Hells Angels och Fucked for Life: en analys av två gängverksamheters uppbyggnad, normer och värderingar

Full text

(1)2006:106. D-UPPSATS. Hells Angels och Fucked for Life En analys av två gängverksamheters uppbyggnad, normer och värderingar. LINA ANDERSSON. SOCIOLOGI D Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell produktionsmiljö. 2006:106 • ISSN: 1402 - 1552 • ISRN: LTU - DUPP--06/106 - - SE.

(2) Hells Angels och Fucked for Life – en analys av två gängverksamheters uppbyggnad,. normer och värderingar. Luleå Tekniska Universitet Sociologi D D-uppsats, HT 2005 Författare: Lina Andersson Handledare: Elisabeth Berg.

(3) Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att söka en förståelse om varför vissa människor ansluter sig till kriminella gängverksamheter och nätverk och hur detta påverkar de enskilda individerna, grupperingen i sig samt det övriga samhället. I denna studie har jag använt mig utav två typexempel av aktiva kriminella gängverksamheter, Hells Angels och Fucked for Life. Detta för att undersöka hur dessa är uppbyggda samt studera dess normer och värderingar. Den metod jag använt mig utav är kvalitativ metod. De teorier som jag utgått ifrån är teorier som i större eller mindre utsträckning förklarar vem som blir kriminell och hur man blir det. Dessa teorier är teorin om den sociala verkligheten, anomiteorin, strain-teorin, kontrollteorier, teorier om differentiella associationer, subkulturteorier samt gängteorier.. De resultat som framkommit under arbetets gång visar att det finns ett klart uttalat samband mellan kriminalitet och umgänge med kriminella kamrater. Andra faktorer som har visat sig påverka sannolikheten för att utveckla en kriminell livsstil och ansluta sig till kriminella gängverksamheter är bland annat att vara ung, man och dessutom tillhöra en minoritetsgrupp. Ytterligare riskfaktorer är att som individ känna ett utanförskap, ha ett svårhanterligt temperament, vara spänningssökande och ha en låg självkänsla. Föräldrarnas förhållningssätt gentemot sina barn samt brist på social kontroll kan också ha betydelse för kriminella gängverksamheter. Studiens resultat har dessutom visat att det för tio år sedan fanns sex kriminella gäng och nätverk. Idag finns det 46 gäng och nätverk, varav två av dessa är Hells Angels och Fucked for Life. Hells Angels och Fucked for Lifes medlemsantal och brottslighet har växt mycket snabbt utan att polisen har kunnat stoppa dem..

(4) Abstract The purpose with this essay was to find an understanding about why people join criminal gangs and how this affect the individuals, the gang and the whole society. I have adopt two typical examples of active criminal gangs for this study, Hells Angels and Fucked for Life. I have chosen these gangs to be able to examine how they are edified and to study their norms and values. For this essay I have used a qualitative method. I have used theories that in some way explains who and why a person become criminal. These theories are the theory about the social reality, the anomy-theory, the strain-theory, theories about control, theories about differential associations, subculture-theories and theories about gangs.. The results of this essay shows that there is a pronounced connection between criminality and relations with criminal friends. Other factors that affect the possibility to develop a criminal life and to join criminal gangs is for example to be young, be a man and belong to a minority group. Further risk factors for individuals is to have a feeling of being outside the society, have a temperament that is hard to manage, be a person who seeks for excitement and have a low self-esteem. Parents manner against their children and a lack of social control is other factors that can be significant for criminal gangs. The results of this study shows that 10 years ago there was six criminal gangs in Sweden. Today there are 46 gangs, two of them is Hells Angels and Fucked for Life. Hells Angels and Fucked for Life’s number of members and criminality has grown very fast the last years and the police has not been able to stop them..

(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.. Inledning. 1. 1.1. Syfte och frågeställningar. 2. 1.2. Metod. 2. 1.2.1. Materialbeskrivning. 3. 1.2.2. Validitet och reliabilitet. 4. 1.2.3. Avgränsning. 5. 2.. Tidigare forskning. 6. 2.1. Begreppsredovisning och definitioner. 8. 2.1.1. Gängbegreppet. 9. 2.1.2. Nätverksbegreppet. 10. 3.. Teoretiska utgångspunkter. 10. 3.1. Den sociala verkligheten och anomiteorin. 10. 3.2. Strain-teorin. 11. 3.3. Kontrollteorier. 13. 3.4. Differentiella associationer. 14. 3.5. Subkulturteorier. 15. 3.6. Gängteorier. 16. 4.. Riskfaktorer för kriminella gängverksamheter. 18. 4.1. Enkla och komplicerade samspel. 19. 4.2. Individuella och sociala aspekter med gängverksamhet. 20. 4.3. Kontrollens betydelse för gängverksamhet. 21. 4.4. Val av gängmedlemmar, medbrottslingar och offer. 22. 4.5. Hells Angels. 22. 4.6. Fucked for Life. 25. 5.. Diskussion. 27. 6.. Käll – och litteraturförteckning. 31.

(6) 1.. Inledning. För tio år sedan fanns det sex tungt kriminella gängverksamheter och nätverk1 i Sverige. Då förknippades fyra mc-klubbar och två andra gäng och nätverk med grov organiserad brottslighet. Mc-klubbarna var Bandidos i Helsingborg och Hells Angels (HA) i Malmö samt två blivande Hells Angels-avdelningar i Helsingborg respektive Stockholm. Sammanlagt bestod dessa av cirka 60 personer. De övriga gängen och nätverken utgjordes av exjugoslaviska kretsar i Malmö och Stockholm som bestod av cirka 50 personer. Sedan dess har antalet kriminella ligor, gäng och nätverk närmast exploderat. Idag finns det 46 gängverksamheter och nätverk på 23 orter över hela landet, från Luleå i norr till Trelleborg i söder. Till dessa knyts minst 700 personer. Samtliga gängverksamheter och nätverk anses enligt EU:s definition syssla med grov organiserad brottslighet. Denna definition innebär att allvarliga kriminella handlingar utförs av fler än två personer under en lång tid med tydliga vinningseller maktintressen (DN 20050927).. Boendesegregationen i Sveriges storstadsområden har ökat vilket även medfört en ökning av gängbildningar och nätverk av olika slag. Forskning har visat att invandrare ofta stöter på många problem i samband med sin integration i det svenska samhället. Sarnecki (1996) har flera gånger hävdat att de problem som invandrare stöter på kan bidra till att invandrare är överrepresenterade vad gäller brottslighet och gäng- och nätverksbildning. Media har dessutom, vid flera tillfällen, förmedlat en bild av att det i Sveriges storstäder, och framförallt i de mångkulturella förorterna, skulle finnas ett stort inslag av olika etniska grupperingar, som exempelvis Fucked for Life (FFL). Mot bakgrund av de alarmerande rapporter som förekommit i media anser jag det angeläget att studera gäng- och nätverksproblematiken, dess orsaker och konsekvenser (Pettersson 2002:72-73, 76-78).. Mitt val av ämne grundar sig på tidigare utförda studier som alla berört kriminalitet ur något perspektiv. Därför föll sig denna problematik självklar för mig. Ämnet är väldigt intressant eftersom kriminella gängverksamheter och nätverk är det mest extrema fallet av detta problem. Gängbildningar och nätverk av varierande slag är något som människor ofta kan stöta på i det dagliga livet, vare sig de vill eller inte, och som kan få enorma konsekvenser om det inte uppmärksammas i tid. Den brottslighet som förknippas med detta problem är ofta grov och organiserad och kan många gånger vara ett problem för hela Sverige och utgöra ett hot mot. 1. Se 2.1.1 om gängbegreppet och 2.1.2 om nätverksbegreppet..

