Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
B å d a d e ssa syn sätt av visar C a re y b estäm t i fö r o rd e t till sin b o k . I te x tan aly sern a tar han o ck så avstån d från de m est fa n ta sifu lla k o n stru k tio n e rn a in om D ic k e n sfo rsk n in g e n , t. ex. att Q u ilp i
The
Old Curiosity Shop
sk u lle v ara att b e trak ta som en i d etalj g e n o m fö rd a lle g o ri ö v e r affärsliv ets och in d u strialism en s o n d ska. D ä r e m o t d isk u te ra r han p å fu llt allvar an dra h y p o te se r av lik n an d e art, e x e m p e lv is att dim m an iBleak House
b ete ck n a r den o k u n n ig h et i v ilk e n rom an en s p e rso n e r le v e r , e l ler t. o. m. är avsedd som en sym b o l fö r »the o b scu rity o f the legal system » . C a r e y tycks inte till räck lig t k o n s e k v e n t i sin u p p g ö re lse m ed d y lik a ten d en ser o ch u p p sla g in om D ic k e n sfo rsk n in g e n .E tt av de in tressan taste k ap itlen b eh an d lar ten d en sd ik taren D ic k e n s. H u v u d te se n är att D ic k e n s i id e o lo g isk t av se e n d e var m y c k e t in k o n se k v e n t, och att han d elad e d e fle sta av den v ik to ria n sk a e p o k e n s sociala fö rd o m ar. B re v e n v isa r ett tydligt fö ra k t fö r de socialt utslagna, o ch m ed ö v e rlä g se n iro n i b erättar D ic k e n s o fta om b e sö k p å fattighu s och asyler. Sam m a attityd är van lig o ck så i ro m a nerna. F ö r D ic k e n s finn s o b e strid lig e n något h u m o ristisk t i d e svältan de b arn en s lid an d en i
Oliver
Twist
ochNicholas Nickleby.
D ä rm e d fö rfe la r han sitt syfte, fö ru tsa tt att detta v a rit den sociala in d ig n ation sd ik taren s: » T h e re su lt o f the iro n y is not to m ak e the social criticism m o re bitter. O n the c o n trary, th e p ity o r an g er w e w o u ld n o rm ally fe e l at th e su fferin gs o f the little vic tim s is e x tin gu ish ed in laughter. D ic k e n s qu ite c o n sc io u sly m isre p re se n te d his su b je ct. H e did n ot w ish to p r o v o k e an ger o r re fo rm so m u ch as to retain a large and lu c rative au d ien ce.» (s. 7 1 . )D ic k e n s fram ställs som en k o m isk fö rfattare, in riktad p å att r o a sin p u b lik fö r stund en. N ä r han b eh an d lar a k tu ella sam h ällsp rob lem sk er det i fö r sta hand p å g ru n d av d e h u m o ristisk a e ffe k te r äm n et tycks h o n o m m ed ge. Jo h n C a re y s arg u m en tation b lir alltså en e x a k t p a rallell till d en tes som R e n é B r a y d riv e r i sin kän d a b o k
Moliére, homme de
théatre
( 19 5 2 ) . I p o le m ik m o t tid igare fo rsk n in g b estrid s där b estäm t e xisten sen av m o raliseran d e s y fte o ch ten d en s i M o lié re s k o m e d ie r.E tt p ar av k ap itlen i C a re y s b o k är relativ t in tet sägan d e, och u tm yn n ar en dast i truism er. S å är det e x e m p e lv is fö rsp illd m ö d a att s ö k a p å v isa vad som är u p p en b art fö r v ar och en som läser en rom an av D ic k e n s, näm ligen att d y g d em ö n stren är skäligen o in tressan ta m ed an sk u rk a rn a och h y p o k rite rn a fä ster sig i m inn et.
