Objektiv utvärdering av målningsfärger på trä för utomhusbruk del 1

8711071

HMFIPCDISTr

Göran Hägglund, Trätek

Ingvar Johansson, Trätek

Owe Lindgren, Trätek

Per-Ake Johansson, STFI

Objektiv utvärdering av

målningsfärger på trä för

utomhusbruk. Del 1

TräteknikCentrum

Göran Hägglund, TräteknikCentrum Ingvar Johansson, TräteknikCentrum Owe L i n d g r e n , TräteknikCentrum Per-Ake Johansson, STFI

O B J E K T I V U T V Ä R D E R I N G A V M A L N I N G S F Ä R G E R P Ä T R Ä F Ö R U T O M H U S B R U K Del 1 TräteknikCentrum, Rapport P 8611071 Nyckelord adhesion oraoks defects digital images dirt evaluation finishes image processing painted wood paints picture elements scanning Stockholm i f e b r u a r i 1987

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

Sid

1. SAMMANFATTNING 3

2. UTVÄRDERING AV MÄLNINGSFÄRGER PÄ TRÄ - NULÄGE 4

3. DIGITAL BILDBEHANDLING 5 3.1 Allmänt 5 3.2 D i g i t a l a b i l d e r 5 3.3 B i l d b e h a n d l i n g s s y s t e m e t s uppbyggnad 6 3.3.1 D i g i t a l i s e r i n g av b i l d e r 6 3.3.2 B i l d b e h a n d l i n g s d a t o r n 7 3.3.3 Representation av bearbetade b i l d e r 7 3.3.4 L a g r i n g av b i l d e r 7 3.4 B i l d b e h a n d l i n g för utvärdering av målade träytor 8

4. EXPERIMENTELLT ARBETE 9 4.1 A r b e t e t s uppläggning - flödesplan 9 4.2 P r o v m a t e r i a l 9 4.3 B i l d b e h a n d l i n g 10 4.4 Ritsmetoden (SIS 18 41 72) 13 4.5 B i l d b e h a n d l i n g av r i t s a d målad träyta 14 5. SLUTSATSER 17

1. SAMMANFATTNING

I e t t av S t y r e l s e n för Teknisk U t v e c k l i n g f i n a n s i e r a t förprojekt har möj-l i g h e t e r n a a t t använda d i g i t a möj-l b i möj-l d b e h a n d möj-l i n g för utvärdering av måmöj-lade träytors k o n d i t i o n s t u d e r a t s .

R e s u l t a t e t t y d e r på a t t b i l d b e h a n d l i n g , i kombination med lämplig metod för a t t avlägsna färg med reducerad vidhäftning, kan u t v e c k l a s t i l l en o b j e k t i v metod med v i l k e n man på e t t t i d i g t stadium kan bedöma målade träytors kon-d i t i o n . Såkon-dana metokon-der saknas i s t o r utsträckning för närvarankon-de.

Det t o r d e vara möjligt a t t k v a n t i f i e r a s p r i c k b i l d n i n g , nedsmutsning och e v e n t u e l l t b i o l o g i s k påväxt samt analysera orsakerna t i l l a t t adhesionen mellan färg och trä försämras.

2. UTVÄRDERING AV MÄLNINGSFÄRGER PÄ TRÄ - NULÄGE

Det f i n n s metoder a t t o b j e k t i v t bedöma målade y t o r s glans och kulör.

E n l i g t SIS 18 41 84 ( i huvudsak l i k a med ASTM D 523-62 T) graderas glansen hos en y t a med Gardners glansmätare e l l e r likvärdigt i n s t r u m e n t . Glansmäta-ren innehåller en ljuskälla och en f o t o c e l l . V i n k e l n mellan l j u s e t från ljuskällan och normalen t i l l ytan s k a l l vara 60*. F o t o c e l l e n fångar upp d e t i 60° v i n k e l r e f l e k t e r a d e l j u s e t . Glansen graderas från O t i l l 100.

