Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Elinor Larsson OP SA 18–21
Handledare Antal ord: 11664
Pia Molander Beteckning Kurskod
1OP415
KRIGSFÖRINGSPRINCIPER I EN INFORMATIONSVÄRLD - En teoriprövande studie
ABSTRACT:
The rise of the technological age has had a huge impact on society, from the way we connect with people to the way war is waged. As a result, countries had to adapt their strategies to include modern technology and subsequently an increase in information management. An increase of information both between forces and to the rest of society through different media outputs. During research it was discovered that there is currently a lack of theoretical explanations on information warfare (IW). A theory is only valid if it has a clear connection to empirical data. Therefore, this study aims to verify Robert Leonhard’s theory for the information age in relation to IW. Two cases were examined: Russia and the USA's utilization of IW during the war against Georgia in 2008 and the Invasion of Iraq in 2003. The analysis will be based on the three dimensions of IW: the cognitive, physical and information arena. The result shows that R. Leonhard’s theory is valid in accordance with the USA’s usage of IW and partially Russia’s use of IW. It is therefore possible to draw the conclusion that the study strengthens the theory. Consequently, this research can be used as a steppingstone to future studies.
Nyckelord: Informationsmiljö, Information Warfare, Krigsföringsprinciper, Robert R. Leonhard
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1 Problemformulering ... 5
1.2 Forskningsöversikt ... 6
1.2.1 Sammanfattning av tidigare forskning: ... 10
1.3 Syfte och Frågeställning ... 10
1.4 Avgränsningar ... 10
1.4.1 Centrala begrepp: ... 11
1.5 Disposition ... 11
2. TEORI ... 12
2.1 Motivering till val av teori ... 12
2.2 Beskrivning av teori ... 13
2.2.1 Knowledge and Ignorance ... 13
2.2.2 Dislocation and Confrontation ... 14
2.2.3 Distribution and Concentration ... 14
2.2.4 Activity and Security ... 14
2.2.5 Opportunity and Reaction ... 15
2.2.6 Option Acceleration and Objective ... 15
2.2.7 Command and Anarchy ... 15
2.3 Operationalisering och analysverktyg ... 15
2.3.1 Uppfyllandegrad ... 18 3. METOD ... 19 3.1 Forskningsdesign ... 19 3.2 Val av fall ... 20 3.3 Metod för datainsamling ... 20 3.4 Materialdiskussion ... 21 3.5 Forskningsetiska överväganden ... 23 4. ANALYS ... 24 4.1 Georgien 2008 ... 24 4.2 Irak 2003 ... 28 4.3 Analysdiskussion ... 33 5. AVSLUTNING ... 35 5.1 Svar på frågeställning ... 35 5.2 Resultatdiskussion ... 35
5.2.1 Metod- och teoridiskussion ... 37
5.3 Undersökningens relevans för officersprofessionen ... 37
5.4 Vidare forskning ... 38
3
1. Inledning
“If you know your enemy, you should not fear the outcome of a battle.”1 - Sun tzu
Karakteristiska drag för nutida krig, det vill säga krig i en informationsvärld, beskrivs som ett påverkanskrig där fokus ligger på att influera politiska och militära ledare samt befolkning. Informationsteknologins utveckling de senaste åren har gett upphov till nya metoder för organisationer att sprida information direkt till önskade aktörer så som stater, individer och grupper som tidigare inte var möjligt, både genom internet och sociala medier.2 Detta har
identifierats i flera konflikter det senaste decenniet, ett exempel är Rysslands agerande under annekteringen av Krimhalvön 2014, där Rysslands strategi till stor del gick ut på att använda informationsmiljön för att påverka både befolkningen och regeringen i Ukraina.3
Med ny teknologi har informationsflödet blivit så pass effektivt att det är svårt för beslutsfattare att identifiera vilken information som är nödvändig för operationen. Det har även inneburit att media spelar en viktig roll i modern konflikthantering. Beroende på hur media speglar konflikten kan opinionsstödet variera, speciellt för nationer med demokratiskt styre, vilket innebär att media kan skapa gynnsamma eller ogynnsamma förhållanden för olika parter.4 På
samma sätt som omvärlden förändras och anpassas efter nya teknologiska utvecklingar har även den operativa miljö som militära förband verkar i förändrats. Operationsmiljön består av ett sammanhängande system bestående av informationsmiljö, aktörer och den fysiska miljön, innefattande mark-, luft-, sjö-, cyber- och rymddomänen.5
Informationsmiljön består av tre dimensioner: den kognitiva domänen, fysiska världen och informationsarenan, och det som sker eller hanteras i en dimension påverkar de andra två.6 Den
kognitiva domänen formas och påverkas av mänsklig varseblivning som i sin tur påverkas av tidigare kunskap, färdigheter, erfarenheter, attityder och andra egenskaper som är individuellt konstruerade. Detta gör att information från informationsarenan eller den fysiska världen färgas olika beroende på vem personen är.7 Det som sker i den fysiska välden är alltid i realtid.
1 Daniel Ventre, Information warfare (ISTE Ltd 2009), 26. 2 Ibid, 21.
3 Kofman, Michael, m.fl., Lessons from Russia’s operations in Crimea and Eastern Ukraine, red. Olesya Tkacheva m.fl. (Santa Monica, CA : Rand Corporation, 2017), 12.
4 Försvarsmakten, Försvarsmaktens handbok informationsoperationer : Handbok Info Ops (Stockholm : Försvarsmakten 2008), 13.
5 Doktrin för gemensamma operationer DGO 20 (Försvarsmakten 2020), 15. 6 Försvarsmakten (n 4), 15.
4 Informationsarenan och den kognitiva domänen samlar det som sker i den fysiska världen och sparar det som data för att kunna analysera och använda som beslutsunderlag. För att informationsarenan ska kunna hantera det som sker i den fysiska världen krävs det sensorer som kan samla in och bearbeta information. Information kan antigen gå direkt till den kognitiva domänen eller genom informationsarenan. Genom att påverka informationen på informationsarenan går det att påverka individers kognitiva processer och handlingar. Om viktigt beslutsunderlag ändras kan det leda till ett annat beteende i den fysiska världen. Det är eftersträvansvärt att informationsarenan ska spegla den fysiska världen så exakt som möjligt, dock registreras inte allt som händer i den fysiska världen i informationsarenan vilket leder till att informationsarenan aldrig kommer visa en komplett bild av verkligheten.8
Informationsmiljöns tre dimensioner från Handbok informationsoperationer9
Syftet med informationsoperationer är att uppnå informationsöverläge (information superiority), vilket innebär att man vet mer om sin motståndare än vad motståndaren vet om en själv, detta gör det möjligt att inhämta, hantera och använda informationen till sin egen fördel. Målet med informationsöverläge är att påverka uppfattningar, attityder, beslut och handlingar hos motståndaren, och utnyttja fördelarna så mycket som möjligt utan att låta motståndarna göra detsamma.10 Genom informationsoperationer kan motståndare påverka den information
som utgör grunden för Försvarsmaktens beslut. Om beslutsfattare i Försvarsmakten inte besitter rätt kunskap skulle det kunna öka risken att beslut fattas på felaktig information. Det är därför
8 Försvarsmakten (n 4), 16–17. 9 Ibid, 16.
5 intressant att i större utsträckning undersöka och belysa informationsmiljöns betydelse i moderna konflikter.
1.1 Problemformulering
Robert R. Leonhard, en erkänd forskare som bland annat bidragit med teorin om kombinerade vapen, omformulerade 1998 de redan existerande krigsföringsprinciperna för att kunna appliceras på informationskrig. Då en teori bara är ett koncept gör det att det inte går att förhålla sig till den som verklighet.11 Därav behöver teorier prövas för att kunna avgöra huruvida man
kan förstå eller förklara verkligheten med den.
Den krigsvetenskapliga relevansen kan ses som hur vi gemensamt ökar vår kunskap om kriget, dess dynamik och aktörer och hur krig ska föras. Informationsmiljön i sig funnits som koncept länge vilket bidragit till en stor mängd forskning i ämnet. Tidigare forskning har främst avhandlat hur informationsmiljön använts och hur länder borde anpassa strategi och taktik för att kunna möta nya hot inom miljön. Forskningsluckan som har identifierats är att det finns en brist av forskning kring teoretiska förklaringar till olika aktörers agerande, speciellt forskning där teorier om informationskrig prövats på krig och konflikter.
