Fakulteten för lärande och samhälle
Vidareutbildning av lärare
Att lära sig nya ord på spanska
En studie om de strategier som tillämpas i undervisning och
inlärning av nya ord i det spanska språket
Learning new words in Spanish
A study of the strategies applied in teaching and learning of new
words in the Spanish language
Magela Reyes Cruz
Lärarutbildning (Val -projektet) 180 hp Examinator: Lisa Källström
Abstrakt
Bör elever lära sig nya ord från enkla listor eller genom mer innehållsrika exempel? Syftet med uppsatsen är att studera de strategier för språkinlärning som används av elever i högstadiet, som har svenska som modersmål, i processen för att lära sig nya ord på spanska som ett främmande språk, samt att studera de strategier som används i processen att lära ut ordförråd i ämnet spanska som främmande språk. Avsikten är att komma fram till vilken kombination av strategier och metoder som är mest effektiva för denna grupp av elever vid inlärning av nytt ordförråd. Denna studie fokuserar på fem elever i nionde klass som studerar spanska som främmande språk i en svensk skola och fyra lärare som undervisar spanska som moderna språk på högstadiet. De teoretiska utgångspunkter som denna studie bygger på är Tornbergs teorier som bygger på förhållandet mellan minnets funktion och inlärningen av ord och Oxfords klassificeringsmodell om strategier för språkinlärning. I detta avseende skiljer Oxford mellan två grupper av strategier. Å ena sidan finns det de direkta strategierna, som är de som direkt involverar det främmande språket. Dessa strategier kräver kognitiv mental bearbetning och används för att underlätta utvecklingen av de fyra språkfärdigheterna. Å andra sidan finns det indirekta strategier som, även om de inte direkt involverar språket som studeras, är användbara eftersom sådana strategier stöder och kontrollerar inlärningen av språket i fråga. Det empiriska material som undersöktes samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Undersökningens resultat visar att de mest använda strategierna vid undervisning och inlärning av nytt ordförråd är direkta strategier och mer specifikt: minnesstrategier, kognitiva och kompensatoriska strategier. En analys av detta resultat visar att den mest effektiva kombinationen av strategier och metoder för att lära sig nya ord är den som innehåller aktiviteter relaterade till alla tre direkta strategier. I denna bemärkelse avser de aktiviteter som omfattar intellektuella åtgärder som utförs genom kognitiva processer. I resultatet framgår också att dessa aktiviteter utgår från kontexten som utgångspunkt för inlärning av nya ord.
Nyckelord: spanska som främmande språk, språkinlärningsstrategier, inlärning av ordförråd, språkdidaktik
Key words: Spanish as a foreign language, language learning strategies, vocabulary acquisition, language teaching.
Innehållsförteckning
1 Inledning 2
2 Syfte och problemformulering 4
3 Teoretiskt ramverk för analys av resultaten 6
3.1 Tornbergs teoretiska perspektiv på ordförråd 6
3.2 Klassificeringsmodell för språkinlärningsstrategier 7
4 Tidigare forskning inom språkinlärningsstrategier 11
5 Metodik 14
5.1 Metod och material 14
5.2 Urval och Avgränsning 15
5.4 Etiska aspekter 18
6 Resultat och analys 19
6.1 Resultat och analys av elevernas perspektiv 19
6.1.1 Elevernas strategier för att lära sig nya ord 19 6.1.2 Elevernas läromedel och lärmiljö för att lära sig nya ord 20 6.1.3 Elevernas användning av modersmålet eller ett annat språk i inlärning av nya ord 21 6.1.4 Aktiviteter som eleverna efterfrågar mest i processen att lära sig nya ord 22 6.1.5 Elevernas åsikter om de strategier och arbetssätt som lärare använder för att lära ut nya ord 22 6.1.6 Strategier som eleverna använder för att ta reda på om de har lärt sig nya ord 23
6.2 Resultat och analys av lärarnas perspektiv 24
6.2.1 Vad lärarna lägger fokus på när de lär ut nya ord 24
6.2.2 Lärarnas metoder för undervisning av nya ord 24
6.2.3 Frekvensen med vilken nya ord bearbetas i klassrummet 26 6.2.4 Strategier som lärarna anser vara bäst för att lära ut nya ord 27 6.2.5 Lärarnas metoder för att kontrollera om eleverna behärskar de nya orden 27
7 Avslutande diskussion 29
7.1 Resultatdiskussion 29
7.2 Slutsatser och vidare forskning 31
Referenslista 33
1 Inledning
En av de viktigaste delarna av att lära sig ett nytt språk är att förvärva nya ord. I kursplanen för moderna språk står att ”eleverna ska ges möjligheter att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga är att förstå talat och skrivet språk, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare” (Skolverket, 2011). Med utgångspunkt i den här syftesförklaringen menar jag att det är tydligt att kursplanen för moderna språk betonar vikten av ordkunskap för inlärning av ett nytt språk. Enligt Folse (2004) innebär att lära sig ett nytt språk att man lär sig många aspekter av språket, aspekter som inkluderar fonetik, skrivsystem, syntax, pragmatik, retoriska läsnings-sätt och komposition, samt språkets kultur. Den kanske viktigaste aspekten, dock, är att bygga upp ett ordförråd på det främmande språket. När vi börjar lära oss ett nytt språk behöver vi en grundläggande vokabulär för att kunna uttrycka oss. Behovet av nya ord ökar dessutom i takt med att vår allmänna förståelse för språket ökar, vilket innebär att inlärningsprocessen av ett nytt språk alltid kommer att innefatta en utökning av vår vokabulär för att kunna anpassa vårt språk till mer komplexa situationer.
I de flesta läromedel som används för att lära sig spanska hittar man ordlistor i slutet av boken. Det faktum att ordlistan i allmänhet placeras sist i läroböckerna tycks motsäga Folses (2004) slutsats med tanke om att vokabulären är huvudingrediensen i all kommunikation. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att det budskap som förmedlas till eleverna genom att ordlistan i allmänhet placeras i slutet av böckerna motsäger ovanstående. Dessutom förmedlar placeringen inte den prioritet som forskningen har gett tilldelar ordförrådet i inlärningen av ett nytt språk. Till detta måste vi också notera det faktum att långa ordlistor kan leda till bristande motivation när det gäller den uppfattning som eleverna kan ha om den tid och ansträngning som krävs för att lära sig nya ord. Detta väcker också frågan: Bör lärare lära ut nya ord från enkla listor eller genom mer innehållsrika exempel? Enligt Tornberg (2020) lägger elever i regel ner mycket tid på ordpluggande. ”Den stora arbets-och tidsinsats som det innebär att vecka efter vecka (...) lära in cirka 20 nya ord i veckan enligt ”listmodellen” borde leda till ett enormt ordförråd” (2020, s.132). Ändå, påpekar Tornberg (2020), har eleverna ofta en känsla av att de kan för få ord. Denna reflektion verkar tyda på att undervisningen av nya ord på ett främmande språk inte sker på det mest effektiva sättet. Carl
Blyth (2010) betonar också att de flesta läroplaner är helt utan inlärningsstrategier för ordförråd. På samma sätt ger lärarnas kursinnehåll ofta inte information till eleverna om hur ordförråd ska läras ut.
Detta är anledningen till att jag har blivit intresserad av att undersöka vilka ordinlärningsstrategier som används mest av en grupp elever som studerar spanska som främmande språk på högstadiet. Samtidigt vill jag undersöka vilka didaktiska strategier som används av en grupp lärare i spanska för att lära ut nya ord på spanska.
2
Syfte och problemformulering
Mitt arbete har som primär syfte är att undersöka vilka språkinlärningsstrategier elever i högstadiet använder i processen att lära sig nya ord, och vilka strategier och metoder lärare tillämpar för att lära ut det nya ordförrådet. Det andra mer övergripande syftet är att diskutera och utvärdera de genom intervjuer identifierade inlärnings- och undervisningsstrategierna i ljuset av relevanta teorier om språkinlärning. Allt detta gör jag för att kunna dra slutsatser om vilka kombinationer av metoder, strategier och teorier som är mest effektiva. I detta avseende läggs följande frågeställningar fram:
- Vilka strategier för språkinlärning använder elever i högstadiet för att lära sig nya ord på spanska?
- Vilka strategier för språkinlärning använder lärare för att lära ut nya ord på spanska till elever i högstadiet?
- Vilka kombinationer av metoder och strategier verkar vara de mest effektiva för elevernas ordinlärningsprocess i ljuset av nutida teorier om språkinlärning?
