Sjuksköterskors attityd i omvårdnaden av patienter med substansmissbruk inom somatiska vården: En allmän litteraturstudie

Kandidatuppsats

Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Sjuksköterskors attityd i omvårdnaden av

patienter med substansmissbruk inom

somatiska vården

En allmän litteraturstudie

Omvårdnad 15hp

2021-03-25

Sjuksköterskors attityd i omvårdnaden av patienter

med substansmissbruk inom somatiska vården

En allmän litteraturstudie

Författare:

Sophie Andersson

Sara Bodén

Ämne Omvårdnad

Högskolepoäng 15hp

Titel _{Sjuksköterskors attityd i omvårdnaden av patienter med}

substansmissbruk inom somatiska vården: En allmän litteraturstudie.

Författare _{Sophie Andersson & Sara Bodén} Akademi _{Hälsa och välfärd}

Handledare _{Eva Hjort Telhede, Universitetsadjunkt i omvårdnad,}

Doktorand

Examinator _{Hilda Svensson, Universitetslektor i omvårdnad, Fil.dr}

Tid _{Våren 2021}

Sidantal ₂₀

Nyckelord _{Attityder, Omvårdnad, Sjuksköterska, Substansmissbruk}

Sammanfattning

Bakgrund: Substansmissbruk av narkotika eller alkohol innebär stora sociala

konsekvenser för personen som missbrukar och förknippas med stora kostnader för samhället. Substansmissbruk är ofta ett känsligt ämne för vårdgivare där samhällets syn på missbruk påverkar sjuksköterskans attityd. Patienter med substansmissbruk uttrycker ett behov av att få sina fysiska och psykiska behov tillgodosedda. Syftet med litteraturstudien var att belysa påverkan av sjuksköterskans attityd gentemot patienter med substansmissbruk på somatiska vårdenheter. Metod: En allmän

litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar valdes för att svara på syftet. I resultatet framkom det att sjuksköterskans attityd påverkar omvårdnaden av patienter med substansmissbruk på flera somatiskavdelningar. En negativ attityd och bristfällig omvårdnad till patienter med substansmissbruk berodde på okunskap, dåligt kollegial och organisatoriskt stöd. Sjuksköterskor med mer positiv attityd mot patienter med substansmissbruk var mer erfarna och hade mer kunskap om patientgruppens vårdbehov. Omvårdnaden av patientgruppen upplevs komplex och ställer höga krav på sjuksköterskan och organisationen. Konklusion: Övervägande delen av resultatet belyser att sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vårdenhet har en negativ attityd gentemot patienter med substansmissbruk som bidrar till en bristfällig omvårdnad till patientgruppen. En god omvårdnad kan endast delges när sjuksköterskan besitter kunskap, stöd och ser personen bakom sitt missbruk.

Title _{Nurse’s attitudes in the care of patients with substance abuse}

in somatic care: A General literature study.

Author _{Sophie Andersson & Sara Bodén} Department _{Health and Welfare}

Supervisor _{Eva Hjort Telhede, Lecturer in nursing, PhD-student} Examiner _{Hilda Svensson, Senior Lecturer in nursing, PhD} Period _{Spring 2021}

Pages ₂₀

Keywords _{Attitudes, Nurse, Nursing Care, Substance Abuse}

Abstract

Background: Substance abuse of drugs or alcohol is a major social issue for the

person with an addiction and is also associated with considerable societal costs. Substance abuse is often a sensitive subject for caregivers where society’s reflection on substance abuse affects the nurse´s attitude. Patients with substance abuse express a need of that both their physical and mental needs be met. The aim of the literature study was to shed light on the impact of the nurses’ attitude towards patients with substance abuse in somatic care units. Method: A general literature study in which 13 scientific articles were selected that related to the studies purpose. The results show that the nurse’s attitude affects the patients’ care with substance abuse in a somatic ward. There was a correlation between attitude and nursing. A negative attitude and inadequate care for patients with substance abuse resulted from lack of knowledge, poor collegial and organizational support. Nurses with a more positive attitude towards substance abuse patients were more experienced and had more knowledge about the patient group’s care needs. The patient group’s care is perceived as complex and places high demands on the nurse and the organization. Conclusion: Most of the result indicate that nurses working in somatic care unit have a negative attitude towards patients with substance abuse, contributing to inadequate care to the patient group. Good nursing can only be provided when the nurse possesses knowledge, support and can see the person behind the addiction.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Samhällets syn på substansmissbrukare ... 1

Attityd som begrepp ... 2

Patientens behov av omvårdnad ... 2

Definition av substansmissbruk ... 2 Sjuksköterskans ansvar ... 3 Omvårdnadsteoretiskt perspektiv ... 4

Problemformulering ... 4

Syfte ... 5

Metod ... 5

Inklusion- och exklusionskriterier ... 6

Kvalitetsgranskning ... 6

Databassökning ... 7

Databearbetning ... 8

Forskningsetiska överväganden ... 9

Resultat ... 10

Vad attityder påverkar ... 10

Omvårdnad ... 10

Sjuksköterskans beteende ... 11

Faktorer som påverkar attityder ... 12

Kunskap ... 12

Känslor av osäkerhet ... 13

Kollegialt stöd och organisatoriskt ... 14

Diskussion ... 15

Metoddiskussion ... 15

Resultatdiskussion ... 17

Konklusion och Implikation ... 20

Referenser Bilagor

Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt

1

Inledning

Substansmissbruk som narkotika eller alkohol, förknippas med stora kostnader för samhället och stora sociala konsekvenser för individen (World Health Organization [WHO], 2021a; WHO 2021b). I den globala befolkningen estimeras cirka 270

miljoner personer mellan åldern 15–64 år intagit droger inklusive alkohol och nikotin, under år 2019 (WHO, 2021b). Personer med obehandlat substansmissbruk anses bidra till tiotusentals dödsfall varje år och bidrar till sjukdomar som HIV/AIDS, diabetes, högt blodtryck, tarmsjukdomar, Hepatit B och C samt skador via trafikolyckor och våld (WHO, 2018; WHO 2021b). Enligt statens offentliga utredningar (SOU 2011:35b) senaste statistik från 2015, är missbruket i Sverige ett stort växande problem där personer med riskabel alkoholkonsumtion uppskattas till en miljon och personer med riskabel narkotikakonsumtion uppskattas till 77 000 (SOU 2011:35b). Personer med missbruk är vanligtvis ovilliga att söka sjukvård eller slutföra en

behandling (Boekel et al., 2013; Bartlett et al., 2013; Woo et al., 2017). Patienter med substansmissbruk har ett behov av att bli uppmärksammade, lyssnade på och bemötta med empati (Sleeper & Bochain, 2013). Studier visar på att patientens förtroende för vårdgivarna ökar när både patientens fysiska och psykologiska behov blir uppfyllda (Sleeper & Bochain, 2013; Solberg & Nåden, 2020). Woo et al. (2017) studie

uppmärksammar att patienter med substansmissbruk upplever att de inte får den vård de behöver. Sjuksköterskor inom somatisk vård (medicinsk-, kirurgisk-,

ortopediskavdelning eller akutmottagning) finner sig ofta i vårdsituationer med patienter som har missbruk och samsjuklighet eller psykiska problem (Bartlett et al., 2013). Det ses därför som viktigt att uppmärksamma att sjuksköterskan har en betydande roll i att kunna påverka omvårdnaden kring patienter med

substansmissbruk.

Bakgrund

Samhällets syn på substansmissbrukare

Begreppet substansmissbruk i denna litteraturstudie avser narkotika och alkohol. Bartlett et al. (2013) skriver att media har en tendens att vinkla missbruk negativt, där personer med substansmissbruk avbildas som brottslingar, prostituerade, svaga, lata och moraliskt korrupta. Samhällets syn på missbruk och personer som missbrukar påverkar sjuksköterskor att tänka på samma sätt om patienter med

missbruksproblematik (Bartlett et al., 2013). Personer med substansmissbruk

betraktas ofta som att de inte tar ett individuellt ansvar för att ändra sitt skadliga och beroendeframkallande behov att använda narkotika eller alkohol (Pauly et al., 2015). Förutom att substansmissbruk och beroende innebär stort lidande för personen och deras anhöriga, förknippas substansmissbruk med omfattande kostnader för samhället

2

(SOU 2011:35a). I Sverige beräknas missbrukets samhällsekonomiska kostnad uppgå till cirka 150 miljarder kronor (SOU 2011:35a).

Attityd som begrepp

Egidius (2021) beskriver att attityd är en persons inställning och förhållningssätt i sin omvärld. Attityder är ett ställningstagande och bildas utifrån olika händelser och upplevelser som en person erfar i sitt liv (Egidius, 2021). Woo et al. (2017) beskriver att attityder formas av rykten, bevittnade händelser och erfarenheter som personer i samhället upplever och delar sinsemellan. Wiklund Gustin (2015) skriver att en persons attityd formas från den kultur och de värdegrunder som personen växt upp i och från de sociala sammanhangen personen rör sig i som vuxen.