(7) själva rättsystemet i form av hot mot exempelvis domare, åklagare och vittnen i samband med rättegångar mot gäng- och nätverksmedlemmar. Därför är detta något som bör tas på största allvar.. 1.1. Syfte och frågeställningar. Syftet med denna undersökning är att genom en kvalitativ studie söka en förståelse om varför människor ansluter sig till kriminella gängverksamheter och nätverk. Studien ämnar söka svar på hur gäng och nätverk påverkar de enskilda individerna, grupperingen i sig samt det övriga samhället, vilket innebär att studien kommer att ske på makro- meta- och mikronivå. Till denna undersökning används två typexempel av aktiva kriminella grupperingar. Detta för att undersöka hur dessa är uppbyggda samt studera dess normer och värderingar. De grupperingar som är ämnade att studeras är invandrargänget Fucked for Life och mc-gänget Hells Angels. Dessa knyts enligt EU:s definition till grov organiserad brottslighet på ett eller annat sätt. Grupperingarna har även under ett antal år fått en del utrymme i svensk media. Målet med denna studie är inte att försöka acceptera detta problem utan snarare att försöka förstå gäng- och nätverksproblematiken och dess konsekvenser. Följande övergripande frågeställningar kommer att belysas: •. Varför ansluter sig människor till kriminella gängverksamheter och nätverk?. •. Hur påverkar gänget och nätverket den enskilde individen, grupperingen i sig samt det övriga samhället?. •. 1.2. Hur ser de utvalda grupperingarna ut? Dess uppbyggnad, normer och värderingar?. Metod. Till min undersökning om kriminella gängverksamheter och nätverk använder jag mig utav kvalitativa studier, det vill säga litteraturstudier. Kvalitativ metod förknippas oftast med metoder för insamling av data och är vanligt vid sociologiska undersökningar där man betraktar den omgivande verkligheten som subjektiv. Detta innebär att verkligheten är en individuell, social och kulturell konstruktion och där intresset är att studera hur människor uppfattar och tolkar den omgivande verkligheten (Backman 1998:47). Det mest grundläggande draget i kvalitativ forskning är en uttalad vilja att se eller utrycka händelser, handlingar, normer och värderingar utifrån de studerade individernas eget perspektiv. Kort uttryckt kan man säga att man anammar de studerande individernas perspektiv och ser saker och ting genom deras ögon (Bryman 1997:77). Forskningens roll vid kvalitativ metod är att utforska aktörers tolkningar. Relationen mellan forskaren och det studerande objektet är nära.

(8) och kontakten med undersökningsobjektet är oftast relativt långvarig. Den kvalitativa forskaren har ett behov av att utveckla en relation med undersökningsobjektets värld och betraktar den undersökta verkligheten inifrån, genom aktörernas ögon. Detta sker i denna studie genom litteraturgranskning. Utgångspunkten för studier med kvalitativ metod är att ta avstånd från teorier eftersom dessa inte alltid speglar aktörernas uppfattningar om vad som sker och vad som är viktigt. Relationen mellan teori och forskning växer istället fram efterhand och forskningsstrategin är ostrukturerad. Den kvalitativa forskningens resultat är av ett idiografiskt synsätt. Ett idiografiskt synsätt syftar till att placera in resultat i specifika miljöer vid speciella tidpunkter. Detta synsätt förknippas ofta med hur historiker arbetar. Den kvalitativa forskaren genomför ofta sin forskning som en fallstudie där representativiteten är okänd och också omöjlig att faställa. Den information som framkommer vid kvalitativa studier beskrivs ofta som rik och djupgående (Bryman 1997:113-124). Kvalitativ metod passar särskilt bra vid studier av komplexa sociala relationer eller vid invecklade samspelsmönster. Metoden passar dessutom utmärkt vid undersökningar av undanskymda, dolda och illegala verksamheter samt vid kriminalitet och avvikelse, dess orsak och verkan (Bryman 1997:130-133). Det negativa med kvalitativ metod är att denna metod tyvärr har en tendens att förlita sig på människors attityder och beskrivningar av sitt beteende, något som inte alltid behöver uppvisa någon större likhet med det aktuella beteendet (Bryman 1997:134-138). Kort uttryckt kan man säga att den kvalitativa metoden ger en omfattande kunskap men kan också vara en orsak till kontroverser och alternativa tolkningar (Svenning 2000:67). Den kvalitativa metoden utmärkt i detta sammanhang och blev därför ett naturligt val för mig.. 1.2.1. Materialbeskrivning. Den litteratur och de källor som detta arbete kommer att bestå utav är av olika dimensioner, bland annat olika metod- och teoriböcker, redan utförda studier av Sarnecki (1982, 1983 & 2003), Pettersson (2002), B och K. E. Johansson (1998 & 2001), Bergström (1997), Söderholm-Carpelan & Runquist (2002) samt studier utförda av Brottsförebyggande rådet (1999 & 2005). Arbetet består även av ett antal artiklar rörande Hells Angels och Fucked for Life från både Dagens Nyheter (2005) och Aftonbladet (2005) samt ett arbete om Hells Angels utfört av Carlsson (2002). Sarneckis bok ”Introduktion till kriminologi” och Bergströms bok ”Kriminalitet som livsstil” är huvudkällorna i denna uppsats. De teorier som jag kommer att använda mig utav är teorin om den sociala verkligheten, anomiteorin, strain-.

(9) teorin, kontrollteorier, teorier om differentiella associationer, subkulturteorier, samt gängteorier.. Det som varit problematiskt i mitt sökande av information till denna uppsats var att hitta relevant information om de utvalda grupperingarna. Eftersom den mesta informationen som rör gäng och nätverk, dess uppbyggnad, normer och värderingar är generell och sällan går in på enskilda grupperingar har det varit mycket svårt att hitta information. Ett annat problem som uppstått under arbetets gång har varit att positionera mig vad gäller nätverks- och gängbegreppet.. 1.2.2. Validitet och reliabilitet. Kopplingen mellan teori och empiri kallas för validitet, det vill säga, att man verkligen mäter det man avser att mäta. Förutom att uppnå en hög validitet strävar dessutom forskare efter att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt. En studie med hög reliabilitet har en hög tillförlitlighet. Kvantitativa undersökningar har högre krav på reliabilitet än kvalitativa undersökningar. Detta eftersom studier av kvantitativt slag skall vara generaliserande (Svenning 2000:59-64).. Det direkta forskningsobjektet i denna studie är människor och det är dessa som jag, och all annan forskning, skall ta hänsyn till eftersom man annars lätt kan skada de studerande individerna, deras anhöriga och efterlevande samt deras sammanfattande omdöme (Forsman 2002:143). Jag kommer, i denna studie, att ta fram relevant information och försöka att inte utelämna vissa saker, vilket i sin tur kommer att resultera i att alla forskningsresultat kommer att presenteras. Detta anser jag gör studien mer intressant samt ökar dess trovärdighet och reliabilitet. Jag kommer att sträva efter att få så hög status som möjligt på min vetenskapliga litteratur men även ta med litteratur med lägre status. Allt detta för att uppnå en så bred och komplett bild av undersökningsområdet som möjligt.. Eftersom denna studies avsikt är att studera kriminella nätverk och gängverksamheter så har jag redan innan arbetet påbörjats stött på åsikter om detta problem. Människor som tillhör kriminella grupperingar är redan på förhand stämplade som avvikare och bemöts därför på ett speciellt sätt av övriga samhället, bland annat i och med fängelsedomar. Detta kan medföra att den information som finns tillgänglig om detta ämne kan vara vinklad mot en mera negativ synvinkel. Det gäller därför att vara mycket källkritisk och reflektera noga över det data som.

