Från vaggan till sänghalmen:
En sambandsstudie om vuxenanknytning, dispositionell mindfulness och sexuell
nöjdhet
From the crib to the bedchamber:
A correlational study of adult attachment, dispositional mindfulness and sexual
satisfaction
Marina Andersson och Izabella Fagerlund
Institutionen för sociala och psykologiska studier Psykologi / Psykologprogrammet
Examensarbete / 30 hp
Handledare: Annika Norell Clarke Examinator: Maria Tillfors
Sammanfattning
Forskning om sexuell hälsa utgår ofta från ett patologiskt perspektiv och sällan belyses att sex kan vara hälsofrämjande. Sexuell nöjdhet är en hälsofrämjande aspekt och kan beskrivas som en individs kognitiva och emotionella attityd gentemot den egna sexuella aktiviteten. Erfarenheter av nära relationer och förmågan att vara närvarande i stunden kan ha betydelse för dessa attityder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan vuxenanknytning, dispositionell mindfulness (dvs tendens att vara medvetet närvarande i vardagen) och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter. Ett sekundärt syfte var att utvärdera psykometriska egenskaper hos den svenska översättningen av självskattningsformuläret Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ). Totalt 158 respondenter inkluderades i studien efter att via en digital enkät besvarat självskattningsformulären Erfarenheter av Nära Relationer (ENR), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE) och SSQ. Resultatet visade att samband förekommer mellan fenomenen samt indikerar att relationen mellan vuxenanknytning och sexuell nöjdhet medieras av dispositionell mindfulness. Resultatet tydde på att SSQ är ett reliabelt mätinstrument. Slutsatsen är att trygg anknytning och högre nivå av dispositionell mindfulness är associerat med högre nivå av sexuell nöjdhet. Lägre nivå av sexuell nöjdhet hos personer med mer anknytningsängslighet och/eller anknytningsundvikande tycks helt eller delvis kunna förklaras av att dessa individer också tenderar att vara mindre medvetet närvarande i vardagen. Resultatet bör utvärderas genom replikering och vidare studier bör undersöka andra aspekter som kan ha betydelse för sexuell nöjdhet.Huruvida mindfulness-baserade insatser skulle kunna ge positiva effekter på sexuell nöjdhet, särskilt för individer med otrygg anknytning, är en fråga för framtida forskning.
Nyckelord: Anknytningsundvikande, anknytningsängslighet, dispositionell mindfulness, sexuell hälsa, sexuell nöjdhet, vuxenanknytning
Abstract
Research on sexual health is often based on a pathological perspective and rarely emphasize sex as health-promoting. Sexual satisfaction is one health-promoting aspect that can be described as an individuals’ cognitive and emotional attitudes towards their own sexual activity. Experiences of close relationships and the tendency to be mindful could be of significance to these attitudes. This study aims to examine the relationship between adult attachment, dispositional mindfulness (i.e., tendency to be mindful in everyday life) and sexual satisfaction. A secondary aim was to evaluate the psychometric properties of the Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ) in Swedish. A total of 158 respondents were included in this study after participating in an online survey containing the self-assessment questionnaires Erfarenheter av Nära Relationer (ENR), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE) and SSQ. The results showed correlations between the variables and that the relationship between adult attachment and sexual satisfaction appears to be mediated by dispositional mindfulness. The results indicate that SSQ is a reliable scale. In conclusion secure attachment and higher levels of dispositional mindfulness are associated with higher levels of sexual satisfaction. Lower sexual satisfaction among individuals with more attachment anxiety and/or avoidance could be explained by their tendency to be less mindful in everyday life. The results should be evaluated through replication and further studies ought to investigate other aspects that may be of significance for sexual satisfaction. Whether mindfulness-based interventions could have positive effects on sexual satisfaction, especially for individuals with insecure attachment, is an issue for future research.
Keywords: Adult attachment, attachment anxiety, attachment avoidance, dispositional mindfulness, sexual health, sexual satisfaction
Tack!
Tack till alla som visat intresse för uppsatsämnet, engagerat sig och till de respondenter som deltagit och därmed möjliggjort arbetet. Tack till Leg psykolog Mika Traczyk som hjälpte till med översättningen av skattningsformuläret SSQ. Vi vill också rikta tacksamhet till Agnieszka Nomejko, Sandra Byers och Kelly Brennan-Jones för stöd och vägledning i deras tidigare arbete som därmed lotsade oss framåt i vårt. Och framförallt ett stort tack till vår handledare Annika Norell Clarke, som visat engagemang och tilltro till oss under hela processen.
Innehållsförteckning
Från vaggan till sänghalmen: En sambandsstudie om vuxenanknytning, dispositionell
mindfulness och sexuell nöjdhet ... 8
Sexuell nöjdhet (eng. sexual satisfaction) ... 9
Definition ... 9
Samband med hälsa, lycka och relationella aspekter ... 12
Vuxenanknytning ... 13
Definition ... 13
Dimensioner i vuxenanknytning ... 13
Samband med sex ... 16
Dispositionell mindfulness ... 17
Definition ... 17
Samband med sex ... 18
Vuxenanknytning och dispositionell mindfulness ... 19
Vuxenanknytning, dispositionell mindfulness och sex ... 20
Behovet av ytterligare forskning ... 21
Syfte ... 22
Metod ... 23
Design ... 23
Respondenter ... 23
Urval och rekrytering ... 23
Mätinstrument ... 24 Självskattningsformulär ... 25 Procedur ... 27 Pilotenkät ... 27 Etiska överväganden ... 28 Statistiska analyser ... 29 Resultat ... 30 Deskriptiv analys ... 30
Sexuell nöjdhet, relationsstatus och könsidentitet ... 31
Hur ser sambandet ut mellan vuxenanknytning, dispositionell mindfulness och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter? ... 32
I vilken utsträckning kan varians i sexuell nöjdhet förklaras av vuxenanknytning och dispositionell mindfulness hos svenska universitets- och högskolestudenter? ... 35
Kan dispositionell mindfulness mediera ett (eventuellt) samband mellan vuxenanknytning
och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter? ... 35
Diskussion ... 37
Hur ser sambandet ut mellan vuxenanknytning, dispositionell mindfulness och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter? ... 37
Vuxenanknytning och sexuell nöjdhet ... 37
Vuxenanknytning och dispositionell mindfulness ... 38
Dispositionell mindfulness och sexuell nöjdhet ... 39
Mindfulnessaspekten observerande ... 40
I vilken utsträckning kan varians i sexuell nöjdhet förklaras av vuxenanknytning och dispositionell mindfulness hos svenska universitets- och högskolestudenter? ... 40
Kan dispositionell mindfulness mediera ett (eventuellt) samband mellan vuxenanknytning och sexuell nöjdhet? ... 41
Utvärdering av SSQ ... 42
Styrkor och svagheter ... 43
Framtida forskning ... 46
Slutsats ... 47
Referenser ... 48
Bilaga 1: Informationsbrev och samtyckesblankett ... 56
Bilaga 2: Svensk översättning av Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ) ... 58
Bilaga 3: Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) ... 59
Tabellförteckning
Tabell 1: Beskrivning av begrepp som berör sex ... 11 Tabell 2: Beskrivning av aspekter inom dispositionell mindfulness ... 18 Tabell 3: Beskriving av urval utifrån ålder, könsidentitet och relationsstatus samt hur
medelvärden och standardavvikelser på skattningsformulär fördelas över grupper ... 30 Tabell 4: Reliabilitetsanalys av items i Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ) ... 32 Tabell 5: Produktmomentkorrelationer mellan variablerna sexuell nöjdhet,
anknytningsängslighet, anknytningsundvikande samt dispositionell mindfulness ... 34 Figurförteckning
Figur 1: Tvådimensionell modell av vuxenanknytning baserad på dimensionerna undvikande och ängslighet ... 14 Figur 2: Flödesschema över inklusion och exklusion av respondenter ... 24 Figur 3: Anknytningsundvikande som prediktor för sexuell nöjdhet, medierad av
dispositionell mindfulness ... 36 Figur 4: Anknytningsängslighet som prediktor för sexuell nöjdhet, medierad av dispositionell mindfulness ... 36
Från vaggan till sänghalmen: En sambandsstudie om vuxenanknytning, dispositionell mindfulness och sexuell nöjdhet
Flink och Linton (2019) menar att njutningsfullt sex är en av de mest hälsofrämjande aktiviteter det går att ägna sig åt. Individer som är mer sexuellt nöjda i sin kärleksrelation tenderar att vara mer nöjda med relationen överlag (Yeh, Lorenz, Wickrama & Conger, 2006) och en högre grad av njutbara sexuella situationer har visat sig vara betydelsefullt för generell livskvalitet (Debrot, Meuwly, Muise, Impett & Schoebi, 2017) och generell hälsa (Ekdahl, 2019). Sambandet mellan sex och hälsa går sannolikt åt två håll, där personer som mer frekvent har njutningsfullt sex rapporterar bättre hälsa och personer som mår bra verkar ha njutningsfullt sex mer frekvent. Däremot verkar inte mer sex i sig vara kopplat till hälsofördelar utan det avgörande verkar vara graden av njutbara sexuella situationer, alltså kvalitén (Ekdahl, 2019). Den intima kontakt som sex ofta innebär kan väcka känslor och tankar där erfarenheter av viktiga relationer under uppväxten (Drevstam, 2019) och förmågan att vara närvarande och njuta i stunden har betydelse för den sexuella upplevelsen (Flint & Linton, 2019).
