,
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poängOrsaker till studieavbrott på gymnasiet
Causes of interrupting studies at upper
secondary school.
Majken Lundqvist
Studie- och Yrkesvägledarexamen 120 p Handledare: Ann-Christine Ringström
Sammanfattning/Abstract
Bakgrundstudier och rapporter visar att en del av dagens gymnasieelever gör studieavbrott. Kommunala ungdomsuppföljningen reglerar via lag att ungdomar som inte läser på
gymnasium eller arbetar ska aktiveras. Skolverket rapporterar att de undersökningar de utfört visar en stor splittring hur kommunerna följer upp sina ungdomar. Orsaker till studieavbrott kan vara skoltrötthet, felval, bristande studievägledning och grundkunskaper.
I den här uppsatsen genomförs en studie där jag analyserar orsakerna till varför Tjörnelever avbryter sina gymnasiestudier. Studiavbrotten skedde under kalenderåren 2005-2006. Studien genomförs som en enkätundersökning med strukturerade svar, samt några intervjuer för att få mera djup och bredd i svaren.
Socialpsykologen George Herbert Meads interaktionsteori används som bakgrund till undersökningen eftersom hans teorier visar att människan är ett med sin sociala omgivning och interagerar med andra människor via både den verbala och icke verbala dialogen. Samt att människan är en formbar individ, beredd att förändra sitt och andra människors liv
I resultat och analys/diskussion visar studien att eleverna har gjort studieavbrott av olika orsaker men att skoltrötthet och felval och att skolarbetet var svårt var de faktorer som var avgörande inför studieavbrottet.
Det har betydelse hur individerna i elevens sociala omgivning agerar. Eleverna behöver bli sedda och respekterade. Skolpersonal och främst studievägledare har en viktig roll att fylla för att eleverna ska trivas på sin gymnasieskola och fullfölja sin utbildning.
Sökord
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING/BAKGRUND ... 7
1.1 Det kommunala uppföljningsansvaret... 8
1.2 Orsaker till avbrott på gymnasiet... 10
1.4 Tjörns kommun ... 12 1. 5 Syfte... 13 1.6 Frågeställningar... 13 1.7 Avgränsningar ... 14 1.8 Begreppsdefinitioner ... 14 2. METOD... 15 2.1 Urval... 15 2.2 Bortfall ... 16 2.3 Val av metod... 16 2.4 Genomförande ... 16 2.4 Metoddiskussion ... 17 3. TEORIBAKGRUND... 17
3.1 Förklaringsmodell från Mead och Festingers teorier. ... 19
3.2 Självuppfattningen ... 21
4. RESULTAT ... 22
4.1 Redovisning av enkät- och intervjusvar ... 22
4.1.1 Elevgruppens bakgrund ... 23
4.1.2 Inställning till studier i hemmiljön ... 24
4.1.3 Bemötande från skolpersonal... 27
4.1.4 Kompisar, klasskamrater och andras reaktioner på studieavbrottet. ... 28
4.1.5 Vilken faktor avgjorde studieavbrottet ... 30
4.1.6 Nuläge ... 32
7. LITTERATURFÖRTECKNNG... 42 8. BILAGOR ... 44 8.1 Bilaga 1 ... 44 8.2 Bilaga 2 ... 46 8.4 Bilaga 3 ... 47 8.5 Bilaga 4 ... 51 8.6 Bilaga 5 ... 52
1. INLEDNING/BAKGRUND
Jag har sedan mitten 1990-talet i samband med att jag började arbeta med kommunal ungdomspraktik (KUP) funderat över ungdomars inställning till studier och yrke. När jag träffade de ungdomar som var arbetslösa och aktuella för KUP ville jag veta om de var nöjda med sitt gymnasieval. Svaret var ofta att de var missnöjda och hade valt ett annat program om de valt idag. Detta svar och min fundering föranledde mig senare att arbeta på
grundskolan som studievägledare och senare även på gymnasieskolan där jag gjorde
upptäckten att det här med att vägleda ungdomar rätt var inte lätt. Min förhoppning är idag att jag genom att utbilda mig till ”behörig” studie- och yrkesvägledare får med mig de verktyg som gör att jag kan coacha eleverna så att de gör ett väl underbyggt val till gymnasiet och fullföljer sin gymnasieutbildning.
En hel del elever avbryter sina gymnasiestudier idag och jag har som målsättning att analysera vilka orsaker som ligger bakom studieavbrott och samtidigt sätta fokus på hur elever har det i gymnasieskolan utifrån ett Tjörnperspektiv. Att mitt arbete om studieavbrott är dagsaktuellt fick jag bekräftat när Sverige fick en ny regering. Innan regeringen hade presenterat sin budget och regeringsförklaring kom nyheten i DN Debatt att regeringen skrotar den förra regeringens gymnasiereform benämnd ”GY-07”. GY-07 kallas den förändring av gymnasieskolan som skulle ha trätt i kraft hösten 2007. Syftet med förändringen var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet samt att utbildningarnas karaktär skulle
framträda tydligare. (http://www.skolverket.se/sb/d/664/a/2328 14/10-07).
Anledningen till att gymnasieformen GY-07 skrotas nu är att regeringen har för avsikt enligt skolministern Jan Björklund, att totalreformera gymnasieskolan efter det att man har tillsatt en utredning i ärendet. Det skulle bli för stora påfrestningar att först genomföra förändringar enligt GY-07 och en ytterligare förändring inom några år. En av anledningarna till att den nya regeringen vill förändra gymnasieskolan i grunden är att ”avhoppen är mycket höga, främst från de yrkesinriktade utbildningarna” som även Jan Björklund hävdade i sin artikel i DN
Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens rapport utgör studieavbrotten ett samhällsproblem eftersom den demografiska utvecklingen i landet pekar på en ökad brist på välutbildad arbetskraft, det
är därför viktigt att dagens gymnasieungdomar fullföljer sina studier. (AMS 2003:8)
1.1 Det kommunala uppföljningsansvaret
Varje kommun har ansvar att följa upp ungdomar i åldern 16-20 år som inte läser på ett gymnasieprogram eller avslutat ett gymnasieprogram med slutbetyg. Den eller de personer som är utsedda i kommunen att följa upp ungdomarna ska kontakta och aktivera dem genom olika åtgärder som t.ex. studier eller praktik. De bestämmelser som reglerar ansvaret för ungdomarna finns i skollagens 5 kapitel 1,5 och 13 §§. (Se Bilaga 1) .
De här bestämmelserna trädde i kraft 1992 med undantag för en komplettering, där fokus var satt på de ungdomar som har avbrutit sin gymnasieutbildning. Paragraf 13 har därför fr. o. m 1 juli 1993 kompletterats med meningen:
”Detsamma gäller den som tagits emot på ett nationellt program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning men som har avbrutit utbildningen där”. (SFS Författningstexter Skollagen)
Tillägget i §13 har förtydligat ansvaret hos kommunerna för de elever som inte har antagits till gymnasieutbildning och de som avbryter en pågående gymnasieutbildning. Kommunen har ett ansvar att erbjuda eleven ett alternativ i form av något annat likvärdigt program.
Skolverket har undersökt hur situationen ser ut med avseende på det kommunala
uppföljningsansvaret. Uppdraget har utfärdats som ett regleringsbrev för 2002 om ungdomar i åldern 16-20 år som inte går i gymnasieskolan. (Se Bilaga 2). Undersökningen genomfördes genom en webbenkätundersökning till alla landets kommuner och man ville ha svar på följande frågor:
• Hur kommunerna uppfattar sitt uppföljningsansvar • Orsaker till att ungdomar står utanför gymnasieskolan • Hur många är ungdomarna
• Vad ungdomarna har för sysselsättning.
Rapporten visar att det fanns ett starkt behov av samverkan mellan de olika skolformerna, arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Undersökningen visade på att brister i samverkan ger resultatet att ungdomarna ”faller mellan stolarna”, vilket betyder att det finns ungdomar som
avbryter sina studier och är helt sysslolösa. Övergången mellan grundskolan och
gymnasieskolan fungerade någorlunda väl men det saknades hjälpmedel som tillförlitliga register i kommunerna och tydligare information mellan gymnasiet och hemkommunen när studieavbrotten sker. Det är nödvändigt för att undvika att ungdomar kommer i kläm, detta gällde främst ungdomar med trasslig bakgrund och de med sociala problem.
Ungdomsuppföljningsansvaret har uppfattats olika av landets kommuner och det negativa resultatet som rapporten visade fick som konsekvens att det tillkom ett förtydligande i lag för att uppföljningen skulle fungera bättre. Det blev till utifrån ett förslag som lagts i regeringens proposition 2004/2005:2. Den nya bestämmelsen har trätt i kraft 1 juli 2005 och den reglerar uppföljningsansvaret i lag. Den nya lagparagrafen lyder så här:
”En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen har fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.
Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning inom nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller
motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen skall kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket”. (Cirkulär 2005:63 Sveriges kommuner och landsting, www.skl.se)
Det kommunala uppföljningsansvaret innebär i praktiken att de elever som gör avbrott i sina gymnasiestudier bör kontaktas av den som har uppföljningsansvarsuppdraget och aktiveras genom olika åtgärder eller program. Ansvaret sträcker sig även till de elever som avslutar sina gymnasiestudier utan att ta ut ett slutbetyg . (Det kommunala uppföljningsansvaret” – finns det? Dnr 2002: 2046)
Ytterligare en rapport från Skolverket har redovisats i dagarna (2006-10-18) . Bakgrunden är den skärpning i lagen som trädde i kraft 1 juli 2005 med avseende på hur kommunerna följer upp sina ungdomar i 16-20 års ålder som inte går i gymnasieskolan. Rapporten har
genomförts genom en enkätundersökning till landets kommuner och intervjuer har genomförts med slumpvis utvalda kontaktpersoner i kommunerna. Frågorna som man ville ha svar på var hur kommunerna har hållit sig informerad om ungdomars sysselsättning och vilka åtgärder som har erbjudits ungdomarna. Resultat och slutsats av undersökningen avseende de ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret blev som följer:
• att endast en tredjedel av ungdomarna har kontaktats
• att gymnasieskolorna behöver vidta åtgärder för att färre elever ska avbryta studierna • att se över åtgärderna som erbjuds eleverna
• att inte eleverna rutinmässigt skrivs in på Individuella programmet
Avslutningsvis behöver alla åtgärder som erbjuds ungdomarna individanpassas eftersom målgruppens bakgrund är så skiftande. Kommunernas representanter upplevde att de inte hade många varianter av åtgärder och aktiviteter att erbjuda ungdomarna. (Skolverket. 2006)
1.2 Orsaker till avbrott på gymnasiet
I boken Varken Ung eller vuxen visar en SCB-studie som utfördes 1998 att var tionde elev saknade slutbetyg två år efter att de naturligt skulle ha avslutat sin gymnasieutbildning. Sex procent av gymnasieeleverna avbryter sina gymnasiestudier visar samma studie. Studieavbrotten bland utlandsfödda elever var dubbelt så vanlig jämfört med svenskfödda. Det fanns fyra skäl som dominerade avbrotten och de var
• Att eleven ville jobba • Att eleven var skoltrött
• Att utbildningen gav för lite stimulans • Graviditet.
Dubbelt så många pojkar som flickor avbröt sina studier för att de ville börja jobba. Ett symptom på att eleven inte har det bra i skolan och inte sällan senare gör studieavbrott är otillåten frånvaro och i slutet av 1990-talet ökade skolfrånvaron så mycket att många elever förlorade studiebidraget, något som kan orsaka ekonomisk nedgång för hela familjen. Barn som är 18 år och inte heltidsstuderar klassas inte som barn i bidragsberäkningarna.
(Trondman/Bunar. 2001)
Gymnasiets individuella program är det program där kommunens elever har rätt att studera på för att läsa upp grundskolebetyg eller för att praktisera i väntan på att söka ett nationellt eller specialutformat program. Det här programmet har en annan studieform och dess främsta syfte är att elever ska bli behöriga. Behörig betyder att de läser upp till minst godkänd i
kärnämnena svenska, engelska, matematik i syfte att bli antagen till gymnasieskolan. (GR Vad ska jag välja. 2006)
Det individuella programmet har blivit landets tredje största program eftersom det tar över där grundskolan har misslyckats, dvs. när gymnasieskolans elever gör studieavbrott skrivs de ofta in där under en kortare eller längre period. ( Trondman-Bunar [2001])
Att studieavbrott på gymnasiet påverkas av elevens sociala situation visar Allan Svenssons rapport: Den sociala snedrekryteringen till högskolan – när och hur uppstår den? (2002). Rapporten handlar om den sociala snedrekryteringen till högskolan, där syftet var att närmare undersöka vilken betydelse den sociala bakgrunden har när ungdomar väljer
gymnasieprogram. Rapporten undersöker även hur ungdomarna upplevde sin studietid på gymnasiet samt hur avgångsbetygen och studieplanerna såg ut. Svensson har även undersökt olika orsaker till studieavbrott. De orsaker som främst framträdde och sträckte sig över alla program var bristande studievägledning, dålig trivsel och skoltrötthet.
(Svensson 2002:10)
Elever som har gjort studieavbrott och vill tillbaka till skolan känner sig inte välkomna och de har ofta negativa attityder till studier. Detta har framkommit i Leustadius &
Segersten-Hanssons uppsats som undersökt studieavbrott i Norrbotten. Enligt författarna måste skolan möta den enskilda elevens olika behov, vilket kan vara lösningen. . Elevens attityd till studier men även kamrater och föräldrars attityd har stor betydelse för att eleven ska stanna kvar i skolan eller inte, anser författarna.
Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer på en grupp med 13 personer ur tre gymnasieskolor. Personerna i undersökningen hade avbrutit studierna under åren 2002 och 2003. Författarna har i sin undersökning kommit fram till att beslutet att avbryta studierna var beroende av om eleven känt att skolans personal hade lyssnat och försökt samarbeta för en lösning. Det var just mötet som handlade om hur eleven kände det och försök till samarbete hade stor betydelse och kunde påverka elevens attityd till skolan. En aspekt var även att eleven behövde adekvat information om vilka de positiva och negativa effekterna kunde bli av ett eventuellt avbrott. För att sedan i lugn och ro reflektera över detta. (Leustadius &
Segersten-Hansson 2005:19).
Uppsala kommun har i en rapport undersökt studieavbrott och kommit fram till att det finns ett stort behov av att elever synliggörs i skolan. Eleverna har inte pratat med sin mentor innan studieavbrottet och var fjärde elev hade inte talat med sin studievägledare före studieavbrottet. Det finns stora brister i kommunikationen mellan elev och skolpersonal visar undersökningen. Utredaren i rapporten föreslår bl.a. att studievägledningen bör stärkas inför ungdomars val till
gymnasiet och i gymnasieskolan och att hitta rutiner som resulterar i att elever blir mer sedda på skolan.( Sävås-Nicolaisen, C.2004)
Utbildning blir en allt viktigare faktor i dagens samhälle eftersom det sker en ökad specialisering inom alla branscher, något som försvårar för lågutbildade att hitta ut på arbetsmarknaden. Orsaker till studieavbrott och hur det har gått för de ungdomarna som avbrutit gymnasiet när de ska ut på arbetsmarknaden har undersökts i en rapport av
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Till grund för rapporten ligger de undersökningar som SCB gör med jämna mellanrum. Studien omfattar ca 22 000 gymnasieelever med födelseår
omkring 1967,1972 och 1977. Drygt 4000 av eleverna fullföljde inte sin utbildning. Det är den grupp av eleverna som inte fullföljt utbildningen som undersökningen i rapporten avser. Rapporten visade vidare att det är mycket svårare att etablera sig på arbetsmarknaden om ungdomen inte fullföljt sina gymnasiestudier, sämst position har de som aldrig påbörjat sina gymnasiestudier. Orsakerna till avbrotten var felval, otrivsel med lärare och klasskamrater, stress, koncentrationsproblem samt olika privata problem men även föräldrars inställning till elevernas studier kan påverka hur eleven gör när det känns motigt i skolan. (AMS. 2003:8)
1.4 Tjörns kommun
Tjörn är en kustkommun inom Västra Götalands län med ca 15 000 invånare. Tjörns näringsgrenar finns i första hand inom handel och kommunikation, vård och omsorg och utbildning och forskning. De tre vanligaste yrken i kommunen fanns inom (2004) vård- och omsorgen, försäljning och grundskolan. Utbildningsnivån på Tjörns befolkning avseende 20-64 år (2005) var något lägre än genomsnittet vad gäller eftergymnasial utbildning, 30 procent mot rikets 34 procent. (SCB, Kommunfakta 2006)
Inom Tjörns kommun finns två högstadieskolor och en gymnasieskola. Varje år går i genomsnitt 300 Tjörnbor över till gymnasiestudier. De flesta söker sig till gymnasieskolor inom Göteborgsregionen. Det finns 13 kommuner inom samverkansavtalet ( Se 1.8) . De flesta Tjörn-elever söker sig till Nösnäsgymnasiet i Stenungsund.
uppföljningssystem (GRUUS) började användas. Det är en databas där alla ungdomar som har påbörjat gymnasieutbildning inom Göteborgsregionen och är i åldern 16-20 registrerats. Cirka 15-20 elever avbryter gymnasiestudier varje läsår. De elever som avbryter och skrivs in på Individuella programmet behöver läsa ett extra år på gymnasiet för det mesta och
extrakostnaden för kommunen blir 90 000 per elev och läsår. (Informant, UCT.25/10-06)
Elever som har avslutat sin gymnasieutbildning och tagit ut samlat betygsdokument är inte behöriga till högre studier. För att bli behörig till högre studier krävs att 90 procent av alla kurser i det avslutade gymnasieprogrammet har betyget godkänt, samt lägst betyget IG i projektarbetet. Om inte eleven uppfyllt behörighetskraven och vill studera kan eleven göra prövning på sin gamla gymnasieskola eller fortsätta studera på komvux för att bli behörig till högre studier. En sökning i GRUUS på Tjörnelever som tagit ut samlat betygsdokument under tiden 06-05-30—06-08-21 ger resultatet att 37 elever tagit ut samlat betygdokument. Det är lite mer än 10 procent av Tjörneleverna som i den närmaste framtiden behöver komplettera sitt gymnasiebetyg.