Utifrån tidigare forskning om informationskrig finns det två länder som sticker ut: USA som har flera forskare i ämnet, och Ryssland, som på flera sätt visat sig kompetenta att agera inom informationsmiljön. Amerikanska forskare har identifierat Ryssland som ett stort hot inom informationsmiljön då informationskrigföring är en integrerad del av Rysslands militärstrategi, där informationskrigföring ses som ett holistiskt begrepp innefattandes cyber, elektronisk krigföring, psykologiska operationer och informationsoperationer.12
Även USA har använt sig av informationsoperationer i olika former under en längre tid. Under andra världskriget utvecklades information- och påverkansoperationer inom den första företrädaren till den amerikanska centrala underrättelseorganisationen (CIA), Office for Strategic Services/ Office of War Information och morale branch, som opererade både dolt och öppet. Moral branch nyttjade och utvecklande PSYOPS som senare togs in i CIA.13
Informationskriget pågår konstant och bara senaste året har bland annat Ryssland använt den rådande Covid-19 pandemin i informationsoperationer för att forma narrativet.14 Doktrin för
11 Asbjørn Johannessen et al., Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (Upplaga 2, Liber 2020), 25. 12 Michael Connell och Sarah Vogler, ”Russia’s Approach to Cyber Warfare”, 1.
13 Central Intelligence Agency, ”Legacy - History of CIA” <https://www.cia.gov/legacy/cia-history/>. 14 Sascha-Dominik Dov Bachmann, Doowan Lee och Andrew Dowse, ”COVID Information Warfare and the Future of Great Power Competition” (2020), 44 The Fletcher forum of world affairs, 11.
6 gemensamma operationer (DGO20) beskriver även behovet av förband som kan uppnå effektiv verkan inom informationsmiljön, för att på så sätt skapa förutsättningar för att bidra till gemensamma operationer.15 Sålunda är undersökningens utomvetenskapliga bidrag en
utveckling av officersprofessionens förståelse för informationsmiljöns påverkan på moderna krig samt en möjlig teoretisk förankring till aktörers agerande inom informationsmiljön. För att fylla forskningsluckan ämnar denna studie att pröva Leonhards teori för att undersöka huruvida aktörers agerande inom informationsmiljön i två relativt moderna konflikter kan förstås utifrån teorin. För den inomvetenskapliga relevansen kommer detta bidra med en ny teoretisk förankring till informationsmiljön eftersom det finns en stor empirisk grund till båda fallen. Genom att pröva en teori på två fall där båda stormakterna varit delaktiga går det utöver att pröva teorins giltighet, även att diskutera hur de båda stormakterna agerar inom informationsmiljön och ge en ny infallsvinkel till problemet.
1.2 Forskningsöversikt
Kommande avsnitt avser diskutera det rådande forskningsläget för att ge en uppfattning gällande aktuell forskning kring det problemområde som presenterades i problemformuleringen. För att ge en samlad men ändå djup inblick i den rådande forskningen har forskare och områden valts ut som identifierats som nyckelaspekter inom informationskrigföringen.
Steven Metz, författare och professor på U.S Army war college, som bland annat forskat om framtida krigföring menar att den nuvarande drivande faktorn för ”revolution in military affairs” (RMA) främst är informationsteknologi. En av den största förändringen som skett det senaste decenniet är den ökade kontakten människor kan ha med varandra globalt.16 Idéer och
åsikter som sprids kan leda till både individers utvecklande av perspektiv samt medföra att propaganda och desinformations spridas på ett sätt som inte tidigare var möjligt.17 Metz
beskriver även risken med globalisering, som kan medföra att stater som USA får en ökad sårbarhet. Framtida motståndare får möjlighet att studera den amerikanska mentaliteten på internet och kan därför skapa effektiva politiska och psykologiska kampanjer.18
15 Doktrin för gemensamma operationer DGO 20 (n 5), 108.
16 Steven Metz, Armed Conflict in the 21st Century: The Information Revolution and Post-Modern Warfare (Nova Science Publishers, Incorporated 2018), 1.
17 Ibid, 4. 18 Ibid, 12.
7 En stor del av den forskning som finns inom informationskrigföring är ur ett amerikanskt perspektiv. En forskare som utmärker sig inom området är John Arquilla, en framstående professor inom försvarsanalys på U.S Naval Postgraduate school som har skrivit flertalet böcker och artiklar inom både informationsstrategi och cyber. Han menar liksom Metz att informationsstrategi är något komplex och som är under förändring.19 Arquilla beskriver bland
annat hur informationsstrategi har funnits sedan mongolernas tid både i form av psykologiska operationer som desinformation och hur det sedan dess har formats och anpassats efter teknologins utveckling. 20 Under kalla kriget förde USA:s dåvarande president Ronald Reagan
ett tyst krig som handlade om ”war of ideas” mellan USA och Ryssland.21 Nu har
informationsstrategin breddats med ytterligare tekniska framgångar och infrastrukturell krigföring i cyberdomänen. Utvecklingen har medfört att information som sprids på media ibland är viktigare än det som faktiskt händer i verkligheten. Ett exempel på det är hur USA:s invasion av Irak 2003 speglades i media, vilket både påverkade invasionen i sig och reaktionen från resten av världen.22 En annan aspekt kring invasionen är USA:s informationsstrategi som
enligt Arquilla ofta blir underminerat av den stora mängd kinetisk aktivitet som pågick samtidigt.23
I och med informationskrig har även cyberkrigföring och psykologiska operationer (PSYOPS) blivit allt vanligare. Martin Libicki anser att USA borde tänka om kring definitionen av informationskrigföring och vilken roll den spelar i den moderna krigföringen. När informationskrig blev aktuellt på 90-talet fanns det ingen samlad bild av vad det var. Cyber, PSYOPS och elektronisk krigföring sågs alla som separata hot som skulle hanteras var och en för sig.24 Nu menar Libicki att de borde hanteras gemensamt inom ramen för informationskrig
och ses som en integrerad del av militära operationer och inte endast som stödverksamhet. Detta är något som redan har identifierats, främst inom Rysslands strategi, och för att kunna svara på det hotet anser Libicki att även USA:s strategi borde förändras.25 Artikeln beskriver i stort hur
de olika elementen borde bli integrerade, där Libicki argumenterar för att delarna förstärker varandra och hanteras inom en komplex och oförutsägbar miljö.26 Det största hotet inom
19 John Arquilla och Douglas A Borer, Information strategy and warfare : a guide to theory and practice (Routledge 2007), 1.
20 Ibid, 3. 21 Ibid, 6. 22 Ibid, 8. 23 Ibid, 9.
24 Martin C Libicki, ”The Convergence of Information Warfare” (2017), 11 Strategic studies quarterly : SSQ, 49. 25 Ibid, 50.
8 informationskrig är Ryssland som redan lyckats integrera informationskrig i den hybridstrategi de för, vilket användes effektivt i Ukraina 2014.27
Dock menar Thomas Rid i en artikel från 2012 att cyberkrig aldrig har skett och aldrig kommer att ske i framtiden. Rid menar att attacker som skett inom cyberdomänen endast varit utvecklade och mer sofistikerade metoder som funnit så länge krig funnits, alltså subversion, spionage och sabotage.28 Krig, beskriver Rid, består av tre huvudkomponenter; det behöver vara våldsamt,
instrumental, i form av att båda parter påverkar varandra och politiskt. Inte ett enda av dessa kriterier har cyberattacker hittills lyckats uppnå, vilket Rid menar tyder på att cyber inte kan kallas krig.29
Som gensvar till Rid skriver Arquilla i “Rebuttal: cyberwar is already upon us” att västvärlden är på väg att hamna efter både Ryssland och Kina. Han tar bland annat upp Georgien som exempel på hur Ryssland använde cyberattacker på ledning-, kontroll- och kommunikationssystem för att inleda de fysiska attackerna i Georgien 2008.Just Ryssland-Georgienkriget, menar Arquilla, utgör ett exempel för hur cyberattacker kan komma att utvecklas i framtiden och hur det bara kommer bli mer destruktivt längre fram. Liksom Libicki menar Arquilla att det finns en skillnad mellan hur främst USA men även resterande västvärlden och Rysslands och Kinas cyberstrategi ser ut. Han menar däremot att det inte finns någon större skillnad i nationernas kompetens i att utföra attacker, där han utöver Georgien och Estland 2007 tar upp USA:s attack på Irans kärnkraft program, Stuxnet som en otroligt spetsig och lyckad cyberoperation.Skillnaden menar Arquilla ligger i att det som västvärlden ser som lagskyddade yttrandefriheter inom cyber ser Ryssland och Kina i stället som hot mot deras förmåga att styra medborgare. Exempelvis skulle kollapsande kraftstationer vara västvärldens största hot medan Ryssland och Kinas största hot i stället vore att tappa sin politiska influens.30 En återkommande
faktor som Arquilla tror kommer att påverka strukturer i framtiden är sociala mediers påverkan.31
Som tidigare nämnt har Ryssland lyckats integrera informationskrigföringen i den kinetiska krigföringen, som hybridkrigföring. Rod Thornton menar att Rysslands sätt att föra krig har påverkat den moderna krigföringen världen över. I och med Ryssland-Georgienkriget 2008 har en förändring skett i hur Ryssland agerar inom informationsmiljön. Rysslands hybridkrigföring