D ä r e m o t lyck as C a r e y av v in n a e tt så o m sk riv e t äm n e som D ic k e n s ’ k o m isk a m än n isk o sk ild rin g nya syn p u n k ter. H an utgår från ett v älb ek an t fa k tum , att in d iv id en o fta red u ce ras till en k a ra k te ris tisk d etalj p å b ek o stn ad av p e rso n lig h e te n i ö vrigt. D e t kan rö ra sig om ett an sik tsu ttry ck e lle r en gest. D e t kan o ck så v ara fråga om o lik a attribu t;
2 3 2
Övriga recensioner
ett träb en , en k o n stg jo rd hand, en p e ru k , ett u p p se e n d e v ä ck a n d e kläd esp lagg . P erso n en b ryts ner till frag m en t, vad som återstår är en d etalj lö sry c k t ur sitt sam m anhang. D e n lev an d e m än niskan e r sätts av en död avb ild , blir so m en v a x fig u r e lle r d o c k a m ed ev ig t sam m a o fö rä n d e rlig a k a ra k te ris tika och utseen d e.
I g en g äld fö r e fa lle r d ö d a tin g äga ett e g e t liv i D ic k e n s ’ ro m a n e r; p o rträ tt och statyer tyck s röra sig o ch v ilja tala. D e t u p p står ett e g en d o m lig t grän slan d m ellan liv och dö d , d är D ic k e n s ’ k o m is ka fantasi är som stark ast och m est en gagerad .
D ic k e n s h yste en väl d o k u m e n te ra d fascin atio n in fö r d öd en . U n d e r sin a r e so r fö rsu m m ad e han sällan att b e sö k a av rä ttn in g sp latser och bårhus. I d essa m o rb id a in tressen v ill C a re y se en p e rso n lig bak g ru n d till D ic k e n s ’ b e n ä g e n h e t att d e v ita lise ra och u p p lö sa sin a m än n isk o r i fragm en t. T a n k e n tycks m ig m y c k e t in tressan t, m en svår att v e rifie ra .
M ärk lig t n og g e r C a re y ald rig n ågra sid h än vis nin gar, trots att hans fram ställn in g vim lar av citat från D ic k e n s ’ b re v o ch rom an er. D e t m in sk ar ty v ä rr an vän d b a rh eten av en b o k , som annars in n e h åller åtsk illig a o rig in e lla ia k tta g e lse r och lo c k a n d e uppslag.
Conny Svensson
K a th ry n K sih Sk lar:
Catharine Beecher. A Study in
American Domesticity.
Y a le U n iv e r sity P re ss 1 9 7 3 .Å rtio n d e n a k rin g 18 0 0 -ta le ts m itt är, sed d a u r k v in n o h isto risk syn p u n k t, en k ritisk p e rio d i F ö r en ta Statern as u tv eck lin g . D å fö d d e s k v in n o rö r e l ser, som b ö rja d e h ö ja k rav p å p o litisk a rättig h eter. M e n sam tid igt in ten sifierad es o ck så k u lten av h em m et och av kvin n an som d ess cen tralg estalt — en id ealb ild n in g , som satt sp år i liv o ch litteratu r än da in i våra dagar. I sin b io g rafi ö v e r C a th a rin e B e e c h e r har K a th ry n K ish S k la r v e la t å sk åd lig g ö ra d e n n a v ik tig a p e rio d g e n o m att in rik ta sig p å en en d a kvin n a. D o c k in te v ilk e n k v in n a som helst, utan en p e rso n lig h e t, som had e fö rm åg a att i tal o ch sk rift u tö va en b ety d a n d e p å v e rk a n av o p in io nen. C ath arin e B e e c h e r styrd e u tv e ck lin g e n bl. a. g e n o m sin b o k
Treatise on Domestic Economy,
som o m try c k te s nästan v a rje år från 1 8 4 1 till 18 5 6 . M en o ck så hen n es e g e t liv sö d e kan användas som ty p e x e m p e l fö r d en som v ill stu d era relatio n e rn a m ellan k v in n o rn a och d e t am e rik a n sk a sam hället. Sk lars avh an dlin g tjän ar alltså d u b b la syften , båd a väl g e n o m fö rd a . D e t är en d ast sällan som balansen ru b b a s, då d e t sto ra a rk iv m a te ria le t fö r le d e r fö r fattaren till en ö v e r r ik e d o m p å d e ta lje r.På b o k o m sla g e t p re se n te ra s C ath arin e B e e c h e r som syster till H a r rie t B e e c h e r Sto w e. I v åra dagar k a n sk e d et b eh ö vs. M e n fö re O n k e l T o m s stu ga — som f. ö. o ck så d en bär spår av C ath arin e B e e c h e rs
id éer - v ar d et den äld re systern C ath arin e ( 1 8 0 0 - 1 8 7 8 ) , som var d et sto ra nam net g en o m sina p ra k tisk a o ch te o re tisk a insatser fö r u p p fo stran och u tb ild n in g av k vin n o r.
