Livsmedelsverket

(1)

Årsredovisning 2007

(2)

Innehåll

GD har ordet 1

Resultatredovisning 3

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Säkra livsmedel 4

Matvanorna i Sverige 6

Redlighet i livsmedelshanteringen 8

Verksamhetsgrenar

Säkra livsmedel 9

Bra matvanor 21

Redlig hantering 25

Övrig verksamhet 29

Noter till resultatredovisning 42

Finansiell redovisning

Ekonomisk analys 44

Tilläggsupplysningar 45

Resultaträkning 46

Balansräkning 47

Anslagsredovisning 48

Noter 49

Sammanställning över

väsentliga uppgifter 51

Viktiga händelser under året

o De nya råden om bra mat i skolan,

förskolan och på jobbet publiceras.

o En ny förordning om närings- och hälso-påståenden om livsmedel träder i kraft den 1 juli 2007.

o Livsmedelsverkets styrelse fattar beslut om att påbörja planering av informations-insatser och fri utdelning av folsyra till kvinnor i barnafödande ålder.

o Redligheten är i fokus, bland annat åtals-anmäler Livsmedelsverket Ica-butiker för olaglig ompaketering och ommärkning.

o Livsmedelsverket påbörjar en miljö-anpassning av kostråden.

o EU-kommissionens kontor för livsmedels-och veterinära frågor (FVO) riktar kritik mot livsmedelskontrollen i Sverige på främst kommunal nivå.

o Riskerna inom olika grenar av primärpro-duktion klassificeras i ett samarbete mellan myndigheterna i livsmedelskedjan.

(3)

GD har ordet

2007 var ett innehållsrikt år då en hel del frå-gor inom Livsmedelsverkets tre verksamhets-områden – bra matvanor, redlig livsmedelshan-tering och säker mat – stod i centrum. Många viktiga insatser för konsumenternas bästa har genomförts under året och jag vill gärna nämna några.

Nya råd i arbetet för bra matvanor

En av Livsmedelsverkets huvuduppgifter är att verka för bra matvanor och att fungera som kunskapsnav i kostfrågor. Livsmedelsverket äg-nar mycket tid åt att stödja dem som arbetar för bra matvanor. Under året har vi tagit fram och presenterat råd om bra mat i förskolan och skolan, liksom råd om bra mat på jobbet.

Miljö- och klimatfrågan har varit central i samhällsdebatten, även ur ett livsmedelsper-spektiv. I samarbete med Naturvårdsverket har Livsmedelsverket inlett arbetet med att miljö-anpassa verkets kostråd. De färdiga miljöan-passade kostråden ska presenteras under 2008. Ett omfattande vetenskapligt underlag har dess-utom tagits fram inför den pågående revidering-en av kostrådrevidering-en till gravida och ammande.

Även om mycket har uträttats inom områ-det kost och hälsa återstår en hel del att göra. Vi bedömer att matvanorna i Sverige är en på-taglig riskfaktor för övervikt, fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsoproblem förknippade med livsmedel beror sammanfatt-ningsvis i högre grad på dåliga matvanor än på förekomst av gifter i maten.

En annan fråga som behandlades under året var folsyra till kvinnor i barnafödande ålder, i syfte att minska antalet barn som föds med eller foster som aborteras på grund av ryggmärgs-bråck. Frågan har diskuterats under många år och det var mycket positivt och uppskattat att Livsmedelsverkets styrelse fattade ett inrikt-ningsbeslut om informationsinsatser och fri ut-delning av folsyra. Målsättningen är att utdel-ningen och informationsinsatserna sätter igång vid årsskiftet 2008/2009 om finansiering av projektet ges.

Fokus på redlighet

När det gäller redlighet i livsmedelshantering-en, som i stor utsträckning handlar om märk-ningsfrågor och att livsmedlen verkligen är vad de utges att vara, så har flera brister uppmärk-sammats.

SVTs granskning av köttfärshantering har fått stor uppmärksamhet och ledde till att Livs-medelsverket åtalsanmälde flera butiker för olaglig ommärkning av köttfärs och brott mot livsmedelslagen. Under året har även andra märkningsfrågor väckt stort intresse, till exem-pel märkning av fisk. Flera anmälningar som rör större importörer av fisk har kommit in till verket.

Den 1 juli 2007 trädde en ny förordning om närings- och hälsopåståenden i kraft. Förord-ningen ställer nya krav på såväl företagens märkning och marknadsföring som kontroll-myndigheternas tillsynsarbete. Livsmedelsver-ket har lagt ned stor möda på att ta fram under-lag för de EU-gemensamma listorna över vilka påståenden som ska vara tillåtna.

(4)

Ändrad finansiering av kontrollen

Livsmedelsverket arbetar, tillsammans med de kommunala kontrollmyndigheterna, kontinu-erligt med att förbättra livsmedelssäkerheten. Under 2007 tog länsstyrelserna över ansvaret för att revidera och följa upp kommunernas kontrollverksamhet.

En annan förändring är att kontrollen från 2007 är fullt ut avgiftsfinansierad, det vill säga inga skattemedel skjuts till. Det innebär en av-giftshöjning för de flesta. Livsmedelsverket har tagit fram en riskklassificeringsmodell, där verksamheterna placeras i olika riskklasser, vil-ket avgör avgiftens storlek. Systemet bygger på att de företag som sköter sig bra kan sänka sina årliga kontrollkostnader.

En viktig fråga är arbetet med att förenkla företagandet, både i regelverket och i tillämp-ningen av det. Inom Livsmedelsverket sker in-tensivt arbete för att bidra till regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2010.

Samarbete i livsmedelskedjan

Arbetet med den s k nationella kontrollplanen har fortsatt under året. I arbetet, som koordine-ras av Livsmedelsverket, deltar såväl Jord-bruksverket som Statens veterinärmedicinska anstalt.

Ett annat samarbetsprojekt under året är den riskklassificering som gjorts av olika verksam-heter i primärproduktionen.

Den europeiska livsmedelssäkerhets-myndigheten fyller fem år

Det europeiska samarbetet när det gäller risk-värdering är av stort värde för Livsmedelsver-ket. Många av de mer omfattande riskvärde-ringarna utförs av den europeiska livsmedels-säkerhetsmyndighetens, Efsas, expertpaneler. Dessa instanser har ledamöter som består av medlemsstaternas främsta experter inom respek-tive område. I november 2007 firade Efsa fem-årsjubileum.

Sänkt sjukfrånvaro

Under flera år har Livsmedelsverket målmedve-tet arbetat för att sänka sjukfrånvarotalen. I år kan vi se ett tydligt resultat av detta genom att vi har gått från 5,5 till 4,9 procent. Den största sänkningen har ägt rum bland gruppen besikt-ningsveterinärer och besiktningsassistenter, vil-ka utöver allmänt hög arbetsbelastning också har en krävande fysisk arbetsmiljö.

Livsmedelsverket – en myndighet med hög trovärdighet

Att allmänheten uppfattar Livsmedelsverket som en trovärdig och kompetent myndighet är ett övergripande mål för oss. I 2007 års mät-ning ansåg hela 80 procent att verkets råd och rekommendationer är mycket eller ganska tro-värdiga. Det är en hög siffra jämfört med andra myndigheter. Det är också en ökning med en procentenhet jämfört med året innan, vilket jag naturligtvis är både glad och stolt över.

Under året beslutade regeringen att göra en översyn av myndigheterna inom livsmedelsked-jan – Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Sta-tens veterinärmedicinska anstalt och Fiskeriver-ket. Utredarens uppgift är att bland annat för-tydliga ansvarsfördelningen och se över möjliga effektiviseringar av verksamheten.

Den nya livsmedelslagstiftningen omfattar nu hela livsmedelskedjan och det är därför na-turligt med en översyn. Vi välkomnar utredning-en och det är med tillförsikt som jag ser fram emot kommande år – ett år då vi med konsu-menten i fokus fortsätter arbetet för bra matva-nor, redlig livsmedelshantering och säker mat.

Inger Andersson Generaldirektör

(5)

Resultatredovisning

Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsgren

I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksam-hetsmässiga resultat för 2007. Mål, uppdrag och återrapporte-ringskrav är i enlighet med vad statsmakterna har fastställt för myndigheten (Jo 2006/07:1, utg.omr. 23, bet. 2006/07:MJU2, rskr. 2006/07:67).

Livsmedelsverkets kostnader och intäkter (tkr)

Kostnader Intäkter

2005 2006 2007 2005 2006 2007

Intäkter av anslag 151 378 157 522 172 072

Verksamhetsgrenar Kostnader Intäkter utöver anslag1

Säkra livsmedel 315 053 331 267 334 387 207 991 207 340 182 094 Bra matvanor 21 305 21 207 20 579 4 238 4 074 4 250 Redlig hantering 24 608 26 740 30 793 7 496 7 398 22 153 Summa 360 966 379 214 385 759 219 725 218 812 208 497 Transfereringar 1 750 1 924 1 443 1 750 1 924 1 443 Årets kapitalförändring 10 137 -2 880 5 190

1 _{Från och med 2007 uppskattas att 15 % av den löpande livsmedelskontrollen, som till stor del är avgiftsfinansierad, avser kontroll av redlighet.}

2007

_Redlig hantering 8 % _livsmedelSäkra 87 % Bra matvanor 5 %

2006

2005

7 % 6 % 87 % 7 % 6 % 87 %

Livsmedelsverkets verksamhet återfinns inom följande politik-område med tillhörande verksamhetspolitik-område och verksamhets-grenar:

Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Livsmedelspolitik Säker och bra mat Säkra livsmedel

Bra matvanor Redlig hantering

(6)

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Säkra livsmedel

Mål:

z Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanornas betydelse för att kunna göra medvetna val.