Patientens behov av omvårdnad

Enligt statens offentliga utredning (SOU 2011:35b) har personer med

substansmissbruk ofta en komplicerad sjukdomsbild med samsjuklighet. Höga krav ställs, på att utveckla vård för patienter med två eller fler sjukdomar samtidigt. Av dem som söker somatisk vård beräknas mellan 5 och 10 procent ha ett missbruk eller ett beroende (SOU 2011:35b). Sleeper och Bochain (2013) skriver att patienter med substansmissbruk upplever ett behov av att få både sina fysiska och psykiska behov tillgodosedda. Solberg och Nåden (2020) studie beskriver att patienter uttrycker ett viktigt behov av ett värdigt möte där de blev bemötta och behandlade av

vårdpersonalen som en medmänniska och inte som en missbrukare. När de blev bemötta och behandlade som medmänniska ökade förtroendet och förståelsen för omvårdnaden (Solberg & Nåden, 2020). Sleeper och Bochain (2013) påpekar i deras studie att patienterna hade ett behov av att bli lyssnade på samt bli behandlade som en person med känslor. När patienterna fick uppmärksamhet, till exempel att

sjuksköterskor sade hej till dem, upplevde patienterna att vårdpersonalen behandlade dem som personer med ett värde (Sleeper & Bochain, 2013). McNeil et al. (2016) beskriver i sin studie att patienterna uttrycker olika subjektiva hälsobehov. Patienterna menade på att abstinenssymptom och obehandlad smärta var deras mest akuta

hälsoproblem (McNeil et al., 2016).

Definition av substansmissbruk

Bartlett et al. (2013) skriver att när en person är påverkad av narkotika eller alkohol sker kemiska förändringar i hjärnan, dopaminet i hjärnan ökar och toleransen hos personen tilltar i samband med det ökade intaget av substansen. Till slut skapar personen ett beroende, personens hjärna fungerar inte utan substansen och ett begär att få tag i substansen påverkar personens beteende och mående. Substanser som

3

narkotika och alkohol påverkar kognitiva egenskaper i hjärnan som minnet, inlärning och motivation (Bartlett et al., 2013). Skadeeffekter utav hög alkoholkonsumtion under lång tid kan leda till bukspottkörtelinflammation, hjärt-kärlsjukdomar,

levercirros, neurologiska skador, demens samt vissa cancerformer (SOU 2011:35 b). Skadeeffekter utav narkotikaanvändning är bland annat kroniska sjukdomar,

infektionssjukdomar HIV, hepatit B och C, och kroppsliga skador,

mjukdelsinfektioner, hjärtkärlsjukdom och levernekros/cirros. Skadeeffekterna av alkohol och narkotika kräver mer resurser av sjukvården när ökade risker för andra fysiska komplikationer uppstår (SOU 2011:35 b).

Socialstyrelsen (2019) beskriver att det finns olika definitioner och termer av att ha ett bekymmersamt förhållningssätt till droger och alkohol. Substansmissbruk kan

beskrivas som en biologisk och psykisk sjukdom, ett skadligt och förgörande

beteende, en dysfunktionell samt emotionell reaktion och ett samhällsproblem (Russel et al., 2017). Socialstyrelsen (2019) skriver att inom det medicinska området

klassificeras missbruk och beroende med diagnossystemen Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders (DSM) och International statistical Classification of Diseases and related health problems - Tenth revision (ICD-10). Senaste versionen av DSM heter numera Diagnostic and Statistical Manual of disorders – Fifth Edition (DSM – 5) publicerades 2013. I den versionen ersätts missbruks- och

beroendediagnoserna till det samlade begreppet substansbrukssyndrom (Socialstyrelsen, 2019).

Sjuksköterskans ansvar

Bové et al. (2019) skriver att sjuksköterskor upplever en dubbelsidig ansvarskänsla i att vårda patienter med substansmissbruk. Det professionella ansvaret innebär att omvårdnaden grundar sig i avdelningens och organisationens krav och värderingar. Ett personligt ansvar innebär att sjuksköterskan skapar en god relation till patienten som grundar sig i en känslig balans mellan en äkta närvaro och förmåga att fånga patientens uppmärksamhet (Bové et al., 2019). Sjuksköterskans främsta

ansvarsområde i vården är omvårdnad genom att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande hos alla patienter (International Council of Nurses [ICN], 2017). I Hälso- och sjukvårdslagen §1, kap. 3, i SFS 2017:30 fastställs att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet där vården och behandlingen ska i största möjliga mån genomföras i samråd med patienten. Sjuksköterskans ansvar är att bevara patientens värdighet, integritet och delaktighet (SFS 2014:821). I Patientsäkerhetslagen §1, kap. 6, i SFS 2010:659 förtydligas att hälso- och sjukvårdspersonal ska delge patienten en sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård, grundad i beprövad och vetenskaplig erfarenhet med visad omtanke och respekt till patienten. Oldland et al. (2019) skriver att ett

4

personcentrerat möte utgår främst ifrån patientens berättelse och kunskap än att enbart fokusera på deras sjukdom. Mötet mellan sjuksköterska och patient främjas bäst av en gemensam öppenhet för den ömsesidiga kunskapen i vårdsituationen (Oldland et al., 2019). International Council of Nurses (2017) skriver att sjuksköterskan ska uppvisa respektfullhet, medkänsla, trovärdighet, integritet och lyhördhet för människor för att uppfattas som professionell. Sjuksköterskans grundläggande ansvar i sin profession är att vårda människor i behov av vård (ICN, 2017). Det är det goda förhållandet mellan sjuksköterska och patient som är förutsättningen för att en god omvårdnad ska kunna infinnas (Oldland et al., 2019).

Omvårdnadsteoretiskt perspektiv

Näsman (2020) beskriver en utav vårdvetenskapsforskaren Katie Erikssons

omvårdnadsteorier, Caritativ vård. I den Caritativa vården behöver den grundläggande attityden bestå av tro, hopp, kärlek och medlidande för att lindra lidande och främja hälsa. Katie Erikssons omvårdnadsteori syftar på att vård i sig är mänskligt och finns inneboende i varje människa. Att ta hand om en annan människa är en handling av kärlek och barmhärtighet, nämnt som “caritas”. En aktiv kraft som existerar i en omtänksam kultur och effektiviserar vården samt är ett viktigt motiv för vårdens utveckling (Näsman, 2020). Att vårda anses vara en mänsklig process, inriktad på att lindra lidande, mer än att vara uppgiftsorienterad och problemlösande (Johansson & Wiklund-Gustin, 2015). Enligt Katie Erikssons omvårdnadsteori är

omvårdnadsprocessens yttersta mål att uppnå optimal hälsa och för att uppnå optimal hälsa behövs några grundläggande värden: att respektera livet och ha förtroende för människan (Näsman, 2020). Sjuksköterskan behöver även besitta förståelse i att sjukdom inte är motsatsen till hälsa utan det är lidandets dimensioner, ett liv avlägsnat från lidande kräver ingen omvårdnad (Näsman, 2020). I en studie av bland annat Katie Eriksson, förtydligas att sjuksköterskans omvårdnad till patienter med missbruk kräver en inre drivkraft av kärlek och ett brinnande engagemang för patienten

(Thorkildsen et al., 2015). Thorkildsen et al. (2015) förklarar att sjuksköterskan behöver vara närvarande och nyfiken på patienten för att se personen bakom missbruket samt tillit till att patienten i sin tur besitter inre krafter, endast då kan patientens behov uppfyllas och sjuksköterskan delge en god omvårdnad (Thorkildsen et al., 2015).

Problemformulering

Patienter med substansmissbruk har en komplicerad problematik med både fysiska och psykiska symptom av sitt missbruk. Det ställer höga krav på den vård och omsorg som bedrivs. I professionen som sjuksköterska har vi ett ansvar att bemöta och

5

kunskap och förståelse kring attitydens inverkan vid omvårdnad av patienter med samsjukligt substansmissbruk.

Syfte

Syftet var att belysa påverkan av sjuksköterskans attityd gentemot patienter med substansmissbruk på en somatisk vårdenhet.

Metod

Metoden som valdes var en allmän litteraturstudie. En allmän litteraturstudie

innehåller analys, granskning och sammanställning av relevanta artiklar mot det valda syftet och skapar en överblick över valt problemområde genom att belysa aktuellt vetenskapligt kunskapsläge (Forsberg & Wengström, 2015).