Kulör kan bestämmas med ICS-tristimulus-kulörmätare ( i huvudsak e n l i g t ASTM D 2244-68). Den p r o c e n t u e l l a r e f l e k t a n s e n hos den målade ytan bestäms i våglängdsområdet 400-700 nm.

När det gäller målat trä i utomhusexponering är det dock i n t e försämrad glans e l l e r förändring av kulör som bestämmer färgens v a r a k t i g h e t . Orsaken t i l l a t t trä måste målas om är i första hand a t t färgen s p r i c k e r och f l a g nar av. För a t t mäta dessa fenomen f i n n s ännu inga invändningsfria o b j e k t i -va utvärderingsmetoder a t t tillgå.

Blåsbildningsgrad bedöms e n l i g t SIS 18 41 93 (ungefär l i k a med

ASTM D 714-56). Såväl a n t a l som s t o r l e k hos b i l d a d e blåsor bedöms genom jämförelse med r e f e r e n s f o t o g r a f i e r . S t o r l e k e n på blåsorna anges med s i f f -rorna 2, 4, 6, 8 e l l e r 10, dar 10 anger avsaknad av blåsor. A n t a l e t blåsor anges med bokstäver ( F ( f e w ) , M(medium)...). Standarden är i första hand avsedd för bedömning av blåsor i färgskikt på m e t a l l men får, e n l i g t s t a n -d a r -d t e x t e n , även använ-das för färgskikt på trä om blåsornas s t o r l e k i n t e överstiger s t o r l e k e n på blåsorna i r e f e r e n s f o t o g r a f i e r n a .

Med r e f e r e n s f o t o g r a f i e r försöker man också på l i k a r t a t sätt a t t bedöma f l a g n i n g (ASTM D 77247), k r a c k e l e r i n g (SIS 18 41 95, ASTM D 66144) r e s -p e k t i v e b i o l o g i s k t angre-p-p och nedsmutsningsgrad (ASTM D 3274-76).

Det är mycket svårt a t t med dessa s u b j e k t i v a hjälpmedel bedöma n e d b r y t -ningsgraden av e t t färgskikt på trä och i p r a k t i k e n omöjligt a t t med någon p r e c i s i o n jämföra e t t färgsystem med e t t annat, om i n t e s k i l l n a d e r n a mellan de båda systemen är mycket s t o r a .

En nackdel med dessa bedömningsmetoder är dessutom a t t man måste vänta t i l l s l u t f a s e n i en målningsfärgs nedbrytningsförlopp för a t t kunna bedöma e t t färgsystems e f f e k t i v i t e t . D e t t a bromsar u t v e c k l i n g e n av bättre färgsystem.

För a t t på e t t t i d i g a r e stadium kunna bedöma nedbrytningen hos e t t färg-s k i k t h a r metoder för befärg-stämning av färgfilmenfärg-s vidhäftning u t a r b e t a t färg-s .

E n l i g t SIS 18 4 1 71 mäts vidhäftningen genom a t t en dragkropp av stål med diametern 20 mm limmas mot färgskiktet. Den dragspänning som får den f a s t -limmade dragkroppen a t t släppa då en d r a g k r a f t anbringas i 90° v i n k e l mot häftytan bestäms med dragprovningsmaskin. Metoden används i v i s s utsträck-n i utsträck-n g för bedömutsträck-niutsträck-ng av färgfilmers vidhäftutsträck-niutsträck-ng på plåt. Metodeutsträck-n har v i s a t sig mer e l l e r mindre olämplig för bedömning av målade träytor. Spridningen mellan o l i k a mätpunkter på samma y t a b l i r s t o r . K o r r e l a t i o n e n t i l l de sub-j e k t i v a metoderna upplevs som dålig. Det är tveksamt om d r a g k r a f t e n i 90' v i n k e l mot ytan är den k r i t i s k a parametern. V i d mätning på åldrade

färgfil-mer med m i k r o s p r i c k o r kan man i n t e u t e s l u t a a t t l i m n i n g s o p e r a t i o n e n innebär en förstärkning av l i m f i l m e n s vidhäftning.

