En litteraturstudie som belyser vilka strategier vårdpersonalen använder sig av för att patienter med diabetes typ 2 ska ändra sin livsstil

36  Download (0)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

K2016:74

En litteraturstudie som belyser vilka strategier

vårdpersonalen använder sig av för att patienter med

diabetes typ 2 ska ändra sin livsstil.

POUR BAHRAMI, ISABELLA STRÖM, CHRISTOFFER

(2)

Examensarbetets titel: En litteraturstudie som belyser vilka strategier vårdpersonalen använder sig av för att patienter med diabetes typ 2 ska ändra sin livsstil.

Författare: Pour Bahrami Isabella, Ström Christoffer Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning + GSJUK14v Handledare: Anders Jonsson

(3)

Sammanfattning

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom är vanlig hos äldre men på senare tid även blivit mer vanlig i yngre åldrar på grund av ohälsosam livsstil. Sjukdomen behandlas med hjälp av livsstilsförändringar samt medicin. Om sjukdomen inte behandlas leder det till komplikationer så som njursvikt, blindhet, hjärt- och kärlsjukdomar. Många komplikationer kan förebyggas med hjälp av en hälsosam livsstil. De flesta patienter med diabetes typ 2 ställs inför en utmaning att ändra sin livsstil, där livsstilasförändringar upplevs som krävande och komplicerade. Syftet med studien var att ta reda på vad sjukvårdspersonal använder sig av för strategier i mötet med patienten för att patienten ska genomföra sina livsstilsförändringar. Metoden utgörs av en litteraturstudie av sex kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Resultatet utgjordes av två huvudteman, det första var sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom med två subteman. Det andra huvudtemat var motiverande samtal med tre subteman. I resultatet betonas att sjuksköterskan har en viktig roll i att se till att patienten har en god förståelse om sin sjukdom genom att ge patienten adekvat information om behandling och hur patienten kan undvika senkomplikationer. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att motivera patienten att genomföra livsstilsförändringar, att finnas där som ett stöd. Motiverande samtal är den bästa strategin sjuksköterskor kan använda sig av vid behandling av diabetes typ 2 patienter. Det är viktigt att försöka få patienter med diabetes typ 2 behandlas utan medicin, dels för att patienten mår bättre i sin sjukdom och risken att drabbas av följdsjukdomar minskar och bidrar till en hållbar utveckling av vården.

Nyckelord: Diabetes typ 2, livsstilsförändringar, sjuksköterskans roll, motiverande samtal.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

Diabetes mellitus typ 2 5

Patofysiologi, etiologi och symtom 6

Livsförändringar 6

Kost 7

Motion 8

Behandling med hjälp av medicin 8

Begreppet livsvärld 9 Sjuksköterskans roll 10 PROBLEMFORMULERING _ 11 SYFTE 12 METOD 12 Datainsamling 12 Dataanalys 12 RESULTAT 13

Sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom 14 Sjuksköterskans ansvar att ge patienten information om sjukdomen_ 14 Sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sitt eget ansvar om sin sjukdom 15

Motiverande samtal 16

Stöd och motivering från sjuksköterskan_ 16 Relation mellan sjuksköterskan och patient 17 Faktorer som påverkar kommunikationen negativt 18

DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 20 SLUTSATSER 23 REFERENSER 24 Bilaga 1 29 Bilaga 2 31

(5)

INLEDNING

Under vår praktik inom öppenvård träffade vi på patienter med diagnosen Diabetes typ 2. Vi blev intresserade för att det är en sjukdom som i många fall behandlas utan medicinsk hjälp. Diabetes typ 2 är en sjukdom som är vanligast för vuxna patienter över 18 år, men blir även mer och mer vanlig i yngre åldrar på grund av ohälsosam livsstil. Diabetes är ett växande hälsoproblem som kan leda till livshotande komplikationer och följdsjukdomar såsom hjärta-kärlsjukdomar, njurskador och ögonsjukdomar. Fler och fler personer drabbas av sjukdomen och det största riskfaktorerna är fysik inaktivitet samt ohälsosam kosthållning, därför kallas diabetes typ 2 oftast för välfärdssjukdom då levnadsvanor har stor effekt på sjukdomen. Enligt Diabetesförbundet (2016) finns det cirka 350 000 patienter med diagnosen Diabetes typ 2 i Sverige. Det innebär tre-fyra procent av Sveriges befolkning. Diabetesförbundet (2016) visar också på att en tredjedel av Diabetes typ 2 patienterna behandlas enbart med kost och motion genom livsstilsförändringar men på senare år har det blivit vanligare att även insulinbehandling behövs. Intressant med diabetes typ 2 är att många patienter ställs inför svåra val angående livsstilsförändringar. Det blir en skillnad i kost, motion och rökstopp, vilket påverkar patientens livsvärld. Vi vill ta reda på vad vårdpersonalen gör för att patienten ska genomföra sina livsstilsförändringar.

BAKGRUND

Diabetes mellitus typ 2

Enligt diabetesportalen (2001) är diabetes en sjukdom som delas in i två olika delar, typ 1 och typ 2. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppen förlorar sin förmåga att producera insulin. Insulin är ett hormon som produceras i pankreas betaceller som har som uppgift att leda in glukos till cellerna. Vid diabetes typ 1 skadas eller förstörs de insulinproducerande beta-cellerna. Diabetes typ 2 har fungerande betaceller, men minskad insulinkänslighet uppstår ute vid cellerna som ska ta upp insulinet. Det innebär att diabetes typ 1 är en sjukdom som uppstår vid problem vid produktion av insulin och diabetes typ 2 är en sjukdom som framkallas då insulinets effekt är minskad.

(6)

Patofysiologi, etiologi och symtom

Målet med behandlingen för båda diagnoserna är att uppnå ett normalvärde i blodsocker. För att uppnå det vid diagnosen diabetes typ 1 krävs en tillförsel av insulin. Till skillnad från diabetes typ 2, där två tredjedelar av patienterna klarar sig med behandling som innebär motion och bra kost för att minska sin vikt. Viktminskningen leder till öka insulinkänslighet. Den sista tredjedelen klarar sig inte enbart med motion och kost utan behöver också tillföra insulin som vid diabetes typ 1 eller tabletter som ökar insulinkänsligheten (Diabetesförbundet, 2016)

Diabetesförbundet (2011) nämner vanliga symtom vid diabetes, och de är högt blodsocker, törst, polyguri, trötthet och minskad vikt. Det som skiljer de två olika typerna åt är att diabetes typ 1 oftast drabbar ungdomar och symtomen uppkommer snabbt och kraftigt medan vid diabetes typ 2 oftast drabbar personer i medelåldern eller äldre och symtomen är mer diffusa och utvecklas under en längre tid. Diabetes typ 2 är den mer vanliga då cirka 85% av patienterna som har diabetes har diabetes typ 2.

Lee och Pervaiz (2007) menar att diabetes typ 2 karakteriseras av insulinresistens och minskad insulinkänslighet. Det innebär att cellen har svårt att fånga upp insulin. Insulin är ett enzym som bildas i betaceller i pankreas. Insulin har som uppgift att leda glukos in i cellen. Cellen använder glukos som bränsle. Är cellen mindre känslig för insulin betyder det att glukosnivåerna i blodet blir högre då mindre mängd glukos kommer in i cellen. Kroppen reagerar på det förhöjda blodsockret och beta-cellerna börjar producera mer insulin. På så sätt kan en normalnivå av blodsockret uppnås. Efter flera års hårt arbete av beta-cellerna, blir de utslitna, för att de får producera mer och mer insulin för att hålla nere blodsockernivån. Sjukdomsförloppet går oftast långsamt. Det kan ta upp emot 15 år från att insulinkänsligheten minskar till att patienten blir diagnoserad med diabetes typ 2.

