Behöver NO undervisningen en behörig NO-lärare?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

Behöver NO undervisningen en

behörig NO-lärare?

Need science education from grade one to seven a qualified

science teacher?

Jeanette

Johansson Bohm

Lärarexamen 210 hp 2008-10-23

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Karin Embro Larsson

Sammanfattning

I mitt examensarbete har jag undersökt om det är skillnad på hur 1-7 lärare undervisar i NO utifrån deras behörighet. Vilket stöd får de lärare som inte är behöriga i NO från den skolan de undervisar i? Metoden som jag använde mig av var att intervjua tio pedagoger som arbetar utifrån olika förutsättningar på olika skolor. Resultatet av min undersökning visar att det är skillnad i undervisningen beroende på ämnesbehörighet. Några SO lärare fick tänka efter om de hade någon NO i undervisningen. Kompetensutveckling var inte självklar och det var bara en SO lärare som själv valt att få mer kunskap inom NO. Flera områden kan undersökas vidare inom frågeställningen för att få ett större helhetsbegrepp på vad som är avgörande när det gäller undervisningen i NO.

Innehåll

Sammanfattning

Innehållsförteckning

1 Inledning

2 Syfte och frågeformulering

3 Litteraturgenomgång

3.1 Varför naturvetenskap i skolan 6 3.2 NO – undervisning i skolan 7

4 Metod, urval och genomförande

4.1 Beskrivning av metoden 10 4.2 Urval 10 4.3 Genomförande 11 4.3.1 Tillvägagångssätt 11 4.3.2 Utformning av frågor 11 4.3.3 Bearbetning av intervjuer 11

5 Resultat

5.1 Undervisningens innehåll, metoder och läromedel 12

5.2 NO lärarna 13 5.3 SO lärarna 14 5.4 Sammanfattning resultat 16 5.4.1 lärarna 16 5.4.2 Skolan 16

6 Diskussion

18

Litteraturförteckning 20

Bilaga

1 Inledning

Under min lärarutbildning till 1-7 lärare med inriktning Ma/NO, gjorde jag min praktik på en F-9 skola. Efter tre år på samma partnerskola och utan handledning av utbildad NO lärare, blev jag mycket fundersam på hur det ser ut på våra skolor när det gäller NO undervisningen. De lärare som handledde mig hade lång erfarenhet och utbildning från den tiden och hade förväntningar på att jag skulle ge dem en kompetensutveckling som byggde på min utbildning. Om man ser tillbaka på lärarutbildningen så utbildades man tidigare inom ett stadium såsom lågstadielärare som då undervisade i år 1-3 eller mellanstadielärare som var utbildad för år 4-6. NO var då inget eget ämne utan ingick i OÄ som stod för

orienteringsövergripande ämnen. De lärare som har den utbildningen har full kompetens för alla de ämnen som man undervisade i. Under hela min tid på lärarutbildningen så har man pratat om vikten av att samverka parallellt med en Sv/SO lärare för att utnyttja

behörigheterna. Visst låter det bra men jag har inte sett något av detta samarbete under min tid som kandidat då de lärare som jag arbetade med var klasslärare och verkade endast i sin egen klass. För min del berodde detta på att jag hade min verksamhetsförlagda tid på en enda skola under utbildningen och på denna skola fanns ingen utbildad Ma/NO lärare i mitt arbetslag. Mina erfarenheter medförde att jag ville undersöka hur det ser ut med NO undervisningen på andra skolor i skolår 1-7.

2 Syfte

Syftet med mitt arbete är att ta reda på om det är skillnad på undervisningen i NO. Jag vill undersöka om det är skillnad utifrån lärarens behörighet. Undersökningen omfattar 1-7 lärare som antingen är Sv/SO utbildade eller har behörighet i Ma/NO.