Jag arbetar idag som studievägledare på Tjörns gymnasieskola där ett av mina uppdrag är att följa upp elever som inte går i gymnasieskolan, det kändes som ett naturligt val för mig att undersöka orsakerna till varför Tjörns kommuns elever gör studieavbrott på gymnasieskolan. Jag hoppas att min uppsats även kan ge mina kollegor och andra intresserade som arbetar med elever som gör studieavbrott lite nöje och kunskap och i bästa fall verktyg i sitt arbete.
1. 5 Syfte
Syftet är att analysera orsakerna till studieavbrott på gymnasiet bland elever mantalskrivna i Tjörns kommun.
1.6 Frågeställningar
• Vilken betydelse har inställningen till studier i hemmiljön som orsak till att elever gör studieavbrott?
• Vilken betydelse har bemötandet från skolpersonal för elever som gör studieavbrott? • Vilken betydelse har det hur individerna i elevens sociala omgivning agerar avseende
studieavbrottet?
• Vilka är de avgörande faktorerna som gör att eleven avbryter sina gymnasiestudier?
1.7 Avgränsningar
I min empiriska studie av elever som avbrutit gymnasieskolan har jag inte tagit med elever som gjort omval inom gymnasiet eftersom det inte är avbrott av studier i samma bemärkelse som när elever avbryter och börjar på individuellt program eller börjar arbeta. Elever som skrivs in på individuellt program fortsätter inte gymnasiestudier utan erbjuds ofta praktik på heltid resten av läsåret, eftersom eleven ska söka om till en gymnasieskola så kan praktik öka medvetandet om en eller flera branscher.
1.8 Begreppsdefinitioner
Elev används när jag skriver om de ungdomar som undersökningen avser, d.v.s. de ungdomar som har gjort minst ett avhopp på gymnasiet.
Lågutbildade är personer med högst grundskolekompetens.
studievägledare betyder i det här arbetet Studie- och Yrkesvägledare eller Studievägledare Göteborgsregionens (GR) samverkansavtal omfattar 13 kommuner varav Tjörns kommun är en. Övriga kommuner är Göteborgs stad, Ale, Kungsbacka, Härryda, Mölndal, Mölnlycke, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Alingsås, Lerum och Öckerö. Samverkansavtalet innebär att elever får söka och bli antagna i första hand till alla nationella och specialutformade program inom GR.
2. METOD
I min empiriska studie om orsaker till studieavbrott på gymnasiet har jag valt att använda en kvantitativ undersökningsmetod med strukturerade frågor med fasta svarsalternativ samt kombinerat med tre intervjuer utifrån samma frågor utan strukturerade svar för att få en bredd och djup i svaren.
2.1 Urval
I studien har jag valt elever som har varit mantalsskrivna i Tjörns kommun när de gick på gymnasiet och har gjort studieavbrott på gymnasieskolan under kalenderåren 2005-2006. Antalet elever som gör avbrott på gymnasieskolan enligt min beskrivning ovan är mycket svårt att få klarhet i. Det fanns inget fungerande system som registrerade avbrott på gymnasiet under min undersökningsperiod. Antalet kan röra sig mellan 10-25 elever per läsår
Jag har sökt mina intervjuobjekt ur listor från Extens där alla personer mantalskrivna på Tjörn Tjörn är registrerade. Extens används av kommunens ekonom med ansvar för
interkommunala ersättningar. Alla Tjörnungdomar i den aktuella åldern är av olika skäl inte registrerade på ett gymnasium. De ungdomar som finns i registret och är i åldern 16-20 och inte är registrerade på något gymnasium är aktuella för uppföljningsansvaret. Det är dessa ungdomar som ska följas upp och eventuellt aktiveras och det är ur den här gruppen jag hämtat de ungdomar jag har analyserat i det här arbetet. (UCT Informant 061025)
Nu har det introducerats ett databassystem som kallas Göteborgsregionens
ungdomsuppföljning (GRUUS), som startade 1 juni 2006. I GRUUS ska alla elever i hela Göteborgsregionen vara registrerade i åldern 16- 20 år och där är det möjligt att söka elever som gjort avbrott på gymnasiet och som har slutat på gymnasiet utan slutbetyg dvs. de har tagit ut ett s.k. samlat betygsdokument. Det finns en svaghet i GRUUS. Det är endast elever som ansökt och antagits till gymnasieskolan som är registrerade. Detta får till följd att elever som väljer att arbeta eller ta sabbatsår direkt efter grundskolan inte finns i systemet. Jag har kontaktat rektor för Individuella programmet som varit behjälplig med namn från elever som har varit registrerade där. I mitt arbete som studievägledare ingår att kontinuerligt uppdatera vad ungdomarna i Tjörns kommun har för sysselsättning, jag har därmed tillgång till alla personuppgifter i mitt uppdrag. Alla personuppgifter behandlas sekretessmässigt.
2.2 Bortfall
Jag hade 28 elever på min lista. Jag har försökt nå alla via telefon för att presentera min undersökning och för att få deras godkännande att delta i min undersökning. Av de 28
lyckades jag inte nå fem män och en kvinna. Jag sökte via www.hitta.se och www.eniro.se.
Tyvärr lade jag märke till att de telefonnummer jag fick inte stämde och ett fenomen som kom upp var att dagens ungdomar byter mobiltelefon och mobilnummer mycket ofta. Jag lyckades nå 22 elever via telefon och alla tackade ja till att delta. De har därefter fått svara på min enkät via telefon och direkt på plats.
2.3 Val av metod
Som metod valde jag en standardiserad enkät med strukturerade frågor. Min ambition var att få svar på många frågor. Tidsaspekten var viktig eftersom en enkät besvaras snabbare än intervju med ostrukturerade frågor. Det var nödvändigt att genomföra undersökningen via telefon för majoriteten av elever i min studie och då bedömde jag att strukturerade svar var lättare att genomföra än ostrukturerade. Strukturerade svar är också lättare att mäta, även om det är en liten population. Flera av mina elever bor idag inte kvar inom Tjörns kommun. Jag valde att intervjua tre i min elevgrupp. Syftet var att använda samma frågor som enkäten men utan strukturerade svar som kunde ge mera djup och bredd i undersökningen.
2.4 Genomförande
Jag ringde upp eleverna på min lista som jag hade telefonuppgifter till. Det fanns elever på listan som läser på det gymnasiet som jag arbetar och dessa sökte jag upp personligen för att fråga om de vill delta i undersökningen. Alla de elever jag nådde via telefon eller träffade personligen var intresserade att delta. Det blev 7 män och 15 kvinnor.
Som underlag för frågorna hade jag en strukturerad enkät med standardiserade svar. Jag utförde därefter en pilotstudie på enkäten. Jag frågade fyra personer. Pilotstudien utföll väl i den mån att jag fick idéer för hur jag kunde komplettera mina frågor i enkäten.
Enkätstudierna genomfördes via telefon eller genom att jag träffade eleverna på mitt arbetsrum. Jag har varit närvarande vid alla enkätsvars- situationer, för att undvika
missförstånd med frågorna. Någon enstaka gång var det två elever som skrev på en gång men de flesta skrev individuellt eller svarade enskilt i telefonen.