Livsstilsförändringar

Attvall (2015) menar att diabetesbehandling för patienter med diabetes typ 2 går ut på att försöka ändra patientens kost och motionsvanor samt att uppnå rökstopp för de patienter som röker. Genom att göra förändringar i sin livsstil angående kost och motion

(7)

kan man klara sig utan mediciner. Bra kost samt god motionsnivå resulterar i en god kontroll över diabetes typ 2. Socialstyrelsen (2016) menar att när en människa drabbas av diagnosen diabetes typ 2 behövs en förändring i livsstilen göras. Patienten har vid för låg nivå av fysisk aktivitet samt dåliga kostvanor, vilket ofta är fallet för patienter med diabetes typ 2, en stor risk att förvärra sjukdomen, sänka livskvalitén och att dö förtid.

Kost

Bra kostvanor leder till ett stabilt blodsocker. Viktminskning ökar insulinkänsligheten och underlättar glukosupptaget i cellerna. Övervikt är en bidragande faktor till diabetes typ 2. Därav är det viktigt att ha en kost som bidrar till viktminskning och för att sedan hålla vikten. Det som rekommenderas är en kost som består av mycket frukt och grönt, lågkolhydratkost samt lågfettskost för att det bidrar till viktminskning och även sänker HbA1c. Det som är viktigt är att fördela matintaget på hela dagen med regelbundna tider för att blodsockernivån ska hållas på en jämn nivå. Frukost, lunch och middag med 1-3 mellanmål (Antonsson, 2016).

Kosten är en stor del av behandlingen av diabetes typ 2 och för att inte drabbas av komplikationer av sjukdomen. Kolhydrater, som finns i potatis, ris, pasta, kakor, socker och vidare är den komponent som bryts ned till glukos i kroppen och hamnar i blodet, det kallas med andra ord blodsocker. Det finns olika typer av kolhydrater. De som höjer blodsockret kraftigt och snabbt, vilket kräver högre doser insulin, och de mer långsammare kolhydraterna som inte ger en lika hög blodsockertopp. För en diabetiker är det viktigt att undvika de snabba kolhydraterna och istället äta mer av de långsammare kolhydraterna, då de långsamma kolhydraterna påverkar blodsockret mindre, vilket gör att mindre insulin krävs, vilket i sin tur gör att beta-cellerna inte behöver arbeta lika hårt. Äter patienter med diabetes typ 2 mycket snabba kolhydrater blir blodsockret en berg och dalbana. Det höjs kraftigt efter måltid för att sedan snabbt sjunka under normalvärde. Det i sin tur gör att kroppen reagerar och bryter ned sitt förråd på glukos för att få blodsockret i normalnivå. Samtidigt skickar kroppen signaler att kroppen behöver ha socker. Det blir ett slitsamt system för kroppen till skillnad mot de långsamma kolhydraterna. Mättat och härdat fett är något diabetiker bör undvika då den sortens fett ofta är en orsak till övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar, som patienter

(8)

med diabetes typ 2 redan har en större risk att drabbas av. Enkelomättat fett och fleromättat fett är inte lika stabilt och bidrar istället till att sänka blodtrycket och minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar (Andersson 2006, ss.49–60).

Motion

Di loretto (2005) manar att motion är en viktig livsstilsförändring då vikten, midjemått, systoliskt och diastoliskt blodtryck, blodfetter, LDL-nivåer och HbA1c sänks, samtidigt som de goda HDL-nivåerna höjs och likaså med insulinkänslighet. Det gör att beta- cellerna inte blir lika utbrända då det krävs en mindre mängd insulin för att transportera in samma mängd insulin till cellen.

Mann, Beedie, Balducci, Zanuso, Allgrove, Bertiato och Jimenez (2014) menar att fysisk aktivitet leder till att insulinkänsligheten ökar genom att det bildas fler portaler för glukos in i muskelcellen. Det leder till ett sänkt blodsocker. De portalerna är insulinoberoende vilket gör att mindre insulin behöver bildas för att samma mängd glukos ska transporteras in i cellen, alltså blir blodsockret lägre samtidigt som betacellerna inte behöver arbeta lika hårt. Det spelar ingen roll vilken sort träning det är, om det är styrketräning eller konditionsträning.

Fyss (2011) har som rekommendation att minst utöva 150 minuter fysisk aktivitet i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas 75 minuter per vecka. Socialstyrelsen (2016) tar upp vad fysisk aktivitet har för positiva aspekter på diabetes typ 2 patienter. De påstår att fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och att det sänker HbA1c. Det är med andra ord en behandling som förebygger senkomplikationer.

Behandling med hjälp av medicin

Andersson (2006, ss.75–79) menar att patienter med diabetes typ 2 börjar behandla sig själva genom de ovannämnda delarna i kost samt motion. Skulle patientens fastevärde av blodsockret inte sjunka efter tre månader med kost och motionsbehandling, blir de insatta på mediciner. Det kan också vara aktuellt då patienten har stor risk att drabbas av senkomplikationer så som hjärt- och kärlsjukdomar, höga blodfetter och högt blodtryck.

(9)

De mediciner patienten kan få är antingen tabletter som har två olika verkningsställen. Den ena sorten tabletter påverkar beta-cellerna och ökar frisättningen av insulin och den andra sorten påverkar insulinkänsligheten i cellen. Båda sorterna påverkar genom att sänka blodsockret. Det andra behandlingsalternativet är ren insulinbehandling. När det blir aktuellt för en diabetiker med typ 2 är det sent i skedet av sjukdomen. Då ska varken kost, motionsbehandling eller tablettbehandling av sjukdomen fungera. Det som är negativt med medicinbehandling av diabetes typ 2 är att patienten hamnar i en ond cirkel. Då de flesta diabetesmedicinerna gör att patienten ökar i vikt, som i sin tur gör att insulinkänsligheten minskar. Då behöver patienten ta en ännu högre dos av läkemedlet och då ökar vikten återigen och insulinkänsligheten minskar ännu mer.

Begreppet livsvärld

Livsvärlden innebär sättet vi erfar oss själva, andra och världen omkring och som kan påverka både livssituationen och hälsan. Livsvärlden är unik och individuell för var och en, därför kan människors upplevelse av samma fenomen tolkas olika och det kan också orsaka olika konsekvenser i det vardagliga livet. Livsvärlden förstås i ett sammanhang och påverkas av människans tidigare erfarenheter men ibland livsvärlden förblir oreflekterad och tas därmed för given. I möte med patienten bör sjuksköterskan ha förståelse för patientens livsvärld eftersom ett vårdande som inte har förståelse på patientens livsvärld således inte är något riktigt vetenskapligt vårdande. (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 126–129).

Wiklund (2003, ss. 48–49) skriver om att människan är sin kropp och det är genom kroppen, sinnen som människan upplever omvärlden och bildar sin egen uppfattning, både sig själv och andra samt världen omkring. När människan drabbas av sjukdomar förändras hela tillvaron då kroppen känns främmande och personen börjar uppleva omvärlden annorlunda. Dahlberg och Segesten (2010, s. 134) skriver om att även kroppsliga förändringar oberoende av sjukdomar kan också upplevas positiv och ge en ny tillgång till världen. Detta kan påvisas genom till exempel att personen ha haft dålig kondition till att bestämma sig för nya utmaningar och börja träna och bygga upp sin kondition och det medför en ny tillgång till livet. Wiklund (2003, s.40) menar att kroppsliga skador kan förändra och påverka människans livsvärld och för att

(10)

sjuksköterskan ska förstå sig bättre på hur patienten upplever sin sjukdom måste livsvärlden bejakas.