Många lärare som arbetar som klasslärare i de lägre skolåren får undervisa i samtliga s.k. teoretiska ämnen, även de som de ej har behörighet i . Utifrån mina erfarenheter inom skolan både som lärarkandidat och förälder har inte NO varit ett ämne som varit synbart i

klassrummen eller haft någon framskjuten position. Vad beror detta på? För att få reda på hur NO undervisningen ser ut utifrån lärarens behörighet så ställer jag frågor som vänder sig till skolår 1-7 och lärare som har den utbildningen i Sv/SO och Ma/NO för att undersöka om det är en skillnad.

Frågeformulering

• Hur upplever lärare som har 1-7 Sv/SO utbildning att de undervisar i NO?

• Hur upplever lärare som har Ma/NO utbildning att de undervisar i NO?

3 Litteraturgenomgång

3.1 Varför naturvetenskap i skolan?

Kunskap i naturvetenskap är enligt Sjøberg Naturvetenskap som allmänbildning (2000) ett viktigt redskap för att klara av de utmaningar vi står inför i framtiden. Han menar att de fyra argument som talar för naturvetenskapliga ämnen i skolan är ekonomi, nytta för

vardagslivet, demokrati och kultur. De två sistnämnda är de man bör lägga störst vikt vid anser Sjøberg (2000). Han betonar vikten av kunskap för att kunna ta ställning i frågor som hur vi skall klara vårt energibehov i framtiden samt etiska frågor som uppstår med en allt mer avancerad genteknik och för att som samhällsmedborgare kunna delta i den

demokratiska processen. I Lpo 94 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet

(Utbildningsdepartementet, 1998 2.2 kunskaper) står det att undervisningen skall sträva mot att ge eleven ”goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet,” Naturkunskap är även en viktig del av människans kultur menar Sjøberg (2000) då filosofi genom hela historien är nära förbundet med naturvetenskap.

Som grundkunskap är naturvetenskap enligt Harlem Våga språnget (1996) ett lika viktigt ämne som räkning, läsning och skrivning då det berör många områden i våra liv. Varje ämne måste kunna motivera sin plats i skolan och anknyta till allmänna och viktiga värderingar i vårt samhälle (Sjøberg 2000). Motiveringen måste innehålla bättre argument än att någon bestämt att det måste vara så eller att det alltid varit så. Vad menar man då med motivering? Sjøberg (2000) anser att det måste finnas samhälliga och bakomliggande aspekter för att ett ämne skall bli skolämne. Internationellt anses naturvetenskap vara bland de viktigaste ämnena i skolan och ligger trea i världsstatistiken. I TIMSS (The third international mathematics science study) undersökningen som genomfördes 1995 deltog 39 länder med 13-14åringar. Man tittade bland annat på det totala timantalet i naturvetenskapliga ämnen under år 1 till 6. Här visade det att Sveriges timantal ligger lägre än de flesta andra länderna i undersökningen. Flera av de andra länderna har mer än dubbelt så många

Det är viktigt enligt Harlem (1996) att ge eleverna möjlighet att studera naturvetenskap på ett tidigt stadium då de med eller utan kunskaper skapar sig vissa föreställningar om

omvärlden. Andra fördelar att börja tidigt med naturvetenskap är att ge kunskap om hur man arbetar vetenskapligt samt att ge bättre förståelse för vetenskapliga begrepp. Detta ger i sin tur bättre inställning till ämnet och bättre förutsättningar för undervisning under de högre åren.

Alla människor bör enligt Sjøberg (2000) ha naturvetenskapliga kunskaper och färdigheter som allmänbildning och inte enbart de framtida naturvetarna.

3.2 NO-undervisning i skolan

Hur kan undervisningen i naturvetenskap organiseras och genomföras så att den ger eleven optimal möjlighet att utveckla kunskap utifrån målen? I Lpo94 (utbildningsdepartementet, 98) står det att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål.

Skolan ansvarar för att eleverna känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga kunskapsområdena.

Huvudmannen som är kommunen och i förlängning rektorerna har ett givet ansvar att så sker. I Lpo94 (utbildningsdepartementet, 98) står det också att skollagen föreskriver att

utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §).