En metod som i stället mäter skjuvspänningen hos en fastlimmad kropp har u t a r b e t a t s i England. Metoden används e m e l l e r t i d knappast a l l s . Invändning-arna mot metoden är l i k a r t a d e de som anförs mot SIS 18 41 7 1 .

E n l i g t SIS 18 41 72 bedöms vidhäftningen med den s k r i t s m e t o d e n . Med r a k -b l a d dras sex p a r a l l e l l a r i t s a r genom färgskiktet ned t i l l underlaget och vinkelrätt mot dessa y t t e r l i g a r e sex p a r a l l e l l a r i t s a r . Avståndet mellan r i t s a r n a s k a l l vara 1 e l l e r 2 mm, beroende på färgskiktets t j o c k l e k . Med pensel b o r s t a s rutmönstret fem gånger fram och åter längs var och en av de båda diagonalerna. Rutnätet bedöms med lupp och ges värden från 0-4, där värdet O innebär f u l l k o m l i g t jämna r i t s a r och värdet 4 a t t 65 % e l l e r mer av r u t o r n a f r i l a g t s .

Ritsmetoden används i v i s s utsträckning för bedömning av färgskikt på plåt, men p r a k t i s k t t a g e t i n t e a l l s för bedömning av färgskikt på trä.

3. DIGITAL BILDBEHANDLING

3.1 Allmänt

D i g i t a l b i l d b e h a n d l i n g är en r e l a t i v t ny t e k n i k som är under k r a f t i g u t -v e c k l i n g . B i l d b e h a n d l i n g s t e k n i k e n baseras på a t t b i l d e r kan l a g r a s och be-arbetas i en d a t o r . T i d i g a r e har t e k n i k e n använts främst inom f o r s k n i n g och u t v e c k l i n g , men den har nu också börjat användas inom i n d u s t r i n . Inom

f o r s k n i n g e n är de medicinska tillämpningarna e t t område där en snabb u t -v e c k l i n g pågår med b l a behandling a-v röntgenbilder (för a t t få u t bättre och mer i n f o r m a t i o n ur dessa) samt inom mikroskopin.

Fjärranalys med hjälp av s a t e l l i t e r är e t t annat område där d i g i t a l b i l d b e -h a n d l i n g används. Inom i n d u s t r i n används t e k n i k e n t i l l s k seende r o b o t a r för i d e n t i f i e r i n g , l o k a l i s e r i n g och k o n t r o l l av p r o d u k t e r . Den i n f o r m a t i o n som samlas i n v i a b i l d b e h a n d l i n g s s y s t e m e t används t i l l a t t t ex låta robo-t a r n a s o r robo-t e r a e l l e r monrobo-tera en p r o d u k robo-t . Andra i n d u s robo-t r i e l l a robo-tillämpningar är avsyning av t ex bearbetade y t o r e l l e r y t f i n i s h .

En mängd o l i k a färdiga b i l d b e h a n d l i n g s s y s t e m f i n n s idag k o m m e r s i e l l t t i l l -gängliga. Tillämpningarnas begränsningar l i g g e r t i l l s t o r d e l i datorernas minnes- och beräkningskapacitet. Men även där pågår en snabb u t v e c k l i n g av processorer som gör a t t tillämpningsområdena ökar.

3.2 D i g i t a l a b i l d e r

För a t t en d a t o r ska kunna behandla en b i l d kan den n a t u r l i g t v i s i n t e arbe-ta med k o n v e n t i o n e l l t framställda b i l d e r . De måste byggas upp d i g i t a l t .

D e t t a sker genom a t t b i l d e n delas i n i e t t rutnät e l l e r en m a t r i s av b i l d -element ( p i c t u r e - e l e m e n t s e l l e r p i x e l s ) . B i l d e n delas v a n l i g e n upp i 512 X 512 b i l d e l e m e n t .

L j u s i n t e n s i t e t e n i v a r j e b i l d e l e m e n t delas i s i n t u r upp i m u l t i p l a r av 2 Här är 2^ = 236 nivåer v a n l i g a s t . Nämnas bör a t t vårt öga normalt kan u r -s k i l j a 60-70 o l i k a nivåer.