Tre elever har intervjuats och då har jag spelat in samtalet på en MP3–spelare. Två av eleverna träffade jag på mitt arbetsrum och den tredje var i sitt hem. Intervjuerna tog 20-40 per intervjutillfälle. Jag har bearbetat materialet genom att räkna ihop mina resultat från enkäterna och lyssnat av min MP3–spelare och skrivit ner svaren ordagrant. Efter att jag har bearbetat materialet har jag sammanställt alla svaren i mitt resultat i arbetet. (Trost. 2001)
2.4 Metoddiskussion
Under arbetet med min uppsats om studieavbrott på gymnasiet har jag till stor del använt en kvantitativ undersökningsmetod. Men det fanns också inslag av kvalitativ metod i och med intervjuerna som inte hade strukturerade svar. När jag granskade mitt
undersökningsresultat så finner jag att flera av elevernas svar gav underlag för djuplodande intervjuer. Om jag hade haft djupintervjuer med alla i min undersökningsgrupp hade jag haft större möjlighet att undersöka orsakerna och få mer tyngd i mitt resultat.
Jag har i min undersökning inte lika många män som kvinnor. Kvinnorna är i majoritet. Jag har inte i mina bakgrundstudier kommit fram till att genus har betydelse avseende
studieavbrott på gymnasiet, med undantag för graviditet. Jag kan därför inte se att resultatet av min undersökning är avhängig på vilket genus eleverna har. Min ambition var dock att komma så nära som möjligt 50/50 men jag hade flera män på min lista som inte kunde nås via telefon, (se bortfall 2.2).
3. TEORIBAKGRUND
”Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två! R. Kipling
Denna tes förnekas bestämt av interaktionismens företrädare. Alla människor kan mötas trots sina olikheter via samtalet. En av interaktionismens främsta företrädare var George Herbert Mead och han förde fram en teori om hur människan utvecklas i samspel med andra
människor. I mitt arbete om elever som har gjort studieavbrott på gymnasiet vill jag veta mera om orsakerna till avbrottet. Mina frågeställningar rör bemötande från skolpersonal och föräldrars, lärares, kamrater, nära vänners attityder till hur eleven interagerar i sin omgivning.
Meads teorier om hur människan formas med och av sina signifikanta andra, generaliserande andre och fokus på samtalet och dialogen har därför sin naturliga plats som teoribakgrund till min undersökning.Social psykologen G. H, Meads teorier utvecklades på Chicago Universitet år 1900 och framåt. Den typ av interaktionism, eller samspel mellan människor som
betonades på den här tiden hade en stark realistisk inriktning. Den syftade till att förstå det sociala livet och dess förändringar utifrån människors handlingar. Hur människor förhöll sig till sig själv och sin omgivning i den föränderliga tillvaron var föremål för studier. Mead utvecklade en socialbehaviorism som präglades av en stark tilltro till människans resurser och förmåga att förändra nuet. Att människan var en formbar individ, beredd att förändra sitt och andra människors liv. I den interaktionistiska traditionen framhålls även hur viktig handlingen var och den ständiga uppgörelsen med det förflutna. Det finns fem tankegångar som täcker upp interaktionens eget perspektiv: (Månsson. 2003)
• Grunden för människans intelligens och förhållningssätt är det sociala livet, dvs. utan socialt umgänge finns ingen människa.
• Det är inte de enskilda individerna som är grunden till samhället utan den mänskliga socialiteten. Genom socialiteten får individen ett jagmedvetande.
• Människans skaparkraft är beroende av de sociala och materiella villkoren som styr världen.
• Den universella gemenskapen. Samtalet gör att olika människor kan mötas. Eftersom alla människor kan föra samtal finns förhoppning om en ljus framtid för världen. • Människans handlande är oförutsägbart. (Månsson. 2003)
Om vi människor ska utvecklas till positiva optimistiska människor med stark tro på oss själva så är det viktigt att vi från barnsben får det förmedlat till oss via människor i vår närhet ”våra signifikanta andra”. Det här förhållningssättet har en viktig funktion för
identitetsutvecklingen. När barnet växer upp och umgås med andra människor utvecklas det i samklang med sin omgivning och dennes attityder som enligt Mead kallas ”den
Förutsättningar och Erfarenheter Värderingar Ambition Ackommodation Assimilation Tolkningsprocess Individens handling Andras reaktion Signifikanta andra
generaliserande andre”. Barnet kan överta andras roller och när det upptäcker att den relationen barnet har till sin pappa, den relationen har även andra barn med sina pappor. Barnet har då skapat en generaliserad pappa i sitt medvetande. Likadant är det när eleven tänker på sig själv som gymnasieelev så blir i det sammanhanget lärare, klasskamrater och föräldrar de generaliserande andra enligt Meads teorier. (Angelöw&Jonsson)
Mead menar vidare att medvetande och självuppfattning är sociala processer inte biologiska produkter. Dialogen är nödvändig för att upprätthålla jaget och identiteten och människans tänkande och identitet är dialogen. Inte den mest enslige eremit kan frigöra sig från dialogen. ( Hwang&Nilsson. 1996)
3.1 Förklaringsmodell från Mead och Festingers teorier.
R.Ahlgren har konstruerat en förklaringsmodell som bygger på Meads symboliska interaktionsteori och Festingers jämförelseteori som visar hur individen påverkas och interagerar av sin omgivning. Leon Festinger ( 1919-89) är känd för sina teorier om hur individen sporras av strävan att minska spänningen mellan motsatta tendenser, t.ex. mellan egna och andras åsikter.(NE, 1991)
Figur 1. Förklaringsmodell som illustrerar Meads interaktionsteori och Festingers jämförelseteori.
(Hagström.1999. s.93. Det fattas en ring, som motsvarar individen runt förutsättningar, värderingar, ambition och tolkningsprocessen på grund av datatekniskt problem med word programmet.
Modellen i figur 1 är ett försök att visualisera hur individens självbild och vetskapen om den egna kompetensen och dess värde i samband med t.ex. yrkesvalet men även inför andra beslut som att avbryta en utbildning. Enligt Ahlgrens tolkning i”Det subjektiva urvalet” skapas identiteten genom dialog med andra människor. Dialogen kan vara både verbal och icke verbal. Dialogen sker även via gester, symboler och attityder. Individen tolkar andras reaktioner på sitt beteende och resultatet av tolkningen utgör basen för självvärderingen. Självvärderingen i sin tur utgör grunden för individens självförtroende. Tilltron till egna förmågan har stor betydelse när individen tvekar inför att utföra en handling.
I skolan bedöms elevens olika beteenden och bedrifter av lärare och klasskamrater, dessa personers omdömen är av stor betydelse för eleven. Om elevens egen bild stämmer med andras reaktioner förstärks självbilden genom assimilation. När omgivningens reaktioner avviker från elevens uppfattning om sig själv så kan eleven förändra självbilden för att den ska passa bättre in genom en ackommodationsprocess.
Denna tolkningsprocess är till stor del beroende av vilken miljö den sker i men också relaterad till elevens genus, sociala och etniska tillhörighet och de sociala värderingar som råder i omgivningen. I skolan pågår parallellt med undervisningen en process där eleven påverkas av sin kamratgrupp, där det hela tiden pågår en medveten påtryckning med gruppnormer och värderingar. Eleven blir också mer eller mindre medveten om sin status i gruppen och får en bild av sig själv som elev genom s.k. ”metainlärning".
Elevens egna sociala miljö påverkas av hur andra reagerar och handlar, eleven tolkar detta utifrån egna personliga erfarenheter. De faktorer som främst påverkar tolknings-processen enligt modellen i figur 1 är följande:
• Signifikanta andra • Egna värderingar
• Förutsättningar och egna erfarenheter • Mål och ambitionsnivå
De personer som har stor betydelse för elevens självbild i modellen är de signifikanta andra. Individen avgör själv vilka som är signifikanta och de har stor betydelse för dennes självbild. De vars åsikt individen bryr sig om är de värderade andra, dessa vill också individen bli omtyckt av. De respekterade andra är de vars omdöme är viktigt och respekteras av
individen. T.ex. kan en lärare vara en respekterad andra. Yrkesvalet gick ofta i arv i tidigare generationer och då utgjorde föräldrarna de signifikanta andra. Idag går inte yrkesvalet i arv på samma vis och föräldern blir inte alltid den signifikanta andra i den aspekten.
Elevens värderingar om vad som är viktigt vad gäller kunnande och insatser påverkas starkt av personer som är känslomässigt och åsiktsmässigt nära d.v.s. signifikanta andra. Gymnasievalet är fritt utifrån elevens förutsättningar och intresse men styrs av den sociala tillhörigheten.
Eleven bedömer sin förmåga att klara olika prestationer på hur omgivningen reagerar och ju äldre eleven är desto fler reaktioner har eleven fått och vilka förutsättningar och tidigare erfarenheter eleven har. Åldern har betydelse eftersom ju fler reaktioner, negativa eller positiva som eleven fått på sitt beteende eller arbetsförmåga, desto bättre blir eleven att klara misslyckande.