27 Ibid, 59.
28 Thomas Rid, ”Cyber War Will Not Take Place” (2012), 35 Journal of strategic studies, 5, 6. 29 Ibid, 10.
30 John Arquilla, ”REBUTTAL CYBERWAR IS ALREADY UPON US” [2012] Foreign Policy 9,84. 31 Ibid, 85.
9 möjliggör ett vapenlöst krig som främst sker i huvudet på människor genom påverkansoperationer.32 Det finns en skillnad mellan Rysslands och västländers
informationsstrategi. Ryssland ser det som ett konstant medel för att psykiskt påverka motståndaren jämfört med de flesta västländer som ser det som stödverksamhet till reguljär militär verksamhet. Thornton menar att utöver att det är en integrerad del i Rysslands försvarsstrategi att det finns två andra aspekter som gör hybridkrigföringen speciell: att informationsoperationerna främst pågår i länder som tidigare tillhört sovjetunionen och att det är ett kontaktlöst krig. Därför suddas gränsen ut mellan krig och fred, vilket gör att andra stater och organisationer inte kan ingripa.33
Flera utredningar och rapporter, bland annat från NATO’s Strategic Communications Centre of Excellence (STRATCOM COE) menar att NATO och västländer måste anpassa sig efter den nya krigföringen, vilket medför stora svårigheter. Det finns två alternativ som västländer skulle kunna anamma: det första är att censurera det som Ryssland sänder ut, vilket inte är ett alternativ då det snarare skulle hjälpa det ryska narrativet, ”there is nothing russia would like more than to be able to say the west is censoring [it]”.34 Det andra alternativet vore att använda samma
taktik som Ryssland, alltså propaganda och desinformation, dock är det ett hinder då flera länder är demokratier där sanning värderas högt inom media. För att det skulle fungera behöver samtliga länder förmedla liknande budskap. För att Västvärlden ska ha en chans mot Rysslands informationskrigföring krävs det att deras sätt att se på krig förändras och anpassas med ett större fokus på en integrering av informationsmiljön.35
I likhet med Thornton anser även Tyler Wall, från Vanderbilt university att det finns en svårighet för NATO och andra västländer att anpassa sig till Rysslands informationsstrategi då de inte kan använda informationskrigföringen på samma sätt. Även om NATO inte helt kan anpassa sig argumenterar Wall för att psychological operations (PSYOPS) och psycohlogical war (PSYWAR) har spelat en stor roll i amerikansk krigföring de senaste decennierna.36 Wall
presenterar ett narrativ där Amerika på flera fronter lyckats med PSYOPS och hur det påverkat olika faktorer i samhället. Ett exempel på en lyckad PSYOPS är första invasionen av Irak 2003 där information sänd på nationell TV om att styrkor skulle vara på en viss plats ledde till att
32 Rod Thornton, ”The Changing Nature of Modern Warfare: Responding to Russian Information Warfare” (2015), 160 The RUSI journal 40, 42.
33 Ibid, 43–44. 34 Ibid, 45. 35 Ibid, 46.
36 Tyler Wall, ”U.S. Psychological Warfare and Civilian Targeting” (2010), 22 Peace review (Palo Alto, Calif.), 288.
10 Hussein var på fel plats vid fel tillfälle.37 Huvudargumentet i artikeln är att PSYOPS/ PSYWAR
inte ska riktas mot den amerikanska befolkningen utan endast ska användas på internationell publik. Dock finns det flera indikationer där det används på nationellt plan, både för internationell publik och för att forma den egna befolkningen.38 Wall för en viktig diskussion i
artikeln kring hur informationsoperationer inte går att likvärda med konventionellt krig där skadan ofta är samlad på en relativt kontrollerad plats, utan att det idag är möjligt att föra informationskrig på ett globalt plan.39
1.2.1 Sammanfattning av tidigare forskning:
Sammanfattningsvis går det att se en relativ konsensus inom den tidigare forskningen, att den informationskrigföring som Ryssland för skiljer sig från västvärlden. Som en reaktion på det behöver västvärlden och främst USA:s informationsstrategi förändras. Det finns även ett stort antal forskare som intresserat sig för att studera informationsoperationers betydelse under både invasionen av Irak som Ryssland – Georgien kriget. Utifrån rådande forskningsläge och den forskningsdebatt som pågår saknas en tydlig teoretisk anknytning till informationskrig, som ur ett teoretiskt perspektiv kan förklara USA:s och Rysslands agerande inom informationsmiljön. 1.3 Syfte och Frågeställning
Syftet med undersökningen är att genom en tvåfallsstudie pröva R. Leonhards teori på Rysslands och USA:s agerande inom informationsmiljön för att på sätt stärka eller försvaga teorin. Genom att analysera teorins giltighet på moderna krig kan det bidra med en ökad förståelse för hur informationsmiljön kan nyttjas och utgöra en grund för fortsatt forskning. Analysverktyget är framtaget utifrån R. Leonhards teori och informationsmiljöns tre dimensioner. Verktyget kommer sedan prövas på USA:s invasion av Irak 2003 och kriget mellan Ryssland och Georgien 2008. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Är R. Leonhards principer för informationskrig giltig för att förstå Ryssland och USA:s agerande inom informationsmiljön?
1.4 Avgränsningar
Undersökningen avser beröra informationsmiljöns tre dimensioner och därmed ej avgränsas till specifika funktioner eller verkansmedel. Undersökningen kommer inte inkludera delar av
37 Ibid, 290. 38 Ibid, 291. 39 Ibid, 293.
11 krigen där det inte finns någon koppling till informationsmiljön. Även R. Leonhards teori kommer avgränsas utifrån informationsmiljön.
1.4.1 Centrala begrepp:
Informationsmiljön i denna undersökning definieras utifrån Handbok Informationsoperationer och DGO20. DGO20 beskriver informationsmiljön som ”ett stridsrum där striden till sin form både kan vara skild från och vara en integrerad del av den mer fysiskt militära striden.” 40 Det
finns en avsaknad av gränser inom informationsmiljön och de virtuella och kognitiva dimensionerna behöver inte vara bundna till fysiska eller geografiska platser. Cyberdomänen utgör ”den del av informationsmiljön som består av de sammanlänkande och av varandra beroende it-infrastrukturer som möjliggör kommunikation, med tillhörande data och information. Den inkluderar internet, intranät, telekommunikationssystem, it-system samt inbyggda processorer och styrenheter.”41
1.5 Disposition
Uppsatsen består av sex kapitel. Det första kapitlet redogör undersökningens bakgrund och övergripande mål genom att presentera problemformulering, syfte och frågeställning. För att ge undersökningen en tydlig krigsvetenskaplig förankring presenteras det rådande forskningsläget i det första kapitlet. I kapitel 2. Teori, beskrivs den teori och analysverktyg som uppsatsen grundar sig i. Detta för att ge en naturlig övergång från det teoretiska ramverket med hjälp av operationaliseringen till analysverktyget. I detta kapitel ingår även motivering av vald teori. Under kapitel 3. Metod diskuteras och presenteras den övergripande forskningsdesignen. Kapitel 4. Empiri, Undersökning och Analys, består av en analys av empirin med det tidigare presenterade analysverktyget. Kapitel fem presenterar slutsatser och en diskussion kring resultatet av analysen och relevansen för professionsutövningen. Sista kapitlet är en referensförteckning.