3.3 B i l d b e h a n d l i n q s s y s t e m e t s uppbyggnad

E t t b i l d b e h a n d l i n g s s y s t e m består av e t t bildinläsningssystem ( v a n l i g t v i s en TV-kamera som r e g i s t r e r a r en b i l d ) , en b i l d b e h a n d l i n g s d a t o r där b i l d e n be-arbetas och l a g r a s samt en "out-put"-enhet där b i l d e n presenteras (TV-moni-t o r e l l e r p l o (TV-moni-t (TV-moni-t e r ) . Se f i g u r 1 .

Image Work Station Video input Image processor Input Bilddator

L

1 1

1 1

•P

Figur 1 . E t t exempel på en b i l d d a t o r s uppbyggnad. ( I n n o v i s i o n - I n n o v a t i v V i s i o n - Linköping.)

3.3.1 D i g i t a l i s e r i n g av b i l d e r

Eftersom en d a t o r a r b e t a r d i g i t a l t måste b i l d e n , när den behandlas i da-t o r n , vara i d i g i da-t a l form (se a v s n i da-t da-t 3.2). D e da-t da-t a uppnås med da-två meda-toder.

Metod 1 går u t på a t t b i l d e n läses i n med en k o n v e n t i o n e l l video-kamera som sedan d i g i t a l i s e r a s av en a n a l o g - / d i g i t a l - ( A / D ) - o m v a n d l a r e .

Metod 2 går u t på a t t man använder s k CCD-kameror (CCD = Charge Coupled Devices) där b i l d e n d i g i t a l i s e r a s omedelbart, varför någon A/D-omvandlare i n t e b l i r nödvändig. CCD-kameror f i n n s av två t y p e r . En l i n j e k a m e r a scanner av b i l d e n l i n j e för l i n j e . En array-kamera d i g i t a l i s e r a r hela b i l d e n ome-d e l b a r t .

3.3.2 B i l d b e h a n d l i n g s d a t o r n

B i l d e r n a är e f t e r inläsningen k l a r a för bearbetning i d a t o r n . Bearbetningen består av a t t en mängd o l i k a matematiska o p e r a t i o n e r kan utföras på b i l d e n för a t t få fram v i s s i n f o r m a t i o n u r den.

Detta kan exempelvis bestå av b r u s r e d u c e r i n g (för a t t få en t y d l i g a r e b i l d ) , k a n t - och i i n j e d e t e k t e r i n g (för a t t f i n n a l i n j e r och kanter i en b i l d ) och mönsterigenkänning (avgöra i v i l k a områden e t t v i s s t mönster f i n n s ) .

Exempel på b i l d b e h a n d l i n g e n s möjligheter framgår av f i g u r 2.

A n t a l a v f J a g a n d e områden? S t o r l e k ? Är r u n d a större än avlånga? Or l e n t e n n g ? F i n n s d e t nSgon s p r i c k a som h e l a mätomrldet? A n t a l s p r i c k o r ? Längd/bredd? O r i e n t e r i n g ? F i n n s s t r u k t u r e n ? Ev. r e t u K r h e r i n g ev s t r u k t u r e n .

Originol Skarpa, kontrast

Kontur Skelett

F i g u r 2. Exempel på b i l d b e h a n d l i n g e n s möjligheter.

3.3.3 Representation av bearbetade b i l d e r

E f t e r d e t a t t b i l d e n b e a r b e t a t s på något sätt, v i s a s den på en TV-monitor, T i l l systemet hör v a n l i g e n y t t e r l i g a r e en TV-monitor för programmering av d a t o r n . På denna monitor visas också r e s u l t a t av beräkningar som längd-/ breddförhållande, o b j e k t e n s y t a o s v . B i l d e n kan också p l o t t a s u t på p l o t t e r .

