Kvinnors hinder i arbetslivet
En kategorisering utifrån litteratur
Författare: Anton Björk 950303, Jackline Brzezinska 980611 & Robin Jansson 910507
Höstterminen 2019
Företagsekonomi, Uppsats, kandidatkurs 15 HP Handelshögskolan Örebro Universitet
Huvudhandledare: Magnus Hansson Bisittare: Sven Helin
Abstract
This study is a systematic review regarding different types of boundaries that occurs in women’s work and everyday life which affects their work situation. These boundaries affect the equality between men and women and results in unequal work environments. Therefore, the authors in this study aims to find some of the boundaries that are explained in previous research. The purpose of this study is to present an overall view regarding the analyzed boundaries that includes where they exist and their characteristics. This study is based on a methodological framework rather than a theory, to minimize the level of subjectivity that may come through a theoretical perspective. These findings show that women experience different types of boundaries that affects their work-life and the most common types are cultural boundaries. The findings also show that the most frequent boundary is discrimination that affects women’s opportunities for employment and promotion.
Innehåll
1. Inledning ...1 1.1 Problematisering ...3 1.2 Forskningsfråga...4 1.3 Syfte ...4 2. Metodologiskt ramverk ...5 3. Metod ... 10 3.1 Metodologisk utgångspunkt ... 103.2 Steg I - Planera analysen ... 11
3.3 Steg II - Genomför undersökningen ... 14
3.4 Steg III - Analys och slutsats ... 16
4. Empiri ... 18
5. Kolumnanalys... 25
5.1 Artiklarnas syfte ... 25
5.2 Artiklarnas teoretiska förhållningssätt ... 25
5.3 Artiklarnas datainsamling ... 27
5.4 Artiklarnas analysmetod ... 29
5.5 Artiklarnas resultat ... 31
5.6 Artiklarnas identifierade hinder ... 32
6. Kolumnanalys av hindren ... 33
6.1 Artiklarnas beskrivna hinder... 37
6.2 Analysnivå av hinder ... 39
6.3 Typ av hinder ... 41
7. Analys av hindren ... 44
7.1 Analys utifrån kulturella hinder på institutionell nivå ... 47
7.1.1 Intern analys mellan kulturella hinder på institutionell nivå ... 48
7.1.2 Jämförelse mellan kulturella hinder på institutionell- och organisationsnivå ... 48
7.1.3 Jämförelse mellan kulturella hinder på institutionell- och gruppnivå ... 49
7.2 Analys utifrån kulturella hinder på organisationsnivå ... 49
7.2.1 Intern analys mellan kulturella hinder på organisationsnivå... 50
7.2.2 Jämförelse mellan kulturella hinder på organisations- och gruppnivå ... 50
7.3 Analys utifrån kulturella hinder på gruppnivå ... 51
7.3.1 Intern analys mellan kulturella hinder på gruppnivå ... 52
7.4 Analys utifrån psykologiska hinder på individnivå ... 53
7.4.1 Intern analys mellan psykologiska hinder på individnivå ... 53
7.4.2 Jämförelse mellan psykologiska och biologiska hinder på individnivå ... 53
7.5 Analys utifrån biologiska hinder på individnivå ... 54
7.6 Analys utifrån strukturella hinder på organisationsnivå ... 54
7.6.1 Intern analys mellan strukturella hinder på organisationsnivå ... 56
7.6.2 Jämförelse mellan strukturella- och makthinder på organisationsnivå ... 57
7.7 Analys av makthinder på organisationsnivå ... 57
8. Resultat och slutsats ... 59
8.1 Resultat för analysnivå ... 59
8.2 Resultat för typ av hinder ... 60
8.3 Resultat av hindren ... 61
8.4 Sammanfattande slutsats ... 62
9. Kritik ... 63
10. Framtida forskning ... 64
1
1. Inledning
Kvinnor möter i dagens samhälle fler hinder inom arbetslivet än män och har därmed sämre möjligheter inom yrkeslivet, detta kan vara i form av jobbmöjligheter, avancemang, löneskillnader och sexuella trakasserier (Wilson 2017). Detta är något som har uppmärksammats av politiker och media som de senaste åren har belyst kvinnors svårigheter på arbetsmarknaden. Motståndet kvinnor möter i arbetslivet leder till att en ojämställd arbetsmiljö upprätthålls. En ojämställd arbetsmiljö för kvinnor leder ofta till sämre möjligheter att nå högre positioner och samtidigt balansera privatlivet och arbetslivet (Wilson 2017). De begränsningar och negativa faktorerna som påverkar ojämställdheten har författarna av detta arbete definierat som hinder, vilket innebär beteenden och strukturer som påverkar kvinnor negativt i arbetslivet. Dessa hinder återfinns inte enbart i arbetslivet utan även inom olika grupper, i privatlivet och samhället i helhet. Hinder som återfinns i privatlivet men som påverkar arbetslivet kan vara familjeliv, biologiska faktorer och psykisk ohälsa. För att öka förståelsen inom området genomförs en systematisk litteraturstudie som baseras på Tranfield, Denyer och Smarts (2003) artikel “Towards a Methodology for Developing Evidence-Informed Management Knowledge by Means of Systematic Review” där empirin hämtas från vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet. Empirin sammanställs i tabeller och analyseras för att skapa en övergripande bild av några av de hinder litteraturen tar upp samt var de återfinns.
De hinder som kvinnor upplever i dagens samhälle är ofta institutionaliserade beteenden och tankesätt som är djupt rotade sedan en lång tid tillbaka (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag 2018). Det finns dokumenterat sedan tusen år tillbaka i tiden att kvinnor inte haft samma juridiska rättigheter i form av arv och rösträtt då kvinnor och män haft olika roller i samhället (Historiska u.å.a). På stenåldern handlade rollerna om vem som var mest lämplig att utföra arbetet där könet inte hade någon betydelse (Historiska u.å.b). Från medeltiden finns det dokumenterat om flertalet betydelsefulla kvinnor, trots detta var kvinnor beroende av sina manliga släktingar på grund av juridiska skillnader mellan könen (Historiska u.å.a). Även religion har påverkat synen på kvinnor, exempelvis att kvinnan porträtteras som skapare av synder genom Eva och Adam där ormen som gav Eva äpplet ofta framställdes med ett kvinnligt ansikte (Historiska u.å.a). Detta visar att synen på kvinnor har förändrats genom åren samt att kvinnor sedan lång tid tillbaka har behandlats annorlunda än männen.
Under 1850-talet började förändringar angående kvinnors rättigheter införas i Sverige för en förbättrad jämställdhet mellan könen (Wahl el al. 2018). Främst handlar det om lagändringar som underlättade för kvinnor och deras situation (Wahl el al. 2018). Året 1919 togs beslutet om kvinnlig rösträtt i Sverige vilket i förhållande till andra länder var relativt tidigt (Wahl et al. 2018). Trots detta är det inte länge sedan med tanke på den långa historik med kvinnors juridiska skillnader (Wahl et al. 2018).
De senaste 170 åren har stora förändringar gjorts och Sverige har kommit långt med jämställdhet och kvinnors rättigheter. I ett pressmeddelande från Socialdepartementet framgår
2 det att Sverige var högst rankade inom jämställdhet i hela EU enligt Europaparlamentets jämställdhetsindex 2017 (Regeringskansliet 2017). Även om Sverige ligger långt fram i arbetet för jämställdhet nämner dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande att Sverige har en lång väg att gå för att uppnå jämställdhet, men att Sverige är på rätt väg (Regeringskansliet 2017).
Samhället utvecklas ständigt och som nämndes tidigare har de senaste 170 åren varit revolutionerande för kvinnors rättigheter (Wahl et al. 2018). Historiskt sett har kvinnor alltid varit i underläge i organisationer och kvinnor kan anses vara ett andrahandsval gentemot männen (Alvesson & Billing, 1992). På grund av denna problematik och den patriarkala könsordningen har den feministiska rörelsen fått en stark framgång (Wahl et al. 2018). Enligt Statistiska Centralbyråns (2018) mätningar i juni 2018 visar statistik att kvinnor har det ojämställt från skolåren till pensionen. Enligt mätningar utbildar sig kvinnor i större utsträckning än män, trots detta har de lägre löner och pensioner (Statistiska Centralbyrån 2018). Förutom att kvinnor får lägre lön och pension förekommer hinder på arbetsplatsen i form av diskriminering som till exempel sexuella trakasserier, graviditet och könsstereotypiska föräldraskapsroller (Diskrimineringsombudsmannen 2019).
