Begåvade elever, fortfarande osynliga?

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Begåvade elever, fortfarande osynliga?

En studie om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och

särskilt begåvade elever inom spetsutbildningen på gymnasiet

Gifted students, still invisible?

A study on how career counselors work with high-performing and especially

talented students in top-level education in high school

Camilla Hugosson

Pernilla Norelind

Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

Examinator: Elin Ennerberg Handledare: Anders Hallqvist

3

Sammanfattning

Denna uppsats handlar om studie- och yrkesvägledning bland högpresterande och särskilt begåvade elever. Tidigare forskning visar på att den här elevgruppen inte är tillräckligt synliggjord och uppmärksammad inom skolvärlden. Därför är syftet med studien att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Våra frågeställningar är: Hur framträder högpresterande och särskilt begåvade elever i studie- och yrkesvägledares verksamhet? Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare med högpresterande och särskilt begåvade elever? och Vilken förståelse har studie- och yrkesvägledare för högpresterande och särskilt begåvade elevers behov i karriärvägledningsprocessen? För att besvara frågeställningar valde vi en kvalitativ metod med hermeneutisk forskningsansats. Empirin analyserades med stöd av Gardners intelligensteori och Peavys vägledningsteori samt Renzullis begåvningsmodell med utvalda begrepp. Huvudresultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar likadant med högpresterande och särskilt begåvade elever som med andra elevgrupper. Dock ses skillnader i hur högpresterande och särskilt begåvade elever framträder i studie- och yrkesvägledarnas verksamhet samt vilka behov de har i karriärvägledningsprocessen.

Nyckelord: högpresterande, karriärvägledning, spetsutbildning, studie- och yrkesvägledare, särskilt begåvade.

4

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare Anders Hallqvist för den återkoppling vi har fått via Skype och mail under arbetets gång. Han har givit oss konstruktiv kritik och förslag vilket har gjort att vår studie har förbättrats och utvecklats. Vi vill även tacka informanterna som medverkade i vår studie, utan er hade inte den här studien kunnat genomföras. Ett stort tack även till varandra för ett gott samarbete under processens alla delar. Där vi har skrattat, lidit, kämpat och motiverat varandra men framförallt haft ett positivt förhållningssätt under hela tiden.

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi arbetat dagligen genom att vi träffats på digitala plattformar såsom Messenger, Google Drive och Skype. Vi har utfört alla arbetsmoment tillsammans från studiens början till det att examensarbetet var färdigställt, det har bidragit till värdefull utveckling för oss båda.

Pernilla och Camilla Google Drive 2020

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Den allmänna uppfattningen ... 10

2.2 Perfektionism och förväntningar ... 11

2.3 Begränsade karriärval ... 13

2.4 Begreppen högpresterande och särskilt begåvade ... 13

2.5 Sammanfattning ... 14

3. Teori ... 16

3.1 Gardners teori om intelligenser ... 16

3.2 Renzullis begåvningsmodell ... 18 3.3 Peavys vägledningsteori ... 20 3.4 Sammanfattning ... 21 4. Metod ... 23 4.1 Metodval ... 23 4.2 Urval av undersökningsenheter ... 24 4.3 Datainsamling ... 24

4.4 Reliabilitet och Validitet ... 25

4.5 Analysform ... 26

4.6 Etiska ställningstaganden ... 27

5. Resultatredovisning ... 28

5.1 Kännedom och förförståelse ... 28

5.2 Arbetssätt vid karriärvägledningsprocessen ... 30

5.3 Dilemman och utmaningar ... 31

5.4 Sammanfattning ... 32

6. Analys ... 34

6.1 Uppfattningen om de begåvade eleverna ... 34

6.2 Karriärvägledningsarbetet ... 36

6.3 Sammanfattning ... 37

7. Slutsatser och diskussion ... 39

6 7.2 Resultatdiskussion ... 41 7.3 Metoddiskussion ... 43 7.4 Vidare forskning ... 43 8. Avslutande kommentarer ... 45 Referenser ... 46 Bilaga 1 ... 50 Bilaga 2 ... 51

7

1. Inledning

Under den verksamhetsförlagda utbildningen kom vi i kontakt med gruppen högpresterande och särskilt begåvade elever. Enligt vår uppfattning verkar det som att den högpresterande och särskilt begåvade elevgruppen generellt inte är tillräckligt synliggjord och uppmärksammad inom skolvärlden. Vi saknar även specifik kunskap hur vi som blivande studie- och yrkesvägledare ska kunna tillämpa en så god kvalitet i karriärvägledningsprocessen som möjligt för elevgruppen. Det märks att det finns en kunskapslucka och därav är vi intresserade av att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever som går på gymnasiets spetsutbildningar.

På skolverkets hemsida finns riktlinjer ur läroplanen (Gy 11) och där framkommer bland annat:

Alla som arbetar i skolan ska

● ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt,

● uppmärksamma och stödja elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och

● samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Rektorns ansvar

● undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar, särskilt stöd samt andra stödåtgärder som de behöver (Skolverket u.å.).

Begreppet högpresterande elever karakteriseras av att eleverna har höga meritvärden från skolan. Det vill säga att de presterar toppbetyg genomgående i ämnena (Skolinspektionen 2018, 50). Elevgruppen uppskattas utgöra 15–20 procent av populationen (Mattsson och

8

Pettersson 2020, 9–10). Forskare använder sig av olika begrepp gällande särskilt begåvade elever. I Sverige används främst två begrepp: särbegåvade och särskilt begåvade elever. Begreppet särbegåvade myntades av professor Roland S Persson i Annorlunda land - Särbegåvningens psykologi (Persson 1997, 21). Vi har valt att använda definitionen särskilt begåvade elever. Begreppet särskilt begåvade elever kännetecknas av att eleverna har en exceptionell förmåga i ett eller flera områden i skolan (Skolinspektionen 2018, 50). Den särskilt begåvade elevgruppen approximeras till fem procent av populationen (Mattsson och Pettersson 2020, 9–10).

För högpresterande och särskilt begåvade elever med ett speciellt intresse eller talang finns idag gymnasieskolor med spetsutbildningar både som är permanenta och som är i försöksverksamhet. Sedan tidigare finns permanenta spetsutbildningar inom det estetiska området med inriktningar såsom bild, formgivning, musik, dans och teater. Teoretiska spetsutbildningar som har beviljats tillstånd av skolverket är inom naturvetenskap, matematik, samhällsvetenskap, teknik och humaniora. Sista intag till utbildningarna som bedrivs på försöksverksamhet är höstterminen 2021. På spetsutbildningar är studietakten snabbare samt att eleverna får fördjupa och bredda sina kunskaper inom spetsområdet. Det skapas också möjligheter att parallellt läsa kurser vid universitet och högskola (Spetsutbildningar u.å.). Eva Duhran, avdelningschef på skolverket, säger:

Många elever tycker att spetsutbildningen ger dem en möjlighet att utvecklas i sin takt och möta andra elever och lärare med samma intresse. Många vittnar om att skolan tidigare inte klarat av att möta deras behov av stimulans och utveckling (Skolverket 2019).

Hitintills har endast ett fåtal forskningsstudier på den högpresterande och särskilt begåvade elevgruppen genomförts i Sverige. Därav har Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med sju kommuner tagit fram en generell handlingsplan för att stödja skolors arbete och öka kunskapen om särskilt begåvade elever (SKL 2016).

Vi vill med detta examensarbete bidra med en ökad förståelse för den högpresterande och särskilt begåvade elevgruppens behov i karriärvägledningsprocessen och hur vi i vår yrkesprofession kan vägleda dem till att fatta välgrundade val inför framtiden.

9

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. För att besvara syftet har vi valt att utgå från följande frågeställningar:

1. Hur framträder högpresterande och särskilt begåvade elever i studie- och yrkesvägledares verksamhet?

2. Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare med högpresterande och särskilt begåvade elever?

3. Vilken förståelse har studie- och yrkesvägledare för högpresterande och särskilt begåvade elevers behov i karriärvägledningsprocessen?