Ahlin och Billhult (2012) menar att förändringar i livsstilen är en ständig kamp både internt och externt. Patienterna ser sig själva som offer och orättvist behandlade i livet. Ena dagen finns inga problem och sedan uppkom diagnosen diabetes typ 2 och patienterna ställs inför krav att genomföra livsstilsförändringar. Patienterna påverkades externt då patienterna upplevde det svårt att genomföra livsstilsförändringar då de andra medlemmarna i familjen måste tas hand om. Samtidigt som de närstående kan fortsätta leva som de gjort innan, upplevde patienten sig ensam i sin förändring och hade då svårt att påverka familjemedlemmarnas livsvärld och ändra sin livsstil, vilket gjorde att patienten inte genomförde sin förändring heller. Patienterna upplevde en stress och en kamp i att behöva ändra sin livsstil.

Sjuksköterskans roll

Det finns fyra riktlinjer som sjuksköterskan bör följa och dessa består i ICN:s etiska kod (SSF 2007, s. 3). De fyra riktlinjerna är att främja hälsan, återställa hälsan, lindra lidande och förebygga sjukdom. Enligt Dahlberg och Segesten (2010, s.206) ska sjuksköterskan i ett vårdande samtal med patienten agera med öppenhet, respekt, följsamhet. Genom att mötas ansikte mot ansikte och ta den tid som behövs gör att patienten känner sig sedd och bjuden till sitt eget samtal. Vidare menar (Dahlberg och Segesten 2010, ss.195–196) att vårdande relation ska ha avsikt till att hjälpa, stödja och stärka patienterna i hälsoprocessen samt att skapa förutsättningar till att uppnå hälsa och välbefinnande. Även Wiklund (2003, s. 153) beskriver att tro, hopp och kärlek har en stor betydelse för patientens tillfrisknande. Genom att lyfta fram de resurserna samt stödja patienten kan sjuksköterskan skapa en upplevelse av välbefinnande hos patienten trots sjukdomen.

Patienten med diabetes typ 2 har behov av kunskap och stötting från sjuksköterskan eftersom diabetes 2 är i princip en egenvårdsjukdom. Patienterna kan befinna sig i en

(11)

svår situation där de känner sig frustrerad över att inte har kontroll över sin sjukdom. I den situationen behöver patienter stöd och tröst från sjuksköterskan för att orka med sjukdomen i det vardagliga livet, därför är det extra viktigt att patienten känner sig sedd och hörd och att känna tillit till den goda vården. Sjuksköterskan bör också tänka på att patienten kan ha starka känslor både i början samt slutet av sjukdomsförloppet, därför är det viktigt att reaktionerna och känslorna tas på allvar (Ericsson & Ericsson 2012, s. 588).

Dahlberg och Segesten (2010, s. 181) beskriver delaktighet i både hälso- och vårdprocessen där vården ska kan bli mer fokuserad på att skapa förutsättning för patienten att finna livslust och välbefinnande trots sjukdomen och hur viktigt det är att patienten är delaktigt i sin egen vård. Vidare skriver Dahlberg och Segesten (2010, s.190) att bygga upp en bra relation patient – vårdare emellan är det viktigt att mötet bygger på respekt, öppenhet och ärlighet vilken leder till tillit och förtroende för den fortsatta vården. Som Dahlberg och Segesten belyser ovan, är det viktigt att det är sjuksköterskans ansvar att patienten upplever en delaktighet och på så sätt kan uppnå välbefinnande och minska sitt sjukdomslidande. Då det är upp till patienterna själva vid diagnosen diabetes typ 2 att behandlas genom att ändra sin kost eller öka sin fysiska aktivitet.

PROBLEMFORMULERING

Diabetes typ 2 är en välfärdssjukdom som ökar i antalet insjukningar. Det är en sjukdom som påverkar kroppen genom att kroppens funktion av att behandla blodsocker

försämras, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det är en speciell sjukdom då sjuksköterskan har ansvaret för patientens vård men det är patienten själv som utför livsstilsförändringarna. Sjuksköterskans roll blir att förmedla stöd och råd och det är vanligt att patienter behandlas med hjälp av mediciner kombinerat med

livsstilsförändringar. Då forskning visar att sjukdomen kan behandlas med hjälp av en förändrad livsstil. Därför är det av betydelse att undersöka hur vårdpersonalen arbetar med patienter som har diabetes typ 2 för att de ska genomföra sina livsstilsförändringar.

(12)

SYFTE

Syftet med studien är att belysa vad vårdpersonalen använder för strategier för att uppmuntra patienter med diabetes typ 2 att ändra sin livsstil.

METOD

Studien är en litteraturstudie och baserad på vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Vi valde att göra en litteraturstudie eftersom många studier och mycket forskning finns inom detta område. Enligt Axelsson (2012, s.205) finns redan forskning som kan sammanställas för att ge överblick inom området därför kan det finnas behov av att göra en litteraturstudie.

Datainsamling

För att få fram vårdvetenskaplig forskning valdes Cinahl och Medline som sökmotorer. De är hälso- och sjukvårdsbaserade sökmotorer som är inriktade på omvårdnad, vård och medicin. Inklusionskriterier vid sökning var att deltagarna i studien skulle ha diagnosen diabetes typ 2, att patienterna skulle vara över 18 år, dels för att sjukdomen inte är lika vanlig hos barn och dels för att vuxna upplever en större problematik att genomföra livsstilsförändringar, samt inte publicerade tidigare än 2005, för att precisera sökningen och få fram den senaste forskningen. Vi sökte både efter kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökprocessen resulterade i många träffar, det gjorde att artikelns rubrik och abstrakt lästes. Efter det valdes artiklar som besvarade studiens syfte ut. Vi sammanställde litteratursökningen i en tabell (bilaga 1). Sökningarna resulterade i 10 artiklar som ansågs svara an på studiens syfte. Dessa artiklar analyserades och granskades djupare.

Dataanalys

Axelssons (2012, ss. 203–220) analysmodell för litteraturstudie användes vid analysen av de valda artiklarna. Artiklarnas metod, urval, syfte och resultat sammanställdes i en tabell (bilaga 2). Det gjordes för att få en överblick och en helhetssyn över de valda

(13)

artiklarna. Sedan syftar sammanställningen till att bryta ned artiklarna för att skapa en ny helhetssyn. Därefter läste båda författarna artiklarna noggrant för att skapa en så bra bild av artiklarna som möjligt. För att finna likheter och skillnader gjordes noteringar och nyckelord utifrån syftet på studien. Utifrån de noteringar som gjorts och de funna nyckelorden skapades subteman som sedan sammanställdes under samma huvudtema, som sedan kom att bli resultatet. Sedan sammanställdes text från de olika artiklarna som tillhörde de olika teman som upptäckts. Slutligen formades litteraturstudiens resultat vilket anses besvara studiens syfte.

RESULTAT

För att presentera resultatet utformades två huvudteman och fem subteman (tabell 1). Vilka strategier som sjukvårdspersonalen bör använda sig av presenteras i dessa teman. Det första huvudtemat är sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom som redovisas i två subteman. Det andra huvudtemat är motiverande samtal som redovisas i tre subteman.

Tabell 1. Huvudteman och subteman.

Huvudteman Subteman

Sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom

· Sjuksköterskans ansvar att ge patienten information om sjukdomen

· Sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sitt eget ansvar om sin sjukdom

Motiverande samtal · Stöd och motivering från sjuksköterskan · Relationen mellan sjuksköterska och patient · Faktorer som påverkar kommunikationen negativt

(14)

Sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan behandlas med hjälp av livsstilsförändringar. Det är inte lätt för patienter att genomföra livsstilsförändringar då deras livsvärld ändras. Bristen av kunskap var något som belystes i de flesta artiklarna. Det största problemet många patienter förmedlade med att genomgå sina livsstilsförändringar var att de saknade kunskap och förståelse om sin sjukdom diabetes typ 2. De visste inte hur sjukdomen påverkades av deras livsstil och vad förändringar i livsstilen kunde leda till. Där är sjuksköterskans roll viktig genom att visa vilken väg patienten ska följa för att sjukdomen inte ska bli försämrad och risken för senkomplikationer ökar. Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskan ger information så att patienten inser att det är deras eget ansvar i hemmet att genomföra livsstilsförändringar.