(10) man som forskare tar information från. Dessutom är det av största vikt att poängtera och visa sitt eget ställningstagande inom denna problematik samt ha tydliga begreppsdefinitioner vad gäller detta problem. En till svårighet jag som forskare kan ställas inför är av mera analystekniska skäl vilket kan innebära att materialet till undersökningen misstolkas eller feltolkas eller att väsentliga delar i materialet missas. Ett annat dilemma som kan påverka en studie negativt är att forskaren drar för stora slutsatser av ett för tunt material. Ytterligare ett problem vid forskning är att återkopplingen till den aktuella teorin blir bristfällig eller till och med helt felaktig (Svenning 2000:203-204). Ett annat ganska omfattande problem med min studie är att många av de individer jag studerar är nu levande och kriminellt verksamma. Det kan därför finnas en risk för att stöta sig med dessa personer vilket kan resultera i att man som forskare väjer att utelämna viktiga detaljer och förhållanden för att skydda sina källor och sin egen identitet (Forsman 2002:144). Att forska om både etnicitet och brott är inte helt oproblematiskt ur en etisk synvinkel. För det första finns det en risk för att fokus på minoriteter kan leda till ökad stigmatisering av gruppen i sig. För det andra kan fokuseringen på minoriteter leda till att svenskars uteslutningsmekanismer försvinner (Pettersson 2002:73).. Vad man ska ha i åtanke när man läser denna studie är att merparten av de källor som används är skrivna av Jerzy Sarnecki. Jerzy Sarnecki är professor i kriminologi på Stockholms universitet och har bland annat forskat kring kriminella nätverk i Sverige. Detta medför att studien vid flera tillfällen begränsas till endast en persons forskning och åsikter. Man skall även ha i minnet att merparten av informationen om Hells Angels och Fucked for Life är hämtade från kvällstidningen Aftonbladet och dagstidningen Dagens Nyheter. Eftersom kvällstidningar ofta vill sälja lösnummer och många gånger skapa rubriker kan därför dess information vara vinklad mot ett mer dramatisk sätt än annan information vilket i sin tur kan påverka studiens reliabilitet.. 1.2.3. Avgränsning. Den avgränsning som är gjord i denna studie är från min sida ett medvetet val. Jag har valt att endast undersöka Fucked for Life och Hells Angels och dess uppbyggnad normer och värderingar. Mitt val av just Hells Angels och Fucked for Life grundar sig på att Hells Angels är det gäng som varit aktivt längst i Sverige och Fucked for Life är det gäng som enligt min mening använder sig utav innovation för att uppnå samma ekonomiska status som svenskar. En annan avgränsning jag har gjort är att utifrån det material som jag kommit över positionera.

(11) mig vad gäller nätverks- och gängbegreppet. Jag har valt att använda mig utav gängbegreppet och dess problematik.. Flertalet forskare inom gängproblematiken har hävdat att den ungdomsbrottslighet som råder i Sverige inte kan förklaras utifrån gängbegreppet utan istället med termen ”brottsliga nätverk”. Rapporter har visat att det under årens lopp i Sverige har förekommit brottsliga nätverk men dessa kan inte på långa vägar jämföras med de grupperingar som förekommer i USA. Visserligen förekommer det många inslag av till exempel bråk med territoriella motiv i svenska grupperingar men konflikterna är betydligt mindre här än i USA. Det verkar heller inte finnas några starka hierarkier, som i många av de amerikanska gängen (Pettersson 2002:84). Denna bild av ungdomsbrottsligheten stämmer dock dåligt överens med den bild som förmedlas av svensk massmedia. Vid flera tillfällen har massmedia rapporterat om ungdomsgäng som drabbat samman och det har varnats för att Sverige är på väg att utvecklas i samma riktning som USA vad gäller gängproblematiken (Pettersson 2002:84-85).. Utifrån de teorier och begrepp som redan finns inom området anser jag att både Fucked for Life och Hells Angels överensstämmer med gängbegreppet och med gängteorierna och inte med nätverksbegreppet. FFL och HA är grupperingar som bestått under en längre tid och sysslar med organiserad brottslighet. Båda grupperingarna består av män med god sammanhållning och med en tydlig hierarki där varje medlem har detaljerade roller och är överens om gängets gemensamma regler. De har även inlett sin brottsliga karriär redan vid unga år och allteftersom åldern stiger ökar också brottsligheten. Gängmedlemmarna har någon form av symboler. I Fucked for Lifes fall handlar det om tatueringar på överarmen eller i nacken, fysisk styrka samt statusprylar. Hells Angels medlemmar har ett intresse för motorcyklar och en alternativ livsstil och för att uttrycka detta bär de alla skinnvästar med gängets klubbmärke.. 2.. Tidigare forskning. Det har länge tvistats om vad som kommer först, brottslighet eller brottsliga kamrater? Söker brottsbenägna personer sig till varandra eller är det på grund utav brottsliga kamrater som den enskilde individen börjar begå brott? Studier utförda av Olofsson (1971, 1973) har visat att det huvudsakligen handlar om att likasinnade individer söker sig till varandra. Ungdomar med problem söker sig till andra ungdomar med problem men påverkas dock inte av varandra (Pettersson 2002:22-23). Vid årsskiftet 1999-2000 utförde Ring studier som undersökte om.

(12) social kontroll och brottsliga kamrater har betydelse för en persons brottsliga beteende. Detta visade sig ha ett samband. Dock visade det sig att kamraters betydelse var viktigare än den sociala kontrollen vid utvecklande av ett brottsligt beteende. Dessa studiers resultat visade att de ungdomar som begår många brott ofta har brottsliga kamrater samt att ungdomar som umgås med flera kamrater samtidigt tenderar att vara mer brottsbelastade (Pettersson 2002:24, 72).. År 1973 utfördes en rad studier där man undersökte föräldrarnas uppfostringssätt gentemot sina barn. Dessa studier avfärdar helt tankar på att brottsligt belastade kamrater och utpräglade gruppfenomen skulle ha någon större betydelse för ungdomars brottslighet. Forskare hävdade här att pojkar som uppfostrats labilt eller slappt löper en större risk för kriminalitet än pojkar som uppfostrats milt eller strängt. Dessa studier har även kommit fram till att brottslig benägenhet grundläggs tidigt i barndomen under en period då jämnåriga kamrater i stort sett helt saknar betydelse (Sarnecki 1983:2 s. 16-19). Studierna har visat att exempelvis barn till föräldrar med sociala problem löper en större risk att själva få problem senare i livet. Även barn med dålig relation till sina föräldrar löper en ökad risk att begå brott än de som har goda relationer till sina föräldrar (Sarnecki 1983:5 s. 26-28). 1998 utförde Brendgren och Vitaro undersökningar som behandlade kamraters och föräldrars betydelse för utveckling av ett brottsligt beteende. Dessa utgår ifrån att brist på nära relationer till föräldrarna ger upphov till dåligt självförtroende hos barnen, vilket i sin tur kan påverka att ungdomar söker sig till brottsliga kamrater som en kompensation för bristen i stöd från familjen (Pettersson 2 002:23-24). En annan faktor av betydelse för utveckling av ett brottsligt beteende har visat sig vara familjens sociala och ekonomiska status samt i vissa fall även etnicitet (Sarnecki 1982:5 s. 26-29). 1974 utgavs boken ”Uppväxtvillkor” skriven av Liljeström som hävdade att gäng eller jämnåriga kamrater för många ungdomar är enda tillfället att träna sig i jämnåriga relationer. Liljeström ansåg att de flesta relationer som ungdomar har utmärks av att vuxna har ett klart övertag i relationen i form av erfarenhet och makt. Författaren menar därför att medlemskap i gäng ger ungdomar träning i jämlika relationer som i sin tur påverkar framtiden och det vuxna livet (Sarnecki 1982:5 s. 14).. Några år senare publicerade Brottsförebyggande rådet en rapport, ”Brottsliga ungdomsgäng”, inom samma ämne som mera precist behandlade ungdomsbrottslighet i en utvald svensk kommun. Rapporten utfördes på ett antal personer alla födda mellan åren 1957-1968 och som alla hade gemensamt att de under en viss period hade misstänkts för brott av polisen..