För ungefär 30 år sedan började akademiker studera begreppet kvinnoforskning som då var en relativt ny idé som ifrågasatte att den typiska människan var den vita västerländska mannen. Detta var ett radikalt nytt tankesätt som introducerades och sedan utvecklades och har blivit en väsentlig del i organisationslitteratur (Davis, Evans & Lorber 2006). Fiona Wilsons bok “Organisation, arbete och ledning - en kritisk introduktion” (2017) ifrågasätter att organisationsforskning fortfarande baseras på män i hög grad. Wilson (2017) belyser bland annat att män besitter majoriteten av ledarpositioner genom att stereotypiskt manliga egenskaper värderas högre än kvinnliga samt att kvinnor ofta har en annan inställning till familjeliv på grund av stereotyper. Wilsons (2017) kritiska syn på organisationer och forskning tillsammans med vad som tidigare nämnts har bidragit till att författarna i denna studie väljer att studera hinder för kvinnor samt inom olika analysnivåer. Indelningen av analysnivåerna samt vilken typ av hinder har författarna i detta arbete valt att göra på individnivå, gruppnivå, organisationsnivå och institutionell nivå för att tydliggöra var respektive hinder återfinns samt vilken typ av hinder som beskrivs. Några av de hinder som författarna av detta arbete identifierar i de analyserade artiklarna är hinder som baseras på diskriminering, stereotyper och humor. På individnivå kan det vara hinder som baseras på biologiska och psykologiska faktorer. På gruppnivå kan hinder vara begränsningar som skapas inom en grupp som exempelvis diskriminering, subkulturer och exkludering på grund av kön. Hinder som återfinns inom organisationsnivån kan vara möjligheter till befordran, diskriminering av familjeansvar samt baserat på olika typer av maktstrukturer och organisationskulturer. På institutionella nivån kan det vara hinder som grundas ur institutionaliserade beteenden och könsstereotyper som skapats i samhället. Detta påverkar kvinnors möjligheter till anställning och befordran.
3
1.1 Problematisering
Alvesson och Billing (1999) diskuterar arbetssituationen för både män och kvinnor där det finns en skev arbetsfördelning. Kvinnor arbetar ofta i arbetsområden som saknar större möjligheter för avancemang vilket innebär att kvinnor har en sekundär position på arbetsmarknaden (Alvesson & Billing 1999). Alvesson och Billing (1999) anser att den rådande arbetsfördelningen på arbetsmarknaden inte enbart är en förlängning av den förindustriella könsfördelningen där män gjorde det hårda arbetet och kvinnor stod för förädlingen av produkterna. Fördelningen är ett resultat av en historisk process där rollerna mellan män och kvinnor har förändrats vid flera tillfällen och samtidigt har det lagts ned kraft vid att bevara könsförhållandena som redan fanns (Alvesson & Billing, 1999). De föreställningar om könsroller på arbetsmarknaden präglas av från en tid där mäns och kvinnors roller var mer fixerade än i dagens samhälle (Alvesson & Billing 1999).
Wilson (2017) har en mer nutida analys om arbetsmarknaden för kvinnors och mäns positioner och inställning till arbete och familj. Män innehar majoriteten av alla chefspositioner och ett hinder Wilson (2017) beskriver är att ledarrollen baseras på stereotyper där manliga egenskaper anses som bättre vilket gör det svårare för kvinnor att ta sig upp i chefspositioner. Ett problem som uppstår är att kvinnor som uppnår högre chefspositioner blir något som Wilson (2017) kallar för bidrottningar, som senare benämns som queen bee. Att behålla en chefsposition är svårt och kräver mycket arbete vilket leder till att kvinnliga chefer anser att de underordnade kvinnorna i företaget inte investerat lika mycket i sin karriär (Wilson 2017). Kvinnor arbetar oftare deltid vilket gör det svårare för kvinnor att nå högre chefspositioner då det finns en arbetsnorm på denna nivå, som är satt av män, där långa arbetsdagar anses vara normalt (Wilson, 2017). Kvinnor har även en annorlunda inställning till sitt arbete och familjeliv än män där kvinnor gör stora förändringar i sitt yrkesliv för att ta hand om barnen eftersom de ofta har det största ansvaret för dem (Wilson 2017). Löneskillnader är en anledning till detta då män i allmänhet tjänar mer än kvinnor vilket gör det en mer rationell anledning för kvinnor att stanna hemma längre (Wilson 2017). Wilson (2017) skriver att män hellre vill arbeta och går inte gärna ner i tid eller vill ta ledigt från jobbet. Många män upplever en ökad press för att kunna försörja sin familj efter barnen har fötts och jobbar då mer istället (Wilson 2017).
Det finns många likheter mellan Alvesson och Billing (1999) och Wilson (2017) men dessa är relativt ytliga, exempelvis löneskillnaderna, antalet män på chefspositioner och att det finns könsfördelning av arbetsuppgifter. Alvesson och Billings (1999) bok är nästan två decennier äldre och behandlar till stor del historiska faktorer som påverkat varför könsfördelningen som finns på arbetsmarknaden. Wilson (2017) diskuterar problemen som finns i dagens samhälle och varför de existerar ur en kritisk ansats. Båda tar upp viktiga skillnader och kompletterar varandra väl. Som nämnt ovan pratar Alvesson och Billing (1999) hur arbetsmarknaden har utvecklats och varför könssegregeringen har blivit vad den är. Wilson (2017) fortsätter och pratar om dagens samhälle där det går att se hur kvinnor möter problem på arbetsmarknaden då
4 det finns en standard att manliga egenskaper ses som bättre vilket direkt gör det svårare för kvinnor att ta sig in på dessa chefspositioner.
På grund av global ojämställdhet mellan könen (United Nations Development Programme 2018) finns det mycket att ändra på och förbättra för att skapa en mer jämställd arbetsmiljö. Det finns en stor mängd litteratur och forskning kring kvinnors hinder och svårigheter i arbetslivet men rådande litteratur saknar ofta en sammanställning av olika hinder som mynnar ut i ett övergripande resultat. Utifrån litteraturgenomgången som genomförs i detta arbete framgår det att de flesta litteraturstudier i genusforskningen inom organisationsämnet är ämnesspecifika genom att de sammanställer en specifik typ av hinder eller inom en specifik yrkessektor alternativt att forskningen är regionspecifik. Paoloni och Demartinis (2016) litteraturstudie är den enda i litteraturgenomgången som beskriver en övergripande bild av genusforskningen. Paoloni och Demartinis (2016) artikel baseras på åren 2005–2015 vilket resulterar i ett behov av att studera åren efter detta. För att underlätta förståelsen om vilka hinder som beskrivs i tidigare forskning kan det vara fördelaktigt att se hinder som en helhetsbild genom en kategorisering utifrån var hindren återfinns samt vad som karaktäriserar hindret. Detta saknas i tidigare litteratur och finns intresse av att göra.
Utifrån vad som beskrivs i problematiseringen finns det ett behov av att genomföra en studie som belyser hinder som forskning mellan 2015–2019 beskriver samt att komma fram till en övergripande bild över hindren. Detta kompletterar tidigare litteraturstudier som saknar en övergripande bild av olika hinder som påverkar kvinnors arbetsliv, samt att Paoloni och Demartinis (2016) litteraturstudie som är av liknande karaktär som detta arbete analyserar forskning mellan 2005–2015. Detta arbete ämnar inte dra generella slutsatser utan istället vill författarna av detta arbete att belysa några av de hinder som beskrivs i den tidigare forskningen. Att skapa en övergripande bild bidrar med en förenklad förståelse över vilka hinder som finns och var i kvinnornas liv hindren återfinns. Den övergripande bilden är viktig att komma fram till då det är en lättförståelig sammanställning av vilka hinder som litteratur tar upp.
1.2 Forskningsfråga
Vilka hinder för kvinnor i arbetslivet beskriver den tidigare forskningen?