Sjuksköterskans ansvar att ge patienten information om sjukdomen

Adolfsson, Starrin, Smide och Wikblad (2008) har gjort en studie där de belyser vikten av informationen. Patienterna fick information som handlade om sjukdomens allvarliga sida med senkomplikationer och liknande, men vårdaren belyste och gav information om att patienten kan påverka sin sjukdom genom kost, motion och blodsockerkontroller på en mer detaljerad nivå. Hur motion och kost påverkar sjukdomen. Samt vad en bra och jämn blodsockernivå resulterar i på lång sikt. På så sätt fick patienterna förståelse över sin sjukdom och ansåg den inte vara oöverkomlig utan upplevde hopp. Gambling och Long (2010) förmedlar också att det är viktigt patienten får information om sjukdomen ur ett långtidsperspektiv. Hur patienten kan undvika senkomplikationer. Kunskap och information från sjuksköterskans förmedlas till patienten så förståelsen ökar, vilket innebär att patienten genomför sina livsstilsförändringar. De menar att patientens kunskap om sin egen diagnos behöver vara på en hög nivå för att undvika att patientens sjukdom blir värre. De menar att det är en sjukdom som i många patientfall behandlas med livsstilsförändringar, brister då information och kunskap om sjukdomen blir inte behandlingen tillräcklig och då förvärras sjukdomen.

(15)

Boström, Isaksson, Lundman, Graneheim och Hörsnten (2014) har gjort en studie där patienter innan studien upplevde en stress över att inte ha tillräcklig kunskap angående sin sjukdom. De visste inte varför eller hur senkomplikationer uppstod bara att det fanns en risk om man inte tog hand om sin diabetes. Efter studien var de tankarna borta hos patienterna. Patienterna upplevde att den information de fått från vårdarna om hur livsstilsförändringar kunde förhindra senkomplikationer var bra då de fick högre kunskap och förståelse kring diabetes typ 2 och dess påverkan på kroppen. Malpass, Andrews och Turner (2009) har gjort en studie där de kommit fram till att de patienter som får djupare information om livsstilsförändringar ökar sin kunskap om hur de olika livsstilsförändringarna påverkade sjukdomen. Det gjorde i sin tur att patienterna på egen hand ökade sin mängd fysiska aktivitet per vecka och samtidigt valde att äta det nyttigare alternativet till middag. De förstod att inte bara en livsstilsförändring var nödvändig utan att de påverkade diagnosen diabetes typ 2 positivt.

Sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sitt eget ansvar om sin sjukdom

Jallinoja, Absetz, Kuronen, Nissinen, Talja, Uutela och Patja (2007) har gjort en studie där de intervjuar sjuksköterskor och vad de anser om behandlingen med livsstilsförändringar. De menar att det är sjuksköterskans professionella ansvar att se till att patienten har tillräcklig kunskap och förståelse för sin sjukdom för att de själva ska kunna ta ansvaret för sin sjukdom. Sjuksköterskan ska få patienten att acceptera att det är sitt eget ansvar att fortsätta med livsstilsförändringarna. Adolfsson et al. (2008) menar att med hjälp av hög förståelse om diabetes typ 2 kan patienten få bra kontroll över sin sjukdom vilket gör att de tar mer ansvar för sitt eget välmående än att de överlåter ansvaret till sjuksköterskan. Med hjälp av kunskap blir de inte beroende av någon annan än sig själv. Det är sjuksköterskans roll att se till så patienten förstår vikten av att det är deras eget ansvar i hemmet att genomföra livsstilsförändringar, sjuksköterskan ska se till så patienten klarar sig på egen hand i hemmet. Dellasega, Anel-Tiangco och Gabbay (2012) menar att om patienter förstår sin sjukdom och tar ansvaret att genomföra sina livsstilsförändringar blir resultatet av vården bra. Chansen att patienterna fortsätter med sina livsstilsförändringar när de själva förstår varför och självmant valt att genomföra den är betydligt större än för de patienter som inte tar

(16)

ansvar utan ständigt får höra den negativa feedbacken från sjuksköterskan vid den årliga träffen. Därför är delaktigheten viktig för diabetes typ 2 patienter, då det i de flesta fallen är en livsstilsförändring som krävs för att sjukdomen ska behandlas, patienten bör få information angående sin sjukdom, samt att det är sitt eget ansvar att fullfölja livsstilsförändringen. Vikten av förståelse för sin sjukdom och behandling är stor.

Motiverande samtal

Vården fungerar som ett samspel mellan vårdare och patient. Genomgående i de artiklar vi sökt fram är att motiverande samtal är något som är effektivt och positivt för behandlingen av patienten. Det byggs en tilltro och en god relation skapas mellan patient och vårdare. Det handlar mycket om relationen mellan vårdaren och patienten och hur de går in i mötet. Är delaktigheten god är vården god.

Stöd och motivering från sjuksköterskan

Rubak, Sandbeak, Lauritzen, Borch-Johnsen och Christensen (2009) har gjort en studie om det motiverande samtalet och de har fått fram att tack vare just det motiverande samtalet upplevde patienten ett bra stöd och en bra delaktighet. Patienternas kunskap hade ökat samt att deras motivation att förbättra sin livsstil hade ökat. Dellasega et al. (2012) menar att det motiverande samtalet uppmuntrar patienten att vara ansvarsfull för sin egenvård. Genom motiverande samtal beskriver patenten mer öppet sina funderingar och problem. Patienterna menade att genom motiverande samtal förstod de att det var upp till dem själva att genomföra livsstilsförändringarna och att vårdaren eller familjen var där som stöd. Det patienten upplevde positivt i mötet med sjuksköterskan var sjuksköterskans öppenhet, stöd, lyhördhet och uppmärksamhet. Patienten upplevde en tilltro och litade på de råd och tips sjuksköterskan kom med.

(17)

Chen, Creedy, Lin och Wollin (2012) har gjort en studie där de fått fram att motiverande samtal leder till en förbättrad egenvård. De förstod grunden till varför livsstilsförändringar var viktiga för diabetes typ 2 vilket gjorde att de var mer motiverade att genomföra förändringarna. Samtidigt kände de sjuksköterskans stöd så de kände sig trygga i sin sjukdom. Deras livskvalité ökade. Deras välmående blev bättre och de accepterade sjukdomen. Detta resulterade i att HbA1c blev sänkt markant redan efter tre månader. Gambling och Long (2010) menar att det behövdes en öppen miljö i mötet för att patienten skulle vara mottaglig av råd och tips för att behandlingen skulle bli så bra som möjligt. Utan sjuksköterskans stöttning och motivering blev samtalet inte lika öppet vilket påverkade patientens inställning till sjuksköterskans kunskap angående tips och råd till något negativt och inte lika trovärdigt.

Relation mellan sjuksköterska och patient

Dellasega et al. (2012) menar att samspelet mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att vården ska fungera. Patienter upplever det positivt när sjuksköterskan är lyhörd och uppmärksam på vad patienten berättar. Patienter gillade då patient och sjuksköterska arbetade som ett lag där sjuksköterskan bidrog med kunskap och information som patienten sedan fick använda sig av för att tillsammans med sjuksköterskan skapa realistiska mål och en bra plan för vården. Genom tekniken med motiverande samtal kunde det genomföras. Sjuksköterskan guidar och stöttar patienten i sin unika situation för att komma fram till beslut istället för att ej vara uppmärksam på vad patienten uttrycker och göra alla beslut åt patienten utan samtycke. Det belyser även Adolfsson et al. (2008) där vårdarna och patienten möttes på en jämn nivå upplevde patienterna ett stöd som gjorde dem mer aktiva och delaktiga i sin behandling.