Genom hela livet är sexualiteten en central del i att vara människa (World Health Organization [WHO], 2006). Sexuell hälsa är fundamental för vårt generella välmående och definieras som ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välmående i relation till sexualitet (se Tabell 1) vilket innebär att sexuell hälsa inte enbart definieras av frånvaro av sjukdom eller dysfunktion (WHO, 2019). Därför behöver ett positivt synsätt på sexualitet beakta den roll som njutbara sexuella relationer spelar för det generella välbefinnandet (Folkhälsomyndigheten, 2019). Sexuell hälsa inbegriper således också individens möjlighet att anta och njuta av den egna sexualiteten genom livet (American Sexual Health Association, 2020).
Vetenskapliga studier som undersöker sexuell hälsa utgår ofta från ett patologiskt, snarare än salutogent, perspektiv (Rosen & Bachmann, 2008) med fokus på negativa konsekvenser av sexualitet, så som oönskad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar (Blunt, 2012). Sexuell hälsa betraktas ofta primärt som en uppsättning av riskfaktorer vilka man avråder från, ett perspektiv som kan riskera att öka stigmatiseringen av sexualitet och samhällelig intolerans mot sexuell mångfald (American Sexual Health Association, 2020). Genom att lyfta sexualitet ur ett hälsoperspektiv belyses risker med sex samtidigt som vikten av njutbart sex uppmärksammas (American Sexual Health Association, 2020). WHOs definition av sexuell hälsa antar ett holistiskt perspektiv vilket inkluderar aspekter av sexualitet som är stärkande i livet generellt och i relation till andra människor (Willings, Mitchell & Collumbien, 2012). Inom forskning är faktorer som sexuell njutning, nöjdhet och
välbefinnande underrepresenterat och sällan inkluderat i interventioner som syftar till att förbättra sexuell hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019) och det finns behov av forskning med fokus på faktorer som kan främja välbefinnande (Ryff & Singer, 1998). Sexuell nöjdhet (se Tabell 1) som är en väsentlig del av sexuell hälsa och potentiellt kan korrelera med flera andra hälsofaktorer bör få mer uppmärksamhet inom forskning (Higgins, Mullinax, Trussell, Davidson & Moore, 2011).
Sexuell nöjdhet (eng. sexual satisfaction) Definition
Rosen och Bachmann (2008) har uppmärksammat att en tillräcklig definition av sexuell nöjdhet ännu saknas, till skillnad från definition av sexuell funktion (se Tabell 1). Pascoal et al. (2013) undersökte i en kvalitativ studie hur lekmän uppfattar vad sexuell nöjdhet är. Denna visade på att sexuell nöjdhet härleds till positiva upplevelser av sexuell aktivitet (se Tabell 1) snarare än från avsaknad av konflikt eller dysfunktion. I studien identifierades två huvudsakliga teman. Det ena temat handlade om positiva aspekter av den individuella upplevelsen av sex såsom njutning, upphetsning, positiva känslor och orgasm. Det andra temat handlade om relationella aspekter som ömsesidighet och romans. Vidare har Nomejko och Dolinska-Zygmunt (2014) uppmärksammat behovet av att komplettera existerande forskning om sexuell nöjdhet med ett salutogent perspektiv, där begreppet konceptualiseras som ett enskilt begrepp avskilt från sexuell funktion. En sådan konceptualisering kan enligt Nomejko och Dolinska-Zygmunt (2014) innefatta individens kognitiva och emotionella attityd gentemot den egna sexuella aktiviteten. Enligt Sánchez-Fuentes et al. (2013) är följande definition av sexuell nöjdhet, framtagen av Lawrence och Byers (1995), en av de mest accepterade; “an affective response arising from one’s subjective evaluation of the positive and negative dimensions associated with one’s sexual relationship” (Lawrence & Byers, 1995, p. 268). Denna definition är framtagen utifrån det teoretiska ramverket Interpersonal Exchange Model of Sexual Satisfaction (IEMSS), som kan användas för att förstå sexuell nöjdhet i relationer. Modellen bygger på relationen mellan sexuella belöningar och sexuella kostnader, där sexuella belöningar motsvarar utbyte i relationen som är behagligt och glädjande för individerna och sexuella kostnader motsvarar utbyte som kräver ansträngning eller orsakar obehag (Byers & McNeil, 2006). Enligt modellen påverkas sexuell nöjdhet av balansen mellan sexuella belöningar och sexuella kostnader i en relation, hur denna balans förhåller sig till förväntade sexuella belöningar och kostnader, uppfattad jämlikhet i relationen gällande sexuella belöningar och kostnader, samt kvaliteten i icke-sexuella aspekter av relationen (Byers &
McNeil, 2006; Lawrence & Byers, 1995). Enligt IEMSS förväntas mer sexuell nöjdhet om graden av nöjdhet med relationen är hög, om nivån av sexuella belöningar är högre än sexuella kostnader, om nivån av förväntade sexuella belöningar är högre än förväntade sexuella kostnader samt om dessa nivåer uppfattas jämlika för parterna i relationen (Byers, Demmons & Lawrence, 1998). IEMSS har undersökts och visat sig vara giltigt i flera populationer, däribland långvariga heterosexuella förhållanden (Lawrence & Byers, 1995; Sanchez-Fuentes & Santos-Iglesias, 2015), kortare datingrelationer (Byers, Demmons & Lawrence, 1998) och för kvinnor som tillhör sexuella minoriteter, såsom lesbiska, bisexuella, icke-definierade och queer (Byers & Cohen, 2017). IEMSS och definitionen ovan utgår från sexuell nöjdhet inom en intim relation och berör inte sexuell nöjdhet utanför en sådan kontext. Det gemensamma för konceptualiseringarna av sexuell nöjdhet är att samtliga utgår från den subjektiva uppfattningen av den egna sexuella aktiviteten.
Stephenson och Meston (2010) undersökte huruvida begreppen sexuell nöjdhet och sexuell ångest (se Tabell 1) utgör två sidor av ett kontinuum eller är oberoende av varandra visade på att begreppen är starkt negativt korrelerade, där hög nivå av sexuell nöjdhet ofta motsvarade låg nivå av sexuell ångest och vice versa. Samtidigt tycktes sexuell nöjdhet och sexuell ångest delvis oberoende av varandra. I en icke-klinisk population föreföll sexuell nöjdhet, jämfört med sexuell ångest, ha ett starkare samband med relationella faktorer (ex. relationskvalitet) och i klinisk population föreföll sexuell ångest, jämfört med sexuell nöjdhet, ha starkare samband med sexuell funktion. Vidare uppvisade sexuell nöjdhet och ångest delvis oberoende mönster över tid. Dessa resultat tyder på att begreppen åtminstone delvis är oberoende av varandra.
En undersökning av hur sexuell nöjdhet förhåller sig till sexuell lust (se Tabell 1) och sexuell aktivitet utifrån dyadisk och solitär sexualitet visade på att sexuell nöjdhet är relaterat till hög dyadisk och låg solitär sexuell aktivitet och lust oberoende av balansen mellan sexuell aktivitet och lust (Dosch, Rochat, Ghisletta, Favez & Van der Linden, 2016). Detta tyder på att den interpersonella aspekten är betydelsefull för sexuell nöjdhet. Studien är dock utförd på individer som ingår i heterosexuella parrelationer och resultatet kan således inte generaliseras till andra populationer, exempelvis individer som inte ingår i en parrelation.