Ett av de mål som anges i kursplanen för moderna språk är att undervisningen ska syfta till att eleverna förvärvar kunskaper om målspråket så att de ska kunna använda dessa kunskaper i de miljöer och sammanhang där språket används med förtroende för sin förmåga att använda det i olika situationer och för olika syften (Skolverket, 2011). Detta sammanfattar att huvudsyftet med undervisningen i främmande språk är att få eleverna att utveckla en kommunikativ kompetens i språket. Med det i åtanke kan vi utgå ifrån att en elev behöver tillförskansa sig ett brett ordförråd för att uppnå det kunskapsmål som sätts i kursplanen. Dessutom understryker kursplanen vikten av att göra eleven medveten om de olika verktyg som erbjuds för att lära sig ett främmande språk. Detta gör den genom att påpeka att undervisning av moderna språk bör stimulera användandet av olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation (Skolverket, 2011).
För att tillgodogöra sig denna undervisning måste eleven känna till och arbeta med alla verktyg som finns tillgängliga för att stimulera språkinlärningsprocessen. Alltså måste eleven kunna använda strategier, t.ex. olika digitala verktyg, och få kontakt med språkets kultur för att kunna nå det av kursplanen satta målet. Kursplanen anger vidare att eleverna genom
undervisningen i ämnet moderna språk ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda. Dessa strategier kan variera mellan gester, frågor, användandet av synonymer och omformulering. Slutligen ska, enligt skolplanen, eleven när denne har uppnått målen för ämnet spanska i årskurs nio, kunna förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen (Skolverket, 2011). Mot bakgrund av dessa mål och förmaningar i kursplanen för främmande språk har jag varit intresserad av att undersöka hur effektiva de nuvarande metoderna för undervisning och inlärning av ordförråd är, eftersom jag anser att det är en av de viktigaste aspekterna vid inlärning av ett nytt språk.
3 Teoretiskt ramverk för analys av resultaten
För att kunna studera och analysera de frågeställningar som ställs i detta arbete, presenterar jag i detta kapitel de teorier som jag anser vara relevanta och som kommer att fungera som stöd i den analytiska bearbetningen av mitt arbete. I avsnitt 3.1 kommer jag att beskriva några av de mest Tornbergs relevanta teorierna om ordinlärning. I avsnitt 3.2 presenteras Oxfords (1990) modell för teorier om språkinlärning och de åtgärder som är förknippade med varje teori beskrivs.
3.1 Tornbergs teoretiska perspektiv på ordförråd
Enligt Tornberg (2020) leder kunskaperna vi har idag om hur vårt minne fungerar till insikten att ordinlärningen är en kreativ process med flera steg. I samband med detta påpekar hon att minnet består av flera integrerade system som i sin tur är självständiga delsystem. Dessa system klassificeras som: procedurminne, perceptuellt minne, semantiskt minne, korttidsminne och episodiskt minne. Av ovanstående system betonar forskaren de minnesstrategier som är kopplade till korttidsminnet, eftersom denna del av minnessystemet är ett arbetsminne som varar så länge som vi anser att vi behöver det. Användningen av strategier som rör korttidsminne kan observeras när eleven studerar en lista med ord och deras betydelse inför ett prov. Enligt Tornberg (2020) kommer eleven att släppa taget om kunskapen när provet har avslutats utan att kunna återvinna den i framtida situationer. Tornberg (2020) föreslår vidare att processen för att lära sig nya ord är indelad i två steg. Det första fas, som kallas för inkodning, är när ordet lagras medvetet för att kunna tas fram senare. Under denna första fas påpekar Tornberg vikten av att relatera det vi vill lära oss, i det här fallet de nya orden, till en personlig innebörd, enligt hon är det betydelsen som man minns i det första steget och inte själva orden. I det andra fas ska ordet analyseras i sitt sammanhang för att förstå hur det används i nya former och i nya kontexter. På samma vis påpekar Tornberg (2020) att alla elever inte kodar in ord på samma sätt. Hon menar att varje elev väljer olika vägar beroende på dennes individuella livserfarenhet och inlärningsstil, den så kallade ”learner style”.
En annan aspekt som Tornberg lyfter fram är kontextens stora betydelse för inlärning och undervisning av nya ord. I denna mening påpekar Tornberg att tillvägagångssättet för att lära
sig nya ord kan innefatta ett sociokulturellt perspektiv såväl som ett erfarenhetsperspektiv och ett kognitivt perspektiv, så länge som inlärningen sker i ett meningsfullt sammanhang för individen. Med andra ord föreslår hon att man i stället för att fokusera på att lära sig ord genom långa ordlistor lär sig orden i sitt eget sammanhang, det vill säga att eleverna skapar ett meningsfullt nytt sammanhang för de ord de lär sig för att medvetet förvärva dem och slutligen göra dem till sina egna.
Beträffande undervisningen av nya ord påpekar Tornberg (2020) att för att säkerställa en effektiv inlärning av ordförrådet måste läraren använda metoder som gör att eleven kan lära sig ordet medvetet så att denne sedan kunna plocka fram igen. I denna mening föreslår hon aktiviteter där man får lära sig orden med hjälp av textsammanhang, egna meningar eller andra personliga koder som elever föredrar. Dessutom aktivitet som gör det möjligt för eleven att ta upp orden på samma sätt som de lärde sig dem, åtminstone i den första fasen, som tidigare nämnts som inkodnings fas.Aktiviteter som gör det möjligt för eleven att ta upp orden på samma sätt som de lärde sig dem, åtminstone i den första fasen, som tidigare nämnts som inkodningsfasen.
3.2 Klassificeringsmodell för språkinlärningsstrategier
Den modell som Rebecca Oxford (1990) föreslår är enligt min mening den mest fullständiga och lämpliga för att analysera det empiriska material som undersöks i detta arbete. Därför kommer denna klassificeringsmodell att ligga till grund för analysen av det empiriska material som erhållits i denna forskning. Jag anser att Oxfords (1990) modell för teorier om inlärning av främmande språk är den som bäst kan bidra till analysen av detta arbete. Detta beror på att i modellen för klassificering av strategier som hon föreslår presenteras strategierna för inlärning och undervisning av ett främmande språk på ett mycket detaljerat sätt, vilket gör det möjligt för mig att välja de lämpligaste strategierna som har störst inflytande på inlärningen av nya ord på ett mer konkret sätt. Dessutom beskriver denna klassificeringsmodell i detalj de åtgärder som varje strategi innehåller. Detta gör det möjligt för mig att identifiera och relatera de aktiviteter som intervjupersonerna tillämpar för att lära sig och lära ut nya ord till motsvarande strategier.
García och Rodriguez (2002) förklarar att Oxfords modell är organiserad enligt det faktum att huvudmålet med strategier för inlärning av främmande språk är utvecklingen av
kommunikativ kompetens, vilket i sin tur utgör grunden för det kommunikativa förhållningssättet i främmande språk, där inläraren blir mer aktiv och ansvarig i sin inlärningsprocess. I denna mening anser Oxford (1990) att när elever använder strategier för att lära sig ett främmande språk, förbättras deras språkkompetens avsevärt och därmed deras självförtroende i användningen av språket. Enligt Oxford (1990), som citerad av Orrego och Díaz (2010), är direkta strategier för inlärning av främmande språk direkt kopplade till det språk som lärs in. Dessa strategier kräver särskilda minnes-kognitiva och kompensatoriska processer och används för att utveckla de fyra språkkunskaperna läsa, skriva, lyssna och tala. Indirekta strategier, å andra sidan, är inriktade på att befästa det nya lärandet som har byggts upp genom metakognitiva, affektiva och sociala processer (Oxford 1990, 2000).
Enligt Oxford (1990, 2000) är både direkta och indirekta strategier oumbärliga i alla språkinlärningssituationer, och som man kan förmoda får man bäst resultat när man kombinerar båda strategier på ett lämpligt sätt. Dessa två kategorier är uppdelade i sex grupper. Textbox 1 (direkta strategier)och Textbox 2 (indirekta strategier)innehåller en detaljerad presentation av språkinlärningsstrategierna hämtade från Oxfords (1990) modell så som de har återgivits av Orrego och Díaz (2010).