Gambling och Long (2010); Boström et al. (2014) menar att relationen mellan sjuksköterska och patient blir som bäst då sjuksköterskan sätter sig in i patientens situation för att skapa en så god förståelse som möjligt för att sedan ge råd och tips för att öka kunskapen hos patienten. För att sedan komma fram till gemensamma mål samt

(18)

planering. Patienten förmedlade vad de ville ha för mål och sjuksköterskan med sin expertis formade dem så de påverkade sjukdomen positivt ur ett långtidsperspektiv. Delaktigheten är nyckeln för att vården skall bli bra. Stödet och motiveringen genom motiverande samtal är nyckeln för en god relation med bra delaktighet från patienten. Mulder, Lokhorst, Rutten och van Woerkum (2014) menar att patenten bör respekteras. Lyssna på deras tankar och känslor för att förstå vad patienten går igenom. De menar att genom stöd, verkligt intresse för patientens välmående och empati skapas en öppen miljö som är viktig för att patienten ska känna sig delaktig. På samma sätt blir relationen och samspelet mellan patient och sjuksköterska god. Dellasega et al. (2012) menar att då sjuksköterskan var mer lyhörd och uppmärksam upplevde patienten det som att de förstod vad de gick igenom med sjukdomen. De kände sjuksköterskans stöd och motivering vilket gjorde att samspelet fungerade bra. Patienten är expert på sin egen kropp och sjuksköterskan är expert på behandlingsmetoder. Tilltron ökar vilket är positivt för relationen och vården av diabetes typ 2

Faktorer som påverkar kommunikationen negativt

Då patienter upplever livsstilsförändringar som något svårt att genomföra krävs en god kommunikation och relation mellan vårdare och patient. Mulder et al. (2014) menar att kommunikationen och relationen blir lidande då sjuksköterskan saknar kunskap, motivation eller tilltro till sina egenskaper. Ger sjuksköterskan råd och tips utan att kunna förklara för patienten så den förstår brister kommunikationen. Likaså om patienten upplever att sjuksköterskan inte förstår eller lyssnar och är uppmärksam på patientens problem. Det leder till en mist tillit och vårdandet blir drabbad. Det största problemet som framkommer i studien är då patienten upplever de saknar delaktighet. Sjuksköterskan går in och använder sin makt och tar besluten åt patienten istället för samspelet som nämns ovan. Adolfsson et al. (2008) har även de kommit fram till att kommunikationen blir negativt påverkad då vårdaren använder sin makt och blir överlägsen patienten. Vårdaren styr hela samtalet, ville ej ha frågor från patienten utan enbart svar på de frågor de själva ställde. Patienterna förväntades följa de tips och råd vårdaren kom med. Patienterna upplevde det som att de hade fått för lite information vilket gjorde att deras kunskap var låg. Vårdaren talade om för patienten att det var bra

(19)

att motionera, äta bra mat och sluta att röka, men patienten förstod inte varför. Det gjorde att patienten saknade motivation att genomföra livsstilsförändringarna, med andra ord blev vården drabbad av den bristande kommunikationen och samspelet.

Holmström och Rosenqvist (2005) har gjort en studie där det framgår att en stor del av patienterna upplever diabetes typ 2 som inte riktig diabetes, inte lika allvarlig. De missförstånden uppstod då kommunikationen brast från sjuksköterskan genom otydlig dialog och bristande information. Ett exempel som nämns är ett patientfall där sjuksköterskan ger information om att det är gynnsamt för överviktiga diabetespatienter att gå ner i vikt och minska fettintaget. Det gjorde att patienten trodde fettrik kost höjde blodsockret. Det blir bristande kommunikation trots att tilliten är hög då patienten litar på vad sjuksköterskan säger, dock brister det i information från sjuksköterskan och kunskap från patienten.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen använder sig av för strategier i samtalet och mötet med patienten för att patienter med diabetes typ 2 ska ändra sin livsstil. Vi valde en att göra en litteraturöversikt där vi sökte artiklar som vi sedan sammanställde och utifrån de letade efter huvudteman som var för sig hade subteman, som besvarade studiens syfte. För att finna artiklar som besvarade syftet på studien använde vi oss av sökord som passade till vår frågeställning. Det fanns många artiklar inom vårt område. Därför valde vi att använda oss av begränsningar i vårt sökande som finns angivna i bilaga 1. Vi använde oss av databasen Cinahl samt Medline, Vi fann alla våra artiklar i Cinahl, båda sökmotorerna var användbara men för att besvara syftet var Cinahl mest relevant. Med hjälp av sökord och begränsningar fann vi 10 relevanta artiklar till vår studie. Artiklarna var publicerade efter 2005 då det fanns många artiklar ville vi använda oss av forskning som är aktuell idag. Detta ansåg vi vara bra för studiens resultat då dagens sjukvård uppdateras kontinuerligt. Det är relevant att göra en

(20)

litteraturstudie istället för en empirisk studie, då det är ett område som till stora delar är granskat.

Enligt Dahlborg-Lyckhage (2012, s.31–33) byggs kvalitativa studier på subjektiva berättelser och kvantitativa studier tolkar samband mellan olika variabler och siffror. Friberg menar att för att vården ska vara evidensbaserad behövs kunskap från både kvalitativa och kvantitativa studier. I vår studie valde vi därför att använda oss av både kvantitativa och kvalitativa artiklar som var relaterade till vårt forskningsområde. De kvalitativa studierna gav oss en djupare förståelse utifrån patienternas berättelser hur de upplevde vården och vad som påverkade dem positivt till att ändra sin livsstil. Vi använde oss av flest kvalitativa artiklar då vi ansåg de besvara vårt syfte på bästa sätt genom att ge oss en bild av patienternas upplevelse. De kvantitativa artiklarna visade objektivt hur olika strategier påverkade samtalet och mötet mellan patient och vårdare. Därför var de bra att använda i vår studie. Då de kvalitativa studierna är subjektiva ville vi ha artiklar som hade en objektiv syn på syftet.

De kvantitativa studierna har ett högt deltagarantal vilket är en styrka då deras resultat blir mer representativt. Vi använde oss av en artikel som var en litteraturstudie vilket kan ses som en svaghet, men då den besvarade vårt syfte i studien valde vi att använda oss av den. En annan svaghet är då artiklarna kommer ifrån olika världsdelar kan det skilja sig i forskningsmetoder, kultur och sjukvård, men vi ville skapa en så bred kunskap som möjligt om vad patienter upplever som positivt vid mötet och samtalet med vårdaren, utan att rikta in oss på ett geografiskt område.

Resultatdiskussion

Vi har med hjälp av de artiklar vi funnit besvarat studiens syfte. Vi fann två huvudteman som var för sig hade subteman. De två huvudteman vi fann besvarar studiens syfte bra och beskriver vilka strategier vårdpersonal bör använda sig av för att vården för diabetes typ 2 patienter ska bli så bra som möjligt så patienterna genomför sina livsstilsförändringar. Då vi kunde utläsa att många patienter ser livsstilsförändringar som något svårt och påfrestande har vårdpersonalen en stor roll i

(21)

att ge patienten en god förståelse om sitt tillstånd. I mötet med patienten fann vi att det är viktigt sjuksköterskan visar sitt stöd och motiverar patienten till att genomföra livsstilsförändringar.

Två tredjedelar av patienterna med diabetes typ 2 kan hantera sin sjukdom med hjälp av enbart livsstilsförändringar. Därav är sjuksköterskans roll viktig att öka det antalet. Är vården bra från sjuksköterskans håll leder det till att färre patienter är i behov av mediciner och insulin för att kontrollera sin sjukdom. Det är viktigt ur ett samhällsperspektiv. Det vi fått fram i resultatet visar att de flesta patienter är medgörliga att genomföra livsstilsförändringar bara de vet hur och vad de ska göra. Det är sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse. Då kan patienten behandla sin sjukdom på egen hand, viktigt att tänka på är att det i de flesta fallen är en lång process. Det behövs träffar mellan sjuksköterska och patienten årligen för att patienten ska fortsätta med livsstilsförändringarna. Det är personligt beroende av patienten hur ofta de behöver träffa vården. Ibland kan det fungera med telefonkontakt. Men det är viktigt patienten inte blir lämnad ensam i sin vård. Det är sjuksköterskans roll att patienten behandlas och inte försämras i sin sjukdom. Sjuksköterskan har ansvaret för patienten men patienten har ansvaret för sin livsstilsförändring.