10

2. Tidigare forskning

I det här kapitlet redovisas tidigare forskning som vi finner relevant för studiens syfte vilket är att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Vi använder fyra vetenskapliga artiklar varav en svensk och tre internationella samt rapporter från skolverket och skolinspektionen. De forskningsområden som tas upp har delats in följande teman: den allmänna uppfattningen, perfektionism och förväntningar, begränsade karriärval samt begreppen högpresterande och särskilt begåvade. Från kapitlet tidigare forskning till och med kapitlet avslutande kommentarer kommer termen begåvade elever att användas gemensamt i de flesta fall för begreppen högpresterande och särskilt begåvade elever.

2.1 Den allmänna uppfattningen

Generellt finns det ett allmänt antagande om att begåvade elever själva kan fatta viktiga karriärbeslut i och med deras höga intelligens (Chen & Wong 2013, 121 och Muratori & Klose Smith 2015, 173). Vidare är den allmänna uppfattningen att begåvade elever behöver i mindre utsträckning eller inte överhuvudtaget alls någon karriärvägledning då de förväntas att intuitivt förstå karriärprocesser och karriärvägar på grund av deras höga begåvningsnivå. Dock visar forskning att antagandet inte stämmer utan att det i själva verket är tvärtom, att den begåvade elevgruppen behöver en långsiktig karriärplanering (Chen & Wong 2013, 121– 122 och Muratori & Klose Smith 2015, 173).

Enligt skolinspektionen (2018) råder det likaså i Sverige en allmän uppfattning om att högpresterande elever är en homogen grupp som anses vara självgående. Vilket bidrar till att elevgruppen erhåller bristande behovsanpassning och stöd som i sin tur kan generera prestationsrelaterad stress (Skolinspektionen 2018, 5). Skolverket ser likadana tendenser för

11

särskilt begåvade elever där behovsanpassning är avsaknad, på grund av argumentationen elitism, vilket kan bland annat leda till psykisk ohälsa (Mattsson och Pettersson 2020, 7). Även Persson, professor i pedagogisk psykologi, tar upp att bristande förståelse och stöd till den begåvade elevgruppen har medfört psykisk ohälsa. Detta då skolan i Sverige endast har varit inriktad mot att stödja elever med svårigheter att nå kunskapskraven och således har speciell undervisning för begåvade elever varit näst intill obefintlig (Persson 2014, 130).

Internationell forskning har undersökt vilka utmaningar och barriärer som begåvade elever kan stöta på i processen med att utforska och planera framtida karriärvägar. Det framkommer att vägledare stödjer bäst de begåvade eleverna genom att använda karriärteoretiska ramverk såsom John Krumboltz, Donald E. Super och Linda Gottfredson i karriärvägledningen. De påverkansfaktorer som framträder är främst perfektionism och begränsade karriärval (Chen & Wong 2013, 122–124 och Muratori & Klose Smith 2015, 174–178).

Kennedy och Farley menar i sin studie att begåvning inte orsakar problem eller besvär hos eleven, men att förstå en elevs begåvning kan hjälpa vägledaren att bäst förstå elevens utmaningar och hur de kan stödja eleven. Därmed behöver vägledare anpassa sitt perspektiv för att möta begåvade elever i karriärprocessen (Kennedy & Farley 2018, 362).

2.2 Perfektionism och förväntningar

Forskning visar att begreppet perfektionism är en egenskap som många begåvade elever innehar och kan vara en bidragande påverkansfaktor vid karriärplanering och beslut. Perfektionism är en inre drivkraft där individen alltid vill prestera sitt bästa och har höga förväntningar på sig själv att uppnå sina uppsatta mål (Chen & Wong 2013, 123). Det som utmärker perfektionism är vikten av att åstadkomma sitt bästa och är en personlig egenskap som påverkar individen antingen positivt eller negativt. Positiv påverkan är när individen mår bra av sina perfektionistiska drag. Där ansvarstagande och ansträngning handlar om eget självförverkligande. Negativ påverkan är när individen ställer orimliga krav på sig själv, att kunna direkt och prestera toppresultat utan misstag. De upplever ofta att föräldrar och omgivning ställer krav på dem att vara perfekta (2013, 123). Resultatet kan slutligen bli att perfektionismen leder till begränsningar i valbara alternativ då karriärvalet exempelvis ska

12

överensstämma med egna och föräldrars eller omgivningens förväntningar att uppnå den perfekta karriären vilket kan leda till oro eller ångest, enligt Chen och Wong (2013, 124).

Utan tvekan kan begåvade elever känna ett krav från exempelvis föräldrar och lärare om att uppnå en högre akademisk nivå och lyckad karriär, skriver Muratori och Klose Smith (2015, 177). Genom att omgivningen uttrycker antingen implicit eller explicit att de begåvade eleverna har förmågan och förutsättningen att lyckas inom prestigefyllda yrkesområden kan de många gånger känna sig tvingade att eftersträva detta trots önskan om något annat. Samhällets normer är också en påverkansfaktor för begåvade elever eftersom värderingarna om vilka yrken som ger hög status präglas redan från tidig barndom. Därför kan prestigefyllda utbildningsvägar, välrenommerade skolor och universitet vara delmål i utmaningen till att uppnå det ideala karriärmålet (2015, 177).

Även i en rapport av skolverket (2019) där teoretiska spetsutbildningar utvärderas framkommer det att högpresterande elever ställer höga prestationskrav på sig själva och har ambitionen att eftersträva betyget A i alla kurser. Likaså känner spetseleverna ett allmänt krav från andra lärare än i spetsämnet att de ska prestera toppresultat i alla ämnen trots att det kanske enbart är spetsämnet som de är särskilt intresserade av och begåvade i. Däremot poängterar eleverna att psykisk ohälsa och negativ stress förhindras genom klasskamraternas gemensamma intresse och den positiva miljön som existerar inom spetsutbildningen (Skolverket 2019, 21).

Likaså tar Kennedy och Farley upp begreppet perfektionism och menar att en sida av ett perfektionistiskt tänkande är ett dikotomt tänkande, där begåvade elever tror att ett betyg antingen är perfekt eller värdelöst. De påpekar också att de begåvade eleverna kan påverkas av en prestationsbaserad ångest i den akademiska miljön. Detta genom att när de begåvade eleverna går på en utbildning med enbart andra begåvade elever ökar deras medvetenhet om sin prestation (2018, 364). Kennedy och Farley ger exempel på att två begåvades perfektionism kommer inte att visa på samma driv eller att de är drivna av samma tankar. Därför är det av vikt att en vägledare alltid börjar med att ta sig tid att lära känna den begåvade eleven som en individ (2018, 236).

13

2.3 Begränsade karriärval

Eftersom begåvade elever har en förmåga att lyckas inom ett flertal områden, vilket benämns med begreppet multipotentialitet, antas det att de har obegränsade valmöjligheter i sitt karriärval (Chen & Wong 2013, 122). Emellertid kan besluten bli mer komplexa på grund av för många karriäralternativ. Faktum är att forskningen visar att majoriteten av de begåvade eleverna begränsar karriärvalet till endast ett fåtal yrkesalternativ. Det smala utbudet innebär att karriärvalet tenderar i allmänhet bli ett prestigefyllt yrke med hög status såsom läkare och forskare. Vilket Chen och Wong anser vara en barriär då de begåvade eleverna kanske inte inser sin potential inom andra karriärområden (2013, 122–123). Slutligen kan resultatet bli att begåvade elever begränsas av sin strävan efter hög status och prestigefyllda yrken genom att försaka karriäralternativ som kunde gett en större tillfredsställelse (2013, 124).

Även Muratori och Klose Smith tar upp att begreppet multipotentialitet kan ses som en utmaning i karriärvalet för begåvade elever men antyder däremot att dilemmat snarare föreligger i en bristande beslutsförmåga. Med hjälp av Gottfredsons teori circumscription and compromise menar Muratori och Klose Smith att vägledare skulle kunna stötta begåvade elever i beslutsförmågan genom att tillsammans undersöka intressen, förmågor och kompetenser (2015, 175).