1.3 Syfte
Syftet med den systematiska litteraturstudien är att komplettera några av de kunskapsluckor som finns i den tidigare forskningen. Vad som saknas i tidigare forskning är litteraturstudier som sammanställer de hinder som beskrivs i vetenskapliga artiklar till en övergripande bild. Detta utifrån vilka hinder som beskrivs i den tidigare forskningen, var i kvinnornas liv de återfinns samt vilken typ av hinder det är.
5
2. Metodologiskt ramverk
På grund av att detta inte är en traditionell litteraturstudie utan en systematisk litteraturstudie används ingen konkret teori som studien baseras på utan istället används ett metodologiskt ramverk. Anledningen till detta är för att den högre graden av objektivitet som uppnås genom en systematisk litteraturstudie annars hade kunnat påverkas av teoretiska glasögon. Detta på grund av att en teori ofta bidrar med ett synsätt som kan påverka inhämtning och analys av data. Detta kan minska graden av objektivitet vilket är vad en systematisk litteraturstudie vill undvika. Att genomföra en systematisk litteraturstudie i detta arbete bidrar med objektivitet genom att tillvägagångssätten är förutbestämda och förändrades inte under arbetets gång. Detta är även ett av kvalitetskriterierna Tranfield, Denyer och Smart (2003) tar upp i Fas 5 för att kunna bedöma en artikels legitimitet. Det metodologiska förhållningssättet bidrar inte med några distinkta teoretiska glasögon, utan istället beskriver tillvägagångssätten för att genomföra en systematisk litteraturstudie. Detta i sig kan resultera i en typ av metodologiska glasögon vilket formar tillvägagångssätten, dock berör det tillvägagångssätten snarare än hur empiri analyseras vilket teoretiska glasögon kan påverka.
För att genomföra den systematiska litteraturstudien baseras arbetet på Tranfield, Denyer och Smarts (2003) artikel “Towards a Methodology for Developing Evidence-Informed Management Knowledge by Means of Systematic Review” som beskriver en metodologi för att genomföra denna typen av litteraturstudie. Tranfield, Denyer och Smart (2003) belyser att vad som skiljer en systematisk analys mot en förklarande analys är den graden av objektivitet som uppkommer genom det systematiska tillvägagångssättet som används genomgående i arbetet. Tillämpning av en systematisk litteraturstudie inom managementområdet bidrar till en förbättrad kvalité och mer pålitlig empiri. Tranfield, Denyer och Smart (2003) menar att arbeta systematiskt innebär att arbeta utifrån förutbestämda kriterier och metoder för hur data ska bearbetas och analyseras vilket bidrar till transparens och objektivitet. Tranfield, Denyer och Smart (2003) belyser även att en välskriven systematisk analys innebär att förenkla och sammanfatta primärkällor på ett sätt som underlättar förståelsen inom ämnet för de som läser artikeln.
Tranfield, Denyer och Smart (2003) beskriver tre steg och tio faser som ingår i en systematisk litteraturstudie. De tre stegen är; planering av analys, genomförande av analys och rapportering av analys (se figur 1). Inom de tre stegen finns det tio faser som är numrerade från noll till nio. Beskrivningen av stegen och faserna baseras samtliga på Tranfield, Denyer och Smarts (2003) artikel.
6
Figur 1. Tillvägagångssätt för genomförande av en systematisk litteraturstudie (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
Steg I - Planera analysen
Innebär planering av analysen, detta steg innefattar tre olika faser vilka beskrivs nedan (Tranfield, Denyer & Smart 2003).
● Fas 0 - Identifiera behovet av en undersökning
Denna fas innebär att det skapas en preliminär forskningsfråga utifrån ämnesområdet författarna vill undersöka, för att sedan undersöka huruvida det finns en anledning till att genomföra den planerade studien. Detta kan göras genom en litteraturgenomgång av vad tidigare studier kommit fram till samt teoretiska och metodologiska teman för att identifiera eventuella brister och begränsningar inom tidigare forskning. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
● Fas 1 - Förbereda och ta fram förslag på forskningsfråga
Revidera forskningsfrågan och förbered för den systematiska litteraturstudien. Den framtagna forskningsfrågan från Fas 0 revideras efter litteraturgenomgången för att få relevans av forskningen. Dessutom ska avsikten med litteraturstudien formuleras samt ett förslag på tillvägagångssätt för hur studien ska utföras. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
7 ● Fas 2 - Utveckla ett analysprotokoll
Utveckla ett analysprotokoll som innehåller inkluderings- och exkluderingskriterier för litteraturen samt sökstrategier för att systematiskt välja ut litteratur.
Analysprotokollet ska innehålla en reviderad metod för tillvägagångssätten och analysmodellen i studien utifrån Fas 1. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
Analysprotokollet som utvecklas i Fas 2 baseras på litteraturgenomgången i Fas 0 och är en plan som bidrar till att skydda objektiviteten på litteraturen och innehåller faktorer som undersökningen grundlägger sig på (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Analysprotokoll utgår från en explicit handlingsplan för de olika stegen i forskningen, vilket leder till objektivitet eftersom insamling av empirin utgår från samma principer (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Det framgår även att det är av vikt att analysprotokollet inte ska hämma forskarens kreativitet, men samtidigt vara tillräckligt specifik för att minska risk för den subjektivitet som kan uppstå i en traditionellt förklarande litteraturstudie (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Inom managementforskning bör analysprotokollet baseras på problematiken som finns inom forskningsområdet och vad detta innebär snarare än att analysprotokollet baseras på en konkret forskningsfråga (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Analysprotokollet ska innehålla hur många studier som ämnas att undersökas, förutbestämda sökord för att identifiera artiklar samt inkluderings- och exkluderingskriterier för att bedöma artiklarnas relevans (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Sökorden tas fram i litteraturgenomgången som genomförs i Fas 0 och från diskussioner mellan författarna (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Inkluderings- och exkluderingskriterierna baseras på vad studien vill undersöka (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Analysprotokollet ska även innefatta faktorer för att kunna genomföra en kvalitetsbedömning av de identifierade artiklarna samt en analysmodell för att bearbeta den valda litteraturen (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Analysmodellen ska innehålla titel, författare av artikeln, var informationen är publicerad, sammanfattning av artikeln samt metod (Tranfield, Denyer & Smart 2003).
Steg II - Genomför undersökningen
Innebär utförandet av analysen, vilket innefattar fem olika faser som beskrivs nedanför (Tranfield, Denyer & Smart 2003).
● Fas 3 - Identifiera litteratur
Litteratursökningen görs genom analysprotokollets förutbestämda sökord för att identifiera litteratur som berör forskningsområdet. Detta blir det första steget för sållning av litteraturen. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
● Fas 4 - Val av litteratur
I den identifierade litteraturen i Fas 3 används inkluderings- och
exkluderingskriterierna för att systematiskt välja ut den mest lämpliga litteraturen. Denna fasen blir den andra sållningen av artiklarna. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
8 ● Fas 5 - Kvalitetsbedömning av litteratur
Litteraturen bedöms utifrån tidigare bestämda kvalitetskriterier för att kolla på studiens utformning, genomförande och analys för att se graden av objektivitet från författarna av artiklarna och eventuella brister i studien. Kvalitetsbedömningen blir sista steget för sållning av litteraturen. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
Tranfield, Denyer och Smart (2003) tar upp sex olika faktorer för kvalitetsbedömning:
1. Syftar litteraturen till att analysera empiri som är av subjektiv karaktär? 2. Är studien strukturerad på ett sätt så den möjliggör subjektivt strukturella
förändringar under studiens genomförande?
3. Är urvalet representativt för vad studien ämnar undersöka? 4. Är den undersökta empirin i artikeln av samma enhet/sort? 5. Har forskarna en tydlig process för hur data tolkas i analysen?
