1
Är framtidens avtryck digitala?
– En jämförande litteraturstudie mellan konventionell och digital
avtrycksteknik
Maria Derving
Jan Elmståhl
Handledare: Christel Larsson
Examensarbete (15hp)
Tandläkarprogrammet
December, 2012
Malmö Högskola
Odontologiska fakulteten
205 06 Malmö
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Abstract ... 4
Introduktion ... 5
Konventionella avtrycksmaterial och dess teknik ... 5
Friläggning ... 6
Avtrycksskedar ... 6
Rekommenderad arbetsgång och hantering av vinyl polysiloxane och polyeter ... 6
Alginat ... 7
För- och nackdelar ... 7
Digital avtrycksteknik ... 8
Intraorala scanningsystem på svenska marknaden idag ... 8
Arbetsmoment vid digital avtryckstagning ... 10
För- och nackdelar ... 10
Material och Metod ... 12
Resultat och Diskussion... 12
Tidseffektivitet och användarvänlighet ...12
Precision och passform...12
Kostnad ...13
Miljövänlighet...13
Patientvänlighet ...14
Konklusion ... 14
3
Sammanfattning
Syfte: att sammanställa vad som finns publicerat om digital avtrycksteknik och jämföra denna teknik med konventionell avtrycksteknik för fast kron- och broprotetik och på så sätt underlätta för operatörer att välja metod.
Material och metod: litteratursökningar gjordes via Pubmed, Science Direct och genom handsökning i International Journal of Computerized Dentistry och Quintessence International. Informationssökningar gjordes även via fabrikörernas hemsidor och i litteratur vid Malmö Högskolas Odontologiska bibliotek.
Resultat: det finns ett fåtal publikationer, varav de flesta är in vitro studier. De gav underlag för en jämförande diskussion av följande punkter: tidseffektivitet och användarvänlighet, precision och passform, kostnad, miljövänlighet samt patientvänlighet.
Konklusion: denna litteraturstudie visar att på grundval av de publikationer som finns idag så fungerar den digitala avtryckstekniken tillfredsställande och fullt jämförbart med konventionell teknik för fast kron- och broprotetik.
Det finns idag vissa belägg för att digitala tekniker kan ersätta den konventionella vad gäller precision. Det bör dock påpekas att de studier som finns tillgängliga idag är in vitro och dessa behöver kompletteras med och verifieras genom kliniska studier.
4
Abstract
Objective: to compile what is published on digital impression techniques, and to compare this with the conventional techniques for fixed crown and bridge prostheses and thus make it easier for operators to choose between the two.
Material and Methods: literature searches were done via PubMed, Science Direct, and through hand search in the International Journal of Computerized Dentistry and
Quintessence International. Information searches were also made through the
manufacturers’ websites and in reference literature at Malmö University Dental Library. Results: there are now a few numbers of studies available, most of them in vitro studies. These publications gave a basis for a comparative discussion of the following points: time efficiency and ease of use, accuracy and fit, cost, environmental friendliness and patient comfort.
Conclusion: this study shows that on the basis of the publications that are available today the digital impression technology is satisfactory and fully comparable with conventional technology for fixed crown and bridge prostheses.
There is some evidence that digital technologies can replace the conventional
techniques in terms of precision. It should be noted, however, that the studies available today are in vitro and need to be supplemented with and verified by clinical studies.
5
Tabell 1. Materialens viskositet
Introduktion
Förutsättningen hittills för framställning av fasta protetiska konstruktioner, såsom kronor och broar, har varit ett intraoralt konventionellt avtryck. Detta skickas sedan till ett tandtekniskt laboratorium som framställer en arbetsmodell. Avtrycket är ett kritiskt steg i processen. Numera finns en ny möjlighet att ”ta avtryck” nämligen digitalt med hjälp av en intraoral scanner. Via en kamera och ett komplext datorprogram avläses tänderna varefter informationen skickas digitalt till laboratoriet. Med hjälp av denna sammanställda information framställs den efterfrågade produkten.
I vårt arbete kommer vi att redogöra för och jämföra de nuvarande metoder som används under framställningen av fasta protetiska konstruktioner: de konventionella och de digitala avtrycken.
Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa vad som finns publicerat och på så sätt underlätta för operatörer att välja arbetssätt och metod.