H e n n e s p ro d u k tio n är sto r o ch o m sp än n er v id a om råd en : relig io n — fa d ern v ar en känd kalvin is- tisk p räst — filo s o fi, m o ral, k v in n o frå g o r, slaveri, u p p fo stran , h älso fråg o r. A llt ställt i relatio n till det am erik an sk a sam hälle, som u n d er hen n es tid g e n o m g ick sto ra fö rän d rin g ar: fo lk o m fly ttn in g a r, in van d rin gar, e k o n o m isk a flu k tu a tio n e r, tilltagand e in d u strialiserin g . Sin k an sk e v ik tig aste insats g jo r de hon g e n o m att v id a re u tv e c k la T o c q u e v ille s tan kegån gar i D e la d ém o c ratie en A m é riq u e : M e r än i n å got annat land hade m än och k v in n o r i F ö re n ta S tatern a tilldelats sk ild a v e rk sa m h e tso m råden. H o n u tarb etad e en h e l sam häll sfilo so fi k rin g d e k ö n sro lle r, som i v åra dagar är fö rem ål fö r an g rep p och u tjäm n in g, m en som C ath arin e B e e c h e r sjä lv b etrak tad e som n ågot p o sitiv t. P ara d o xa lt n og hävd ad e hon, att d et var sk illn ad ern a m ellan k ö n e n , som sk u lle k u n n a en a nation en. D e skar ig en o m alla klass-, m iljö - och relig io n sg rän ser. K v in n a n b o rd e friv illig t avstå från d et o ffe n t liga liv e t fö r att i stället i h em m en bli en stab ilise rand e fa k to r. D e n n a k u n d e lik rik tas ö v e r h ela lan d e t och d ä rfö r b id ra till en k u ltu re ll sam m an sm ältning av sam h ällsk lasser och fo lk g ru p p e r. H e m m e n b o rd e vara d et p e r fe k ta m ed let att nå nation ell en igh et. D e fanns i alla stater, k än d e inga g rä n se r, d eras språk fö rsto d s överallt. V a d annat hävd ad e H a r rie t B e e c h e r S to w e i O n k e l T o m s stuga än ju st detta: v ita o ch svarta m än n isk o r hade sam m a k än sla fö r sitt h em och sin fam ilj.
G e n o m d e p ra k tisk a och te o re tisk a råd en i sin T re a tis e on D o m e stic E c o n o m y b id ro g C ath arin e B e e c h e r till att stan d ard isera de am e rik an sk a h em m en s v an o r, sam tid igt som h o n sk apad e en ny roll fö r k vin n an . V ia hem m et, där kvin n an hade an sv aret fö r in te bara d en k ro p p slig a utan också d en an d liga v ä lfä rd e n i fa m ilje n , sk u lle kvin nan s in flytan d e utsträck as till h ela nation en. J u v ik tig a re fö r sam h ället h e m m et och fa m ilje n b lev , d esto m er h ö jd e s k vin n o rn as status. K v in n o rn a s d y g d er — s jä lv u p p o ffrin g och u n d erk aste lse — b le v b evis p å m o ralisk ö v e rlä g se n h e t. D e ra s e x e m p e l att fr i villigt u n d e ro rd n a sig m än nen k u n d e tjän a som rättesn ö re fö r h u r m an up p n år social o rd n in g i en d e m o k ra tisk stat. A llas ly c k a är v ik tig a re än den e n sk ild e s.