Datainsamling

I den inledande informationssökningen utfördes en ostrukturerad informationssökning för att få en översikt kring valda syftet, genom sökningar i fyra databaser:

Psychological Information Database (PsycINFO), Cumulative Index of Nursing Allied Health (Cinahl), Cochrane Library och Public Medline (PubMed) (Forsberg & Wengström, 2015). Mårtensson och Fridlund (2017) skriver att i ett examensarbete baserat på litteratursökningar är det viktigt att utföra två olika sökningar, en inledande sökning för att finna vetenskaplig litteratur till bakgrunden och öka kunskapen kring valt ämne som önskas skrivas om. Även förståelsen ökas för litteraturen som ska användas i resultatdelen, vilket utförs i den egentliga litteratursökningen (Mårtensson & Fridlund, 2017). De inledande sökorden utgick utifrån syftet och följande sökord användes, nurse (sjuksköterska), patient (patient), attitude (attityd), nursing

(omvårdnad), substance abuse (substansmissbruk). Den inledande

informationssökningen medförde att sökord och sökteknik kunde struktureras upp och förfinas inför den egentliga informationssökningen samt en ledtråd om vilka

referenser manuellt kan sökas efter (Östlundh, 2017). I inledningssökningen

upptäcktes det att substance abuse även kan benämnas substance use, substance use

disorder, addiction, drug-dependents, drug dependencies, drug addiction, drug abuse

och drug use, begreppet attitude kan benämnas som view och viewpoint. Genom att använda den booelska operatorn ”AND” gavs ett smalare resultat som avgränsade och gjorde sökningen mer specifik och ”OR” för att bredda sökningen genom att använda synonymer till syftesordet (Forsberg & Wengström, 2015; Karlsson, 2017).

Forsberg och Wengström (2015) samt Östlundh (2017) skriver att manuella sökningar lämpar sig väl för att finna inspiration och ytterligare ämnesområden att söka på i

6

databaserna vilket kan ske på olika sätt. Relevanta artiklars referenslista kan studeras för att finna andra artiklar som berör ämnet och ett annat sätt är att söka i relevanta tidskrifter inom det valda ämnesområdet (Forsberg & Wengström, 2015; Östlundh, 2017). Sökning av relevanta artiklar i tidskrifterna: Addiction, Journal of Psychiatric Nursing, Nurse Educator och The Journal of Nursing Education utfördes för att finna inspiration kring ämnet som svarar mot det valda syftet. Referenslista lästes igenom för att finna artiklar och nyckelord som berör det valda syftet. Erhållet resultat avseende titlar och abstrakt indikerade att ämnesorden som valts var relevanta och kan användas vidare vid sökningar i andra databaser (Karlsson, 2017).

I den egentliga informationssökningen valdes databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed ut, för sin förmåga att fånga relevant litteratur med inriktning för forskning inom omvårdnad och hälso- och sjukvård. En genomgång av dessa databaser

genomfördes mellan januari och februari 2021 för att identifiera originalartiklar på engelska som är peer reviewed (refereegranskade), skrivna under de senaste tio åren och utgick utifrån följande sökord: nurse (sjuksköterska), attitudes (attityder),

substance abuse (substansmissbruk) och nursing care (omvårdnad) (Bilaga A, Tabell

1) eftersom dessa sökord svarade bäst mot valda syftet.

Inklusion- och exklusionskriterier

Vid sökning av resultatartiklar valdes följande kriterier att inkluderas: publicerad mellan 2011-01-01 och 2020-12-31, engelskspråkig, peer reviewed, god vetenskaplig kvalitet och svarar på syftet. Exklusionskriterier var att artiklarna inte omfattade sjuksköterskestudenter och vård inom psykiatri. Originalartiklar prioriterades

eftersom de redovisar mer perspektiv på ett forskningsområde och beskriver resultatet från en forskning för första gången den publicerats (Segesten, 2017). I Cinahl andra sökning användes nurse attitudes som en subject major heading för att specificera sökningen ytterligare mot syftet.

Kvalitetsgranskning

Med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall utfördes en kvalitetsgranskning utav relevanta artiklar. Genom att poängsätta enligt

bedömningskriterierna i mallen för varje artikel fastställs artikelns vetenskapliga kvalitet. Poängsumman räknas ihop och omvandlas i procent, beroende på procentsats graderas artikelns kvalitet mellan I och III. Högsta gradering är I och kräver 80%, gradering II kräver 70–79% och gradering III kräver 60–69%. Artiklar graderade III anses ha en låg vetenskaplig kvalitet och bör inte inkluderas i resultatredovisningen (Carlsson & Eiman, 2003).

7 Databassökning

Artikelsök i CINAHL

Inledningsvis till den strukturerade sökningen i databasen Cinahl, valdes sökorden

nurse AND attitudes AND substance abuse i fritext för att specificera sökningarna till

det valda syftet (Bilaga A). Vilket gav ett brett resultat på 879 artiklar. För att sortera bort artiklar som inte var av intresse (Östlundh, 2018) valdes avgränsningar tid (2011-01-01 till 2020-12-31), publicerad i vetenskaplig artikel (peer-reviewed) och språk (Engelska) vilket gav resultatet 166 träffar. Alla titlar och abstrakt lästes igenom, 32 artiklar granskades och fem artiklar ingick som resultatartiklar för att kunna besvara syftet. Tjugosju artiklar valdes bort eftersom de inte svarade mot syftet eller åsyftade en annan vårdmiljö (Bilaga B, tabell 2). Därefter utfördes ytterligare en sökning på sökorden nurse AND attitudes AND (substance abuse OR substance use OR drug

abuse OR drug addiction OR drug use OR alcohol use OR alcohol abuse OR alcohol addiction) (Bilaga A) för att utöka innebörden av ämnesordet substance abuse, vilket

gav fler artiklar och resulterade i 1062 artiklar. För att specificera sökningarna till det valda syftet valdes samma avgränsningar som i den första sökningen med tillvalet av Cinahls teasaurus Subject Major Heading nurse attitudes (Bilaga A). Resultatet gav 89 artiklar, vars titlar och abstrakt lästes igenom, tre artiklar var dubbletter och tio artiklar granskades varav tre ingick i resultatartiklar för att besvara syftet (Bilaga B).

Artikelsök i PsycINFO

Andra strukturerade sökningen gjordes i databasen PsycINFO med sökorden nurse AND attitudes AND substance abuse i fritext (Bilaga A) för att specificera

sökningarna till det valda syftet. För att sortera bort artiklar som inte var av intresse (Östlundh, 2018) valdes avgränsningar i tid (2011-01-01 till 2020-12-31), publicerad i vetenskaplig artikel (peer-reviewed) och språk (Engelska) vilket gav ett resultat på 143 artiklar (Bilaga B). Alla titlar och abstrakt lästes igenom, tre var dubbletter från Cinahl, 20 artiklar granskades varav tre ingick i resultatartiklar för att besvara syftet (Bilaga B).

Artikelsök i PubMed

Sista strukturerade sökningen gjordes i databasen PubMed med ämnesordet substance

abuse som Medical Subject Heading (MeSH Term) i kombination med nurse AND attitude AND nursing care i fritext. Under MeSH termen substance abuse finns sex

underrubriker, tre av dessa valdes till artikelsökningen: substance-related disorders vilket inkluderar alla sorts störningar relaterade till substansanvändande eller

missbruk, substance abuse, intravenous inkluderar missbruk eller överanvändning av ett ämne genom injektion i en ven och substance abuse, oral inkluderar

överanvändning eller missbruk av ett ämne genom oralt intag (Bilaga A). Vilket resulterade i en mer specificerad och bred sökning på ämnesordet substance abuse. För att snäva resultatet begränsades sökningen (Forsberg & Wengström, 2015) till

8

publicerings år 2011–2020 och engelskspråkig artikel, vilket gav 178 träffar. Alla titlar och abstrakt lästes igenom, fyra var dubbletter från Cinahl och PsycINFO, 28 artiklar granskades varav två ingick i resultatartiklar för att besvara syftet (Bilaga B). Totalt lästes 576 artikeltitlar, varav 90 granskades och resulterade i 13 resultatartiklar som svarade mot syftet samt inklusion- och exklusionskriterierna. Tio resultatartiklar påträffades i flera databaser och räknades som dubbletter. Nio var av kvalitativ metod, fyra kvantitativ metod och samtliga resultatartiklar graderades till en grad I eller II i vetenskaplig kvalitet samt sammanställdes i en artikelöversikt (Bilaga C, Tabell 1– 13).