Konventionella avtrycksmaterial och dess teknik
För att tandteknikern ska kunna tillverka arbetsmodell med tillfredsställande precision, för framställning av kronor och broar, används i huvudsak idag två olika typer av avtrycksmaterial. Huvudgruppen för dessa material är elastomerer, och främst är det silikoner och polyeter som dominerar dagens marknad(1,2). Detta för deras goda precisionsegenskaper och deras förmåga för detaljåtergivning. Därför kommer polyeter och A silikon (benämns i texten VPS, vinyl polysiloxane) att behandlas i detta arbete.
Avtrycksmaterialen Polyeter och VPS finns tillgängliga i olika varianter av viskositet beroende på mängden filler som är applicerad. Det inkluderas oftast en lightbody/wash, medium body, heavybody och en puttymassa. Den lågviskösa lightbody ger en hög precision och används i kombination med de andra varianterna för att uppnå en önskvärd stabilitet i avtrycksmaterialet. Desto mer filler och högvisköst material desto bättre stabilitet.
Stabiliteten är viktigt i momentet när avtrycksmassan skall avlägsnas, risken för bristning i materialet är då som störst(3).
Material Viskositet
Very light body / light body Låg Medium – regular body, monophase Mellan
Heavybody Hög
Putty/soft putty Mycket hög
(1) Elastomerer Silikoner K-silikon A-silikon (VPS) Polyeter
6
Fig. 2 Illustration av principen vid friläggning med trådteknik.
Friläggning
Efter att tandens preparation är klar behöver det oftast göras vissa åtgärder innan avtrycket kan tas. Ofta blir preparationsgränsen subgingival och då krävs det en fullgod friläggning. Denna arbetsgång är densamma vare sig man ska ta ett konventionellt eller ett digitalt avtryck.
Den vanligaste tekniken för detta är med användning av stickade trådar. Man kan också frilägga med hjälp av konventionell kirurgi eller elektrokirugi(4).
För att avtrycksmaterialet ska kunna flyta lätt ned i fickan ska den vara vidgad och arbetsområdet vara torrlagt(2).
Exempel på arbetsmoment vid friläggning med trådteknik:
Med spruta eller annan önskad teknik stillar man blodflödet med järnsulfid. Detta för att få arbetsfältet torrt. Torrläggning är viktigt för att lyckas med ett bra avtryck. Materialen flyter ut bättre samt minskar risken för avvikelser.
Man väljer en tråd med önskvärd storlek och klipper till en lagom längd. Man ska tänka på att tråden komprimeras när den packas i fickan.
Tråden bör vara fri från saliv och blod då den ska appliceras i tandköttsfickan med hjälp av ett packningsinstrument.
Man spolar lätt med vatten i fickan och direkt efter avlägsnas tråden. Omedelbart efter det ska avtryckstagningen ske och med silikonavtryck krävs det även att det är torrlagt. Eftersom materialet är hydrofobt flyter det dåligt ut vid förekomst av vätska(2).
En annan teknik som är den så kallade dubbeltrådstekniken(4). Den innebär att man först applicerar en tunnare tråd i fickans botten och som får ligga kvar under själva avtrycksmomentet(2).
(5)
Avtrycksskedar
Vid konventionell avtryckstagning används skedar. Denna sked ska provas ut innan avtryckstagningen så att den passar storleksmässigt. Vid svårigheter att hitta en välpassande sked kan tandläkaren framställa en individuell sked från ett tandtekniskt laboratorium(2).
Det är viktigt att skedarna har fullgoda egenskaper för att lyckas med ett bra avtryck. Gemensamt är att skeden skall vara stabil, det vill säga att den inte ändrar form.
Rekommenderad arbetsgång och hantering av vinyl polysiloxane och polyeter
För att inte avtrycket skall deformeras är det viktigt att blockera eventuella stora approximalutrymmen samt spolrum och utrymmen under pontics vid broar, med förslagsvis mjukt vax.
Den frilagda preparationsgränsen torrläggs genom luftblästring.
Applicera först den lättflytande och högprecisiva massan som kan vara antingen lightbody eller universalbody. Den appliceras direkt på preparationen och dess
7
Tabell 2. Sammanställning av de aktuella avtrycksmaterialens egenskaper
gräns, angränsande tänder och sist samtliga ocklusala ytor. Viktigt att materialet flyter ned i fickan.