K v in n o rn a s h ö g re m o ral b o rd e alltså tilläm pas av alla i ett d e m o k ra tisk t land. F ö lja k tlig e n u tv e c k lade C a th a rin e B e e c h e r så sm ån in go n sin k vin n o - u p p fattn in g i rik tn in g m o t en u tvid gad k u ltu rell roll fö r k vin n o rn a: d e sk u lle in te b ara fö r k ro p p s liga s jä lv fö rn e k e lse n utan o ck så lära u t den . D e b o rd e bli n a tion en s lärare fra m fö ra llt i m o ralisk a frågo r. A tt v ara lärare b o rd e p a ssa b ety d lig t bättre
fö r k vin n o rn a än att sö k a fö rv e rk lig a sig själv a g en o m hårt arb ete i en fa b rik — n ågot som bara g yn n a d e d en e n sk ild e kap italisten . O m d e sk apad e y rk e s ro lle r av sin a fa m ilje p lik te r som m ö d rar, s k ö te rsk o r o ch lärare k u n d e d e i stället tjä n a sitt land.
Lärare var då ännu inte något y r k e fö r k v in n o r annat än u ndantagsvis. D e s k o lo r som fanns var d ärtill alldeles fö r få, särsk ilt i landets västra delar. K v in n lig a »m ission ary tea ch ers», som g e n o m C ath arin e B e e c h e rs fö rm e d lin g sändes västeru t, had e alltså en v ik tig u p p g ift att fylla. O ck så i detta fall ser v i alltså e x e m p e l p å att vad som m ed ti d en u tv eck lad e sig till n ack d el fö r k vin n o rn a (ett ty p isk t k v in n o y rk e m ed dålig lön) u rsp ru n g ligen var en inbrytn in g p å ett n ytt yrk e so m rå d e och fu n g e ra d e som en vin n in g b åd e fö r k vin n o rn a och fö r landet.
Fu n d erin g ar ö v e r kvin nan s e v en tu ella särart och det b ru k h on skulle k u n n a g ö ra av d en , m ö ter vi p å m ånga håll årh u n d rad en a igen om . D e t in tres santa m ed C ath arin e B e e c h e r är d ock inte bara att hon satte d essa tankar i system o ch fann e ffe k tiv a sp rid n in gsvägar fö r sina id éer. D e t m ärk lig a är, att hon eg en tlig en stod g an sk a nära v år tids teo rie r om att k ö n sro lle r är sek u n d ära e g en sk ap er, re su l tat av u p p fostran . »I th in k that m y m o th e r’s natur al and acqu ired traits tend to p r o v e that th ere is in m ind no d istinction o f sex, and that m u ch that passes fo r natural talen t is m ain ly the resu lt o f C u ltu re » , sk rev C ath arin e B e e c h e r i sina
Remini
scences.
H o n v ar m ed veten o m att de m an liga och k vin n liga särdragen k u n d e ha socialt urspru ng. D e t var fö r sam hällets skull, som k vin n o rn a b o rd e od la de d y gd er som tillsk rivits dem , sjä lv fö r n e k e l se och själv u p p o ffrin g .C ath arin e B e e c h e rs m en in g v a r, att k vin n o rn a sk ulle k u n n a nå d u b b la syften m ed sitt liv, sådant hon sk isserad e u pp d e t åt dem : k u ltu re ll stabili tet o ch sjä lv fö rv e rk lig a n d e . D e s s a b åd a m ål b o rd e inte v a ra o fö re n lig a m en b le v d et fö r 18 0 0 -ta le ts am e rik an sk a k vin n o r. I C ath arin e B e e c h e rs e g et liv le d d e m otsättn in gen m ellan lu sten till sjä lv h äv d else o ch tvån get till s jä lv fö rn e k e lse stu n d om till p s y k is k a k riser, som b äst lö stes g e n o m utåt rik tad e ak tiv iteter. D e t ta g jo r d e att hon m ed tiden gled ö v e r till att fö ro rd a en m er u tvid gad v e r k sam h et fö r k vin n o r: e k o n o m isk t o b e ro e n d e , fle ra y rk e s m ö jlig h e te r — m en ej rösträtt. H o n v e rk a d e
inom
sitt g iv n a k u ltu ro m råd e, m en fö rsö k te g ö ra d et m esta av situation en.J a g har avsik tligt u p p eh ållit m ig v id de avsn itt i d en n a b rett u p p lagd a b iog rafi, som v isar h u r k ö n s ro lle r skapas och fö rstärk s. L itteratu rfo rsk n in g en — åtm in ston e i N o rd e n och U S A — h ar ju d e senaste åren b ö rja t in rik ta sig p å ro llm ö n strets av sp eg lin g i litteratu ren . S k lars avhan dlin g g e r här en n yttig b ak g ru n d sk u n sk ap . P a ra lle lle r g år att d ra