Direkta strategier: Direkta strategier syftar till att bidra direkt till språkinlärningen och kräver mental bearbetning av språket. Direktstrategierna är uppdelade i tre underkategorier: Minnesstrategier: Dessa strategier specialiserar sig på att återkalla eller framkalla det man lärt sig på språket. De kallas också mnemonics och är intellektuella åtgärder som fokuserar på att skapa länkar, särskilt visuella eller auditiva, som gynnar minnet av den information som man lärt sig med hjälp av åtgärder som t.ex:
- skapa/avleda associationer - komma ihåg bilder
- visualisera ord/ fraser, imitera - kombinera ord med bilder och ljud - göra ordlistor
- slå upp definitionen av nya ord
- att se över och uppdatera det du lärt dig, repetition
reflektera över det egna lärandet, analysera och sammanställa det man lärt sig. Tack vare dessa strategier omvandlas det man lärt sig. Nya kunskaper övas eller repeteras, resonemang förs på ett deduktivt sätt, uttryck tolkas, kontrastanalyser görs mellan språken, översättningar och överföringar görs och möjligheten att skapa strukturer erbjuds. För Oxford (1990) innebär dessa strategier följande:
- att förstå och revidera det man lärt sig och att öva på det i olika sammanhang identifieringsuppgifter
- utveckla en allmän uppfattning om vad som läses på ett annat språk - sammanfatta, konsultera olika källor
- känna igen likheter och skillnader och hitta mönster
Kompensationsstrategier. De gör det möjligt för eleverna att använda det de lärt sig på ett lämpligt sätt, trots eventuella begränsningar i sina kunskaper i det främmande språket. Kompensationsstrategier omfattar åtgärder som:
- gissa sig till innebörden av det som kommuniceras på det främmande språket med hjälp av ledtrådar eller kontexter
- förutse innehåll och mening utifrån sammanhanget för det som diskuteras. - söka hjälp i olika medier
- användning av mimik och gester
- söka efter alternativa sätt att uttrycka idéer - använda sig av synonymer
Textbox 1. Oxfords klassificering av direkta strategier för språkinlärning (1990).
Indirekta strategier: Indirekta strategier är avsedda att ge indirekt stöd för inlärning: Metakognitiva strategier. Dessa strategier gör det möjligt för eleven att styra sitt eget lärande och de åtgärder hen vidtar för att göra det. Följande åtgärder hjälper eleven att samordna eller själv övervaka sitt lärande.
- utvärdera processen, lära sig av sina misstag - ta ansvar för sina misstag
- identifiera målen för det som görs
- planera inlärningsuppgifter med tydliga mål - samla in det material som behövs
- organisera studieplaner
anstränga sig för att koncentrera sig
Affektiva strategier. Dessa strategier hjälper eleven att identifiera och hantera sina känslor, motivationer, och intressen. Åtgärder som följande syftar till att uppnå detta:
- slappna av
- ställa frågor om problem
- att använda sig av journaler/studieanteckningar - uppmuntra sig själv och ta risker i sitt lärande
Sociala strategier: De gör det möjligt för oss att se den roll som samspelet med andra spelar i inlärningsprocessen. Dessa strategier omfattar bl.a. följande:
- att be om hjälp genom att ställa frågor
- låta andra utvärdera och korrigera den egna prestationen - dela med sig av information
- identifiera det bästa sättet att studera (i grupp / ensam / i par) och de mest effektiva inlärningsmiljöerna.
4 Tidigare forskning inom
språkinlärningsstrategier
Inom forskningsområdet inlärningsstrategier för nya ord på ett främmande språk är det främst två teman som forskare har fokuserat på. Det första är observation av olika strategier för inlärning av nya ord och det andra är det teoretiska intresset av att testa strategiernas effektivitet och användning i kommunikation. Enligt Griva (2009), som citeras av Agustin (2016), definieras ordförrådsstrategier som de aktiviteter eller tillvägagångssätt som eleverna använder för att känna till betydelsen av nya ord, för att kunna komma ihåg dem och lära sig dem och för att kunna hämta dem i förståelsen och använda dem i kommunikativ produktion. Detta stöds också av Agustin (2016) i sin artikel: Vocabulary strategies: learning and communication in the L2. Han menar att ordförrådsstrategier tjänar till att kompensera för bristen på lexikaliska kunskaper, så att när inlärarens kunskaper i det främmande språket ökar, minskar hans eller hennes användning av ordförrådsstrategier.
Enligt Sigurd och Håkansson (2007) finns det ett stort antal teorier om hur språkinlärning går till och de språkinlärningsstrategier som används. Studier om strategier för inlärning av främmande språk började utvecklas för mer än hundra år sedan och uppstod ur behovet av att identifiera de olika inlärningssätt som eleverna använde i sin process för att lära sig ett främmande språk. The method of inference in Foreign Language Study av Aaron Carter (1966) citerad i Hismanohlou (2000) var den första forskningsstudien om strategier för inlärning av främmande språk. Sedan dess har forskningen om detta ämne fortsatt att utvecklas. Bland de arbeten som utmärker sig är studier av O'Malley och Chamot (1990) om strategier för inlärning av främmande språk som beskrev och klassificerade dessa strategier för att studera effekten av användningen av dessa strategier. De tillhandahöll också undervisningsmodeller för användningen av inlärningsstrategier. O'Malley och Chamot definierar strategier för inlärning av främmande språk som: “särskilda tankar eller beteenden som individen använder för att hjälpa dem att tillägna sig, lära sig eller behålla ny information” (1990, s. 45). Detta påvisade inte bara att eleverna använde sig av dessa strategier, utan också att de använde flera olika strategier, och i synnerhet att de kunde välja de strategier som var mest lämpliga för varje uppgift.
En annan fråga som rör definitionen av inlärningsstrategier är de olika klassificeringar som har gjorts av begreppet. Även om det finns en stor mångfald bland sätten att kategorisera inlärningsstrategier så är de flesta forskare eniga om tre huvudtyper av inlärningsstrategier: kognitiva, metakognitiva och resurshanteringsstrategier, även kallade sociala strategier. Enligt Rodríguez och García (2002) avser kognitiva strategier att integrera nytt material med befintliga kunskaper. Med metakognitiva strategier avses elevernas planering, kontroll och utvärdering av sin egen kognition (Rodríguez och García, 2002). Slutligen är resurshanteringsstrategier eller sociala strategier en uppsättning stödstrategier som omfattar olika typer av resurser och som bidrar till att uppgiften kan slutföras framgångsrikt. I denna tredje grupp är de flesta av strategierna relaterade till elevens motivation och inställning till lärandet (Rodríguez och García, 2002). Andra forskare såsom t.ex. Chamot, O’Malley (1990) bygger också sin klassificering av strategier på mer basala klasser eller huvudgrupper: kognitiva, metakognitiva och sociala strategier. Weinstein och Mayer (1986) har å andra sidan presenterat en mer komplex klassificering, som bygger på skillnader mellan primära och sekundära strategier.
Ordförrådet definieras som de ord individen känner igen och som individen själv använder aktivt i eget utflöde. (Andréasson och Sandel, 2021). Hur många ord en person behöver för att kunna kommunicera, läsa eller förstå ett främmande språk, verkar dock vara något av en öppen fråga. Linqvist och Falk (2019) kommenterar att stor mängd forskning om denna fråga tyder på att det grundläggande ordförrådet för en modersmålstalare i ett språk vanligtvis anses vara cirka 2000 ord. I denna mening påpekar Laufer och Nation (1995) att de ord som inläraren av ett språk behöver känna till är de ord som utgör de vanligaste och mest använda orden i språket och som i sin tur kommer att utgöra den grundläggande kunskapen för att kunna kommunicera på språket.
Därutöver finns det andra uppfattningar, t.ex. menar Nation (2006) att den som lär sig ett språk behöver kunna upp till 9000 ord för att obehindrat kunna läsa och förstå olika texter och kommunicera. Linqvist och Falk (2019) menar att studier på ämnet inlärning av ordförråd i ett främmande språk visar att inlärning av nya ord är en ständig progressiv process. Det innebär att när en elev har avslutat det första året av studierna i det främmande språket kan hen behärska ungefär 200 ord. Efter att eleven har studerat det främmande språket i fyra år, det vill säga i slutet av årskurs nio, bör hen ha lärt sig ungefär 1150 nya ord. I enlighet med dessa kriterier, kan man säga att den kunskap om nya ord som eleverna bör ha uppnått i slutet av
högstadiet är synbart hög.
Vi kan konstatera att många forskare är överens om att ord lärs in i frekvensordning, det vill säga i enlighet med ordens frekvens i språket i stort (Nation och Milton, 2001, 2009). Detta konstaterande stödjer den idé som framfördes i början av detta avsnitt, att det ordförråd som en person behärskar bygger på den aktiva användningen av de ord den använder. I linje med Lindqvist och Falks (2019) sammanställning menar många forskare inom språkinlärning att de ord som är lättast att lära sig, dvs. som allmänt anses vara "lätta", är de ord som eleven möter i början av inlärningsprocessen, och att de sedan i ett senare skede lär sig ord som är mindre frekventa eller anses vara "svårare". De menar också att ord som hörs och ses mycket ofta har större sannolikhet att läras in snabbare och sätta sig bättre i minnet.