Tabell 1
Beskrivning av begrepp som berör sex
Begrepp Beskrivning
Dyadisk sexualitet Sex med eller lust till sex med en annan individ (Dosch et al., 2016)
Sexualitet Omfattar kön, könsidentitet och könsroller, sexuell orientering, eroticism, njutning, intimitet och reproduktion. Sexualiteten upplevs och uttrycks i såväl tankar, fantasier, önskningar och värderingar som beteende, roller och relationer (WHO, 2006) Sexuell aktivitet (sex) Sådant en person gör för att uppnå sexuell njutning och
tillfredsställelse (Ekdahl, 2019)
Sexuell funktion De autonoma fysiologiska processer som förbereder kroppen för sexuell aktivitet och kan leda till orgasm (Ekdahl, 2019)
Sexuell hälsa Ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välmående i relation till sexualitet, inte enbart frånvaro av sjukdom eller dysfunktion (WHO, 2006)
Sexuell lust Summan av de krafter som driver oss mot eller bort från sexuellt beteende (Levine, 2003)
Sexuell nöjdhet Affektiv respons på egna värderingar av negativa och positiva dimensioner i ens sexuella relationer (Lawrence & Byers, 1995) Sexuell ångest Oro, frustration och ängslighet i relation till sexuell aktivitet
(Stephenson & Meston, 2010)
Sexuellt välbefinnande Kognitiv och emotionell värdering av en individs sexualitet (Laumann et al., 2006)
Samband med hälsa, lycka och relationella aspekter
En god fysisk och psykisk hälsa (Scott, Sandberg, Harper & Miller, 2012) och generellt bättre välmående (Davison, Bell, LaChina, Holden & Davis, 2009; Dundon & Rellini, 2010) är associerat med högre nivå av sexuell nöjdhet. Likaså är nöjdhet i relationen (Henderson, Lehavot & Simoni, 2009), förmåga att kommunicera med partnern (MacNeil & Byers, 2009) och självsäkerhet i sexuallivet (Haavio-Manila & Kontula, 1997) förknippat med högre nivå av sexuell nöjdhet.
Laumann et. al (2006) påvisade sambandet mellan sexuellt välbefinnande (se Tabell 1) och generell lycka hos 27500 män och kvinnor (40-80 år) i 29 olika länder. Trots kulturella skillnader tycktes prediktorer för sexuellt välbefinnande vara konsekvent världen över. Nivå av sexuellt välbefinnande predicerades av (1) fysisk och psykisk hälsa, där bättre hälsa predicerade högre nivå av sexuellt välbefinnande, (2) sexuell frekvens (dvs hur ofta man har sex och hur lång tid förspel pågår), där mer frekvent sex och längre förspel predicerade högre nivå av sexuellt välbefinnande och (3) relationsstatus (vilket inkluderade hur länge relationen förväntades fortsätta), där sambo- och datingrelationer tycktes predicera högre nivå av sexuellt välbefinnande jämfört med äktenskap, särskilt för män. Däremot var sexuellt välbefinnande positivt korrelerat med hur länge relationen förväntades fortsätta. Resultatet indikerade skillnad i sexuellt välbefinnande mellan män och kvinnor konsekvent världen över, där män generellt hade högre sexuellt välbefinnande.
Yeh et al. (2006) genomförde en longitudinell studie som pågick under elva års tid och inkluderade 283 gifta heterosexuella par. I denna studie undersöktes kausala samband mellan sexuell nöjdhet, nivå av glädje och nöjdhet i äktenskapet samt instabilitet i äktenskapet (dvs benägenhet att separera inom närmaste framtid). Resultatet visade att högre nivå av sexuell nöjdhet vid en tidpunkt predicerade ökad nivå av glädje och nöjdhet samt minskad instabilitet i äktenskapet vid en senare tidpunkt. Däremot kunde varken initial glädje och nöjdhet eller instabilitet i äktenskapet predicera nivå av sexuell nöjdhet i ett senare skede.
Utifrån litteraturen tycks sexuell nöjdhet vara nära relaterat till relationella faktorer och har även främst studerats i kontexten av intima relationer. Detta pekar på vikten av att undersöka anknytning i relation till sexuell nöjdhet då vår förmåga att skapa goda relationer som vuxen, inklusive sexuella relationer, påverkas av den anknytning som utvecklats tidigt i livet (Broberg, Granqvist, Ivarsson & Mothander, 2006).
Vuxenanknytning Definition
Anknytningsteorin utvecklades för att förklara människors benägenhet att skapa starka emotionella band till signifikanta andra och hur tidiga störningar i dessa viktiga relationer bidrar till känslomässigt lidande (Davis, Morris & Drake, 2016). Teorin växte fram genom att beskriva relationen mellan barn och förälder och har utvidgats till att omfatta relationer även senare i livet. Detta bidrar med kunskap om hur människor förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg samt självständighet, nyfikenhet och tilltro till den egna förmågan (Broberg et al., 2006). Ett barns erfarenheter från samspelet med sina primära vårdnadshavare ligger till grund för mentala representationer, även kallade inre arbetsmodeller, som skapas hos barnet. Dessa inre arbetsmodeller är bestående och fungerar som omedvetna kognitiva strukturer som ger information om hur världen kan förväntas vara, vilket stöd som kan förväntas och hur individen utifrån detta kan bete sig för att skapa största möjliga trygghet. Detta ligger till grund för hur vi relaterar till andra senare i livet (Howe, 2011). Anknytning handlar om ”hur människor (barn och vuxna) utvecklar och bevarar förmågan att använda sig av vissa utvalda personer som källor till trygghet och beskydd i stunder när fara hotar” (Broberg et al., 2006, s.158). Anknytningssystemet, vilket motsvarar hur olika beteenden koordineras för att möta evolutionära behov, aktiveras automatiskt av stimuli i omgivningen (Broberg et al., 2006) exempelvis vid fara eller i mötet med en potentiell sexpartner (Howe, 2011). Detta triggar igång anknytningsbeteende som syftar till att överleva, hantera och reproducera i den fysiska och sociala omgivningen (Broberg et al., 2006). När denna aktivering i anknytningssystemet bidragit till att individen exempelvis sökt skydd slås anknytningssystemet av (Broberg et al., 2006). Anknytningssystemet vägleder ständigt individens beteende (Howe, 2011) och är aktivt under hela livet (Broberg et al., 2006).
Ainsworth (1989) betonade hur anknytningsteorin kan bidra med kunskap om relationens utveckling och funktion ur ett livscykelperspektiv, däribland i sexuella kärleksrelationer. Framförallt har forskningen om vuxenanknytning berört anknytning i långvariga kärleksrelationer, som till skillnad från relationen mellan barn och förälder är symmetrisk, det vill säga båda parter ger och får trygghet (Broberg et al., 2006).
Dimensioner i vuxenanknytning
Vuxenanknytning grundas på två dimensioner, undvikande och ängslighet, som visas i Figur 1 (Bartholomew & Horowitz, 1991; Brennan, Clark & Shaver, 1998; Mikulincer & Shaver, 2003). Den undvikande dimensionen, som hädanefter kommer benämnas
anknytningsundvikande, motsvarar graden av en individs misstro gentemot sin partners välvilja samt eftersträvan och vidmakthållande av självständighet och emotionell distans gentemot partnern. Den ängsliga dimensionen, som hädanefter kommer benämnas anknytningsängslighet, motsvarar utsträckningen av en individs tendens att oroa sig för huruvida partnern kommer att vara tillgänglig när individen har behov av det (Mikulincer & Shaver, 2003).
Figur 1
Tvådimensionell modell av vuxenanknytning baserad på dimensionerna undvikande och ängslighet
Notering: Begrepp för olika varianter av otrygg vuxenanknytning varierar i litteraturen. Här används begreppet ambivalent vid låg nivå i undvikande och hög nivå i ängslighet, undvikande vid hög nivå av undvikande och låg nivå av ängslighet och desorienterad vid hög nivå i båda dimensionerna. Original från The Attachment Behavioural System In Adulthood: Activation, Psychodynamics, and Interpersonal Processes (s.69) av M. Mikulincer och P. R. Shaver, 2003, Advances in Experimental Social Psychology, 35(2), 53-152. Copyright 2003 av Elsevier Science.