Databearbetning

Litteraturstudiens databearbetning utfördes efter Forsberg och Wengströms (2015) rekommenderade fem steg för en innehållsanalys. I den inledande databearbetningen lästes samtliga resultatartiklarna individuellt igenom och dess innehåll diskuterades sinsemellan för att inte missa någon värdefull information. Färgkodning och

markering utav specifika meningar bildar olika kategorier och ger tydliga mönster vilket sedan kan tolkas och diskuteras i resultatet (Forsberg & Wengström, 2015). Resultatartiklarna delades slumpmässigt sinsemellan för att individuellt läsas igenom och färgmarkeras. Meningar som svarade på syftet markerades i artiklarna och överfördes till Exceldokument, vars innehåll därefter grupperades efter likheter och skillnader. De bärande och utmärkande meningar markerades och färgkodades i kategorier, för att utvecklas till gemensamma huvudteman för att diskuteras tydligt i resultatet. Inledningsvis valdes följande kategorier: kunskap, attityd, upplevelse, stöd och omvårdnad. Efter gemensam diskussion efter att ha läst resultatartiklarna en gång till ändrades attityd till beteende, eftersom ordet bättre förklarade essensen av

attityden som beskrevs i resultatartiklarna. Huvudteman kan förstås som meningsfulla bärare och den röda tråden genom arbete, kategorier kan ses som underrubriker där likvärdiga data från resultatartiklarna samlas och ökar förståelsen för

forskningsområdet (Friberg, 2017). Slutligen delades resultatartiklarna in i två huvudteman: Vad Attityder påverkar med underrubrikerna omvårdnad och beteende;

Faktorer som påverkar attityder med underrubrikerna kunskap, erfarenhet, upplevelse

och stöd. Huvudteman och underrubriker diskuterades tillsammans med handledare och medstudenter för att säkerställa att röda tråden i arbetet hölls. Efter råd från handledare och medstundeter ändrades underrubriken beteende till sjuksköterskans beteende för att förtydliga vems beteende som avses belysa. Underrubriken

upplevelse ändrades till känslor av osäkerhet, för att det inkluderar att känslor av osäkerhet påverkar attityden hos sjuksköterskan och omvårdnaden för patienten. Underrubriken Stöd ändrades till Kollegialt stöd och organisatoriskt för att förtydliga

9

vilken sorts stöd som syftas till. Nedan tabell sammanställer innehåll i resultatartiklar, relaterat till de två teman och underrubrikerna.

Artikelförfattare Omvård-nad

Beteende Kunskap Erfaren-het

Känslor Stöd

Chang & Yang, 2012 x x x x

Chu & Galang, 2013 x x x x x x

Crothers & Dorrian, 2011 x x x x

Ford, 2011 x x x x x Ghaffari et al., 2020 x x x x x Gilchrist et al., 2011 x x Hakala et al., 2020 x x x x x x Horner et al., 2019 x x x x x Monks et al., 2012 x x x x x Morgan, 2012 x x x x x

Neville & Roan, 2014 x x x x x

Nilsen et al., 2013 x x x x x

Ortega & Ventura, 2013 x x x x x x

Forskningsetiska överväganden

Nürnbergkodex från 1947 kan ses som startskottet för dagens forskningsetiska

övervägande. Kodexen förtydligar att deltagare som ingår i experiment inte får skadas och den första tanken grundades om att informerat samtycke ska framföras till

deltagare (Nürnbergkodex, 1947). Etiska kodex som följs idag är etikprövningslagen (SFS 2003:460), vars syfte är att främja och respektera den enskilda människan och skydda dess människovärde vid forskning. Forskning som avser människor får bara utföras om den har fått ett etiskt godkännande, vilket etikprövningsmyndigheten ansvarar för (Etikprövningsmyndigheten, 2020). Enligt 12§ i SFS 2003:615 förordningen om etikprövning av forskning som avser människor, förtydligas att forskning som avser människor och inte innebär någon avsevärd risk för inkräktande i deras enskildas personliga integritet, säkerhet eller hälsa, får

etikprövningsmyndigheten meddela föreskrifter om undantag från kravet för etiskt godkännande enligt lag SFS 2003:460. Första januari 2020, trädde en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet (SFS 2019:504) i kraft. Syftet med lagen är att hindra forskningsfusk, oredlighet i forskning samt stärka god forskningssed. Lagen förtydligar att forskaren är den som bedriver forskningen etiskt korrekt och medelförvaltaren har det yttersta ansvaret för att forskaren följer

lagen (Vetenskapsrådet, 2020). Forskning får aldrig gå före människors

välbefinnande, mänskliga rättigheter och frihet. Samhället och vetenskapens behov att utveckla ny forskning är alltid sekundär till människans välbefinnande (SFS

2003:460). Helsinforsdeklarationen (2013) grundades 1964 av World Medical Association (WMA) för att delge forskningsetiska riktlinjer till läkare och andra

Vad attityder påverkar Faktorer som påverkar attityder

10

medverkare till medicinsk forskning. Dess bärande tanke är att omsorgen om individen alltid ska gå före vetenskapen och samhällets intresse. Samtidigt ska forskningen granskas av oberoende personer till forskningen

(Helsingforsdeklarationen, 2013). Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) skyddar människor från att deras personliga integritet kränks genom att förtydliga vad som gäller vid behandling av personuppgifter. Lag SFS 2018:218 med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning förtydligas hur personuppgifter får behandlas inom EU.

I resultatartiklarna som användes i litteraturstudien var 12 av 13 etiskt godkända utav etiska granskningskommittéer i respektive land. I en artiklarna gav deltagarna sitt godkännande av att delta efter information givits om forskningen och i en artikel saknades information i artikeln om etiskt godkännande och samtycke. Skriftlig kontakt med författare till artikeln bekräftar att ett etiskt godkännande existerar från samtliga europeiska länder som ingår i forskningen.

Resultat

Huvudfynden i litteraturstudien grundar sig i två huvudteman för att besvara syftet:

Vad attityder påverkar och Faktorer som påverkar attityder. Svar mot syftet

fördjupas och förtydligas ytterligare med underrubriker efter varje huvudtema. Under huvudtemat Vad attityd påverkar, bildades underrubrikerna: Omvårdnad och

Sjuksköterskans beteende. Under huvudtemat Faktorer som påverkar attityder

bildades underrubrikerna: Kunskap, Erfarenhet, Känslor av osäkerhet och Kollegialt

stöd och organisatoriskt.

Vad attityder påverkar

Omvårdnad

Sjuksköterskans negativa attityd leder till bristfällig omvårdnad för patienter med substansmissbruk (Crothers & Dorrian, 2011; Ghaffari et al., 2020; Morgan, 2012). Sjuksköterskor hade ett undvikande bemötande i sin omvårdnad mot patienter med substansmissbruk (Ghaffari et al., 2020; Monks et al., 2012). Enligt Morgan (2012) nedprioriterade sjuksköterskor att besöka och samtala med patienten, stressade igenom besöket, hjälpte enbart till med det nödvändigaste, kritiserade patienten och demonstrerade starkt sitt missnöje med patienten när de var hotfulla eller arga (Morgan, 2012). Ghaffari et al. (2020) belyser i sin studie att sjuksköterskors undvikande bemötande beror på osäkerhet kring att veta hur de ska vårda patienten rätt. Studier tyder på att de flesta sjuksköterskorna upplever att patienter med substansmissbruk kräver en komplex omvårdnad, där både fysiska och psykiska behov behöver tillgodoses. Sjuksköterskor upplever det lättast att behandla

11

patientgruppens oro och ångest medicinskt, istället för med samtal (Ghaffari et al., 2020). Monks et al. (2012) skriver att när sjuksköterskor begränsar sin interaktion till patienter med substansmissbruk uppmärksammade inte sjuksköterskan patienternas behov av vård relaterat till patientens missbruksproblematik. Hakala et al. (2020) beskriver att sjuksköterskans respekt för mänskliga värden är starkt förknippat med attityden som uttrycker sig i omvårdnaden mot patienten. Nielsen et al. (2013) skriver att sjuksköterskan behöver erkänna sina förutfattade meningar och inställning till patienter med substansmissbruk samt förstå sin relation till droger, för att förhindra att fördomar och attityd påverkar omvårdnaden till denna patientgrupp (Nilsen et al., 2013). Genom att se personen bakom missbruket skapades en miljö där samverkan med patienten blev mer harmonisk och positiv (Monks et al., 2012; Hakala et al., 2020).