För att kontrollera stelningstiden kan man förslagsvis applicera en liten mängd på sin arbetsbricka. Parallellt fylls skeden av assisterande personal med ett mer trögflytande material som kan vara antingen heavybody eller puttymassa. Viktigt att stelningsprocessen inte har påbörjats för något av materialen då massorna ska införlivas med varandra.
Stelningstiden beror på material och fabrikat.
Avlägsna avtrycket med ett bestämt drag i preparationernas längsriktning.
Efter avlägsning ska operatören sedan kontrollera avtrycket och se att det inte finns några avvikelser.
Innan utslagning ska avtrycket först desinfekteras. Det ska då sköljas i rikligt med kallt vatten innan det får ligga några minuter i klorhexidinlösning med 0,5 % halt och sedan vila i ca 1 timme(2).
Alginat
Efter att man tagit sitt avtryck med VPS eller polyeter tar man ett avtryck i alginat av motstående käke. Detaljåtergivningen av detta material är tillräcklig för att tand-teknikern ska kunna uppnå ett fullgott resultat avseende ocklusionen. Alginat är ett användarvänligt och relativt billigt material.
Egenskaper Alginat A-silikon (VPS) Polyeter
Framställning Pulver + vatten 2 massor 2 massor Användarvänlighet Bra Excellent Bra
Patientens reaktion Bekvämt Bekvämt Obekvämt, svårare att få bort, bitter smak Uttag av avtryckssked Mycket enkel Mellan Mellan - svårt Desinfektion Dålig Excellent Sådär
Arbetstid (min) 2,5 2-4,5 2,5
Stelningstid (min) 3,5 3,0–7,0 4,5 Hållbarhet 1 timme (längre vid förvaring i
plastpåse) 1 vecka 1 vecka Vätbarhet Utmärkt Medium-bra Bra Kostnad Mycket låg Hög – mycket hög Mycket hög Elasticitet (%) 97,3 99,0-99,9 98,3-99,0 Flexibilitet (%) 12,0 1,3–5,6 1,9–3,3 Krympning efter 24 tim Hög 0,01-0,2 0,2-0,3 Slitstyrka (g/cm) 380-700 1640-5260 1700-4800
(6)
För- och nackdelar
En stor fördel med konventionell avtrycksteknik är att den är beprövad och etablerad. Materialen är speciellt framtagna för ändamålet. En annan fördel är att det inte finns några digitala moment som kan störas av tekniska problem.
Som tidigare nämnts ligger stor vikt vid att operatören har god kunskap om materialen och dess hantering. Kontinuerlig uppdatering av fabrikanternas produktbeskrivningar är ett måste.
8
Fig. 3 Illustration av CEREC’s Bluecam system
Det är också viktigt att hanteringen av materialen efter avtryckstagning är korrekt. Om misstag görs i samband med val av sked, avtrycksteknik, desinfektion, förvaring eller frakt så kan problem och avvikelser uppstå.
Gemensamt för alla elastomerer är att de är temperaturkänsliga. Detta innebär att omgivande miljö kan påverka stelningstid och andra egenskaper(3). Stelningstiden är beroende av värme där arbetstiden avtar med högre temperatur, vilket kan vara en nackdel(7).
Det är många steg som ska utföras och vid avvikelser behövs alla stegen göras om för att lyckas med omtagningen av avtrycket.
Digital avtrycksteknik
Under 1970-talet började CAD/CAM- (Computer aided design/Computer aided manufacturing) tekniken att utforskas på den dentala marknaden och tekniken finns nu på många tandtekniska laboratorier. På 1980-talet lanserades den första dentala digitala scannern, CEREC-systemet(8,9). Sedan dess har flera olika företag framställt sina varianter av digitala intraorala scannrar(9).
Den digitala tekniken mäter och avläser tändernas ytor i patientens mun optiskt och direkt. Resultatet blir en 3D-bild av patientens käke, preparation, motsatt käke och ocklusion.
Den intraorala scannern innefattar två delar, dels en hårdvara, det vill säga själva kameran som avläser tänderna och som är kopplad till en datormonitor, dels en mjukvara som är programmet som konverterar bilderna till en 3D projicering. Mjukvaran är den viktigaste delen och uppdateras kontinuerligt.
Systemen är utrustade med en guide som visar var bilderna ska börja tas och vissa system meddelar även när tillräcklig information är registrerad.