40 Doktrin för gemensamma operationer DGO 20 (n 5), 108. 41 Ibid.
12
2. Teori
2.1 Motivering till val av teori
Valet av teori baseras på främst två variabler: avsikten att undersöka giltigheten hos en teori skapad för det moderna och teknologiska samhället och för att pröva en relativt outforskad teori. Teorin som kommer användas i denna undersökning är The principles of war for the information age av Robert R Leonhard. Principerna grundar sig i de nio gamla krigsföringsprinciperna. Leonhards motivation till att revidera de gamla principerna bygger på hur världen vi lever i har förändrats, speciellt i förhållande till teknologiska framsteg. Förändringen har varit pågående sedan kalla kriget och bland annat gått under namn som ”the information age”, ”technology age” och ”third wave”.42
När de gamla principerna skapades var de ämnade för slagfältet, vad befälhavare skulle göra vid direktkontakt med en motståndare. Idag används principerna till alla nivåer i krig, från taktisk till strategisk. Krig, menar Leonhard, ses idag som ett mindre slag som har gått överstyr.43 Leonhard undersöker och analyserar de gamla principerna för att värdera huruvida
dess validitet och användbarhet fortfarande är aktuellt.44 Leonhard kommer fram till att
principerna är föråldrade och därför bör revideras.
Principerna är reviderade utifrån ”Information age warfare” vilket innebär att fokus ligger på ledning, media, möjlighet till precision inom anfall, rörelse och skydd och psykologiska operationer.45 Leonhard menar att teorin inte är något som ska tas som sanning, utan snarare
stimulera debatt kring olika områden och konflikter. Inte bara militära konflikter utan konflikter som kan uppstå utanför slagfältet, till exempel inom ekonomi och politik. Målet med teorin är att det ska vara en tidlös teori som ska vara användbar för framtida generationer. Den är därför skapad för att vara anpassningsbar och flexibel för att passa samtiden.46
Principernas flexibilitet och dess förmåga till anpassning blir även dess största brist och då teorin är så pass abstrakt påverkar det möjligheten utforma tydliga och replikerbara verktyg. Detta bidrar till att det inte finns ett korrekt sätt att använda eller mäta verkligheten med den.
42 Robert R Leonhard, The principles of war for the information age / Robert R. Leonhard (Novato, Calif : Presidio Press 1998), 13.
43 Ibid, 9. 44 Ibid, 10. 45 Ibid, 22–34. 46 Ibid, xiii.
13 Således kommer alla ha en egen tolkning under både läsning och applicering av teorin. Ytterligare kritik mot teorin är att den är relativt gammal sett till hur snabbt utvecklingen av teknologi är. Då en av grunderna i teorin är att det är ekonomiskt dyrt med kommunikationsutrustning, vilket inte är lika aktuellt idag.
2.2 Beskrivning av teori
För att ge en överblick av teorin kommer den först att presenteras som den presenteras i R. Leonhards bok. Teorin utgår från tre lagar, The Law of humanity, economy och duality. Law of humanity bygger på idéen om att alla krig är skapade av och grundar sig i människan. Därför kommer människans natur alltid forma varför och hur krig går till.47 Den andra lagen, law of
Economy påstår att allt kostar, speciellt krig. Människan måste därför hushålla med resurser och planera sin krigföring för att vinna.48 Sista lagen, law of duality är mer abstrakt jämfört
med de två tidigare. Lagen handlar om att alla krig behöver två eller fler parter som båda är tänkande, handlande enheter. Detta gör att kriget är förändligt och ibland kommer det ske symmetriskt med lika starka motståndare på båda sidor och andra gånger kommer motståndaren kunna slå till när den andra är som svagast.49 Ur dessa tre lagar har Leonhard sedan konstruerat
sju principer.
2.2.1 Knowledge and Ignorance
Knowledge and Ignorance utgör den oberoende principen som de sex andra principerna kommer påverkas av. Knowledge är en del av informationen som vi antigen redan besitter eller ämnar besitta om oss själva, motståndaren eller miljön. Ignorance är kunskapens motsats, den hanterar det vi inte vet, det vi inte kan veta eller det vi väljer att inte veta. Båda delar har varit viktiga komponenter inom krigföring, informationssamhället har dock öppnat nya dörrar till kunskap.50 Denna princip är baserad på att given oändligt med tid kan en befälhavare ta reda på
allt om en motståndare. Då krig och konflikt drivs av tid måste dock befälhavaren välja vilken kunskap som är viktig och anpassa sitt agerande utefter okunskap eller ”ignorans”. Det är därför viktigt att inte associera kunskap som bra och ignorans som dåligt utan se det som att kunskap kostar tid, liv och resurser medan ignorans är gratis.51 Skär man ned på kunskap och förlitar sig
47 Leonhard (n 42), 207. 48 Ibid, 217.
49 Ibid, 226. 50 Ibid, 251. 51 Ibid, 252.
14 på ignorans kommer det dock kosta på annat håll och det är denna balans som de resterande sex principer står för.52
2.2.2 Dislocation and Confrontation
Dislocation innebär att göra motståndarens styrka irrelevant och genom asymmetriska metoder försvaga motståndaren. Dess motsats confrontation innebär att möta motståndaren direkt och symmetriskt. Effektiv krigföring innebär att hitta en balans mellan Dislocation och Confrontation.53
Dislocation är uppdelad i fyra delar:
Positional dislocation innebär att motståndarens styrkor är på fel plats vid fel tillfälle. Functional dislocation tillser att viktiga funktioner är eller görs oanvändbara.
Moral dislocation, ser till att det finns eller skapar en ovilja bland soldater och ledare att fortsätta strida.
Temporal dislocation, manipulation av tiden, gör att motståndaren ej är beredd på anfall.54
2.2.3 Distribution and Concentration
Distribution och concentration handlar om hur ens egna styrkor är fördelade. Concentration handlar om att koncentrera sina styrkor på en plats vid ett visst tillfälle för att skapa största möjliga slagkraft. Distribution bygger på att det går att få en spatial och temporal anpassning till när och var det går att slå till. Den temporala distributionen agerar förebyggande, alltså att slå till innan motståndaren hinner göra det. Spatial distribution innebär att det endast finns en sådan stor styrka att de kan slutföra uppdraget, vilket gör att styrkor kan vara fördelade över större ytor.55 För att lyckas med denna princip krävs det att befälhavare lyckas hitta en balans
mellan concentration och distribution.56
2.2.4 Activity and Security
Principen skildrar hur resurser och styrkor fördelas för att upprätthålla skydd samtidigt som framryckning sker. Detta har en direkt koppling till ekonomi då det alltid finns en begränsning
52 Leonhard (n 42), 253. 53 Ibid, 255.
54 Ibid, 256. 55 Ibid, 256–257. 56 Ibid, 257.
15 i resurser. Desto mer kunskap man har om motståndaren desto lättare är det att fördela de resurser som finns tillgängliga.57
2.2.5 Opportunity and Reaction
Principen om att kunna agera i frihet med i ett förbyggande syfte och nyttja nya möjligheter, för att möta motståndaren i stället för att reagera på det motståndaren gör mot en själv.58
2.2.6 Option Acceleration and Objective
Option acceleration bygger på principen att nyttja nya händelser och att kunna dra nytta genom flexibilitet för att uppnå ett precist och önskat slutläge. Befälhavare anpassar striden för att effektivt skapa taktiska, operationella och strategiska möjligheter som upphäver motståndarens tidigare planer. Objective bygger på att det återfinns ett tydligt ”end-state” som vill uppnås med en konflikt och att alla handlingar man gör bygger på att nå det målet genom en snabb och fokuserad kampanj. Styrkan med objective är möjligheten att grundligt förbereda inför en konflikt, hålla sig enhetlig och fokuserad samt ”samla den politiska viljan”.59
2.2.7 Command and Anarchy
Hur kommandostrukturen ser ut inom det egna förbandet. Huruvida det finns en tydlig hierarki (Command) eller om lägre grupper är mer frigående utan styrning av order och regler (Anarchy).60
2.3 Operationalisering och analysverktyg
Denna del av kapitlet syftar till att utifrån informationsmiljön tilldela teorin operationella indikatorer vilket gör det möjligt att pröva teorin på empirin. För att få en god begreppsvaliditet i undersökningen är det viktigt att det finns en tydlig och spårbar överenskommelse mellan det teoretiska ramverket och de framtagna operationella indikationerna.61 För att öka tydligheten
har principernas originalnamn på engelska bibehållits. Operationaliseringen av teorin medger även en möjlighet att gå från generella principer till anpassade konkreta indikationer anpassade för informationsmiljön.62 För att få en spårbarhet under operationaliseringen kommer varje
princip diskuteras utifrån informationsmiljöns tre dimensioner som presenterades under
57 Leonhard (n 42), 258. 58 Ibid.
59 Ibid, 259. 60 Ibid, 260.
61 Peter Esaiasson et al., Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad / Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns, Lena Wängnerud. (Mikael Gilljam et al. red, Femte uppl, Stockholm : Wolters Kluwer 2017), 59.