Återrapportering:

z En översiktlig bedömning av hur säkra livs-medlen i Sverige är

Bedömning av måluppfyllelse:

Livsmedelsverket bedömer att livsmedlen i Sverige är säkra. Den snabba utvecklingen av nya livsmedel, produktionssätt, förpack-ningar, global handel och nya forskningsrön genererar dock insikt om att livsmedelssä-kerhetsmyndigheternas ansvarsområden ständigt blir bredare och mer komplexa. Regelverket inom livsmedelsområdet och till-lämpningen fungerar i stort sett bra och ger konsumenten gott skydd. I vissa fall komplette-ras regelverket med kostråd till olika grupper i befolkningen. Under 2007 färdigställdes ett omfattande vetenskapligt underlag inför revide-ringen av kostråden till gravida och ammande.

Med den globala handeln och det snabbt växande utbudet av livsmedel och nya förpack-ningsmaterial kan nya risker uppstå. Det är därför viktigt att följa utvecklingen för att kon-tinuerligt förbättra regelverket, så att konsu-mentskyddet även fortsättningsvis är bra.

Vtec är en samling E. coli-bakterier som bil-dar giftet verotoxin och som kallas Ehec när smittan finns hos människor. Antalet rapporte-rade fall av Ehec-infektion har ökat de senaste åren. Smittan har bl a överförts via kött och köttprodukter, opastöriserade mjölkprodukter, grönsaker och frukt. Den vanligaste smittkällan är idisslare, framför allt nötkreatur. En kart-läggning av förekomsten av verotoxinbildande E.coli (Vtec) på slaktkroppar av nötkreatur har därför gjorts. Både sjukdomsframkallande bak-terier och sådana bakbak-terier som är indikatorer på bristande hygien eller fekal förorening ana-lyserades. Inför kartläggningen utvecklades en

analysmetod som säkerställer att alla typer av Vtec upptäcks. Några av slutsatserna är att Vtec utgör ett hälsoproblem och hot för männi-skor. God hygien vid slakt är central för att fö-rebygga förekomst av bakterien i animaliska produkter. Livsmedelsverket har under året fat-tat beslut om föreläggande mot sju slakterier där slakthygienen behöver förbättras.

I Riksprojekt 2005 ”Centralt producerad mat till enskilt och särskilt boende” samarbeta-de Livsmesamarbeta-delsverket med 73 kommuner, som mätte temperaturen i 700 prov av varmhållen och kall mat. I proven av kall mat analyserades också halter av bakterier. Undersökningen visa-de att visa-det finns uppenbara brister i egenkontrol-len hos livsmedelsföretagarna. Rutiner för tem-peraturmätning av maten vid avhämtning, ser-vering och avlämnande saknades ofta. Eftersom äldre personer är en speciellt känslig konsument-grupp kan det få allvarliga konsekvenser.

I Riksprojekt 2006 om mögel och mykotoxi-ner (mögelgifter) undersöktes innehållet av mö-gelsvamp och mögelgifter i bl a vissa baljväx-ter, mandlar, nötter och bovete. Med hjälp av inspektörer från 56 kommuner samlades 224 prover in för analys. Generellt sett var de pro-ver som inkom till projektet av god kvalitet med avseende på mögel och mykotoxiner.

Det internationella forskningsprojektet Hea-tox inom EUs 6e ramprogram slutfördes under 2007. Upptäckten av att höga halter akrylamid förekommer i vissa livsmedel, som bröd, kex, flingor och friterade potatisprodukter, har initie-rat sökandet efter andra ämnen som bildas vid upphettning av mat.

Heatoxprojektets slutresultat kan samman-fattas i följande punkter:

– Ett växande toxikologiskt underlag stöder misstanken om att akrylamid i livsmedel är en riskfaktor för cancer hos människa. – Det finns metoder för att minska

expone-ringen, men inte för att helt eliminera den. – Det finns lämpliga analysmetoder för att

mäta akrylamidhalter i alla relevanta livs-medel.

(7)

riskfak-torn i värmebehandlade livsmedel, utan är en indikator på flera liknande riskfaktorer. Kunskapen om hur flera olika kemiska ämnen i maten tillsammans påverkar människans häl-sa har ökat under de senaste åren, men är fort-farande otillräcklig för att kunna användas för riskvärderingar, tillståndsprövningar och för-bättringar av lagstiftningen.

Försäljningen av kosttillskott via bl a inter-net ökar och det finns anledning att undersöka produkternas kvalitet och säkerhet. Av denna anledning kommer kosttillskott och närbesläk-tade produkter att kartläggas.

Under våren 2006 upptäcktes förhöjda halter av mögelgift i branschens egenkontroll av mjölk från Skåne. Livsmedelsverket kontakta-des och ett intensivt arbete startakontakta-des för att spå-ra källan och stoppa levespå-ransen av mjölk med förhöjda halter. Ganska snart konstaterades att källan till problemet var att mjölkkor hade ut-fodrats med kraftfoder som innehöll risskal med mögelgift. Under året kartlade Livsmedelsver-ket till följd av denna händelse ris med avseen-de på mögelgift. Resultatet visaavseen-de att basmati-ris från Indien och Pakistan oftare än annat basmati-ris hade förhöjd halt av mögelgift. EU-kommissio-nen överväger att, med Sveriges underlag som grund, införa krav på offentlig kontroll i gräns-kontrollen för basmatiris från Pakistan och In-dien. Detta är ett tydligt exempel på hur kon-trollen kan bidra till förbättrad EU-lagstiftning för att konsumenten ska erbjudas säkra livs-medel.

Nanoteknologin har nu börjat användas vid tillverkning av förpackningsmaterial och i livs-medel. Konsumenter kommer således att expo-neras för nanopartiklar via maten. I dag är kunskapen om eventuella risker i stort sett obe-fintlig, varför ny kunskap behöver tas fram in-om detta in-område.

(8)

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Matvanorna i Sverige

Mål:

z En översiktlig bedömning av matvanorna i Sverige

Livsmedelsverket bedömer att matvanorna i Sverige behöver förbättras.

Hälsoproblem förknippade med livsmedel är i mycket högre grad kopplade till dåliga matva-nor än till förekomst av ”gifter” i maten. Även om vissa förbättringar har skett under de senas-te åren behöver kossenas-ten förbättras i flera avseen-den. För befolkningen som helhet gäller fortfa-rande att intaget av mättat fett, transfett, salt och tillsatt socker bör minska, medan intaget av kostfiber bör öka. Det innebär bl a ökad konsumtion av frukt, bär, grönsaker, fullkorns-produkter, att fetare kött- och mejeriprodukter ersätts av magrare varianter och att konsumtio-nen av godis, söta drycker, snacks, glass och bakverk begränsas. Valet av matfett bör inrik-tas på mjuka och flytande sorter. Samtidigt är det önskvärt att öka den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen.

Skillnaderna i matvanor mellan olika ål-dersgrupper är i vissa fall betydande. Även om konsumtionen av grönsaker, rotfrukter, juice, ris, pasta och viss mån frukt ökat något bland vuxna under 1990-talet, når endast en av tio re-kommendationen om frukt och grönsaker. Även konsumtionen av godis, snacks, läsk, saft och alkoholdrycker ökade under 1990-talet. Speci-ellt markant är den låga konsumtionen av frukt och grönsaker hos unga män, liksom den för-hållandevis höga och ökande konsumtionen av sockerrika livsmedel, t ex läsk och godis. Resul-taten från intervjuundersökningar på vuxna un-der 2005 och 2006 bekräftar i huvudsak fynden från 1997–98. Låg utbildningsnivå är

fortfaran-de förknippad med sämre matvanor, främst hos män, medan skillnaderna förefaller ha minskat något bland kvinnorna. Intaget av vitaminer och mineralämnen är i allmänhet tillfredsstäl-lande. Intaget av järn och folat är för lågt hos kvinnor i barnafödande ålder.