Sjuksköterskans beteende

Ghaffari et al. (2017) visar i sin studie att en del sjuksköterskor intar ett bestraffande beteende mot patienter med substansmissbruk. Trots vetskapen om att

substansmissbruk är en sjukdom och inte ett brott, behandlade sjuksköterskorna patienterna med substansmissbruk som kriminella. Sjuksköterskorna ansåg att patienten gjort sina egna val och har endast sig själv att skylla (Ghaffari et al., 2020). Sjuksköterskor stämplade patienterna som drogsökande och upplevdes enbart vara ute efter höga doser utav opioider (Ford, 2011; Morgan, 2012; Neville & Roan, 2014). Tankar om att inte vilja förvärra eller uppmuntra patientens missbruk eller beroende (Horner et al., 2019; Morgan, 2012) föranledde sjuksköterskor att antingen fördröja smärtlindringen eller minimera smärtlindringsdosen (Morgan, 2012). I Ford (2011) och Neville och Roans (2014) studier framkom det att sjuksköterskor upplevde att patienter med substansmissbruk hade ett manipulativt beteende relaterat till medicineringen och sjukdomsbehandlingen. Det föranledde till att sjuksköterskor tvivlade på patientens motiv till medicinering och påverkade därmed omvårdnaden av patienten (Ford, 2011; Neville & Roan, 2014). Ghaffari et al. (2020) beskriver

situationer där sjuksköterskor prioriterar andra patienter på avdelningen före patienter med substansmissbruk. Samt sjuksköterskors rädslor för att bli smittade av

immunbristande virus eller Hepatit, föranledde dem att alltid använda handskar, gärna dubbla, vid omvårdnad av patienter med misstänkt substansmissbruk (Ghaffari et al., 2020). Monks et al. (2012) skriver att sjuksköterskor som möter patienter med en attityd av misstro påverkar även patientens attityd och beteende negativt. Där patientens verbala och fysiska hot mot sjuksköterskan bidrog till en försämrad omvårdnad (Monks et al., 2012). När sjuksköterskan möter patienten med respekt hjälper det patienten känna sig mindre frustrerad, tryggare och finner det lättare att samarbeta för ett bättre vårdutfall (Ghaffari et al., 2020; Monks et al., 2012).

12

Chu och Galang (2013), Crothers och Dorrian (2011), Hakala et al. (2020) och Monks et al. (2012) studier framhäver att sjuksköterskor hade en varierad attityd mot

patienter med substansmissbruk. Crothers och Dorrian (2011) studie beskriver att sjuksköterskor med en negativ attityd upplevde en låg motivation att arbeta med patienter med substansmissbruk eftersom sjuksköterskans självkänsla påverkades negativt. En av sju sjuksköterskor med en mer positiv attityd mot patientgruppen upplevde trots en positiv attityd, en låg motivation att omvårda patientgruppen (Crothers & Dorrian, 2011). Gilchrist et al. (2011) studie visar att generellt hade vårdpersonal inom åtta EU-länder en markant sämre attityd mot patienter med substansmissbruk än mot patienter med depression eller diabetes. Dessutom var attityden till att arbeta med patienter med alkoholproblem bättre än mot patienter med narkotikamissbruk (Chang & Yang, 2012; Gilchrist et al., 2011).

Faktorer som påverkar attityder

Kunskap

Det finns en bristande kunskap och utbildning kring substansanvändning i

sjuksköterskans läroplan (Chang & Yang, 2012; Ghaffari et al., 2020; Monks et al., 2012; Neville & Roan, 2014). I Chang och Yang (2012) studie med 489 legitimerade sjuksköterskor framkom det att medelvärdet för antal timmars

sjuksköterskegrundutbildning om substansanvändning var 3,85 timmar. Nittio procent av sjuksköterskorna hade aldrig fått någon praktisk erfarenhet under sin

grundutbildning (Chang & Yang, 2012). I en annan studie med 38 legitimerade sjuksköterskor framkom det att endast två till fyra timmars utbildning om

substansanvändning har inkluderats i grundutbildningen (Ghaffari et al., 2020). I en tredje studie med 29 legitimerade sjuksköterskor framkom det att ingen teoretisk eller praktisk utbildning kring substansanvändning ingått i deras grundutbildning, utan den kunskap som besatts var sådan som de sökt upp själva (Monks et al., 2012). I en fjärde studie med 24 legitimerade sjuksköterskor, förtydligas behovet utav förbättrade och ökade utbildningsmöjligheter kring substansmissbruk, både i grundutbildningen och fortsatt vidareutbildning, för att förbättra sjuksköterskors negativa attityd i omvårdnaden av patienter med substansmissbruk (Neville & Roan, 2014). Chang och Yang (2012) studie beskriver att sjuksköterskor med mer grundutbildning eller vidareutbildning om substansanvändning påvisade en mer positiv attityd till patienter med substansmissbruk än de som hade mindre utbildning om substansanvändning (Chang & Yang, 2012). Nilsen et al. (2013) studie visade att sjuksköterskor som utfört teoretisk utbildning vid början av sin anställning med syftet att öka kunskapen kring omvårdnad av patienter med substansmissbruk, förbättrade sjuksköterskans engagemang för patienten. Enligt Neville och Roan (2014) påverkar bristande kunskap andra aspekter utav omvårdnad såsom information och motiverande samtal till patienten. Monks et al. (2012) uppmärksammar att kombinationen av en negativ

13

attityd och bristande kunskap bildar en barriär för att tillhandhålla effektiv omvårdnad.

Erfarenhet

Tidigare och nya erfarenheter av substansmissbruk påverkar sjuksköterskans attityd (Chang & Yang, 2012; Chu & Galang, 2013; Crothers & Dorrian, 2011; Hakala et al., 2020; Monks et al., 2012; Morgan, 2012). Att ständigt exponeras av patienter med substansmissbruk kan öka sjuksköterskans förtroende och bekvämlighet att arbeta med denna patientgrupp och resultera i mer empatisk och hängiven attityd (Chang & Yang, 2012; Chu & Galang, 2013). I Morgan (2012) studie menar en sjuksköterska att hennes arbetslivserfarenhet som sjuksköterska har hjälpt ändra personliga åsikter om patienter med substansmissbruk till att ha mer tålamod och förståelse för

patientgruppen. Sjuksköterskor med tidigare personliga erfarenheter av

substansmissbruk, vänner eller familj som missbrukat, hade en mer positiv attityd gentemot patienter med substansmissbruk (Chang & Yang, 2012; Monks et al., 2012). Personlig erfarenhet bidrog till ett empatiskt professionellt beteende, sjuksköterskorna var mer villig att integrera och ge ett icke-dömande stöd till patienten (Monks et al., 2012). Tidigare negativ erfarenhet av patienter med substansmissbruk minskade sjuksköterskors motivation att ta hand om patientgruppen i framtiden (Hakala et al., 2020). Sjuksköterskor specialiserade inom missbruk har en mer positiv attityd och en bättre förståelse för patienter med substansmissbruk (Chang & Yang, 2012; Gilchrist et al., 2011). Gilchrist et al. (2011) multicenterstudie visade att allmänsjuksköterskor anställda inom primärvården med mindre praktisk erfarenhet av patienter med substansmissbruk visade en sämre attityd mot patientgruppen (Gilchrist et al., 2011).

Känslor av osäkerhet

Sjuksköterskor kände en oro över att deras förmåga att vårda patienter med både en fysisk och psykisk sjukdom inte var tillräcklig (Ghaffari et al., 2020; Morgan, 2012; Ortega & Ventura, 2013). Ghaffari et al. (2020) beskriver att sjuksköterskor enbart behandlade patienter med substansmissbruk medicinskt för de inte visste hur de skulle stödja patienten psykiskt. Neville och Roan (2014) studie beskriver hur sjuksköterskor inom slutenvårdsavdelningar upplevde osäkerhet i att inte kunna delge den

terapeutiska support, till exempel motiverande samtal, som patienter med

substansmissbruk behövde. Ortega och Ventura (2013) beskriver hur sjuksköterskor kände sig obekväma och osäkra i att vårda patienter med abstinenssymptom. Eftersom de var osäkra kring vad de skulle förvänta sig för sorts symptom eller utgång av abstinensen (Ortega & Ventura, 2013). Sjuksköterskor som upplevde patienter med substansmissbruk som oförutsägbara och hotfulla upplevde känslor av maktlöshet och rädsla i mötet med patientgruppen (Ford, 2011; Ghaffari et al., 2020; Monks et al.,

14

2012; Neville & Roan, 2014; Ortega & Ventura, 2013). Horner et al. (2019) skriver att sjuksköterskor inom slutenvården upplevde patienter med substansmissbruk som en krävande patientgrupp. Sjuksköterskor upplevde en låg självkänsla vid omvårdnad utav patienter med substansmissbruk (Ghaffari et al., 2020; Neville & Roan, 2014). Hakala et al. (2020) studie framhäver att sjuksköterskor behöver vara medvetna om att deras egna känslor har en inverkan i mötet med patienter med substansmissbruk. En professionell attityd innebär att sjuksköterskan kan kontrollera sina negativa känslor, vilket bidrar till ett bättre och säkrare möte, utan hot och våld, mellan sjuksköterska och patient (Hakala et al., 2020).