2.4 Begreppen högpresterande och särskilt begåvade

I den vetenskapliga artikeln i tidskriften Socialmedicin sammanställer Roland S Persson aktuell forskning över det tvärvetenskapliga fenomenet intellektuell begåvning. Persson föreslår en teoretisk definition för Skandinavien. I en population med utgångspunkt från normalfördelning antas det finnas “ungefär 15–20 % måttlig särbegåvade individer (benämns också högpresterande), 2–4% högeligen särbegåvade, högst 0,0003% exceptionella och färre än 0,00002% genialt särbegåvade” (Persson 2014, 129). I en kontext där medelnormen dominerar riskerar dessa individer på olika sätt att marginaliseras eller stigmatiseras. Enligt Persson är det vanligt att högpresterande och särbegåvade misstänkliggörs eller exkluderas

14

därför att de utgör ett mer eller mindre omedvetet hot mot sin omgivning. Detta får uppenbara sociala, pedagogiska och kliniska konsekvenser.

År 1997 konstruerade Persson begreppet särbegåvning för Sverige som en respons på ett stort behov av anpassad undervisning för intellektuella elever i grundskolan och gymnasiet. Särbegåvning definierades som att “den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet” (Person 1997, 50). Paradoxalt saknas det utbildning för skolpersonal om de särbegåvade trots förändrad lagstiftning. Svensk forskning har visat att eleverna har betydande psykosociala problem på grund av fattiga pedagogiska miljöer, bristande på förståelse och stöd för sin individualitet. De särbegåvade utgör ett begränsat antal individer i en befolkning. En majoritet av forskare är överens om att begreppet är komplext. Ett differentierat sätt att förstå särbegåvning är att det emellertid finns få särbegåvade i en normalpopulation men betydligt fler som är högpresterande eller måttligt särbegåvade (2014, 129–131).

2.5 Sammanfattning

Forskare kommer fram till att det finns generella uppfattningar om att begåvade elever är självgående och kan fatta självständiga karriärbeslut på grund av deras intelligens. Forskning visar dock att antagandet inte är korrekt utan de begåvade eleverna är i behov av en långsiktig karriärvägledning. I Sverige finns en bristande förståelse och stöd för den begåvade elevgruppen vilket har medfört psykisk ohälsa. Då skolan i Sverige endast har varit inriktad mot att stödja elever med svårigheter att nå kunskapskraven och således har speciell undervisning för begåvade elever varit näst intill obefintlig. År 1997 konstruerade Persson begreppet särbegåvning för Sverige som en respons på ett stort behov av anpassad undervisning för intellektuella elever i grundskolan och gymnasiet. Majoriteten av forskare är överens om att begreppet är komplext. Internationell forskning har undersökt vilka utmaningar och dilemman som begåvade elever kan stöta på i processen med att utforska och planera framtida karriärvägar. Påverkansfaktorer som framträder hos begåvade elever är främst perfektionism och begränsade karriärval samt multipotentialitet. Slutsatsen är att

15

vägledare bäst stödjer de begåvade eleverna genom att använda karriärteoretiska ramverk i karriärvägledningen. Den tidigare forskningen ger oss en förförståelse för vilka faktorer som påverkar de begåvade eleverna och hur vägledare kan utveckla sitt arbetssätt genom att exempelvis använda karriärteorier. Även begreppen högpresterande och särskilt begåvade elever är komplexa men med stöd av Perssons artikel får vi grundläggande kunskap inför studien.

16

3. Teori

Vi är intresserade av att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar eftersom vi upplever att det finns en kunskapslucka inom professionens forskningsområde. I kapitlet presenteras MI-teorin av Howard Gardner, SocioDynamic Counselling - A Practical Approach to Meaning Making av Vance R. Peavy och begåvningsmodellen The Three-Ring Conception of Giftedness av Joseph S. Renzulli vilka är adekvata för studien.

3.1 Gardners teori om intelligenser

MI-teorin (The Theory of Multiple Intelligences) lanserades 1983 av Howard Gardner, professor i psykologi och kognitionsvetenskap vid Harvard University i Boston (NE u.å.). Teorin om multipel intelligens handlar om att människan har flera intelligenser och Gardner identifierade sju olika intelligenser men med åren har ytterligare en intelligens tillkommit och fler kan tillkomma. Grundtanken till teorin var att bredda synen på intelligensbegreppet då den etablerade forskningen baserade intelligens enbart genom IQ-test. Gardner menar att alla människor är intelligenta, men på olika sätt. Att människor har en förmåga att lösa problem och presterar bättre om de får använda sina bästa intelligenser, speciella begåvningar och kreativitet i lärandesituationer. De flesta människor innehar lite av varje intelligens-kategori men tyngdpunkten ligger på ett par utav dem (Davis et al. u.å., 2–6 och NE u.å.). Gardners strategi var att identifiera “how a student is smart as opposed to whether the student is smart” (Davis et al. u.å., 24). De olika begåvningarna har sammanfattats till åtta olika intelligens-kategorier:

17

Lingvistisk intelligens: Innebär att en person har en begåvning i språk. Lingvisterna har stort ordförråd och har förmågan att tala, skriva och läsa. De formulerar sig väl och kan uttrycka sina tankar samt har lätt för att lära sig nya språk. Yrken där lingvistisk intelligens visar sig är exempelvis hos författare, advokater och debattörer (Renzulli 2005, 251).

Logisk-matematisk intelligens: Innebär att en person har en begåvning i matematik. Personer som har en logisk-matematisk intelligens har förmågan att organisera, tänka och resonera logiskt, se mönster och hitta strategier. De är duktiga på att analysera och lösa matematiska problem. Den logisk-matematiska intelligensen återfinns hos bland annat matematiker och forskare (Renzulli 2005, 251 och Gardner 2006, 49 & 99).

Spatial intelligens: Innebär att en person har en begåvning i att tänka rumsligt. Personer som har en spatial intelligens har en förmåga att föreställa sig längder, ytor och modeller. De har en utvecklad förståelse för abstrakta saker, konst, färger och form. Den spatiala intelligensen framträder hos till exempel konstnärer och arkitekter (Davis et al. u.å., 6–7 och Gardner 2006, 49, 100 & 205).

Kroppslig intelligens: Innebär att en person har en begåvning i att använda sin kropp och sina händer för att skapa eller för att lösa problem. Personer som har en kinestetisk intelligens har färdigheter och förmågor såsom koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och snabbhet. Kinestetisk intelligens innehar exempelvis dansare, kirurger och hantverkare (Davis et al. u.å., 3–7 och Gardner 2006, 50).

Musikalisk intelligens: Innebär att en person har en begåvning i musik. Personer med musikalisk intelligens har förmåga att lyssna, förstå, uttrycka och utöva musik. De känner igen och kommer ihåg melodier samt har känsla för toner och rytmer. Intelligensen syns tydligt exempelvis hos kompositörer och artister (Renzulli 2005, 251 och Gardner 2006, 200– 201).

Interpersonell intelligens: Innebär att en person har en social begåvning. Personer med interpersonell intelligens har en förmåga att förstå och interagera med andra människor. De

18

har en förståelse för människors olika beteenden och de är bra på att leda, vägleda och samarbeta med andra. Yrken där interpersonell intelligens framträder är bland annat hos lärare, vägledare och politiker (Renzulli 2005, 251 och Gardner 2006, 50).

Intrapersonell intelligens: Innebär att en person har en reflekterande begåvning. Personer med intrapersonell intelligens har en förmåga att förstå sina egna styrkor, svagheter, reaktioner och känslor. De arbetar gärna självständigt, är målmedvetna, samt har egenskapen att organisera och planera på ett strategiskt sätt. Intrapersonell intelligens syns inte i något specifikt yrke, dock en viktig intelligens att inneha för konsekvenstänk och beslutsfattande (Renzulli 2005, 251 och Davis et al. u.å., 18 och MI Oasis u.å.).