Undersökningar visar att barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bak-verk. Nästan en fjärdedel av kalorierna kom-mer från dessa livsmedel. Samma livsmedel bi-drar med en stor del mättat fett och socker. Intaget av mättat fett, socker och salt är gene-rellt för stort, medan intaget av kostfiber är för litet. Barn äter i genomsnitt hälften så mycket frukt och grönsaker som rekommenderas. En-dast tio procent når upp till rekommendationen på 400 gram per dag. Barn skulle alltså behöva äta dubbelt så mycket frukt och grönsaker, framför allt för att få i sig mer fibrer och äta mer välbalanserat. Barn dricker i genomsnitt cirka två deciliter saft och läsk per dag och äter 1,5 hekto godis i veckan. Vart tionde barn dricker mer än fyra deciliter saft och läsk per dag och äter mer än tre hekto godis i veckan. Huvudkällor för tillsatt socker är godis, läsk, glass och bakverk. En halvering av konsumtio-nen skulle förbättra barkonsumtio-nens kost avsevärt. Re-sultat från enkätundersökningar av skolbarn i åldrarna 11–15 år som genomfördes 2005–2006 visar att fler äter frukt och grönsaker varje dag jämfört med 2001–2002. Samtidigt är det färre som dagligen äter godis och dricker läsk. I jäm-förelse med den senaste kostundersökningen på vuxna, 1997–98, äter barn mer socker, men mindre fett och fibrer. Däremot är intaget av mättat fett på samma nivå.

Ett par studier har gjorts i Sverige under se-nare år, som visar ett trendbrott vad gäller ök-ningen av övervikt och fetma hos barn.

De utvecklingstrender i livsmedelskonsum-tionen som ses i de nationella kostundersök-ningarna ses i huvudsak även i Jordbruksver-kets konsumtionsstatistik. Under 2000-talet har konsumtionen av grönsaker och frukt fortsatt att öka, liksom konsumtionen av pasta och ris. Konsumtionen av färsk, fryst och beredd fisk

(9)

har också ökat. Konsumtionen av grädde och matfett har totalt sett minskat, medan en trend mot ökad konsumtion av matolja ses. Ökningen av konsumtionen av både läsk, choklad och an-nat godis förefaller ha avstanan-nat.

Under året har en debatt förekommit i me-dia om huruvida de näringsrekommendationer och kostråd som publiceras av Livsmedelsver-ket är baserade på vetenskaplig grund. Flera al-ternativa kostråd och dieter har presenterats i både vetenskaplig och populär press. Mycket av det som presenterats stämmer emellertid väl överens med Livsmedelsverkets kostråd. Det handlar om att välja rätt sorts kolhydrater och fett snarare än om att ändra den totala mäng-den. När det gäller så kallade lågkolhydrat-koster, så handlar dessa om att minska i vikt. Flera studier har kommit som visar att vikt-minskningen på kort sikt är något större med sådan diet än med den som traditionellt har re-kommenderats. Efter ett år är det emellertid ingen skillnad i viktnedgång mellan olika typer av koster. Livsmedelsverkets näringsrekommen-dationer och kostråd är framför allt utformade för att etablera livslånga matvanor som säker-ställer bra balans mellan protein, rätt sorts fett, kolhydrater liksom tillräckligt intag av fibrer, vitaminer och mineraler. Livsmedelsverket föl-jer noga utvecklingen av den vetenskapliga lit-teraturen och de nya studierna kommer att ingå i den planerade revideringen av de nordiska nä-ringsrekommendationerna från 2004. Vid en sådan revidering bedöms all vetenskaplig litte-ratur med avseende på relevans och kvalitet av forskare i Norden. Ett omfattande remissförfa-rande sker också innan rekommendationerna antas av Nordiska ministerrådet.

(10)

Mål:

z En översiktlig bedömning av redligheten i livsmedelshanteringen

Livsmedelsverket bedömer att redligheten i livs-medelshanteringen kan bli bättre och att arbetet med märknings- och redlighetsfrågorna behöver få mer plats i den offentliga kontrollen.

Under året har mycket arbete ägnats åt uppenbart fusk med märkning, men även åt hur livsmedel pre-senteras för konsumenterna.

Sverige har deltagit i ett nordiskt samarbete och under våren 2007 färdigställdes en rapport angå-ende en kvantitativ studie om nordiska konsumen-ters inställning till märkning av livsmedel. Undersök-ningen används av EU-kommissionen i arbetet med översynen av de generella märkningsreglerna. Den visar att en mycket stor majoritet av konsumenterna i Norden anser att följande information är viktig på en livsmedelsförpackning:

– ingredienser,

– näringsinnehåll (socker, fett, salt, energi etc), – hållbarhet (bäst före-datum),

– allergiframkallande ämnen och – ursprung.

TV-programmet Uppdrag granskning i Sveriges tele-vision beskrev i december att det i fyra angivna Ica-butiker förekommit att ommärkning av köttfärs skett med senareläggning av sista förbrukningsdag och att köttfärsen därvid förpackades om. Sådant är olagligt, varför Livsmedelsverket, och även de berör-da kommunerna, har åtalsanmält Ica-butikerna.

Livsmedelsverket har tagit fram en indikator för att bättre kunna bedöma redligheten i livsmedels-hanteringen. Underlaget är relativt litet, men förvän-tas öka. Resultatet pekar ändå på att redlighetsas-pekten tas upp i liten utsträckning i kontrollen, ca tio procent av kontrollerna. Se även sidan 28. Detta bekräftas ytterligare av att inga rapporter eller sam-manställningar av projekt inom redlighetsområdet under 2007 från lokala kontrollmyndigheter har

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Redlighet i livsmedelshanteringen

kommit in till Livsmedelsverket. De senaste fyra åren har 39 projekt rapporterats till Livsmedelsverket, men ingen har handlat om redlighet eller märkning.

I den kontrollverksamhet som verket har bedri-vit under året har bl a ett kontrollprojekt om nyckel-hålsmärkning genomförts. Syftet med projektet var att få kunskap om hur reglerna för märkning av färdigförpackade livsmedel med nyckelhålet efterlevs, öka kunskapen om den hos inspektörerna och få till stånd ökad kontroll. Överlag har smärre brister no-terats. Ett sjuttiotal produkter har kontrollerats, bl a olika typer av färdigmat, bröd och flytande livsme-del. Företagen kunde i ett par fall inte uppvisa doku-mentation som styrkte märkningen. I ett fall av fär-digmat var produkten felaktigt märkt med nyckelhå-let och i något fall i varje livsmedelsgrupp hade man inte angivit korrekt näringsvärdesdeklaration. Upp-följning av felaktigheter görs inom ramen för respek-tive kontrollmyndighets kontrollansvar.

En studie av rester av bekämpningsmedel i ekolo-giskt producerade färska frukter och grönsaker har slutförts. Av 148 prover hade två rester av bekämp-ningsmedel. Åtgärder har vidtagits.

Det har visat sig att revision av detaljhandelns huvudkontor är ett effektivt sätt att kontrollera märkning. Under året har Livsmedelsverket tillsam-mans med Solna kommun gjort en revision av en detaljhandelskedjas huvudkontor. Genom att in-handla ett antal produkter och diskutera märkning-en av dessa direkt med ansvariga personer på hu-vudkontoret kan kontrollmyndigheten snabbt få rättelse till stånd. Några exempel på felaktig märk-ning som har uppmärksammats är avsaknad av hanteringsanvisning, felaktig nyckelhålssymbol, då-lig läsbarhet, felaktigt hälsopåstående och felaktig ”spår av”-märkning, som inte bara är en redlighets-fråga, utan i högsta grad från allergisynpunkt en fråga om säker mat.

Under året har märkning av fisk rönt stort in-tresse. Anmälningar som berör tre större importfö-retag som använt felaktig handelsbeteckning har kommit in till Livsmedelsverket. Kommuner och Livsmedelsverket har agerat mot ett halvdussin stör-re föstör-retag angående ett tiotal fall av annan felaktig märkning av fisk. Rättelse har skett i samtliga fall.

I gränskontrollen görs dokument- och identitets-kontroll av livsmedel. Av totalt 25 avvisade sänd-ningar under året berodde fyra på bristande identi-tetsmärkning av förpackningar i sändningar. Samt-liga avvisade sändningar var fisk från Kina.

(11)

(12)

Arbetet för säkra livsmedel kan inledas med att ett nytt livsmedelsrelaterat hälsoproblem upp-täcks. Det kan exempelvis ske genom nya forsk-ningsrön eller upptäckas inom kontrollen, na-tionellt eller internana-tionellt. Beroende på hur allvarligt och akut problemet bedöms vara vid-tas olika åtgärder. Är det ett allvarligt och akut hälsoproblem vidtas åtgärder direkt. Försiktig-hetsprincipen råder och åtgärderna utvärderas noga i efterhand. Bedöms problemet inte vara akut görs en riskvärdering på vetenskaplig grund. Därefter bedömer verket hur problemet ska hanteras. Det kan bl a röra sig om nya reg-ler, kontroll, råd eller information. Ofta sam-ordnas arbetet inom EU, särskilt när det gäller riskvärdering.

I dag är livsmedelslagstiftningen i stort sett gemensam inom hela EU. Lagstiftningen för att uppnå säkra livsmedel täcker hela livsmedels-kedjan, ”från jord till bord”, och omfattar så-väl regler för hygien och kontroll som gränsvär-den för högsta tillåtna halter av vissa ämnen i livsmedel, t ex bekämpningsmedel, veterinär-medicinska läkemedel och tillsatser. I EU-arbe-tet deltar Livsmedelsverket i rådets arbetsgrup-per, kommissionens arbetsgrupper och kommit-téer och Efsa. Livsmedelsverket har experter i olika paneler och flera arbetsgrupper inom Efsa.

