scheme, Ireland, University College Dublin
Bryman, A. (2011). Samhällvetenskapliga metoder, Uppl 2:1. Spanien: Graphycems Brännlund, R. & Kriström, B. (2012). Miljöekonomi. Spanien: Studentlitteratur AB
Laing, T., Sato, M., Grubb, M. & Comberti, C. (2013). Assessing the effectivness of the EU
Emission Trading System. Center of Climate Change Economics and Policy; Working paper
No. 126 and Grantham Institute; Working paper No. 106
Dahmén, E. (1968). Sätt pris på miljön – Samhällsekonomiska argument i miljöpolitiken. Uddevalla: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
EEX – European Energy Exchange, Hemsida [Elektronisk] http://www.eex.com/
Hämtdatum: 2013-03-15
EIA – US Energy Information Administration, Hemsida [Elektronisk]
http://www.eia.gov/
Hämtdatum: 2014-03-26
Sökord: European Brent Spot Price FOB, Natural gas import prices, Coal import prices
Energimyndigheten, EU:s system för handel med utsläppsrätter (januari 2013) Tryckt publikation, ET 2012:50. Bromma: Arkitektkopia
EWEA, The European Wind Energy, Hemsida [Elektronisk]
http://www.ewea.org/
Hämtdatum: 2014-04-10 Sökord: Statistics
European Commission, Hemsida [Elektronisk]
http://ec.europa.eu/clima/
Hämtdatum: 2014-04-03 Sökord: EU ETS, FAQ
Eurostat, Hemsida [Elektronisk]
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/
Hämtdatum: 2014-04-08
Sökord: Unemployment statistics
Fezzi, C. & Bunn, D. (2010). Structural Analysis of Electricity Demand and Supply
Haeggström, L. & Wisniewska, V. (2010). Är marknaden för utsläppsrätter effektiv? Huddinge: Södertörns Högskola.
Intergovermental Panel in Climate Change, Hemsida [Elektronisk] http://ipcc.ch/
Hämtdatum: 2014-05-10
Kirzner, I. M. (1985). Discovery and the Capitalist Process. Chicago: The Univeristy of Chicago Press
Konjunkturinstitutet (2012). Miljöekonomi och politik. Rapport. Stockholm, Konjunkturinstitutet. [Elektronisk] Hämtdatum: Konjunkturinstitutet 2013-03-29 Mansanet-Bataller; M., Pardo, A. & Valor, E. (2007). CO2 prices, energy and weather.
[Elektronisk] Hämtdatum: 2014-03-11 Nasdaq OMX, Hemsida [Elektronisk]
http://www.nasdaqomxnordic.com/
Hämtdatum: 2013-04-10
Naturvårdsverket, Hemsida [Elektronisk]
http://www.naturvardsverket.se/
Hämtdatum: 2014-04-03 Sökord: Utsläppshandel
Nordea, Hemsida [Elektronisk]
www.nordea.se
Hämtdatum: 2013-05-01
Pihl, H. (2007). Miljöekonomi för en hållbar utveckling, fjärde upplagan. Stockholm: SNS Förlag.
Rickels, Wilfried; Duscha, Vicki; Keller, Andreas & Peterson, Sonja (2007). The
determinants of allowance prices in the European emissions trading scheme: Can we expect an efficient allowance market 2008? Kiel, Germany
Solar Energy Storage, Hemsida [Elektronisk]
http://www.solarenergystorage.org/
Hämtdatum: 2014-04-10
Sökord: State incentive program
Statistics Netherlands (2009). Environmental accounts of the Netherlands. Rapport.