2 3 4
Övriga recensioner
o ck så till sv e n sk litteratu r. F re d rik a B re m e r, som s k re v sin re se sk ild rin g
Hemmen i den Nya verlden
ju st då »am erican d o m esticity» v ar h ö g sta m o d e, träffad e C ath arin e B e e c h e r i M ilw a u k e e 1 8 5 0 (ej som S k la r fe lak tig t u p p g iv it 1 8 5 1 ) . H u ru v id a d et fö re lig g e r någon in flu en s k u n d e v a ra v ä rt att ut fo rsk a. V i v e t g e n o m Sign e A . R o o th s avh an dlin g S e e re ss o f the N o rth la n d , som beh an d lar F re d rik a B re m e rs am e rik an sk a resa, att de båda fö rfattarn a d å d isk u tera d e B e e c h e r s u p p fo strin gssystem . R o th räkn ar C ath arin e B e e c h e r till d e led an d e g e sta lte r, som b id ro g till att u tfo rm a F re d rik a B re m e rs bild av d e n a m e rik an sk a kvin n an . (T o c q u e v ille , B e e c h e rs fö re b ild , had e o ck så B re m e r läst.) V is s e r li gen p å v e rk a d e s F r e d rik a B re m e r, som K a rin W estm an B e r g fram h ållit (in led n in gen till 1 9 7 1 års u p p lag a av B re m e rs H e rth a ), av k vin n o sa k s- p io n jä re rn a in om W o m e n ’ s R ig h ts C o n v en tio n s. M e n i h en n es v e r k finns o c k s å en v iss ö v e r v ä rd e rin g av kvin n an , som g e r asso c ia tio n er till en an nan g re n av am e rik an sk k vin n o u p p fa ttn in g . » H e n nes m o d e rlig h e t k o m m e r stän digt att d ra hen n e till h em m et, sam tid igt som d en sk a u tv eck las till ’sam h ällsm o d erlig h et’ o c h o m sk a p a v ä rld e n » , k o n statera r W estm an B e rg . L ik h e te r — d e t m å nu v a ra fråga om id ép å verk an e lle r inte — finn s alltså m ellan C ath arin e B e e c h e rs k vin n o sy n o ch d e te o rie r o m att kvin nan g e n o m sin särart k u n d e fa v ärld sfrälsan d e b e ty d e lse , som h ävd ad es av F r e d rik a B re m e r, E lle n K e y o ch E lin W äg n er; en lin je som sven sk k v in n o rö re lse inte fö ljt i sin jäm lik- h etssträvan . E n association till S e lm a L a g e rlö fs fö re d ra g vid rösträttsk o n g ressen 1 9 1 1 , H e m o ch stat, lig g e r o ck så nära till hands. H e n n e s tem a är, att m än nen had e skapat staten lik so m k vin n o rn a h em m et. K v in n o rn a b o rd e nu fa m ö jlig h e t att g ö ra staten till e tt hem . C ath arin e B e e c h e r h ad e u t try c k t lik artad e tan k eg ån gar i
The American
Woman’s Home
( 18 6 9 ), d en fo rtsättn in g p å T re a tise on D o m e stic E c o n o m y , som h on sk re v tillsam m an s m ed H a r rie t B e e c h e r S tow e. Fa m iljen b etrak tas här som en m o d ell i liten sk ala av hur sam h ället i sin h elh et skall fu n gera. » T h e fa m ily state th en, is the ap test earth ly illu stration o f the h ea v e n ly k in g d om , and in it w o m an is its c h ie f m in ister.»C h a rlo tte P erk in s G ilm a n , b arn b arn till C ath a rin e B e e c h e rs syster M a ry , som d e lto g i rö st rättsk o n g ressen 1 9 1 1 som en av d ess sto ra auk- to riteter, har k ritis k t u tv e ck la t B e e c h e rs ta n k e gån gar. I d en o ck så i S v e rig e m y c k e t u p p m ärk sam m ad e b o k e n
The Home,
tog h o n avstånd från d e n a m e rik an sk a h em k u lten . B o k e n ö v ersattes till s v e n sk a 19 0 7 (H e m m e t, ö v e rs. F rig g a C arlb erg ). S e lm a L a g e r lö f k än d e v äl till d en , och har, som U lla -B r itta L ag erro th o ch V iv i E d strö m p å p ek at, i sitt rösträttstal re a g e ra t m o t d ess ten d en s att a v färd a h e m m et som en an tik verad sam h ällsfo rm .L a g e rlö fs u p p sk attn in g av h em m ets p o sitiv a v ä r den åte rk n y te r alltså sn arast till den tid igare am e rik an sk a trad ition en.