I Codexarbetet deltar verket i möten med Codexkommissionen och i de flesta av dess un-derkommittéer och är också svenskt kontaktor-gan för Codex Alimentarius. Verket deltar vida-re i det nordiska och nordisk-baltiska samarbe-tet på livsmedelsområdet.

Nationella kontrollplanen för livsmedelsked-jan omfattar livsmedelskontrollen i hela landet. Införandet av riskbaserad kontroll hos flertalet kontrollmyndigheter förutsätts bidra till risk-baserad, ändamålsenlig, effektiv och professio-nell kontroll. Inom ramen för kontrollplanen pågår aktiviteter med övriga kontrollmyndighe-ter i livsmedelskedjan för att förbättra kontrol-len. Med informationen i kontrollplanen som grund har FVO (kommissionens kontor för livs-medels- och veterinära frågor) låtit upprätta en

Säkra livsmedel

Efsa – The European Food Safety Authority Efsa är Europas myndighet för livsmedels-säkerhet och arbetar med riskvärderingar på uppdrag av EU-kommissionen. Efsas vetenskapliga arbete utförs av experter från medlemsländerna.

Codex Alimentarius

Codex Alimentarius är ett regelverk för livs-medel med syfte att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel. Arbetet sker inom Joint FAO/WHO Food Standards Programme.

Codexkommissionen är det högsta beslu-tande organet och är sammansatt av repre-sentanter för medlemsländerna.

landsprofil för Sverige. Landsprofilen utgör grund för FVOs bedömning av hur livsmedels-kontrollen i landet uppfyller lagstiftningens krav.

Merparten av Livsmedelsverkets arbete syf-tar till att livsmedlen ska vara säkra. Detta sker genom den löpande livsmedelskontroll som ver-ket, länsstyrelserna och kommunerna medver-kar i. I Sverige finns 54 000 livsmedelsanlägg-ningar och uppskattningsvis 80 000 primärpro-ducenter. Livsmedelsverket ansvarar för kon-trollen av 555 större anläggningar. För kontrol-len av alla övriga anläggningar ansvarar kom-munerna. Länsstyrelserna har från och med 2007 övertagit ansvaret för att revidera och föl-ja upp kommunernas livsmedelskontroll inom länet, medan Livsmedelsverket har det övergri-pande ansvaret för hela landet.

Inom köttkontrollen svarar Livsmedelsverket för daglig kontroll vid landets slakterier och be-siktning av samtliga slaktkroppar. Vid verkets gränskontrollstationer sker kontroll av främst

(13)

animaliska livsmedel som förs in till Sverige från länder utanför EU. Genom stickprov av animaliska livsmedel kontrollerar Livsmedels-verket att förekomsten av veterinärmedicinska läkemedelsrester och andra främmande ämnen inte överskrider gällande gränsvärden. På sam-ma sätt kontrollerar verket att bekämpningsme-del i vegetabiliska livsmebekämpningsme-del inte överskrider gällande gränsvärden. Stickprovskontrollen kräver ständigt nya analysmetoder för att vara effektiv. En viktig uppgift är därför att ta fram nya metoder som både är billigare och omfattar fler substanser.

Livsmedelsverket är s k nationellt referens-laboratorium inom 24 områden. Uppgiften in-nebär att ge stöd till övriga livsmedelslaborato-rier i landet.

Att informera och kommunicera är viktigt för att nå målet säkra livsmedel. Verket arbetar med ett brett spektrum av kanaler för att nå konsumenter, lokala och regionala kontroll-myndigheter och livsmedelsbranschen. Viktiga källor till information är verkets webbplatser www.livsmedelsverket.se och www.livsteck.net, Livsmedelsverkets föreskrifter, vägledningar och riktlinjer, trycksaker, tidskriften Vår föda, kurser och konferenser, presstjänst och upplys-ningstjänst.

Krisberedskapen syftar till att minska konse-kvenserna av kriser och hot, så att konsumenten så långt möjligt har tillgång till säker mat och säkert vatten även i dessa situationer. Livsme-delsverket har en nationellt samordnande och pådrivande roll i detta arbete.

Mål:

z Ett tydligt och enkelt regelverk på livsme-delsområdet som är anpassat till små och stora företags olika förutsättningar Bedömning av måluppfyllelse:

Livsmedelsverket bedömer att målet delvis är uppfyllt. Resultaten av förhandlingarna om tillämpningsregler för EUs hygienför-ordningar har uppfyllt vårt krav att skapa enklare och framför allt tydligare regler som är lättare att tillämpa i små företag. Även de nya tillsatsbestämmelserna innebär att verket har nått målet.

z En redovisning av de särskilda insatser som gjorts för att förenkla och modernisera regelverket

Livsmedelsverket startade 2007 ett regelförenk-lingsprojekt för att bistå regeringen i arbetet med att minska företagens administrativa kost-nader med 25 procent till 2010. För att fånga upp idéer och synpunkter hade projektet fyra möten med branschorganisationer och andra intressenter under 2007. Projektet har inriktats på kraven på spårbarhet, tillämpning av reg-lerna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP), märkning, ansökan om godkännande av livsmedelsanläggning samt kostnader för att bistå myndigheten vid offentlig kontroll. Dessa regler står för en stor del av företagens adminis-trativa kostnader.

Säkra livsmedel, kostnader och intäkter (tkr)

2005 2006 2007

Intäkter utöver anslag1 _{207 991} _{207 340} _{182 094}

Kostnader 315 053 331 268 334 387

Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 87,3 87,6 86,7

Antal årsarbetskrafter 424 423 427

1_{Från och med 2007 uppskattas att 15 % av den löpande livsmedelskontrollen, som till stor}

del är avgiftsfinansierad, avser kontroll av redlighet.

Säkra livsmedel; kostnader (tkr)

350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 -2005 2006 2007

(14)

Exempel på förenkling av Livsmedelsverkets föreskrifter under 2007 är att kravet på skrift-ligt tillstånd för berikning av livsmedel och vis-sa märkningsuppgifter i vis-samband med sådan berikning har tagits bort. Dessutom har före-skriften moderniserats och förenklats. Vissa in-formationskrav angående handelsnormer för ägg har även tagits bort och de möjligheter till undantag som finns i EU-förordningen har ut-nyttjats för att underlätta för små och medelsto-ra företag. Även för fäbodar har Livsmedelsver-ket utnyttjat möjligheten att göra undantag från förordningarna, för att möjliggöra viss leverans av mjölkprodukter direkt till konsument.

Exempel på förenkling i tillämpningen av EU-regler är Livsmedelsverkets vägledningar som har tydliggjort vad som utgör små mäng-der levande vilt eller kött från frilevande vilt som överlämnas direkt till konsument samt vad som utgör små mängder primärprodukter till konsumenter eller till den lokala detaljhandeln.

På EU-nivå har exempelvis direktivet om material och produkter av regenererad cellulo-safilm avsedd att komma i kontakt med livs-medel konsoliderats. Detta gör det enklare att hitta i regelverket.

z En redovisning av viktigare EG-bestämmel-ser som har beslutats under året samt i vilken mån svenska krav har tillgodosetts Ytterligare tillämpningsregler till EUs hygien-förordningar har beslutats under året. Nya reg-ler om visuell besiktning innebär förenkling och förbättring av köttbesiktningen i linje med svenska önskemål. Dessutom möjliggörs vissa undantag från kraven på ständig närvaro av veterinär i små slakterier, något som kan med-föra lägre besiktningskostnader.

Nya tillsatsbestämmelser har förhandlats fram, där Sverige har haft framgångar då an-vändningsområdet för ett nytt emulgeringsme-del som innebär risk för allergi har begränsats väsentligt. Sverige har även fått gehör för en metod att tillsätta nitrat till ost, som gör det

möjligt att även fortsättningsvis använda vassle vid framställning av andra produkter, bl a barnmat. Sverige har även fått gehör för att ett nytt sötningsmedel måste märkas med uppgift om att det kan ha laxerande effekt.

Fjorton direktiv med nya och ändrade EG-gränsvärden för bekämpningsmedelsrester har beslutats och fem direktiv har införlivats i ver-kets föreskrifter.

Förordningen om mikrobiologiska kriterier för vissa livsmedel har ändrats bl a så att även modersmjölksersättning och tillskottsnäring ska vara fria från salmonella.

En EG-förordning om mjukgörare i förpack-ningslock i kontakt med livsmedel har tagits fram. En ändring har också gjorts i EG-direkti-vet om material och produkter av plast i kon-takt med livsmedel.

z En redovisning av viktigare insatser som Livsmedelsverket har gjort för att underlätta förutsättningarna för småskalig livsmedels-produktion

Reglerna i föreskrifterna om livsmedelshygien har fått en ny paragraf som gör undantag från kraven i hygienförordningen för verksamhet som bedrivs på fäbod med traditionella meto-der. I stället för att uppfylla hygienförordning-ens krav ska fäbodföretagaren genom dokumen-terade särskilda rutiner visa hur syftet med kra-ven ändå kan tillgodoses. Fäbodföretagaren ska dock åtminstone uppfylla kraven som gäller för rörliga och/eller tillfälliga livsmedelslokaler. Myndighetsbedömning av branschriktlinjerna för fäbodar pågår.