Kollegialt stöd och organisatoriskt

Stöd från arbetskollegor är viktigt när det gäller att påverka sjuksköterskans attityd och omvårdnad av patienter med substansmissbruk (Chang & Yang, 2012; Chu & Galang, 2013; Nilsen et al., 2013). Sjuksköterskekollegor som uppmuntrar och delger konstruktiv feedback samt hjälper varandra i personliga och kliniska hinder i

omvårdnaden av patienter med substansmissbruk, kan förbättra sjuksköterskans attityd (Chang & Yang, 2012; Chu & Galang, 2013). Organisatoriskt stöd och en bra klinisk support är nödvändig för att förbättra omvårdnadsengagemanget för patienter med substansmissbruk (Chu & Galang, 2013; Chang & Yang, 2012; Ghaffari et al., 2020; Nilsen et al., 2013). Bristen på tid och andra begränsningar (Chang & Yang, 2012; Hakala et al., 2020; Morgan, 2012), som liten bemanningsgrupp, svårigheter att få tag på läkare, intensiv dokumentering, avdelnings policyer och brist på multimodalt samarbete (Morgan, 2012), hindrar sjuksköterskors förmåga att delge en god

omvårdnad till patienter med substansmissbruk (Chang & Yang, 2012; Hakala et al., 2020; Morgan, 2012). Ghaffari et al. (2020) skriver att organisationen skapar

förutsättningarna för en bättre omvårdnad och attityd mot patienter med substansmissbruk, genom att skapa mer stöd och uppmuntran i arbetsrollen för

sjuksköterskor. Enligt Chang och Yang (2012) krävs mer än arbetsplatsutbildning och stöd ifrån kollegor för att komma åt sjuksköterskors moraliska attityd. En god

kommunikation och tillfällen där sjuksköterskor får spegla sina uppfattningar av substansmissbruk sinsemellan är minst lika viktig (Chang & Yang, 2012; Ghaffari et al., 2020; Hakala et al., 2020). I speglingen förtydligas vilka moraliska fördomar sjuksköterskan är omedveten om och möjliggör det för cheferna att hjälpa dessa sjuksköterskor (Chang & Yang, 2012). Gilchrist et al. (2011) skriver att inte enbart utbildning kommer vara tillräckligt för att förändra personalens attityder eftersom attityder associeras med kultur och organisatoriska resurser. Det krävs systematiska metoder, ekonomiska styrmedel, ett bättre samarbete mellan primärvård, allmän psykiatrin och missbrukstjänster (Gilchrist et al., 2011).

15

Diskussion

Mårtensson och Fridlund (2017) skriver att en god vetenskaplig kvalitet i ett

examensarbete utgår ifrån begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO valdes ut för sin förmåga att fånga relevant litteratur med inriktning för omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2015) vilket ökar litteraturstudiens trovärdighet (Mårtensson & Fridlund, 2017). I den inledande sökningen uppmärksammades att substance abuse har flera olika benämningar och en diskussion fördes om sökordet substance abuse översatt till substansmissbruk var inkluderande eller exkluderande i litteratursökningen. I den egentliga sökningen av resultatartiklarna med sökordet substance abuse beskrevs andra ord i artiklarna så som substance use disorder, substance dependence, ilicit

drugs och alcohol problems. Eftersom artiklarna var viktiga och relevanta mot syftet

bidrog de till beslutet att sökordet substance abuse inkluderade mer än exkluderade och styrker bekräftelsebarhet och överförbarhet.

Ett examensarbete avses vara av god kvalitet när den innehåller originalartiklar, ursprungliga källor och är peer reviewed (Mårtensson & Fridlund, 2017). I

litteraturstudien inkluderades endast originalartiklar och övervägande ursprungskällor, vilket stärker litteraturstudiens trovärdighet. En artikel i bakgrunden beskriver Katie Erikssons omvårdnadsteori från en andrahandskälla och inger ett utifrånperspektiv. Artikeln bekräftas med en ursprungskälla genom tillämpning av en artikel från bland annat Katie Eriksson och delger ett inifrånperspektiv och styrker trovärdigheten. Inklusionskriterierna 2011-01-01 och 2020-12-31 användes för att litteraturstudien ska innefatta aktuell forskning och peer reviewed användes för att uppnå god vetenskaplig kvalitet. Språkavgränsningen engelska valdes för att avgränsa artiklar som skrivits på språk som inte bemästras, däremot finns insikten att det finns

begränsningar i tolkning av litteraturen eftersom engelska inte är modersmålet. För att minimera feltolkningar användes ordlexikon på webben och tolkning av artiklar diskuterade med kritiska vänner, vilket ökar pålitligheten. Handledare och kritiska vänner har genomgående under forskningsprocessen granskat och diskuterat upplägg och innehåll, vilket ökar trovärdigheten för litteraturstudien.

Artiklarna granskades enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall för att säkerställa att materialet till litteraturstudien var av god vetenskaplig kvalitet vilket ökar trovärdigheten. Bedömningen görs utifrån en subjektiv tolkning och kan

ifrågasätta pålitligheten. Nio artiklar genererade i grad II och fyra var av grad I, vilket uppfyller kravet för tillräckligt god vetenskaplig kvalitet (Carlsson & Eiman, 2003). Vid vetenskapliga studier ställs ett krav på att etiska överväganden utförs och en ansökan om etiskt tillstånd skall vara genomförd innan påbörjad forskningsstudie (Forsberg & Wengström, 2015). Tolv resultatartiklarna var etiskt godkända utifrån etiska kommittéer i respektive land. I en artikel var etiskt godkännande ej angivet, via

16

mailkontakt bekräftar en av artikelförfattarna, Alex Baldacchino. att den är etiskt godkänd i samtliga europeiska länder varav en är Skottlands National Re- search Ethics Service, vilket styrker trovärdighet och pålitlighet. En artikel saknade etiskt godkännande från etisk kommitté, däremot hade informerat samtycke erhållits muntligt från alla deltagare i forskningen. Enligt SFS 2003:615 får undantag ske gällande etisk godkännande om forskningen inte innebär en risk för den enskildes integritet, säkerhet eller hälsa. Beslut fattades om att artikeln ska involveras i resultatet då forskningen inte innebar en risk för deltagarna.

Tolv av resultatartiklarna som valdes, beskrev sjuksköterskors attityd på en

medicinsk-, kirurgisk-, ortopedisk- eller akutvårdsavdelning samt beskrev fenomen som påverkat attityden eller fenomen som påverkats av attityd. En resultatartikel beskrev flera professioners erfarenhet av möte med patienter med substansmissbruk, alkohol, depression och diabetes. Artikeln valdes att inkludera då 25,9% av urvalet var sjuksköterskor och i resultatet framgick det tydligt vilken profession och ämne som resultatet svarade till. Genom att inkludera artiklar från flera somatiska

vårdenheter belyser litteraturstudien en möjlig överförbarhet till liknande vårdmiljöer. Resultatartiklarna var utförda i nio olika länder, Australien, Canada, Chile, England, Finland, Iran, Spanien, USA och Taiwan. Trots att Sverige är ett mångkulturellt land kan resultatet från litteraturstudien vara svår att vara helt överförbar, eftersom sjukvårdssystemen kan skiljas åt mellan länderna och Sverige. Sjukvårdssystemen beskrevs inte i resultatartiklarna utan fokus kring attitydens uppkomst och orsak belystes. Resultatet visar på att det finns mer likheter än olikheter kring

sjuksköterskans attityd mellan länderna. Vilket kan ge en antydan till att en viss överförbarhet kan tillämpas. Däremot behöver beaktning intas och ifrågasättas kring resultat från länder som kan skiljas helt från det svenska sjukvårdssystemet.

Överförbarheten kan stärkas i framtida studier då litteraturstudien utgick oberoende från kön, etnicitet, religion och land (Mårtensson & Fridlund, 2017).

Nio resultatartiklar var av kvalitativ metod vilket kan ses som en fördel då kvalitativ forskning ger en förståelse av människans upplevelser (Forsberg & Wengström, 2015) vilket svarar mot det valda syftet. Fyra var av kvantitativ metod, där kvantitativ metod strävar efter att se samband, förutsäga och förklara och klassificera (Forsberg & Wengström, 2015). Enkäter användes i de kvantitativa studierna vilket gav en bredare förståelse kring samband av olika faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter. Dataanalys utfördes i tre artiklar av likadana SPSS 17.0 program och två artiklar använde sig av Drug and Drug Problems Perceptions Questionnaire (DDPPQ) för att mäta sjuksköterskors attityder i arbetet med substansmissbrukare. Användning av likadana mätinstrument i olika forskningars dataanalys kan styrka pålitligheten i resultatet (Forsberg & Wengström, 2015; Mårtensson & Fridlund, 2017).