Naturalistisk intelligens: Innebär att en person har en begåvning att förstå naturens kontext. Personer med naturalistisk intelligens har en kännedom och förståelse för jorden med dess växter, djur och natur men även att kunna utläsa mönster i atmosfären. Yrken som meteorologer och biologer innehar den naturalistiska intelligensen (Renzulli 2005, 251 och Davis et al. u.å., 6).

De två första intelligenserna lingvistisk intelligens och logisk-matematisk intelligens är de som premieras mest inom skolvärlden anser Gardner och ville därför visa på att det finns fler intelligenser att ta hänsyn till. Spatial intelligens, kroppslig intelligens och musikalisk intelligens är de som vanligtvis förknippas med de konstnärliga uttrycken (Renzulli 2005, 250).

3.2 Renzullis begåvningsmodell

Begåvningsmodellen The Three-Ring Conception of Giftedness, utformades 1978 av Dr. Joseph S. Renzulli. Den beskriver de tre essentiella personliga egenskaper som behöver interagera för att begåvning ska kunna utvecklas. Modellens tre ringar representerar varsin förmåga som kontextuellt beskrivs utöver det normala, vilka är: förmågan mycket över medel (above average ability), en stark inre motivation och uthållighet (task commitment) och

19

kreativ förmåga utöver det vanliga (creativity). Förmågan begåvat beteende (gifted behaviour) är placerad i området där ringarna går om lott (2005, 256). En redogörelse för Renzullis modellThe Three-Ring Conception of Giftedness ses i figur 1.

Figur 1. Renzullis begåvningsmodell. Källa: SKL:s handlingsplan särbegåvade elever 2016, 7.

Inom förmågan mycket över medel görs en distinktion mellan allmän förmåga och specifik förmåga. De allmänna förmågorna består av en fallenhet för exempelvis att bearbeta information, abstrakt tänkande, verbala och numeriska resonemang. De specifika förmågorna inbegriper färdigheter i att skaffa sig kunskap och utveckla en skicklighet samt att kunna prestera i ett eller flera specialområden som till exempel i konst, matematik och musikaliska kompositioner (2005, 259–260).

Stark inre motivation och uthållighet menar Renzulli är karaktärsdrag som kreativt produktiva personer innehar. Andra begrepp som beskriver förmågan är nyfikenhet, engagemang, beslutsamhet och intresse. För att nå framgång inom ett speciellt fält eller intresseområde behövs ett starkt engagemang, hårt arbete, envishet och en inre tro på att kunna lyckas med det uppsatta målet eftersom det kan pågå under en längre tidsperiod (2005, 263–264).

20

När det gäller kreativ förmåga utöver det vanliga kännetecknas denna egenskap av ett flexibelt, originellt, nyskapande och idérikt tänkande. Att experimentera, ta risker och att utmana konventioner ingår också i den kreativa förmågan (2005, 265–266).

Att ett begåvat beteende har kunnat utvecklats konstaterar Renzulli är resultatet av interaktionen mellan de personliga egenskaperna som befinner sig över den genomsnittliga förmågan (2005, 266–267). En viktig slutsats att ta hänsyn till som framkom av forskningen menar Renzulli är:

Children who manifest or are capable of developing an interaction among the three clusters require a wide variety of educational opportunities, resources, and

encouragement above and beyond those ordinarily provided through regular instructional programs (2005, 267).

3.3 Peavys vägledningsteori

SocioDynamic Counselling - A Practical Approach to Meaning Making är en konstruktivistisk vägledningsteori av Vance R. Peavy, doktor i psykologi och professor emeritus vid Victoria University i Kanada. Peavy använde benämningen SocioDynamic Counselling från det grekiska ordet >socio> sällskap/tillsammans med kamrat/ledsagare och dynamik från >dynamiko> som indirekt betyder förändring och rörelse (Odén-Berggren 2018, 16). Enligt teorin är individens liv dennes karriär och vägledningen kan ses som karriärvägledning (Peavy 2010, 44). Studie- och yrkesvägledare bör visa respekt för att varje sökande är en unik individ med individuella perspektiv på saker som händer i livet (2010, 40).

Peavy menar att vägledaren har många olika verktyg att använda för att utvidga den sökandes valalternativ och förmågor som exempelvis att utforska livsrummet med tankekartor, fördjupad självkännedom, vidga perspektiv och kommunikation (2010, 25). Verktygen bör enligt Peavy användas i syfte att sökande och vägledare tillsammans skapar

god vägledning med att lyssna, känna, tänka samt konstruera lösningar (2010, 39). Begreppet att konstruera sin egen framtid syftar till att den sökande får bygga sin egen

21

framtiden. Peavy tar också upp vikten av att vägledaren uppmuntrar den sökande att delta i meningsfulla aktiviteter som exempelvis att nätverka. Detta för att kunna skapa kontakter som kan bidra till att den sökande närmar sig sin önskvärda framtid (2010, 109). Peavy anser att det måste finnas en möjlighet för den sökande att bygga en realistisk framtid och en tanke på framtiden vilket kan ge individen kraften att ta sig framåt i livet (2010, 89–90). Enligt Peavy är vägledning en trygghetsskapande aktivitet som väcker hopp och nya perspektiv på tillvaron, den ger stöd, skapar klarhet och påbörjar handlande. Viktigt är som vägledare att se den sökandes möjligheter och utgå ifrån begreppet empowerment. Målet med vägledning menar Peavy är hjälp till självhjälp, vilket då innebär att den sökande ska bli bättre på att hjälpa sig själv. I vägledningsprocessen är det viktigt att vägledaren är lyhörd och flexibel samt anpassar sina metoder efter den sökande. Vägledningen ger den sökande möjlighet att reflektera över hur denne lever sitt liv nu och undersöka varierande sätt som den skulle kunna leva sitt liv i framtiden (Peavy 1998, 37–45).

Den konstruktivistiska vägledningen bygger på en holistisk syn på människan med känslor, uppfattningar, handlingar och förkroppsligande. De är alla interaktiva delar av ett system (2010, 29). Peavys konstruktivistiska synsätt (Lindberg 2003, 6–7) innebär att se den sökande i sin kontext samt dennes berättelse som en grund för fortsatt personlig utveckling. Enligt Peavy behöver en konstruktivistisk vägledare ta hänsyn till “att det finns många olika verkligheter, inte en enda, sann, objektiv verklighet” (1998, 38). Syftet med vägledning är att hjälpa individer att acceptera, utvärdera och förändra olika sidor hos sig själv, sitt förhållande till andra och den strukturen som omger deras liv (1998, 19).

3.4 Sammanfattning

Vi har redogjort för Gardners teori i sin helhet eftersom de flesta människor innehar lite av varje intelligens-kategori. Gardner visar på att det finns multipla intelligenser såsom lingvistisk intelligens, logisk-matematisk intelligens, spatial intelligens, kroppslig intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell intelligens, intrapersonell intelligens och naturalistisk intelligens. Intelligensernas karaktär beskrivs i avsnittet men vi kommer dock inte använda alla intelligensbegreppen i analysen mot det empiriska materialet. Vissa av intelligenserna

22

framträder tydligare hos de begåvade eleverna inom spetsutbildningar och ger en förståelse för hur studie- och yrkesvägledare kan tänka runt dessa elever i karriärvägledningsprocessen. Begreppen som framkommer i Renzullis begåvningsmodell The Three-Ring Conception of Giftedness är förmågan mycket över medel (above average ability), en stark inre motivation och uthållighet (task commitment) och kreativ förmåga utöver det vanliga (creativity). Dessa begrepp beskriver begåvade elevers exceptionella förmågor vilket kan både vara utmaningar och dilemman för dem. De begåvade elevernas förmågor kommer att analyseras gentemot hur de utmärker sig i karriärvägledningsprocessen med studie- och yrkesvägledare.

Med stöd av Peavys konstruktivistiska vägledningsteori kommer studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt med de begåvade eleverna inom spetsutbildningen att analyseras med begreppen respekt, olika verktyg, konstruera sin egen framtid, empowerment och konstruktivistiskt synsätt. Dessa begrepp kommer att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar med begåvade elever.