Hur eleven når upp till sin ambitionsnivå har stor betydelse för den egna
självvärderingen. Finns det en stor avvikelse mellan elevens mål- och ambitionsnivå kan det påverka självvärderingen negativt. Om eleven tillhör en grupp, t.ex. en klass där normen är en mycket högre ambitionsnivå än elevens, så kan det påverka negativt på självvärderingen. I förlängningen kanske eleven avbryter sin utbildning. Personer med hög självvärdering sätter upp högre mål för sig och har också en tendens att tolka resultatet till deras egen fördel.
3.2 Självuppfattningen
Ahlgren skriver vidare i boken Ungdomar i övergångsåldern om självuppfattningens betydelse. När eleven står inför valet att göra studieavbrott eller inte är tre aspekter viktiga, det är hur eleven ser på sin egen förmåga att klara av uppgiften, att vara uthållig och hur självuppfattningen ser ut. Forskningen om självuppfattningen kan enligt S. Skaalvik delas upp i två forskningstraditioner self-concept- och self-efficacy traditionen.( Hagström.1999)
Individens syn på sig själv och att klara av uppgifter definieras i begreppet self-efficacy. Self-efficacy – traditionens tyngdpunkt avser den kognitiva aspekten på hur eleven bedömer sig klara av vissa situationer och uppgifter. Det synonyma ordet för self-efficacy är i det här sammanhanget självförtroende.
Self-concepttraditionen lägger tyngdpunkten på hur individen värderar sig själv och därmed också försvarar sin egen självvärdering, något som är starkt inom den här traditionen
Både självförtroendet och självvärderingen påverkar individen i avseende hur stark motivationen är att klara en viss situation men även vilket tillvägagångssätt som individen använder för att lösa ett problem. Även uthållighet i olika situationer påverkas av
självförtroendet och självvärderingen. Hur individen löser problem eller tar sig an uppgifter är avhängigt av dennes behov av att försvara sin egen självuppfattning.
Ahlgren menar att en god självkänsla är ett måste för att eleven ska kunna tolka andras reaktioner på sitt beteende och ha mod att ompröva sin bedömning av sig själv för att genom en ackommodationsprocess få en bättre självkännedom. Har eleven en god självkänsla och accepterar sig själv med sina förtjänster och brister utan att se ner på sig själv så är det mycket vunnet. Det är enligt författaren en av skolans viktigaste uppgifter att se till att alla elever känner sig trygga, accepterade och värdefulla. Om eleven känner sig trygg, accepterad och värdefull så är inte risken så stor att de valen eleven gör inte blir väl underbyggt, om det så gäller att välja studieväg eller att avbryta studier eller stanna kvar. ( T .Hagström.1999)
4. RESULTAT
4.1 Redovisning av enkät- och intervjusvar
Jag har valt att redovisa resultatet av enkätsvaren och intervjuerna uppdelat efter frågorna i enkäten. Enkätsvaren redovisas i tabeller, diagram och med kommentarer.
Intervjusvaren redovisas i intervjusvar med undantag av vilken skola, vilket program, vilken årskurs och vilket av valen till gymnasiet eleven blev antagen, resultaten är inräknat i tabell och med kommentar. Resultatet uppdelas inom följande områden:
• Elevgruppens bakgrund
• Inställningen till studier i hemmiljön • Bemötande från skolpersonal
• Kompisar, klasskamraters och andras reaktion på studieavbrottet • Vilken faktor avgjorde studieavbrottet
4.1.1 Elevgruppens bakgrund
Vilken gymnasieskola gick eleven på?Diagram 1. Anger vilken gymnasieskola eleven läste på vid studieavbrottet.
0 2 4 6 8 10 Elever Nösnäsgym nasiet Tjörns gym nasieskola Dingle naturbruk Ester Mosessons Mim ers hus Sinclairgym nasiet
Kommentar: Diagrammet visar att eleverna var fördelade på Nösnäsgymnasiet nio elever och Tjörns gymnasieskola hade fyra Övriga gymnasier hade två elever eller färre.
På vilket program var eleverna antagna? Tabell 1.
B&F BP ES FFG FP HR NP MP OP PRIV SP
1 2 3 4 1 4 1 1 1 1 3
Kommentar: Eleverna var antagna på 18 yrkesförberedande, 2 estetiska, 1 individuellt och 1 studieförberedande program. En klar majoritet hade valt yrkesförberedande program. (Se bilaga 5)
I vilken årskurs gick eleven vid avhoppet? Tabell 2.
Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3
15 6 1
Kommentar: En majoritet av eleverna har svarat att de gick i årskurs ett vid studieavbrottet och sex gick i årskurs två och en elev i årskurs tre. Resultatet visar tydligt att det är ofta tidigt i utbildningen som studieavbrottet sker, något som ökar möjligheterna att börja om i
gymnasieskolan året efter.
Vilket av gymnasievalen kom eleven in på? Tabell 3.
Val nr 1 Val nr 2 Val nr 3 Vet inte
14 3 2 3
Kommentar: Majoriteten av eleverna blev antagna på sitt första val. Intervjusvar: Alla tre kom in på sitt första val.
4.1.2 Inställning till studier i hemmiljön
Elevens föräldrars synpunkter på gymnasievalet. Tabell 4.Att jag skulle bestämma Hade ingen åsikt
De tyckte jag skulle valt ett annat program
De stöttade mig helhjärtat.
De var inte eniga.
6 2 9 2
Kommentar: Nio av eleverna svarar att föräldrar stöttar helhjärtat medan sex svarar att föräldrarna hade ingen åsikt. Två elever svarade att föräldrarna tyckte de skulle valt ett annat program och två elever svarar att föräldrarna var inte eniga.
Intervjusvar: Två av eleverna upplevde att föräldrarna stöttade dem i sitt val medan den tredje berättade att mamman var kritiskt till elevens val.
” Mamma var emot, ville att jag skulle blir advokat eller läkare”. ”Det är inte dom som ska bestämma vad jag ska göra, bara ge råd”.
Vad inspirerade eleven att välja just detta program? Tabell 5.
Eget intresse Kompisar Föräldrar studievägledare Annat
15 1 1 1 1
Kommentar: En majoritet av eleverna svarade att de valt av eget intresse och bara en elev svarar att Studievägledaren har inspirerat till det program som valdes.
Intervjusvar: Två av eleverna svarade att de har deltagit i dramagrupp, det inspirerade till inriktningen på gymnasiet. Den tredjes kommentar av ” jag har alltid grejat med
motorer”, det var det som avgjorde.
Elevens föräldrars utbildningsnivå? Tabell 6. Båda grundskola Båda gymnasium Båda eftergymnasial En eftergymnasial En gymnasie en grundskola Vet inte 2 3 2 5 4 3
Kommentar: Fem elever svarade att en förälder hade eftergymnasial utbildning vilket blir i sig den största gruppen. Övriga svar är relativt jämnt spridda. Endast två elever svarade att båda föräldrarna hade eftergymnasial utbildning.
Intervjusvar: Majoritet av elevernas föräldrar har som högst gymnasieutbildning. Elevernas synpunkter: ”Mamma har pluggat upp gymnasiet nu”. ”Pappa hoppade av efter nian, hade jobb direkt”. ”Mamma gick på gymnasium men hennes mamma ville inte hon skulle läsa”.
Får eleven läxhjälp hemma? Tabell 7.
Ja Ja, när jag behövde Nej, aldrig Vet inte
3 13 3 0
Kommentar: Majoriteten av eleverna svarade att de fick läxhjälp vid behov. Tre av eleverna svarade att de aldrig fick läxhjälp.
Intervjusvar: Alla tre uppger att de har fått hjälp när de behövt. En av elevernas kommentar: ”Mamma kan hjälpa mig nu när hon läst upp gymnasiet”.
Synpunkter på skolans lokaler, klassrum, matsal?
Tabell 8.
Dåligt Mindre bra Bra Utmärkt
1 4 10 4
Kommentar: Tio av eleverna svarade att de tyckte skolmiljön var bra och fyra har svarat utvmärkt. Det blir tillsammans en majoritet som har en positiv syn på skolmiljön. En elev svarade att skolmiljön var dålig och fyra att den var mindre bra.
Intervjusvar: De flesta var nöjda med skolans lokaler, en elev tyckte det var enahanda med bara ett klassrum hela tiden. Det skulle ha behövts mer variation med fler lokaler tyckte eleven.
4.1.3 Bemötande från skolpersonal
Bemötande på skolan av skolpersonal? Tabell 9.Mycket välkommen
Bra bemötande. Inte välkommen Ingen åsikt
3 11 3 2
Kommentar: En knapp majoritet, elva av nitton elever ansågs sig bra bemötta av skolpersonal och tre elever svarade att kände sig mycket välkomna. Medan tre elever svarade att de inte kände sig välkomna av skolpersonal. Tre elever har ingen åsikt om bemötandet.