En ny rådsförordning om handelsnormer för ägg ska tillämpas från den 1 juli 2007. Livsme-delsverket utnyttjar möjligheten att medge un-dantag från vissa krav i förordningen genom ändringar i verkets föreskrifter om livsmedels-hygien. Undantagen gäller försäljning av ägg direkt till konsument samt märkning av ägg.

Tyngdpunkten i verkets arbete på köttområ-det har legat på rådgivning till företag i

(15)

sam-band med nyetablering av slakteriverksamhet samt på arbetet med branschriktlinjer. Bransch-riktlinjer ska underlätta för företag som bedri-ver småskalig bedri-verksamhet med t ex slakt, styck-ning och tillverkstyck-ning av köttprodukter att upp-fylla kraven i lagstiftningen. Totalt 46 registre-rade förfrågningar om att starta nya slakterier har kommit in till Livsmedelsverket och behand-lats under året. Tjugotvå stödinsatser på pbehand-lats har genomförts. Hittills har tio ansökningar om godkännande av slakteri lämnats in till verket.

Under året har Livsmedelsverket medverkat i ett projekt om branschriktlinjer för egenkon-troll och HACCP i småskalig slakt och styck-ning, ett projekt om branschriktlinjer för char-kuteritillverkning, ett projekt om framtagning av en idéhandbok om småskalig slakt och för-ädling och i ett samnordiskt projekt (med Fin-land, IsFin-land, Norge och Sverige) om ”Slaughte-ring at farm in Nordic Countries”. Idéhandbo-ken innehåller viktiga upplysningar, tips och in-formation om styckning och om att bygga och driva ett småskaligt slakteri.

Verket leder ett nordiskt projekt om småska-lig produktion av ost med syfte att förenkla för företagen att etablera och utveckla säker livs-medelsproduktion av hantverksmässigt tillver-kade ostprodukter. Inom projektet ska en ge-mensam mall för tillsynsvägledning på området också tas fram.

Myndighetsbedömning av Eldrimners (na-tionellt resurscentrum för småskalig hantverks-mässig livsmedelsförädling) och fäbodarnas branschriktlinjer för tillverkning av ost och and-ra mjölkprodukter pågår. En ny band-ranschriktlinje för företag som bedriver räkfiske har också myndighetsgranskats. Inom området primärpro-duktion har Livsmedelsverket medverkat i och bedömt branschriktlinjer för mjölkproduktion och stött framtagning av branschriktlinjer för bl a honungs-, spannmåls-, ägg- och grispro-duktion samt småskalig mejeriverksamhet.

Satsningar har också gjorts på utbildning av företag. Två utbildningsdagar med fiskbransch-en och tre utbildningsdagar i samarbete med

små äggpackeriföretag har genomförts för att öka kunskapen om lagstiftningens krav hos re-spektive bransch.

Inom verkets regelförenklingsprojekt tas hänsyn till små företags situation. Genom en ändring i EUs tillämpningsförordning ges möj-lighet till lättnader i kravet på närvaro av vete-rinär vid små slakterier. Sverige har inom EU-kommissionen drivit ett förslag om att tilllåta försäljning av små mängder icke besiktigat strutskött direkt till konsument, utan att ha nått framgång. Livsmedelsverket arbetar dock med ett förslag om utökad möjlighet till avlivning av slaktdjur på gården.

Under året drevs ett projekt som anknyter till färsk och korttidslagrad ost från svenska gårdsmejerier och projektet ”Mikroprofil nöt”. Båda projekten syftar till att kartlägga före-komsten av sjukdomsframkallande mikroorga-nismer i dessa produkter och att ta fram under-lag för att förbättra livsmedelssäkerheten vid tillverkningen. Projektet Mikroprofil nöt avslu-tades under året. I studien togs prov på före-komsten av verotoxinbildande E.coli (Vtec) på slaktkroppar av nötkreatur från både storskali-ga och småskalistorskali-ga slakterier. Även om det fanns skillnader mellan olika anläggningar vi-sar resultaten att anläggningens storlek inte är avgörande för god slakthygien. Se även sidan 4. Mål:

z En riskbaserad och effektiv livsmedelskon-troll i hela landet

Livsmedelsverket bedömer att livsmedels-kontrollen i landet inte är riskbaserad och effektiv. Den nya EU-lagstiftningen inom livsmedelsområdet har ännu inte fullt ut fått genomslagskraft hos samtliga berörda myn-digheter. Under året har den nya modellen för att riskklassificera tillsynsobjekt använts och en kontrollavgift har kopplats till mo-dellen – ett uppskattat hjälpmedel för att riskbasera kontrollen i kommunerna. En stor

(16)

del av kontrollmyndigheterna har fokuserat på att omgodkänna livsmedelsverksamheter, vilket innebär att den löpande inspektions-verksamheten släpar efter.

Vid FVOs senaste inspektion under året riktades kritik mot att främst de lokala till-synsmyndigheterna inte prioriterat sina in-satser utifrån ett risktänkande.

z En redovisning av Livsmedelsverkets stöd till lokala och regionala kontrollmyndig-heter

Från och med 2007 har ansvaret för att revide-ra och följa upp kommunernas livsmedelskon-troll överförts från Livsmedelsverket till länssty-relserna. Verket har fortsatt ansvar för att stöd-ja den kommunala kontrollen, bl a genom råd-givning, vägledningar och genom att medverka vid länsmöten. Livsmedelsverkets inspektörer har under året medverkat vid ett tjugotal revi-sioner av kommuner. Det finns stora variationer mellan olika länsstyrelser hur många revisioner som har utförts. Livsmedelverkets deltagande fortsätter under 2008. Genom revision av kom-munernas kontrollsystem kan felaktigheter och brister i den kommunala kontrollverksamheten rättas till. Livsmedelsverket har tagit fram ett förslag till såväl en checklista som en hjälpreda till länsstyrelserna för att stödja deras revisions-arbete. Verket kommer att fortsätta genomföra normerande kontroller för att övervaka hur den kommunala kontrollen fungerar inom specifika områden. En ny instruktion för dessa kontroller har tagits fram.

Under året har verket deltagit i ett fyrtiotal länsmöten. Frågor som har diskuterats har bl a rört godkännande- och registreringsprocessen. Vidare svarar verket på frågor från kommunala inspektörer via en särskild telefonjour och via e-post. Under året har ca 1 000 telefonförfråg-ningar från inspektörer och ca 750 frågor via e-post registrerats. Särskilt intressanta frågor har lagts ut på Livsmedelsverkets webbplats

livsteck.net, som är tillgänglig för landets samt-liga livsmedelsinspektörer.

Kontrollmyndigheterna i de fem nordiska länderna ordnade tillsammans en nordisk till-synskonferens i Finland 2007. 145 inspektörer samlades till föreläsningar och workshops om gemensamma kontrollfrågor, t ex hur företaga-ren upplever kontrollen eller hur opartisk kon-troll säkerställs. Konferensen arrangeras för femte året i rad med stöd av Nordiska minister-rådet och är ett betydelsefullt inslag i livsme-delsinspektörernas kunskapsuppbyggnad.

En tvådagars, grundläggande kurs i hygien-och kontrollagstiftningen för kommunernas kontrollpersonal har genomförts under året. Behovet av sådan utbildning är stort, eftersom många kommuner nyanställer kontrollpersonal.

Sex handledarutbildningar för kommunala livsmedelsinspektörer inom området datorbase-rade kontroller har genomförts tillsammans med yrkesföreningen Miljö och hälsa. Kursen syftar till att utbilda handledare i varje län, som sedan kan leda kurser för övrig kontroll-personal.

Syftet med Riksprojekt 2007 om kvicksilver i saluhållen fisk är att stimulera de lokala kon-trollmyndigheterna att undersöka efterlevnaden av gällande gränsvärden för kvicksilver i salu-hållen fisk samt att bidra till ett förbättrat un-derlag om förekomsten av kvicksilver i fisk som omfattas av Livsmedelsverkets kostråd. Riksprojektet bygger på att de kommuner som är intresserade samlar in och själva låter analy-sera livsmedelsprover enligt en plan som tas fram av Livsmedelsverket. Projektet avrappor-teras den 31 mars 2008.

z En redovisning av viktigare insatser inom området kontroll av dricksvatten

Genom normerande kontroll övervakar Livsme-delsverket att den kommunala kontrollen vid anläggningar för dricksvatten är riskbaserad och ändamålsenlig samt att

kontrollmyndighe-Syftet med Riksprojekt 2007 är att stimulera de lokala kontrollmyndigheterna att undersö-ka hur gränsvärdena för kvicksilver i saluhållen fisk efterlevs. Projektet ökar också kunskapen om förekomsten av kvicksilver i fisk som om-fattas av Livsmedelsverkets kostråd.