16 inledningen. Därefter kommer respektive princip få en eller flera indikationer. Om en princip inte på ett tydligt sätt kan relateras till en eller flera av dimensionerna kommer den inte att tilldelas en indikator och kommer därmed inte vara med i undersökningen. Indikationerna framställs som påståenden för att kunna undersöka huruvida de går att hitta i empirin eller ej. Framtagning och presentation av indikationerna kommer utgöra undersökningens analysverktyg. Indikatorn kommer presenteras med kursivstil i slutet av respektive princip, indikationerna kommer även repeteras under analysen för att på ett tydligt sätt visa processen. Knowledge & Ignorance
Utöver att Knowledge & Ignorance påverkar respektive princip kan principen i sig påverka hur informationskrig används under konflikten, speciellt under planeringsstadiet. Detta kommer sedan influera hur händelser speglas i informationsarenan eller vilken inställning motståndaren har inom den kognitiva domänen.
Den övergripande kunskapen/ ignoransen om motståndaren påverkade användningen av informationsoperationer
Dislocation & Confrontation
Dislocation, som i sig består av fyra separata delar, är den princip som tydligast går att överföra till informationsmiljön. Varje del av Dislocation kommer därför få en separat indikator. För att kunna få en mer nyanserad analys kommer Dislocation ses som de medel som används inom den kognitiva domänen och informationsarenan. Confrontation kommer identifieras genom handlingar och metoder som används inom den fysiska världen.
Positional dislocation
Informationsoperationer användes för att få motståndarens styrkor att vara på fel plats Functional dislocation
Informationsoperationer användes för att få viktiga delar ur motståndarens försvar oanvändbara.
Moral dislocation
Informationsoperationer användes för att påverka moralen hos motståndaren Temporal dislocation
17 Informationsoperationer användes för att kunna slå till när motståndaren var som minst
redo. Confrontation
Fysiska metoder användes för att påverka motståndaren inom informationsarenan eller den kognitiva domänen.
Distribution & Concentration och Activity & Security
Dessa principer handlar båda om hur de egna styrkorna används och placeras beroende på graden av kunskap för att på bästa sätt kunna möta motståndaren. Inom informationsmiljön är det främst inom den fysiska världen som principen påverkar. Av den anledningen kommer principerna analyseras under en indikator. Indikatorn mäts i huruvida Ryssland eller USA påverkades av motståndarens informationsoperationer och om massan av egna styrkor användes för att påverka bilden utåt.
Egna styrkor placeras och används utifrån information eller för att forma bilden av konflikten
Opportunity and Reaction
Denna princip mäts genom att analysera hur Ryssland eller USA använde information för att kunna anfalla proaktiv alternativt reaktivt. Denna princip har en tydlig förankring i principen kunskap & ignorans.
Beroende på kunskapsnivå sker anfall proaktivt alternativt reaktivt Option acceleration & Objective
För att anpassa principen för informationsmiljön kommer den delas upp i två indikatorer. Option acceleration ses som förmågan att anpassa sig till ny information inom informationsarenan som fysiska världen, den mäts även i förmågan till att ändra de tidigare utsatta målen för att kunna påverka motståndaren. Objective mäts genom att analysera de övergripande mål länderna hade med konflikten och hur de sedan speglades i media samt huruvida det fanns specifika mål med informationsoperationer.
Option acceleration
Taktik anpassades efter ny information utefter operationens gång för att kunna påverka motståndarens agerande och förmåga att fatta beslut.
18 Objective
Det fanns tydliga mål med att använda informationsoperationer Command and Anarchy
Denna princip har ingen tydlig koppling till någon av informationsmiljöns dimensioner och kommer ej att inkluderas i analysen.
2.3.1 Uppfyllandegrad
För att kunna avgöra huruvida teorin är giltig eller ej krävs det utöver operationella indikationer ett sätt att avgöra om teorin anses stärkt eller försvagad. Då Leonhard själv inte förmedlar direktiv för hur teorin ska appliceras eller mätas är det upp till uppsatsförfattaren själv att formulera upp riktlinjer. Utifrån hur teorin är tolkad i koppling till informationsmiljön är den viktigaste punkten att det finns ett tydligt samband mellan informationsmiljöns tre dimensioner och om fler än hälften av indikationerna går att identifiera i underlaget.
19
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
För att kunna svara på frågeställningen kommer undersökningens forskningsdesign grunda sig i en förklarandestudie då frågan om varför vissa händelser skedde är av betydelse för undersökningen.63 Inom en förklarandestudie finns det tre spår att gå: den teorikonsumerande,
den teoriprövande och den teoriutvecklande.64 För att kunna pröva huruvida Leonhards teori
kan förklara ländernas agerande inom informationsmiljön i respektive fall kommer undersökningen göras med hjälp av en teoriprövande ansats.65 Undersökningen syftar således
genom en teoriprövande ansats undersöka ifall det empiriskt skulle stärka eller försvaga R. Leonhards teori. Hade en teorikonsumerande studie använts skulle fokus flyttas från teorin till fallet eller fallen i sig, och på så sätt syfta till att förklara det specifika utfallet.66
Om Leonhards teori inte har en tydlig förankring i empiri kan det lätt bli en fråga om spekulationer. Detta gäller även om empiri inte har en tydlig koppling till ett teoretiskt ramverk då det blir isolerade beskrivningar som inte kan bidra till den samhällsvetenskapliga forskningen. För att kunna ge Leonhards teori en bättre förankring i empiri är syftet med studien att pröva teorin. Detta kommer medföra att undersökningen grundar sig i en teori och därmed har en deduktiv ansats. En deduktiv ansats syftar till att ge något generellt, till exempel en teori en mer konkret förklaring utifrån empiriska data i syfte att antingen bekräfta eller avvisa den. Det motsatta vore att ha en induktiv ansats, vilket skulle innebära att granska insamlade data för att identifiera generella mönster och utifrån det forma en teori.67
För att resultaten ska uppnå en högre generaliserbarhet kommer fler än ett fall att undersökas, då flerfallstudier innebär en möjlighet att jämföra resultaten och studera företeelsen i olika kontexter.68 Enligt Metodpraktikan är en av de största skillnaderna mellan en teoriprövande-
och teorikonsumerande ansats resultatens generaliserbarhet. Syftet med en teoriprövande ansats är att ta reda på huruvida teorin kan säga något om fall som inte är med i undersökningen, alltså
63 Esaiasson et al. (n 61), 37. 64 Ibid, 40. 65 Ibid, 41. 66 Ibid, 42. 67 Johannessen et al. (n 11), 37. 68 Ibid, 197.
20 att resultatet är generaliserbart. För en teorikonsumerande ansats är det inte lika viktigt då syftet är att identifiera faktorer för ett specifikt fall.69
3.2 Val av fall
Vid val av fall fanns det vissa premisser som de behövde uppfyllas för att vara aktuella för undersökningen. I problemformuleringen konstaterades det att både Ryssland och USA är betydande aktörer inom informationsmiljön och således är ett av kraven att ett av länderna bör ha haft en nyckelposition under fallet. En annan premiss för att kunna mäta agerande inom informationsmiljön är att informationsmiljön varit betydande inom fallen.