(13) Resultaten som framkom i denna studie kan inte generaliseras över hela den svenska ungdomsbrottsligheten utan försöker istället formulera ett antal antaganden om fenomenet som helhet (Sarnecki 1983:2 s.22). Enligt studien så har det visat sig att orsaker till brottslighet kan sökas hos enskilda individers egenskaper, påverkan av grupper, socialgruppstillhörighet, individens uppfostringstyp, störningar i personlighetsutvecklingen, dåliga familjerelationer samt individens bostadssituation (Sarnecki 1983:2 s. 16-20). Studien visade även att ungdomsbrottslighet oftast inte begås av enskilda individer utan av grupper som många gånger benämns som gäng. Ungdomar begår vanligtvis flera brott under en mycket kort tid. På en kväll kan en grupp individer begå exempelvis en hel serie med inbrott (Sarnecki 1983:2 s. 16, 27). Den brottsliga aktiviteten varierar starkt med ålder och är som störst i mitten av tonåren. Det allmänna intrycket av den utförda studien visar att de undersökta ungdomarna begick lagbrott för spänningens och äventyrets skull snarare än för ekonomisk vinning. En stor del av ungdomsbrottsligheten kan även ses som ett sätt att umgås med jämnåriga kamrater (Sarnecki 1983:2 s. 38-41). Risken för allvarligt asocialt beteende och grov brottslighet ökade ju längre individerna stannade i det brottsaktiva gänget. Flertalet individer lämnar dock gänget tidigt och återgår därefter till ett normalt vuxenliv medan andra fortsätter och övergår till grov brottslighet och så småningom fängelse (Sarnecki 1982:5 s. 231). Denna forskning har även kommit fram till att det inom de olika gängen finns vissa personer eller grupper som sysslar med mer brott än andra, de så kallade knutarna. Detta medför att ju mer brottsaktiv en person är desto fler länkar till andra individer med samma brottsliga status hade personen. Det har även framkommit att de mest brottsaktiva individerna var mest kända av de andra individerna inom gänget och till synes även de mest populära personerna (Sarnecki 1982:5 s. 233).. Tremblay genomförde 1993 studier som påvisade att sannolikheten för att en brottslig handling skall inträffa är beroende av motiverade gärningsmäns möjligheter att hitta lämpliga medbrottslingar. I sökandet efter medbrottslingar är det viktigt att hitta nära medbrottslingar som det går att lita på men även kunna skapa lösa nätverk med många medbrottslingar omkring sig. Detta medför tillslut att gruppen blir specialiserad (Pettersson 2002:25-26).. 2.1. Begreppsredovisning och definitioner. När man ska undersöka gäng- och nätverksbrottslighet, dess orsak och konsekvenser är det viktigt att definiera vad man anser som gäng respektive nätverk. Svensk forskning kring detta problem anser att Sveriges kriminella grupperingar beskrivs utifrån nätverksbegreppet..

(14) Amerikansk forskning å sin sida utgår från gängbegreppet. Därför har jag valt att definiera båda dessa begrepp.. 2.1.1. Gängbegreppet. Inom amerikansk forskning har uttrycket ”gangs” använts för att förklara både löst sammansatta och starkt sammansatta grupper som har en tydlig hierarki och där dess verksamhet är av brottslig karaktär. Ibland benämns dessa grupper även som ”streetgangs”. Utmärkande för gäng av detta slag är att de främst består av unga män, de har en god sammanhållning och en klar hierarki. Gänget är ofta etniskt enhetliga och de ägnar sig ofta åt tung brottslighet. De har även ett territorium vilket de uppfattar som sitt och gänget hamnar ideligen i konflikter med andra likasinnade grupper. Generellt sett avser man dock att gäng består av relativt sammanhållna grupper som är mer eller mindre brottsliga (Pettersson 2002:81). Boendesegregation gynnar dessutom uppkomsten av gäng (Pettersson 2002:21). De krav som ställs för att man skall kunna titulera en grupp människor som ett gäng är att de är en tämligen bestämd och spontant bildad primärgrupp samt att de har någon form av gemensamt mål (Sarnecki 1982:5 s. 13-14). Primärgrupp innebär att det är en relativt liten grupp individer som består av nära och beständiga relationer (Sarnecki 1983:2 s. 17). All gängverksamhet sysslar med aktiviteter av varierande slag där många kan liknas vid spontana pojkstreck medan andra gäng sysslar med mycket grov och organiserad brottslighet (Sarnecki 1983:2 s. 39-41). Detta medför att gäng ur vissas synvinkel kan anses vara betydelsefullt för många individers övergång från barndom till vuxen ålder på grund utav att ungdomarna snabbare kan frigöra sig från sina föräldrar och så småningom lära sig att stå på egna ben. Det finns även människor som pekar på negativa effekter av gängtillhörighet eftersom det aktuella gänget kan ha en betydande roll för inlärning av brottsligt beteende (Sarnecki 1982:5 s.14-17).. I USA har det sedan 1800-talet funnits mer eller mindre brottsaktiva ungdomsgäng. Dessa ansågs då som nu till stor del bestå av unga män som tillhörde etniska minoriteter eller grupper som flyttat inom landet. Det var främst kring städernas fattigare områden dessa gäng var verksamma. Idag bildas och utvecklas de flesta gängstrukturer i städernas fattigare stadsdelar och det våld som utövas håller sig oftast inom gruppen. Ett utmärkande drag i USA är att gängmedlemmarna sällan rör sig över etniska gränser utan de flesta medlemmar har samma etniska bakgrund (Pettersson 2002:82-84)..

(15) 2.1.2. Nätverksbegreppet. Det finns tre faktorer som sammanbinder ett nätverk. Dessa är geografi, ålder och kön. Det är med andra ord vanligast att ungdomar som begår brott gör det tillsammans med kompisar från samma förort, gamla skolkamrater eller andra bekanta från samma bostadsområde (Johansson 1998:18). Det krävs ingen tydlig ledarstruktur i nätverk utan ledarskapet varierar vid olika brott beroende på hur gruppen ser ut vid det aktuella brottstillfället. Nätverk är etniskt heterogena med representanter från såväl invandrargrupper som svenskar. En stor del av brotten begås på den egna orten eller i närliggande områden. Avståndet ökar dock i takt med åldern. Flertalet av individerna i nätverk är i samma ålder men för att nätverken skall kunna leva vidare begås även brott med äldre kamrater. Vanligaste åldern i nätverk är 15-17 år och de som fortfarande är brottsaktiva i 19-20 årsåldern har fått en stor förankring i den brottsliga världen. De flesta individer i nätverk är pojkar och unga män. Nätverkens brottslighet är inte specialiserad och knappast ens planerad utan det är istället tillfället som skapar brottet. Våld är inte ett dominerande inslag i verksamheten och skjutvapen är mycket ovanliga (Pettersson 2002:18-20).. 3.. Teoretiska utgångspunkter. De teorier som kommer att användas i denna studie är teorier som i större eller mindre utsträckning förklarar vem som blir kriminell och hur man blir det. En del teoretiker anser att kriminalitet är ett inlärt beteende som utvecklats vid nära relationer med kamrater och familjen. Andra anser att när individer bryter mot de regler och normer som råder i ett visst samhälle kan förklaringar sökas hos samhället i sig eller hos individernas samspel med samhället. De teorier som ämnas användas i denna studie är teorin om den sociala verkligheten, anomiteorin, strain-teorin, kontrollteorier, teorier om differentiella associationer, subkulturteorier samt gängteorier. Teorin om den sociala verkligheten samt anomiteorin är baserade på det franska samhället under sent 1800-tal men används än idag för att förklara merparten av socialt beteende och samhällsstrukturer. Övriga teorier är baserade på USAforskning om sociala orsaker till brottslighet men kan även tillämpas på nutidens svenska förhållanden. Huvudboken till denna problematik är ”Introduktion till kriminologi” skriven av Jerzy Sarnecki.. 3.1. Den sociala verkligheten och anomiteorin. En av sociologins stora klassiker, Émile Durkheim, utvecklade redan under slutet av 1800talet teorier som påvisade att sociala strukturer inte kan förklaras utifrån enskilda individers.