Strategier baserade på de två ovan nämnda dimensionerna har visat individuella skillnader i förmåga till känsloreglering. Låg tendens till både undvikande och ängslighet när anknytningssystemet aktiveras tyder på en internaliserad representation av trygga anknytningspersoner, som i sin tur leder till fortsatt trygg anknytning, positiv självaktning och mer konstruktiva strategier för känsloreglering (Mikulincer & Shaver, 2003). Tryggt anknutna individer tenderar att ha en hälsosam balans mellan intimitet och autonomi samt en mer positiv syn på sig själva, andra och relationer. Dessa individer kan ha lättare att bedöma när det är dags att söka närhet till andra för trygghet och nöje (Howe, 2011). Sex för tryggt anknutna individer är ofta förknippat med positiva känslor, njutning och stärkande av relationen samt utforskande av sig själva och partnern. De tenderar att i större utsträckning uttrycka behov och sätta gränser i sexuella sammanhang jämfört med otryggt anknutna (Drevstam, 2019). Hög tendens till undvikande och/eller ängslighet kan indikera internaliserade representationer av oförutsägbara eller frånvarande anknytningspersoner som leder till fortsatt otrygg anknytning (Mikulincer & Shaver, 2003). Personer med otrygg anknytning har generellt sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med personer med trygg anknytning (Howe, 2011). Personer med låg tendens till undvikande och hög tendens till ängslighet (dvs ambivalent anknytning) tenderar att ha en negativ syn på självet och präglas ofta av låg självkänsla och låg tilltro på den egna förmågan. Detta leder ofta till ett beroende av emotionell närhet till andra individer men trots denna närhet försvinner inte upplevelsen av att vara oälskad eller försummad. Kärleksrelationer präglas ofta av ett starkt behov av försäkringar och närhet samt rädsla för att partnern ska få minskat intresse och minsta tecken på avvisning genererar starka känslor. Sex kan ses som en väg till emotionell närhet, men denna intimitet kan också medföra negativa tankar och känslor gällande den egna attraherbarheten och kompetensen (Howe, 2011). Personer med hög tendens till undvikande och låg tendens till ängslighet (dvs undvikande anknytning) tenderar att uppleva emotionell självständighet som mer bekvämt än emotionell närhet. Upplevelser av sårbarhet och emotionellt behövande kan påminna om tidigare avvisanden och undviks genom att hantera saker självständigt eller genom förnekelse. Dessa personer försöker ofta undvika sex som innebär njutning eller emotionell investering och sex syftar därför främst till att tillfredsställa fysiska behov (Howe, 2011). Hög tendens till både undvikande och ängslighet (dvs desorienterad) förknippas med lågt förtroende för andra individer och svårigheter med emotionell närhet till andra där intima relationer ofta präglas av desorientering, förvirring, kontroll, aggressivitet och fluktuation mellan att ingå och göra avbrott i relationer. I ångest- och stressfyllda situationer tenderar dessa personer att ha svårt att hantera sina egna känslor och möta andras behov (Howe, 2011).
Samband med sex
Anknytningssystemet kan påverka upplevelsen av sex, då sex tenderar att fylla olika funktion och leda till olika konsekvenser för individer med olika anknytningsstil (Birnbaum, Reis, Mikulincer, Gillath & Orpaz, 2006). Likaså kan sexuella upplevelser inverka på utvecklingen av emotionella band mellan parter, eftersom sexuella handlingar ofta inbegriper intimitet och socialt samspel som att exempelvis sova tillsammans, titta varandra i ögonen och kyssas (Birnbaum, 2015).
Gentzler och Kerns (2004) undersökte sambandet mellan vuxenanknytning och sexuella upplevelser hos 328 universitetsstudenter i en amerikansk studie. Resultatet visade på (1) att den grupp studenter som uppgav att de inte haft sex skattade högre på anknytningsundvikande, (2) att den grupp studenter som haft sex och som skattade högt på anknytningsundvikande i större utsträckning ingick i icke-romantiska sexuella aktiviteter, där en mindre restriktiv inställning till att ha sex utan emotionell intimitet utanför en romantisk relation medierade sambandet, (3) ett positivt samband mellan anknytningsängslighet respektive anknytningsundvikande och oönskade men ömsesidiga sexuella upplevelser (ex. haft sex med någon, trots att man inte ville, för att denne inte ska bli upprörd) hos kvinnor, samt (4) ett positivt samband mellan anknytningsundvikande och oönskade men ömsesidiga sexuella upplevelser hos män.
Birnbaum et al. (2006) undersökte samband mellan vuxenanknytning och upplevelsen av sex med en partner i en israelisk studie bestående av två delar. Den ena delen av studien inkluderade 500 respondenter från en icke-klinisk population där samtliga uppgav att de haft samlag i nuvarande eller en tidigare relation. Resultat från studien pekade på att anknytningsängslighet var associerat med en ambivalent beskrivning av sexuell upplevelse, då de rapporterade hög nivå av uppmärksamhet på egna behov och önskan om partnerns emotionella investering, samtidigt som de rapporterade hög nivå av tvivel på att vara älskade. Anknytningsundvikande verkade vara relaterat till mer aversiva sexuella känslor och tankar (ex. känsla av sårbarhet, negativa känslor om sig själv, besvikelse över partnerns sexuella beteende, oroande och distraherande tankar). Den andra delen av studien inkluderade 50 heterosexuella par och visade på att (1) positiva och negativa tankar och känslor under sex påverkade interaktioner i relationen i större utsträckning när någon av parterna hade hög nivå av ängslighet och (2) i mindre utsträckning i relationer där någon av parterna hade hög nivå av undvikande.
Schachner och Shaver (2004) undersökte i en amerikansk studie samband mellan vuxenanknytning och motiv till att delta i sexuell aktivitet. Resultatet visade på att (1)
respondenter som skattade högt på ängslighet, särskilt de som även skattat lågt på undvikande, tenderade att ha sex för att minska osäkerhet och upprätta intensiv närhet, (2) respondenter som skattade högt på dimensionen undvikande tenderade att ha sex i syfte att imponera på kamrater, framförallt vid sexuell interaktion utan emotionell intimitet och (3) respondenter som skattade högt på båda dimensionerna tenderade att ha sex för att inte bli lämnade eller avvisade.
Khoury och Findlay (2014) har i en australiensk studie undersökt sambandet mellan vuxenanknytning och sexuell nöjdhet med förmågan att kommunicera om sex som en potentiell mediator. Hypotesen var att individer med otrygg anknytning och låg förmåga till kommunikation kring sex skulle ha lägre sexuell nöjdhet. Resultatet från studien bekräftade hypotesen för otryggt anknutna individer i en relation som varat minst nio månader. Hypotesen kunde dock inte stärkas för individer i kortare relationer och som skattat högt på den ängsliga dimensionen. Vidare verkade individer som skattat högt på den undvikande dimensionen vara mindre sexuellt nöjda i sina relationer.
Stefanou och McCabe (2012) har i en systematisk litteraturöversikt granskat 15 studier som undersökt samband mellan vuxenanknytning och sexuell nöjdhet, sexuell dysfunktion eller sexuellt beteende (dvs frekvens, motivation och upplevelse). Denna påvisade att otrygg anknytning tycktes vara associerat med mindre nöjdhet i sexuella relationer och högre nivå av sexuell dysfunktion. Vidare tycktes undvikande anknytning vara relaterat till lägre frekvens av sexuell aktivitet.
Sammanfattningsvis tyder resultaten från tidigare studier på att det finns samband mellan vuxenanknytning (dvs grad av anknytningsundvikande respektive anknytningsängslighet) och sexuell nöjdhet, sexuella upplevelser, sexuell funktion, frekvens av och motiv till att delta i sexuell aktivitet. Sambandet mellan vuxenanknytning och sex kan medieras av tankar och känslor som påverkas av anknytningen och som har betydelse för sexuella upplevelser (Gentzler & Kerns, 2004). Det har framförts att tankar och känslor kan vara distraherande under sex och förmågan att fokusera och vara närvarande i stunden är betydelsefullt för att kunna njuta av sex (Flink & Linton, 2019). En aspekt som således kan ha betydelse för sexuell nöjdhet är dispositionell mindfulness.
Dispositionell mindfulness Definition
Mindfulness (sv. medveten närvaro) handlar om förmågan att styra sin uppmärksamhet till nuet och att med hjälp av alla sinnen öppet och icke-dömande observera, vilket innefattar öppenhet för livet som det är, hur andra är och hur man själv är (Kåver, 2016). Mindfulness
konceptualiseras både som ett tillfälligt tillstånd (dvs state) och ett stabilt personlighetsdrag (dvs trait), där mindfulness som personlighetsdrag också kallas dispositionell mindfulness (Tomlinson, Yousaf, Vitterse & Jones, 2018.). Grad av dispositionell mindfulness tycks påverkas av både genetiska och erfarenhetsbaserade komponenter, vilket innebär att dispositionell mindfulness varierar i populationen oberoende av övning i medveten närvaro (Brown, Ryan & Creswell, 2007). Samtidigt tycks regelbunden övning i medveten närvaro öka dispositionell mindfulness (Quaglia, Braun, Freeman, McDaniel & Brown, 2016).
Dispositionell mindfulness bör utvärderas som ett multidimensionellt begrepp (Rau & Williams, 2016). Baer et al. (2006) föreslår aspekterna observerande, medvetet agerande, beskrivande, icke-dömande och icke-reagerande (se Tabell 2). En sådan mångfacetterad konceptualisering underlättar förståelse för de komponenter som ryms inom begreppet och hur dessa komponenter relaterar till andra variabler (Baer, Smith, Hopkins, Krietemeyer och Toney, 2006).