Intervjusvar: En av elevernas kommentar ” De var jättebra, kramar direkt”. De övriga två ansågs sig väl bemötta på skolan.
Hur gjorde eleven när han/hon började fundera på att avbryta? Tabell 10. Kontaktade Mentor Kontaktade Studievägledaren Kontaktade Kurator/skol- sköterska Pratade med Föräldrar Stannade hemma Kommer inte ihåg 6 3 0 5 4 0
Kommentar: Elevernas svar har en stor spridning. Sex av eleverna svarade att de
kontaktade mentor och tre elever svarade att de kontaktade SYV. Fem av eleverna svarade att de pratade med sina föräldrar. Fyra elever svarade att de stannade hemma.
Intervju: Två av eleverna svarade att de slutade gå till skolan. En av eleverna sökte kontakt med studievägledare i ett halvår utan resultat.
Fick eleven stöd i funderingar om avhopp? Av vad/vem? Tabell 11. I form av Vägledningssamtal Stöd av Mentor/lärare Stöd av Föräldrar
Inget stöd Kommer inte
ihåg
4 3 9 3 0
Kommentar: Nio av eleverna svarade att föräldrarna stöttade. Tre elever svarade att mentor var den som stöttade när eleven stod i begrepp att avbryta studierna. En minoritet av eleverna svarade att de hade fått stöd i form av vägledningssamtal.
Intervjusvar: Två av eleverna berättade att de fick samtalskontakt av kurator. Den tredje tog kontakt med sin SYV från grundskolan.
4.1.4 Kompisar, klasskamrater och andras reaktioner på studieavbrottet.
Känner eleven någon som avbrutit studier? Tabell 12.
Kompisar Klasskamrater Nej
13 4 2
Kommentar: En majoritet av eleverna svarade att de hade kompisar som avbrutit sina gymnasiestudier. Fyra svarade att de hade klasskamrater som avbrutit. Endast två av nitton elever svarade att de inte hade någon kompis eller klasskamrat som avbrutit studier.
Intervjusvar: Majoriteten kände kompisar som hade avbrutit studier. En av eleverna kände ingen som hade avbrutit studierna.
Vad tyckte kompisarna om att eleven avbröt studierna? Tabell 13.
Förstod och stöttade Eleven i beslutet.
Försökte få eleven att stanna kvar
Stöttade men ville inte att eleven skulle sluta
Vet inte
4 5 7 3
Kommentar: En majoritet på fyra plus sju elever svarade att de fick stöttning av sina kompisar i beslutet att avbryta studierna. Även om kompisarna i sju fall inte ville att eleven skulle sluta. Fem elever svarade att kompisarna ville få eleven att stanna kvar i skolan. Tre elever svarade att de inte visste vad kompisarna ansåg om studieavbrottet.
Intervjusvar: Två av eleverna berättade att de inte har någon kommentar till vad kompisarna tyckte om studieavbrottet. En av eleverna hade sin kompis på en annan skola.
Alla tre eleverna verkade inte ha haft någon kompis på skolan.
Elevens synpunkter på resorna till och från skolan? Tabell 14.
Bra, läste läxor på bussen
Tyckte inte resorna var jobbiga
För långa resor och tidiga morgnar
Hade inga långa resor
2 5 6 6
Kommentar: Sex av eleverna svarade att de inte hade långa resor och fem svarade att de inte tyckte resorna var jobbiga. Ytterligare två elever svarade att de läste läxor på bussen. Det blir en majoritet på tretton elever som svarat positivt om resorna till och från skolan. En minoritet av eleverna svarade att de hade för långa resor och för tidiga morgnar. En majoritet av eleverna i studien läste på gymnasieskolor i hemkommun eller i grannkommunen. Se diagram 1.
Intervjusvar: En av eleverna tyckte inte resorna var något problem, ” jag åkte tåg varje dag, jag tyckte det var roligt”. De två andra tyckte annorlunda, ” Det var jobbigt, mycket väntan”. ”Det var jobbigt för det gick inte många bussar hem”.
4.1.5 Vilken faktor avgjorde studieavbrottet
Vilken faktor avgjorde studieavbrottet?
Eleverna ombads att gradera på en skala från ett till fem ur elva alternativ och de skulle också välja en faktor som spelade en avgörande roll i samband med studieavbrottet och den ska ha nummer ett.
Diagram 2. Anger vilken faktor som eleverna valde som den avgörande för studieavbrottet.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 Ettor Felval Skoltrött Klasskamrater Lärarna Skolarbetet svårt Mer stöd i skolarbete
Mer stöd vid avhopp
Kommentar: Diagram 2 visar att sju av eleverna valde skoltrötthet som den avgörande faktorn och fem valde felval. Annat skäl hade fyra elever som de avgörande skälet till avbrottet. Eleverna uppgav att annat skäl var depression, fel gymnasiemodell, sjukdom och ” var tvungen att flytta till ett behandlingshem”.
Diagram 3. Visar hur eleverna graderat faktorerna med undantag av den avgörande nummer ett. 0 1 2 3 4 5 6 7
Tvåor Treor Fyror Femmor
Felval Skoltrött Klasskamrater Lärarna Skolarbetet svårt Mer stöd i skolarbete Mer stöd vid avhopp Lättare med annat Resorna Annat skäl
Kommentar: De faktorer som är med i alla graderingar är skoltrött (röd), lärarna (grön), mer stöd i skolarbetet (orange) och lättare med annat (neongrön). De övriga faktorerna är valda sporadiskt.
Faktorn som handlar om att skolarbetet var svårt (lila) valdes av totalt sju elever.
De faktorer som eleverna valde inom alla de fyra kategorierna i det här diagrammet förmodas ha betydelse för studieavbrottet men de var inte de som definitivt avgjorde eftersom de inte rangordnades som nummer ett.
Intervjusvar: En av eleverna var missnöjd med att vara så mycket på skolan, ville ut och praktisera mera, trivdes inte på skolan. Den andra elevens skäl var att orken tröt, ” jag hade ingen ork” . Den tredje tyckte att ”skolarbetet var för jobbigt, det gick för fort fram”.
4.1.6 Nuläge
Hur ser eleven på beslutet att avbryta studierna. Var det rätt? Tabell 15.
Ja Nej Vet inte Kommentar
12 3 4 Se nedan
Kommentar: En majoritet av eleverna ansåg att det var rätt beslut att avbryta Eleverna hade möjlighet att komplettera med kommentarer:
” Jag önskar att jag stått ut”
”Idag känns det fel att jag avbröt, nu när jag fått distans”
”Både ja och nej eftersom det löste sig, men om jag hade varit kvar hade jag varit färdig med utbildningen nu”. ”Jag ångrar mitt beslut att avbryta studierna”.
Intervjusvar: Två elever av tre uttrycker att de ångrar att de avbröt studierna. ”Jag skulle ha stått på mig för att få det stöd jag hade rätt till”. ” Jag saknar teater och klassen”.
Den tredje tyckte det var rätt beslut att avbryta gymnasiestudierna.
Hur tänkte eleven om studier? Tabell 16.
Viktigt med utbildning och att läsa vidare
Kan tänka sig studera för att få ett yrke
Studera för jag måste Hellre gått ut och jobbat efter nian
3 11 3 2
Kommentar: Elva av eleverna svarade att de ansåg att de kunde tänka sig att studera för att få ett yrke. Detta kan förklara varför en majoritet av eleverna valt yrkesinriktat program se tabell 1. Tre av eleverna svarade att utbildning och vidare studier var viktigt. Tre elever studerade för att de var tvungna. Och två hade hellre gått direkt ut och arbetat efter nian.
Elva plus tre har en positiv inställning till studier. Fjorton av nitton elever.
Intervjusvar: En av eleverna tyckte: ” Inte läsa vidare i alla fall, skolan har aldrig varit min grej”. De två andra eleverna tyckte att gymnasiet är nödvändigt för att få arbete. En av eleverna tycker följande: ”Utbildning är det bästa man har kommit på, utan det skulle man inte komma framåt, eller få hjälp till att göra det man helst vill. Ett sätt att nå sina drömmars
Vad gör eleven idag? Tabell 17.
Gymnasiet Folkhögskola/an
nan utbildning
Arbetar Arbetslös Annat
8 2 2 4 1
Kommentar: Åtta av eleverna går idag i gymnasieskolan och två läser på annan utbildning. Tabell 2 visar att majoriteten av eleverna hade avbrutit sina studier i årskurs ett . De var så unga när de avbröt studierna att det var möjligt att börja om igen. Fyra elever är arbetslösa, de befinner sig i målgruppen för uppföljningsansvaret i kommunen.Två elever har arbete och en gör något annat.