I Sverige studeras moderna språk som främmande språk. För att förstå hur kontexten påverkar det språk som lärs in är det nödvändigt att klargöra begreppet främmande språk. Enligt Muñoz (2002) är ett främmande språk ett språk som lärs in i ett sammanhang där språket i sig saknar en social eller institutionell funktion. Om vi återgår till forskarnas åsikt om att ordförrådet i ett nytt språk inlärs i frekvensordning, det vill säga i enlighet med hur ofta ordet används i det språk som studeras, så kan vi i enlighet med Lindqvist och Falk (2019) konstatera att eleverna, i sin process för att lära sig nya ord i ett främmande språk, i regel inte utsätts för autentisk användning av språket av modersmålstalare. Sammanfattningsvis innebär avsaknaden av det studerade främmande språkets sociala sammanhang att inlärningen av nya ord i denna bemärkelse är begränsad. Lindqvist (2016) noterar att det enda sammanhang som eleven har för att lära sig nya ord är klassrummet och läromedlen. Lindqvist (2016) noterar t.ex. att böcker som lär ut främmande språk, ofta är fulla av så kallade "temaord", det vill säga ord som har med ett visst ämne att göra, t.ex. väder, hushållssysslor och liknande, och kommenterar att dessa temaord inte alltid är särskilt vanliga i det verkliga språkbruket. Men med tanke på deras betydelse och placering i det material som används i klassen är det dessa ord som eleverna lär sig först, före andra mer frekvent använda ord (Lindqvist, 2016).
5 Metodik
Detta kapitel behandlar de metoder som användes för att samla in det empiriska materialet i denna studie och de metoder som används för att analysera materialet utifrån problemformuleringen. De följande avsnitten i detta kapitel behandlar valet av undersökningsmetod, frågeställningarna som har utformats för denna undersökning, genomförandet av undersökningen och de etiska principer som måste följas för att genomföra denna typ av undersökningsarbete.
5.1 Metod och material
För att kunna besvara de forskningsfrågor som ställs i detta arbete har en kvalitativ metod använts för att samla in material. Det beslutades att välja intervjuer som metod för datainsamling eftersom den information som behövs för att kunna besvara frågorna i detta arbete bör vara den information som ligger närmast de intervjuades egna upplevelser. Enligt Patel och Davidson (2011) är intervjuer ett bra verktyg för att få en djupare uppfattning om ett ämne. Syftet med intervjuerna är därför att få fram ett mönster som belyser hur elever och lärare uppfattar användningen av de olika ordinlärningsstrategier i ämnet spanska som främmande språk. Detta ligger i linje med Hedins och Martins (1996) synsätt, som påpekar att syftet med en kvalitativ undersökning nästan alltid är att få en så bred och noggrann beskrivning som möjligt av det fenomen man vill belysa.
Intervjumetoden som används är en semistrukturerad intervju där en redan fastställd intervjumall följs. En semistrukturerad intervjumetod betyder att alla frågor är förutbestämda och alla frågor ställs till samtliga intervjupersoner, i samma följd (Hedin och Martin, 1996). Trots detta får deltagarna utrymme för egna reflektioner och tolkningar. Det faktum att jag har valt att arbeta med en semistrukturerad intervjumetod ger mig möjlighet till fördjupning i intervjupersonernas olika erfarenheter av det ämne som undersöks. Hedin och Martin (1996) föreslår att genom att ställa öppna frågor blir intervjun mer av ett samtal än ett förhör och kandidaterna uppmanas till att utveckla sina egna svar genom till exempel följdfrågor. I mitt fall har detta hjälpt intervjupersonerna att känna sig mer säker och därmed mer öppna för
dialog, något som inte skulle uppnås i en strukturerad intervju med enbart fasta frågor eller med tillämpning av en kvantitativ metod. Intervjuerna som har genomförts omfattar fem elever som studerar spanska som främmande språk i årskurs nio, på två olika skolor i samma kommun i södra Sverige. Därtill intervjuades också fyra lärare som undervisar i ämnet spanska på högstadiet, årskurs 6 - 9. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och finns som bilagor.
I analysen av intervjuerna har jag utgått från de teoretiska begrepp som föreslagits av Tornberg (2020) och Oxford (1990). Jag anser att dessa två teoretiska perspektiv på de strategier som eleverna och lärarna använder i sin process för att lära sig nya och lära ut nya ord kan bidra till en mer djupgående analys av det material som samlats in i intervjuerna med eleverna.
5.2 Urval och Avgränsning
Min forskning genomfördes på två högstadieskolor i samma kommun i södra Sverige. Jag valde dessa två skolor eftersom de båda är mina nuvarande arbetsplatser, vilket underlättade valet av elever och lärare för intervjun. Studenterna valdes ut omkring vecka 8 år 2021. Fem deltagare valdes slumpmässigt ut bland de elever som studerar spanska som främmande språk i årskurs 9 och har svenska som modersmål. Anledningen till urvalet var att få information från en homogen grupp med liknande egenskaper. Dessutom ville jag genomföra studien av denna uppsats endast med elever i den årskursen eftersom dessa elever redan har en viss mognadsgrad när det gäller att studera spanska som främmande språk och jag ansåg att detta faktum skulle kunna ge mig mer detaljerad och omfattande information om det ämne jag undersöker. De fem eleverna fick förfrågan om de var intresserade av att delta i min forskning. Alla elever accepterade och därefter skickades ett samtyckesbrev till deras respektive föräldrar med syftet att följa de etiska principerna som gäller för att genomföra en forskningsstudie (se avsnitt 5.4). Vad gäller valet av lärare valdes fyra lärare som undervisar i spanska som främmande språk i samma kommun. Den procedur som genomfördes med lärarna var densamma som den som genomfördes med eleverna när det gällde förfrågan om deltagande, varefter de informerades om forskningens mål i enlighet med de etiska principer som gäller för denna typ av undersökning.
kriterier som fastställer att kvalitativa studier omfattar vanligtvis relativt få deltagare, men i gengäld undersöker dem på ett mer djupgående sätt (Hedin och Martin, 1996).
När det gäller ämnesmässig avgränsning tänkte jag först studera de inlärningsstrategier som eleverna använder i ämnet spanska som främmande språk och de undervisningsstrategier som lärarna använder, med syftet att kunna relatera de båda delarna och tillhandahålla den mest effektiva inlärningsmetoden för eleverna. Eftersom ämnet strategier för lärande och undervisning av ett främmande språk omfattar ett mycket stort område av studier och i samband med presentationen av mitt uppsatsprojekt kom jag fram till att jag borde inrikta min forskning på ett mer specifikt ämne med utgångspunkt i min ursprungliga idé. Jag bestämde mig slutligen för att fokusera min studie på inlärning av ord eftersom jag, utifrån min roll som både lärare i ett främmande språk och en inlärare av ett främmande språk, anser att inlärning av ordförråd är en hörnsten i kommunikation såväl muntlig som skriftlig och därmed ett intressant ämne att undersöka och ett viktigt forskningsområde att utveckla.
5.3 Genomförande
En pilotstudie genomfördes hösten 2020 i syftet att presentera en forskningsplan för detta
examensarbete. Vid det tillfället intervjuades fyra elever från årskurs 9 som läser spanska som främmande språk. Intervjuerna baserades också på en semistrukturerad modell. Studien visade att vissa av de frågor som ställdes inte var tillräckligt tydliga för eleverna och att det fanns en tendens hos eleverna att upprepa samma svar. Detta gav mig möjligheten att omformulera frågorna för detta arbete.
När det kom till genomförandet av detta examensarbete valdes fem elever som läser spanska i årskurs nio ut. De fem eleverna valdes ut på ett sådant sätt att endast två av dem som valdes ut var mina elever och de andra hade andra lärare. Detta gjordes för att få ett mer varierat resultat i intervjuerna. Vid ett första möte frågade jag dem individuellt, om de skulle vara intresserade av att delta i mitt examensarbete. Alla fem elever som jag frågade var intresserade av att ställa upp för intervju. I linje med de etiska aspekterna (se avsnitt 5.4) skickades ett brev med samtyckesbrev till elevernas föräldrar. Vid ett andra möte med eleverna förklarade jag för dem vilket ämne vi skulle diskutera under intervjuerna. Enligt Patel och Davidsson (2011) är det viktig både att klargöra syftet och att betona vikten av intervjupersonens bidrag innan intervjun börjar så att den som deltar förstår syftet med
intervjun. Vid samma tillfälle bestämdes en tid för att utföra intervjun, något som i det här fallet var något svårt med tanke på pandemins omständigheter och distansundervisning. I dessa två skolor var niondeklassarna bara i skolan två gånger i veckan under denna period.