17

Urvalet av resultatartiklar blev begränsat utifrån det valda syftet med kriterierna att artiklarna som inkluderades skulle vara utifrån sjuksköterskans perspektiv samt på en somatisk vårdenhet. Många artiklar belyste vården inom psykiatrin,

missbruk/beroende hos sjuksköterskan och ur en sjuksköterskestudents eller flera vårdprofessioners perspektiv. Flera intressanta och relevanta artiklar förekom men exkluderades då de var över tio år gamla, därav kunde en utökning av år resulterat i fler vetenskapliga artiklar men brustit i kvalitet då de inte uppfyller kravet på aktuell forskning.

Resultatdiskussion

Det finns attityder hos sjuksköterskor som påverkar omvårdnaden av patienter som har ett substansmissbruk i den somatiska vården. Flertalet av studierna visar på hur okunskap, bristande erfarenhet, kollegial och organisatorisk påverkan kan vara bidragande orsak till den negativa attityden och den bristfällig omvårdnad mot denna patientgrupp (Crothers & Dorrian, 2011; Hakala et al., 2020; Chu & Galang, 2013; Nilsen et al., 2013). Pauly et al. (2015) visar i sin studie att det finns många olika uppfattningar i hälsosjukvården om patienter med substansmissbruk. Både positiva och negativa attityder påverkar hur omvårdnaden blir för denna patientgrupp (Pauly et al., 2015). I Sleeper och Bochain (2013) studie upplevdes en positiv attityd av

patienter med substansmissbruk när sjuksköterskan lyssnade, inte dömde och behandlade dem som en medmänniska, vilket fick dem att känna sig tryggare och mindre frustrerade. En negativ attityd upplevdes när sjuksköterskan visade mindre hänsyn till patientens önskemål och prioriterade administrativa uppgifter före samtal och omvårdnad med patienten (Sleeper & Bochain, 2013). Negativa attityder kan även ha den påverkan att patienter undviker att söka vård för sina somatiska besvär för att undgå bli bemötta med en negativ attityd (Boekel et al., 2013; Bartlett et al., 2013; Woo et al., 2017). Näsman (2020) hänvisar till omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som menar att en god omvårdnad kan enbart uppstå i en omtänksam kultur där attityden grundar sig i tro, hopp och kärlek. Vårdvärden och värderingar bildas i kulturen som sjuksköterskan arbetar i (Gilchrist et al., 2011). Vårdvärden är en organisations och verksamhets gemensamma språk och vägledning i samspelet med andra på vårdavdelningen (Huffman, 2021). Hur kulturen är där sjuksköterskan arbetar är viktigt att förstå då den har en påverkan på sjuksköterskans attityd i möten med patienter med substansmissbruk.

Vad attityder påverkar

Sjuksköterskor känner sig i många fall osäkra och obekväma i mötet med patienter med substansmissbruk. Mycket av osäkerheten går att förstå utifrån samhällets

negativa syn och inställning till personer med substansmissbruk (Bartlett et al., 2013). Genom den komplexa omvårdnaden sjuksköterskan ställs inför skapas en osäkerhet hos sjuksköterskan som Bové et al. (2019) beskriver som ett dubbelsidigt ansvar. Där

18

den arbetsinriktade omvårdnaden och det personliga ansvaret till att skapa en god relation med patienten brister när sjuksköterskan upplever låg självkänsla (Bové et al., 2019). I Bernhofer (2011) studie framkom det att en sjuksköterska dömer troligtvis inte en patient som behöver medicineras för sitt höga blodtryck, däremot tenderar sjuksköterskan att döma patienter som önskar ökad mängd smärtlindring som eventuella drogsökare (Bernhofer, 2011). Resultatet i litteraturstudien visar att sjuksköterskor balanserar sin attityd och sitt beteende utifrån sin kunskap och

erfarenhet, sin inre moraliska kompass och förväntningar som finns i samhället kring att omvårda patienter med substansmissbruk.

När sjuksköterskan har en negativ attityd mot patienter med substansmissbruk brister omvårdnaden, trots att patienterna uttrycker ett behov av att få sina psykiska och fysiska vårdbehov tillgodosedda (Bohm et al., 2019; Krokmyrdal & Andrenæs, 2015; Solberg & Nåden, 2020). När en sjuksköterska inte försöker tillgodose patientens behov går det emot den etiska kod och de lagar sjuksköterskan formas av i sin utbildning. Att lindra lidande (ICN, 2017) att behandla alla personer med ett lika värde (SFS 2017:30) att respektera personens integritet och delaktighet (SFS

2014:831) speglar några av sjuksköterskans ansvar i omvårdnaden gentemot patienter med substansmissbruk som bör följas. Katie Eriksson (Näsman, 2020)

uppmärksammar att sjuksköterskor behöver förstå att sjukdom består av flera

dimensioner av lidande som behöver besörjas i omvårdnaden. Med andra ord behöver sjuksköterskor förstå att patienter med substansmissbruk är en patient som lider av både fysiska och psykiska åkommor (Ghaffari et al., 2020; Morgan, 2012; Ortega & Ventura, 2013). Det är när sjuksköterskan visar en handling av “Caritas” som en positivare attityd kan utvecklas och leda till ett bättre engagemang för patienten (Näsman, 2020). Ett engagemang som Sleeper och Bochain (2013) studie visar att patienter med substansmissbruk ansåg vara viktigt för att relationen och interaktionen till sjuksköterskan ska fungera.

Faktorer som påverkar attityder

En stor del av den negativa attityden och osäkerheten hos sjuksköterskor inom somatisk vård visar sig bero på att sjuksköterskorna upplever kunskapsbrist och förståelse kring behandling av patientgruppen (Ghaffari et al., 2020; Horner et al., 2019; Neville & Roan, 2014). McNeil et al. (2016) studie visar på att även patienterna med substansmissbruk anser att sjuksköterskorna behöver mer utbildning kring

behandling och bemötande av patientgruppen. Det finns ett större behov av att sjuksköterskan ser dem som likvärdiga människor än att dömas för sitt beroende och missbruk (McNeil et al., 2016). Sjuksköterskor med längre erfarenhet och mer utbildning kring patienter med substansmissbruk delger omvårdnad med en mindre negativ attityd och mer engagemang mot patientgruppen (Chang & Yang, 2012; Chu & Galang, 2013; Monks, et al., 2012; Morgan, 2012). Sjuksköterskor med mer erfarenhet och utbildning erhåller den grundläggande attityd som Katie Eriksson

19

menar är mer positiv och skapar förutsättningar för att en god omvårdnad kan uppnås till patienter med substansmissbruk (Näsman, 2020).

Johansson och Wiklund-Gustin (2015) skriver att sjuksköterskans kamp med sin egen osäkerhet och negativa attityd mot patienter med substansmissbruk kan dessvärre riktas och påverka samarbetet med både patienter och arbetskollegor. En stor del av resultatet visar att sjuksköterskor behöver inte bara mer utbildning. Även kollegialt och organisatoriskt stöd behövs för att förbättra attityden och omvårdnaden av patienter med substansmissbruk (Chu & Galang, 2013; Ford, 2011; Ghaffari et al., 2020; Gilchrist et al., 2011; Horner et al., 2019; Morgan, 2012; Nilsen et al., 2013; Neville & Roan, 2014). Däremot skriver Bové et al. (2019) att det är viktigt att sjuksköterskor får rätt organisatoriskt stöd. Risker med organisatoriskt stöd enbart uppbyggt på system och regim med strikta riktlinjer och observationsscheman, kan snarare begränsa sjuksköterskans förmåga att omvårda och förstå vilka vårdbehov patienter med substansmissbruk har (Bové et al., 2019). Katie Erikssons menar att sjuksköterskans engagemang, “caritas”, i omvårdnaden utvecklas i omtänksamma och tillåtande kulturer (Näsman, 2020). Utifrån den kunskapen framkommer det att sjuksköterskan inte kan påverka sin attityd och omvårdnad till patienter med

substansmissbruk på egen hand. Organisationen behöver arbeta för att skapa en mer positiv attityd och kultur mot patienter med substansmissbruk på vårdenheter, för att sjuksköterskans attityd ska bli mer positiv (Gilchrist et al., 2011). Det är i den omtänksamma och tillåtande kulturen en mer effektiv och utvecklande vård kan uppnås (Näsman, 2020).