Fritz, Caidahl, Osler, Stenson, Zierath och Wändell (2011) menar att stillasittande har blivit en oroande faktor i hela världen. Stillasittande och ohälsosam livsstil leder till övervikt och övervikt är en riskfaktor att utveckla diabetes typ 2 som kan resultera i följdsjukdomar och tidigt död. I studien undersöks livskvalitén hos patienter som är överviktiga med diabetes typ 2 och vad som händer efter att patienten har blivit mer fysisk aktiv. Sjuksköterskan har en stor roll när det gäller att kunna motivera patienten till att ändra sina vanor gällande diet och fysisk aktivitet och genom stöd och samtal samt ansvarstagande kan sjuksköterskan öka patientens välmående och självförtroende vilket leder till att livsstilsförändringarna genomförs.

Ljung, Olsson, Rask och Lindahl (2012) menar att patienter som ska genomföra livsstilsförändringar står inför en kamp, något som upplevs som en stor utmaning.

(22)

Ändra sin livsstil är inte något som är enkelt. Därför har sjuksköterskan en viktig roll i att ge patienten förståelse och kunskap om sin sjukdom. Att de kan med hjälp av att ändra sin kost, öka sin fysiska aktivitet och sluta röka öka sina levnadsår i slutändan. Den bästa strategien vi fick fram var att använda sig av motiverande samtal, då patienterna upplever stöd och motivering i sin sjukdom och behandling. Kan då sjukvårdspersonal få en utbildning i det när man behandlar patienten som genomför livsstilsförändringar skulle det resultera i något positivt för behandlingen och egenvården för patienten.

Det som är speciellt med diabetes typ 2 är att det är en sjukdom som kan behandlas utan medicin. Det är en botbar kronisk sjukdom. I samhället får sjuksköterskan en viktig roll då många patienter ligger i farozonen att utveckla diabetes typ 2, genom att många personer i samhället är överviktiga. Övervikt är bevisat en riskfaktor för diabetes typ 2 och även hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hypertoni. Det är sjuksköterskans roll att upptäcka dessa patienter i ett tidigt stadie så livsstilsförändringen kan påbörjas i ett tidigt stadie och på så sätt kan utvecklingen av sjukdomen undgås. De fynd vi gjort i studien anser vi vara viktiga för vården kring patienter med diabetes typ 2. Då det som vi nämnt ovan är en sjukdom som kan behandlas enbart med hjälp av förändring i sin livsstil. Det är då viktigt med vår studie, där vi fått fram vilka strategier som påverkar patienten positivt. Vad som är bra och dåligt i mötet med vården för att patienten ska genomföra sin livsstilsförändring. Ser man på resultatet och hur det påverkar hållbar utveckling är diabetes typ 2 en av de sjukdomar som är dyrast i drift då många människor är drabbade och många behandlas med hjälp av medicin. Kan man minska användande av tabletter och insulin behöver det ej produceras i samma mängd vilket är bra både för miljön och ekonomin. Därför är det relevant att tänka på hållbar utveckling i samband med diabetes typ 2 som i många fall uppkommer på grund av misskött hälsa. Kan samhället påverka människor att ändra sin livsstil till en mer hälsosam kost, ökad motion samt minskad rökning leder det till att färre antal personer drabbas av sjukdomen diabetes typ 2.

(23)

SLUTSATSER

Att göra livsförändringar innebär att förändra vardagen som patienten har byggt under flera år och förändringar kan ge motstridiga känslor som kan framkalla ett lidande hos patienten. Diabetes typ 2 patienter behöver hjälp i form av information samt vägledning av sjukvårdspersonal inför livsförändringar. Att genomföra livsförändringar kan kännas krävande och ibland omöjligt för patienten, därför i möte med patienten med diabetes typ 2 är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av rätt kunskap för att kunna vägleda patienten i sin livssituation på rätt sätt. Mötet med sjukvården ska inte få patienten att uppleva en känsla av utlämnande, utan ska känna sig delaktig i sin vård. Patienten ska få god information angående sin sjukdom, vad behandlingen gör med sjukdomen och hur senkomplikationer kan uppstå. Det är också viktigt att sjuksköterskan ser till att patienter förstår att de har ansvaret själva i hemmet. Genom stöd av sjuksköterskan är det bara patienten själv som kan genomföra livsstilsförändringen. Då patienten i de flesta fall sköter behandlingen på egen hand krävs en god kunskap från vårdpersonalen om motiverande samtal, eftersom det är en modell som fungerar positivt för de flesta patienter med diabetes typ 2. Är patienten motiverad och upplever ett stöd av vården genomförs livsstilsförändringen. Det är viktigt att ha i åtanke att sjuksköterskan och patienten är ett team. Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan behandlas utan medicin, sjuksköterskan har en viktig roll i att finna patienter med diabetes typ 2 i ett tidigt stadie för att förhindra att sjukdomen blir försämrad och patienten blir i behov av medicin, vilket är negativt för den hållbara utvecklingen.

(24)

REFERENSER

Adolfsson, E., Starrin, B., Smide, B. & Wikblad, K. (2008). Type 2 diabetic patients´ experiences of two different educational approaches-A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 45(7) ss. 986-994.

http://www.sciencedirect.com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S002074890700

1745 [2016-12-01]

Ahlin, K. & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes - a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qulitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 30(1), ss. 41-47.

https://www-ncbi-nlm-nih-gov.lib.costello.pub.hb.se/pmc/articles/PMC3337530/ [2016-11-09]

Andersson, K. (2006) Fri från diabetes. Stockholm: Fitnessförlaget. Antonsson, S. (2016). Kostbehandling vid diabetes typ 2.

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4861 [2016-11-09]

Attvall, S. (2015). Diabetes typ 2, peroral och annan behandling.

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=337 [2016-11-09]

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 203-220.

Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Graneheim, U.H. & Hörnsten, Å. (2014). Interaction between diabetes specialist nurses and patients during group sessions about self-management in type 2 diabetes. Patient Education and Counseling, 94(2), ss.187- 192.

http://www.sciencedirect.com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S073839911300

4515 [2016-12-04]

Chen, S.M., Creedy, D., Lin, H.S. & Wollin J. (2012). Effects of motivational

interviewing intervention on self-management, psychological and glycemic outcomes in type 2 diabetes: A randomized controlled trial. International Journal of Nursing

(25)

Studies, 49(6), ss.637-644.

http://www.sciencedirect.com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S002074891100

455X [2012-12-05]

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Dahlborg-Lyckhage, E.(2012). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I Friberg, F.(red.) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur, ss. 23-36.

Dellasega, C., Anel-Tiangco, R.M. & Gabbay, R. (2012). How patients with type 2 diabetes mellitus respond to motivational interviewing. Diabetes Research and Clinical Practice, 95(1), ss.37-41.

http://www.sciencedirect.com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S016882271100

4542 [2016-12-04]

Diabetesförbundet (2011). Hur ställs diagnosen.

http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Att-fa-diabetes/Hur-stalls-diagnosen/ [2016-10-24]

Diabatesförbundet (2016). Typ 2-diabetes.

https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-2/ [2016-11-08]

Diabetsportalen (2001). DISS-studien riskfaktorer, klassifikation.

http://diabetesportalen.se/avhandlingar/2001/diss-studien-riskfaktorer-och-

klassifikation/ [2016-10-24]

Di loretto, C. Fanelli, C. Lucidi, P. & Murdolo, G. (2005). Make your diabetic patients walk: Long-term impact of different amounts of physical activity on type 2 diabetes. Diabetes Care, 28(6), ss. 1295-1302.

http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/docview/223034108?pq-origsite=360link&accountid=9670. [2016-11-09]

Ekeberg, M. (2009) Att lära sig vårda – med stöd av handledning. Lund: Studentlitteratur.