Pramling Barn och inlärning (1998) skriver att vi måste starta tidigt i skolåren för att hjälpa eleverna att lära sig lära. Hon menar att vi gör detta genom att lyfta fram barnets egna erfarenheter och ta till vara motivation och kreativitet. Både Piaget och Vygotsky (citerad i Sjøberg 2000) anser att barnet utvecklar begrepp utifrån den erfarenhet det skaffar sig av konkreta saker i sin närhet. Piaget (citerad i Sjøberg 2000) menar att barnet undersöker med alla sina sinnen, lyfter, kastar , plockar sönder m.m. Alla nya erfarenheterna sätter barnet sedan samman till en egen bild av världen. Varje sådan inre bild kan betraktas som en karta. Vygotsky (citerad i Sjøberg 2000) säger att utveckla begrepp sker i relation mellan tanke språk och handling. Det lilla barnet utvecklar begrepp av konkreta saker i sin närhet medan mer abstrakta begrepp utvecklas i takt med våra erfarenheter som ger oss möjlighet att göra andra slags bedömningar som ställer högre krav på att skilja på generella och specifika

egenskaper. Varje ny händelse leder till att vi omedvetet lär oss något nytt (Dimenäs S. Haraldsson).

Vid undervisning i de lägre åldrarna är det viktigt enligt Pramling (1998) att skapa

meningsfulla undervisningssituationer för att bygga upp elevernas tillit till det egna tänkandet och egna förmågan. Att lägga uppmärksamheten på det barnet kan i stället för det de inte kan ger förmåga att utveckla strategier för lärandet. Uppfattar eleverna att deras tankar och idéer är viktiga så skapar det en trygghet som ger eleverna tillit till att våga diskutera och dela med sig av sina tankar. Detta ger förutsättningar för att ställa hypoteser som i sin tur kan utvecklas till vetenskapliga begrepp. Elevernas tankar, idéer och åsikter är viktigt innehåll i

undervisningen och ger eleverna möjlighet att i diskussioner med andra ändra perspektiv och utveckla den egna förståelsen.

Det är även viktigt som pedagog att analysera sin undervisning för att bli medveten om den egna metoden i relation till elevens tankar och tidigare erfarenheter (Sjøberg 2000).

Teorierna om kunskap och lärande konkretiseras av olika tillvägagångssätt och metoder. Eleverna utvecklar utifrån undervisningens innehåll egna inre metoder för att uppnå målen. Sjøberg (2000) påpekar också att eleverna när de möter skolans naturvetenskapliga ämnen tolkar lärostoffet med sina egna glasögon. Motiverade elever som har enligt Sjøberg (2000) klart för sig målet för undervisningen måste utifrån metoderna som används ha möjligheter att reflektera över sitt tänkande och tillsammans med andra diskutera genomförandet. Metoderna är många och olika bra beroende på hur de används. Att som lärare ge utrymme för

utvecklingsmöjligheter där eleverna kan jämföra sina tankar och föreställningar med andra skapar förutsättningar för eleverna att kunna förstå naturvetenskapliga fenomen utifrån olika perspektiv (Andersson 2001) Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Viktigt är att vi enligt Andersson (2001) hittar elevens tankenivå och med måttliga nya strukturer som inte ligger långt ifrån befintliga fångar deras intresse och motivera dem för naturvetenskap. Kunskapsutveckling är en process som tar olika lång tid och det är näst intill omöjligt att utvärdera elevernas förståelse (Dimenäs S Haraldsson 1996) Undervisning i naturkunskap.

Att arbeta tematiskt ger eleverna större möjligheter att koppla sina erfarenheter till vardagliga händelser och samhälliga förändringar i ett sammanhang där eleverna tillsammans med läraren demokratiskt är med och utformar temat där olika ämnen integreras

Det finns pedagogiska motiveringar att arbeta integrerat där undervisningen utgår ifrån problem som är aktuella och relevanta och där de naturvetenskapliga ämnena utgör en del av helheten för att ge eleverna en mer heltäckande kunskapssyn (Sjøberg 2000).