Tabell 2
Beskrivning av aspekter inom dispositionell mindfulness
Aspekt Beskrivning
Beskrivande Att benämna inre upplevelser med ord
Icke-dömande Att ha en icke-värderande hållning gentemot tankar och känslor Icke-reagerande Att tillåta tankar och känslor att komma och gå utan att fastna i dem
eller dras med av dem
Medvetet agerande Att vara närvarande i aktiviteter i nuet, i motsats till automatiserat beteende medan uppmärksamhet är inriktad på något annat
Observerande Att notera eller vara närvarande i interna och externa upplevelser så som synintryck, ljud, sensationer, kognitioner och emotioner
Lilja et al., under utgivning
Samband med sex
Leavitt et al. (2019) undersökte samband mellan dispositionell mindfulness, mindfulness i sexuella situationer, sexuell nöjdhet, relationell nöjdhet och självkänsla i en amerikansk studie där samtliga respondenter var gifta och levde i heterosexuella relationer. Resultatet visade att
respondenter som hade högre nivå av dispositionell mindfulness också hade större tendens att vara medvetet närvarande i sexuella situationer. Dessutom verkade personer med högre tendens att vara medvetet närvarande i sexuella situationer också generellt ha bättre självkänsla, vara mer nöjda med relationen och, främst kvinnor, vara mer nöjda med sina sexliv.
I en studie av Khaddouma et al. (2015) undersöktes samband mellan sexuell nöjdhet, relationell nöjdhet och fem aspekter av dispositionell mindfulness (dvs icke-reagerande, observerande, medvetet agerande, beskrivande och icke-dömande). Resultatet visade att sexuell nöjdhet medierade sambandet mellan relationell nöjdhet och aspekterna observerande och icke-dömande. Övriga aspekter av dispositionell mindfulness visade inget signifikant samband med sexuell eller relationell nöjdhet. Dessa resultat går i linje med tidigare resonemang om att dispositionell mindfulness är och bör utvärderas som ett multidimensionellt begrepp (Baer et. al, 2006; Rau & Williams, 2016)
Resultatet från en tvärsnittsstudie av Lazaridou och Kalogianni (2013) med syfte att undersöka samband mellan dispositionell mindfulness och olika aspekter av sexualitet i en icke-klinisk population tydde på att dispositionell mindfulness korrelerade positivt med sexuell motivation, vilket konceptualiserades som önskan att ingå i en sexuell relation.
En systematisk litteraturöversikt över 15 studier om mindfulness-baserad behandling för patienter med sexuella dysfunktioner visade på att denna typ av behandling ger ökad lust och sexuell nöjdhet samt minskade besvär av sexuella dysfunktioner hos kvinnor (Jaderek & Lew-Starowicz, 2019). En pilotstudie som undersökt effekten av mindfulness-baserad gruppbehandling för patienter med erektil dysfunktion indikerade en positiv påverkan på erektil funktion, sexuell nöjdhet och icke-dömande av den egna upplevelsen (Bossio, Basson, Driscoll, Correia & Brotto, 2018).
Sammantaget tyder resultaten från tidigare studier på att det finns ett positivt samband mellan dispositionell mindfulness och medveten närvaro i sexuella situationer, sexuell motivation och sexuell funktion samt att mindfulnessbaserad behandling ger ökad sexuell nöjdhet i kliniska populationer. Sexuell nöjdhet har studerats i relation till medveten närvaro i sexuella situationer, som mediator i sambandet mellan dispositionell mindfulness och relationell nöjdhet samt som utfallsmått i interventionsstudier. Hur sambandet mellan dispositionell mindfulness och sexuell nöjdhet ser ut framgår inte av litteraturen.
Vuxenanknytning och dispositionell mindfulness
Tryggt anknutna individer verkar rapportera signifikant högre nivå av dispositionell mindfulness än otryggt anknutna individer (Cordon & Finney, 2008) och individuella
skillnader i dispositionell mindfulness kan genom anknytningsprocesser ha sina rötter i tidig barndom (Pepping & Duvengue, 2016).
I en metaanalys av Stevenson et al. (2017) undersöktes samband mellan vuxenanknytning och dispositionell mindfulness där negativa samband påvisades, dels mellan anknytningsängslighet och dispositionell mindfulness, dels mellan anknytningsundvikande och dispositionell mindfulness. Detta gällde såväl för dispositionell mindfulness som enskilt begrepp och för respektive aspekt av mindfulness, med undantag för aspekten observerande i relation till anknytningsängslighet där inget samband kunde påvisas.
Mindfulness har visat sig moderera sambandet mellan vuxenanknytning och välmående, där högre nivå av dispositionell mindfulness minskar den negativa effekten av otrygg anknytning på välmående (Davis, Morris & Drake, 2016), samt mellan anknytning och relationskvalitet, där risk för uppbrott för personer som skattat högt på anknytningsängslighet tycks mindre vid högre nivå av dispositionell mindfulness (Saavedra, Chapman & Rogge, 2010). Mindfulness har även visat sig mediera samband mellan anknytning och olika former av psykisk ohälsa och psykologisk sårbarhet. Vid otrygg anknytning tycks högre nivå av dispositionell mindfulness minska risk för depressivitet, ångest och stress (Akhavan-Abiri, Shairi & Gholami-Fesharaki, 2019; Linares, Jauregui, Herrero-Fernández & Estévez, 2016), ätstörning (Cortes-Garcia, Takkouche, Seoane & Senra, 2019; Pepping, O’Donovan, Zimmer-Gembeck & Hanisch, 2015), ångestkänslighet (Macaulay, Watt, MacLean & Weaver, 2015), självmedicinerande alkoholkonsumtion (Buchholz, 2016), nomofobi (Arpaci, Baloglu, Özteke Kozan & Kesici, 2017) samt typiska kännetecken vid emotionellt instabilt personlighetssyndrom (Fossati, Feeney, Maffei & Borroni, 2011). Sammanfattningsvis tyder litteraturen på att det förekommer ett samband mellan vuxenanknytning och dispositionell mindfulness samt att dispositionell mindfulness fungerar som moderator eller mediator i samband mellan vuxenanknytning och flera aspekter av hälsa.
Vuxenanknytning, dispositionell mindfulness och sex
Dosch et al. (2016) undersökte ett antal personlighetsdrag, däribland anknytning och dispositionell mindfulness, och dess relation till sexuell aktivitet (dvs frekvens av solitär och dyadisk sexuell aktivitet) samt sexuell lust (dvs solitär och dyadisk sexuell lust) i en schweizisk studie med individer i heterosexuella parrelationer. Studieresultatet presenterades med hjälp av tre kluster som tagits fram genom klusteranalys baserad på nivå av sexuell aktivitet och sexuell lust. Ett kluster karaktäriserades av hög dyadisk och låg solitär sexuell lust och aktivitet. Denna grupp skattade högst på sexuell nöjdhet och karaktäriserades av hög mindfulness och trygg
anknytning. Ett andra kluster karaktäriserades av hög dyadisk och hög solitär sexuell aktivitet och lust. Denna grupp skattade måttlig sexuell nöjdhet och karaktäriserades av trygg anknytning och låg mindfulness. Ett tredje kluster karaktäriserades av män med hög solitär och låg dyadisk sexualitet samt kvinnor med låg solitär och låg dyadisk sexualitet. Denna grupp skattade lägst på sexuell nöjdhet och karaktäriserades av låg mindfulness och undvikande anknytningsstrategier.
Behovet av ytterligare forskning
Sexualitet belyses oftast utifrån det patologiska perspektivet (Rosen & Bachmann, 2008) med fokus på negativa konsekvenser av sexualitet (Blunt, 2012). Sällan görs en distinktion mellan dessa negativa effekter och det positiva och hälsofrämjande som sex kan vara. En sådan hälsofrämjande aspekt är sexuell nöjdhet som ofta sammanblandats med sexuell funktion. Detta trots att sexuell funktion endast visat sig kunna förklara sexuell nöjdhet till viss del och att faktorer som psykologiskt välmående och förmåga till anpassning i relationer påverkar sexuell nöjdhet oberoende av sexuell funktion (Dundon & Rellini, 2010). Det saknas vedertagna mätinstrument som avser att mäta sexuell nöjdhet som ett enskilt konstrukt utifrån ett salutogent perspektiv.
Många studier om sexuell nöjdhet är gjorda i en amerikansk kontext och inom heterosexuella kärleksrelationer. Det är möjligt att normer, syn på sexualitet och sexuella rättigheter kan påverka sexuell nöjdhet. Det kan således vara av relevans att undersöka sexuell nöjdhet i flera populationer och i flera länder.