23

4. Metod

Syftet med studien var att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Därför valde vi att utföra en kvalitativ metod. I följande kapitel presenteras metodval, urval av undersökningsenheter, datainsamling, reliabilitet och validitet, analysform och etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval

Intentionen med studien var att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Utifrån problemformuleringen och frågeställningar valdes en hermeneutisk forskningsansats och en kvalitativ metod för att samla in det empiriska materialet. Med en hermeneutisk ansats tolkas människors uppfattningar, erfarenheter och handlingar samt resultatet av handlingarna (Thurén 2007, 103).

Den kvalitativa metoden användes för att få en helhetsförståelse av studie- och yrkesvägledares arbetssätt med högpresterande och särskilt begåvade elever. Fördelarna vid kvalitativ metod är att forskaren möter informanten vid intervjutillfället och kan ställa följdfrågor för att få mer djupgående svar samt att missförstånd kan undvikas. Enligt Larsen leder detta tillvägagångssätt till en bättre helhetsförståelse av det som studeras (2009, 26– 27). Larsen menar också att ”det är dessutom enklare att säkerställa god validitet i kvalitativa undersökningar. Den intervjuade kan tala friare och man kan be om förklaringar” (2009, 27). Nackdelen med kvalitativa metoder är att undersökningar inte är generaliserbara. Den empiriska data som samlats in kan också vara svårbearbetad och tidskrävande. Det kan också vara svårare för informanten att vara sanningsenlig när intervjuaren sitter framför. En av de mest uppenbara nackdelarna är kontrolleffekten vilket kan innebära att informanten svarar

24

det som är allmänt accepterat för att gör ett gott intryck. Vilket kan bidra till att datainsamlingen inte blir särskilt värdefull (Larsen 2009, 27–28).

4.2 Urval av undersökningsenheter

Inför den kvalitativa undersökningen gjordes ett godtyckligt urval. Vilket är en form av strategiskt urval där forskaren gör ett medvetet val om vilka deltagare som skall ingå i undersökningen det vill säga de informanter som anses vara mest “lämpade att belysa frågeställningen” (Larsen 2009, 78). Det stämmer överens med tillvägagångssättet i studien då kriteriet var att studie- och yrkesvägledaren skulle arbeta på en spetsutbildning med högpresterande och/eller särskilt begåvade elever. Detta på grund av att vi förmodade att det var störst chans att högpresterande och särskilt begåvade elever sökt sig till spetsutbildningar. Dels för att det oftast är höga antagningspoäng och dels för att eleverna får utföra antagningsprover i ansökningsprocessen. Informanter valdes ut från spetsutbildningar runtom i Sverige och ett brev (bilaga 1) med en förfrågan om deltagande i studien skickades ut via e-post till 19 studie- och yrkesvägledare. I studien medverkade sju informanter: informant 1, 2 och 3 har arbetat som studie- och yrkesvägledare mellan 10 till 22 år varav 2 till 4 år inom gymnasieskolans teoretiska spetsutbildning och informant 4, 5, 6 och 7 har arbetat som studie- och yrkesvägledare mellan 5 till 23 år varav 1 till 10 år inom gymnasieskolans estetiska spetsutbildning.

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet samlades in genom inspelade intervjuer med sju studie- och yrkesvägledare inom spetsutbildningen. Intervjuerna utfördes genom videosamtal med hjälp av Skype, Google Meet och genom trepartssamtal via mobiltelefon. Anledningen till att intervjuerna utfördes via video- och telefonsamtal var dels på grund av rådande situation med Covid-19 där social distansering uppmanats av Folkhälsomyndigheten och dels för att de medverkande informanterna var placerade i olika delar av Sverige. Från enskilda platser

25

möttes studiens forskare och informanter upp på den aktuella digitala plattformen för att genomföra intervjun vilket tog mellan 30 till 60 minuter.

Fördelar med videosamtal är att det är ett sorts personligt möte som sker ansikte mot ansikte (Larsen 2009, 26). Nackdelar som vi ibland upplevde kunde vara tekniken där störningar av bild och ljud förekom men även att datorskärmen kunde skapa ett avstånd mellan informanten och intervjuaren som i sin tur kan ha påverkat intervjuresultatet.

Inför utformandet av intervjuguiden studerades tidigare vetenskapliga artiklar inom det valda området, fördjupning gjordes även i utredningar, granskningar och rapporter från Skolverket, Skolinspektionen och SKL. Men kunskap erhölls också från intresseorganisationers hemsidor samt föreläsningar. Genom denna förförståelse kunde intervjufrågor formuleras utifrån olika teman. I Kvale och Brinkmanns modell om sju stadier i en intervjuundersökning redogörs att analysprocessen underlättas om bakgrundskunskap har erhållits innan studien påbörjats (Kvale & Brinkmann 2014, 144–145).

En semistrukturerad intervjuform genomfördes med hjälp av en intervjuguide (bilaga 2). Tanken med en semistrukturerad intervju är att följa den utformade intervjuguiden med de färdigformulerade frågorna men att ordningsföljden kan vara flexibel och att följdfrågor ställs för att få mer utvecklande samt konkreta svar (Larsen 2018, 141). Det empiriska materialet ljudinspelades och därefter transkriberades intervjuerna samt bearbetades i anslutning till intervjutillfället. Larsen menar att vid transkriberingen måste samtalen skrivas ut noggrant och påpekar att det är ett omfattande arbete (2009, 98). Dock kan en förenkling ske genom datareduktion om informanten pratar om saker som inte är relevant för frågeställningen. Att komprimera, systematisera och strukturera materialet är avgörande för att underlätta analysformen (Larsen 2009, 98 & 101).

4.4 Reliabilitet och Validitet

För att utvärdera kvalitén på en studie används begreppen reliabilitet och validitet. Reliabilitet handlar om undersökningens tillförlitlighet och pålitlighet samt att materialet behandlas noggrant (Larsen 2009, 81 & Kvale och Brinkman 2014, 295). Hög reliabilitet påvisas om ett resultat i en liknande undersökning kan reproduceras av andra forskare. Att

26

hålla iordning på intervjudata är också ett sätt att säkra reliabiliteten genom att inte blanda ihop vem som har sagt vad. För att uppnå hög reliabilitet använde vi en semistrukturerad intervjuguide vid varje intervjutillfälle. Därmed kan undersökningen utföras av andra forskare och samma resultat skulle kunna uppnås. Vi var noggranna med att transkribera insamlad data direkt efter intervjutillfällena för att inte blanda ihop informanternas uttalanden (2009, 81).

Validitet har med studiens trovärdighet eller giltighet att göra. Det innebär att ”en metod undersöker vad den påstås undersöka” (Kvale & Brinkmann, 2014, 296). För att höja validiteten på studien utformades relevanta intervjufrågor utifrån kunskap om tidigare forskning och från studiens syfte samt frågeställningar. Under intervjutillfällena bad vi informanterna att utveckla och förtydliga sina svar om högpresterande och särskilt begåvade elever inom spetsutbildningen för att få fram viktiga detaljer för studiens syfte och frågeställningar.

4.5 Analysform

Inledningsvis i studien användes en induktiv ansats vilket innebär att forskare tar utgångspunkt från empirin. Under intervjuprocessen och transkriberingen av materialet framkom tydliga teman och begrepp som också återfanns i tidigare forskning. Teorier och modell valdes senare under processen när intervjuerna genomförts och empirin växte fram. Därmed utgjordes också en deduktiv ansats. Eftersom studien använde parallellt en induktiv och deduktiv form blev ansatsen således abduktiv (Alvehus 2013, 109–110 och Kvale & Brinkman 238–240).

I ett första steg valdes och genomfördes en innehållsanalys mot resultatkapitel. Enligt Larsen innebär innehållsanalys en identifiering av ”teoretiska mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader” i intervjumaterialet (2009, 101–102). I nästa steg analyserades empirin med stöd av de teoretiska begreppen i analyskapitlet. Arbetsprocessen för innehållsanalysen har inneburit att intervjuerna transkriberades och därefter kodades samt klassificerades texterna i teman efter att meningsfulla mönster hade identifierats mot forskning och teori (2009, 101–102).

