Seriebok eller originalbok? -En komparativ studie i Anne Franks dagbok

ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 Litteraturvetenskap Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, 15hp VT 2021

Seriebok eller originalbok?

Edith Rapp Karanouh och Malin Käll

Abstract

Edith Rapp Karanouh och Malin Käll: Seriebok eller originalbok?: En komparativ studie i Anne Franks dagbok. Svenska litteraturvetenskap, inriktning grundskolans årskurs 4–6, avancerad nivå, självständigt arbete, 15 högskolepoäng, Vt 2021. Örebro Universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Det självständiga arbetet analyserar tillkommande och bortfall från originalboken Anne

Franks dagbok (1982) av Anne Frank till serieboken Anne Franks dagbok (2020) av Ari

Folman. Syftet med analysen är att undersöka om en seriebok kan användas för att nå målen kopplade till läsning i ämnet svenska. Detta är en kvalitativ studie som utgår från en

komparativ analysmetod och en ikonografisk bildanalysmetod. Analysen bygger på valda delar ur de båda versionerna av Anne Franks dagbok och tidigare forskning. Ur analysen framkommer det att en seriebok kan användas i undervisning om valet är noggrant övervägt av läraren.

Nyckelord: Anne Franks dagbok, motivera, läsintresse, läsförmåga, läsförståelse, läsvanor, seriebok, originalbok.

Innehållsförteckning

1. Inledning 4

2. Syfte och frågeställningar 5

3. Disposition 5 4. Urval 6 5. Metod 6 6. Informationssökning 9 7. Tidigare forskning 9 8. Begreppsförklaring 13 9. Analys 13 9.1 Text och bild 14

9.2 Miljö 16 9.3 Karaktär 18 9.4 Humor 21 10. Slutsatser 24 11. Diskussion 26 12. Källförteckning 37 12.1 Tryckta källor 37 12.2 Otryckta källor 38

1. Inledning

Statens offentliga utredning (En kort handledning för de som ska svara på remiss 2018) Barns

och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället menar att “Läsvanor, läsintresse och

läsförmåga hänger samman.” (s. 275). Även om man inte vet vilket av dessa tre som kommer före det andra, vet man att barn som inte läser försämrar sin läsförmåga, oavsett vilken anledning det beror på. I Statens offentliga utredning (En kort handledning för de som ska svara på remiss 2018) framgår även att barns läsvanor kan påverkas till det bättre. Läsvanorna kan påverkas genom att förbättra läsförmågan hos barn eller genom att uppmuntra till läsning. Detta för att “när de svaga läsarna läser lite eftersom de tycker att det är svårt att läsa och eftersom de läser lite får de inte den träning de behöver och deras läsning försvagas ytterligare” (En kort handledning för de som ska svara på remiss 2018, s. 275).

I kursplanen för svenska för årskurs fyra till sex står det att lärare genom undervisning ska väcka elevers intresse för läsning (Skolverket 2019b). Enligt kursplanen i svenska (Skolverket 2019b) ska elever med hjälp av läsning i skolan få möjlighet att stärka sin egen identitet samt skapa sig en uppfattning av omvärlden. Detta ska göras genom att utveckla “Lässtrategier för att förstå̊ och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.” (Skolverket 2019b, s. 3). Som det går att

urskilja från citatet ovan framgår det att elever ska kunna tolka texter samt att dessa texter ska lyftas fram ur olika medier. Men att det nödvändigtvis inte behöver vara böcker. I kursplanen för svenska för årskurs fyra till sex står det att lärare genom undervisning ska väcka elevers intresse för läsning (Skolverket 2019b) och forskning visar att serier kan uppmuntra barn till att läsa mer (Comics in education. Strengths of comics in education 2003; Schmidt 2011). Detta trots att serier under väldigt många år har haft ett dåligt rykte (Wallner 2020) då de särskilt i skolsammanhang anses bidra till en stökig ungdomskultur (Svensson 2013). Då skolan ska “främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.” (Skolverket 2019a, s. 5), krävs individuella anpassningar. Sådana anpassningar behöver nödvändigtvis inte vara för elever som har svårt att läsa. Anpassningar ska också göras för elever som inte hänger med i undervisningen av andra skäl. När det gäller skolämnet svenska och mer specifikt läsning, så skulle en sådan anpassning kunna behövas för elever som inte har ett läsintresse. Genom lärares didaktiska val ska undervisning anpassas till alla elevers