Nederländerna, Statistics Netherlands. [Elektronisk] Hämtdatum: Statistics Netherlands 2014-03-29
Studenmund, A.H. (2011). Using Econometrics a practical guide, Sixth edition. United States America: Pearson Education
Svensk Energi, Hemsida [Elektronisk]
http://www.svenskenergi.se/
Hämtdatum: 2013-04-16, 2014-04-10 Sökord: Elproduktion, Spotpriset utveckling
SVT – Sveriges Television, Hemsida [Elektronisk] www.svtplay.se
Hämtdatum: 2013-05-13
Sökord: Uppdrag granskning, Sändes den 2013-05-12 Thomson Reuters – Muntlig källa 2014-05-15
Werner, F. & Egnell, O. (2010). Det europeiska utsläppshandelssystemet och den svenska
stålindustrin. Uppsats. Lund: Lunds Universitet [Elektronisk] Tillgänglig: 2013-03-24
Zhang, Y. & Wei, Y. (2010). An overview of curent research on EU ETS; evidence from its
Bilaga 1. Test för enhetsrot samt kointergration. Där fälten har lämnats blanka finns inget signifikant resultat i kointegrationstestet.
Tabell A, test 1 med första differensen: Testing for a
unit root in:
Unit-root null hypothesis: a = 1 Asymptotic p-value Pris 0.5033 Olja 0.1337 Temperatur 5.869e-005 Arbetslöshet 0.08519 Gas 0.04408 Kol 0.1041 Uhat 0.9979 Kointegration, test 2:
Variabel Coefficent Std. error T-ratio P-value
Const Olja 0.0708262 0.0254626 2.782 0.0076 *** Temperatur 0.0803450 0.0380945 2.109 0.0399 ** Arbetslöshet -4.09594 1.74513 -2.347 0.0228 ** Gas Kol R2 0.384824 Adjusted R2 0.324513
Tabell B, test 1a med 12 diffar: Testing for a unit
root in:
Unit-root null hypothesis: a = 1 Asymptotic p-value Pris 0.5897 Olja 0.6122 Temperatur 0.008423 Arbetslöshet 0.1883 Gas 0.3915 Kol 0.01435 Uhat 0.9991
Kointegration, test 2a:
Variabel Coefficent Std. error T-ratio P-value
Const -1.63094 0.910038 -1.792 0.0807 * Olja Temperatur Arbetslöshet Gas 1.49333 0.546982 2.730 0.0094 *** Kol R2 0.689528 Adjusted R2 0.650719
Tabell C, test 1b med första diffen samt 12e diffen: Testing for a unit
root in: Unit-root null hypothesis: a = 1 Asymptotic p-value
Pris 0.5617 Olja 0.4717 Temperatur 0.2301 Arbetslöshet 0.4662 Gas 0.3613 Kol 0.01687 Uhat 0.996 Kointegration, test 2b:
Variabel Coefficent Std. error T-ratio P-value
Const Olja Temperatur Arbetslöshet Gas Kol R2 0.689528 Adjusted R2 0.650719
Tabell D, test 1 med andra differensen: Testing for a
unit root in:
Unit-root null hypothesis: a = 1 Asymptotic p-value Pris 0.6023 Olja 0.1519 Temperatur 6.105e-013 Arbetslöshet 0.5059 Gas 0.2097 Kol 0.007724 Uhat 0.9949 Kointegration, test 2:
Variabel Coefficent Std. error T-ratio P-value
Const Olja Temperatur Arbetslöshet Gas Kol R2 0.093468 Adjusted R2 0.002815
Tabell E, test 1 med relativpriser: Testing for a
unit root in:
Unit-root null hypothesis: a = 1 Asymptotic p-value Pris 0.7671 Temperatur 5.869e-005 Arbetslöshet 0.08519 Olja/Kol 0.1227 Gas/Kol 0.9526 Uhat 0.9941 Kointegration, test 2:
Variabel Coefficent Std. error T-ratio P-value
Const Temperatur -0.152904 0.0481574 -3.175 0.0025 *** Arbetslöshet Olja/ Kol Gas/ Kol R2 0.214204 Adjusted R2 0.153758
Tabell F, test 1 för perioden maj 2009 till juni 2011: Testing for a
unit root in:
Unit-root null hypothesis: a = 1 Asymptotic p-value Pris 0.2296 Olja 0.0004419 Temperatur 0.2191 Arbetslöshet 0.05611 Gas 0.03877 Kol 6.983e-008 Uhat 0.6177 Kointegration, test 2:
Variabel Coefficent Std. error T-ratio P-value
Const Olja Temperatur Arbetslöshet Gas 1.26432 0.574848 2.199 0.0398 ** Kol R2 0.305204 Adjusted R2 0.131504