6. Styrks slutsatsen med hjälp av teori eller baseras den på logik utifrån empirin?
● Fas 6 - Inhämtning av data
Sker utifrån analysmodellen som formuleras i Fas 2 och innefattar bland annat information om litteraturen såsom titel, författare, publiceringsinformation, studiens innehåll och metodologi. Analysmodellen funkar även som ett register för att förklara författarnas beslut som tagits under studiens gång. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
● Fas 7 - Datasyntes
Det är en sammanställning av den insamlade empirin som tagits fram i Fas 6. Det kan bland annat göras genom att empirin delas upp inom respektive analysfaktor, alltså de aspekter man väljer att identifiera i empirin. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
Litteraturen kan vara vetenskaplig litteratur men kan även bestå av andra typer av källor, exempelvis kontakt med forskare, analys av opublicerade studier och internetsidor (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Litteraturen som används behöver uppfylla kriterier som analysprotokollet har ställt för att göra informationen relevant (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Vad som är väsentligt enligt Tranfield, Denyer och Smart (2003) är att identifiera centrala begrepp och söktermer som grundlägger sig på de interna diskussionerna, litteraturen och uppsatsen i sin helhet. Forskarna väljer sökord som är mest lämpliga, detta för att kunna få ett sökresultat av artiklar som är relevant för området (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Litteraturen bedöms utifrån inkluderings- och exkluderingskriterierna som utarbetas i analysprotokollet i Fas 2 för att avgränsa litteraturen så den är av betydelse för studien (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Enbart litteratur som uppfyller inkluderingskriterierna som utarbetas i Fas 2 ska användas för att inhämta artiklar till granskningen (Tranfield, Denyer &
9 Smart 2003). Efter detta genomförs en kvalitetsbedömning för att empirin endast ska bestå av relevant litteratur (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Sökningen av relevant litteratur och forskning ska redovisas detaljerat (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Sållningen som görs ska presenteras tydligt för att bidra med en empiri av högre legitimitet (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Om det finns skäl till att utesluta eller inte använda litteratur eller forskning som berör det avsedda området bör en förklaring tillkomma (Tranfield, Denyer & Smart 2003).
För att bidra med objektivitet till studien använder sig systematiska litteraturstudier av ett databearbetningsformulär för inhämtning av data, dessa innehåller ofta allmän information om artikeln såsom titel, författare, var informationen är publicerad, sammanfattning av artikeln och metod (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Tranfield, Denyer och Smart (2003) belyser att vad som skiljer en systematisk analys mot en förklarande analys är den graden av objektivitet som uppkommer genom det systematiska tillvägagångssättet som används genomgående i arbetet.
Steg III - Analys och slutsats
● Fas 8 - Analysera empirin
Analysera empirin genom en tvåstegsanalys i form av en deskriptiv och tematisk analys. Den deskriptiva analysen innebär en förklarande analys som baseras på
bearbetning av respektive analysfaktor som tagits fram i Fas 2. Analysfaktorerna är de faktorer som ämnas att analyseras i litteraturstudien, de kan exempelvis vara när artikeln är skriven, kön på författarna, var i världen studien är genomförd och vilken teoretisk utgångspunkt författarna har. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
Den tematiska analysen handlar om att identifiera teman i form av likheter och skillnader inom den tidigare litteraturen som baseras på den deskriptiva analysen (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Detta innebär en jämförelse mellan
analysfaktorerna snarare än inom respektive analysfaktor. Vad som rapporteras i den tematiska analysen ska baseras på empiri som tidigare redovisats i analysmodellen av litteraturen (Tranfield, Denyer & Smart 2003).
● Fas 9 - Få resultatet applicerbart i praktiken
Denna fas handlar om att resultatet som presenteras ska vara applicerbart för utövarna i den tilltänkta målgruppen med litteraturstudien. För att få resultatet applicerbart krävs att strategier utvecklas som uppmuntrar till användning. Resultatet som presenteras ska möjliggöra att läsaren kan tolka empirin för att sedan själv kunna bedöma legitimiteten av resultatet. (Tranfield, Denyer & Smart 2003)
10
3. Metod
3.1 Metodologisk utgångspunkt
Systematiska litteraturstudier skiljer sig från andra typer av litteraturstudier i flera aspekter. Framförallt genom att synliggöra hela arbetsprocessen i studien vilket bidrar till minskad subjektivitet och bidrar även med mer transparens. Arbetsprocessen ska baseras på förutbestämd metod och vara väl beskriven för att bidra med systematik genom hela studien. Genomförandet ska även vara replikerbart där beslut, bearbetning och sammanställning synliggörs för läsaren, detta för att läsaren ska kunna återskapa studien vilket leder till en högre objektivitet. Eftersom en systematisk litteraturstudie inkluderar olika tekniker för att minska subjektiviteten leder det till att resultatet är av hög kvalité. Detta visas i bevishierarki-modellen (se figur 2) där systematiska studier ses som ett av de mest trovärdiga bevisen inom forskning, då studien kontinuerligt följer utarbetade tillvägagångssätt för att eliminera subjektivitet till så stor del som möjligt. På grund av ovan nämnda anledningar kommer detta arbete att baseras på en systematisk litteraturstudie. För att genomföra en systematisk litteraturstudie, baseras arbetet på Tranfield, Denyer och Smarts (2003) artikel “Towards a Methodology for Developing Evidence-Informed Management Knowledge by Means of Systematic Review”. Detta är en av de mest välciterade artiklarna som beskriver ett metodologiskt ramverk för hur en systematisk litteraturstudie inom managementområdet kan genomföras.
11 Nedan presenteras hur Tranfield, Denyer och Smarts (2003) steg och faser för en systematisk litteraturstudie har tillämpats i detta arbete.
3.2 Steg I - Planera analysen
Fas 0 - Identifiera behovet av en undersökning
Kvinnors position i samhället har den senaste tiden uppmärksammats i stor utsträckning, exempelvis genom “Me Too” debatten eller att Sverige införde en jämställdhetsmyndighet år 2018 (Wahl et al. 2018). Media har även belyst att kvinnor har sämre förutsättningar i arbetslivet genom lägre löner, svårare att få anställning samt befordran och får utstå trakasserier på arbetsplatsen i högre grad än männen. På grund av uppmärksammandet av kvinnornas situation i samhället och arbetslivet ansåg författarna av detta arbete att en studie inom detta området hade relevans i dagens samhälle. Detta resulterade i att författarna valde hinder för kvinnor i arbetslivet som ett övergripande ämnesområde. Författarna ansåg att det var väsentligt i dagens samhälle att ytterligare belysa ämnet utifrån vad som saknas i litteraturen idag. Den preliminära forskningsfrågan var “Vilka hinder belyser litteraturen angående kvinnor i arbetslivet och var återfinns dessa hinder?”.
För att identifiera vilka brister som fanns inom den befintliga forskningen genomfördes en litteraturgenomgång. Litteraturgenomgången baserades på samma tillvägagångsätt som Tranfield, Denyer och Smart (2003) tar upp i sin artikel angående en systematisk litteraturstudie. För val av merparten av litteratur gick författarna av denna studie igenom en högt rankad tidskrift inom managementområdet, ”International Journal of Management Reviews” (The Association of Business Schools 2015). Inom tidskriften identifierades alla litteraturstudier som explicit behandlar genusforskning, totalt var detta tio artiklar. Dessa artiklar kompletterades sedan genom sökning i andra tidskrifter för att få en mer utökad litteraturgenomgång, dessa artiklar identifierades med krav på att artiklarna skulle vara någon form av litteraturstudie, behandla forskningsområdet samt peer-reviewed. Totalt analyserades 12 litteraturstudier i litteraturgenomgången. Dessa artiklar analyserades sedan genom olika förutbestämda analysfaktorer som var tidsperiod för insamlad data i respektive litteraturstudie, antal artiklar som analyserats, vilken typ av litteraturstudie det var exempelvis narrativ eller systematisk, varför författarna av artiklarna valt att göra denna typ av litteraturstudie, syftet med litteraturstudien, datainsamlingsmetod, analysmetod och vilket resultat de kommit fram till. Utifrån analysfaktorerna framgick det att fem av artiklarna var systematiska litteraturstudier och därmed den vanligast förekommande typen av litteraturstudie. Medelvärdet för tidsperioden den insamlade empirin var hämtad under var 32 år. Medianen för antalet artiklar som analyserats i litteraturstudierna var 98 artiklar, anledningen till att median valdes som mått var på grund av den stora spridningen av antalet analyserade artiklar, en hade exempelvis 15 analyserade artiklar och en hade 723. Av de analyserade litteraturstudierna var det endast en som gav en övergripande bild av vad tidigare forskning inom ämnet tagit upp, de andra var ämnes- och regionsspecifika. Litteraturstudien som gav en övergripande bild av vad tidigare
12 forskning tagit upp var Paoloni och Demartinis artikel “Women in management: perspectives on a decade (2005–2015)” (2016). Paoloni och Demartinis (2016) artikel sammanfattade vilka ämnesområden tidigare genusforskning behandlade, vad som studerades, vilken geografisk plats forskningen studerade samt vilken typ av studie som genomfördes. Utifrån litteraturgenomgången styrktes bland annat valet av den systematiska litteraturstudien samt det valda ämnesområdet för detta arbete eftersom det saknades i tidigare forskning.