Sambandet mellan vuxenanknytning och sexuella upplevelser har undersökts i tidigare studier och trots att ett samband mellan dessa fenomen påvisats tycks anknytning enbart förklara en liten del av variansen i sexuell upplevelse. Således finns ett behov av vidare forskning kring hur andra variabler kan tänkas påverka sambandet. Faktorerna sexuell nöjdhet, dispositionell mindfulness och vuxenanknytning har tidigare undersökts av Dosch et al. (2016) utifrån kluster baserade på solitär och dyadisk sexuell aktivitet och lust. I studien inkluderades enbart individer i heterosexuella parrelationer och det saknas studier som inkluderat andra populationer, exempelvis singlar, i undersökning av dessa samband. Dessutom gjordes klusteranalyser baserat på solitär eller dyadisk sexualitet, vilket skulle kunna kompletteras med andra typer av analyser som inte baseras på kategorier.I övrigt saknas studier som tar hänsyn till samtliga tre faktorer, vilket innebär att vidare forskning behövs för att förstå relationen mellan dessa.
Syfte
Syftet med föreliggande studie var att ur ett salutogent perspektiv belysa sexuell nöjdhet samt att undersöka samband mellan vuxenanknytning, dispositionell mindfulness och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter. Denna population valdes då den bedömdes tillgänglig ur rekryteringssynpunkt inom tidsramen för föreliggande studie. Hypoteser om hur dessa samband skulle se ut presenteras under första frågeställningen. Inga hypoteser ställdes för andra och tredje frågeställningen. Frågeställningarna var:
1. Hur ser sambandet ut mellan vuxenanknytning, dispositionell mindfulness och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter?
H1a Hypotesen var att det skulle finnas ett negativt samband mellan
anknytningsängslighet och sexuell nöjdhet, då personer med hög grad av anknytningsängslighet verkar mer benägna att ha sex för att minska osäkerhet och upprätta intensiv närhet (Schachner & Shaver, 2004) samt att ingå i oönskad sexuell aktivitet (Gentzler & Kerns, 2004).
H1b Hypotesen var att det skulle finnas ett negativt samband mellan
anknytningsundvikande och sexuell nöjdhet, då personer med hög grad av anknytningsundvikande verkar mer benägna att ha sex utan emotionell intimitet, ingå i oönskad sexuell aktivitet (Gentzler & Kerns, 2004) samt ha sex mer sällan (Stefanou & McCabe, 2012).
H1c Hypotesen var att gruppen av tryggt anknutna studenter skulle uppge högre
nivå av sexuell nöjdhet jämfört med gruppen av otryggt anknutna studenter, då otrygg anknytning har associerats med mindre nöjdhet i sexuella relationer och högre nivå av sexuell dysfunktion (Stefanou & McCabe, 2012).
H2a Hypotesen var att det skulle finnas ett negativt samband mellan
anknytningsängslighet och dispositionell mindfulness, då detta påvisats i tidigare studier (Stevenson, Emerson & Millings, 2017).
H2b Hypotesen var att det skulle finnas ett negativt samband mellan
anknytningsundvikande och dispositionell mindfulness, då detta påvisats i tidigare studier (Stevenson, Emerson & Millings, 2017).
H3 Hypotesen var att det skulle finnas ett positivt samband mellan dispositionell
mindfulness och sexuell nöjdhet, då personer med högre tendens att vara medvetet närvarande i sexuella situationer verkar vara mer nöjda med sina sexliv (Leavitt, Lefkowitz & Waterman, 2019).
2. I vilken utsträckning kan varians i sexuell nöjdhet förklaras av vuxenanknytning och dispositionell mindfulness hos svenska universitets- och högskolestudenter?
3. Kan dispositionell mindfulness mediera ett (eventuellt) samband mellan vuxenanknytning och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter?
Ett sekundärt syfte var att utföra en psykometrisk utvärdering av den svenska översättningen av mätinstrumentet Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ), eftersom en sådan utvärdering saknas.
Metod Design
Denna studie genomfördes genom en digital enkätundersökning där data samlades in under perioden 2020-03-13 till 2020-03-30. Samtliga variabler mättes vid ett tillfälle och data samlades in under en begränsad tidsperiod, vilket innebär att detta är en tvärsnittsstudie (Borg & Westerlund, 2012; Kazdin, 2014). Studien är såväl explorativ som hypotesprövande och syftar till att utforska samband mellan psykologiska fenomen. Det är en korrelationsstudie eftersom ingen manipulation av variabler gjordes (Borg & Westerlund, 2012).
Respondenter
Urval och rekrytering
Respondenter rekryterades via annonsering på de sociala nätverkstjänsterna Facebook och Instagram där frivilliga vid intresse kunde välja att delta i studien genom att besvara enkäten, efter att först ha tagit del av information om studien, vad ett deltagande innebar och accepterat villkoren genom att lämna samtycke. I annonsen och informationsbrevet presenterades inklusionskriterierna. Respondenterna skulle vara över 18 år, vara student på universitet eller högskola, ha sexuell erfarenhet med en annan individ samt vara eller ha varit i någon kärleksrelation. Den som bedömde sig ha varit med om sexuellt trauma ombads avböja medverkan av etiska skäl. Urvalet gjordes utifrån tillgänglighet där de som såg annonsen kunde delta. Respondenter exkluderades från analys om de uppgav att de inte var studenter (se Figur 2 för flödesschema).
Figur 2
Flödesschema över inklusion och exklusion av respondenter
Mätinstrument
I följande avsnitt presenteras de mätmetoder som använts i studien. Insamlande av data gjordes genom att respondenterna besvarade tre självskattningsformulär: Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ) som avser att mäta sexuell nöjdhet, Erfarenhet av Nära Relationer (ENR) som mäter anknytning i vuxenlivet utifrån dimensionerna anknytningsängslighet och anknytningsundvikande samt Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE) som avser att mäta tendens till medveten närvaro i vardagen.
För att beskriva urvalet efterfrågades information om åldersspann (18-25, 26-35, 36-45, 46+), könsidentitet (man, kvinna, annat), relationsstatus (i fast kärleksrelation, inte i fast kärleksrelation) och lärosäte. Vidare fick respondenterna skatta generell hälsa genom att besvara frågorna Hur upplever du din generella fysiska hälsa? och Hur upplever du din generella psykiska hälsa? Dessa frågor besvarades på en femgradig Likert-skala (1=mycket dålig, 2=dålig, 3=ganska bra, 4=bra, 5=mycket bra), där högre poäng indikerade bättre upplevd hälsa. De respondenter som svarat att de är i en fast kärleksrelation fick besvara frågan Hur nöjd är du med er relation? och de respondenter som svarat att de inte är i en fast kärleksrelation fick besvara frågan Hur nöjd är du med att vara singel? Dessa frågor besvarades på en fyrgradig Likert-skala (1=inte alls nöjd, 2=lite nöjd, 3=ganska nöjd, 4=mycket nöjd), där högre poäng indikerade högre nivå av nöjdhet. I enkätstudier är det vanligt att mäta variabler som är mindre centrala för frågeställningarna med hjälp av en generell fråga som besvaras på en Likert-skala (McDowell, 2006), vilket också gjordes i föreliggande studie.
Självskattningsformulär
Sexual Satisfaction Quesionnaire (SSQ). SSQ är ett självskattningsformulär som utvecklats av Nomejko och Dolinska-Zygmunt (2014) och avser att mäta kognitiv och emotionell attityd till den egna sexuella aktiviteten. SSQ syftar till att belysa sexuell nöjdhet som ett eget konstrukt snarare än som avsaknad av sexuell dysfunktion. Formuläret består av tio påståenden och respondenten ombeds att på en fyrgradig Likert-skala (1=håller inte alls med, 2=håller inte riktigt med, 3=håller med till viss del, 4=håller med helt och hållet) ange i vilken utsträckning respektive påstående beskriver hur det är för denne. Exempel på ett påstående är item 2: “Sex är en källa till njutning för mig”. Totalt resultat av formuläret kan vara mellan 0 och 40, där högre poäng tyder på högre nivå av sexuell nöjdhet. Item 1, 3 ,5, 8 och 9 kodas reverserat. Ett exempel på ett reverserat påstående är item 8: “Mitt sexliv gör mig frustrerad”. Utvärdering av originalversionen av SSQ, som är på polska, har visat hög psykometrisk reliabilitet och hög intern konsistens med Cronbachs Alpha på 0.83 i en polsk kontext (Nomejko & Dolinska-Zygmunt, 2014). SSQ har översatts till engelska av Nomejko & Dolinska-Zygmunt (2014) men den engelska versionen har inte psykometriskt utvärderats. I föreliggande studie översattes SSQ från engelska till svenska (se Bilaga 2) av ansvariga för studien vilket kontrollerades och korrigerades mot den polska versionen av en polsktalande psykolog med forskningsbakgrund. SSQ användes i föreliggande studie som mätinstrument för sexuell nöjdhet och Cronbachs alfa var .86 för urvalet. Försök att hitta något psykometriskt utvärderat instrument på svenska gjordes i kontakt med flera ansvariga för masterprogrammet i sexologi vid Malmö universitet men i brist på instrument som avser att mäta sexuell nöjdhet valdes SSQ då det bedömdes fånga konstruktet och hade utvärderats i någon mån tidigare, om än på andra språk.
