I min uppsats har jag har valt att analysera orsakerna till studieavbrott på gymnasieskolan hos elever mantalskrivna i Tjörns kommun. Mina frågeställningar var
1. Vilken betydelse har inställningen till studier i hemmiljön som orsak till att elever gör studieavbrott?
2. Vilken betydelse har bemötandet från skolpersonal för elever som gör studieavbrott? 3. Vilken betydelse har det hur individerna i elevens sociala omgivning agerar avseende
studieavbrottet?
4. Vilka är de avgörande faktorerna som gör att eleven avbryter sina gymnasiestudier?
Jag ska här redovisa de svar jag fått på mina frågeställningar i sammandrag för att senare i texten utförligare beskriva svaren. Jag har för att vara så tydlig som möjligt numrerat frågeställningar från nummer 1 till 4.
1. Min undersökning visar att inställningen till studier i hemmiljön har betydelse har min undersökning visat. Föräldrarna fungerar som de signifikanta andra och som förebilder. Om eleven känner sig osäker till studierna och föräldrarna inte stöttar så ligger det närmare till hands att avbryta studierna.
Eleverna i gruppen har enligt sina svar föräldrar med en genomsnittligt låg studiebakgrund, dvs en minoritet hade eftergymnasial utbildning..
2. Skolpersonalens bemötande verkar inte vara en orsak till att elever gör studieavbrott, däremot har det stor betydelse för eleven. Undersökningen visade att eleverna inte vände sig till SYV i första hand inför studieavbrottet. SYV är den personal som skulle varit den naturliga kontakten i sammanhanget.
3. De individer som finns i elevens sociala omgivning är kompisar och klasskamrater i min undersökning. Kompisar och klasskamrater har avbrutit studier och de är i majoritet. Grupptrycket är starkt och elevens status påverkar , det blir då lättare för eleven att avbryta. Individerna i den sociala omgivningen har stor betydelse genom grupptrycket.
4. Min undersökning visar att de avgörande faktorerna för studieavbrottet var skoltrötthet, felval och annat skäl. Att skolarbetet kändes svårt valdes som alternativ av många elever. Hur elevens självkänsla och mål och ambitioner ser ut har stor betydelse för hur eleven ser på sina studier och orka var kvar om skoltröttheten sätter in.
Jag ska nu utförligare beskriva svaren på mina frågeställningar och analysera och diskutera nuläge , vem som ser eleven som inte mår bra, slutsatser samt återkoppling till syfte och frågeställningar.
1. Hemmiljöns betydelse
I min studie har min ambition varit att undersöka Tjörnelevers studieavbrott och vilka faktorer som påverkar eleven. En av faktorerna var hur hemmiljön och inställningen till studier där kan vara en orsak till att elever gör avbrott. I min teoribakgrund har föräldrarna och andra
personer i elevens närhet en mycket viktig roll för individens utveckling till en fullfjädrad människa, de signifikanta andra. Förr i tiden styrdes yrkesvalet av vilket yrke föräldrarna hade, idag påverkas eleverna fortfarande av det men även av föräldrars beteende och syn på skola och studier. Om inte föräldrarna har studerat på gymnasiet och läst vidare så blir just det beteendet ett föredöme för eleven. Det har fungerat för dem då kan det fungera för mig att gå direkt ut och arbeta efter grundskolan kan eleven resonera.
Vilken åsikt föräldrarna, som de signifikanta andra hyste om elevens gymnasieval har betydelse för eleven. Sex elever svarade i undersökningen att föräldrarna inte hade någon åsikt om valet till gymnasiet, utan menade att eleven fick bestämma själv. I det
sammanhanget har det betydelse hur de personer i skolan agerar för att stötta eleven. Det är inte lätt för en 15-åring att ta ett stort beslut själv. Det är kanske inte så märkligt att de sex eleverna senare gör studieavbrott.
En viss splittring fanns enligt elevernas svar angående föräldrarnas inställning till gymnasievalet. Flera av föräldrarna tyckte eleven skulle ha valt något annat. Ett visst motstånd finns hos eleverna att föräldrar styr dem. Två av elevernas föräldrar var inte eniga om vad eleven skulle välja. Eleven är kanske villrådig och föräldrarna oeniga, det kan gynna eleven som inte behöver känna att båda föräldrar var emot valet, utan en höll möjligen med eleven.