Beträffande valet av intervjufrågor fokuserade jag på att valt de frågor som gör det möjligt för mig att få de svar som ligger närmast den intervjuades verklighet i förhållande till det ämne som undersöks. Vid valet av elevernas frågor fokuserade jag valet av frågorna på möjligheten att få en fördjupad kunskap om deras språkinlärningsmetoder samt om elevernas synpunkter på de metoder som lärarna använde i sin undervisning. Beträffande de frågor som ställdes till lärarna fokuserade jag mer på deras tillvägagångssätt för att lära ut ordförråd och de metoder som tillämpas. Intervjuerna spelades in på en mobiltelefon och transkriberades sedan. Även om transkriberingsmetoden är mer arbetskrävande ansåg jag att den var den lämpligaste metoden för min studie för att få detaljerad information från varje intervju. Dessutom gav inspelningen av intervjuerna informanterna en mer avslappnad atmosfär, vilket ledet till en smidigare konversation och därmed till att fick mer information. Detta skulle inte ha varit möjligt om jag hade valt att anteckna intervjupersonernas svar. I transkriberingen av intervjuerna utelämnades uppgifter som inte bidrog till forskningen, t.ex. skratt, hälsningar och informella kommentarer. Intervjuerna genomfördes vecka 9 och 10, 2021. De ägde rum enskilt och i en lugn miljö. Lärarnas intervjuer ägde rum lite senare, i veckan 12 och 13, och processen genomfördes på samma sätt som med eleverna. Skillnaden i det här fallet låg i den etiska aspekten med anknytning till samtycke, som skedde muntligt och ägde rum i själva intervjuerna. De frågor som formulerades för intervjuerna med elever och lärare finns som bilagor i slutet av arbetet.
Det empiriska materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av de teorier som föreslagits för detta arbete, i denna mening Tornbergs teoretiska principer och Oxfords klassificeringsmodell för strategier för språkinlärning. För att relatera svaren från både elever och lärare till strategier för språkinlärning använde jag Oxfords klassificeringsmodell. För en djupare analys av resultaten använde jag mig av Tornbergs och Oxfords teoretiska principer parallellt.
5.4 Etiska aspekter
Det är viktigt att betona att etiska aspekter har beaktats i genomföringen av denna forskning. Enligt Patel och Davidsson (2011) är det nödvändigt att ett arbete förhåller sig till de fyra övergripande etikregler som formulerats av vetenskapsrådet vad gäller humanistisk eller samhällsvetenskaplig forskning. De fyra huvudkraven är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta innebär att jag i första hand har informerat deltagarna om forskningssyftet och både elever och lärare har förstått att den information jag samlar in kommer endast att användas för att analysera hur olika ordinlärningsstrategier påverkar ordinlärning på spanska som främmande språk. Därefter har eleverna och lärarna gett sitt samtycke till att delta i undersökningen.
Patel och Davidsson (2011) påpekar dessutom vikten av att få ett medgivande från andra intressenter, från t.ex. en fackförening eller föräldrar. I detta fall har föräldrarna till de elever som deltagit i forskningen informerats genom en informations- och samtyckesblankett som finns i bilaga. Fortsättningsvis är det viktig att deltagarnas identitet inte avslöjas eller kan identifieras på något vis i arbetet (Patel och Davidsson, 2011). I mitt fall innebär detta att jag har inte nämnt de skolor eller kommun där undersökningen har genomförts med namn, samt hållit de elever och lärare som deltar i undersökningen anonyma. Avslutningvis är det viktig att notera att jag har talat om för deltagarna var de kan ta del av resultaten om de skulle vara intresserade.
6 Resultat och analys
I detta kapitel presenteras resultaten av intervjuerna med elever och lärare tillsammans med analysen av resultaten enligt det teoretiska ramverk som presenteras i föregående kapitel. I syfte att underlätta läsningen, har kapitlet struktureras enligt följande indelning. I avsnitt 6.1 presenterar jag resultat och analys av elevernas perspektiv. Avsnittet är organiserat enligt resultaten av de sex frågor som ställdes i intervjuerna med eleverna. Detta avsnitt följs av avsnitt 6.2 där jag presenterar resultat och analys av lärarnas perspektiv. Även här presenteras resultaten enligt de fem frågor som ställdes till lärarna i följd. Varje resultatpresentation av intervjufrågornas svar åtföljs av en analys som bygger på det teoretiska ramverket.
6.1 Resultat och analys av elevernas perspektiv
6.1.1 Elevernas strategier för att lära sig nya ord
Den första frågan som de intervjuade eleverna fick var vilka strategier de använde för att lära sig nya ord. Alla fem elever gav en liknande beskrivning på sina mest använda strategier. Den beskrevs i termer av att läsa, översätta och skriva ner orden. Alla fem eleverna var överens om att strategin att skriva orden och deras betydelse hjälper dem att lättare memorera dem och gör det möjligt för dem att använda ordet i en mening på rätt sätt utan felstavning. I det här fallet betonar de vikten av att upprepa orden när de skriver dem, eftersom de anser att de på detta sätt kan behålla dem i minnet och använda dem i framtiden.
Genom de resultat som erhållits kan man konstatera att de strategier som innebär skriftlig upprepning är de mest använda. Dessa strategier är relaterade till de direkta strategierna i Oxfords klassificeringsmodell (1990), särskilt minnesstrategierna. Enligt Tornberg (2020) är strategin att lära sig nya ord genom att skriva en ordlista förknippad med korttidsminnet. Med tanke på att eleverna i sin process att lära sig nya ord använder sig av strategier som är relaterade till korttidsminnet kan man förvänta sig att kunskapen om dessa ord blir användbar endast för den period som eleven behöver komma ihåg dessa ord. I detta fall kan det vara för
att utföra ett visst ordförrådstest eller ett muntligt test. När inläraren har gjort provet kommer kunskapen om de nya orden med störst sannolikhet inte att bestå, vilket gör det svårt för inläraren att återhämta orden i framtiden och att kunna använda dem i sin framtida användning av språket. I denna bemärkelse föreslår Tornberg (2020) att nya ord måste läras in i samband med ett specifikt sammanhang eller med en personligt associerad betydelse, annars är risken stor att ordkunskapen inte leder till det önskade målet.
6.1.2 Elevernas läromedel och lärmiljö för att lära sig nya ord
Som svar på den andra frågan i intervjun om vilka läromedel eleverna använder i första hand nämnde alla fem olika översättningsprogram. Alla nämnde det program som används i klassen: Quizlet. Det är ett interaktivt program som gör det möjligt för eleverna att studera nya ord på olika sätt, t.ex. genom att lyssna på ordet, skriva det, associera det med bilder och testa sin egen ordkunskap. I andra hand nämnde eleverna läroboken som det läromedel de använder helst, vilket ger dem möjlighet att arbeta med ordlistorna i slutet av boken.
Med avseende på studiematerialet pekar svaren alltså på att eleverna tenderar att arbeta med material som är relaterat till direkta strategier och minnesstrategier. Med tanke på att eleverna i första hand väljer att arbeta med översättningsprogrammet Quizlet innebär det enligt Oxford (1990) att eleven kommer att utföra en rad intellektuella handlingar som gör det möjligt för denne att skapa auditiva och visuella kopplingar till orden. Detta sker genom att kombinera ord med bilder, skapa associationer och testa den kunskap som förvärvats. I denna mening kommenterar Tornberg (2020) att handlingar som utförs för att lära sig nya ord och som innehåller associationer, vare sig de är visuella eller auditiva, fungerar mer effektivt när de utförs med en personlig innebörd. Eftersom det anses att det som först registreras i minnet är betydelsen eller meningen, inte själva orden. I denna mening hänvisar Tornberg till att användningen av minnesstrategier i kombination med kognitiva strategier skulle vara effektivare. Beträffande användningen av textboken och dess ordlistor som ett sätt att lära sig nya ord drar jag slutsatsen att dessa åtgärder också är relaterade till direkta strategier/minnesstrategier.
Den andra delen av frågan fokuserade på vilken typ av inlärningsmiljö inläraren behöver för att lära sig nya ord. Svaren visade att fyra av de fem intervjuade eleverna föredrog en lugn
miljö och även att arbeta enskilt snarare än i par eller grupper.