5. ANALYS/DISKUSSION
I min uppsats har jag har valt att analysera orsakerna till studieavbrott på gymnasieskolan hos elever mantalskrivna i Tjörns kommun. Mina frågeställningar var
1. Vilken betydelse har inställningen till studier i hemmiljön som orsak till att elever gör studieavbrott?
2. Vilken betydelse har bemötandet från skolpersonal för elever som gör studieavbrott? 3. Vilken betydelse har det hur individerna i elevens sociala omgivning agerar avseende
studieavbrottet?
4. Vilka är de avgörande faktorerna som gör att eleven avbryter sina gymnasiestudier?
Jag ska här redovisa de svar jag fått på mina frågeställningar i sammandrag för att senare i texten utförligare beskriva svaren. Jag har för att vara så tydlig som möjligt numrerat frågeställningar från nummer 1 till 4.
1. Min undersökning visar att inställningen till studier i hemmiljön har betydelse har min undersökning visat. Föräldrarna fungerar som de signifikanta andra och som förebilder. Om eleven känner sig osäker till studierna och föräldrarna inte stöttar så ligger det närmare till hands att avbryta studierna.
Eleverna i gruppen har enligt sina svar föräldrar med en genomsnittligt låg studiebakgrund, dvs en minoritet hade eftergymnasial utbildning..
2. Skolpersonalens bemötande verkar inte vara en orsak till att elever gör studieavbrott, däremot har det stor betydelse för eleven. Undersökningen visade att eleverna inte vände sig till SYV i första hand inför studieavbrottet. SYV är den personal som skulle varit den naturliga kontakten i sammanhanget.
3. De individer som finns i elevens sociala omgivning är kompisar och klasskamrater i min undersökning. Kompisar och klasskamrater har avbrutit studier och de är i majoritet. Grupptrycket är starkt och elevens status påverkar , det blir då lättare för eleven att avbryta. Individerna i den sociala omgivningen har stor betydelse genom grupptrycket.
4. Min undersökning visar att de avgörande faktorerna för studieavbrottet var skoltrötthet, felval och annat skäl. Att skolarbetet kändes svårt valdes som alternativ av många elever. Hur elevens självkänsla och mål och ambitioner ser ut har stor betydelse för hur eleven ser på sina studier och orka var kvar om skoltröttheten sätter in.
Jag ska nu utförligare beskriva svaren på mina frågeställningar och analysera och diskutera nuläge , vem som ser eleven som inte mår bra, slutsatser samt återkoppling till syfte och frågeställningar.
1. Hemmiljöns betydelse
I min studie har min ambition varit att undersöka Tjörnelevers studieavbrott och vilka faktorer som påverkar eleven. En av faktorerna var hur hemmiljön och inställningen till studier där kan vara en orsak till att elever gör avbrott. I min teoribakgrund har föräldrarna och andra
personer i elevens närhet en mycket viktig roll för individens utveckling till en fullfjädrad människa, de signifikanta andra. Förr i tiden styrdes yrkesvalet av vilket yrke föräldrarna hade, idag påverkas eleverna fortfarande av det men även av föräldrars beteende och syn på skola och studier. Om inte föräldrarna har studerat på gymnasiet och läst vidare så blir just det beteendet ett föredöme för eleven. Det har fungerat för dem då kan det fungera för mig att gå direkt ut och arbeta efter grundskolan kan eleven resonera.
Vilken åsikt föräldrarna, som de signifikanta andra hyste om elevens gymnasieval har betydelse för eleven. Sex elever svarade i undersökningen att föräldrarna inte hade någon åsikt om valet till gymnasiet, utan menade att eleven fick bestämma själv. I det
sammanhanget har det betydelse hur de personer i skolan agerar för att stötta eleven. Det är inte lätt för en 15-åring att ta ett stort beslut själv. Det är kanske inte så märkligt att de sex eleverna senare gör studieavbrott.
En viss splittring fanns enligt elevernas svar angående föräldrarnas inställning till gymnasievalet. Flera av föräldrarna tyckte eleven skulle ha valt något annat. Ett visst motstånd finns hos eleverna att föräldrar styr dem. Två av elevernas föräldrar var inte eniga om vad eleven skulle välja. Eleven är kanske villrådig och föräldrarna oeniga, det kan gynna eleven som inte behöver känna att båda föräldrar var emot valet, utan en höll möjligen med eleven.
En elev i min undersökning har inspirerats av studievägledare att välja det program där eleven sedan blev antagen. Föräldrar, kompisar har i det här fallet inte mycket att säga till om enligt min studie. Majoriteten som har valt eget intresse behöver klart undersökas mer. Vad kommer det sig att de är så många i undersökningen? Vad står det egna intresset för? Det kan vara så att eleven har bakat ihop intryck från sin hemmiljö, kompisar, klasskamrater, studievägledare, lärare och utifrån det tagit beslutet att just det specifika programmet passade bäst utifrån det egna intresset. Men ändå avbröt eleven studierna.
Föräldrars utbildningsnivå har betydelse visar undersökningen. Det är en minoritet av föräldrarna där båda läst högre utbildning än gymnasium. I mina intervjuer kom det fram att när en förälder själv utbildat sig i vuxen ålder så kunde eleven få hjälp med läxor.
Och om föräldrar inte läst efter grundskolan utan direkt gått ut och arbetat så är det något som påverkar eleven om det tar emot i skolan. Det kan kännas lättare att hoppa av och inte läsa vidare om föräldrarna inte har läst vidare.
Tre elever i undersökningen fick aldrig läxhjälp medan majoriteten fick hjälp när de behövde. Föräldrars ointresse eller oförmåga att hjälpa sina barn vid läxläsning är ett ämne för vidare forskning men inget jag tar upp i denna undersökning..
2. Bemötande från skolpersonal.
Nästa faktor som har undersökts är hur bemötandet från skolpersonal kan vara orsak till att elever gör studieavbrott på gymnasiet. I min undersökning har jag undersökt hur eleverna upplever bemötandet på det gymnasium där de avbrutit sina studier. I min teoribakgrund visar jag i en förklaringsmodell, figur 1.s.20 hur individen reagerar på personer i elevens omgivning som i det här fallet är skolpersonal. Elevens beteende och bedrifter bedöms på olika sätt och skolpersonal reagerar på det, då kan eleven tolka det som positivt och förstärka sin självbild genom assimilation, om däremot elevens uppfattning om sig själv inte stämmer med de reaktioner som visar sig i bemötandet så försöker eleven omforma sig till att passa in i bättre genom en ackommationsprocess. I min undersökning har majoriteten upplevt ett bra bemötande av skolpersonal men det finns tre som inte kände sig välkomna. Svaren i min undersökning visar att bemötandet inte var den primära orsaken till studieavbrottet.
Tre elever kände sig inte välkomna. Vilka skäl som eleven grundar sitt svar på är ett ämne för vidare forskning men som inte undersöks här.
När eleven började fundera på att göra studieavbrott så har jag i min undersökning en viss spridning i svaren. En grupp stannade bara hemma och en grupp samtalade med föräldrar och en grupp samtalade med mentor. Endast tre elever kontaktade studievägledare som har i sina rutiner att vägleda eleverna på skolorna och skulle vara den naturliga kontakten i
sammanhanget. Naturlig på grund av att där kan eleverna bolla idéer och framtid och genom vägledning få veta vad som händer och vilka konsekvenser ett studieavbrott ger. Rapporten från Uppsala kommun bekräftar att studievägledare behöver vara mer tillgänglig och finnas till hands för eleverna. ( Nicoalaisen-Sävås, C., 2004)
3. Den sociala omgivningens påverkan.
Hur stor betydelse har det för eleven hur individerna i den närmaste sociala omgivningen agerar avseende studieavbrott? Kompisar, kamrater och andra personer som eleven har relationer och dialoger med kan betecknas som elevens sociala omgivning. Det är inte bara lärarens bedömning och bemötande som är viktig för eleven i skolan. Parallellt med undervisningen pågår processer där eleven påverkas av sin kamratgrupp. Här är det
gruppnormer och värderingar som styr. Min undersökning visare att det.kan ha betydelse om elevens kamrater gör studieavbrott. Om det har i den närmaste kamratkretsen varit elever som gjort studieavbrott så påverkar det kamratgruppen. I min undersökning kände de flesta någon som gjort studieavbrott, 13 av 19 svarade att de hade kompisar som hade avbrutit sina studier. Det är en relativt hög siffra och det verkade även som att eleven fick stöd av sina kompisar när det gällde valet att avbryta.
Det pågår enligt modellen i figur 1 s.20, en ständig tolkningsprocess och är det några ur den närmaste kamratkretsen som avbrutit studier så ligger det inte så långt borta att själv reagera med att göra detsamma I det här sammanhanget har det betydelse hur eleven värderar sig själv och vilken status eleven har i sin kamratgrupp.