Erfarenheter av Nära Relationer (ENR). ENR är den svenska versionen av självskattningsformuläret Experiences in Close Relationships (ECR) som utvecklats av Brennan, Clark & Shaver (1998) och översatts till svenska av Broberg & Granqvist (2003), se Bilaga 3. ENR avser att mäta vuxenanknytning utifrån två dimensioner, anknytningsängslighet och anknytningsundvikande, där anknytningsängslighet motsvarar oro i nära relationer och överdriven rädsla för att bli övergiven och anknytningsundvikande motsvarar ett överdrivet behov av att vara oberoende av andra (Strand & Ståhl, 2008). ENR består av 36 items som besvaras på en sjugradig Likert-skala (1=instämmer inte alls, 4=neutral/blandad, 7=instämmer helt), där jämna items avser att mäta anknytningsängslighet och ojämna items avser att mäta anknytningsundvikande. Exempel på ett påstående som mäter anknytningsängslighet är item 2: “Jag oroar mig för att bli övergiven”. Exempel på ett påstående som mäter
anknytningsundvikande är item 11: “Jag vill gärna komma nära min partner men drar mig ändå ofta undan”. Item 3, 15, 19, 22, 25, 27, 29, 31, 33 och 35 kodas omvänt. Högre medelvärde på dimensionen anknytningsängslighet indikerar högre grad av ängslighet i anknytningen och högre medelvärde på dimensionen anknytningsundvikande indikerar högre grad av undvikande i anknytningen. Högt medelvärde på anknytningsängslighet är 3.46 eller högre och högt medelvärde på anknytningsundvikande är 2.93 eller högre. Låg skattning, det vill säga lägre än de presenterade gränsvärdena, på båda dimensionerna indikerar trygg anknytning och höga värden i någon av eller båda dimensionerna indikerar någon typ av otrygg anknytning (Brennan, Clark, & Shaver, 1998). En psykometrisk utvärdering av ENR visar på liknande faktorstruktur som originalversionen ECR samt hög reliabilitet med Cronbachs Alfa på 0,91 (Strand & Ståhl, 2008). Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) har ännu bara använts i mindre opublicerade studier (Strand & Ståhl, 2008). ECR har däremot flitigt använts i forskningssammanhang (ex. Leigh & Anderson, 2013). ENR används i föreliggande studie som mätinstrument för vuxenanknytning, då det bedömdes motsvara den välbeprövade originalversionen samt uppfattades användarvänligt. Cronbachs alfa för urvalet var .93 på delskalan anknytningsundvikande och .93 på delskalan anknytningsängslighet.
The Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE). The Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) är ett självskattningsformulär ursprungligen skapat av Baer et al. (2006) och bygger på en mångfacetterad konceptualisering av dispositionell mindfulness. FFMQ avser att mäta tendensen att vara medvetet närvarande i vardagen (Christopher, Neuser, Michael, Baitmangalkar, 2012) utifrån mindfulness som ett stabilt personlighetsdrag (Ackerman, 2020). Instrumentet har en global skala (dvs summa av samtliga items) och fem delskalor. Den svenska reviderade versionen (FFMQ_SWE) består av 29 items, se Bilaga 4, indelade i fem delskalor: icke-reagerande bestående av sex items, exempelvis item 4: “Jag lägger märke till mina känslor utan att behöva reagera på dem”, observerande bestående av sju items, exempelvis item 6: “När jag tar en dusch eller ett bad så är jag uppmärksam på upplevelsen av vatten på min kropp”, medvetet agerande bestående av fem items, exempelvis item 15 (reverserat): “Jag tycker att det är svårt att hålla kvar min uppmärksamhet på det som händer i nuet”, beskrivande bestående av sex items, exempelvis item 26: “Det känns naturligt för mig att sätta ord på mina upplevelser” samt icke-dömande bestående av fem items, exempelvis item 3 (reverserat): “Jag kritiserar mig själv för att ha känslor som är irrationella eller olämpliga”. Respondenten skattar påståenden på en femgradig Likert-skala (1=aldrig/nästan aldrig, 2=sällan, 3=ibland, 4=ofta och 5=alltid) genom
att välja den siffra som stämmer bäst överens med den egna uppfattningen om hur det i allmänhet är för denne. Högre poäng inom respektive delskala innebär högre tendens till att vara medvetet närvarande i vardagen. På den globala skalan kan respondenten erhålla mellan 29–145 poäng. Psykometrisk utvärdering av FFMQ_SWE har visat god intern konsistens, reliabilitet, konstruktvaliditet och test-retest validitet. Det har bedömts som ett stabilt mått över tid och användbart inom såväl kliniska som icke-kliniska grupper (Lilja et al., under utgivning). FFMQ_SWE används i föreliggande studie som mätinstrument för dispositionell mindfulness. Cronbachs alfa var .88 för urvalet i denna studie.
Procedur
Datainsamling gjordes i det webbaserade enkätverktyget Survey & Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet. En pilotversion av enkäten genomfördes under perioden 2020-03-05 till 2020-03-10 i syfte att undersöka huruvida det fanns otydligheter. Efter korrigering grundad på återkoppling från pilotstudien publicerades slutversionen av enkäten som fanns tillgänglig för frivilliga att besvara när som helst mellan 13 och 2020-03-30. Därefter genomfördes statistiska analyser på insamlade data.
Pilotenkät
12 tillgängliga personer besvarade pilotenkäten och lämnade återkoppling om upplevelsen av att genomföra denna. I återkopplingen framkom att enkäten som helhet var tydlig samt att informationen och instruktionerna var enkla att förstå. Två synpunkter föranledde korrigering av enkäten. Den ena berörde svarsalternativen i skattningsformuläret Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ). Där framkom svårigheter att skatta då översättningarna utmynnat i alternativen “instämmer inte alls, instämmer inte riktigt, instämmer lite, instämmer helt”, där respondenter upplevde för stor diskrepans mellan “instämmer lite” och “instämmer helt”. Översättningen korrigerades i samråd med handledare och alternativen ersattes med “håller inte alls med, håller inte riktigt med, håller med till viss del, håller med helt och hållet”. Den andra synpunkten innefattade upplevelsen av att många frågor liknande varandra, vilket bidrog till förvirring hos respondenterna huruvida de redan svarat på frågan eller inte. I samråd med handledare gjordes därför ett förtydligande i informationsbrevet med frasen: “Vissa påståenden kan upplevas lika varandra, men försök att besvara alla påståenden så gott du kan”. En tredje synpunkt var att svarsalternativen i formulären inte var synliga på skärmen vid besvarande av frågor längre ner i enkäten då denna besvarades på dator. Detta var dock ingenting som kunde åtgärdas tekniskt.
Etiska överväganden
Studenter på psykologprogrammet fick inom ramen för examensarbete ett rektorsbeslut med tillfälligt undantag från förbud att samla in, lagra och analysera känsliga personuppgifter. Detta med förutsättning att studenterna skrev och lämnade in en etikansökan, inkluderat informationsbrev och samtyckesblankett (se Bilaga 1), som internt skulle granskas och godkännas. Föreliggande studie examinerades på ett etikseminarium. Insamlande av information om individers hälsa och sexualliv betraktas som känsliga personuppgifter (Datainspektionen, 2020a), om informationen direkt eller indirekt kan härledas till en levande fysisk person (Datainspektionen, 2020b). Fysiska personer kan knytas till nätidentifierare som lämnas av den tekniska utrustning som används, såsom IP-adresser. Detta kan efterlämna spår som tillsammans kan användas för att skapa profiler och identifiera fysiska personer (Datainspektionen, 2020c). Information om studiens syfte, GDPR och hur data skulle lagras och användas samt betoning på frivillighet och rätten att avbryta medverkan gavs skriftligt till respondenter för att möjliggöra informerat samtycke.