(17)

ten säkerställer att dricksvattnet är säkert, dvs att dricksvattenproducenterna uppfyller kraven i lagstiftningen. Under 2007 genomförde Livs-medelsverket normerande kontroll i 20 kommu-ner med avseende på dricksvatten. Resultatet visar att det finns brister i planerad och syste-matisk kontroll inom dricksvattenområdet både vad gäller kommunernas kontroll av vattenver-ken och vattenvervattenver-kens egenkontroll. Verket in-väntar nu åtgärdssvar från kommunerna på kontrollrapporterna. I syfte att förbättra kon-trollen inom dricksvattenområdet har följande åtgärder vidtagits:

– En intern instruktion för normerande kon-troll har tagits fram.

– Checklistan för offentlig kontroll av dricks-vattenanläggningar har anpassats för dator-baserad kontroll. Dokumenten består av en hjälpreda med bedömningsgrunder och själ-va checklistan. Dokumenten finns att hämta på Livsmedelsverkets webbplats för inspek-törer, livsteck.net.

– För att höja kompetensen hos inspektörer med ansvar för dricksvatten har Livsmedels-verket informerat om regler och kontroll av dricksvatten vid åtta länsmöten.

– En grundläggande utbildning för ca 100 kommunala inspektörer hölls om dricksvat-tenföreskrifterna och kontroll av vattenverk. – Membranteknik blir vanligare för dricksvat-tenrening, både för avsaltning av havsvatten och för reducering av bl a fluorid. Därför anordnades ett efterfrågat seminarium för 25 kommunala inspektörer om kontroll av denna teknik.

Livsmedelsverkets rapport om kommunernas dricksvattenkontroll 2006 (nr 17/2007) omfattar 2 024 allmänna och 1 448 övriga dricksvatten-anläggningar i 256 kommuner. Dricksvattnet från allmänna anläggningar i Sverige är i de flesta fall av god kvalitet, men det finns undan-tag, främst vid mindre anläggningar.

Ett projekt pågår för att ta fram föreskrifter i syfte att förebygga och avhjälpa skadeverk-ningarna av sabotage eller annan skadegörelse

som kan påverka Sveriges dricksvattenförsörj-ning samt utveckla kontrollen av efterlevnaden av de nya föreskrifterna.

z En bedömning av hur kontrollen i Sverige fungerar samt en bedömning av hur effektiv kontrollen är baserad på indikatorer dels från den senaste rapporteringen från kom-muner och länsstyrelser, dels indikatorer från Livsmedelsverkets egen kontroll Kommunrapporteringen för 2006 visar att anta-let livsmedelsansläggningar i landet ökar. För 2006 redovisas 53 893 anläggningar. Antalet kontrollbesök, besök per inspektörsårsarbets-kraft och kontrollbesök per anläggning har minskat. Sannolikt beror detta på att antalet revisioner, som tar längre tid än inspektioner, har ökat. Bedömningen är dock att detta gyn-nar förståelsen för livsmedelslagstiftningen hos företagen. Det lägger grunden för att företagens grundläggande system för att hantera faror i sin anläggning håller måttet och det bör gynna ef-fektiviteten i kontrollen. Jämfört med 2005 har antalet årsarbetskrafter minskat något. Kommu-nerna bedömer själva att ytterligare drygt 200 årsarbetskrafter skulle behövas i den kommuna-la kontrollen.

Livsmedelsverkets egna kontroller under året har bl a resulterat i 14 förelägganden. Tio av dessa gäller slakterier, där fekal förore-ning upptäcktes på slaktkroppar vid sju anlägg-ningar, två gäller rutiner för hygien och en rör brister i arbetsmiljön. Tre av föreläggandena gäller äggpackerier som har brustit i egenkon-troll och kvalitetsklassning och ett gäller ett ostpackeri som har brustit i bl a märkning och egenkontroll.

Verket har genomfört tio normerande troller i syfte att följa upp kommunernas kon-troll inom mjölkproduktområdet. Revision gjor-des av kommunens kontrollplan, riskklassifice-ring, resurstillgång, resultat av kontroller, åt-gärder vid bristande efterlevnad m m och en av de mjölkproduktanläggningar som ingår i

kom-Lokal livsmedelskontroll; prestationer1

2004 2005 2006 Årsarbetskrafter 421 462 404 Antal livsmedelsanläggningar 52 256 54 397 53 893 Antal kontrollbesök 38 147 36 446 30 707 Antal kontrollbesök/årsarbetskraft 9 1 7 9 6 5 Antal kontrollbesök/livsmedelsanläggning 0,73 0,67 0,57

1 _{Statistiken bygger på kommunernas rapportering till Livsmedelsverket med ett års}

(18)

munens kontrollansvar besöktes. Syftet med an-läggningsbesöket var att se hur kommunens kontrollverksamhet fungerar. Resultatet visar att det är svårt och kostsamt för de lokala myn-digheterna att upprätthålla tillräcklig kompe-tens för att bedriva kontroll inom specialområ-den, t ex småskaliga ysterier. Oftast finns bara ett kontrollobjekt inom kommunen med denna typ av verksamhet. Vissa kommuner har samar-bete över kommungränsen, men oftast behövs större regioner för att antalet anläggningar ska bli tillräckligt stort för att upprätthålla bra kon-troll.

Vid årets EU-revision inom kött- och mjölk-området noterade FVO stora brister vad gäller de lokala kontrollmyndigheternas kompetens. Sverige rekommenderades att i betydande grad förbättra den lokala tillsynsnivån vid livsme-delsanläggningarna genom att använda till-räckligt med personal med lämplig sakkunskap. Livsmedelsverket har i svar till FVO meddelat att verket kommer att följa upp kommunernas åtgärdsplaner och diskutera eventuella åtgärder på nationell nivå. Även möjligheten att föreläg-ga kommunerna kommer att utnyttjas.

z Andelen avvikelser från de viktigaste kon-trollpunkterna vid datorstödda inspektioner i restaurang och storhushåll

Under 2005 utvecklades en indikator för mikro-biologiskt säker mat som ett mått på livsme-delssäkerheten i landet. Indikatorn utgörs av andelen allvarliga avvikelser observerade vid kommunernas datorbaserade inspektioner i res-tauranger och storhushåll. Från den senaste rap-porteringsperioden 1 november 2006 till 31 ok-tober 2007 har 41 kommuner skickat in resultat från 2 273 inspektioner till Livsmedelsverket. Andelen allvarliga avvikelser var 16 procent. Detta är högre än vid den förra rapporteringen (från 2006), men lägre än vid den första

inrap-porteringen 2005. Flera års mätningar krävs för att kunna säga om det sker någon förändring av hur väl företagen följer livsmedelslagstift-ningen.

z Ett indexvärde som speglar akrylamidinne-hållet i riskprodukter

En flerårig uppföljning av akrylamidhalter som indikator för verksamhetsområdet ”säkra livs-medel” inleddes 2005. Undersökningen bygger på jämförelse mellan indextal som tas fram två gånger per år. Indextalen beräknas genom att akrylamidhalter har analyserats i ett antal ut-valda livsmedelsgrupper och vägts samman på ett sätt som speglar hur mycket akrylamid en svensk medelkonsument dagligen exponeras för. I provtagningen ingår kaffe, friterade potatis-produkter (chips och pommes frites) och cerea-lieprodukter (bröd, kex och frukostflingor). Till-sammans står dessa produkter för merparten av den akrylamid som vi exponeras för.

Tabellen visar de indextal som hittills har tagits fram, inklusive två nya värden från 2007. Högre värden vid provtagning på våren jämfört med hösten förklaras av att lagrad potatis dar mer akrylamid än färsk. Förmågan att bil-da akrylamid kan också variera påtagligt i po-tatis och cerealier från olika odlingssäsonger. Det krävs därför flera års mätningar innan man kan se om livsmedelsproducenternas pågående ansträngningar att minska akrylamidhalterna i sina produkter ger någon varaktig generell sänkning.

Uppmätta indextal för akrylamid i svenska livsmedelsprodukter

2005 2006 2007

Vårprovtagning – 20 µg 20 µg

Höstprovtagning 21 µg 18 µg 19 µg

Indikatorn för mikrobiologiskt säker mat utgörs av andelen allvarliga avvikelser observerade vid kommunernas dator-baserade inspektioner i restauranger och storhushåll. Andelen allvarliga avvikelser var 16 procent, vilket är högre än 2006.

(19)

z En redogörelse för viktigare riskvärderingar som utförts

I september fattade Livsmedelsverkets styrelse ett inriktningsbeslut om fri utdelning av folsyra-tillskott till kvinnor i barnafödande ålder och kompletterande informationsinsatser. Under för-utsättning att finansiering säkerställs startar projektet vid årsskiftet 2008/2009. Tillskott av folsyra minskar sannolikt risken för att barn föds med eller att foster aborteras på grund av ryggmärgsbråck (neuralrörsdefekter, NTD). Projektet innebär olika åtgärder, i första hand under en femårsperiod. Det första året, 2008, omfattar planering och detaljbeslut kring akti-viteterna. Med start 2009 kommer alla kvinnor i åldern 18–45 år att årligen få ett brev med information om vikten av att ta folsyra inför en graviditet för att minska risken för ryggmärgs-bråck. De kommer också att få ett erbjudande om gratis folsyratabletter. Under hela perioden ska löpande utvärdering av resultaten ske och en vetenskaplig diskussion föras om folsyra.