En elev i min undersökning har inspirerats av studievägledare att välja det program där eleven sedan blev antagen. Föräldrar, kompisar har i det här fallet inte mycket att säga till om enligt min studie. Majoriteten som har valt eget intresse behöver klart undersökas mer. Vad kommer det sig att de är så många i undersökningen? Vad står det egna intresset för? Det kan vara så att eleven har bakat ihop intryck från sin hemmiljö, kompisar, klasskamrater, studievägledare, lärare och utifrån det tagit beslutet att just det specifika programmet passade bäst utifrån det egna intresset. Men ändå avbröt eleven studierna.
Föräldrars utbildningsnivå har betydelse visar undersökningen. Det är en minoritet av föräldrarna där båda läst högre utbildning än gymnasium. I mina intervjuer kom det fram att när en förälder själv utbildat sig i vuxen ålder så kunde eleven få hjälp med läxor.
Och om föräldrar inte läst efter grundskolan utan direkt gått ut och arbetat så är det något som påverkar eleven om det tar emot i skolan. Det kan kännas lättare att hoppa av och inte läsa vidare om föräldrarna inte har läst vidare.
Tre elever i undersökningen fick aldrig läxhjälp medan majoriteten fick hjälp när de behövde. Föräldrars ointresse eller oförmåga att hjälpa sina barn vid läxläsning är ett ämne för vidare forskning men inget jag tar upp i denna undersökning..
2. Bemötande från skolpersonal.
Nästa faktor som har undersökts är hur bemötandet från skolpersonal kan vara orsak till att elever gör studieavbrott på gymnasiet. I min undersökning har jag undersökt hur eleverna upplever bemötandet på det gymnasium där de avbrutit sina studier. I min teoribakgrund visar jag i en förklaringsmodell, figur 1.s.20 hur individen reagerar på personer i elevens omgivning som i det här fallet är skolpersonal. Elevens beteende och bedrifter bedöms på olika sätt och skolpersonal reagerar på det, då kan eleven tolka det som positivt och förstärka sin självbild genom assimilation, om däremot elevens uppfattning om sig själv inte stämmer med de reaktioner som visar sig i bemötandet så försöker eleven omforma sig till att passa in i bättre genom en ackommationsprocess. I min undersökning har majoriteten upplevt ett bra bemötande av skolpersonal men det finns tre som inte kände sig välkomna. Svaren i min undersökning visar att bemötandet inte var den primära orsaken till studieavbrottet.
Tre elever kände sig inte välkomna. Vilka skäl som eleven grundar sitt svar på är ett ämne för vidare forskning men som inte undersöks här.
När eleven började fundera på att göra studieavbrott så har jag i min undersökning en viss spridning i svaren. En grupp stannade bara hemma och en grupp samtalade med föräldrar och en grupp samtalade med mentor. Endast tre elever kontaktade studievägledare som har i sina rutiner att vägleda eleverna på skolorna och skulle vara den naturliga kontakten i
sammanhanget. Naturlig på grund av att där kan eleverna bolla idéer och framtid och genom vägledning få veta vad som händer och vilka konsekvenser ett studieavbrott ger. Rapporten från Uppsala kommun bekräftar att studievägledare behöver vara mer tillgänglig och finnas till hands för eleverna. ( Nicoalaisen-Sävås, C., 2004)
3. Den sociala omgivningens påverkan.
Hur stor betydelse har det för eleven hur individerna i den närmaste sociala omgivningen agerar avseende studieavbrott? Kompisar, kamrater och andra personer som eleven har relationer och dialoger med kan betecknas som elevens sociala omgivning. Det är inte bara lärarens bedömning och bemötande som är viktig för eleven i skolan. Parallellt med undervisningen pågår processer där eleven påverkas av sin kamratgrupp. Här är det
gruppnormer och värderingar som styr. Min undersökning visare att det.kan ha betydelse om elevens kamrater gör studieavbrott. Om det har i den närmaste kamratkretsen varit elever som gjort studieavbrott så påverkar det kamratgruppen. I min undersökning kände de flesta någon som gjort studieavbrott, 13 av 19 svarade att de hade kompisar som hade avbrutit sina studier. Det är en relativt hög siffra och det verkade även som att eleven fick stöd av sina kompisar när det gällde valet att avbryta.
Det pågår enligt modellen i figur 1 s.20, en ständig tolkningsprocess och är det några ur den närmaste kamratkretsen som avbrutit studier så ligger det inte så långt borta att själv reagera med att göra detsamma I det här sammanhanget har det betydelse hur eleven värderar sig själv och vilken status eleven har i sin kamratgrupp.
Eleven fick stöd av de kompisarna när studieavbrotten blev ett faktum, elva av nitton stöttade eleven. Det är i kamratgruppen som eleven påverkas och blir medveten om sin status i
gruppen. Den metainlärningen som sker genom denna påverkan medverkar till bilden eleven får av sig själv. Är det flera kompisar som avbrutit så blir det ett naturligt val utifrån
kamratgruppens normer och värderingar.