O ck så i S e lm a L a g e rlö fs liv m ö te r v i f. ö. n ågot av sam m a d u b b e lh e t som hos C ath arin e B e e c h e r. H o n v a r p å v e rk a d a v sven sk k v in n o rö re lse , le v d e e fte r d ess p rin c ip e r m en k o m ändå att i teo rin närm a sig F re d rik a B re m e rs o ch E lle n K e y s tes om sam h ällsm o d erlig h eten . B å d e den sv e n sk a och d en am e rik an sk a fö rfa tta re n had e försatts i k vin - n o p io n jä re n s ty p isk a d ilem m a: att v e rk a själv stän digt in o m ett sam h älle, som g jo r t själv stän d ig h et till en m an lig dygd. F ö r sö k e t att i g en g äld g ö ra en dygd av k v in n lig h eten sk ap ar en spän n in g, som in te är lätt att lö sa upp.
Ying Toijer-Nilsson
H an s G ra n lid :
En Viktor Rydberg bok. Vår dröm är
frihet.
— H an s G ra n lid :Nya grepp i Rydbergs lyrik.
R a b é n & S jö g r e n . U d d e v a lla , 1 9 7 3 .
D e n m o d e rn a R y d b e r g fo r sk n in g e n , som in le d d es av V ic t o r S v a n b e rg , har v arit o ch är alltjä m t liv lig och fram g ån g srik . P ro b le m har ställts och lö sts, resu ltat har o m v ärd erats och nya frågestä lln in g ar har fram lagts. D e t har o ck så o fta o m vittn ats, att R y d b e r g b ety tt m y c k e t fö r den g e n e ra tio n som b yg g t upp d e t m o d e rn a S v e r ig e , inte m in st bland a rb e ta rrö re lse n s p io n jä r e r (trots B ra n tingåtalet). M e n h u r är d et nu? R y d b e r g är in te lä n g re en le v a n d e k lassik er. D e t är länge sed an han to p p ad e listan p å p r e m ie b ö c k e r och i d e t nya g y m n a sie t to rd e hans p lats v a ra u n d an sk ym d . Ä r R y d b e r g fö rtjä n t av ett sådant ö d e ? D e t ty c k e r in te litte ra tu rfo rsk a re n och d ik ta re n H a n s G ra n lid , som i ett p ar v o ly m e r v ill visa, att R y d b e r g alltjä m t är värd att lyssn a till o ch lära av. D e n en a b o k e n är en R y d b e rg a n to lo g i m ed in le d n in g o c h k o m m en tar, betitlad
Vår dröm är frihet.
U r v a le t h ar sk e tt m ed o m so rg och g o tt o m d ö m e. D e t o m fattar R y d b e r g s sam tliga v e rk sa m h e tso m rå d e n , och m en in g en är väl, att m an av d e k o rta u td rag en u r p r o sa v e rk e n ska lo c k a s till o rig in alen . H ä r finn s u trym m e o ck så fö r R y d b e r g s b r e v lik so m fö r sam tid a v ittn e sb ö rd o m d ik ta ren och o m d ö m en om h o n o m från sk ild a tid er.D e n an d ra v o ly m e n h e te r