Priset idag är högt dels pga. en stor investeringskostnad samt abonnemangsavgifter. Ännu är det inte möjligt att framställa avtagbara protetiska konstruktioner såsom proteser med hjälp av digital teknik. Tekniken är bara på ett försöksstadium vad gäller implantat.
Intraorala scanningsystem på svenska marknaden idag CEREC
Scannern heter Bluecam. Innan scanning kan börja krävs det att tandytorna är täckta med ett opakt puder, så kallat Optispray, detta för att kameran är känslig för reflektioner. Sprayen ger en kontrastförstärkning(10). Kameran sänder ut ett synligt blått ljus som läses av med en teknik kallad ”active triangulation”(11,12). Tekniken bygger på en triangulering av ljus som mjukvaran kan projicera till en 3D bild på skärmen i realtid.
CEREC-scannern består av en kamera kopplad till en datormonitor med skärm, tangentbord och en musplatta(10).
(11)
iTero
Scannern iTero kräver ingen kontrastförstärkare innan avläsning. Den klarar av att uppnå fullgod bildupptagning trots närvaro av mindre mängd blod och saliv. Kameran är
9
Fig. 5. Bild på E4D scanner och monitor
Fig. 6 Illustration av Lava C.O.S.’s system Fig. 4 Illustration av iTero’s system
Fig. 7 Bild på TRIOS, 3Shape’s scanner och monitor
baserad på teorin om ”parallel confocal” som innebär att det konstant söker fokus(8,11). Den sänder ut en stråle med röd laser(12) från ett smalt hål och läser av det reflekterade ljuset som når fokus på kameran. Inom en tredjedels sekund är 3Dbilden projicerad på skärmen. Scanning sker i realtid.
iTero består utöver monitor och scanner av en fotpedal som man styr scannern med och en mus som används för justering på skärmen(13).
(11)
E4D
Scannern bygger på en laserteknologi där kameran avläser flera strålar från olika vinklar för att uppnå ett snabbt och direkt bildupptag. Även här görs scanning man i realtid. När man scannar krävs inte något kontrastpuder.
Scannern styrs med en knapp på kameran och justering sker på monitorns touchscreenskärm(14).
(14)
Lava C.O.S.
Lava C.O.S-systemet bygger på Active Wavefront Sampling, tekniken innebär att kameran tar så pass många bilder per sekund att det blir som en videoupptagning i realtid(8). Ljuskällan som används är ett blått synligt pulserande ljus(12). Det krävs ett tunt lager puder för konstrastens skull. Monitorn består av en touchscreen och en kamera som styrs för hand(15).
(11)
TRIOS
Det krävs inget puder före scanning, den kan läsa genom små mängder saliv och blod. Kameran tar upp emot 3000 2D bilder per sekund som konverteras till flera tusen 3D bilder som sedan konverteras till den slutgiltiga digitala 3D-projiceringen.
Kameran är lätthanterlig och styrs via en knapp för hand. Monitorn är enkel att använda med touchscreenskärm(16).
10
Tabell 3. Jämförelse av de aktuella digitala scannrarna.
Arbetsmoment vid digital avtryckstagning
Preparation och friläggning har samma arbetsgång som vid ett konventionellt avtryck. Man scannar både över- och underkäke i den region man önskar. Efteråt tas en indexregistrering buckalt ifrån. Mjukvaran läser informationen och visar ocklusionen. När avläsningen är klar analyseras och godkänns 3D-bilden. Vid avvikelser kompletterar man med nya bilder på det specifika området.
För- och nackdelar
De digitala avtryckssystemen kräver inte lika många antal steg vid avtryckstagning. Framförallt är fördelen vid en eventuell misslyckad registrering. Då krävs det oftast bara en kort komplettering jämfört med den konventionella avtryckstagningen där man får upprepa ett flertal steg. Men komplikationer kan uppstå även i den digitala tekniken. Exempelvis kan hård- och/eller mjukvaran vålla besvär. Eftersom avtrycks-informationen skickas digitalt via internet krävs det även att denna anslutning till laboratoriet fungerar.
De olika intraorala scannrarna skiljer sig åt vad gäller storlek och därför påverkar det patientbekvämligheten och då främst för patienter med gapsvårigheter.