4. Vilken faktor var avgörande för studieavbrottet?
Vilka faktorer är det som gör att eleven till slut avbryter sina gymnasiestudier? I min bakgrund tidigare i arbetet visar olika rapporter att studieavbrottet har berott på skoltrötthet, felval, bristande studievägledning, dålig trivsel, otrivsel med lärare och
klasskamrater, stress, föräldrars inställning till studier m.m. När eleverna fick gradera ett till fem på elva olika orsaker till studieavbrott så blev resultatet skoltrötthet som nummer ett och, nummer två kom felval och tre blev att skolarbetet var för svårt.
När eleven står inför valet att avbryta eller inte är situationen inte annorlunda mot andra svåra val i livet. Då har det betydelse hur elevens självbild ser och hur signifikanta andra reagerar. Om skoltröttheten är stark och skolarbetet känns svårt då är det inte så märkligt att eleven stannar hemma från skolan. Vad är det då som kan hjälpa till att vända den negativa spiralen.
De egna värderingarna och mål och ambitionsnivå har stor betydelse enligt
förklaringsmodellen i teoribakgrunden. Hur reagerar de i elevens sociala omgivning, de signifikanta andra, dvs. föräldrarna på att eleven stannar hemma? Vet de om att eleven skolkar? Min undersökning visar att eleven kontaktar föräldrar men då kan det vara för sent, då kanske eleven har missat så mycket att ett studieavbrott är oundvikligt.
Vilka förutsättningar har eleven att klara av skolarbetet när det blir jobbigt? Har eleven fått positiv respons på tidigare prestationer som ökar självkänslan?
Mål och ambitionsnivå är viktiga aspekter när eleven är skoltrött. Det är nu som motivationen och tron på sig själv prövas. Self-effecy begreppet enligt Skalvik belyser hur individen och i det här fallet eleven klarar av att stanna kvar i skolan. Hur eleven ser på sin egen förmåga att vara uthållig är beroende på hur starkt självförtroendet är hos eleven.
Orsaker till avbrott för Tjörnelever ser inte olika ut mot vad den tidigare forskningen visat i min bakgrund. Det är felval och skoltrötthet och andra individuella skäl som dominerar. I min undersökning har föräldrar en viktig roll som föredöme. Föräldern är även den person som eleven pratar med i första hand när skolan inte känns bra. Skolan behöver se de här eleverna och finnas till hands innan det går så långt att eleven stannar hemma och senare gör
studieavbrott.
En stor del av eleverna i min studie valde felval som den faktor som var avgörande vid
studieavbrottet. Felval kan bero på brister i vägledningsprocessen i grundskolan men kan även ha sina orsaker i elevens självförtroende och syn på sig själv. Hur väl känner eleven sig själv och vilken väg som är bäst. Ett omval i gymnasieskolan tidigt i årskurs ett kanske hade ökat möjligheterna för eleven att stanna kvar och fullfölja sin utbildningen.
Nuläge
När eleverna ser tillbaka på sitt beslut att avbryta studierna så var det tolv som ansåg att det var rätt beslut medan sju elever var negativa och visste inte om det var rätt. Kommentarerna är mest negativa till avbrottet som t.ex. ”
” Jag skulle stått på mig för att få det jag hade rätt till”
Om de sju elever som var negativa och osäkra hade tidigt blivit uppmärksammade av de värderade och respekterade andra i elevens omgivning i det här fallet skolpersonal så kanske eleven inte gjort avbrottet, eller kanske fått möjlighet att göra ett omval inom gymnasieskolan. Omval till ett annat program i början av årskurs ett behöver inte vara omöjligt. Problemet är att skolpersonalen kan inte veta hur det står till om eleverna inte berättar för dem. Och om eleverna inte har en bra relation med skolpersonalen så kanske de inte vill berätta och då är det lättast med föräldrarna, eller stanna hemma.
Eleverna i min undersökning är till stor del positiva till studier för att få ett yrke medan ett fåtal för positiva till att läsa vidare. Det kan vara här som valet av de yrkesförberedande programmens dominans i målgruppen kan förklaras. Studera på gymnasiet för att utbilda sig till ett yrke och få arbete. Är det så att de yrkesförberedande programmen inte är
yrkesförberedande i den omfattningen som eleven har tänkt sig? . En av mina elever efterfrågade mer praktik! Svaret på varför studieavbrotten är många i de yrkesförberedande programmen kan ligga i programmets utformning. Det kan vara för teoretiskt och för långt ifrån verkligheten. Emellertid så var en av de elva stegen i den skrotade gymnasiereformen GY-07 att utveckla lärlingsutbildningen. Om eleverna kommer närmare det praktiska arbetet i form av praktik inom gymnasieskolans ram så kan det minska studieavbrotten.