(26)

Fritz, T., Caidahl, K., Osler, M., Ostenson, C. G., Zierath, J. R., & Wandell, P. (2011). Effects of Nordic walking on health-related quality of life in overweight individuals with type 2 diabetes mellitus, impaired or normal glucose tolerance. Diabees/ Metabolism Reaserch and Reviews, 28(11) ss. 1362-1372.

Fyss (2011). Allmänna rekommendayioner om fysisk aktivitet.

http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/ [2016-11-09]

Gambling, T. & Long, A.F. (2010). The realisation of patient-centred care during a 3- year proactive telephone counselling self-care intervention for diabetes. Patient Education and Counseling, 80(2), ss.219-226.

http://www.sciencedirect.com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S073839910900

5849 [2016-11-28]

Holmström, I. & Rosenqvist, U. (2005). Misunderstanding about illness and treatment among patients with type 2 diabetes. Journal Of Advanced Nursing, 49(2), ss.146-154.

http://onlinelibrary.wiley.com.lib.costello.pub.hb.se/doi/10.1111/j.1365-2648.2004.03274.x/full [2016-12-05]

Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A. & Patja, K. (2007). The dilemma of patient resposibility for lifestyle change: perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(4),ss.244-249.

https://www-ncbi-nlm-nih-gov.lib.costello.pub.hb.se/pmc/articles/PMC3379767/ [2016-12-04]

Lee, S.C. & Pervaiz, S. (2007). Apoptosis in the pathophysiologi of diabetes mellitus.vol.39. p. 497-504

http://www.sciencedirect.com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S135727250600

2676 [2016-10-24]

Ljung, S., Olsson, C., Rask, M. & Lindahl, B. (2012) Patient experiences of a theory- based lifestyle-focused group treatment in the prevention of cardiovascular diseases and

(27)

type 2 diabetes. International Journal of Behavioral Medicine, 20(3), ss. 378-384.

http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs12529-012-9252-3 [2016-12-04]

Malpass, A., Andrews, R. & Turner, K. (2009). Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient Education and Counseling, 74(2), ss.258-263.

http://www.sciencedirect.com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S073839910800

4667 [2016-12-04]

Mann, S., Beedie, C., Balducci, S., Zanuso, S., Allgrove, J., Bertiato, F. & Jimenez, A. (2014). Changes in insulin sensitivity in response to different modalities of exercise: a review of evidence. Diabetes/Metabolism Research and Reviews, 30(4), ss. 257-268.

http://onlinelibrary.wiley.com.lib.costello.pub.hb.se/doi/10.1002/dmrr.2488/full [2016-

11-08]

Mulder, B., Lokhorst, A.M., Rutten, G. & van Woerkum, C. (2014). Effective Nure Communication with Type 2 Diabetes Patients. Western Journal of Nursing Research, 37(8), ss.1100-1131.

http://wjn.sagepub.com.lib.costello.pub.hb.se/content/37/8/1100.full [2016-12-05]

Rubak, S., Sandbeak, A., Lauritzen, T., Borch-Johnsen, K. & Christensen, B. (2009). General practitioners trained in motivational interviewing can positively affect the attitude to behavior change in people with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 27(3) ss. 172-179.

https://www-ncbi-nlm-nih-gov.lib.costello.pub.hb.se/pmc/articles/PMC3413190/ [2016-12-04]

Socialstyrelsen (2015). Diabetesvård.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19687/2015-2-1.pdf [2016-09-21]

Socialstyrelsen (2016). Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med diabetes.

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/soki

(28)

Socialstyrelsen (2016). Typ-2 diabetes.

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvard/sokiriktlinjerna/typ2-

diabetes [2016-10-16]

Svensk sjuksköterskeförening.SSF (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=3&sid=1261c371-3b0e-465a-aeae-253f34413d70%40sessionmgr4010&hid=4109&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ

%3d%3d#AN=109727485&db=cin20. [2016-10-20]

(29)

Bilaga 1. Redovisning av sökprocess

Databas Sökord Begränsningar Antal

träffar av sökning

Inkluderade artiklar

Cinahl Type 2 diabetes AND lifestyle changes AND care role

Peer-reviewed, År 2005-2016, All Adult

17 1

Cinahl Diabetes type 2 patient AND education AND lifestyle changes

Peer-reviewed, År 2005-2016, All Adult

82 1

Cinahl Type 2 diabetes AND Motivational Interviewing Peer-reveiwed, År 2005-20016, All Adult 39 1

Cinahl Type 2 diabetes AND Nurse role

Peer-reveiwed, År 2005-2016, All Adult

100 0

Cinahl Type 2 diabetes patient AND Nurse role AND communication

Peer-reveiwed, År 2005-2016, All Adult.

7 0

Cinahl Type 2 diabetes AND education and counselling AND communication Peer-reveiwed, År 2005-2016, All Adult 4 2

Cinahl Type 2 diabetes patient AND treatment AND misunderstanding

Peer-reviewed, År 2005-2016, All Adult

1 1

Cinahl Diabetes type 2 AND care AND motivational Interviewing

Peer-reviewed, År 2005-2016, All Adult

(30)

Cinahl Diabetes type 2 patient AND selfcare AND nurse role

Peer-reveiwed, År 2005-2016, All Adult

13 1

Cinahl Type 2 diabetes AND motivational interviewing AND education and counselling Peer-reviewed, År 2005-2016, All Adult 4 1

Cinahl Type 2 diabetes AND self-care AND motivational interviewing Peer reviewed, År 2005-2016 22 1

(31)

Bilaga 2. Översikt över studiens analyserade artiklar

Författare Årtal Titel Tidskrift

Syfte Metod och urval Resultat

Föfattare: Jallinoja, P. Absetz, P. Kuronen, R. Nissinen, A. Talja, M. Uutela, A. & Patja, K. Årtal: 2007

Titel: The dilemma

of patient responsibility for lifestyle change: perceptions among primary care physicians and nurses. Tidskrift: Scandinavian Journal of Primary Health Care.

Syfte: Utforska hur läkare och sjuksköterskor ser på rollerna mellan patient och de professionella vid sjukdomar som behandlas med hjälp av livsstilsförändringar. Metod: Kvantitativ studie med frågeformulär skickades till både läkare och

sjuksköterskor för att sedan analysera deras svar.

Urval: Vårdare som

kom i kontakt med diagnoser som behandlas genom livsstilsförändringar. 220 deltagare. Tre teman. 1. Patient bö acceptera att det är deras ansvar att ändra sin livsstil 2. Sjuksköterskans roll att det är en del av deras yrke att ge information, motivera och stötta patienten till livsstilsförändringar. 3. Information till patienten ansågs vara viktigast för att patienten ska genomföra sin livsstilsförändring. Författare: Malpass, A. Andrews, R. & Turner, K. Årtal: 2009

Titel: Patients with

Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Tidskrift: Patient Education and Counselling Syfte

:

Undersöka

vad patienter med diabetes typ 2 ansåg om att göra en respektive flera livsstilsförändringar på samma gång. Om flera livsstilsförändringar på samma gång upplevs kontraproduktivt eller välgörande. Metod: Kvalitativ studie genom fördjupande

intervjuer som sedan analyserades

tematiskt för att finna likheter och

skillnader.

Urval: 30 patienter

med diagnosen diabetes typ 2.

Tre teman hittades. 1. Patienterna ansåg att flera

livsstilsförändringar samtidigt påverkade dem positivt och hjälpsamt. 2. Information var viktigt för förståelsen av att genomföra livsstilsförändringar. 3. Patientens upplevelse av stöd och motivering från sjuksköterskan var viktigt för att realtionen skulle bli bra.