(16) egenskaper och psykiska tillstånd. Durkheim utgick istället från att förändringar i samhället beror på en upplösning av samhällets normer och regler. Detta resonemang har han valt att kalla för anomi. Anomi kan i sin tur leda till en ökning av exempelvis självmord och kriminalitet. Durkheim ansåg exempelvis att antalet självmord i ett specifikt samhälle inte ska ses som ett resultat av enskilda individers känslor, motiv eller beslut utan att det istället är överindividuella orsaker som påverkar självmordsbenägenheten (Andersen & Kaspersen 1999:74-77). Durkheim menade även att samhällen skall studeras som ett objekt och att sociala fakta skall betraktas ”som ting, som existerar utanför eller oberoende av individerna och som utövar ett tvång mot dem” (Andersen & Kaspersen 1999:77). Sociala fakta utgör en stabil ordning och existerar utanför och oberoende av individer samt utövar ett tvång gentemot individer. Det sociala tvånget är en förutsättning för ett ordnat socialt liv men kan även vid vissa omständigheter tvinga individer att uppföra sig på ett oförutsett sätt (Andersen & Kaspersen 1999:78-79). Durkheim skiljer på två typer av socialt tvång, materiellt och strukturellt tvång. Det materiella tvånget ger konsekvenser för handlingar i form av exempelvis förändrade kommunikationsmedel, urbanisering och tekniska förändringar. Det strukturella tvånget utgör sociala ramar som påverkar allt socialt beteende. Exempel på detta är organisering av samhällen, skilda grupper, familjerelationer och olika verksamheter. Det är genom en kombination mellan det materiella och det strukturella sociala tvånget som samhället samordnas till en stabil och social ordning. Individer i ett samhälle tvingas omedvetet att handla efter denna sociala ordning. Den sociala ordningen utgör dock ett hot för avvikande individer eftersom dessa vill leva efter andra normer än de som finns nedärvda i samhällsstrukturen (Andersen & Kaspersen 1999:79-81).. Durkheim ansåg även att det i varje samhälle fanns avgränsade grupper eller klaner som präglades av homogenitet och likhet individerna emellan. I dessa grupper var individualiteten svag och det fanns inget tydligt behov av frihet och självständighet. Det som håller dessa grupper samman är likheten och närheten mellan individerna. Individerna dras endast till varandra för att de liknar varandra. Den sammanhållning som uppstår vid dessa gemenskaper har Durkheim valt att kalla för mekanisk solidaritet. Ju mer primitivt ett samhälle är desto större är den mekaniska solidariteten (Andersen & Kaspersen 1999:84-85).. 3.2. Strain-teorin. Sociologen Robert Merton utvecklade under början av 1900-talet strain-teorin. Strain-teorin benämns även ibland som stämplingsteorin. Merton ansåg att samhällsstrukturen i sig var.

(17) orsaken till uppkomsten av avvikande beteende i samhället. På grund utav detta benämner man strain-teorin som en strukturell teori. Mertons tänkande påminner mycket om Émile Durkheims anomiteori. Merton utvecklade dock anomiteorin till att omfatta även individers fokusering på etablerade livsmål. Detta ansåg Merton vara en av orsakerna till uppkomsten av kriminalitet och andra sociala problem i samhället. Merton menar att de etablerade livsmålen är baserade på medelklassens värderingar och dessa är relativt likartade för människor som lever i samma samhällen men möjligheterna till att uppnå dessa mål kan vara olika fördelade i samhället. Det är därför som motsättningen mellan mål och medel till att uppnå dessa kan leda till strain (anomi) som i sin tur ökar risken för ett avvikande beteende hos den underprivilegierade (Sarnecki 2003:159-160). Merton menar att det finns fem alternativ när det gäller individens anpassning till ett samhälle eller en grupp individer. Dessa anpassningsstrategier är följande; konformitet, innovation, ritualism, tillbakadragande och uppror. Om en individ använder sig utav konformitet innebär detta att individens mål för ”ett bra liv” överensstämmer med de medel som denne råder över. De etablerade målen kan exempelvis vara en god ekonomi eller ett bra jobb. Enligt Merton utsätts inte dessa individer för strain och utvecklar heller inte någon av de övriga fyra anpassningsstrategierna för att hantera det. Risken för brottslighet är för dessa individer mycket liten. Denna typ av anpassning är den mest vanliga i normala samhällen. Innovation innebär att en individ omfattas av de etablerade livsmålen men saknar medel till att uppnå dem. Den här sortens strain drabbar exempelvis invandrare som kommer till Sverige och som konfronteras med befolkningens höga levnadsstandard men har inte själva möjligheterna att leva under samma förhållanden. Detta kan bero på att de inte förfogar över samma kultur- och språkkompetens som övriga Sverige. Individen uppfinner därför alternativa medel för att uppnå de etablerade målen. Detta kan innebära att man till exempel begår stölder eller andra brott för att uppnå liknande ekonomisk status som det omringande samhället. Den tredje anpassningsstrategin, ritualism, använder sig utav de etablerade medlen men förlorar tyvärr målen ur sikte. Denna grupp av individer utvecklar i vanliga fall ingen kriminalitet men kan däremot irritera andra människor genom att osjälvständigt följa alla regler utan att egentligen bry sig om vad det leder till. Ett exempel på en ritualist är byråkrater. Den fjärde anpassningsstrategin, tillbakadragande, är enligt Merton den minst vanliga. De människor som anammar denna strategi är de individer som står utanför samhället. Dessa omfattas ej av de av samhället etablerade målen eller de medel som behövs för att uppnå dessa. Individerna i denna grupp har funnit andra mål i livet än de av samhället accepterade. Exempel på personer tillhörande denna grupp är socialt utslagna individer. Den femte och sista anpassningsstrategin är uppror..

(18) Denna anpassning avser individer som gör revolt mot det aktuella normsystemet. De gör med andra ord uppror mot både de etablerade medlen och målen. Dessa individer accepterar inte ett vanligt ”Svenssonliv” eller det etablerade samhället utan vill ha en ny social ordning. För att uppnå detta kan de många gånger innebära lagöverträdelser. I extrema fall kan det till och med innebära terrorism eller annan extrem våldsutövning. De grupper som i dagens Sverige kan räknas hit är militanta veganer eller extrema vänster- och/eller högerextremister (Sarnecki 2003:160-162). Merton anser att strain-teorin utgår från individen själv och att benämningar som exempelvis ”kriminell” endast är en beteckning som individen ger sig själv. Så fort en individ betraktar sig själv som kriminell så blir denne det i och med att individens självbild förändras och individens sociala möjligheter krymper (Bergström 1997:64-65).. 3.3. Kontrollteorier. Grunduppfattningen i de flesta av kontrollteorierna är att det är den så kallade sociala kontrollen som det omgivande samhället och individerna själva utövar på vårt beteende som avhåller oss från att begå brottsliga handlingar och ser till att människor håller sig till rådande normer (Sarnecki 1982:5 s. 38-39). Kontrollteoretikerna anser att samhällets individer ”är födda fria och kan fatta egna beslut samt att beslut om brott mot lagen fattas av individen på logiska grunder” (Sarnecki 2003:217). Teoretikern Travis Hirschi är förgrundsgestalten för denna typ av kontrollteorier och under 1960-talet utvecklade han teorin om sociala band. De relationer inom grupper som individer tillhör kallas enligt Hirschi för sociala band. Självständighet från dessa band ger individen möjlighet att begå handlingar som främjar dennes intresse men som strider mot samhällets regler och normer (Sarnecki 2003:218). Hirschi ser kriminalitet som ett misslyckande. Detta misslyckande beror på familjen, skolan och/eller kamrater som inte har lyckats skapa de förutsättningar som behövs för att leva ett hederligt liv (Bergström 1997:63). Hirschi anser att det finns fyra faktorer som avhåller enskilda individer från att begå brott. Dessa faktorer är anknytning, åtaganden, delaktighet samt övertygelse. Hirschi menar att personer med anknytning till föräldrar eller lärare, personer som är aktiva inom olika fritidsaktiviteter, personer med sunda framtidsmål samt personer som omfattas av samhällets moraliska värderingar lättare kan leva ett liv utan brottsliga gärningar (Sarnecki 2003:218-219). Hirschi vidareutvecklade under 1990-talet denna teori tillsammans med Michael Gottfredson. Dessa menade då att skillnader i människors självkontroll beror på skillnader i deras benägenhet att begå brott. Detta innebär att orsaken till brottslighet beror på individens oförmåga att kontrollera sina egna impulser..