3.3.4 L a g r i n g a v _ d i 2 i t a l a b i l d e r

Under själva bearbetningen är b i l d e n l a g r a d i datorns b i l d m i n n e . När bear-betningen är a v s l u t a d l a g r a s b i l d e n undan för a t t i n t e t a upp alltför s t o r t utrymme i d a t o r n . Därför f i n n s en floppy-enhet e l l e r b a n d s t a t i o n som r e g e l a n s l u t e n t i l l anläggningen.

3.4 B i l d b e h a n d l i n g för utvärdering av målade träytor

Utvärdering av målade träytor görs idag, som t i d i g a r e nämnts, med s u b j e k t i -va metoder och är e t t område där b i l d b e h a n d l i n g s k u l l e kunna användas. Tek-n i k e Tek-n s k u l l e kuTek-nTek-na ge e t t o b j e k t i v t väldefiTek-nierat mått på deTek-n åldrade ytans utseende. O l i k a parametrar s k u l l e kunna undersökas och t i l l d e l a s värde. I n t r e s s a n t a parametrar är b l a: - B i o l o g i s k påväxt på y t a n - S p r i c k b i l d n i n g - Blåsbildning - A v f l a g n i n g .

I kombination med en lämplig metod för a t t avlägsna färgfilm med reducerad vidhäftning, s k u l l e färgens k v a l i t e t på träunderlaget kunna bedömas t i d i g a -re än när n a t u r l i g a v f l a g n i n g s k e t t . Avflagningsmönst-rets utseende kan dessutom, i kombination med träunderlagets utseende, s p r i c k o r , n e d b r y t n i n g före och e f t e r målning och åldring, ge I n f o r m a t i o n om samspelet mellan trä och färgfllm för o l i k a ytbehandllngssystem. B l l d b e h a n d l l n g s t e k n l k e n ger möjligheten a t t l a g r a b i l d e r n a för senare användning för o l i k a analyser.

En b l i d av e t t f l a g a t område på målat trä ( f i g u r 3) läses då I n I d a t o r n .

F i g u r 3. Schematisk b l i d av f l a g a t område på målat trä.

Därefter kan v i med hjälp av d a t o r n : - Mäta y t a n

- Bestämma längd- och breddförhållande - Känna Igen s t r u k t u r e n

4. EXPERIMENTELLT ARBETE

Nedan redovisas inledande försök a t t utvärdera åldrade, målade träytor med b i l d b e h a n d l i n g . A r b e t e t avsåg a t t t a fram lämplig programvara för a t t kunna se möjligheterna a t t studera några parametrar. En metod a t t avlägsna löst s i t t a n d e färgfilm har även p r o v a t s .

4.1 A r b e t e t s uppläggning - flödesplan 1. U t t a g n i n g av p r o v m a t e r i a l . 2. B i l d b e h a n d l i n g . 3. S n i t t n i n g av p r o v y t a n e n l i g t r i t s m e t o d e n 4. B i l d b e h a n d l i n g . 4.2 P r o v m a t e r i a l

P r o v m a t e r i a l e t bestod av f u r u p a n e l e r , målade med akrylatfärg som t a g i t s ner från en nord- r e s p e k t i v e sydvägg från en b e f i n t l i g byggnad. Panelerna måla-des v i d uppförandet och har exponerats under e l v a år. Panelerna sågamåla-des i 30 cm långa panelstycken och k o n d i t i o n e r a d e s t i l l en jämvikt v i d 65 % RF. Exempel på panelstycken med markerat område för b i l d b e h a n d l i n g framgår av b i l d 1.

10

4.3 B i l d b e h a n d l i n g

Det b i l d b e h a n d l i n g s s y s t e m som använts är IBAS ( I n t e r a k t i v e B i l d a n a l y s e Sys-tem) t i l l v e r k a t av Kontron, Munchen. Systemet består av en s v a r t - v i t kame-r a , lampokame-r fökame-r b e l y s n i n g av p kame-r o v o b j e k t e t , datokame-renhet med skivminne samt TV-monitor och p r i n t e r , se b i l d 2.