Andersson (2001) har i sin forskningsrapport tagit fram idéer hur den vetenskapliga undervisningen kan bli bättre. Han pratar om den socialkonstruktivistiska plattform där

kunnandet är inspirerat av Piaget och Vygotsky. Enligt detta synsätt har både lärare och elever ansvar för att nå kursplanernas mål. Läraren genom att ta del av elevernas vardagstänkande för att vidareutveckla tänkandet till vetenskapligt tänkande. Detta kräver att läraren har goda ämneskunskaper samt kunskap i hur eleverna tänker och lär. Elevernas ansvar är att aktivt ta del genom att arbeta och anstränga sig. Vidare beskriver Andersson (2001) att nyckeln till att motivera för naturvetenskapligt lärande kan vara att utgå från det som är bekant för eleverna, deras vardagsföreställningar och lägga till ny kunskap som fångar elevernas intresse och utmanar dem.

4 Metod, urval och genomförande

4.1 Beskrivning av metoden

Undersökningen har utförts till störst del kvalitativt med intervjufrågor som varit

strukturerade och formella och frågorna var utformade så att de var korta och tydliga. Tratten är den modell som jag använt mig av (Kylen, Vesterlund 1978) för uppläggning av frågorna. Den är vidare i ändarna än i mitten och är uppdelad i olika faser. Den startar med

uppvärmningsfasen som är till för att skapa kontakt och ger möjlighet till att berätta syftet med intervjun. Nästa fas bildar underlag för den fortsatta intervjun. Här går man mer in på djupet och här kan man ställa frågor som är mer täckande och krävande. I avslutningen ger man en kort sammanfattning av intervjun och ber att få återkomma i fall det behövs

komplettera anteckningarna i efterhand. Intervjun avslutas i en positiv stämning.

4.2 Urval

Vid val av intervjupersoner så försökte jag se till att de skulle vara från olika skolor i kommunen då här finns över 60 kommunala grundskolor samt en del privata grundskolor. Skolorna som de intervjuade arbetar på är sju kommunala inom kommunen och en

föräldrastyrd skola utanför kommunen. Pedagogerna skulle ha arbetat olika länge och det skulle vara pedagoger som var utbildade för år1-7 med NO och SO utbildning som undervisar i NO. Jag tog kontakt med några kommunala skolor och frågade efter 1-7 lärare med inriktning NO och SO som jag kunde ta kontakt med och fråga om de ville ställa upp på en intervju. Antalet pedagoger som ställde upp på min intervju blev tio varav sex var SO- lärare och fyra var NO- lärare. Intervjuerna är gjorda på skolor utan timplan och där kan man ha olika antal lektionstimmar i de olika ämnena bl.a. beroende på skolans profil. I min undersökning tog jag inte reda på om skolorna hade någon speciell profil. I resultatet

benämner jag lärarna med behörighet och ett nummer exempel NO1 så att det blir lättare att följa med i texten.

4.3 Genomförande

4.3.1 Tillvägagångssätt

Inför intervjuerna hade jag ringt upp alla och bestämt tid och plats. De fick också kort information vad intervjun skulle handla om. Alla intervjuerna följde samma arbetsgång med en lättsam inledning då jag presenterade mig själv och mitt arbete. Jag frågade också om det gick bra att jag använde mig av bandspelare. Intervjuerna skedde i åtta fall på skolan och två fall i pedagogernas hem. De intervjuer som gjordes på skolan upplevde jag i stort sett lika när det gäller avskildhet. Vi satt i ett arbetsrum som fler lärare hade tillgång till och därför var det svårt att vara helt ostörda under intervjun. I de fall jag var hemma hos läraren, så fanns det även andra familjemedlemmar som var hemma. Jag förstod att det inte var så lätt att hitta en vrå där det var helt ostört.

4.3.2 Utformning av intervjufrågor

Frågornas utformades för att kunna ge svar på frågeställningen i mitt arbete. Frågorna finns som bilaga 1.