Då teorin inte har prövats tidigare och de fall där informationskrig använts inte finns i särskilt stor utsträckning ansågs det passande att välja kritiska fall med gynnsamma förhållanden.70 Den
mer traditionella jämförande studien med mest lika/ olika design valdes bort då urvalet var så pass begränsat. Urvalet grundade sig därför i en explorativ strategisk metod, vilket innebär att fallen inte bestämdes utifrån dess relation till varandra utan utifrån vad de kan bidra med till undersökningen. Explorativ metod är även passande för mindre kvalitativa undersökningar där området är relativt outforskat (vilket informationsmiljön är) och för detta ämne där teorin inte prövats tidigare.71 I explorativa undersökningar är det viktigt att det finns en medvetenhet om
att resultaten är svåra att generalisera. Undersökningen syftar därför inte till att ge en fulländad slutsats utan snarare att lämna ett bidrag som senare är möjligt att bygga vidare på.72
De valda fallen ur det explorativa urvalet är USA:s invasion av Irak 2003, där både USA var en betydande aktör och en stor mängd informationsoperationer användes. Det andra fallet som valdes är Ryssland-Georgienkriget 2008 som karakteriseras av Rysslands agerande inom informationsmiljön.73
3.3 Metod för datainsamling
Undersökningen utgörs av en dokumentär datainsamlingför att samla in underlag. Dokumentär datainsamling innebär att dokument är den primära datakällan i stället för till exempel frågeformulär, intervjuer eller observationer.74 Begreppet dokument innebär att det förmedlar
69 Esaiasson et al. (n 61), 89. 70 Ibid, 164.
71 Martyn Denscombe, Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (Fjärde upp, Studentlitteratur 2018), 58.
72 Esaiasson et al. (n 61), 193.
73 Niklas Nilsson, ”Russian Hybrid Tactics in Georgia” (2018), 22 <urn:nbn:se:fhs:diva-7376>. 74 Denscombe (n 71), 321.
21 något viktigt och användbart, en permanent handling vars existens består under en lång tid om inte för evigt, vilket är viktigt ur ett reproducerbart perspektiv.75 En fördel med den
dokumentära datainsamlingen är dess lättillgänglighet, då materialet finns på biliotek och internet.76
Då informationsmiljön är komplex och till viss del outforskad krävs det att det finns en viss tolkningsfrihet och utrymme för att det kan finnas flera giltiga förklaringar i undersökningen.77
Detta gör att en kvalitativ textanalys är passande för att analysera dokument, för att skapa möjlighet att genom intensiv läsning och analysverktyg ta reda på det som ligger dolt mellan raderna i empirin.78 En av den kvalitativa textanalysens svagheter ligger i dess subjektivitet, då
det är svårt att säkerhetsställa att forskningen förblir opåverkad oavsett vem forskaren som gör undersökningen är. För att undvika frågor kring bristande objektivitet måste forskaren gå in med ett öppet sinne och vara beredd att falsifiera teorin.79 Ytterligare en svaghet med kvalitativ
textanalys är att det är relativt få analysobjekt som analyseras på djupet, vilket gör att det blir svårt att avgöra hur generaliserbart resultatet blir.80 Hur väl det går att applicera och överföra
resultaten av denna undersökning på andra fall kommer att påverka dess externa validitet. För att öka den externa validiteten krävs det att det finns ett tydligt resonemang kring varför fall har valts ut.81
3.4 Materialdiskussion
För att hitta trovärdigt material till undersökningen krävs det ett källkritiskt förhållningssätt, vilket kan uppnås genom att följa fyra regler: äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.82 För
att få en objektiv bild av fallen har självbiografiska dokument undvikits då det finns risk att det blir tendentiöst, men nackdelen är att undersökningen då inte bygger på förstahandskällor. Undersökningen kommer därför främst utgå från sekundära källor som på olika sätt fokuserar på informationsmiljöns delar. För att uppnå äkthetskriteriet har endast källor från erkända forskare eller förlag valts. Då fallen är relativt nya är kravet om samtidighet inte lika aktuellt som om fallen skulle varit flera decennier gamla.
75 Denscombe (n 71), 322. 76 Ibid, 325. 77 Ibid, 426. 78 Esaiasson et al. (n 61), 211. 79 Denscombe (n 71), 425. 80 Ibid, 427. 81 Esaiasson et al. (n 61), 155. 82 Ibid, 288.
22 Material som använts till kriget i Georgien är alla andrahandskällor som är valda på grund av dess fokus. Niklas Nilsson83 är en erkänd forskare inom Rysslands hybridkrigföring och
fokuserar i sin rapport på Rysslands nyttjande av olika metoder för att påverka Georgien.84 Den
andra källan, en undersökning gjord av Ronald J. Deibert, Rafal Rohozinski, Masashi Crete-Nishihata85, fokuserar på Rysslands användning av Cyber under kriget med Georgien, och den
sista, en artikel av Carolina Vendil Pallin & Fredrik Westerlund86 är en övergripande
beskrivning av Rysslands militära strategi. Motiveringen till val av källor var att få olika perspektiv som i sig var oberoende av varandra men som samtidigt kunde ge en nyanserad beskrivning av händelserna. Detta gör att det går att göra en forskartriangulering87 på
informationen för att undvika vriden information och även uppnå det oberoende kriteriet.88 Då
alla källor är skapade av forskare eller författare som varken har koppling till Ryssland eller Georgien anses de vara tendensiösfria.
En stor del av tillgänglig empiri rådande informationsoperationer under invasionen av Irak är från länder som var delaktig i invasionen på koalitionens sida, vilket kan resultera i att informationen är vriden. För att undvika detta har källor från olika länder använts, vilket gör det möjligt att säkerhetsställa att informationen är oberoende. Även Njedh Asisians89 artikel om
Irans syn på de psykologiska operationerna som utfördes av USA under invasionen av Irak har bidragit till oberoendekriteriet. Två böcker har använts; båda är andrahandskällor där den ena, skriven av Hy. S Rothstein90, fokuserar på psykologiska operationer under invasionen och den
andra, av Keith L. Shimko91, ger en övergripande beskrivande bild av invasionen. ”Mind
Games” av Lieutenant-Colonel Steven Collins92 ger en samtida och nära beskrivning av
invasionen av Irak ur ett amerikanskt perspektiv.
83 Nilsson (n 73).
84 Niklas Nilssons Dr. avhandling på kriget i Georgien: Beacon of Liberty: Role Conceptions, Crises and Stability in Georgia’s Foreign Policy, 2004-2012.
85 Ronald J Deibert, Rafal Rohozinski och Masashi Crete-Nishihata, ”Cyclones in cyberspace: Information shaping and denial in the 2008 Russia–Georgia war” (2012), 43 Security dialogue 3.
86 Carolina Vendil Pallin och Fredrik Westerlund, ”Russia’s war in Georgia: lessons and consequences” (2009), 20 Small wars & insurgencies 400.
87 Denscombe (n 71), 228. 88 Esaiasson et al. (n 61), 292.
89 Njdeh Asisian, ”An Iranian View of US Psychological Operations in Iraq and Afghanistan” [2007] IO Sphere: The Professional Journal of Joint Information Opeations.
90 Arquilla och Borer (n 19),.
91 Keith L Shimko, The Iraq wars and America’s military revolution (Cambridge University Press 2010),. 92 Steven Collins, ”Mind Games” (NATO Review, 2003), 6
23 3.5 Forskningsetiska överväganden
Även om denna undersökning inte inkluderar intervjuer eller något som direkt kan påverka andra människor inom det etiska ramverket grundar sig fallen i verkliga händelser där personer och egendom kom till skada, vilket indirekt kan påverka individer. Det är även viktigt att vara medveten om att undersökningen och resultatet i sig kan påverka personers uppfattning och förståelse för våldsanvändning. Forskningsetiska överväganden blir även aktuella när det kommer till val av fall och själva genomförandet av undersökningen, vilken ska vara systematiskt genomförd och utan förplanerade utfall.93 Ytterligare forskningsetiska
övervägningar att ta hänsyn till är en korrekt hantering av citat, referenser och egna påståenden; det ska aldrig uppstå frågor om vem som sagt vad i uppsatsen.94
93 Esaiasson et al. (n 61), 24.
94 Ann-Marie Ekengren och Jonas Hinnfors, Uppsatshandbok : [hur du lyckas med din uppsats] (2., [rev.], Studentlitteratur 2012), 109.
24
4. Analys
I detta kapitel kommer först fallen med tillhörande empiri att presenteras för att därefter pröva analysverktyget på respektive fall för att försöka identifiera de operationella indikationerna. Slutligen ges en sammanställande analys utifrån informationsmiljöns tre dimensioner. Först kommer varje fall presenteras för att ge en kort sammanfattning kring historia och händelseförlopp.