Livsmedelsverket gör löpande ett stort antal riskvärderingar av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier (58 st) och veterinärmedicinska lä-kemedel i animalier (60 st) som säkerställer konsumentsäkerheten för dessa reglerade områ-den. Större riskvärderingsunderlag som har ta-gits fram är en riskvärdering av dioxiner hos barn efter födseln, nationell exponeringsanalys av dioxiner, kvicksilver och perfluorerade äm-nen i livsmedel, bensen i olika söta livsmedel – t ex läsk, barns exponering för akrylamid, blyutlösning från hushållskeramik, riskvärde-ring av ett potentiellt naturligt förekommande gift (BMAA) i bl a dricksvatten, internetbaserat verktyg för riskvärdering av GMO med avse-ende på allergi samt tidstrend och förändringar av bekämpningsmedelsrester i livsmedel.

Verket fortsätter sina undersökningar av mil-jöföroreningar i bröstmjölk hos svenska kvinnor.

För att kunna genomföra riskbaserad, ända-målsenlig och effektiv kontroll har en modell för riskklassificering av primärproduktion av livsmedel och foder utarbetats tillsammans med Statens jordbruksverk och Statens veterinärme-dicinska anstalt. Modellen är baserad på ex-pertbedömningar och utgår från ett folkhälso-perspektiv, men också ett djurhälsoperspektiv när det gäller foders eventuella negativa inver-kan på djurhälsan.

En kartläggningsstudie av relevanta myko-toxiner (mögelgifter) och mykotoxinbildande mögelsvampar i ca 100 risprover från butiksle-det har utförts. Omkring 40 procent av rispro-verna innehöll det cancerogena mögelgiftet afla-toxin och ca tio procent av proverna hade hal-ter över lagstadgade gränsvärden. Basmatiris hade oftare än annat ris förhöjda halter av mö-gelgift. Intagsberäkningar tyder på att storkon-sumenter av ris hamnar över det tolerabla dag-liga intaget av aflatoxin. EU-kommissionen ö-verväger, med Sveriges underlag som grund, att införa krav på offentlig kontroll av basmatiris.

Prognosmodeller har tagits fram för afla-toxinbildande mögelsvamp och aflatoxin i pa-ranötter. Livsmedelsverket har genom dessa stu-dier fått kunskap som möjliggör insatser för att minska förekomsten av aflatoxin i paranötter. Arbetet är en del av det FN-finansierade projek-tet SafeNut, som syftar till att avhjälpa export-problem för paranötter från Amazonasregionen till EU på grund av för höga halter aflatoxin.

Livsmedelsverket anordnade under året ett internationellt seminarium om värdering av risk kontra nytta när det gäller livsmedelskon-sumtion – riktlinjer för framtiden. I framtiden kommer Efsa att ha en ledande roll i arbetet med analys av risk kontra nytta, samtidigt som nationella insatser också är viktiga för att göra framsteg. Områden som kan komma att vara aktuella för sådan analys är bekämpningsmedel för frukt och grönsaker, berikning av livsmedel och jämförelser av olika tillagningsmetoder.

Akrylamidhalter har analyserats i ett antal utvalda livsmedelsgrupper och vägts sam-man på ett sätt som speglar hur mycket akrylamid en svensk medelkonsument dagligen exponeras för. I provtagningen ingår kaffe, friterade potatisprodukter samt cerealieprodukter.

(20)

Stöd till den lokala livsmedelskontrollen

2005 2006 2007

Antal inspekterade/reviderade kommuner1 _{2 5} _{1 1} _{2 6}

Antal länsmöten 4 3 4 1 4 1

Antal normerande inspektioner 4 6 2 0 3 0

- varav inom dricksvattenområdet 2 1 2 0 2 0

1_{Fr o m 2007 ansvarar länsstyrelserna för kommunrevision och Livsmedelsverket}

har medverkat som stöd.

Besökta/inspekterade anläggningar1

2005 2006 2007

Antal köttanläggningar2 ₁₆₅ ₃₂₀ ₂₈₇

Antal besökta köttanläggningar 132 268 265

Andel besökta köttanläggningar/ 8 0 8 4 9 2

samtliga köttanläggningar (%)

Antal övriga livsmedelsanläggningar 269 233 271

Antal insp./rev. av övriga livsmedelsanläggningar 194 220 161 Andel insp./rev. av samtliga övriga anläggningar (%) 7 2 9 4 5 9

1_{I årsredovisningar t o m 2005 har Livsmedelsverket presenterat måttet inspektion/anläggning.}

Detta mått är inte längre relevant, eftersom inspektion av köttanläggningar ofta sker som en del i den löpande kontrollen. Exempelvis genomfördes 1 531 inspektioner/revisioner av köttanlägg-ningar under 2007. I stället har måttet besökta köttanläggköttanlägg-ningar införts.

2_{Elva anläggningar är vilande, dvs har inte haft någon produktion under 2007.}

Kursverksamhet1

2005 2006 2007

Antal kurser om livsmedelslagstiftningen 3 6 1 7 4

- varav regionala 3 0 1 5 3

- antal kursdeltagare 1 523 1 173 120

- kursernas betyg på en femgradig skala 3,9 3,9 4,1

Antal kurser om dricksvatten 4 6 4

- varav regionala 4 6 3

- antal deltagare 275 469 318

- kursernas betyg på en femgradig skala 3,9 3,8 3,8

1 _{Införandet av de nya hygien- och kontrollförordningarna innebar kraftfulla utbildningsinsatser}

(21)

Köttkontroll, besiktningsverksamhet

2005 2006 2007

Kostnader, löpande pris (öre/kg besiktigat 22,27 23,26 24,32 slaktkött)1

Livsmedelsverkets prisindex 0,9700 0,9994 1,0000

Kostnader, fastprisberäknade (tkr) 22,96 23,27 24,32

Produktivitetsutveckling (%, basår 2005)2 _0,0 _-1,4 _-5,6

1_{Kostnaderna avser den löpande kontrollen av stora och små slakterier. Både organisation och}

redovisningsstruktur gjordes om från 2007. Det innebär att 2005 och 2006 års kostnader inte är helt jämförbara med kostnaderna 2007. Från 2005 har kostnader för kontroll av läkemedels-rester exkluderats. I tidigare årsredovisningar har denna kostnad inkluderats.

2_{Produktivitetsutvecklingen beror på att antalet kilo slaktat kött har minskat från 2005 med}

2,7 procent samtidigt som kostnaderna för köttkontrollen ökat från 2005 med 9,2 procent. Ett par stora slakterier lades ner under 2006. Antalet mindre anläggningar ökar, t ex vilthante-ringsanläggningar, samtidigt som renslakten har ökat med 4,7 procent. Kostnaderna för att kon-trollera mindre anläggningar är avsevärt högre än för större anläggningar.

Gränskontroll av livsmedel

2005 2006 2007

Antal kontroller1 _{3 535} _{3 981} _{5 577}

Kostnader, löpande pris2_(tkr) _{4 710} _{5 332} _{5 555}

Kostnader, fastprisberäknade (tkr) 4 856 5 336 5 555

Kostnad per kontroll (kr) 1 370 1 340 1 000

Produktivitetsutveckling (%, basår 2005) 0,0 2,5 37,9

1_{Fiskimporten ökade kraftigt, nästan 40 procent, under 2007. Även vegetabilie- och}

fjäderfä-importen ökade något.

2_{Bemanningen har därmed ökat något.} _{Gränskontroll; kostnad per}

kontroll (kr), fastprisberäknat med basår 2007 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 -2005 2006 2007

Kontroll av övriga livsmedelsan-läggningar; kostnad per inspek-tion (kr), fastprisberäknat med basår 2007 (se not i tabell)

25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -2005 2006 2007

Köttkontroll; kostnad per kilo besiktigat slaktkött (öre), fast-prisberäknat med basår 2007

30 25 20 15 10 5 0 -2005 2006 2007

Kontroll av övriga livsmedelsanläggningar

2005 2006 2007

Antal inspektioner1 ₁₉₄ ₂₂₀ ₁₆₁

Kostnader, löpande pris (tkr)2 _{3 525} _{5 126} _{2 471}

Kostnad per inspektion (kr) 18 730 23 310 15 350

Produktivitetsutveckling (%, basår 2005) 0,0 -19,7 22,1

1_{Antalet inspektioner är baserat på system för riskbaserad kontroll som infördes under 2007.} 2_{Övergången till riskbaserad kontroll samt ny och utökad personal innebar större kostnader}

för kompetensutveckling och samordning 2006. Kostnaderna minskade 2007 bl a genom billigare resor och att tiden för för- och efterarbete minskade.