4.3.3 Bearbetning av intervjuerna

Intervjuerna skrevs ner efter att jag hade lyssnat noga flera gånger på det inspelade materialet. När allt var nerskrivet och klart, skrev jag ut en kopia av alla intervjuer. Därefter klippte jag ut varje fråga för sig med uppgifter om vem det var som svarat och sedan delades de upp så att varje tillhörande svar hamnade under rätt fråga. Fortsättningsvis sorterade jag upp alla frågorna med svar i två högar. NO och SO- lärarna var för sig. Jag lade störst vikt vid att få med svaren på min frågeställning hur de undervisar i NO samt vilket stöd de fick från skolan när det gäller kompetensutveckling inom NO-området.

5. Resultat

5.1 Undervisningens innehåll, metoder och läromedel

ämnesbehörigheten och hur länge man arbetat som lärare utan också lärarens personlighet spelar in i form av intresse och engagemang. Skolan är en arbetsplats som ser olika ut när det bl.a. gäller tillgång på materiel och utrustning. Flera arbetade med temaundervisning och menade att man på så vis fick in de flesta skolämnena. Att använda olika metoder i

undervisningen ansågs ge fler elever möjligheten och som NO-lärarna påpekade att förändra elevernas vardags föreställningar till ett mer vetenskapligt tankesätt. Materiel och läromedel såg olika ut och här hade de som nyligen byggt upp nya enheter ett större urval att arbeta med. Både NO och SO- lärare använde böcker i NO som stöd i sin undervisning.

Några saker var alla de som intervjuades överens om och det var att man skulle starta tidigt med NO. Starta redan i förskolan och sen hela vägen genom grundskolan.

När det gällde elevernas förkunskaper var de också överens att man skall starta utifrån elevernas kunskapsnivå om man skall utveckla elevernas naturvetenskapliga tänkande. En lärare beskrev det så här

”Det är inte bara viktigt utan det är där man skall starta om man skall bygga på kunskapen” och en annan ” Man bygger på det de kan och bygger vidare.”

Lärarnas arbetserfarenhet och hur länge de varit på skolan spelade också ganska stor roll när det gällde metoder och innehåll. De som har några års erfarenhet arbetar till stor del med teman. De två som var ganska nyutbildade vill arbeta med tema men har inte kommit så långt. En av de två nyutbildade lärarna som också var ny på sin skola vill arbeta tematiskt parallellt med en kollega som är SO lärare. Men detta fungerade inte varken schematekniskt eller tidsmässigt då hon först behöver lära känna elever och den fysiska miljön.

5.2 NO lärarna

Om vi först tittar på NO lärarna så har NO1 och NO2 helt nya NO salar där också NO2 har fått köpa in allt materiel. De båda arbetar på F-9 skolor där man nyligen byggt ut de högre stadierna och då också fått NO salar som även de har tillgång till. NO3 och NO4 är nya på sina skolor och har inte haft tid att gå igenom vad som finns när det gäller NO-materiel och här har man ingen speciell NO sal så det materiel som finns är utplacerat på olika platser på skolan. NO3 läraren har planer på att omorganisera utrustningen och materielet så att alla får chans att ta del av det. Sen måste man genom en inventering få reda på vad som finns, för som hon tillade ”en del är säkert nerpackat och undangömt”. NO3 och NO4 påpekar att de inte är ”riktigt nöjda med det materiel som finns då mycket är gammalt men att de förnyar efter hand.” När det gäller arbetssätt hos NO lärarna, finns det skillnader. NO2 läraren som arbetat några år och verkligen fått arbeta med NO undervisning och matematik över gränserna i flera klasser, verkar säker och nöjd med sitt sätt att arbeta. Hon arbetar tematiskt och tycker sig få in flera arbetssätt. Tillsammans med en SO lärare planerar hon in ett stort tema varje termin. ”Efter jul skall vi arbeta med stenåldern och Sv/SO läraren säger att det är ett SO tema men jag kallar det NO tema.” NO2 tar också tillvara varje tillfälle då eleverna kommer med frågor eller annat av intresse för undervisningen och någon speciell lärobok använder de inte.

”Det är vad som faller in just då, som här om morgonen på samlingen var det någon som sett en stark stjärna på himlen och då pratade vi om den. Är det en stjärna egentligen? Men då var det någon som visste att det var det inte.”