En nackdel för en del operatörer är att friläggningen måste vara omfattande och synlig för ögat eftersom scannern inte kan avläsa genom gingivan.
Tekniken är dessutom begränsad till kron- och broarbeten då den ännu inte kan användas för framställning av pelare eller avtagbar protetik såsom proteser och tekniken är ännu inte fullt utvecklad för implantatbehandling.
Egenskaper CEREC iTero E4D Lava C.O.S Trios
Tillverkare Sirona dental systems (Tyskland)
Cadent Inc.
(Israel) Technologies D4D (USA)
3M ESPE
(USA) (Danmark) 3Shape Teknik triangulation Active Parallell confocal
microscopy
Confocal
microscopy wavefront Active sampling
Confocal microscopy Ljuskälla Synligt blått ljus Röd laser Laser synligt blått Pulserande
ljus
-
Puder Ja Nej Ibland Ja Nej
11 Konventionellt avtryck
Prep och friläggning
Prova ut sked
Blanda material
Applicera material på prep och ocklusalt
Avtryck av en käke
Blanda t.ex. alginat
Avtryck motsatt käke
Analys av avtrycken och eventuella omtag
Desinficering
Låt avtrycket vila
Skicka avtrycket till lab
Arbetsmoment
Digitalt avtryck
Prep och friläggning
Eventuellt puder och torrblästring
Scanna ocklusalt-lingualt-buckalt
Indexregistrering
Analys och justering. Ev. kompletterande bilder
Skicka filen till lab
12
Material och Metod
Litteratursökningar gjordes via Pubmed, Science Direct och genom handsökning i International Journal of Computerized Dentistry och Quintessence International. Informationssökningar gjordes även via fabrikörernas hemsidor och i böcker vid Malmö Högskolas Odontologiska bibliotek.
Sökord: “digital impression”, “conventional impression” och “dental impression techniques”.
Resultat och Diskussion
Det finns ett fåtal publikationer, varav de flesta är in vitrostudier. De gav underlag för en jämförande diskussion av följande punkter: tidseffektivitet och användarvänlighet, precision och passform, kostnad, miljövänlighet samt patientvänlighet.
Litteraturstudien gjordes inte enligt de kriterier som krävs för att studien ska vara systematiskt. Detta därför att det idag inte går att likställa de olika teknikerna då det endast finns en bråkdel publicerat om digital avtrycksteknik i jämförelse med konventionell teknik. Grupperna är alltså inte jämförbara – för den ena gruppen skulle litteratursökningen kunna göras systematisk men för den nya tekniken gjordes först en förenklad sökning för att sondera tillgänglig litteratur.
Tidseffektivitet och användarvänlighet
Det är underförstått att vilken avtrycksteknik som än väljs krävs en viss praktisk erfarenhet för att uppnå god effektivitet. I en studie som utfördes på Harvard School of Dental Medicine fick 30 elever testa att utföra avtryck av ett singelimplantat i premolarregion på en anpassad överkäksmodell(17).
Eleverna hade tidigare aldrig testat att göra avtryck med varken konventionell eller digital teknik. Resultatet av studien visade att majoriteten av eleverna föredrog den digitala avtryckstekniken(17). Kanske hade inte resultatet varit detsamma på äldre utövare som är mer vana vid och behärskar den konventionella tekniken. En ny generation tandläkare är på väg där majoriteten kommer vara uppväxta i en mer digitaliserad värld.
I samma studie mätte de hur lång tid det tog för eleverna att utföra ett avtryck samt antalet omtagningar som behövdes för respektive teknik(17). Resultatet visade att det tog betydligt mindre tid att ta ett digitalt avtryck och det gjordes färre omtagningar. Detta indikerar att digital teknik sannolikt är tidsbesparande.
Idag är scannrarna och deras monitorer fortfarande förhållandevis stora. Det påverkar patientbekvämligheten och användarvänligheten. Å andra sidan kommer sannolikt storleken reduceras mycket såsom skett för andra digitala tekniker, t.ex. datorer och mobiltelefoner.
Vid exempelvis en preparation är arbetsgången densamma vid friläggning och utformning av preparationen. Noterbart är dock att operatörer har upplevt en förbättring av sina preparationer eftersom de direkt efteråt får en uppförstorad 3D bild framför sig och kan då lättare analysera sitt arbete och eventuellt justera(4).