Tolv av de tjugotvå eleverna i min studie går idag inte på gymnasiet utan de arbetar, läser på folkhögskola, är arbetslösa eller gör annat. De var i minoritet som gjorde avbrott senare än årskurs ett, jag tolkar resultat att majoriteten i min undersökning inte gått tillbaka till
gymnasieskolan efter studieavbrottet. Detta kan betyda att de kanske aldrig skulle börjat läsa på gymnasieskolan utan gått ut och arbetat några år om det funnits möjlighet till det. Det kan också vara så att gymnasieskolan som utbildningsform inte passade de här eleverna.
Vem ser eleven som inte mår bra?
Meads teorier talar om hur föränderlig människan och hur den sociala omgivningen påverkar men även hur viktiga de signikanta och generaliserande andra är och styr eleven åt olika håll. Eleven är ett med sin sociala omgivning och hur mycket ser de signifikanta eller respekterade andra hur egentligen eleven mår? En minoritet av eleverna i min studie hade studievägledare som inspirationskälla inför sitt gymnasieval och när eleverna funderade på att avbryta var det ett fåtal som kontaktade studievägledare!
Studievägledarens uppdrag i en skola är bl.a. med vägledningsamtal göra eleven uppmärksam på sig själv och vilka val den kan göra och visa på konsekvenser av olika val.
Studievägledarens roll är också att uppmuntra och inge hopp och motivera eleven att tro på sin egen förmåga. Jag tror att vägledare- resursen på skolorna idag är för liten i förhållande till antal elever samtidigt behöver eleverna få tydligare kännedom vad studievägledare står för på ett gymnasium. På grundskolan är uppdraget tydligt med praktisk yrkesorientering och vägledning inför gymnasievalet. Min lilla undersökning är ett bevis på det här problemet. En av mina elever i enkätstudien berättade att hon var mycket besviken på sin studievägledare eftersom hon sökte kontakt med denna under minst ett halvår utan resultat.
En studievägledare berättade på ett nätverksmöte att hon var den enda av sin yrkesgrupp på ett gymnasium där 1500 elever var inskrivna. Jag vill lite självkritiskt erkänna att eleverna på det gymnasium jag tjänstgör ibland frågar; ”Vem är du, eller Vad jobbar du med?”. I allmänhet behöver studievägledare marknadsföra sig själva i mycket högre grad än vad som sker idag på skolorna. Studievägledaren behöver synas mera ute och vara mer tillgängliga för samtal i alla skolans miljöer. Lärare och mentor bygger upp en relation med eleven, den relationen kan bygga på att eleven värderar och respekterar läraren, men läraren ska även betygsätta elevens prestationer. En studievägledare betygsätter inte eleverna men hinner inte alltid bygga upp en relation med eleven, det är synd enligt min mening. Om eleven hade en naturlig relation med studievägledaren så blev det naturligt att kontakta denne vid problem som t.ex. felval eller skoltrötthet.
Slutsatser
Avslutningsvis så har jag genom att analysera olika orsaker till studieavbrott på Tjörnelever kommit fram till följande slutsatser:
• De flesta avbryter sina studier från yrkesförberedande program
• Föräldrar är viktiga personer för eleven, som ett föredöme ur avseende på studiebakgrund och personlig inställning till studier.
• Skolpersonalens bemötande har betydelse för elevens attityd till studier men inte avgörande för om eleven avbryter sin utbildning.
• Den sociala omgivningen påverkar eleven på många sätt.
• De faktorer som var avgörande för studieavbrottet var skoltrötthet och felval och att skolarbetet var svårt.
• Självförtroende och mål och ambitioner har betydelse när eleven står inför valet att avbryta eller inte sina studier
• Alla elever behöver bli sedda och bekräftade i större utsträckning än idag. • Studievägledarna behöver bli mer tydliga och synliga för att hinna bygga upp
relationer med eleverna.
Återkoppling till syftet och frågeställningarna.
Syftet med min undersökning var att analysera orsakerna till studieavbrott med fokus på hemmiljö, bemötande från skolpersonal, närmaste omgivningen och vilken faktor som gjorde att eleven avbröt sina studier.
Jag anser att med mitt resultat av min undersökning och analys/diskussion har besvarat frågorna utifrån ett Tjörn-perspektiv.