4.1 Georgien 2008
Kriget mellan Rysslands och Georgien, som endast pågick i fem dagar, ofta benämnt som femdagarskriget, startade den 8 augusti 2008. Sedan Georgien blivit självständigt från tidigare Sovjet Unionen 1991 har landet blivit utsatt för Rysslands hybridtaktik/-krigföring.95 Det finns
flera anledningar till att Ryssland gick in i Georgien och en av dessa var att Georgien är känt som ett av forna sovjetunionens länder med mest ”pro-western” utrikespolitik.96
Kriget ses i mångas ögon som ett dåligt exempel på användning av informationskrig och cyber på strategisk nivå. Även om konflikten saknade element av typiska informationskrig som brukar finnas under symmetriskkrigföring, spelade cyber en viktig, om inte avgörande roll i konflikten. Båda sidor använde sig av informationsoperationer vid sidan av den konventionella krigföringen.97 Det övergripliga målet för Ryssland var att ta tillbaka kontrollen över Abchazier
och Sydossetien.98
4.1.1 Knowledge & Ignorance
”Den övergripande kunskapen/ ignoransen om motståndaren påverkade användningen av informationsoperationer”
Ryssland hade stor förkunskap angående Georgien och Sydossetien och kunde därför distribuera rätt mängd soldater inför kriget. På grund av gammal och bristfällig teknologi, som krävdes för att inhämta information, togs beslut på bristande information både inför kriget och under.99
95 Nilsson (n 73), 1. 96 Ibid, 10.
97 Deibert, Rohozinski och Crete-Nishihata (n 85), 4. 98 Vendil Pallin och Westerlund (n 86), 400.
25 4.1.2 Dislocation & Confrontation + Opportunity & Reaction
Confrontation – ”Fysiska metoder användes för att påverka motståndaren inom informationsmiljön eller den kognitiva domänen.”
Rysslands medierapportering i form av nyhetssändningar, bloggar och ryktesspridning blev blockerade av regeringen i Georgien så att de inte kunde sända i de stora städerna och filtrerade även vilka ryska sidor som gick att besöka.100 Anledningen till detta var att hindra
desinformation och propaganda från rysk media.101 Detta hände samtidigt som en kinetisk
attack från ryska styrkor på georgiska kommunikationssystem, vilket ledde till att Georgien tappade förmågan att rapportera konflikten till det egna landet vilket orsakade panik bland civilbefolkningen. Samtidigt florerade rykten om att ryska styrkor var på väg mot huvudstaden. Detta resulterade i att den georgiska sidan delvis tappade kontrollen över konflikten dagarna innan vapenvilan.102 Styrkor användes för att hindra motståndaren genom att förstöra kritiska
kommunikationssystem. Även taktisksignalering och elektronisk krigföring användes.103 Flera
attacker på olika kommunikationssystem påverkade beslutsfattandet inom de Georgiska styrkorna.104
Dislocation
Positional – ”Informationsoperationer användes för att få motståndarens styrkor att vara på fel plats”
Denna indikator identifierades ej.
Functional – ”Informationsoperationer användes för att få viktiga delar ur motståndarens försvar oanvändbara”
Flera Distributed- denial-of- service attacker utfördes på georgiska system, vilka hade som syfte att slå ut viktiga delar av den georgiska regeringen.105 Den nationella huvudfiberoptikkabeln
100 Deibert, Rohozinski och Crete-Nishihata (n 85), 4. 101 Ibid, 11.
102 Ibid, 12. 103 Ibid, 8. 104 Ibid, 10. 105 Ibid, 4.
26 som kopplar Tbilisi med Svartahavskusten, som säkerställde telefontrafik, kapades av ryska styrkor. Detta försvårade möjligheten till kommunikation inom Georgien. Det gjorde det även svårt för de georgiska styrkorna att få en tydlig överblick över konflikten.106 Hacking
förhindrade även den georgiska presidenten att delta i en CNN intervju.107
Moral – ”Informationsoperationer användes för att påverka moralen hos motståndaren”
Den ryska utrikesministern, Sergei Lavrov, gick ut med informationen att Ryssland fått in rapporter om att en etnisk rensning pågick i byar i Sydossetien.108 Det finns starka indikationer
att rysk personal var utplacerade inom media i Georgien för att uppmuntra en pro-rysk attityd.109
Rysslands konventionella militärutövning var ackompanjerad av cyberattacker mot Georgiens nyhetsmedier och en internationell desinformationskampanj som hävdade att den första attacken utförd av Georgien hade dödat 2000 sydosseter.110 I samband med den saboterade
intervjun på CSN publicerades även en osmickrande video av presidenten.111
Temporal – ”Informationsoperationer användes för att kunna slå till när motståndaren var som minst redo.”
Denna indikator identifierades ej.
Opportunity & Reaction – ”Beroende på kunskapsnivå sker anfall proaktivt alternativt reaktivt”
Denna indikator identifierades ej.
106 Deibert, Rohozinski och Crete-Nishihata (n 85), 6. 107 Ibid, 9.
108 Ibid, 8. 109 Ibid, 9.
110 Nilsson (n 73), 24.
27 4.1.3 Distribution & Concentration + Activity & Security
” Egna styrkor placeras och används utifrån information eller för att forma bilden av konflikten
Bristande ledning och därigenom bristande kommunikation och information resulterade i att Rysslands egna styrkor inte kunde nyttjas till fullo.112
4.1.4 Option acceleration & Objective
Option acceleration: ”Taktik anpassades efter ny information utefter operationens gång för att kunna påverka motståndarens agerande och
förmåga att fatta beslut.”
Denna indikator identifierades ej.
Objective: ”Det fanns tydliga mål med att använda informationsoperationer”
Båda sidor använde strategisk kommunikation för att forma narrativet för såväl nationell som internationell media för att kunna styra konflikten till sin fördel.113 Det var svårt att avgöra
huruvida operationerna som genomfördes inom informationsmiljön var koordinerade, uppmuntrade eller officiellt accepterade av den ryska regeringen.114 Ryssland var noga med att
visa en bild i media av att det var på grund av humanitära skäl som de gick i krig med Georgien. Detta i tron att det skulle se bättre ut för den västerländska publiken.115 Pallin och Westerlund
menar dock att Rysslands officiella mål, att det var en fredsinsats, aldrig integrerades i den strategiska planen, utan att det snarare var desinformation för den internationella publiken.116
Hur cyber och andra medel skulle användas fanns det planer för lågt tidigare. Detta då de sedan tidigare hade planerat en övning som skulle gå till på liknande sätt.117
112 Vendil Pallin och Westerlund (n 86), 407.
113 Deibert, Rohozinski och Crete-Nishihata (n 85), 4. 114 Ibid.
115 Ibid, 9.
116 Vendil Pallin och Westerlund (n 86), 404. 117 Ibid, 401.
28 4.2 Irak 2003
Invasionen av Irak planerades av och genomfördes med främst amerikanska styrkor. Operationen gick under namnet Operation Iraqi Freedom (OIF) och dess syfte var att störta Saddam Hussein. Operationen började planeras redan i november 2001 och någon gång mellan augusti 2002 och januari 2003 togs beslutet att operationen skulle bli av.118 17 mars 2003
meddelar president George Bush på nationell TV att Hussein och hans söner hade 48 timmar på sig att lämna landet annars skulle amerikanska styrkor inrycka i landet. Inom 72 timmar från det att Bush gjort uttalandet skulle USA påbörja invasionen av Irak.119 Invasionen var planerad
att börja den 21 mars, men efter ett anonymt tips om att Hussein var på en viss plats togs beslutet att påskynda invasionen. Amerikanska styrkor gick därför in i landet den 20 mars.120 Den 29
mars hade amerikanska styrkor Baghdad i sikte och cirka nio dagar senare var Baghdad taget.121
En del av USA:s strategi inkluderade ”perception management”, vilket innefattar public diplomacy, PSYOPS, Public information, deception and covert action. Detta i syfte att influera attityder och resonemang hos den utländska publiken.122
4.2.1 Kunskap och ignorans
”Den övergripande kunskapen/ ignoransen om motståndaren påverkade användningen av informationsoperationer”
Inför OIF kunde kunskap nyttjas från både Operation Enduring Freedom (OEF) i Afghanistan och de tidigare operationerna mot Irak.123 Planeringen kring OIF började så tidigt som 2001.124
Det fanns dock mycket initialt som USA inte visste under planeringen, som till exempel vilka baser som skulle vara tillgängliga eller om de skulle ha några allierade.125 På grund av okunskap
förlitade sig USA under planeringsstadiet på att de skulle få stöd av allierade baserat på tidigare krig och konflikter och att andra länder skulle utifrån egenintresse stötta operationen.126 USA
hade heller ingen tydlig bild av hur många soldater som Irak hade innan de gick in i landet.