Eleven fick stöd av de kompisarna när studieavbrotten blev ett faktum, elva av nitton stöttade eleven. Det är i kamratgruppen som eleven påverkas och blir medveten om sin status i
gruppen. Den metainlärningen som sker genom denna påverkan medverkar till bilden eleven får av sig själv. Är det flera kompisar som avbrutit så blir det ett naturligt val utifrån
kamratgruppens normer och värderingar.
4. Vilken faktor var avgörande för studieavbrottet?
Vilka faktorer är det som gör att eleven till slut avbryter sina gymnasiestudier? I min bakgrund tidigare i arbetet visar olika rapporter att studieavbrottet har berott på skoltrötthet, felval, bristande studievägledning, dålig trivsel, otrivsel med lärare och
klasskamrater, stress, föräldrars inställning till studier m.m. När eleverna fick gradera ett till fem på elva olika orsaker till studieavbrott så blev resultatet skoltrötthet som nummer ett och, nummer två kom felval och tre blev att skolarbetet var för svårt.
När eleven står inför valet att avbryta eller inte är situationen inte annorlunda mot andra svåra val i livet. Då har det betydelse hur elevens självbild ser och hur signifikanta andra reagerar. Om skoltröttheten är stark och skolarbetet känns svårt då är det inte så märkligt att eleven stannar hemma från skolan. Vad är det då som kan hjälpa till att vända den negativa spiralen.
De egna värderingarna och mål och ambitionsnivå har stor betydelse enligt
förklaringsmodellen i teoribakgrunden. Hur reagerar de i elevens sociala omgivning, de signifikanta andra, dvs. föräldrarna på att eleven stannar hemma? Vet de om att eleven skolkar? Min undersökning visar att eleven kontaktar föräldrar men då kan det vara för sent, då kanske eleven har missat så mycket att ett studieavbrott är oundvikligt.
Vilka förutsättningar har eleven att klara av skolarbetet när det blir jobbigt? Har eleven fått positiv respons på tidigare prestationer som ökar självkänslan?
Mål och ambitionsnivå är viktiga aspekter när eleven är skoltrött. Det är nu som motivationen och tron på sig själv prövas. Self-effecy begreppet enligt Skalvik belyser hur individen och i det här fallet eleven klarar av att stanna kvar i skolan. Hur eleven ser på sin egen förmåga att vara uthållig är beroende på hur starkt självförtroendet är hos eleven.
Orsaker till avbrott för Tjörnelever ser inte olika ut mot vad den tidigare forskningen visat i min bakgrund. Det är felval och skoltrötthet och andra individuella skäl som dominerar. I min undersökning har föräldrar en viktig roll som föredöme. Föräldern är även den person som eleven pratar med i första hand när skolan inte känns bra. Skolan behöver se de här eleverna och finnas till hands innan det går så långt att eleven stannar hemma och senare gör
studieavbrott.
En stor del av eleverna i min studie valde felval som den faktor som var avgörande vid
studieavbrottet. Felval kan bero på brister i vägledningsprocessen i grundskolan men kan även ha sina orsaker i elevens självförtroende och syn på sig själv. Hur väl känner eleven sig själv och vilken väg som är bäst. Ett omval i gymnasieskolan tidigt i årskurs ett kanske hade ökat möjligheterna för eleven att stanna kvar och fullfölja sin utbildningen.
Nuläge
När eleverna ser tillbaka på sitt beslut att avbryta studierna så var det tolv som ansåg att det var rätt beslut medan sju elever var negativa och visste inte om det var rätt. Kommentarerna är mest negativa till avbrottet som t.ex. ”
” Jag skulle stått på mig för att få det jag hade rätt till”
Om de sju elever som var negativa och osäkra hade tidigt blivit uppmärksammade av de värderade och respekterade andra i elevens omgivning i det här fallet skolpersonal så kanske eleven inte gjort avbrottet, eller kanske fått möjlighet att göra ett omval inom gymnasieskolan. Omval till ett annat program i början av årskurs ett behöver inte vara omöjligt. Problemet är att skolpersonalen kan inte veta hur det står till om eleverna inte berättar för dem. Och om eleverna inte har en bra relation med skolpersonalen så kanske de inte vill berätta och då är det lättast med föräldrarna, eller stanna hemma.
Eleverna i min undersökning är till stor del positiva till studier för att få ett yrke medan ett fåtal för positiva till att läsa vidare. Det kan vara här som valet av de yrkesförberedande programmens dominans i målgruppen kan förklaras. Studera på gymnasiet för att utbilda sig till ett yrke och få arbete. Är det så att de yrkesförberedande programmen inte är
yrkesförberedande i den omfattningen som eleven har tänkt sig? . En av mina elever efterfrågade mer praktik! Svaret på varför studieavbrotten är många i de yrkesförberedande programmen kan ligga i programmets utformning. Det kan vara för teoretiskt och för långt ifrån verkligheten. Emellertid så var en av de elva stegen i den skrotade gymnasiereformen GY-07 att utveckla lärlingsutbildningen. Om eleverna kommer närmare det praktiska arbetet i form av praktik inom gymnasieskolans ram så kan det minska studieavbrotten.
Tolv av de tjugotvå eleverna i min studie går idag inte på gymnasiet utan de arbetar, läser på folkhögskola, är arbetslösa eller gör annat. De var i minoritet som gjorde avbrott senare än årskurs ett, jag tolkar resultat att majoriteten i min undersökning inte gått tillbaka till
gymnasieskolan efter studieavbrottet. Detta kan betyda att de kanske aldrig skulle börjat läsa på gymnasieskolan utan gått ut och arbetat några år om det funnits möjlighet till det. Det kan också vara så att gymnasieskolan som utbildningsform inte passade de här eleverna.
Vem ser eleven som inte mår bra?
Meads teorier talar om hur föränderlig människan och hur den sociala omgivningen påverkar men även hur viktiga de signikanta och generaliserande andra är och styr eleven åt olika håll. Eleven är ett med sin sociala omgivning och hur mycket ser de signifikanta eller respekterade andra hur egentligen eleven mår? En minoritet av eleverna i min studie hade studievägledare som inspirationskälla inför sitt gymnasieval och när eleverna funderade på att avbryta var det ett fåtal som kontaktade studievägledare!
Studievägledarens uppdrag i en skola är bl.a. med vägledningsamtal göra eleven uppmärksam på sig själv och vilka val den kan göra och visa på konsekvenser av olika val.
Studievägledarens roll är också att uppmuntra och inge hopp och motivera eleven att tro på sin egen förmåga. Jag tror att vägledare- resursen på skolorna idag är för liten i förhållande till antal elever samtidigt behöver eleverna få tydligare kännedom vad studievägledare står för på ett gymnasium. På grundskolan är uppdraget tydligt med praktisk yrkesorientering och vägledning inför gymnasievalet. Min lilla undersökning är ett bevis på det här problemet. En av mina elever i enkätstudien berättade att hon var mycket besviken på sin studievägledare eftersom hon sökte kontakt med denna under minst ett halvår utan resultat.
En studievägledare berättade på ett nätverksmöte att hon var den enda av sin yrkesgrupp på ett gymnasium där 1500 elever var inskrivna. Jag vill lite självkritiskt erkänna att eleverna på det gymnasium jag tjänstgör ibland frågar; ”Vem är du, eller Vad jobbar du med?”. I allmänhet behöver studievägledare marknadsföra sig själva i mycket högre grad än vad som sker idag på skolorna. Studievägledaren behöver synas mera ute och vara mer tillgängliga för samtal i alla skolans miljöer. Lärare och mentor bygger upp en relation med eleven, den relationen kan bygga på att eleven värderar och respekterar läraren, men läraren ska även betygsätta elevens prestationer. En studievägledare betygsätter inte eleverna men hinner inte alltid bygga upp en relation med eleven, det är synd enligt min mening. Om eleven hade en naturlig relation med studievägledaren så blev det naturligt att kontakta denne vid problem som t.ex. felval eller skoltrötthet.
Slutsatser
Avslutningsvis så har jag genom att analysera olika orsaker till studieavbrott på Tjörnelever kommit fram till följande slutsatser:
• De flesta avbryter sina studier från yrkesförberedande program
• Föräldrar är viktiga personer för eleven, som ett föredöme ur avseende på studiebakgrund och personlig inställning till studier.
• Skolpersonalens bemötande har betydelse för elevens attityd till studier men inte avgörande för om eleven avbryter sin utbildning.
• Den sociala omgivningen påverkar eleven på många sätt.
• De faktorer som var avgörande för studieavbrottet var skoltrötthet och felval och att skolarbetet var svårt.