Åtgärder som rör identifiering av den inlärningsmiljö som kan vara mest effektiv är relaterade till indirekta strategier, särskilt sociala strategier. Dessa strategier handlar i grunden om den roll som andra kan spela i vårt lärande. För att analysera denna fråga är det lämpligt att utgå från Tornbergs (2020) och Oxfords (1990) teoretiska ansatser. Det är viktigt att ha i åtanke att språkinlärning alltid är kopplad till ett socialt sammanhang. Med tanke på att användningen av sociala strategier gör det möjligt för eleverna att genom interaktion och återkoppling få den hjälp de behöver för att uppnå en verklig förståelse av det ämne som studeras, kan svaren på denna fråga anses tyda på att eleverna använder denna typ av sociala/indirekta strategier för språkinlärning på ett mindre effektivt sätt.
6.1.3 Elevernas användning av modersmålet eller ett annat språk i inlärning av
nya ord
Angående användningen av modersmålet eller ett annat språk vid inlärning av nya ord var alla de intervjuade eleverna överens om att de relaterade de nya orden till engelska. Eleverna menar att detta beror på att engelska och spanska har likheter i många ord medans svenska och spanska inte har lika många likheter. Eleverna kommenterar också att användningen av denna strategi är mycket effektiv eftersom den gör att de lätt kan känna igen orden i olika sammanhang. Enligt eleverna underlättar det att associera de nya orden till ett språk som de redan känner till när de ska använda och lära sig det nya ordet.
Enligt Oxford (1990) är denna strategi direkt relaterad till de direkta strategierna och inom denna grupp till de kognitiva och de kompensatoriska strategierna. I detta avseende påpekar Oxford att det är mycket vanligt att dessa två strategier används samtidigt, eftersom kompensatoriska strategier har till uppgift att förbättra elevens kognitiva funktion och på så sätt fungerar de som stöd för kognitiva strategier. Genom elevernas svar kan vi se hur de nästan omedvetet använder sig av dessa två strategier i kombination, vilket kan vara en positiv aspekt när det gäller inlärning av nya ord. I denna mening är det lämpligt att lyfta fram Oxfords synsätt, där hon hävdar att man kan uppnå bättre resultat genom att använda en lämplig kombination av flera språkinlärningsstrategier.
6.1.4 Aktiviteter som eleverna efterfrågar mest i processen att lära sig nya ord
I den fjärde frågan, som handlar om de eventuella aktiviteter som eleverna saknar i inlärningsprocessen, är alla elever överens om att de skulle vilja ha mer undervisningstid för att arbeta med nya ord. De anser att även om lärarna försöker arbeta med nya ord kontinuerligt är den tid som lärarna ägnar åt att lära ut nytt ordförråd liten i förhållande till mängden ord som de måste lära sig. När det gäller de aktiviteter som de tycker att läraren borde göra mer av under lektionen hänvisar de till behovet av att arbeta med övningar som gör att de kan använda de nya orden i olika sammanhang. I denna mening kommenterar de att det är viktigt att känna till de olika kontexter i vilka samma ord kan användas. De tillägger att de vill få möjlighet till att göra dessa övningar både muntligt och skriftligt.
I enlighet med Oxfords (1990) teoretiska ansatser tillhör övningar där det innehåll som studeras, oavsett om det är ord, fraser, grammatiska former etc., relateras till ett visst sammanhang direkta strategier och inom denna grupp kognitiva strategier. Dessa kognitiva strategier är sådana som eleverna använder för att göra sitt lärande meningsfullt genom att reflektera och analysera det som de har lärt sig.
6.1.5 Elevernas åsikter om de strategier och arbetssätt som lärare använder för
att lära ut nya ord
Den femte frågan som de intervjuade eleverna fick handlade om deras åsikt om lärarnas arbetssätt och strategier när de lär ut nya ord på spanska. Alla fem elever anser att de strategier som lärarna använder i klassrummet är lämpliga för att lära ut nya ord. I detta hänseende framhäver resultaten två strategier som eleverna beskrev som den mest använda av lärarna för att lära ut nya ord. De flesta av eleverna lyfte först fram strategin att översätta orden på tavlan medan läraren läser dem högt och alla upprepar dem i kör. Efter att ha gått igenom ordlistorna flera gånger frågar läraren eleverna vad orden betyder från spanska till svenska och vice versa. Eleverna tillägger dessutom att när de är bekanta med orden brukar lärarna arbeta med dem genom repetition i form av genomgång i början av varje lektion. Den näst vanligaste strategin som lärarna använder enligt eleverna är att jobba med uppgifter som
övar på att använda ordet i olika sammanhang. Eleverna förklarar att detta vanligtvis görs i skriftlig form genom att skriva de nya orden i meningar, och tillägger också att denna typ av strategi används när de har arbetat med översättningen av orden och eleverna har börjat känna till dem.
När dessa resultat kopplas till den teoretiska klassificeringsmodeller från Oxford (1990) kan man konstatera att de två strategier som eleverna nämnde tillhör gruppen direkta strategier. I denna mening kan man se att när lärare introducerar nya ord utför de handlingar som är relaterade till kategorin minnesstrategier. Om vi tar upp Tornbergs (2020) teoretiska synsätt att ordinlärning är en kreativ process som omfattar flera nivåer, där inkodning av ordet bör ske alltid med hjälp av en kontext, kan man anta att språkinlärningsstrategier som lärarna tillämpar för att introducera nya ord inte används på ett lämpligt sätt. Vi kan däremot se hur kognitiva strategier används i den andra fasen av ordinlärning. Där vill jag mena att lärare övar på ord i ett sammanhang som Tornberg (2020) beskriver som lagring och återvinning av ordet. I den här fasen måste inläraren rekonstruera kodnings fasen genom att aktivera de signaler som gjorde det möjligt att koda ordet från början. Men som Tornberg (2020) påpekar, för att komma ihåg något måste vi ha kodat det med hjälp av kognitiva strategier så det kan sammanfattas att en olämplig användning av strategier i den första fasen, där de nya orden introduceras, har en negativ inverkan på resten av ordinlärningsprocessen.
6.1.6 Strategier som eleverna använder för att ta reda på om de har lärt sig nya
ord
I den sista frågan, som handlade om vilka strategier eleverna använde för att ta reda på om de har lärt sig nya ord, var resultaten mycket likartade. Samtliga elever hänvisade till åtgärder som ligger i att kunna arbeta med ord i olika sammanhang. I detta fall angav de att de kunde vara säkra på att behärska ett ord när de kunde använda det omedvetet utan att behöva tänka eller anstränga sig för att komma ihåg det.
De handlingar där man reflekterar över sitt eget lärande är relaterade till direkta strategier och särskilt till kognitiva strategier. I denna mening skulle elevernas användning av dessa strategier kunna ses som en mycket positiv aspekt av elevernas lärande, eftersom eleven säkerställer ett meningsfullt lärande genom att testa sina kunskaper med hjälp av de åtgärder
som utförs av de kognitiva strategierna.
6.2 Resultat och analys av lärarnas perspektiv
Det andra syftet i detta arbete var att få fram lärarnas tillvägagångssätt vid undervisningen av nytt ordförråd.
6.2.1 Vad lärarna lägger fokus på när de lär ut nya ord
Syftet med den första frågan i intervjuerna med lärarna var att ta reda på vad lärarna tycker ska vara i fokus på när de lär ut nya ord. Avsikten med denna fråga är att senare i analysen kunna konstatera om det fokus som lärarna påstår sig ha stämmer överens med de metoder som de beskriver att de tillämpar vid undervisning av nya ord. Svaren från alla fyra intervjuade lärarna visar att deras främsta mål är att eleverna ska lära sig ordens betydelse och kunna använda dem i olika sammanhang.
Att fokusera undervisningen av nya ord på syftet att eleven ska kunna känna igen och använda dessa ord i olika sammanhang i framtiden förutsätter ett förhållande till aktiviteter som innefattar direkta strategier, i denna mening med minnes- och kognitiva strategier. Med hänsyn till Oxfords (1990) teoretiska synsättet som tidigare har beskrivit i detta arbete, skulle man kunna anse att lärarnas fokus på att lära ut nya ord skulle kunna ge mycket effektiva resultat för elevernas lärande. Enligt Oxford (1990) kan detta vara fördelaktigt, eftersom hon hävdar att kombinationen av dessa två strategier kräver särskilda kognitiva minnes- och kompensationsprocesser som kan vara mycket användbara för att utveckla de fyra språkkunskaperna: läsa, skriva, lyssna och tala.
6.2.2 Lärarnas metoder för undervisning av nya ord
Beträffande intervjufrågan om de metoder som lärarna använder för att lära ut nya ord gav resultaten en omfattande lista över metoder som lärarna använde i sin undervisningsprocess. Det var möjligt att urskilja huvudsakligen två kategorier av de metoder som visade gemensam fokus för de beskrivningar som de fyra intervjuade lärarna gav. Kategori 1 är de metoder som
lärarna använder för att introducera nya ord i ett tidigt skede. Kategori 2 är de metoder som lärarna använder för att hjälpa eleverna att lära sig dessa ord.