Fas 1 - Förbereda och ta fram förslag på forskningsfråga
Utifrån litteraturgenomgången reviderades forskningsfrågan till “Vilka hinder för kvinnor i arbetslivet beskriver den tidigare forskningen?”. Utifrån litteraturgenomgången formulerades ett syfte som i helhet täckte upp brister som fanns i den befintliga forskningen. Vilket var att bidra med en mer övergripande bild av vilka hinder forskningen tar upp samt att skapa en mer övergripande förståelse för vilken typ av hinder som beskrivs och vart hindret återfinns.
Planering av litteraturstudien baserades till stor del utifrån vad som identifierades i litteraturgenomgången. Valet av systematisk analys bekräftas eftersom det var den vanligast förekommande typen av litteraturstudie, vilket stärkte relevansen av att använda denna typen av litteraturstudie. Valet av tidsperiod för de insamlade artiklarna var att analysera artiklar från 2015 och framåt. Ungefär 30 artiklar beslutades att analyseras i litteraturstudien trots att medianen för artiklarna i litteraturgenomgången var 98. Anledningen till att detta valet gjordes motiverades bland annat genom att den genomsnittliga tidsperioden empirin för artiklarna i litteraturgenomgången var 32 år, i detta arbete kan man då ta i beaktning att endast fem år av relevant empiri kunde analyseras.
Fas 2 - Utveckla ett analysprotokoll
Analysprotokollet utvecklades och innehöll sökstrategier samt inkluderings- och exkluderingskriterier. Sökstrategierna som skapades var specifika databaser och sökord, databaserna som användes var PRIMO och Google Scholar. Dessa databaser användes på grund av att de inte var ämnesspecifika, vilket var viktigt för att kunna identifiera artiklar som indirekt berör kvinnors situation i arbetslivet. Sökorden valdes ut genom diskussioner mellan författarna av detta arbete, detta gjordes enligt Tranfield, Denyer och Smart (2003). Sökorden var ämnesspecifika och breda begrepp för att kunna identifiera flera olika typer av hinder som artiklarna tog upp. Sökorden som bestämdes delades in i två grupper. En grupp för att bidra till artiklar som behandlade genus och kvinnor med sökorden gender, woman, women och female. Den andra gruppen innehöll sökord för att hitta artiklar som berör någon form av hinder och/eller vilket område forskningen belyser. Dessa sökord var boundaries, barriers, organization, business, diversity, well-being, discrimination, work, work-life, glass ceiling, stereotypes, harassment, sexism samt management. Analysprotokollet tog även upp en analysmodell med metod för tillvägagångssätten i arbetet och för bearbetning av litteraturen. Faktorerna som litteraturen bearbetades utifrån grundades på vad Tranfield, Denyer och Smart
13 (2003) tar upp, samt studiespecifika faktorer som berör vad som ämnas att undersökas i just denna studie. De analysfaktorer som bearbetas i artiklarna var referens av litteraturen, kön på författare, vilket år litteraturen var skriven, vilket syfte författarna hade med studien, teoretiskt förhållningssätt som studien baserades på, datainsamlingsmetod, analysmetod samt vilket resultat och bidrag studien kommit fram till. Ytterligare studiespecifika analysfaktorer var vilket hinder som litteraturen presenterade, definitionen av detta hinder enligt författarna av artiklarna, vilken analysnivå hindret som beskrevs återfanns på (individuell-, grupp-, organisations- och institutionell nivå) och vilken typ av hinder som beskrevs (kulturellt, strukturellt, psykologiskt, biologiskt och makt). Kriterier för de olika analysnivåerna hindren återfanns på samt typ av hinder definierades av författarna av detta arbete genom interna diskussioner. Detta gjordes utifrån Tranfield, Denyer och Smart (2003) som belyser vikten av interna diskussioner.
Syfte av de analyserade artiklarna användes eftersom det gav en tydlig bild av målet författarna av analyserad litteratur hade med sin studie samt vad de valde att utgå ifrån. Teoretiskt förhållningssätt användes på grund av att det var en viktig faktor som gav en förståelse för varför studien var utformad som den var, detta genom att det bidrog till förståelse för tillvägagångssätten i artiklarna. Identifierat hinder var med som en övergripande förklaring av hindrets innebörd. Datainsamlingen bidrog till en förståelse för vad resultatet baseras på. Detta på grund av att vissa hinder till synes kunde tolkas som lika men genom att analysera datainsamlingen framgick skillnader på grund av att artiklarna kollade på olika typer av data. Analysmetoden var med för att den bidrog med en förklaring för hur författarna av artiklarna gått från empiri till resultat. Resultatet var med för att det förklarar vad författarna av artiklarna har kommit fram till, vilket kunde bidra med en översikt för problematiken som litteraturen tog upp. Hinder var med för att ge en sammanfattad bild av vad respektive artikel tog upp som hinder och vad det faktiskt innebar. Analysnivå av hindret var med för att förklara var hindret som påverkar kvinnor och arbetslivet återfanns på, detta delades in i antingen institutionell-, organisation-, grupp- eller individnivå. Typ av hinder var med för att detta gav en förenklad bild av hindrets karaktär.
Inkluderingskriterierna valdes ut genom diskussion mellan författarna av denna studie för att kunna identifiera relevant litteratur för detta arbete. Inkluderingskriterierna för litteraturen var att den skulle vara relevant för forskningsområdet samt belysa någon form av hinder som påverkar kvinnor. De behövde även behandla ämnen om kvinnor och deras arbetsliv. Författarna av detta arbete identifierade Paoloni och Demartinis (2016) litteraturstudie genom litteraturgenomgången som behandlade ett liknande ämne som i detta arbete, men den analyserades från åren 2005 till 2015. Därför ansåg författarna av denna studie att det var väsentligt att undersöka åren efter Paoloni och Demartinis (2016) litteraturstudie då nya studier tillkommer och det var relevant att undersöka vad som var aktuellt idag. 2015 och framåt har därför valt som år för undersökningsperiod. En annan inkluderingskriterie var att söka på peer-reviewed artiklar för att öka trovärdigheten av artiklarna, eftersom dessa var grundligt granskade vilket bidrog till högre grad av legitimitet (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Exkluderingskriterierna var de kriterier som resulterade i att viss litteratur valdes bort. En
14 exkluderingskriterie var att litteratur som publicerats innan år 2015 inte var aktuella för denna studie. Även artiklar som inte berörde kvinnor i arbetslivet var en exkluderingsfaktor då det inte var relevant att undersöka för denna studie. Ytterligare en exkluderingskriterie var att artiklar som var regionsspecifika för länder och kulturer som hade stora skillnader gentemot västvärlden inte skulle ingå i detta arbete. Artiklar som inte uppfyllde minst fyra av sex kvalitetskriterier exkluderades från denna studie.
Forskningsfrågan reviderades till “Vilka hinder för kvinnor i arbetslivet beskriver den tidigare forskningen?”. Detta på grund av avsaknad i tidigare litteraturstudier som övergripande sammanställde hinder som påverkar kvinnors arbetsliv. Anledningen till att den reviderade frågeställningen blev mer öppen snarare än mer specifik var för att författarna av detta arbete ville bidra med en mer övergripande bild av de hinder den tidigare forskningen beskriver. För att sedan redovisa detta genom vilken analysnivå hindret fanns på samt vilken typ av hinder det var.