27

4.6 Etiska ställningstaganden

Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram fyra forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som har beaktats i studien. Enligt informationskravet fick informanterna ett brev med information via e-post om studiens syfte och frågeställningar samt att deltagandet var frivilligt (2002, 7–8). Även samtyckeskravet (2002, 9–11) förklarades för informanterna att de kunde avbryta sitt deltagande när som helst utan att ange någon orsak. Utifrån konfidentialitetskravet (2002, 12–13) beaktades tystnadsplikt och sekretess. Information avseende personer och orter avidentifierades. Det empiriska materialet sparades och förvarades så att ingen obehörig kunde få tillgång till den insamlade datan. Ljudinspelningen raderades efter att resultatet av studien hade redovisats. I enlighet med nyttjandekravet (2002,14) fick informanterna information om att den insamlade datan avseende personer endast skulle användas för forskningsändamål. Informanterna blev även informerade om att de kunde få ta del av resultatet efter att examensarbetet godkänts.

28

5. Resultatredovisning

I resultatkapitlet redovisas de delar av empirin som är relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Materialet har tematiserats utifrån de svar som framkom vid intervjuerna med informanterna. Resultatets teman kännedom och förförståelse, arbetssätt vid karriärvägledningsprocessen samt dilemman och utmaningar är relaterade till forskningsfrågorna. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

5.1 Kännedom och förförståelse

Ingen av informanterna erhåller någon specifik information om elever är högpresterande eller särskilt begåvade vid övergången till gymnasiets spetsutbildning. Däremot berättar informanterna vid teoretisk spetsutbildning att det är många sökande till spetsprogrammen, något som genererar att antagningspoänget blir högt. De elever som blir antagna har således toppbetyg vilket är ett mått på att eleverna är högpresterande, resonerar två av informanterna. Dock säger informant 1 att “jag skulle säga att särskilt begåvade elever dom finns ju överallt, men inte specifikt på en spetsutbildning, de kan ju finnas där men det är ingen jag känner till just nu”. Informanterna vid estetisk spetsutbildning uttrycker att särskilt begåvade elever har sökt sig främst till spetsprogrammen för att få utveckla sin förmåga inom ett speciellt intresseområde. Informant 7 talar om att “vi har extremt särskilt begåvade elever [...] de kan var så drivna i sitt konstnärliga arbete men är totalt ointresserad av den andra halvan av programmet”.

Informanterna inom teoretisk spetsutbildning ser gemensamma karaktärsdrag hos högpresterande elever i sättet de utmärker sig genom att ta ansvar för sin skolgång, ha långsiktiga planer och strategier samt framtida mål. Vid samtal kommer de högpresterande eleverna väl förberedda med bland annat frågelistor, framtagna fakta och information om olika framtida alternativ. Informanterna upplever att de högpresterande eleverna vill ha

29

bekräftelse på sina framtidsplaner och karriärbeslut så att de inte kommer göra några misstag. Informant 3 uttrycker “dom vet redan svaret på frågorna som de ställer [...] dom vet egentligen allt det de frågar om”. Emellertid framträder de särskilt begåvade eleverna på estetisk spetsutbildning genom att det konstnärliga uttrycket är primärt prioriterat medan övriga teoretiska kurser ibland kan försummas. Informant 5 säger “spetsområdet är liksom prio ett [...] man skulle också önska att fler förstod att det är ett högskoleförberedande program så att de inte glömmer de här teoretiska kurserna vilket de gör emellanåt”.

Informanterna inom teoretisk spetsutbildning poängterar att de högpresterande eleverna har en inre drivkraft och fokus på att prestera med genomgående toppbetyg under utbildningen. Informant 1 talar om att “dom som liksom är riktigt fokuserade, dom kanske vet redan i nian att dom ska gå på Handels i Stockholm till exempel”. Att komma in på Handelshögskolan i Stockholm är det som är mest prestigefyllt och genererar hög status anser de högpresterande eleverna enligt informanterna. Däremot pratar inte informanterna inom estetisk spetsutbildning om att de särskilt begåvade eleverna söker sig till prestigefyllda universitet och högskolor utan menar oftast att de söker sig till folkhögskolor “det är oftast folkhögskola man söker sig till för att få utöva sitt instrument eller vad det är man vill syssla med”. Dock ser informant 6 att särskilt begåvade elever inom en viss inriktning som går estetisk spetsutbildning urskiljer sig med att ha höga meritpoäng och att de lyckas väldigt bra generellt med skolan. Informanten har även reflekterat över hur det kommer sig att de här eleverna skiljer sig åt och säger “jag har funderat lite grann och jag har kommit fram till att dom är väldigt duktiga på att öva och dom kan det här med struktur”.

När det gäller erfarenheter av karriärvägledning med högpresterande och särskilt begåvade elever anger informant 1, 3 och 5 att lärarna ger eleverna information om utbildningsvägar och skolor. Lärarna som har hand om spetsutbildningar är specialiserade i sitt spetsämne och har därmed kunskap om högre utbildningar samt skolor både i Sverige och utomlands. Informant 1 säger om lärarna att “dom är så skickliga själva att prata om framtid och om mycket höga utbildningar med eleverna så att dom tänker inte alltid på mig”. Två av informanterna påpekar en avsaknad av diskussion runt högpresterande och särskilt begåvade elever generellt. De anser att fokus i skolans värld alltid ligger på elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Informant 4 säger “det har ju varit liksom undangömt och bortglömt det här med särbegåvning”. Deras uppfattning är att begåvade elever saknar att bli

30

utmanade och att de är understimulerade för att skolan inte har resurser och den hjälp som behövs. Även informant 3 menar att begåvade elever inte uppmärksammas på samma sätt som andra elevgrupper.

5.2 Arbetssätt vid karriärvägledningsprocessen

Två av informanterna inom teoretisk spetsutbildning förbereder sig genom att läsa på fakta inom frågeställningar som de vet sedan innan kan komma upp under samtalen som exempelvis behörighetskrav inom speciella utbildningar på universitet och högskola. Informant 1 säger “jag kan vara ärlig och säga att man är lite mer förberedd när dom ska komma för man blir ju sådär nervös att nu kommer dom komma med massa fakta här”. De övriga informanterna känner ingen större vikt av att förbereda sig inför samtal. Informant 6 uttrycker “De är precis som alla andra elever. Det finns ingen skillnad”.

Det framkom från informant 1, 4 och 7 om hur viktigt det är att göra klassbesök för att nå de begåvade eleverna eftersom spetsutbildningarna är färdigutformade program och inte omfattas av några ytterligare val under gymnasietiden. Att komma ut till klass innebär dels att synliggöra studie- och yrkesvägledares karriärvägledningsarbete och dels att erbjuda begåvade elever enskilda samtal. Vid dessa tillfällen visar de begåvade eleverna intresse och bokar samtal för karriärvägledning med informanterna. Informant 7 berättar “när jag träffar klasserna så är det jätteeffektivt och när jag är färdig då skriver jag på tavlan, de här tiderna finns”. Det märks tydligt att fler begåvade elever bokar samtal efter ett klassbesök påtalar informanterna.