(19) Anledningarna till en låg självkontroll är av varierande slag, men ett exempel anses vara brister i individers uppfostran och tidiga störningar i uppväxten (Sarnecki 2003:220).. 3.4. Differentiella associationer. Edwin Sutherland är inlärningsteoretikernas fader och han utvecklade under 1940-talet teorin om differentiella associationer. Sutherland delade in människor i kategorierna brottsliga och icke brottsliga (Sarnecki 1982:5 s. 17-18). Han ansåg att brottsliga individer har lärt in sitt beteende på samma sätt som alla andra beteenden lärs in (Bergström 1997:61-62). Differentiella associationer innebär att en människa lär sig beteenden genom associationer med andra människor. Med association menas direkta kontakter eller relationer och dessa är olika i förhållande till olika människor (Sarnecki 1982:5 s. 18). Enligt denna förklaring anses brottsligt beteende inte bero på biologiska eller psykologiska faktorer utan anses vara inlärt genom interaktioner med andra, och många gånger, närstående personer. Inlärning av brottsligt beteende inkluderar tekniker att begå brott samt specifika motiv, drivkrafter och attityder till den aktuella brottsligheten. Dessa specifika motiv och drivkrafter lärs in utifrån syften som är fördelaktiga eller ofördelaktiga för individen i fråga. Individer begår brott om fördelarna för den brottsliga gärningen är större än fördelarna som följer individer som lever ett hederligt liv. Sutherland anser även att den process som leder till inlärning av ett kriminellt beteende innefattar samma mekanismer som är involverade i andra typer av inlärning. Sutherland menar att brottsligt beteende är kulturellt överförbart och ett uttryck för en individs generella behov och värderingar. Det är den enskilde individen som ansvarar för sitt agerande (Sarnecki 2003:154-156).. Ron Akers vidareutvecklade under 1980-talet Sutherlands teori om differentiella associationer. Akers ansåg att all inlärning äger rum i olika typer av sociala situationer och att omgivningens reaktioner på ett visst beteende påverkar sannolikheten för att vissa beteenden skall upprepas. Enligt denna teori minskar negativ respons sannolikheten för upprepning av vissa beteenden medan positiv respons ökar sannolikheten. De beteenden som får stöd av omgivningen har störst sannolikhet att upprepas. Akers hävdar att det är på grund utav detta som subkulturer av varierande slag existerar. I dessa subkulturer uppmuntras vissa beteenden medan andra ratas och detta kan i sin tur leda till konflikter med det etablerade samhällets lagar och regler (Sarnecki 2003:156-157)..

(20) 3.5. Subkulturteorier. Albert K. Cohen var under mitten av 1900-talet student hos både Merton och Sutherland och gjorde därför ett försök att samordna bådas teorier. Cohen ansåg att det är medelklassen och deras normer och värderingar som dominerar i ett etablerat samhälle och därigenom får exempelvis arbetarklassens barn problem med att kunna uppfylla medelklassens mål om status i samhället. Cohen anser att dessa problem börjar redan vid skolålder när arbetarklassens barn möter skolans krav och upptäcker att de inte kan uppfylla dessa krav. Cohen ser därför ungdomsbrottslighet som ett arbetarklassproblem. Dessutom anser han att ungdomsbrottslighet är ett gruppfenomen där brottsliga värderingar överförs mellan individer i brottsliga subkulturer. Pojkarna ansluter sig till gäng där brottsliga normer och värderingar råder och överförs mellan individerna i den brottsliga subkulturen. Enligt Cohen ansluter sig pojkarna till dessa gäng i sökande efter skydd och en identitet (Sarnecki 2003:164).. Richard Cloward och Lloyd Ohlin är andra sociologer som anammat Mertons strain-teori. Dessa ser liksom Merton att det är brister på lagliga möjligheter att uppnå de i samhället etablerade målen som orsakar brottslighet. Cloward och Ohlin kritiserar Mertons teori eftersom de anser att den inte förklarar vilken typ av avvikande beteende som en individ under strain kommer att välja. Därför har Cloward och Ohlin själva uppkommit med några förslag när det gäller valet av karriär. De menar att tillgången på olagliga möjligheter i individens omgivning uppkommer när de lagliga möjligheterna inte finns samt att ungdomar använder vuxna kriminella som modeller och lärare. Detta medför att det, enligt Cloward och Ohlin, finns det tre typer av gängsubkulturer. Dessa är yrkesförbrytare, våldsmän och pundare. För att en person skall kunna utveckla en yrkesförbrytarkarriär måste denne ha möjligheter att etablera olika relationer med äldre och mer erfarna förbrytare men också med olika typer av myndighetspersoner, advokater med flera. I de flesta brottsliga subkulturerna finns det inte tillgång till den typen av kontakter och därför utvecklar många ungdomar istället pundar- och/eller knarkarkarriärer (Sarnecki 2003:164-165).. Antropologen Walter B. Miller motsätter sig de teorier jag ovan nämnt. Han anser att brottslighet inte är ett resultat av strain eller en reaktion på medelklassens värderingar. Han menar istället att underklassen har en egen kultur som inte begränsas till ungdomar utan omfattar alla åldrar. Denna teori kallar han den separata underklasskulturen. Miller kom fram till att ungdomar som anslöt sig till gäng saknade en fadersgestalt. Miller utgick då från att dessa pojkar anslöt sig till gäng för att fly från hem som präglades av kvinnliga värderingar..

(21) Gänget och dess aktiviteter kunde erbjuda manliga förebilder. Miller anser vidare att de värderingar som främjar brottsligt beteende är typiskt för den manliga underklasskulturen. Dessa värderingar uppmuntrar bråk, tuffhet, klipskhet, spänning, tro på ödet och oberoende (Sarnecki 2003:166).. 3.6. Gängteorier. Thrasher skrev 1927 den uppmärksammade boken, ”The Gang” där han anser att gäng uppstår ur spontana ungdomsgrupper när banden mellan gruppens medlemmar stärks till följd av en konflikt. Denna process består av tre steg. I det första steget är gruppens konturer diffusa och ledarskapet är oklart. Gäng av detta slag består oftast under en kort tid. I det andra steget i processen blir gränserna för medlemskap och ledarstruktur klarare. Även detta sker till följd av att gruppen utsätts för ett gemensamt hot av något slag. Många gruppmedlemmar klarar efter detta steg av en övergång till ett normalt liv men de som inte klarar av detta går vidare till steg tre i processen. Här stärks gruppbanden ytterligare och gruppens aktivitet och existens fokuseras hädanefter på kriminalitet. Thrasher menar att medlemmar i ett gäng kan ägna sig åt många olika typer av brott men det centrala för de flesta gäng är våldsbrott. Våldet fungerar som en förenande faktor för gängen och ökar solidariteten inom gruppen. Gängmedlemmars brottslighet sker många gånger med anledning av gängtillhörigheten där den aktuella brottsligheten är accepterad och stödd av gänget och dess medlemmar. Enligt Thrasher finns det ingen enhetlig struktur inom gäng utan där finns istället flera olika undergrupper av individer (Sarnecki 2003:167-169).. Under 1960-talet genomförde Short och Strodtbeck studier riktade mot gängungdomar. Enligt dessa författare är brottsliga gängmedlemmars beteende ett resultat av deras anpassning till de aktuella omständigheter som de lever under. De menar också att de individer som deltar i brottsaktiva grupper med jämnåriga får en slags ”vi-känsla” som kan fungera som kompensation för misslyckanden som dessa individer tidigare upplevt. Misslyckandena har i sin tur att göra med att individernas föräldrar eller övriga gruppmedlemmar inte har kunnat utrusta dem med den sociala kompetens som är nödvändig för det etablerade samhället. Tillhörighet till en grupp som utmärks av underklasskultur eller etnisk minoritetskultur leder dessutom till ytterligare nedgång av den sociala kompetensen. Short och Strodtbeck har i sina studier funnit att relationer inom gäng ofta är kortvariga och instabila. Detta beror enligt dem på instabila omständigheter som gängmedlemmar lever under. Exempel på detta kan vara arbetslöshet eller ett instabilt familjeliv. Redan utsatta individer söker sig därför till gäng för.