118 Shimko (n 91), 143. 119 Ibid, 148.
120 Ibid, 152. 121 Ibid, 155. 122 Collins (n 92), 1.
123 Arquilla och Borer (n 19), 163. 124 Shimko (n 91), 143.
125 Ibid, 144. 126 Ibid, 145.
29 Detta gjorde att de inte kunde veta hur stor deras egen styrka behövde vara för att kunna möta de irakiska styrkorna.127
4.2.3 Dislocation & Confrontation + Opportunity & Reaction
Confrontation – ”Fysiska metoder användes för att påverka motståndaren inom informationsmiljön eller den kognitiva domänen.”
USA etablerade radiostationer i Irak för att kunna sprida information i landet.128 Radio Tinkrit
hävdade till exempel att de bestod av lojala irakier när de egentligen var en del av koalitionen. Initialt var de för Hussein för att sedan för att sedan successivt skifta sin lojalitet.129
Över 40 miljoner flygblad släpptes över Irak innan attacken den 20 mars.130 Spridningen av
flygblad skedde i syfte att påverka invånarna i Irak.131 Bilar med högtalare användes för att
spela ljud av stridsvagnar och helikoptrar för att skrämma mindre grupper av motståndaren i Irak.132 Amerikanska styrkor delade ut små radiomottagare inom den irakiska armen för att
lättare kunna sprida budskap.133 USA försökte aktivt sabotera Irakisk tv och media genom
bombning och elektronisk störning.134
Det var viktigt att de amerikanska styrkorna gav ett positivt intryck på civilbefolkningen för att inte gå emot det som förmedlades över media. Efter en tid började Iraks styrkor använda sig av gerillakrigföring i stället för konventionell krigföring. Detta var något som USA skulle behövt anpassa sig efter, vilket de inte gjorde. Detta resulterade i att befolkningen i Irak ändrade uppfattning om dem. I stället för att de sågs som befriare, sågs de i stället som ockupanter, vilket generarede förbittring och hämndlystnad. 135
Filmer av dramatiska explosioner sändes i hela världen, vilka var överdrivna och inte helt sanningsenliga. Detta bekräftade den bild som USA ville ge resten av världen, för att uppnå
127 Shimko (n 91), 149.
128 Arquilla och Borer (n 19), 163. 129 Collins (n 92), 4.
130 Ibid, 3.
131 Arquilla och Borer (n 19), 163. 132 Collins (n 92), 4.
133 Asisian (n 89), 10. 134 Collins (n 92), 3.
30 målet ”shock and awe”136 Genom att påvisa att inget kunde stoppa USA:s styrkor, inte ens en
sandstorm, var det flera ur den irakiska styrkan som tog sina vapen och lämnade kriget.137
Dislocation
Positional – ”Informationsoperationer användes för att få motståndarens styrkor att vara på fel plats.”
Med hjälp av sändningar i nationell tv138 i USA, som medvetet berättade vart amerikanska
styrkor var, gjorde det att Saddams son Qusay skickade delar av den republikanska styrkan norrut för att möta ett icke existerande hot.139
Functional – ”Informationsoperationer användes för att få viktiga delar ur motståndarens försvar oanvändbara.”
Riktade sändningar förmedlade budskapet att irakiska styrkor inte skulle laga trasig utrustning.140 Även sms och email skickades till högtuppsatta beslutsfattare för att påverka dess
förmåga att föra krig.141
Moral – ”Informationsoperationer användes för att påverka moralen hos motståndaren.”
Operationer användes för att underminera självförtroendet inom den irakiska armen. Både generella och riktade budskap om att inte vilja att skada dem sändes. Budskapet var även att soldaterna skulle återvända dit där de hörde hemma annars skulle de inte ha något val än att skada dem.142 Det fanns även ett mål att underminera Husseins självförtroende gällande att
kunna styra Irak, samt sändningar på radio för att påverka folket.143 Flera av de metoder i den
136 Shimko (n 91), 152. 137 Ibid, 155.
138 Wall (n 36), 290. 139 Shimko (n 91), 155.
140 Arquilla och Borer (n 19), 163. 141 Collins (n 92), 4.
142 Arquilla och Borer (n 19), 163. 143 Ibid.
31 fysiska världen som användes för att påverka moralen hos motståndaren, såsom ljud av stridsvagnar och helikoptrar, användes för att skrämma motståndaren.144
Baserat på tidigare kunskap om att den irakiska armen drevs mer utifrån rädsla än lojalitet riktades PSYOPS mot skilda grupper inom Irak.145 Media användes för att skapa en överdriven
bild av hur farlig Hussein och Irak faktiskt var.146
Temporal – ”Informationsoperationer användes för att kunna slå till när motståndaren var som minst redo.”
Denna indikator identifierades ej.
Opportunity & Reaction – ”Beroende på kunskapsnivå sker anfall proaktivt alternativt reaktivt”
Denna indikator identifierades ej.
4.2.4 Distribution & Concentration + Activity & Security
”Egna styrkor placeras och används utifrån information eller för att forma bilden av konflikten”
Bristen på information ledde till att USAs styrkor gick in i fel by där elva amerikaner miste livet, och ytterligare 29 i en räddningsaktion.147 Bristen av information från tidigare gällande
hur många personer som behövdes resulterade i att efter koalitionens frammarsch så lämnades byar oskyddade så att Irakiska styrkor kunde ta tillbaka kontrollen över dem igen.148 För att
underlätta rapporteringen av invasionen utbildade koalitionen reportrar som kunde ingå i militära enheter.149 För att uppnå ”shock and awe” användes stora styrkor tidigt i invasionen.150
Indikatorn räknas därför som uppfylld.
144 Collins (n 92), 4. 145 Shimko (n 91), 149. 146 Asisian (n 89), 10. 147 Shimko (n 91), 153. 148 Ibid. 149 Collins (n 92), 2. 150 Ibid, 3.
32 4.2.2 Option acceleration & Objective
Option acceleration - ”Taktik anpassades efter ny information utefter operationens gång för att kunna påverka motståndarens agerande och
förmåga att fatta beslut.”
Baserat på information inhämtad av CIA fick USA reda på vart Hussein troligen befann sig vilket resulterade i beslutet att ändra den initiala planen. Detta i hopp om att kunna avsluta hela operationen med en attack. Dock stämde inte informationen och planen återgick till ursprungsplanen.151 På grund av att den initiala ”shock and awe”- taktiken misslyckades
krävdes det att koalitionen bytte taktik till en mer konventionell taktik.152
Det saknades tydliga riktlinjer från USA kring informationsoperationer efter konflikten vilket ledde till att det skapades ett informationsvakuum. För att fylla tomrummet tog irakiska grupper chansen att sprida sin egen information och för att motverka detta satte USA in civila företag för att ha monopol på sändningar.153
Objective – ”Det fanns tydliga mål med att använda informationsoperationer”
De övergripande målen med informationsoperationerna var att isolera den irakiska regimen från nationellt stöd och att påverka de irakiska styrkorna mentalt så att de inte längre var lika benägna att slå tillbaka. Ytterligare ett mål var att rättfärdiga invasionen inför den internationella publiken, och för att på så sätt få stöd och allierade.154 En tolkning är att det
fanns två mål med informationsoperationerna i Irak: det ena var att forma opinionen om Irak inom den regionala och internationella publiken och den andra var en smutskastningskampanj av den Irakiska regeringen.155
Vad det exakta syftet med invasionen var varierar. En teori menar att USA gick in i Irak genom att hävda att Irak hade massförstörelsevapen.156 En annan teori menar att de ville förändra det
politiska läget i mellanöstern, alltså att de var motiverade av humanitära skäl. Under
151 Shimko (n 91), 152. 152 Collins (n 92), 3. 153 Ibid, 4.
154 Arquilla och Borer (n 19), 163. 155 Asisian (n 89), 10.