Precision och passform
I en studie vars syfte var att jämföra passform av helkeramiska singelkronor gjorda med hjälp av digitala avtryck mot dem gjorda med konventionella avtryck av silikon resulterade i en fördel för den digitala tekniken(18).
13 I studien användes Lava C.O.S. och en VPS med tvåstegsteknik. Avtrycken togs in vivo på 10 män och på 10 kvinnor. Störst skillnad visade det sig vara vid den approximala kontaktpunkten där de kronor framställda med Lava C.O.S. hade ett signifikant bättre resultat. Andra mätvariabler var bland annat marginal passform med avseende på skarvar och mellanrum samt ocklusion. Den digitala tekniken hade bättre resultat i alla jämförelser förutom den med syfte på ocklusion där ingen skillnad kunde utmätas(18). Det bör påpekas att samtliga kronor, oavsett framställningsteknik, uppvisade en precision som uppfyllde krav på klinisk acceptans, så skillnaderna har sannolikt lite eller ingen klinisk relevans.
I artikeln diskuterar författarna möjligheten till varför de digitalt framställda kronorna hade bättre passform approximalt. Deras hypotes var att de konventionella modellerna som görs i gips kan utsättas för slitage under den tandtekniska arbetsprocessen. Exempelvis då tandteknikerna tar av och på kronan för att prova ut passform(18).
I en annan studie ville man mäta avtryckens felmarginaler vid avtryck av hel tandbåge i överkäke med en mod preparation i 15 samt preparationer för kronor på 25 och 27. Jämförelsen gjordes mellan Lava C.O.S. och CEREC AC Bluecam som representanter för den digitala tekniken(19). För den konventionella tekniken användes Impregum Penta, som är en högprecisions polyeter som tål mer påfrestning, i jämförelse med VPS, vilket krävs när man bänder av massan från käken(20).
Mätvariablerna i denna in-vitro studie var reproducerbarhet och precision av avtrycket. Resultatet i studien påvisade att de digitala teknikerna kunde uppnå lika goda resultat som de konventionella teknikerna gjorde. Det påpekades dock att det krävs mer studier in-vivo för att verifiera hypotesen om att de båda teknikerna ger jämna resultat(19).
Liknande resultat fanns i en studie där man gjorde avtryck på en preparation i rostfritt och sandblästrat stål med en liknande yta som på en preparerad tand. De intraorala scannrar som användes var Lava C.O.S., iTero och CEREC AC, och alla användes enligt fabrikantens rekommendationer. Till de konventionella avtrycken användes polyvinyl siloxane (Express2 Penta Putty/Light Body Standard, 3M ESPE), 10 st. med enstegsteknik och 10 st. med tvåstegsteknik(21).
Kostnad
Idag kostar de digitala intraorala scannrarna någonstans mellan 250 000 – 400 000 kronor beroende på vilket märke och typ av abonnemang man väljer vilket är betydligt dyrare än att köpa in konventionell avtrycksteknik. Eftersom den digitala tekniken är under konstant utveckling finns ingen bra studie vad gäller kostnadseffektivitet för operatörer. Det är väldigt många variabler som spelar stor roll i uträknandet. Det som bör påpekas att är elastomerer är ett förhållandevis dyrt avtrycksmaterial och då omtagningar behöver göras så är det kostnadsfritt vid digital avtryckstagning. Det finns en variant på abonnemang som innebär att man betalar beroende på antal avtryck, i denna situation blir en omtagning med digital teknik dyrare.
Miljövänlighet
I denna jämförelse kan det vara intressant att även titta på miljövänlighet eftersom det är något som ständigt efterfrågas inom alla dagens branscher. Det finns ingen studie publicerad om detta. En hypotes skulle kunna vara att den digitala tekniken har vissa fördelar. Ett konventionellt avtryck kräver förpackning och pappersrekvisitioner samt transport till laboratorium som oftast sker med bil. Allt detta sparas in med den digitala tekniken som sänds via internet. Likaså krävs inget avtrycksmaterial vilket minskar
14 produktion av elastomerer. Om dessa hypoteser stämmer skulle det även kunna ha en påverkan av kostnaden.
Däremot måste man överväga miljöhänsyn vad gäller framställning och livslängd av såväl scannrar som datorer för den digitala tekniken. Dessa har, pga. ständig teknikutveckling, oftast en kort livslängd och både framställning och skrotning utgör en stor miljöpåfrestning och risk.