3.3 Steg II - Genomför undersökningen
Figur 3. Flödesschema Antal lästa rubriker
n = 521
Antal lästa abstract n = 74
Antal analyserade artiklar n = 25
Antal exkluderade artiklar n = 560311
Antal exkluderade artiklar som inte var ämnesrelevanta n = 447
Antal exkluderade artiklar som inte var ämnesrelevanta n = 44
Antal exkluderade artiklar genom kvalitetsbedömning och artikelns innehåll
n = 5 Antal lästa artiklar
n = 30
Sökord: Gender, female, management, boundaries, woman,
women, discrimination, work-life, work, glass ceiling, barriers, stereotypes, organization, diversity, well-being, business, sexism, harassment
Databaser: Primo, Google Scholar
15
Fas 3 - Identifiera litteratur
Identifiering av litteraturen genomfördes genom användning av sökstrategierna, detta gjordes för att bibehålla en systematik för hur artiklar identifieras. Antalet artiklar som identifierats med sökorden antecknades, detta för att i flödesschemat (se figur 3) sedan kunna beskriva hur många artiklar som framkommit genom sökstrategierna och hur många som sedan sållats bort.
Fas 4 - Val av litteratur
Valet av artiklar baserades initialt på ovan nämnda inkluderings- och exkluderingskriterier, detta för att ta fram de artiklar som var av relevans att använda sig av i den systematiska litteraturstudien. Antalet artiklar som var kvar antecknades för att sedan användas i flödesschemat (se figur 3). Av de kvarvarande artiklarna lästes sedan rubrikerna för att kunna sålla bort artiklar som inte har direkt koppling till vad denna studie ville undersöka. Även antalet av lästa rubriker antecknades för att visas i flödesschemat (se figur 3). Av artiklarna som blev kvar efter rubrikläsningen lästes sedan abstractet, som gav en bild av artikeln i sin helhet och därefter kunde relevansen av artiklarna bedömas. Artiklarna som blev kvar efter abstractläsningen antecknades sedan för användning i flödesschemat (se figur 3). Av de kvarvarande artiklarna lästes sedan hela artikeln där en kvalitetsbedömning av artiklarna genomfördes vilket blev sista steget för val av litteratur. Artiklarna som blev kvar användes sedan som empiri vilket också antecknades för att visas i flödesschemat (se figur 3).
Fas 5 - Kvalitetsbedömning av litteratur
Kvalitetsbedömningen som Tranfield, Denyer och Smart (2003) beskrev, applicerades på artiklarna för att identifiera artiklarnas relevans. Det beslutades att artiklarna minst skulle uppfylla kvalitetsbedömningen på fyra av sex aspekter. Detta innebar att fem artiklar av de 30 inte uppfyllde kravet på kvalité vilket resulterade i att 25 artiklar användes i detta arbete vilket presenterades i flödesschemat (se figur 3).
Fas 6 - Inhämtning av data
Inhämtning av data gjordes genom en utförlig läsning av artiklarna som sedan bröts ner till de analysfaktorer som angivits i Fas 2. Detta möjliggjorde analys av specifika delar i artiklarna med varandra, vilket sedan användes för resultatet. Datainsamlingen gjordes genom att skriva ned litteraturens explicita beskrivningar av respektive analysfaktor. Om det inte framgick i texten försökte detta analyseras fram genom artikeln i sin helhet, när det inte framgick genom läsning av hela texten angavs det som N/A (non-applicable). Hindren delades in på analysnivåerna samt typ av hinder av författarna i denna studie eftersom detta sällan explicit
16 benämndes i artiklarna. Detta gjordes genom interna diskussioner vilket Tranfield, Denyer och Smart (2003) förespråkar.
Fas 7 – Datasyntes
Datasyntesen gjordes genom att den nedbrutna empirin som användes för analys av artiklarna presenterades i tabellform i detta arbete. Empirin syntetiserades i två delar, i den första delen presenterades innehållet i artiklarna (se tabell 1) medan del två endast berörde hindret (se tabell 7). Dessa steg presenterades i arbetet i tabellform för att skapa en tydlig bild av respektive artikel. I tabell 1 (se tabell 1) inkluderades färre faktorer än de som bearbetats vid inhämtning av empiri. Initialt var tanken att göra en analys beroende på författarnas kön men detta valdes bort då detta inte bidrog med mer relevans för arbetet eftersom det inte fanns något tydligt samband. Även databas och sökord valdes att exkluderas från datasyntesen då detta inte var relevant att redovisa för varje enskild artikel, detta sammanställdes istället i flödesschemat.
3.4 Steg III - Analys och slutsats
Fas 8 - Analysera empirinEmpirin som presenteras i Fas 7 analyserades sedan inom respektive analysfaktor. Detta sammanställdes sedan och presenterades under tabellerna. Denna analys presenterades först i tabellform för respektive analysfaktor för att skapa en tydlig uppdelning av likheter och skillnader. Detta analyserades vidare i text under respektive tabell av analysfaktorerna. Denna analys var även en vital grund för analys av hindren vilket redovisades i avsnittet analys av hindren.
Analysen som genomfördes i avsnittet analys av hindren gjordes genom uppdelning av de olika hinder som beskrevs i artiklarna. Denna uppdelning baserades på två faktorer, vilken typ av hinder som beskrevs samt vilken analysnivå hindret återfanns på. Analys av hindren baserades på att ta upp hinder som var av samma karaktär inom respektive analysnivå och typ av hinder. Dessa hinder analyserades sedan med övriga hinder som beskrevs på antingen samma analysnivå eller samma typ av hinder. Exempelvis hindren på organisationsnivå och av kulturell karaktär jämfördes först med varandra för att sedan jämföras med andra kulturella hinder på andra analysnivåer samt andra typer av hinder inom organisationsnivå.
Fas 9 - Få resultatet applicerbart i praktiken
Att få resultatet applicerbart i praktiken handlar i detta arbete inte om att utveckla direkta strategier som läsarna kan applicera, utan snarare genom att göra resultatet lättförståeligt och att tydligt sammanfatta flera olika hinder som beskrivs av tidigare forskning. För att uppnå detta
17 fokuserade författarna av denna studie på att genomgående i arbetet ha ett tydligt upplägg och en lättförståelig text, vilket resulterade i att skapa en övergripande bild för några av de hinder som beskrivs i tidigare forskning. Författarna av detta arbete önskade även att ha transparens i arbetet genom att ange källorna, beskriva metodologin utförligt samt att redovisa och bryta ner artiklarna i tabellform. Detta för att underlätta förståelsen över var informationen som analyserats kommer ifrån. Referenserna angavs i tabellerna för att underlätta för läsarna att direkt kunna granska källorna vid läsning av respektive artikel i tabellen. Det var förståelsen och transparensen som gjorde att informationen som redovisas i detta arbete blev applicerbart i praktiken. Detta på grund av att detta arbete inte handlade om att beskriva en specifik metod eller strategi för tillämpning av resultatet utan istället belysa ämnet på ett övergripande sätt.
18
4. Empiri
Nedan presenteras en bearbetad tabell (se tabell 1) av den insamlade empirin som baseras på vad respektive artikel explicit beskriver om respektive analysfaktor. Artiklarna presenteras genom kolumner av de olika analysfaktorerna. Detta för att underlätta för läsaren samt analyserna som presenteras senare i arbetet. Siffran som står framför referensen inom referenskolumnen är till för att tydligare hänvisa till artiklarna i senare tabeller. I redovisningen av empirin skrivs referensen ut tillsammans med det tilldelade referensnumret på artikeln för att lättare koppla samman artikeln och analysen tillsammans med utskriven tabell för varje individuell kolumn. Vid analysfaktorn “Artiklarnas datainsamling & analysmetod” anges först datainsamlingsmetoden och sedan analysmetoden. I kolumnen ”Artiklarnas identifierade hinder” beskrivs vad hindren är istället för vad de leder till, exempel på detta är Ellemers (2018) [13] artikel som beskriver att hindret är könsstereotyper som i sin tur leder till könsdiskriminering. I artiklar där författarna av analyserad litteratur har explicita benämningar på hindret används dessa. Exempel på detta är Clason (2019) [2] som benämner sitt hinder som humor men som hade kunnat definieras som könsdiskriminering istället.
Tabell 1. Referens Artiklarnas syfte Artiklarnas teoretiska förhållnings- sätt Artiklarnas datainsamlings & analysmetod
Artiklarnas resultat Artiklarnas identifierade hinder 1. Worth (2016) Undersöka förekomsten av makt där unga kvinnor påverkas av köns- stereotypiska förutfattade meningar inom arbetslivet. Identity approach: Syftar till att använda sig av två hophängande teorier för att analysera ett ämne.