NO1, NO3 och NO4 lärarna är ganska nyutbildade och entusiastiska. De försöker använda sig av flera olika arbetssätt och de har tillgång till läroböcker men använder inte dem hela tiden. NO3 tycker att det är svårt att få igång eleverna att tänka själva då de inte har gjort det förut ”har aldrig haft NO tidigare”. Hon försökte få eleverna mer aktiva och diskussionsbenägna när de arbetade med kroppen men det var svårt då de inte var vana att samarbeta. Hon vill också tillsammans med SO läraren arbeta mer temainriktat, men det är inte riktigt

genomförbart då en lärare i arbetslaget inte är beredd på att släppa in andra lärare i sin

undervisning. NO4 läraren arbetar i två klasser i olika år och planerar terminsvis då det krävs planering efter kursplanen på rätt nivå. Den enda manliga NO1 tycker att han fått tid för NO

också att man måste fånga eleverna så att de blir intresserade ”laborationer absolut, jag tycker det är a och o när det gäller NO”.

När det gäller arbetssätt är alla överens att det är viktigt att använda sig av så många metoder som möjligt då eleverna lär sig på olika sätt.

5.3 SO lärarna

Även bland SO lärarna finns det skillnader. Tittar man på svaren i antalet ord så ser man att de är mer diskussionsbenägna än NO lärarna. SO1 läraren har tidigare arbetat i många år som förskollärare och arbetar nu med de yngre åren. Hon är en av de två som fick tänka efter vad i undervisningen som är NO. Hennes lektioner präglas mycket av henne, som person då hon förklarar ”jag tycker om att berätta, älskar att berätta med och utan sanning.” Berättandet är i dialog med eleverna och hon vill att de skall reflektera och fråga utifrån samtalen. Innehållet i undervisningen hämtar hon från elevernas närmiljö och de tillbringar mycket tid ute då de har närhet till havet och skogen inom gångavstånd och själv tillade hon ”stranden faller sig helt naturligt eftersom vi bor här, då kan man även plocka in matten”.

I de olika arbetsområden som de arbetar med försöker hon få in så många ämnen som möjligt utan att använda ordet tematiskt. SO1 tycker själv att hennes erfarenhet som förskollärare präglar hennes arbetssätt och därför innehåller undervisningen även mycket praktiska moment så som olika konstruktioner, collage, undersökningar m.m. Skolan som SO1 arbetar på har ny NO - sal och utrustning som man kan låna. Fortbildning får man bestämma själv men har inte gått någon i NO. SO2 som tycker att man inte satsar lika mycket på NO i jämförelse med de andra ämnena och detta kan man se när det gällde befintlig litteratur som är gammal och omodern. Fortbildning i NO har hon inte gått. Vidare så planerar SO2 all undervisning utifrån Sv/SO och tillade

”jag tänker inte NO. Det är inte det jag utgår ifrån, fast jag har alltid med det för jag är medveten om att jag ska och vill ha det, men kanske att det faktiskt är så att själva kärnan inte är NO”.

Eftersom SO2 arbetar med yngre barn så tycker hon att det är viktigt att använda olika inlärningsstilar och eftersom det fortfarande är många som inte kan läsa och skriva så bra så

använder ingen lärobok. SO3 läraren som arbetat några år både med lite äldre barn och just nu med ett lägre skolår har gått fortbildning både inom NO och matematik. Skolan som hon arbetar på är generös med utbildning och lärarna får själva bestämma vad de vill gå för

fortbildning. SO3s egna erfarenheter från skolans NO undervisning är mycket negativa då hon upplevde att allt var för teoretiskt och svårt. Endast biologin kom hon ihåg som något

intressant och roligt. Ämnesområden som de tar upp bestäms utifrån olika teman och hon använder sig inte av någon speciell litteratur men har tillgång till NTA (naturkunskap och teknik för alla). Det är ett materiel som arbetats fram av Kungliga Tekniska Högskolan och ingenjörsamfundet.