Patientvänlighet
Det finns ingen studie eller artikel publicerad idag vad gäller vilken avtrycksteknik som patienten föredrar. Däremot är det allmänt känt att många patienter känner obehag vid konventionell avtryckstagning då skeden är stor, materialet pressas upp i gommen och ibland ner i svalget. Detta obehag skulle möjligen kunna elimineras om tekniken med en digital scanner utvecklas så att sensorn blir mindre då de idag är stora och klumpiga.
Konklusion
Denna sökning visade att endast ett fåtal artiklar finns publicerade och om man applicerar strikta urvalskriterier på dessa enstaka publikationer hade troligen alla fallit bort. Rapporten får därmed anses endast rapportera preliminära data.
Litteraturstudien visar att på grundval av de publikationer som finns idag så fungerar den digitala avtryckstekniken tillfredsställande och fullt jämförbart med konventionell teknik för fast kron- och broprotetik.
Det finns belägg för att digitala tekniker kan ersätta den konventionella vad gäller precision. Det bör dock påpekas att de studier som finns tillgängliga idag är in vitro och dessa behöver kompletteras med och verifieras genom kliniska studier.
Referenser
(1) Karlsson S, Nilner K, Dahl BL. A textbook of fixed prosthodontics : the Scandinavian approach. Stockholm: Gothia; 2000.
(2) Wennerberg A. Handbok i fast protetik. 1. uppl. ed. Stockholm: Gothia; 2007. (3) Noort Rv. Introduction to dental materials. Edinburgh: Mosby; 2002.
(4) Christensen GJ, Child PL,Jr. Fixed prosthodontics: time to change the status quo? Dent Today 2011 Sep;30(9):66, 68, 70-3.
(5) Peutzfeldt A, Asmussen E, Munksgaard EC. Aftryks- og modelmaterialer. 1. udg. ed. København: Odontologisk Boghandel & Forlag; 2003.
(6) O'Brien WJ editor. Dental materials and their selection. 4. ed. ed. Chicago: Quintessence Publ.; 2008.
(7) Dérand T, Molin M. Dentala material : bra att veta i klinisk vardag. 1. uppl. ed. Stockholm: Gothia; 2004.
15 (8) Birnbaum NS, Aaronson HB. Dental impressions using 3D digital scanners: virtual
becomes reality. Compend Contin Educ Dent 2008 Oct;29(8):494, 496, 498-505.
(9) van Noort R. The future of dental devices is digital. Dental Materials 2012 1;28(1):3-12. (10) http://www.sirona.com/en/products/digital-dentistry/cerec-chairside-solutions.
(11) van der Meer WJ, Andriessen FS, Wismeijer D, Ren Y. Application of intra-oral dental scanners in the digital workflow of implantology. PLoS One 2012;7(8):e43312.
(12) Scotti R, Cardelli P, Baldissara P, Monaco C. Clinical fitting of CAD/CAM zirconia single crowns generated from digital intraoral impressions based on active wavefront sampling. J Dent 2011. (13) http://www.cadent.biz/itero/itero.php?section=professional. (14) http://www.e4d.com/products. (15) http://solutions.3m.com/wps/portal/3M/en_US/3M-ESPE-NA/dental-professionals/products/category/digital-materials/true-definition-scanner/. (16) http://www.3shapedental.com/restoration/dentist/digital-impression-taking.aspx.
(17) Lee SJ, Gallucci GO. Digital vs. conventional implant impressions: efficiency outcomes. Clin Oral Implants Res 2012.
(18) Syrek A, Reich G, Ranftl D, Klein C, Cerny B, Brodesser J. Clinical evaluation of all-ceramic crowns fabricated from intraoral digital impressions based on the principle of active wavefront sampling. J Dent 2010 Jul;38(7):553-559.
(19) Ender A, Mehl A. Full arch scans: conventional versus digital impressions--an in-vitro study. Int J Comput Dent 2011;14(1):11-21.
(20) Hamalian TA, Nasr E, Chidiac JJ. Impression materials in fixed prosthodontics: influence of choice on clinical procedure. J Prosthodont 2011 Feb;20(2):153-160.
(21) Seelbach P, Brueckel C, Wostmann B. Accuracy of digital and conventional impression techniques and workflow. Clin Oral Investig 2012 .