Fallstudier: Tre fallstudier som förklaras med hjälp av litteratur.
Identity approach
Studien kommer fram till att unga kvinnor får utstå olika särbehandlingar på arbetsplatsen i form av diskriminering på grund av ålder och sexism.
Könsdiskriminering: Könsdiskriminering på arbetsplatsen på grund av kön och ålder.
Kvinnor får det svårare på sina arbetsplatser att etablera sin arbetsidentitet då de diskrimineras på grund av deras ålder och kön. 2. Clason (2019) Analysera sexuella trakasserier och organisatorisk spänning som kan uppkomma ur vad som är tänkt som humor. Spänningsteori: Innebär att man inser människans komplexitet i kommunikationen och irrationalitet som något naturligt i organisationen.
Intervjuer: 20 djupgående intervjuer med kvinnor som arbetar inom
tillverkningsindustrin. Komparativ analys.
Män tenderar att förstärka att tillverkningsindustrin är en mansdominerad bransch, detta genom att använda humor som är av sexuell karaktär vilket för män kan tolkas som "normal humor" medan kvinnor kan tolka detta som sexuella trakasserier.
Humor: Organisatorisk spänning och sexuella trakasserier genom humor och skämt av sexuell karaktär. 3. Jones, Peddie, Gilrane, King & Gray (2016) Undersöker påverkan av subtil diskriminering där exempelvis olika ordval vid konversationer mellan anställda kan påverka lika negativt som en mer aktiv diskriminering. Meta-analys: Genomgång av litteratur för att studera ett ämne.
Litteratur: Författarna gör en litteraturgenomgång för meta-analysen där de använder sig av databaser som PsycINFO, PsycExtra, ERIC och Medline. Korrelations- analys: Författarna gjorde en statistisk uträkning från datainsamlingen för att mäta diskriminering och de fyra områdena författarna dela upp litteraturen till.
Tidigare har litteraturen runt diskriminering fokuserat på en mer direkt diskriminering och att det inte funnits tillräckligt med forskning för att kunna genomföra en meta-analys kring en subtil diskriminering. Författarna kommer fram till att subtil diskriminering kan vara lika negativt påverkande som en mer direkt diskriminering.
Diskriminering: Skapas genom öppna och subtila handlingar.
Subtil (eller mer diskret) diskriminering påverkar män och kvinnor lika mycket som direkt
diskriminering gör. Det kan vara diskriminering genom ickeverbala handlingar, kränkande tonläge eller uttryck av känslor.
19 Referens Artiklarnas syfte Artiklarnas teoretiska förhållnings- sätt Artiklarnas datainsamlings & analysmetod
Artiklarnas resultat Artiklarnas identifierade hinder 4. Taylor, McLoughlin & Earl (2018) Öka förståelsen för varför diskriminering uppstår på arbetsplatser och fokus ligger på ålder och kön samt att undersöka i hur pass stor utsträckning det sker.
N/A Intervjuer: Urvalet i telefonintervjuerna är 3203 där 4 procent av alla samtal ledde till en genomförd studie. Regressionsanalys.
Människor i arbetslivet är överlag mer utsatta för diskriminering om de har något slags fysiskt handikapp. Överlag är det en minoritet som utsätts för diskriminering. För männen är det de unga som i stor del blir utsatta medan kvinnor blir lika utsatta oavsett ålder.
Diskriminering: Inom arbetslivet både för män och kvinnor. Kvinnor upplever diskriminering oavsett ålder, artikeln kom även fram till att människor med fysiska handikapp och även unga män utsattes för diskriminering. 5. Lindsey, King,
Cheung, Hebl, Lynch & Mancini (2015)
Analysera hur kvinnor ser på andra kvinnor som blir utsatta för sexism samt hur kvinnor förminskar sina egna erfarenheter gällande sexism. N/A Enkät: Två studier genomförs, i den första samlas data in genom National Association of Women in Construction (NAWIC, inte en databas), 3000 personer fick frågor men endast 657 kvinnor svara. Den andra studien genomförs genom att samla data från Mechanical Turk (MTurk) där 246 kvinnor deltog. Variansanalys: Multivariate analysis of variance (MANOVA).
Resultatet visar hur kvinnor ser hur andra kvinnor blir diskriminerade men förminskar sina egna erfarenheter av diskriminering har också olika utfall beroende på beteende och reaktion. Artikeln nämner även att organisationer har en uppgift i att utbilda och framföra åtgärder mot könsdiskriminering på arbetsplatsen. Könsdiskriminering: Kvinnor upplever hinder på arbetsplatsen genom könsdiskriminering såsom nedlåtande kommentarer, skämt, lägre löner och att inte få stora uppdrag på arbetsplatsen. Detta leder till sämre psykisk hälsa vilket bidrar till lägre produktivitet, ökad depression och ångest.
6. Greguletz, Diehl & Kreutzer (2019)
Analysera de interna faktorer som ligger till grund för att kvinnors arbetsnätverk inte är lika stora och betydelsefulla som männens.
Grundad teori. Intervjuer: Data samlas in från intervjuer med 37 högt uppsatta kvinnliga ledare. Kvalitativ analys: Genom analysprogram för data.
Studien kommer fram till två viktiga resultat som belyser personlig osäkerhet som en intern barriär för kvinnor när det kommer till skillnaden mellan kvinnor och mäns yrkesnätverk samt att detta ger en förståelse av faktorer som resulterar i ojämställdhet på arbetsplatsen.
Etablering av yrkesnätverk: Osäkerhet för att engagera sig i att intensivt utveckla sitt yrkesnätverk. Kvinnor med barn kan känna att de har försämrade möjligheter att etablera sitt yrkesnätverk, på grund av att de inte lika ofta har möjlighet att arbeta lika långa pass. 7. Hoyt & Murphy
(2016) Utforska stereotypiska hot mot kvinnliga ledare. Litteraturstudie. Litteratur:
Litteratur används för att sammanfatta vad som sägs om de olika områdena författarna analyserar. Trestegsanalys: Litteraturen analyseras utifrån tre steg som beskriver stereotypiska hot kvinnliga ledare möter.
Resultatet visar att kvinnliga ledare inom organisationer där det är få anställda kvinnor, arbetar i en miljö där könsstereotyper utvecklas. Förutom att könsstereotyper kan stärkas genom den fysiska miljön kan den stärkas genom media eller genom organisationskultur. Artikeln visar att stereotyper försvagar kvinnors ledarskapspositioner.
Könsstereotyper: Bidrar till svårigheter att nå toppositioner. Hinder innebär lägre motivation, prestation och självförtroende. Upplever press och identitetsproblematik.
8. Kalysh, Kulik & Perera (2016) Syftet med studien är att analysera förhållandet mellan balansen av arbetsliv och privatliv för kvinnor i ledande positioner i en organisation. N/A Rapportanalys: 675 slumpmässigt utvalda rapporter från Australia's Workplace Gender Equality Agency (WGEA) år 2006. Korrelations- analys: Analyseras med hjälp av tabeller och beräkningar, de kollar på medelvärden och korrelation.
Resultatet visar på att work-life practices överlag har positiv effekt på hur många kvinnor som återfinns i ledningen. Detta visas dock med en 8-års fördröjning. Unforgiving Decade: Svårigheter att nå ledarpositioner under unforgiving decade på grund av graviditetåren, åren mellan 25 och 35 då kvinnor oftast är gravida, och de uppoffringar som krävs för att uppnå detta.
20 Referens Artiklarnas syfte Artiklarnas teoretiska förhållnings- sätt Artiklarnas datainsamlings & analysmetod Artiklarnas resultat Artiklarnas identifierade hinder 9. Watson, Flores, Grotewiel, Brownfield, Aslan & Farrell. (2018) Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor som identifierar sig som feminister hanterar diskriminering. Grundad teori och intersektionella feministiska ståndpunkts- metodologier. Intervjuer:
22 kvinnor som identifierar sig själva som feminister och kvinnor. Intervjuer gjordes mellan september 2014 och juli 2015. Intervjuerna gjordes antingen på telefon eller fysisk intervju. Tiden som intervjuerna utfördes varade mellan 45–90 min. Trestegsanalys: (A) Övergripande kategorisering från intervjuer (B) för att sedan skapa subkategorier och sist (C) analyseras relationerna mellan kategorierna och subkategorierna.