11

B i l d e r av områden på p a n e l s t y c k e n läses I n i d a t o r n . E t t exempel på en så-dan b i l d framgår av b i l d 3.

B i l d 3. Panelstycke i b i l d a n a l y s d a t o r n utan d a t o r b e a r b e t n i n g

B i l d e n gråtonbehandlas så a t t bildskärpan ökar, se b i l d 4.

12

Därefter d i s k r i m i n e r a d e s b i l d e n så a t t gråskalan reduceras t i l l bara två nivåer, d v s s v a r t och v i t t . Av b i l d e n framgår a l l a o b j e k t som är större än 1 mm^, se b i l d 5.

B i l d 5. B i l d e n e f t e r d i s k r i m i n e r i n g . OBS! B i l d e n är spegelvänd jämfört med b i l d 4.

Med denna b i l d som underlag kan v i s s a parametrar beräknas ur b i l d e n . De pa-rametrar v i valde är s p r i c k a r e a , spricklängd, v i n k e l mellan s p r i c k a n s största längd och y-axel ( s e f i g u r 4 ) , s p r i c k a n s största bredd samt area-% ( o b j e k t e t s area i förhållande t i l l t o t a l a provområdet).

13

R e s u l t a t erhållna från t r e o b j e k t framgår av t a b e l l 1

TABELL 1 .

Objekt Area Längd V i n k e l Bredd Area % mm2 mm o mm

1 7,085 11,59 104,0 2,149 2,66 2 20,75 41,29 97,12 1,421 7,79 3 29,38 46,70 97,12 2,054 11,03

4.4 Ritsmetoden (SIS 18 41 72)

Med r i t s m e t o d e n i kombination med b i l d a n a l y s bör e t t färgskikts vidhäftning t i l l träunderlaget kunna bedömas. B r o t t y p e n bör kunna a n a l y s e r a s . Ritsmeto-den används idag på framförallt v a l s p e c i f i c e r a d e y t o r , t ex plåt

(SIS 18 4 1 5 1 ) . Den bearbetade provytan är ca 10 x 10 mm.

D e t t a innebär a t t r i t s m e t o d e n i n t e är användbar för utvärdering av målade träytor som den nu är utformad.

Orienterande försök t y d e r på a t t metoden går a t t v i d a r e u t v e c k l a för målade träytor. Därvid bör:

Den bearbetade provytan vara 100 x 100 mm.

T r y c k e t , med v i l k e t r i t s a r n a åstadkommes, s k a l l vara k o n s t a n t . Träunderlaget bör vara k o n d i t i o n e r a t .

R i t s a r n a s k a l l i n t e anläggas i f i b e r r i k t n i n g e n , då d e t t a innebär e t t r i t s e n skär för d j u p t I trämaterialet.

R i t s a r n a bör i p r i n c i p anläggas e n l i g t f i g u r 5.

R i t s a d y t a ( e v e n t u e l l t e f t e r avlägsnande av lossnad färgfilm) utvärderas med b i l d -a n -a l y s -a t o r .

14

4.5 B i l d b e h a n d l i n g av r i t s a d målad träyta

B i l d e r av r i t s a d e målade träytor lästes i n i b i l d b e h a n d l i n g s d a t o r n . E t t exempel på b i l d e n s utseende framgår av b i l d 6.

B i l d 6. R i t s a d y t a av p a n e l s t y c k e .

B i l d e n bearbetades (gråtonsbehandling och d i s k r i m i n e r i n g ) på samma sätt som t i d i g a r e . Dessutom har ritsmönstret r e t u s c h e r a t s . Av b i l d 7 framgår

15

B i l d 7. B i l d 6 e f t e r behandling i datorn

Sprickorna i trämaterialet är av mindre o m f a t t n i n g än i målningsfilmen. V i d mätning före r i t s n i n g på samma provområde, erhölls en t o t a l s p r i c k a r e a av 57,21 mm2. E f t e r r i t s n i n g erhölls en t o t a l area av ca 8,6 mm^. Sprickorna i målningsfilmen h a r s a n n o l i k t i n i t i e r a t s av s p r i c k o r i underlaget och där-e f t där-e r förstorats gdär-enom s k " p r där-e f där-e r där-e n t i a l w där-e t t i n g " .