(22) att tillfredsställa ett antal olika behov som exempelvis skydd, identitet, spänning, känsla av tillhörighet, status med mera. Det stora problemet vad gäller detta är att gängen sällan tillgodoser dessa behov. Istället tenderar behoven att slå åt andra hållet. De som vill ha skydd blir oftast mera utsatta, istället för spänning upplever de rädsla. Tillhörigheten tillfredsställs heller inte eftersom gängen är löst sammansatta och individernas status ofta hotas i gruppen. För att rå bot på dessa problem uppmuntras konflikter och våld används för att öka gemenskapen (Sarnecki 2003:169-170).. Under början av 1960-talet gjorde sociologen Yablonsky ett försök att definiera vilka egenskaper som ansågs tillskrivas ett gäng. Dessa egenskaper var följande; •. Ett bestämt antal medlemmar.. •. Medlemmarna går att definiera och har detaljerade roller.. •. Medlemmarna är överens om reglerna i gänget.. •. Det finns ett klart och tydligt ledarskap.. Att dessutom uppfattas som en sammanhållen grupp har stor betydelse för den egna sammanhållningen (Sarnecki 2003:171).. Nyare försök att definiera vilka egenskaper som ansågs tillskrivas gäng gjordes under sent 1990-tal av Curry och Decker. Dessa ansåg att följande egenskaper kunde hitta i gängverksamheter; •. Gäng består av en grupp individer.. •. Gäng har någon form av symboler för att uttrycka sitt medlemskap. Exempel på detta kan vara speciella tatueringar, kläder eller graffiti.. •. Gänget har någon form av kommunikation, antingen verbal eller icke verbal.. •. Gänget har en beständighet på ett år eller längre.. •. Gänget förfogar över ett territorium som de försvarar. Exempel på detta kan vara det område de växt upp i, det område där man bor eller har sin verksamhet.. •. Gänget är mycket engagerade i brottslig aktivitet och ser detta som målet eller syftet med medlemskapet och verksamheten.. Curry och Decker anser att det ibland kan vara lättare att definiera vem som är med i ett gäng än vad som är ett gäng. De skillnader som finns i beskrivningen ovan av gängens liv beror på graden av gängets organisering och betydelsen av droger (Sarnecki 2003:171-172)..

(23) 4.. Riskfaktorer för kriminella gängverksamheter. Som jag tidigare nämnt har det visat sig att det finns ett klart uttalat samband mellan kriminalitet och umgänge med kriminella kamrater. Flertalet engelska studier har pekat ut familjen som det mest väsentliga för utvecklande av ett kriminellt beteende medan amerikanska studier har visat att grupptillhörigheten är den starkaste och mest betydelsefulla faktorn. Narkotikabrott är ett exempel på brott som är särskilt beroende av gemenskap med kamrater. En annan typ av verksamhet som är beroende av detta är uniformerade och organiserade kriminella gängverksamheter som i Sverige finns i typ av mc-gäng. Den faktor som har visat sig ha störst samband med återfall i kriminalitet är fortsatt umgänge med kriminella kamrater, vilket medför att för att en brottsling skall kunna återgå till ett hederligt liv krävs det att denne bryter med sina kamrater (Bergström 1997:32). Det finns även andra riskfaktorer som påverkar sannolikheten för att utveckla en kriminell livsstil samt sannolikheten att ansluta sig till kriminella gängverksamheter av varierande slag. Dessa riskfaktorer är att vara ung, man och att tillhöra en minoritetsgrupp. Det är redan ett känt faktum att nio av tio brott begås av män. Orsakerna till detta anses vara de könsrollsmönster som råder i dagens samhälle, hormoner eller andra faktorer. Ytterligare ett känt faktum är att ungdomar i alla västerländska samhällen begår fler brott jämfört med den vuxna befolkningen. Det finns även ett samband mellan kriminalitet och tillhörighet till en minoritetsgrupp (Bergström 1997:35-36). Utförda studier visar att invandrare i Sverige upplever i stor utsträckning att de utsätts för diskriminering och upplever även att de blir illa behandlade av den omgivande miljön samt av myndigheter på grund utav sitt etniska ursprung Vissa kriminologer anser att det är just denna diskriminering och det utanförskap som invandrare utsätts för och upplever i det svenska samhället som kan vara en av orsakerna till att invandrare ofta är överrepresenterade vad gäller brottslighet och gängbildning (Pettersson 2002:78). I Sverige är andelen invandrare inom den kriminella gruppen högre än motsvarande andel bland svenskar. (Bergström 1997:35-43). Invandrare sluter sig till gäng som kompensation för detta och där innebär deras liv en ständig kamp mellan oss och dem, där dem motsvaras av svenskar (Pettersson 2002:78). Invandrarungdomar är en grupp som har hamnat mellan två världar; familjen och samhället. Hemmet upplevs som konfliktfyllt på grund av hemlandets övertygelser och värderingar, samtidigt som de konfronteras med det främmande samhällets struktur. Många av dessa ungdomar hamnar i ett slags tomrum där det för dem saknas en accepterad värdegemenskap. Familjens värderingar visar sig vara mer och mer dysfunktionella i det svenska samhället och det svenska samhället å sin sida verkar.

(24) fientligt och uteslutande mot dem. Detta stöter ut invandrarungdomarna ur två kontrollsystem, nämligen familjens och samhällets (Johansson 2001:150).. Kärnan i många gängverksamheter är respekt, vilket innebär att enskilda individer ska bli behandlade på rätt sätt eller att få den hänsyn som de anser att de förtjänar. När individer känner ett utanförskap och saknar en stabil förankring i tillvaron är det svårt och ibland problematiskt att anse sig bli behandlad som man förtjänar. Detta beror på att utanförskap skapar känslor av värdelöshet och hjälplöshet samt en känsla att man många gånger är omgiven av faror som kan drabba en när som helst. Det faktum att många ungdomar, och främst invandrarungdomar, känner sig utanför medför att respekt för varandra är mycket betydelsefullt. Detta medför att många ungdomar ansluter sig till gängverksamheter där de kan söka sin egen och många gånger kriminella väg. Denna väg delas med andra ungdomar som har erfarenheter av detta. I dessa kretsar finns även en stark strävan ”att bli någon”. Individer som framträder på rätt sätt tenderar därför att känna sig respekterade av sig själv och av andra. Denna strävan kan leda till att individen söker fler och större utmaningar som ibland kan få förödande konsekvenser. Individer vars livssituationer präglas av utanförskap utvecklar även skamkänslor. Skammen utgör i sin tur en grogrund för ilska och vrede och i förlängningen också våld och brottslighet (Johansson 2001:150-156).. 4.1. Enkla och komplicerade samspel. För att beskriva samspel mellan individer och situationer används två termer, enkla och komplicerade samspel. Enkla samspel är ett samspel mellan två faktorer, exempelvis mellan ett barn i sina första levnadsår och dess föräldrar. Komplicerat samspel inträder när fler än två faktorer blir inblandade, exempelvis när barnet börjar i förskolan eller kommer ut på lekplatsen. Det finns tre olika områden där samspel råder. Dessa är det fysiska, det sociala och det psykologiska området (Bergström 1997:45). Enkla samspel inom det fysiska området rör samspel mellan barn och dess omgivning. Här finns faktorer som rör barnets ärftlighetsnivå, dess temperament och hormonnivåer samt vilket bemötande barnet får av sina föräldrar. Studier inom detta har visat att barn som haft ett svårhanterligt temperament och som kommer från familjer som har svårt att hantera exempelvis disciplinfrågor löper en större risk för antisocialt beteende. Även spänningssökande barn har visat sig få problem senare i livet. När det gäller komplicerade samspel inom det fysiska området så har det visat sig att de barn som tidigt i livet hade ett behov av spänning i tillvaron också i vuxen ålder kommer att sträva efter det och söker sig därför många gånger till likasinnade kamrater för att få detta behov.