Resultaten visar att kvinnor som identifierar sig som feminister hanterar diskriminering på annat sätt än kvinnor som inte identifierades som feminister. Kvinnor som identifierar sig som feminister hanterar diskriminering genom meditation, socialt stöd, personligt stöd, religion, andlighet, koppling till femininitet och försvar.
Könsdiskriminering: Kvinnor som upplever könsdiskriminering skyller ibland på sig själva och religiösa kvinnor skyller på att gud straffar dem. Detta leder till psykisk ohälsa. Kvinnor upplever dessutom i större grad diskriminering än män. Kvinnor får (från olika samhällsklasser och bakgrunder) problem såsom ångest, dåligt självförtroende och dålig mental hälsa.
10. Bader, Stoermer, Bader & Schuster (2018) Undersöka könstrakasserier på arbetsplatsen för kvinnor som är stationerade utomlands där det sker diskriminering då länderna de arbetar i har annorlunda syn på genus. N/A Enkät:
Totalt skickas mail till 1450 personer, data samlas in från ett urval på 160 personer som arbetar utomlands i 25 olika länder.
Regressionsanalys: PLS, Partial Least Squares.
Det är mer troligt att trakasserier av kön på arbetsplatsen uppstår i länder med hög könsdiskriminering på institutionell nivå. Studien identifierar också en signifikant positiv relation mellan könstrakasserier och frustration. Likaså har frustration och trakasserier av kön båda betydande negativa direkta effekter på arbetstillfredsställelsen. Könsstereotyper: Kvinnor som arbetar utomlands inom länder med hög institutionell diskriminering blir mer särbehandlade än män och bör därför inte skickas för att arbeta i dessa länder.
11. Tiwari, Mathur & Awasthi (2018) Granska olika faktorer som bidrar till köns- diskriminering. Fenomenologisk utgångspunkt. Enkät: Genom frågeformulär på 160 kvinnor anställda inom institutioner. 120 svarade på frågeformulären som sedan analyseras.
Faktoranalys.
Resultatet visar att diskriminering på arbetsplatsen förekommer ofta. Stereotyper av kvinnor är vanligt och att manliga kollegor inte stöttar kvinnliga kollegor vid hantering av familjelivet utanför arbetet. Könsdiskriminering: Könsdiskriminering förekommer ofta på arbetsplatsen vilket är en begränsning för kvinnan. Männen ser kvinnor efter stereotyper, alltså att de är svagare och inte lika stabila i att ta beslut. Kvinnor får sämre mental hälsa på grund av dessa faktorer, som bidrar till sämre prestation och välmående. Manliga kollegor stödjer inte kvinnans balansering av familjelivet speciellt inom
utbildningsinstitutioner, vilket blir en svårighet för kvinnan. 12. Rhee & Sigler
(2015) Empiriskt undersöka uppfattningarna om ledarens effektivitet, vilket kön som föredras hos ledaren samt ledarstilar. Kongruensteori. Enkät: Urvalet är 166 studenter (70 män, 96 kvinnor). Data samlas in genom att visa 12 olika filmklipp där olika typer av chefer symboliseras vilket studenterna besvarar genom ett formulär. Variansanalys: (ANOVA) och med hjälp av medelvärden av de insamlade svaren. Studenterna föredrar en inkluderande ledare istället för en auktoritär ledare. Det framgår även att manliga ledare föredras framför kvinnliga ledare i alla analyserade miljöer (idrotts-, undervisnings-, militär-, religiös- och politiska miljön). Favorisering av könen återfinns än idag.
Könsstereotyper: Motstånd att få ledarpositioner, manliga ledare föredras framför kvinnliga, vilket gör att kvinnorna möter ett motstånd för att
komma upp till ledarpositioner samt att manliga egenskaper anses vara högre värderade.
21 Referens Artiklarnas syfte Artiklarnas teoretiska förhållnings- sätt Artiklarnas datainsamlings & analysmetod
Artiklarnas resultat Artiklarnas identifierade hinder
13. Ellemers (2018) Analysera innebörden och betydelsen av könsstereotyper och se hur detta påverkar karriärs- möjligheter. Litteraturstudie. Litteratur. Kvalitativ litteraturanalys: Empiriska studier analyseras kvalitativt och sammanställs.
Artikeln bidrar med en förklaring till hur stereotyper påverkar både män och kvinnor negativt, kvinnor påverkas i större utsträckning. Könsstereotyper påverkar båda könen om vårdnad av barn. Könsstereotyper hindrar kvinnor till att utvecklas och uppnå högre positioner på arbetsplatsen. Detta är ett stort samhällsproblem, men också ett problem för utsatta individer.
Könsstereotyper: Leder till könsdiskriminering vid jobbansökningar och befordran.
Kvinnliga stereotyper bidrar till mindre chans till befordran på arbetsplatsen. Bidrar till att kvinnor blir diskriminerade vid jobbansökan, och anses ha mindre kompetens inom mansdominerade branscher även om deras kompetens är bättre än de manliga kollegornas. 14. Rincón, González & Barrero (2017) Identifiera de mest påverkande faktorerna som gör att kvinnor är under-representerade i besluts- och lednings- positioner. Litteraturstudie. Litteratur: Data samlas in från European Commission's databas "Women and men in decision-making". Denna databas innehåller information från de största listade företagen i Europa. Litteraturanalys: För att förklara faktorer som analyseras utifrån inhämtade data.
De flesta barriärer för ledarskapspositioner baseras på könsstereotyper. Könsstereotyper kan skapa arbetsbeteenden som hämmade kvinnors karriärsutveckling, färre möjligheter till befordran inom organisationen gentemot män.
Könsstereotyper: Kvinnan ska ha största ansvaret för att ta hand om familjen, vilket leder till att kvinnor får färre förfrågningar om ledarpositioner. Det är ofta kvinnor som avbryter karriärer för att ta hand om familjen, vilket leder till att arbetet
avbryts och därmed saktar ner möjligheten att nå
ledarpositioner.
15. Pietiläinen, Nätti & Ojala (2019) Se om det finns ett samband mellan finska kvinnors köns- diskriminering och om det resulterar i långtids- sjukskrivningar. N/A Rapportanalys: Samlas in genom Finnish Quality of Working Life Surveys (FQWLS) där 8000 finska kvinnor i arbetslivet mellan åldrarna 18–58 intervjuas. Deskriptiv analys.
Resultaten visar att kvinnor som upplever
könsdiskriminering på arbetsplatsen har större chans att långtidssjukskriva sig. Därför anser forskarna att det är väsentligt att förebygga diskriminering och öka medvetenheten i organisationer.
Könsdiskriminering: Könsdiskriminering på arbetsplatsen leder till sämre mental hälsa, vilket kan utvecklas till långtidssjukskrivning. Diskriminering bidrar till att kvinnor behöver ta uppehåll från arbetet och inte avancerar i samma takt i karriären som män. Långtidssjukfrånvaro kan orsaka tidigare avslut på karriär. Könsdiskriminering anses vara orättvis behandling genom möjligheten till anställning, befordran, utbildning och övergången till pension.
16. Trzebiatowski & del Carmen Triana (2018) Analysera emotionell utmattning för kvinnor utifrån att se på samband mellan diskriminering i form av familjeansvar och yrkeslivet. Conservation of resource theory: Motivationen som driver människor att både behålla sina nuvarande resurser och att anskaffa nya.
Enkät:
Datainsamling hämtas genom Study Response där 334 personer svarade på intervjufrågorna online. 50% av de tillfrågade var män, 50% kvinnor. Faktoranalys: confirmatory factor analysis (CFA)
Resultatet visar att diskriminering av familjeansvar påverkar både män och kvinnor, men det påverkar kvinnor i större utsträckning. Detta resulterar i fysisk och mental utmattning och påverkar arbetslivet negativt. Män påverkas också men bara de som låg högst upp i hierarkin.
Diskriminering: Diskriminering av familjeansvar mellan könen, detta påverkar både män och kvinnor men kvinnor i större utsträckning. Individer utan familj tar sig lättare upp i högre positioner och får större uppdrag. Det betyder att de som påverkas av diskriminering av familjeansvar blir särbehandlade på arbetsplatsen.