SO4 läraren känner sina elever väl och arbetar för det mesta med olika teman där NO ingår. För tillfället arbetar de med olika redovisnings metoder där eleverna får presentera sina arbeten och då också NO arbetet som väggtidning, powerpoint, film eller annat

redovisningssätt. Hon berättar att hon har arbetat med eleverna i två år och att de kan redovisa på många olika sätt. Fortbildning i NO har hon inte fått.

”SO1, SO2 och SO4 tycker att skolan satsar på NO men att man inte alltid tittar på kompetensen när man bildar nya arbetslag. SO1 läraren menar att det inte alltid är de som är behöriga i NO som är bäst att undervisa i ämnet. Det kan vara lika bra undervisning om man är lärare och intresserad av NO”.

SO5 Och SO6 lärarna som arbetar till störst del med invandrarelever ser språket som det viktigaste i undervisningen. De arbetar också med olika teman och en hade precis arbetat med bondgården där de även varit på besök och fått uppleva hur man tar hand om de olika djuren på gården. ”Eftersom de här eleverna har en annan bakgrund så utgår vi från deras vardag just nu, vad händer med våra sopor? Varifrån kommer vattnet?”. Vi samarbetar också med

miljöverkstan ( Helsingborg kommun) och tar del av deras undervisning inom natur och miljö.

5.4 Sammanfattning resultat

5.4.1 Lärarna

Det visar sig att det är svårt att se en klar skillnad mellan SO och NO-lärarnas NO

undervisning utifrån intervjuerna. Det som talade för mindre genomtänkt undervisning i NO var de två SO lärare som öppet sa att de fick tänka efter om de hade någon NO i

undervisningen.

Flera av de intervjuade arbetar i de lägre åren och de områden som man mest arbetar med i NO är biologi där det handlade om djur och växter. Lite fysik tog man också upp när de pratade om årstider och temperatur.

De som arbetar mer undersökande genom olika försök och experiment är NO lärarna som också tycker att planeringen är viktig när det gäller NO ämnena. Många arbetar med teman och planerar efter sin behörighet. Två SO lärare som arbetar med tema tycker att man får in NO när man arbetar integrerat med många ämnen. Den NO läraren som arbetar parallellt med en SO lärare känner att deras teman är genomtänkta utifrån bådas behörighet och man

planerar allting tillsammans.

5.4.2 Skolan

Skolornas stöd i form av fortbildning till de SO lärare som undervisar i NO är inte inriktat på något speciellt skolämne. En SO lärare har fortbildat sig inom NO då hon själv får bestämma vad hon vill gå för fortbildning. De andra fem har inte gått någon fortbildning i NO. Tittar man vidare på hur skolan satsar på NO i jämförelse med andra ämnen så tycker fem SO lärare att deras skola satsade lika på alla ämnen. Det var bara en SO lärare som tycker att deras skola inte satsar på NO. Hon påpekar också att skolan behöver mer NO materiel och böcker.

Skolornas stöd när det gällde ämneskombinationen i arbetslagen ser också olika ut för SO lärarna. En SO lärare berättar att man diskuterar detta på skolan men även tittar på intresset att undervisa i NO, säger också att de skall se över behörigheten på skolan då man inte utnyttjar den kompetensen som finns. Fyra SO lärare säger att man ser till behörigheten när eleverna

lärare men nu arbetar de i de yngre åren och är klasslärare. Den sjätte SO läraren menade att de har full täckning och att planeringen är att de skall arbeta mer tillsammans.

6. Diskussion

Att vara klasslärare och ensam ansvarig för en klass är fortfarande verkligheten för många lärare. Som ensam undervisande klasslärare är man skyldig att följa läroplanen och I Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 1998) står det att skolan ansvarar för att eleverna känner till och förstår grundläggande begrepp inom de naturvetenskapliga kunskapsområdena Möjligheten att arbeta parallellt en Sv/SO och en Ma/NO lärare ger bättre förutsättningar både för lärare och eleverna för undervisning i naturvetenskap. De två NO lärarna som gjorde det gav intryck av att vara mer säkra i sin roll som lärare och hade mer tankar och ideèr om hur

undervisningen kunde gestaltas. Lärare behöver tillsammans med andra lärare utveckla sin kompetens och få möjlighet att reflektera över sin egen undervisning (Dimenäs, S, Haraldsson 1996). Att som lärare vara lika aktiv i de ämnen som man inte har behörighet är utifrån

intervjuerna svårt då det krävs mycket arbete att hitta undervisningsmateriel och

arbetsområden. När man planerar så planerar man efter behörigheten och om man är SO lärare och det ingår lite NO så är man nöjd. Undervisningssituationer men även ämneskunskaper är viktig enligt Anderssons forskningsresultat (2001)