Informanterna har egna arbetssätt allt utifrån årshjul, besöka mässor, enskilda samtal och klassinformation, samarbete med universitet och högskolor samt utformande mentorskap. Informant 6 inom estetisk spetsutbildning pratar om ett samarbete som finns med högskolan “studenterna på Musikhögskolan i X-stad, de vägleder våra studenter utifrån instrument [...] så att man helt enkelt delar på sin kunskap”

Gällande karriärteorier svarar informanterna först att de använder ett eklektiskt förhållningssätt, att det sitter i ryggraden och är ett stöd i karriärvägledningsprocessen. Vid närmare eftertanke framkommer det att informanterna arbetar lite mer med vissa

31

karriärteorier av exempelvis Vance R. Peavy och Johan D. Krumboltz samt matchningsteorin av John Holland. Informant 7 talar om att “en teori som jag praktiskt står på hela tiden är att möta individen med en konstruktivistisk teori och då blir det givet att jag möter där varje individ står”. Beträffande de enskilda samtalen använder informanterna sig av olika verktyg för att visualisera och tydliggöra för eleverna om exempelvis vägval och karriärbeslut. Verktygen kan vara bland annat skalfrågor, minus- och pluslistor, användning av penna och papper samt whiteboard, informationsblad, metaforer, tankekartor, intressetester och informationssök via dator. Informant 4 beskriver:

Det är ju alltså viktigt för dom här eleverna också att visualisera för jag tänker att man inte får glömma bort det heller bara för att en elev kommunicerar med andra ord och på ett mer avancerat sätt och på en mer abstrakt metanivå.

Emellertid saknar informant 1 ett arbetsmaterial som är speciellt utformat för de högpresterande eleverna. Vad det skulle kunna vara för material vet inte informanten, men att det skulle vara intressant med ett visuellt specialanpassat verktyg.

5.3 Dilemman och utmaningar

Dilemman och utmaningar skiljer sig åt vid de olika spetsutbildningarna. Två av informanterna inom estetisk spetsutbildning återger bland annat att det finns särskilt begåvade elever som vill läsa dubbla kurser och program för att hålla alla dörrar öppna inför framtiden. Medan informant 4 talar om att en viss inriktning inom estetisk spetsutbildning, där finns ett kollektivt beslut om att eleverna inte kan välja till ytterligare kurser då utbildningen redan är utökad till 2 700 poäng.

Informant 3 inom teoretisk spetsutbildning uttrycker att om eleven inte har ett starkt driv och intresse åt ett specifikt håll kan det vara svårt att välja väg när det finns många valmöjligheter. Däremot informant 1 och 2 talar om att eleverna på de teoretiska spetsutbildningarna är extremt drivna och har redan en planerad strategi över sina framtida mål. Informant 1 menar att det är viktigt att “man förstår att man är ju lika bra om man går

32

ekonomi i X-stad eller X-stad, alltså att dom får ett självförtroende i det, om de nu inte nådde längst fram i den här tävlingen”.

Ett annat dilemma som återgavs var att högpresterande elever kan erbjudas heltidsjobb under gymnasietiden, ett exempel var att en elev övervägde att läsa sista gymnasieåret på kvällar och helger samtidigt som ett chefsjobb på heltid skulle utföras. Detta är ett exempel på hur drivna de här eleverna är och vilka dilemman de kan ställas inför som vi andra inte ens kommer i närheten av, säger informant 1 och påpekar att eleven ändå “kommer väl klara gymnasieexamen med A i alla kurser förmodligen”. Informanten fortsätter att berätta om några högpresterande elever som aktiespekulerar på sin fritid och gör stora ekonomiska vinster vilket också lett till att de “har liksom kontakter med X-land där de kommer bli värvade sedan”.

En annan svårighet som informant 2 och 3 belyser är att högpresterande elever som börjar på spetsutbildningen förväntar sig att även här vara bäst i klassen då de varit det under hela grundskoletiden. Det betyder inte att det förblir så men tendensen är att man ska prestera sitt bästa hela tiden. Informant 3 säger “med så många duktiga så blir det att de jämför sig med varandra och då måste man bli än bättre”. Vilket antingen kan vara förödande eller motiverande för högpresterande eleverna, enligt några av informanterna och de antar att det kan skapa en inneboende stress.

5.4 Sammanfattning

Resultatredovisningen delades in i tre teman utifrån: kännedom och förförståelse, arbetssätt vid karriärvägledningsprocessen samt dilemman och utmaningar som är relaterade till forskningsfrågorna. I temat kännedom och förförståelse finns en skillnad i resonemanget kring de begåvade eleverna. Inom teoretisk spetsutbildning ser informanterna att de elever som blir antagna har toppbetyg vilket är ett mått på att eleverna är högpresterande. Däremot när det gäller estetisk spetsutbildning upplever informanterna att de särskilt begåvade eleverna har sökt sig till spetsprogrammet för att få uttrycka sin förmåga inom ett speciellt intresseområde. Informanterna inom teoretisk spetsutbildning uppfattar likadana karaktärsdrag hos de högpresterande eleverna med att de tar ansvar för sin skolgång, har

33

långsiktiga planer och strategier samt framtida mål. Emellertid framträder de särskilt begåvade eleverna på estetisk spetsutbildning genom att det konstnärliga uttrycket är primärt prioriterat medan övriga teoretiska kurser kan försummas.

Gällande erfarenheter av karriärvägledning med de begåvade eleverna anger några av informanterna att lärarna som är specialiserade i spetsämnet ger eleverna vägledning om utbildningsvägar och skolor både i Sverige och internationellt. Det centrala draget i temat arbetssätt vid karriärvägledningsprocessen är det eklektiska förhållningssättet med ett växlande arbetssätt av karriärteorier och verktyg vid den breda och snäva vägledningen. Det framkommer att två av informanterna inom teoretisk spetsutbildning förbereder sig inför samtalen med de högpresterande eleverna genom att läsa på fakta för att vara uppdaterade inom vissa specifika områden.

I temat dilemman och utmaningar finns skillnader mellan högpresterande och särskilt begåvade elever. De högpresterande eleverna inom teoretisk spetsutbildning är extremt drivna och har redan en planerad strategi över sina framtida mål. Medan de särskilt begåvade eleverna vill hålla dörrar öppna.

34

6. Analys

I kapitlet analyseras studiens resultat utifrån syfte och frågeställningar som kopplas mot MI-teorin (The Theory of Multiple Intelligences) och SocioDynamic Counselling - A Practical Approach to Meaning Making-teorin samt modellen The Three-Ring Conception of Giftedness med utvalda begrepp. Avsnittet delas upp i två teman: uppfattningen om de begåvade eleverna och karriärvägledningsarbetet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

6.1 Uppfattningen om de begåvade eleverna

Till de teoretiska och estetiska spetsutbildningarna söker sig begåvade elever med speciella förmågor över medel. Därmed träffar studie- och yrkesvägledare begåvade elever med olika framträdande intelligenser. De intelligenser som utmärker sig mer distinkt inom teoretiska spetsutbildningar är lingvistisk intelligens och logisk-matematisk intelligens. Dessa två intelligenser är de som premieras mest inom skolvärlden menar Gardner och därför ville han visa på att det finns fler intelligenser att ta hänsyn till (Ne u.å. & Renzulli 2005, 250–251). Intelligenserna som träder fram inom de estetiska spetsutbildningarna är främst kroppslig intelligens, musikalisk intelligens och spatial intelligens (Renzulli 2005, 250–251). Studie- och yrkesvägledarna ser att elever som söker sig till en spetsutbildning har en intelligens utöver den vanliga inom den valda speciella inriktningen och att de brinner för sitt specialområde. Med spetsinriktningen får begåvade elever möjlighet att använda sina förmågor med att fördjupa sig i sina specialämnen vilket motiverar till högre prestationer. Studie- och yrkesvägledare vid estetisk spetsutbildning menar att det finns extremt särskilt begåvade elever som är så drivna i sitt konstnärliga arbete men är totalt ointresserad av den teoretiska delen av programmet.

Gardner skriver att begreppet musikalisk intelligens betyder att en person har förmågan att lyssna, förstå, uttrycka och utöva musik samt känner igen och kommer ihåg melodier

35

(Renzulli 2005, 251 och Gardner 2006, 200–201). Ett resonemang som fördes av en studie- och yrkesvägledare inom estetisk spetsutbildning är att den musikaliska elevgruppen skiljer sig åt då de utmärker sig genom att ha höga meritpoäng och lyckas generellt väldigt bra med skolan vilket studie- och yrkesvägledaren tror kan bero på att de här eleverna är väldigt duktiga på att öva och att dom kan det här med struktur. Det ligger i linje med vad Gardner säger i MI-teorin att människor presterar bättre om de får använda sina bästa intelligenser och att människor är intelligenta, men på olika sätt (Davis et al. u.å., 2–6 och NE u.å.).