En utvärdering av s p r i c k o r n a e f t e r g i t t e r s n i t t framgår av t a b e l l 2.

TABELL 2.

Objekt Area Längd V i n k e l Bredd Längd/bri mm^ mm _" mm 1 4,128 10,71 90,00 1,117 9,583 2 0,5038 2,057 97,12 0,5434 3,785 3 0,9366 5,684 97,12 0,4970 11,44 4 1,006 6,584 97,12 0,4281 15,38 5 0,5116 2,701 90,00 0,3725 7,25 6 0,8325 3,166 90,00 0,3725 8,50 7 0,6764 2,265 97,12 0,5089 4,45

16

Genom a t t först gråtonsbehandla b i l d e r n a mot träunderlagets kulör och där-e f t där-e r d i s k r i m i n där-e r a ddär-em där-erhöll v i b i l d där-e r av t o t a l t a v f l a g a d ardär-ea. Ddär-enna bdär-e- be-h a n d l i n g av b i l d 6 framgår av b i l d 8.

f

l ' < i 4 a f / i « « M

I l . i'f-."T: f

t • •

B i l d 8. B i l d 6 med gråtonsbehandling mot träunderlagets kulör. Observera a t t b i l d e n är spegelvänd i jämförelse med b i l d 6

Med denna b i l d som u n d e r l a g beräknas samma parametrar som t i d i g a r e . T a b e l l över r e s u l t a t e n framgår av b i l d 9, som är tagen d i r e k t från TV-skärmen.

upn.

m mm

_ia.i

•

_•M

11

_in

_$7.n

_M

um

17

5 . SLUTSATSER

Med u t v e c k l i n g av programvara kan d i g i t a l b i l d b e h a n d l i n g användas för ana-l y s av avfana-lagnade områden och s p r i c k o r på en måana-lad, åana-ldrad träyta.

Avflagnade zoner och s p r i c k o r kan r e d o v i s a s som:

T o t a l area Area %

Längd-/breddförhållande O r i e n t e r i n g

Omkrets.

Genom bestämning av intensitetsnivåerna i gråskalan på de målade träytorna, t o r d e d e t vara möjligt a t t dessutom k v a n t i f i e r a :

Nedsmutsning Kulörvariationer

E v e n t u e l l b i o l o g i s k påväxt.

E f t e r u t v e c k l i n g av r i t s t e k n i k e n e l l e r annan metod för a t t avlägsna löst s i t t a n d e färgfilm, kan åter avflagnade områden och s p r i c k o r k v a n t i f l e r a s . Orsakerna t i l l adhesionsreduktionen kan a n a l y s e r a s .

S l u t s a t s e n b l i r a t t b i l d b e h a n d l i n g s t e k n i k e n , i kombination med lämplig me-tod för a t t avlägsna färg med reducerad vidhäftning, kan u t v e c k l a s t i l l e t t o b j e k t i v t i n s t r u m e n t med v i l k e t man på e t t t i d i g t stadium kan bedöma en må-l a d träytas k o n d i t i o n . Man s k u må-l må-l e i n t e behöva invänta s må-l u t f a s e n i e t t färgs k i k t färgs n e d b r y t n i n g (med betydande k r a c k e l e r i n g , a v f l a g n i n g och färgs p r i c k b i l d -n i -n g ) för a t t ku-n-na jämföra o l i k a ytbeha-ndli-ngssystem med vara-ndra.

Förhoppningsvis s k u l l e därmed u t v e c k l i n g e n av bättre ytbehandlingssystem för trä kunna påskyndas och i n r i k t n i n g e n av a r b e t e t s t y r a s med större pre-c i s i o n .

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troédssons forskningsfond

Trätekn i kCentr u nn

I N S T I T U T E T F Ö R T R . Ä T E K N I S K F O R S K N I N G

Box 5609,114 86 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-881 40 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-889 88