Att utifrån planerade intervjuer där den intervjuade fick tid att förbereda sig på ämnet dra några slutsatser är svårt. Fast det ger ändå en bild av att undervisningen speglar den ämnesinriktning man är utbildad för. Att NO är en del av läroplanen och skall ingå i undervisningen är självklar men två av de SO lärarna som deltog fick tänka efter vad i undervisningen som var NO och det visade sig i flera fall handla om biologi som man

arbetade med. Attityden till NO spelar också roll för undervisningen. Man kan självklart vara intresserad av naturvetenskap och lära sig mycket på egen hand men självfallet finns det orsaker att man valt en viss inriktning när man gjorde sin utbildning. Här kan negativa

erfarenheter av den egna skolans naturvetenskapliga ämnen spela roll och en av de intervjuade hade tyvärr dåliga erfarenheter av sin egen NO undervisning i skolan.

Är det då skillnad på undervisningen i NO beroende på behörighet? Jag tycker att man utifrån undersökningen kan se att det är skillnad men för att belysa det bättre måste man gå vidare och titta på fler saker. Man borde även undersöka undervisningssituationer så att man ser hur undervisningen ser ut och vad eleverna får med sig för kunskaper och vilka ämnesområden man arbetat med. Eleverna måste enligt (Sjøberg 2000) ha klart för sig målen i NO. Att

komma ut som lärare innebär ansvar inför elever och föräldrar att de får den utbildning som de har rätt till. I Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 1998) påtalar man vikten av kunskap inom skolans ämnen för att bilda sig och få beredskap för livet. Det diskuteras inom skolan och i samhället vilken kunskap som är viktig för framtiden. Detta är en utmaning för alla som arbetar med barn att fånga deras intresse och få dem motiverade att vilja lära sig. NO är ett av skolämnena som är viktigt för att barn ser helheten av det som påverkar deras liv idag och i framtiden.

Litteraturförteckning

Andersson, Björn. (2001)Elevers tänkande och skolans naturvetenskap Skolverket

Dimenäs, S, Haraldsson (1996) Undervisning i Naturkunskap Studentlitteratur AB Sverige

Harlen, Wynne. (1996) Våga språnget. Lärarhögskolan Malmö,. Almqvist& Wiksell

Kylén, Jan-Axel & Nina Vestlund (1978) Intervju. utbildningskonsulter AB

Nilsson, Jan. (1997) Tematisk undervisning. Studentlitteratur,

Perhans, Karl-Erik (1997) Exkursionsboken Naturgeografi. Liber.AB

Pramling, Ingrid (1998) Barn och inlärning. Studentlitteratur AB Sverige

SjØberg, Svein. (2000) Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik.

Studentlitteratur, Lund

Skolverket (2000): Kursplaner och betygskriterier grundskolan. Skolverket, Stockholm

Bilaga 1

Intervjufrågor

Uppvärmning

Presentation

Frågor

1.

Kan du berätta hur länge du har arbetat som lärare och vilken utbildning du

har?

2.

_{Till SO lärarna: Har du fått någon fort bildning i NO}

3.

Hur arbetar du med NO?

4.

Beskriv en typisk NO lektion

5.

_{Tycker du att det finns tillräckligt med NO materiel på skolan?}

6.

_{Hur mycket satsar man på NO i jämförelse med de andra ämnena?}

7.

Hur ser det ut på din skola med tanke på behöriga NO lärare? Utnyttjar man

deras kompetens så att de arbetar som ämneslärare parallellt med?sin