(25) tillfredsställt. Det är här som grogrunden för en kriminell livsstil läggs. Det har även påpekats att faktorer i den omgivande miljön kan påverka barns beteende negativt. Dessa faktorer är barnets skolsituation, påverkan av TV/videovåld, grupptryck och missbruk (Bergström 1997:46-48). Inom det sociala området handlar enkla samspel om hur barnet lär sig att lita på utomstående och få tillit till människor i sin omgivning. Det finns dock faktorer som stör denna process. De faktorer som anses ha negativ inverkan för att tilliten hos barn skall växa fram är moderns intag av alkohol under graviditeten, låg födelsevikt, ihärdigt gråtande och rädsla. Moderns förhållningssätt till sitt barn påverkar också denna process. Mödrar som är kärleksfulla, accepterande, uppmärksamma och positiva har större chans att hjälpa sina barn till ett tryggt och stabilt liv medan föräldrar som utsätter sina barn för fysisk misshandel och misskötsel har mindre chans. Individer kan även känna tillit för det omgivande samhället. Detta är det komplicerade samspelet inom det sociala området. Här har det konstaterats att om individers band till samhället blir svaga eller i värsta fall obefintliga kan ett avvikande beteende uppstå. Risken för ett avvikande beteende och eventuellt kriminellt liv ökar om man dessutom utvecklar ett självupptaget och självcentrerat beteende. Det har även här kunnat konstateras att ungdomar som har dåliga relationer till sina föräldrar ersätter detta med kamratrelationer (Bergström 1997:48-51). Det är även viktigt att man som barn får en positiv självbild och en god självkänsla. Detta får man genom enkla samspel på det psykologiska området. Flertalet studier har visat att det finns ett samband mellan låg självkänsla hos barn och framtida kriminalitet. När individen blir äldre träder det komplicerade samspelet inom det psykologiska området in. Här skapar individen sig en egen identitet och experimenterar med olika roller. Det som vid denna process kommer fram är individens tankemönster, förmåga att uttrycka sig samt individens grupptillhörighet. Individer med dålig verbal förmåga har en större risk att utveckla en kriminell livsstil. Detsamma kan man säga om föräldrars brist på engagemang och kamraters inflytande (Bergström 1997:51-53).. 4.2. Individuella och sociala aspekter med gängverksamhet. Trots att barn är starkt präglade av sina första levnadsår fortsätter dock barnet att samspela med omgivning under hela sin uppväxttid. Särskilt tonåren är en tid som präglar individer och kan till och med få människor att helt byta livsbanor. Ett barns tidiga självbild formas i samspel med den familj barnet växer upp i medan en tonårings eller en vuxens identitet påverkas av andra faktorer. Exempel på dessa faktorer är ungdomskulturer, gängbildningar arbetslöshet med mera. Egenskaper som kännetecknar individer inom kriminella gängverksamheter och även kriminella i övrigt är att dessa individer har en asocial och.

(26) isolerad livsstil, har problem med nära och intima relationer samt problem med vänner. Dessa individer har svårt för att samarbeta och umgås med andra även om samarbete inom gäng fungerar relativt bra. Många kriminella är dock individualister och har svårt att i längden fungera i normala sammanhang. Detta är en av förklaringarna till varför många gäng endast existerar under en kortare period. Dessa individer har ofta inte förmågan att kommunicera med andra och lösa problem vilket resulterar i osämja och byte av umgängeskretsar. Många kriminella har dessutom en dåligt utvecklad förmåga för intimitet och närhet. Dessa problem drabbar oftast kriminella män som har en tendens att förväxla intimitet med intensitet. Eftersom de flesta kriminella är beroendepersonligheter har de en dåligt utvecklad förmåga till närhet och intimitet. Närheten och intimiteten upplevs endast i koppling med sitt eventuella beroende till droger, mat, spel, spänning eller vad det nu kan handla om. Kriminella personer har även en benägenhet att behandla sina partners som objekt och som medel för att uppnå en viss status. I relationer behandlar de många gånger sina partners som objekt för sin egen tillfredsställelse. Eftersom detta medför att människor används och manipuleras blir det svårt att bevara långvariga vänskapsrelationer och att lita på någon. De relationer som vanligtvis kvarstår efter en tid är relationer med andra kriminella där relationerna kretsar kring exempelvis droger eller brott. Dessa relationer är väldigt sällan bestående om någon hoppar av den kriminella banan (Bergström 1997:88-89).. 4.3. Kontrollens betydelse för gängverksamhet. Den faktor som gör att ungdomar påverkas i en eller annan riktning är olika former av kontroll som ständigt utövas mot individer. Brist på kontroll kan exempelvis medföra att individer utvecklar ett antisocialt eller kriminellt beteende. Kontrollen av mänskligt beteende kan indelas i extern eller intern kontroll, formell eller informell kontroll sam vertikal eller horisontell kontroll (Söderholm Carpelan & Runquist 2002:250). Den interna kontrollen medför att individer är djupt involverade i vissa aktiviteter eller gemenskaper och är därför lojal mot de normer och värderingar som råder där. Den interna kontrollen är ofta mer effektiv än den externa (Sarnecki 2003:302). Den externa kontrollen är den kontroll som finns först. Exempel på denna kontroll är när ett litet barn får sina första tillsägelser och förmaningar och lär sig vad som är rätt och fel, vad man gör och inte gör. Den externa kontrollen brukar delas in i formell och informell kontroll. Informell kontroll utövas av familjekretsen, grannar, kamrater och så vidare medan den formella kontrollen utförs av till exempel polisen och andra myndigheter. Kontrollen blir mer formell i ju högre grad den regleras i lagstiftning och genomförs i form av myndighetsutövning (Söderholm Carpelan & Runquist 2002:250-251)..

(27) Den vertikala kontrollen är den kontroll som går från de vuxna till de unga. Denna form av kontroll har dock försvagats i och med den historiska utvecklingen i vårt samhälle. Samtidigt har den horisontella kontrollen, som sker mellan unga människor som tillhör samma generation, ökat (Sarnecki 2003:308). Kontrollen i dagens samhälle anses ha blivit mindre effektiv under det senaste seklet och det speciellt bland yngre. Denna minskning av kontroll bland yngre beror på samhällets strukturomvandling och främst på arbetsmarknaden. Graden av kontroll är dessutom relaterad till i vilken mån individer påverkar sin sociala omgivning. De mest kontrollerade individerna är de som anses vara mest nyttiga och de som anses orsaka störst skada (Söderholm Carpelan & Runquist 2002:251-252). Det är främst de unga männens beteende som är en konsekvens av den minskade kontrollen (Sarnecki 2003:307).. 4.4. Val av gängmedlemmar, medbrottslingar och offer. Det finns inte särskilt mycket kunskap om hur och varför gängmedlemmar eller medbrottslingar väljs, men utifrån de undersökningar som utförts görs tolkningar att valen av detta inte är helt slumpmässiga. Ofta väljs personer som bor i samma område, har samma kön och samma etniska ursprung. De flesta brottsliga grupper är instabila till sin karaktär och de flesta brotten begås inte av välorganiserade grupper. När det gäller relationen mellan offer och gärningsman finns det tre huvuddrag. Det första huvuddraget är att det finns en stark relation mellan förövarens och offrets beteende. Det andra huvuddraget innebär att offer och brottslingar inte är två skilda grupper utan många gånger mycket lika varandra. Slutligen det tredje och sista huvuddraget som innebär att offer- och gärningsmannarollen inte är statiska utan växlar, där samma person kan röra sig mellan de olika rollerna. Många gånger är det tillfälligheter som styr vem som blir offer eller gärningsman. Inom kriminologisk forskning finns det resultat som pekar på att var en person bor kan ha stor betydelse för vem denne begår brott tillsammans med samt vem som blir utsatt för brott. Dessa resultat är dock styrda av strukturella processer vilket innebär att aktörens val av medbrottsling och offer påverkas till viss del av processer som aktören själv inte kan bestämma över (Pettersson 2002:85-86).. 4.5. Hells Angels. Hells Angels eller The Hells Angels Motorcycle Club är en mc-klubb som startades i USA efter andra världskriget men som idag finns spridd över hela världen. Gemensamt för medlemmarna är intresset för motorcyklar, närmare bestämt av märket Harley-Davidson, och en alternativ livsstil. Dessutom är det vanligt att medlemmarna är kriminellt belastade..