(22)

Dioxinkontroll

2005 2006 2007

Antal prov 9 8 7 0 7 9

Antal överskridanden 0 1 1

Kostnader, löpande pris (tkr) 2 521 1 250 1 184

Kostnad per prov (kr)1 _{26 520} _{17 870} _{14 980}

Produktivitetsutveckling (%, basår 2005) 0,0 48,4 77,0

1 _{Kostnaderna för köpta analyser minskade kraftigt från 2006.}

8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

-Kontroll av rester av bekämp-ningsmedel i vegetabilier; kost-nad per prov (kr), fastprisbe-räknat med basår 2007

2005 2006 2007

Kontroll av främmande ämnen i animaliska livsmedel; kostnad per prov (kr), fastprisberäknat med basår 2007 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 -2005 2006 2007

Dioxinkontroll; kostnad per prov (kr), fastprisberäknat med basår 2007 30 000 20 000 10 000 5 000 0 -2005 2006 2007

Kontroll av rester av bekämpningsmedel i vegetabilier

2005 2006 2007

Antal prov 2 160 1 552 1 527

Antal överskridanden 103 7 0 6 5

Produktivitetsutveckling (%, basår 2005) 0,0 -5,8 -4,5

1_{Antalet prov minskar. Detta medför att kostnaden per prov ökar, eftersom de fasta kostnaderna}

för t ex metodutveckling är relativt höga.

Kontroll av främmande ämnen i animaliska livsmedel

2005 2006 2007

Antal prov1 _{5 000} _{5 000} _{5 300}

Antal överskridanden 7 4 4

Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0,0 -10,2 17,0

1_{Exklusive ca 9 000 prov per år, som utförs av lokala laboratorier kopplade till slakterierna.} 2_{Ett omfattande arbete med att validera befintliga analysmetoder slutfördes under 2006.}

(23)

(24)

Bra matvanor

Livsmedelsverket förbättrar förutsättningarna för bra matvanor. En grund för detta arbete är verkets databas för näringsinnehåll i livsmedel, som uppdateras kontinuerligt och är tillgänglig via verkets webbplats. En annan grund är na-tionella matvaneundersökningar som genomförs med regelbundna intervall på olika konsument-grupper.

Livsmedelsverket tar fram råd om bra mat-vanor för olika konsumentgrupper, t ex gravi-da, ammande, spädbarn, småbarn, förskole-och skolbarn, arbetstagare förskole-och äldre. Dessa råd kommuniceras framför allt via verkets webb-plats och via trycksaker. Råden bygger på de svenska näringsrekommendationerna. Ett vik-tigt verktyg för den enskilda konsumenten är nyckelhålsmärkningen av livsmedel som stödjer bra matvanor. Användningen av nyckelhålet regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter.

Verket arbetar mycket med att stödja dem som arbetar med mat och måltider på olika ni-våer i samhället i deras arbete för bra matva-nor. Detta sker genom kurser och konferenser, tidningen Vår föda, trycksaker och upplysnings-tjänst. En ständig uppgift är att för beslutsfatta-re och via massmedia belysa matvanornas bety-delse för folkhälsan.

Mål:

z Bra matvanor och god nutritionsstatus i hela befolkningen, särskilt hos barn och ungdomar Bedömning av måluppfyllelse:

Livsmedelsverket bedömer att målet inte har uppfyllts. Matvanorna i Sverige är en påtag-lig riskfaktor för övervikt, fetma och flera folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Det finns tecken på vissa posi-tiva förändringar, som ökad konsumtion av frukt och grönt och viss minskning av kon-sumtionen av söta drycker och godis. Dess-utom finns studier av viktutvecklingen hos barn, som tyder på att ökningen av andelen feta barn tycks ha avstannat. De positiva tendenserna syns dock framför allt i välut-bildade grupper.

z En redovisning av insatser för att främja bra matvanor, särskilt hos barn och ungdomar Livsmedelsverket överlämnade den 1 februari 2007 råd om bra mat i förskolan respektive skolan till regeringen. De nya råden syftar till att visa hur de olika målgrupperna kan arbeta med att främja bra matvanor bland barn och ungdomar. Råden för skolan gäller även försko-leklass, fritidshem och gymnasieskola och in-kluderar hela skoldagen. Förutom vägledning om hälsosam mat tar råden även upp den nya hygienlagstiftningen. Råden riktar sig till politi-ker, kommunens tjänstemän, verksamhetsled-ning, kostchefer eller motsvarande, köksperso-nal, lärare och annan skolpersoköksperso-nal, barn- och skolhälsovården, föräldrar och elever. Under året anordnade Livsmedelsverket fyra kurser om bra mat i förskolan och skolan samt före-läste om de nya råden vid ytterligare ett trettio-tal tillfällen.

Livsmedelsverket tog 2007 även fram råd om bra mat på jobbet. Råden vänder sig till grupper som har möjlighet att påverka maten på arbetsplatsen. Till dessa hör arbetsgivare, fackföreningar, personalansvariga, företagshäl-sovård och friskvårdsombud. Vid framtagandet av råden ordnades två workshops med represen-tanter från näringsliv, fackförbund, restaurang-branschen, myndigheter och vidareinformatörer inom området kost och hälsa. Dessutom fanns en extern referensgrupp knuten till arbetet. Ar-betet i workshops och referensgrupp hade till syfte att förankra råden hos arbetsmarknadens parter, skapa verklighetsförankrade användbara råd och sprida kunskap om betydelsen av bra matvanor. Det har i arbetet med dessa råd varit en utmaning att täcka alla de olika förutsätt-ningar som finns för maten på jobbet.

Under arbetet med råden anordnades ett se-minarium för att väcka intresse och sprida kän-nedom om betydelsen av bra matvanor på job-bet. Seminariet hade ett 90-tal åhörare från en rad olika yrkeskategorier. I samband med semi-nariet och att råden överlämnades till

(25)

regering-en uppmärksammades detta i media på olika sätt. Råden har publicerats i trycksaken ”Bra mat på jobbet”, som även finns på Livsmedels-verkets webbplats.

z En redovisning av utvecklingen för nyckel-hålsmärkning av livsmedel

Under 2007 pågick pilotprojektet ”Nyckelhålscer-tifierad restaurang 2007” med ett sextiotal restau-ranger runt om i landet. Syftet med pilotprojektet var att testa ett förslag till nya kriterier inom ett certifieringssystem. Erfarenheterna från detta pro-jekt var positiva och med hjälp av det bidrag om 4,4 miljoner kronor som regeringen beviljade i slu-tet av året kan det övergå till permanent verksam-het. Den nya verksamheten som beräknas vara i gång 2008 ska utbilda restaurangpersonal, kvali-tetssäkra nyckelhålsmärkta måltider och informera om nyckelhålet och bra matvanor.

Danmark och Norge visade under hösten 2007 stort intresse för nyckelhålet som ett ge-mensamt näringsmärke. Ett avtal diskuterades för att reglera samarbetet mellan de nordiska livsmedelsmyndigheterna och även myndigheter i andra länder med nyckelhålet. Avtalet gäller endast märkning av livsmedel i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter, dvs färdigför-packade och vissa oförfärdigför-packade livsmedel. I princip ska samma kriterier för nyckelhåls-märkning tillämpas i alla länder.

Livsmedelsverket inledde under året arbete med att ändra en del villkor för nyckelhåls-märkta, färdigförpackade livsmedel, främst för att anpassa reglerna till den nya EU-förordning-en om närings- och hälsopåståEU-förordning-endEU-förordning-en om livsme-del som gäller sedan den 1 juli 2007. Märkning med nyckelhålet är ett slags näringspåstående och villkoren för att använda sådana regleras i EU-förordningen. Livsmedelsverket bedömer att nuvarande regler för nyckelhålsmärkning kan tillämpas till dess att den nya förordningen börjar gälla. En remiss med förslag till änd-ringar av vissa kriterier planeras att skickas ut under våren 2008. EU ska därefter underrättas om förslagen och medlemsstaterna kan komma med synpunkter.

z En redovisning av konsumtionsfrekvens för ett urval av viktiga livsmedelsgrupper som speglar kostens kvalitet

Enligt överenskommelse med Jordbruksdeparte-mentet ska denna redovisning i fortsättningen göras vartannat år och därför inte 2007. På ett års sikt ändras inte konsumtionsmönstret i så-dan utsträckning att det kan ge underlag till nya ställningstaganden. I stället följer Livsme-delsverket läget genom att analysera befintlig årlig konsumtionsstatistik. Se även sidan 6.

Bra matvanor; kostnader (tkr)

25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -2005 2006 2007

Bra matvanor, kostnader och intäkter (tkr)

2005 2006 2007

Intäkter utöver anslag 4 238 4 074 4 250

Kostnader 21 305 21 207 20 579

Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 5,9 5,6 5,3

Antal årsarbetskrafter 2 2 2 7 2 1 Kursverksamhet1 2005 2006 2007 Antal kurser 0 0 8 - varav regionala 0 0 7 - antal kursdeltagare 0 0 605

- kursernas betyg på en femgradig skala 0 0 4,0

1_{Införandet av de nya hygien- och kontrollförordningarna innebar kraftfulla utbildningsinsatser}

(26)

(27)