Studie- och yrkesvägledare inom teoretisk spetsutbildning menar att högpresterande elever utmärker sig tydligt i jämförelse med andra elevgrupper genom att vara drivna, att ta ansvar för sin skolgång, har långsiktiga planer och strategier samt framtida mål. Något som också är gemensamt när de högpresterande eleverna kommer till samtal är att de redan har sökt upp information och specifika fakta om exempelvis utbildningsvägar och yrken. Det kongruerar med begreppet logisk-matematisk intelligens vilket innebär att en person har förmågan att organisera, tänka och resonera logiskt, se mönster och hitta strategier (Renzulli 2005, 251 och Gardner 2006, 49 & 99). Det stämmer även överens med Renzullis begrepp stark inre motivation och uthållighet, karaktärsdraget innehas av kreativt produktiva personer och är en av förmågorna i begåvningsmodellen för att begåvat beteende ska uppstå anser Renzulli (2005). Studie- och yrkesvägledarna upplever även att de högpresterande eleverna drivs av en stark motivation att prestera toppbetyg genomgående i alla kurser under utbildningen för att kunna komma in på prestigefyllda skolor med hög status. Medan de särskilt begåvade eleverna på estetisk utbildning är starkt engagerade i det konstnärliga uttrycket men att det finns en tendens att försumma övriga kurser.

Gemensamt ser studie- och yrkesvägledarna att de begåvade eleverna har förmågan att utveckla sig och prestera inom sitt speciella intresseområde. Det överensstämmer med begreppet förmågan mycket över medel där Renzulli säger att de specifika förmågorna inbegriper färdigheter i att skaffa sig kunskap och utveckla en skicklighet samt att kunna prestera i ett eller flera specialområden som till exempel i konst, matematik och musikaliska kompositioner (2005, 259–260). En studie-och yrkesvägledare på teoretisk spetsutbildning berättar om en högpresterande elev som fick erbjudande om ett chefsjobb men att eleven samtidigt ville studera klart för att erhålla gymnasieexamen. Hon menar att eleven är så framgångsrik på alla plan att den förmodligen parallellt skulle få A i alla kurser.

36

En av studie- och yrkesvägledarna inom teoretisk spetsutbildning berättar om några av de högpresterande eleverna som experimenterar och tar risker genom att aktiespekulera på sin fritid. Eleverna gör stora ekonomiska vinster vilket skapat kontakter i X-land där de kommer bli värvade efter gymnasieexamen. En annan av studie- och yrkesvägledarna tar upp de högpresterande elevernas idérika tänkande genom att berätta om att de förstår vad som krävs för att få betyget A samt att de har knäckt “skolkoden”. Det ligger i linje med Renzullis begrepp kreativ förmåga utöver det vanliga vilket kännetecknas av ett flexibelt, originellt, nyskapande och idérikt tänkande. Att experimentera, ta risker och att utmana konventioner ingår också i den kreativa förmågan (2005, 265–266).

6.2 Karriärvägledningsarbetet

Studie- och yrkesvägledarna på de teoretiska och estetiska spetsutbildningarna arbetar med de begåvade eleverna med ett eklektiskt förhållningssätt, genom att använda olika karriär-, väglednings- och matchningsteorier samt varierande samtalsmodeller. Peavy anser att vägledaren kan riskera att missa den sökandes behov med att använda en enskild metod och menar att med ett eklektiskt förhållningssätt möts individens specifika behov (1998, 11). En studie- och yrkesvägledare inom estetisk spetsutbildning berättar att hon möter individen där den står. Vilket ligger i linje med vad Peavy menar med att använda ett konstruktivistiskt synsätt, där vägledaren ägnar sig till att det finns många olika verkligheter, inte en enda, sanna eller objektiva (Lindberg 2003, 6–7 och Peavy 1998, 38).

Begreppet empowerment är något vägledaren kan arbeta med vid utformandet av framtidsplaner för att stärka individens känsla av att ta eget ansvar över sitt liv i dennes kontext och omgivande miljö (1998, 37–45 och 2010, 89–90). Det överensstämmer med vad studie- och yrkesvägledarna uttrycker om de högpresterande elevernas behov av bekräftelse i samtalen att de gör rätt karriärbeslut så att inga misstag sker.

Peavys begrepp att konstruera sin egen framtid syftar till att den sökande får bygga sin egen framtid genom att föreställa sig den och engagera sig i handlingar och aktiviteter som bygger framtiden där vägledaren uppmuntrar den sökande att delta i meningsfulla aktiviteter

37

som exempelvis att nätverka (2010, 109). Detta kopplas ihop med att studie- och yrkesvägledare har samarbete med universitet och högskolor samt utformande mentorskap. Peavy skriver om att vägledaren har olika verktyg att använda för att vidga, utmana och tydliggöra den sökandes valalternativ. Det stämmer överens med att studie- och yrkesvägledarna tillämpar olika verktyg för att vidga de begåvade elevernas valmöjligheter och perspektiv (2010, 25).

Inför samtalen med högpresterande elever på de teoretiska spetsutbildningarna förbereder sig studie- och yrkesvägledarna med att ta fram information och fakta för att hålla sig ajour men också för att möta de högpresterande eleverna på deras nivå och med respekt. En studie- och yrkesvägledare inom estetisk spetsutbildning talar mycket om att visa respekt för varje elev och tycker att det är extra viktigt när man möter begåvade elever, men det är egentligen viktigt när man möter alla elever, är att man möter dempå deras nivå. Det kopplas ihop med vad Peavy framhåller att studie- och yrkesvägledare bör visa respekt för att varje sökande är en unik individ med individuella perspektiv på saker som händer i livet (2010, 40).

6.3 Sammanfattning

Analysen delades in i två teman: uppfattningen om de begåvade eleverna och karriärvägledningsarbetet. I temat uppfattningen om de begåvade eleverna ses en likhet hur de olika intelligenserna framträder hos de begåvade eleverna genom att de får använda sina förmågor mycket över medel med att fördjupa sig i sina specialområden. Inom teoretisk spetsutbildning utmärker sig högpresterande elever tydligt i jämförelse med andra elevgrupper genom att ha en hög ambition och ansvarskänsla samt att de är strategiska i sin framtida planering. Vilket kongruerar med Gardners kategori logisk-matematisk intelligens. Medan de särskilt begåvade eleverna inom estetisk spetsutbildning framträder i sitt konstnärliga uttryck genom kroppslig intelligens, musikalisk intelligens och spatial intelligens. I Gardners intelligensteori tar han fasta på att människor är intelligenta men på olika sätt. Studie- och yrkesvägledarna har en förståelse för att de begåvade eleverna har behov avatt skaffa sig kunskap och utveckla en skicklighet samt att kunna prestera i ett eller flera specialområden.

38

Studie- och yrkesvägledarna ser en distinktion mellan de begåvade eleverna. Ett gemensamt karaktärsdrag hos de högpresterande eleverna inom teoretisk spetsutbildning är perfektionism, eftersom de alltid vill prestera sitt bästa med genomgående toppbetyg i alla kurser. Likaså kommer de högpresterande eleverna till karriärvägledningen förberedda med framtagna fakta och information. Medan de särskilt begåvade eleverna inom estetisk spetsutbildning presterar främst i de kreativa och konstnärliga spets-inriktade kurserna. I temat karriärvägledningsarbetet använder studie- och yrkesvägledarna ett konstruktivistiskt synsätt i karriärvägledningsprocessen. Vilket betyder att de begåvade eleverna ses holistiskt och i sitt sammanhang. Ett eklektiskt förhållningssätt används i samtal och klassrumssituationer med de begåvade eleverna då studie- och yrkesvägledare mixar olika karriär-, väglednings- och matchningsteorier samt varierande samtalsmodeller. Olika verktyg används för att stärka de begåvade elevernas karriärval och beslut genom att studie- och yrkesvägledarna arbetar med empowerment.