Slutligen visar resultatet i litteraturstudien att omvårdnaden av patienter med substansmissbruk inte bara kräver en komplex omvårdnad (Ghaffari et al., 2020; Horner et al., 2019; Neville & Roan, 2014) utan attitydens påverkan ställer höga krav på både sjuksköterskan och organisationen (Russel et al., 2017). Russel et al. (2017) menar att sjuksköterskor inom akut-, medicinsk- eller kirurgisk vård ser psykisk ohälsa, missbruk och beroende som en separerad specialiserad kompetens. Snarare än en integrerad del av totala omvårdnaden av en patient med substansmissbruk (Russel et al., 2017). Enligt sjuksköterskans etiska kod ska omvårdnad delges med respekt till alla som är i behov av vård (ICN, 2017) och ett respektfullt bemötande kräver ingen specialisering. Bartlett et al. (2013) skriver för att sjuksköterskor ska kunna delge en omvårdnad med både omtanke och passion krävs både kunskap om medicinsk- och terapeutisk behandling samt förståelse för vilket socialt stöd patienten lagligt har rätt till och behöver (Bartlett et al., 2013). Samtidigt menar Johansson och Wiklund- Gustin (2015) för att en sjuksköterska ska kunna delge en god omvårdnad till patienter med substansmissbruk krävs en vaksam attityd hos sjuksköterskan. En vaksamhet för goda vårdvärden och en insiktsfullhet i sina egna värderingar och reaktioner (Johansson & Wiklund-Gustin, 2015). Katie Eriksson menar att det är när sjuksköterskan förmår att se patienten bakom sitt missbruk som den inre drivkraften

20

och det brinnande engagemanget för omvårdnaden får plats (Thorkildsen et al., 2015). Vården av patienten ligger inte enbart på sjuksköterskans ansvar (Ross et al., 2014). Däremot har sjuksköterskan ett ansvar för patientens omvårdnad där behov av trygghet, säkerhet, integritet och kontinuitet tillgodoses (ICN, 2017; SFS 2010:659). Russel et al. (2017) skriver i sin studie att sjuksköterskans attityd, kunskap och stöd i sjuksköterskerollen spelar en viktig del i att patienter med substansmissbruk får en adekvat omvårdnad.

Konklusion och Implikation

Övervägande delen av resultatet framhäver att sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård har en negativ attityd gentemot patienter med substansmissbruk, vilket bidrar till en bristfällig omvårdnad till patientgruppen. I resultatet sticker

kunskapsbrist, kollegial och organisatoriskt stöd ut som påverkarbara faktorer till sjuksköterskans omvårdnad av patientgruppen. Patienter med samsjukligt

substansmissbruk kräver en komplex omvårdnad vilket i sin tur ställer höga krav på sjuksköterskan och organisationen. Det krävs mer utbildning, ett samarbete mellan olika vårdprofessioner och ett bra kollegialt och organisatoriskt stöd för att uppnå en god omvårdnad för patientgruppen. Det i sin tur kan stärka sjuksköterskans

självkänsla och vårdvärden och därmed bidra till en positivare attityd.

Mer forskning behövs kring vilken inverkan utbildning tillsammans med kollegialt och organisatoriskt stöd kan åstadkomma, för att förbättra omvårdnaden och attityden mot patienter med substansmissbruk på en somatisk vårdenhet. Parallellt behövs mer forskning som belyser eventuella attitydförändringar hos sjuksköterskor i samband med det implementerade förbättringsarbetet.

i

Referenser

Bartlett, R., Brown, L., Shattell, M., Wright, T. & Lewallen, L. (2013). Harm reduction: Compassionate Care of Persons with Addictions. Medsurg

Nursing,22(6), 349-358.

http://search.ebscohost.com.ezproxy.bib.hh.se/login.aspx?direct=true&db=afh& AN=93447471&site=ehost-live

Bernhofer, E. (2011). Ethics: ethics and pain management in hospitalized patients.

The Online Journal of Issuses in Nursing, 17(1).

http://ojin.nursingworld.org/MainMenuCategories/ANAMarketplace/ANAPerio dicals/OJIN/TableofContents/Vol-17-2012/No1-Jan-2012/Ethics-and-Pain-Management.html

Boekel, L. C. van, Brouwers E. P. M., van Weeghel, J. & Garretsen, H. F. L. (2013). Stigma among health professionals towards patients with substance use

disorders and its consequences for healthcare delivery: Systematic review. Drug

and Alcohol Dependence, 131, 23-25.

http://dx.doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2013.02.018

Bové, H. M., Lisby, M. & Norlyk, A. (2019). Do the carers care? A

phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders. Nursing Inquiry 27(1), p. 1–9. https://doi.org/10.1111/nin.12322 Bové, H. M., Lisby, M. & Norlyk, A. (2018). Scheduled care—As a way of caring: A

phenomenological study of being cared for when suffering from alcohol use disorders. Journal of Clinical Nursing 28(7–8), 1174–1182.

https://doi.org/10.1111/jocn.14715

Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för

undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. (Rapport nr 2).

Malmö: Malmö Högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle.

*Chang, Y-P. & Yang, M-S. (2012). Nurses’ Attitudes Toward Clients With Substance Use Problems. Perspectives in Psychiatric Care 49, 94–102. https://doi.org/10.1097/ADT.0000000000000226

*Chu, C. & Galang, A. (2013). Hospital Nurses’ Attitudes toward Patients with a history of Illicit Drug Use. Canadian Nurse, 109(6), 29–33.

https://www.canadian-nurse.com/en/articles/issues/2013/june-2013/hospital-nurses-attitudes-toward-patients-with-a-history-of-illicit-drug-use

ii

Clancy, C., Oyefeso, A. & Ghodse, H. (2007). Role development and career stages in addiction nursing: an exploratory study. Journal of Advanced Nursing 57(2), 161–171. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.04088.x

*Crothers, C. E. & Dorrian, J. (2011). Determinants of Nurses’ Attitudes toward the Care of Patients with Alcohol Problems. International Scholary Research

Network (ISRN) Nursing, 2011, p.1–11. https://doi.org/10.5402/2011/821514

Egidius, H. (2021). Attityd. I E. Egidius (Red.), Psykologilexikon. Hämtad 27 januari, 2021, från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=attityd Etikprövningsmyndigheten (2020). Arkivbeskrivning (Version 1).

Etikprövningsmyndigheten. https://etikprovningsmyndigheten.se/wp-content/uploads/2020/09/Arkivbeskrivning.pdf

*Ford, R. (2011). Interpersonal challenges as a constraint on care: The experiences of nurses’ care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse: A Journal

for the Australian Nursing Profession, 37(2), 241–252.

https://doi.org/10.5172/conu.2011.37.2.241

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier, värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4:de uppl.). Natur & Kultur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats

– Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:de uppl., s. 141–152).

Studentlitteratur.

*Ghaffari, F., Mohammadi, S., Shamsalinia, A. & Arazi, T. (2020). Shedding Light on the Barriers to Providing Quality Nursing Care for Patients With Substance Abuse: A Qualitative Content Analysis. Addictive disorders & their treatment,

19(4), 193-200. https://doi.org/10.1097/ADT.0000000000000226

*Gilchrist, G., Moskalewicz, J., Slezakova, S., Okruhlica, M. T., Vajd, R. &

Baldacchino, A. (2011). Staff regard towards working with substance users: a European mulit-centre study. Addiction – Society for the Study of Addiction to

Alcohol and Other Drugs, 106(6), 1114–1125.

https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2011.03407.x

*Hakala, T., Kylmä, J., Mäkelä, K. L., Noppari, E., Koivunen, M. (2020). Caring for alcohol-intoxicated patients in an emergency department from the nurses’ point of view – focus on attitudes and skills. Scandinavian Journal of Caring

iii

Helsingforsdeklarationen. (2013). WMA Declaration of Helsinki – ethical principles

for medical research involving human subjects.

https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

*Horner, G., Daddona, J., Burke, D. J., Cullinane, J. Skeer, M. & Wurcel, A. G. (2019). ”You’re kind of at war with yourself as a nurse”: Perspectives of inpatient nurses on treating people who present with a comorbid opioid use disorder. PLoS ONE 14(10), 1-16. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0224335 Huffman, M. (2021). Value-Based Care: An Executive Briefing. Nurse Leader, 19(1),

82-86. https://doi.org/10.1016/j.mnl.2020.07.014

International Council of Nurses (ICN). (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, Övers.; Rev. utg.). Svensk

sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553 081/icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%20201 7.pdf

Johansson, L. & Wiklund-Gustin, L. (2015). The multifaceted vigilance – nurses’ experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 303–311.

http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/scs.12244

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Studentlitteratur.

Krokmyrdal, K. A. & Andrenæs, R. (2015). Nurses’ competence in pain management in patients with opioid addiction: A cross-sectional survey study. Nurses

Education Today, 35, 789-794. http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2015.02.022

McNeil, R., Kerr, T., Pauly, B., Wood, E. & Small, W. (2016). Advancing patient-centered care for structurally vulnerable drug-using populations: A qualitative study of the perspectives of people who use drugs regarding the potential integration of harm reduction interventions into hospitals. Addiction 111(4), 685-694. https://doi.org/10.1111/add.13214

*Monks, R., Topping, A. & Newell, R. (2012). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. The Journal of Advanced Nursing, 69(4), 935–946.