En riskanalys gjordes under konstruerandet av enkätundersökningen. I enlighet med Karlstad universitets krav för hantering av personuppgifter ska endast nödvändiga data samlas in. Ett självskattningsformulär för varje psykologiskt konstrukt valdes, dels utifrån att de adekvat tycktes fånga respektive konstrukt i sin helhet, dels att frågorna var formulerade så att risken att negativa affekter hos respondenter skulle väckas var minimal. Främst självskattningsformulär som avser att mäta vuxenanknytning krävde ett noga övervägande då formulär som finns att tillgå innehåller frågor som kan väcka tankar om den egna livssituationen och det egna fungerandet. Vidare uppmuntrades respondenter avböja medverkan om de bedömde att de tidigare varit med om sexuellt trauma, då frågor om sex och sexualitet kan väcka känslor och tankar som ansvariga för studien inte hade möjlighet att hantera. En ytterligare aspekt var de demografiska frågorna som kan öka möjligheten till identifiering av respondenter. Därför gjordes överväganden tillsammans med handledare vilken typ av demografiska frågor som var nödvändiga att ställa för att beskriva urvalet och istället för exakt ålder angavs ålder inom åldersspann.
Det finns en risk att besvarande av frågor som berör privatliv och hälsa, såsom sexualitet och vuxenanknytning, via en digital plattform kan upplevas utlämnande. Respondenter hade inte möjlighet att hoppa över frågor, men informerades om rätten att när som helst under processen avbryta medverkan utan att uppge orsak. I Survey & Report framgick att det fanns respondenter som valt att påbörja enkäten utan att avsluta den. Däremot presenterades inga
siffror som påvisade omfattningen. Ansvariga för studien kunde inte ta del av data från dessa respondenter.
Det finns också en risk med att göra en digital enkätstudie då det inte finns någon etablerad kontakt med deltagarna, vilket minskar möjligheten för att dessa kontaktar studieansvariga vid frågor. I föreliggande studie gjordes förarbete, bland annat genom en pilotenkät, för att enkäten skulle vara tydlig och användarvänlig.
Data lagrades i Survey & Report samt på en dator distribuerad av psykologiämnet på Karlstads universitet i syfte att utföra statistiska analyser. Detta för att minska risken att data hamnade på avvägar. Ansvariga för studien kunde inte identifiera respondenter utifrån lagrade data. Data lagrades tills att uppsatsen godkänts och betyget registrerats i Karlstads universitets studieregister. Ifall uppsatsperioden skulle förlängas skulle data lagras som längst till juni 2021.
I analysen presenterades data på gruppnivå i syfte att förhindra utlämnande av uppgifter som skulle kunna härledas till enskilda respondenter.
Statistiska analyser
Bearbetning av data gjordes med SPSS Statistics 25.0 (IBM, 2017) samt tilläggsprogrammet PROCESS 3.4.1 (Hayes, 2019). Data i studien var inte alltid normalfördelad och därför gjordes både icke-parametriska och parametriska analyser. Då inga skillnader visades mellan analysmetoder har endast resultat från de parametriska analyserna redovisats i resultatdelen. De statistiska analyser som gjordes för att undersöka korrelationer
var Spearmans rangkorrelationskoefficient och Pearsons
produktmomentkorrelationskoefficient. Baserat på signifikanta korrelationer genomfördes en multipel regressionsanalys för att utröna varians i beroendevariabeln sexuell nöjdhet med prediktorerna dispositionell mindfulness och vuxenanknytning. Tre Mann-Whitney och tre oberoende t-test genomfördes för att undersöka skillnader i sexuell nöjdhet mellan grupper: trygg respektive otrygg anknytning, kvinna respektive man, i relation respektive singel. De tester som jämför nivå av sexuell nöjdhet utifrån kön och relationsstatus genomfördes för att utvärdera huruvida dessa variabler skulle ingå i en multipel regressionsanalys. Två enkla mediationsanalyser genomfördes för att beräkna eventuell mediationseffekt av dispositionell mindfulness på sambandet mellan vuxenanknytning och sexuell nöjdhet. Reliabilitetsanalys och analys av dimensionalitet gjordes för att psykometriskt utvärdera mätinstrumentet SSQ. Varje analys är baserad på samtliga 158 inkluderade deltagare och konstruktionen tillät inte obesvarade items, således saknas internt bortfall.
Resultat Deskriptiv analys
158 respondenter inkluderades i analyserna och beskrivning av stickprovets egenskaper utifrån ålder, könsidentitet och relationsstatus samt hur medelvärden på självskattningsformulären fördelas över grupper kan avläsas i Tabell 3.
Tabell 3
Beskrivning av urval utifrån ålder, könsidentitet och relationsstatus samt hur medelvärden och standardavvikelser på skattningsformulär fördelas över grupper
Demografiska variabler Antal (Procent) SSQ FFMQ Undvikande Ängslighet n (%) M (SD) M (SD) M (SD) M (SD) Ålder 18-25 år 83 (52.5) 29.3 (5.8) 94.3 (13.1) 2.7 (1.1) 3.9 (1.3) 26-35 år 56 (35.4) 30.0 (5.8) 94.1 (14.6) 2.6 (1.1) 3.5 (1.4) 36-45 år 16 (10.1) 32.3 (5.0) 94.0 (13.3) 2.9 (1.3) 3.7 (1.2) 46+ år 3 (1.9) 36.3 (2.1) 104.7 (8.6) 2.0 (0.9) 3.1 (1.4) Könsidentitet Kvinna 126 (79.7) 30.0 (5.8) 93.3 (13.0) 2.5 (1.1) 3.9 (1.4) Man 32 (20.3) 30.1 (5.5) 98.8 (14.9) 3.1 (1.1) 3.2 (1.1) Annat 0 (0.0) - - - - Relationsstatus I fast kärleksrelation 105 (66.5) 30.1 (5.6) 94.4 (13.5) 2.4 (1.0) 3.5 (1.3) Singel 53 (33.5) 29.9 (6.1) 94.4 (13.9) 3.2 (1.1) 4.2 (1.4) Total 158 (100) 30.0 (5.8) 94.4 (3.6) 2.6 (1.1) 3.7 (1.4) Specifik notering: I kolumnen SSQ anges medelvärde och standardavvikelse på självskattningsformuläret Sexual Satisfaction Questionnaire. I kolumnen FFMQ anges medelvärde och standardavvikelse på den globala skalan av självskattningsformuläret Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE). I kolumnen Undvikande anges medelvärde
och standardavvikelse på delskalan anknytningsundvikande i självskattningsformuläret Erfarenheter av Nära Relationer (ENR). I kolumnen Ängslighet anges medelvärde och standardavvikelse på delskalan anknytningsängslighet i skattningsformuläret ENR.
Sextiofem respondenter (41.1%) uppgav att de var studenter vid Karlstads universitet, 21 respondenter (13.3%) studerade vid Mittuniversitetet och 19 respondenter (12.0%) vid Göteborgs universitet. Resterande respondenter (N=53, 33.6%) uppgav att de var studenter vid 23 andra lärosäten i Sverige, med en till sex studenter från respektive lärosäte. Urvalets upplevda generella fysiska (M=3.8, SD=0.9) och psykiska (M=3.5, SD=1.0) hälsa var mellan ”ganska bra” och ”bra”. Respondenter som uppgett att de är i en fast kärleksrelation var som grupp mellan ”ganska nöjda” och ”mycket nöjda” med relationen (M=3.6, SD=0.7). Respondenter som uppgett att de inte är i en fast kärleksrelation var som grupp mellan ”lite nöjda” och ”ganska nöjda” med att vara singlar (M=2.6, SD=0.9).
Sexuell nöjdhet, relationsstatus och könsidentitet
Ett oberoende t-test genomfördes för att undersöka huruvida nivå av sexuell nöjdhet skiljer sig mellan gruppen av respondenter som uppgett att de är i en fast kärleksrelation och gruppen av respondenter som uppgett att de inte är det. Analysen påvisade ingen signifikant skillnad mellan grupperna (t = 0.22, df = 156, p =.824, tvåsidig).
Ett oberoende t-test genomfördes för att undersöka huruvida nivå av sexuell nöjdhet skiljer sig mellan gruppen av respondenter som uppgett att de identifierar sig som kvinnor och gruppen av respondenter som uppgett att de identifierar sig som män. Analysen påvisade ingen signifikant skillnad mellan grupperna (t = -0.09, df = 156, p = .929, tvåsidig).
Reliabilitetsanalys och analys av dimensionalitet av Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ)
Reliabilitetsanalys genomfördes för att utvärdera intern konsistens i den svenska versionen av skattningsformuläret SSQ. Cronbachs alfa för SSQ från urvalet var .86, vilket indikerar att mätinstrumentet är reliabelt. Inspektion av korrelationer mellan respektive item och den totala summan av resterande items visade på medelstarka till starka korrelationer (se Corrected Item-Total Correlation i Tabell 4). Cronbachs alfa för SSQ skulle inte bli högre om något enskilt item plockas bort (se Cronbachs Alfa om Item Exkluderas i Tabell 4).