Kategori 1.
- Interaktiva översättningsprogram, i de flesta fall Quizlet. Detta program gör det möjligt att associera ord med bilder, lyssna på orden, skriva ner dem och genomföra tester med hur många ord eleverna kan memorera.
- Ordlistor med motsvarande betydelser skrivna på tavlan. Denna åtgärd åtföljs av högläsning av ordlistan med hela klassen och översättning av orden från målspråket till modersmålet och vice versa.
Kategori 2.
- Repetition av orden med interaktiva översättningsprogram, Quizlet, Memory. - Genomgång av orden i början av varje lektion.
- Övningar för upprepning av ord där eleverna arbetar i par eller i små grupper.
- Övningar som gör det möjligt för elever att sätta in orden i sammanhang, i det här fallet var det mest nämnda undervisningstypen skriftlig, genom att sätta in de nya orden i meningar.
De metoder och strategier som beskrivs i kategori 1, som ansvarar för införandet av ord, tillhör de direkta strategierna i den fas som Tornberg (2020) kallar inkodning. Dessutom kan man se hur alla åtgärder som utförs med denna metod är direkt relaterade till Oxfords kategori minnesstrategier. Som diskuterats under utvecklingen av denna analys är minnesstrategier ansvariga för att lagra eller spara information för att kunna hämtas vid behov genom att skapa länkar som möjliggör dessa åtgärder. I denna mening varnar Oxford (1990) för att användningen av dessa minnesstrategier måste ske genom processer som omfattar det kognitiva minnet. Det innebär att för att minnesstrategierna ska nå sitt mål måste de vara relaterade till kognitiva strategier. Med andra ord, även om införandet av ett nytt ordförråd sker genom åtgärder som antas vara till hjälp i inlärningsprocessen, i det här fallet åtgärder som rör minnesstrategier, betyder det inte att eleven i ett senare skede kommer att kunna reflektera, analysera och syntetisera vad hen har lärt sig. Detta beror på att dessa åtgärder inte har genomförts genom kognitiva processer som gör det möjligt för eleverna att förstå, reflektera och granska vad de har lärt sig och sedan tillämpa det i olika sammanhang.
kategori 1 inte motsvarar lärarnas fokus på att lära ut nya ord. Enligt lärarnas synsätt, som presenteras i kapitel 7.2.1, bör ord läras ut i syfte att eleven ska kunna använda dem i olika sammanhang. Det faktum att nya ord introduceras individuellt, från långa ordlistor på tavlan eller genom översättningsprogram, visar att lärarnas fokus på undervisningen av nya ord inte stämmer överens med den metod som används.
Beträffande kategori 2 kan man se att både direkta och indirekta strategier är integrerade. Inom de direkta strategierna finns minnes-, kognitions- och kompensationsstrategier. Bland de indirekta strategierna är det de sociala strategierna som tillämpas. I denna mening hävdar Oxford (1990, 2000) att både direkta och indirekta strategier är oumbärliga i alla språkinlärningssituationer, och som man kan förmoda får man bäst resultat när man kombinerar båda strategierna på ett lämpligt sätt.
6.2.3 Frekvensen med vilken nya ord bearbetas i klassrummet
Jag ansåg att det var nödvändigt att veta hur ofta man arbetar med de nya orden på lektionerna. Även om denna fråga inte är direkt relaterad till strategier för språkinlärning anses den vara viktig på grund av den avgörande roll som frekvensen av repetition av nya ord spelar när man lär sig ett språk. De sammanställda resultaten visar att den tid som en lärare ägnar åt nya ord är mellan tre och fyra timmar, tills ett nytt ämne med nya ord inleds. Lärarna menar dock att de flesta av dessa nya ord, oftast kan upprepas med anknytning till ett annat ämne i senare kapitel.
Nation och Milton (2001, 2009) och Lindqvist och Falks (2019) hävdar att ordförrådet i ett nytt språk lärs in i förhållande till hur ofta de nya orden används. Resultaten pekar på att den ungefärliga tid som lärarna ägnar åt att lära ut nya ord inte överskrider tre timmar per ämne. Om man därtill lägger till det sammanhang i vilket spanska studeras i svenska skolor där, i de allra flesta fall, den enda direkta kontakten med språket sker i klassrummet, är det ganska osannolikt att en elev som avslutar sitt första år i ett främmande språk kan behärska 200 ord.
6.2.4 Strategier som lärarna anser vara bäst för att lära ut nya ord
De intervjuade lärarna är överens om att bland de många strategier som kan tillämpas vid inlärning av nya ord är den som de anser mest effektiv att integrera orden i ett sammanhang, så att eleven känner att det är meningsfullt att lära sig orden. Förutom denna strategi nämnde alla lärarna att de också använder sig av visuella strategier, dvs. att associera ordet med en bild, samt att läsa orden högt och göra många upprepningar så att eleverna kan öva på orden med alla fyra förmågor, dvs. att skriva, tala, läsa och lyssna.
Dessa resultat återspeglar att de strategier som lärarna anser vara mest lämpliga för att lära ut nya ord innefattar en kombinerad användning av direkta strategier. I denna mening är kognitiva, minnes- och kompensatoriska strategier relaterade. Som har konstaterats är den grupp av strategier som har framkommit som mest används av eleverna och lärarna under analysen av resultaten. Denna kombination av strategier visar på en positiv aspekt för ordförrådsundervisningen. Enligt Oxford (1990) får man bäst resultat när man kombinerar dessa tre strategier på ett lämpligt sätt. Dock sammanfaller dessa tillvägagångssätt inte med de metoder som lärarna beskrev i avsnitt 7.2.2, när de frågades om vilka metoder de använder när de introducerade nya ord. Vilket bevisar att lärarens avsikter inte stämmer överens med den praxis som de tillämpas.
6.2.5 Lärarnas metoder för att kontrollera om eleverna behärskar de nya orden
Beträffande de metoder som lärarna använde för att bedöma elevernas behärskning av nya ord visade resultaten att det finns två metoder som är gemensamma för alla fyra lärarna. I första hand nämnde alla lärarna att de genomför veckovisa ordförrådstester, där eleven måste kunna översätta de ord som ingår i ordförrådet för det tema som studeras. I samband med detta påpekar lärarna att de är medvetna om att dessa tester inte avgör om eleven behärskar de nya orden eller inte, men de angav inte heller någon orsak till varför de tillämpade dem. Därefter nämnde lärarna att de genomförde mer allmänna tester där alla fyra språkkunskaperna tränas och där eleven visar att hen kan känna igen de nya orden. Exempelvis genom att identifiera dessa i en text, känna till deras funktion i texten, genom att förstå ett samtal eller genom att
använda dem i sin egen muntliga eller skriftliga produktion.
Det kan antas att det faktum att lärarna ger veckotester i ordförråd varje vecka, trots att de är medvetna om att denna typ av test inte avslöjar elevernas kunskaper i ordförråd, kan ha samband med den metod de tillämpar för att introducera nya ord. I det här fallet bygger lärarnas metod på direkta minnesstrategier. Att utföra denna typ av veckotest kan betraktas som en negativ aspekt i elevens process för att lära sig nya ord. Enligt Tornberg (2020) testning av ordförråd genom långa ordlistor och utan sammanhang, uppmuntrar eleven att använda minnesstrategier som är kopplade till korttidsminnet. Denna del av minnessystemet, som tidigare nämnts i detta arbete, är ett arbetsminne som varar så länge vi anser att vi behöver det. Det innebär att när ordern har testats genom denna typ av test kan eleverna lätt glömma dem. Å andra sidan nämnde lärarna att de använder sig av prov där ord används i olika sammanhang och där språkinlärningens alla fyra färdigheter prövas.. Denna metod är tänkt att vara en positiv aspekt för att bedöma elevernas faktiska ordkunskap. Genom denna typ av test kan läraren kontrollera att eleven har lärt sig de nya orden på ett medvetet sätt. Detta visas genom att de kan reflektera över sitt lärande och visa att de kan använda det nya ordförrådet i olika sammanhang och för olika ändamål.
7 Avslutande diskussion
Syftet med det här kapitlet är att avrunda och fördjupa resonemanget av resultaten och analysen av de intervjuer som genomförts i den här studien. Dessa resultat kommer att diskuteras i förhållande till den tidigare forskning som presenteras i detta arbetet. Dessutom innehåller detta kapitel förslag på vidare forskning utifrån de erhållna resultaten.