(32)

Författare

:

Dellasega, C. Anel- Tiangco, M. & Gabbay, R.

Årtal:2012

Titel: How patients

with type 2 diabetes mellitus respond to motivational interviewing. Tidskrift: Diabetes Research and Clinical Practice.

Syfte

:

Undersöka vad

patienter med diagnosen diabetes typ 2 tycker om att med hjälp av motiverande samtal genomföra livsstilsförändringar. Metod:Kvalitativ studie genom intervjuer efter att deltagit i möten där personalen var utbildad och använde sig av motiverande samtal.

Urval: 19 patienter

med diabetes typ 2.

Fem teman identifierades. 1. Ge patienten förståelse i att det är deras ansvar att genoföra

livsstilsförändringarna. 2. Bli hörd och tilltalad med respekt.

3. Sjuksköterskan uppmuntrar och styrker delaktigheten genom empati. 4. Gemensam åtgärdsplanering och målsättning mellan sjuksköterska och patient. 5. Guidning istället för kritik.

(33)

Författare: Adolfsson, E. Starrin, B. Smide, B. & Wikblad, K. Årtal: 2008 Titel:Type 2 diabetic patients’ Experiences of two different educational approaches. A qualitative study. Tidskrift: International Journal of Nursing Studies. Syfte: Undersöka paienters erfarenheter av att behandlas genom grupputbildning av egenvård respektive genom enskild rådgivning från sjuksköterskan. Metod: Kvalitativ studie genom

intervjuer som sedan analyserades via metoden

innehållsanalys.

Urval: 28 Patienter

med diaetes typ 2.

Tre teman.

1. En god delaktighet i vården skapade en god relation mellan patient och vårdare.

2. Förståelse är en central roll i huruvida patienten genomför sina livsstilsförändringar eller inte. Sjuksköterskans roll spelade in på om patienten fick god information och kunde skapa en bra förståelse. 3. Patienten upplevde det positivt då

sjuksköterskan

förmedlade ett stöd och motivering.

Delaktigheten ökade och patienten upplevde en kontroll och ett ansvar över sin diagnos

(34)

Författare: Gambling, T. & Long, A. Årtal:2010 Titel: The realisation of patient-centred care during a 3 year proactive telephone counselling self- care intervention for diabetes. Tidskrift: Patient Education and Counselling.

Syfte: Undersöka hur

patientcentrerad vård kan användas vid distansvård för att patienten ska genomföra livsstilsförändringar Metod: Kvalitativ studie genom fördjupade semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom att författarna gick igenom de ordagrant inspelade

intervjuerna för att hitta koder, likheter och skillnader. Urval: 25 patienter med diagnosen diabetes typ 2. Fyra teman. 1. Sjuksköterskan har som roll att göra patienten delaktig genom att vara motiverande och stöttande. Skapa en öppen miljö samt vara lyhörd och visa empati. Vårdare och patient möts på samma nivå. 2.Sjuksköterskan ska skapa sig en så god bild av patienten som möjligt. Förstå patienten i sin unika situation.

3. Sjuksköterska och patient kommer fram till gemensamma mål genom hög delaktighet. 4. Sjuksköterskan fick patienten att inse sitt ansvar av att sin egenvård. Författare: Rubak, S. Sandbeak, A. Lauritzen, T. Borch-Johnsen, K. & Christensen, B. Årtal: 2009 Titel: General practitioners trained in motivational interviewing can positively affect the attitude to

behaviour change in people with type 2 diabetes. Tiskrift: Scandinavian Journal of Primary Health Care. Syfte: Undersöka om motiverande samtal kan förbättra patienter med diabetes typ 2 förståelse av sjukdomen, dess behandling och att motivera dem till att genomföra livsstilsförändringar. Metod: Kvantitativ randomized controlled trial. Statistisk analys utfördes i SPSS. Urval: 265 patienter med diagnosen diabetes typ 2. Två teman. 1. Patientgruppen med motiverande samtal blev mer självständiga och tog mer ansvar för sin behandling av sin sjukdom.

2. Motiverande samtal resulterade i att

patienterna upplevde ett bättre stöd och en motiverande sida från sjukvården.

(35)

Författare: Muder,

B. Lokhorst, A. Rutten, G. & van Woerkum, C. Årtal: 2015 Titel: Effective Nurse Communication with type 2 diabetes patients. Tidskrift: Western Journal of Nursing Research. Syfte: Undersöka

faktorer som kan hindra god kommunikation mellan

diabetespatient och sjuksköterska. Samt att hitta metoder för att förbättra kommunikationen. Metod: Litteraturstudie där 30 empiriska studier analyserats. Som analyserades tematiskt. Urval: Empiriska

artiklar som handlade om vuxna diabetes typ 2 patienter och kommunikationen mellan patient och sjuksköterska.

Tre teman.

1. Patienten behöver ha stöttas samt motiveras från sjuksköterskan då många upplever det som en svår utmaning att genomföra livsstilsförändringar. 2. Negativa faktorer på kommunikationen och relationen mellan vårdare och patient. 3. Positiva faktorer på kommunikationen och relationen mellan vårdare och patient.

Författare: Holmström, I. & Rosenqvist, U. Årtal: 2005 Titel: Misunderstandings about illness and treatment among patients with type 2 diabetes. Tidskrift: Journal of Advanced Nursing. Syfte: Undersöka de missförstånd diabetes typ 2 patienter har om sin sjukdom och varför de

uppkommer.

Metod: Kvalitativ

studie. Mötet mellan patient och vårdare videoinspelades, sedan fick patienten se videon och blev intervjuad efter det. Intervjuerna analyserades tematiskt. Urval: 18 patienter med diagnosen diabetes typ 2. Tre teman. 1. Missförstånd om sin sjukdom uppkom ofta då det brast i

information från vården.

2. Patienterna upplevde diabetes typ 2 som inte äkta diabetes.

3. Bristande kommunikation påverkar behandlingen negativt.

(36)

Författare: Chen,

S.M. Creedy, D. Lin, H.S. & Wollin, J. Årtal: 2012 Titel: Effects of motivational interviewing intervention on self-management, psychological and glycaemic outcomes in type 2 diabetes. A randomized controlled trial. Tidskrift: International Journal of Nursing Studies. Syfte: Undersöka om patienter med diabetes typ 2 förbättrar sin egenvård, psykiska mående samt blodsocker genom motiverande samtal. Metod: Kvantitativ randomized controlled trial. Frågeformuläret analyserades då man jämförde testet som gjordes innan studiens start med testet som gjordes efter studiens slut för att se skillnader. Urval: 250 patienter med diagnosen diabetes typ 2. Tre teman. 1.Egenvården blev bättre genom motiverande samtal. 2. Livskvalitén ökade hos gruppen med motiverande samtal. 3. Motiverande samtal ledde till en märkbar sänkning av HbA1c. Författare: Boström, E. Isaksson, U. Lundman, B. Graneheim, U. & Hörnsten, Å. Årtal: 2014 Titel: Interaction between diabetes specialist nurses and patients during group sessions about self- management in type 2 diabetes. Tidskrift: Patient Education and Counselling.

Syfte: Undersöka hur

samspelet mellan diabetes-

sjuksköterska och patient med diabetes typ 2 fungerar under gruppmöten med en patientcentrerad inriktning. Metod: Kvalitativ studie där forskaren observerade patienter i gruppmöten och antecknade det som uttrycktes. Observationen analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Urval: 44 patienter med diagnosen diabetes typ 2. Tre teman. 1. Patienten behöver ha en go förståelse för sin sjukdom. Genom god information.

2. Samspelet mellan sjuksköterska och patient är viktigt det är på samma nivå.

Sjuksköterskan ska göra patienten delaktig. 3. Patienten bör

uppleva stöd och motivering från sjuksköterskan

Figur

Tabell 1. Huvudteman och subteman.

Tabell 1.

Huvudteman och subteman. p.13

Referenser

Relaterade ämnen :