7.1 Resultatdiskussion
Det primära syftet med detta arbete var att undersöka vilka strategier för språkinlärning användes mest av elever och lärare i processen att lära sig och lära ut nya ord. Undersökningens resultat visade att den grupp av strategier som används mest av såväl elever som lärare tillhör de direkta strategierna. Bland de direkta strategierna har de mest tillämpade varit minnesstrategier och kognitiva strategier. Beträffande den praktiska användningen av dessa strategier visade resultaten att endast vid två tillfällen använder eleverna en kombination av dessa två strategier när de lär sig nya ord. Det sker när de förlitar sig på sitt modersmål och när de utvärderar sin egen ordkunskap. I andra processer använder eleverna strategierna individuellt, dvs. de lyckas inte kombinera strategierna. Denna form av strategianvändning avviker från Oxfords (1990) teoretiska synsätt, som har presenterats i detta arbete, där hon betonar effektiviteten av kombinerad användning av strategier i språkinlärningsprocessen.
Däremot kan man utifrån resultaten som rör elevernas förslag till lärarna, om vilka aktiviteter de skulle vilja arbeta mer med i klassen för att lära sig nya ord, konstatera att alla de aktiviteter som eleverna föreslår innehåller en kombination av minnesstrategier och kognitiva strategier. Dessa två resultat visar på en viss motsägelse. Om eleverna tycker att lärarna borde lära ut nya ord genom övningar som gör det möjligt för dem att använda dessa ord i olika sammanhang, dvs. genom att förlita sig på kognitiva strategier, varför väljer då eleverna att tillämpas minnesstrategier framför kognitiva strategier när de lär sig nya ord? Detta tyder på att eleverna är medvetna om att genom att relatera minnesstrategier till kognitiva strategier, i detta fall betonade eleverna kontextfaktorn, lär de sig de nya orden mer medvetet, dvs. de lär sig ordet i dess fulla betydelse. Trots detta visar resultaten att de inte kan
omsätta detta i praktiken när de lär sig ord på egen hand.
Resultaten från intervjuerna med lärarna går till en viss del att sätta i samband med dessa resultat från eleverna. I denna mening visade sig de mest använda strategierna av lärarna vara direkta strategier och specifikt minnes- och kognitiva strategier. I analysen av resultaten var det möjligt att verifiera hur lärarna, såväl som eleverna, använder sig av strategierna individuellt i sin undervisningspraktik. Detta återspeglades i de frågor som handlade om de metoder som används för att introducera nya ord och i de frågor som handlade om val av utvärderingsformer. Resultaten från dessa två frågor visade att minnesstrategier tillämpas oftast individuellt och utan stöd av andra strategier. Detta resultat strider mot resultaten från frågorna om kognitiva tillvägagångssätt och de aktiviteter som lärarna anser nödvändiga för att lära ut nya ord. I detta fall visar resultaten att lärarna är medvetna om att tillämpningen av kognitiva strategier i kombination med andra strategier är en avgörande faktor när det gäller att lära ut nya ord, men denna idé genomförs inte i praktiken. Dessa resultat kan också sättas i relation till resultaten från Tornbergs (2020) studie som visar att undervisningen av nya ord på ett främmande språk inte sker på det mest effektiva sättet.
Det andra mer övergripande syfte med detta arbete var att undersöka vilka kombinationer av metoder och strategier verkar vara mest effektiva när det gäller elevernas inlärning av nya ord. För att besvara denna frågeställning är det nödvändigt att analysera de avgörande faktorer som kan ha påverkat resultaten. Resultaten från denna forskning visar att en av de faktorer som påverkar inlärningsprocessen av nya ord negativt är metoden att studera ordförrådet genom långa ordlistor. I detta avseende kan det bekräftas att ordsammansättningar och presentationen av ordförrådet i läroböckerna, dvs. långa ordlistor med deras innebörd och utan en kontext, tillsammans med användning av översättningsprogram, har en negativ inverkan på eleverna. Som framkommit i den teoretiska analysen av resultaten kan det krävas en del ansträngning och tid av eleven att memorera varje ordlista. Eftersom dessa listor kommer att läras in som en enhet utan mening och sammanhang, och även om eleven känner att hen kan alla ord, kommer detta att hindra hen från att behålla och använda dem i framtida situationer. Detta förklaras av att de strategier som eleverna har förlitat sig på inte omfattar kognitiva processer.
Däremot, utifrån de erhållna resultaten, kan man anse att de metoder som lärarna använder för att lära ut nya ord, särskilt i fasen då de nya orden introduceras, återspeglas i elevernas val av strategier i deras inlärningsprocess. Detta visar på lärarens ansvar att skapa, tillämpa och
kontrollera strategier som kan vara effektiva för eleverna genom de metoder som används i undervisningen. I denna bemärkelse betonar Fernández López (2004) att lärande är en individuell process. Därför är det mycket viktigt att elever har tillgång till olika undervisningsmetoder så att varje individ kan hitta den strategi som är mest effektiv för dem.
Efter att ha exponerat och diskuterat de faktorer som har påverkat resultaten av den här studien är det möjligt att besvara frågeställningen om vilka kombinationer av metoder och strategier som verkar vara mest effektiva för att lära sig nya ord. Med utgångspunkt i resultaten av denna studie är den mest effektiva kombinationen av strategier och metoder för språkinlärning, för den grupp inlärare som deltog i denna studie, en där både inlärning och undervisning av nya ord stöds av direkta strategier. Denna effektivitet skulle uppnås genom en lämplig användning av de tre grupperna av strategier som tillhör direkta strategier, dvs. minnesstrategier, kognitiva strategier och kompensatoriska strategier.
7.2 Slutsatser och vidare forskning
Resultaten av denna studie bekräftar att eleverna är till stor del medvetna om vilka strategier och vilka kombinationer av strategier kan stödja effektiv inlärning av nya ord. Resultaten visar dock också att eleverna inte använder dessa kombinationer eftersom de i praktiken använder dessa strategier isolerat genom att fokusera sin inlärning på långa ordlistor och genom att använda översättningsprogram. Detta tyder på att inlärningen av nya ord inte sker på ett tillfredsställande sätt. Resultaten visade dessutom att lärarna är medvetna om betydelsen av sammanhanget för inlärning av nya ord. I detta avseende förespråkar lärarna ett tillvägagångssätt som bygger på att lära ut nya ord som ska användas i olika sammanhang och situationer, som en utgångspunkt för ordförrådsundervisningen. Resultaten visar dock att de inte tillämpar metoder som inkluderar strategier som bygger på kognitiva processer, dvs. aktiviteter som relaterar ord till sammanhanget. Detta visar att trots lärarnas intentioner är de metoder som tillämpas för att introducera nya ord inte de lämpligaste.
Vid genomförandet av detta arbete och till följd av de resultat som erhållits är det tydligt att både inlärning och undervisning av nya ord inte sker på ett effektivt sätt. Detta resultat ligger i linje med de synsätt som tidigare har presenterats inom ramen för tidigare forskning. Mot denna bakgrund och baserat på resultaten kan man dra slutsatsen att det är nödvändigt att
använda en kombination av strategier och metoder för att lära sig nya ord på ett effektivt sätt. Denna kombination bör baseras på aktiviteter som stöds av en kombination av direkta strategier, där minnesprocesser tillämpas tillsammans med kognitiva processer och där sammanhanget för ordinlärning är en utgångspunkt. Det är dock förståeligt att denna kombination av metoder och strategier inte är gemensam för alla elever. Inlärningsprocessen är individuella och valet av strategier och metoder beror på många faktorer, t.ex. elevens kunskapsnivå i målspråket, målet med uppgiften som ska arbetas med och så vidare.
Anledningen till att jag var intresserad av att undersöka inlärning och undervisning av nya ord i ämnet spanska var baserat på mitt arbete som lärare och de svårigheter som jag upplever med detta ämne i klassrummet. Som lärare har jag upplevt att trots att eleverna anstränger sig för att lära sig nya ord och utöka sitt ordförråd, så lyckas de inte behålla de ord de lärt sig. Jag tror att detta i hög grad påverkar inlärningen av ett nytt språk, eftersom jag anser att ordförrådet är den viktigaste ingrediensen i ett språk. Därför har resultaten av den här studien gett mig nya förslag på arbetsmetoder som jag kan använda för att lära ut nya ord.
I detta avseende skulle jag i framtida forskning vilja undersöka vilken betydelse elever på olika nivåer av språkkunskaper fäster vid sammanhanget när de lär sig nya ord. Avsikten med den typ av forskning är att planera effektiva undervisningsaktiviteter som bygger på metoder som är mer effektiva för inlärning av nya ord och där kontext används som utgångspunkt.