olika förutsättningar och behov. Lärare ska i sin profession “organisera och genomföra arbetet så att elever utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,” (Skolverket 2019a, s. 13). Dessa anpassningar handlar även om att det i Skollagen (SFS 2010:800) står att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning oavsett vart i landet eleven befinner sig. En likvärdig utbildning innebär, enligt Skolverket (2019a) “inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt…” (2019a, s. 6). I stället handlar en likvärdig utbildning om att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sin egen förmåga, så långt det är möjligt (Skolverket 2019a). Detta för oss in på vårt syfte med vår studie.

2. Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning en seriebok i jämförelse med en originalbok kan användas för att nå målen kopplade till läsning i ämnet svenska. Våra frågeställningar är följande:

• Vad utesluts ur eller tillkommer när originalversionen skrivs som seriebok? • Vilka didaktiska möjligheter eller begränsningar finns i arbetet med en seriebok?

3. Disposition

Till en början har vi valt att redogöra för varför vi valt specifikt Anne Franks dagbok. Mer om detta går att finna under urval. Därefter kommer vårt metodavsnitt där vi vidare går in på vilken metod vi valt, vad den innebär och varför vi valt just denna metod. I metoden finns även ett avsnitt med genomgång av vilka databaser vi använt samt hur vi gått tillväga vid sökning av forskning och annan litteratur. Under tidigare forskning presenterar vi forskning om barns och elevers läsning men även forskning som berör serier.

Innan analysen har vi placerat en begreppsförklaring för några av våra nyckelord. Detta för att läsaren ska förstå vad vi menar med begreppen när vi fortsättningsvis använder de i vår analys. I analysen presenterar vi delar från båda böckerna som vi finner relevanta utifrån våra kriterier. Slutligen redogör vi för våra slutsatser med efterkommande reflektioner genom diskussion.

4. Urval

För att besvara våra frågeställningar tar vi hjälp av Anne Franks dagbok, originalversionen (1982) och serieboken (2020).

Ari Folman, författare av Anne Franks dagbok (2020) som seriebok, hävdar i det avslutande avsnittet i boken att hans tanke med serieboken är att motivera elever till att vilja läsa. När serieboken gavs ut fick den varierande kritik i likhet med denna, från bland annat New York Times och A Kids Book A Day. Ruth Franklin (2019) skriver att författaren fått med bilder och relevanta delar ur berättelsen men kritiserar att Anne Frank inte lyfts fram som författare. Franklin kritiserar även komiken som hon anser dämpar allvaret. Janet Dawson (2018) anser att Annes “voice and spirit” framförs trots den komprimerade berättelsen. Hon betonar även att det kan vara en utmaning att applicera och använda serieboken i en specifik årskurs.

Anne Franks dagbok är en tung berättelse om en ung judisk flickas liv på flykt under andra

världskriget. Det är en vanligt förekommande skönlitterär bok i undervisning och en litterär klassiker. Vårt val av Anne Franks dagbok stödjer vi i kursplanen för svenska där det står att eleverna ska ta del av “Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.” (Skolverket 2019b, s. 4) Vi anser även att berättelsen är fortsatt relevant i undervisning då den kan skapa en förståelse i och med dagens samhälle med många människor på flykt. Serieboken valde vi med anledning av att den är ny och skriven med syftet att historien ska bli mer lättillgänglig för barn samt uppmuntra barn till att läsa böcker. Serier har trots allt sedan länge haft ett dåligt rykte.

5. Metod

För att kunna göra denna komparativa analys har vi valt en seriebok och en kapitelbok som skildrar samma berättelse. Thomas Denk (2002) menar att en komparativ analys av två

komponenter gör att analysen blir fokuserad. Han poängterar även att jämförelserna i analysen underlättas om man väljer två relativt likvärdiga komponenter (Denk 2002). Till vår studie och för möjlig generalisering förstår vi att vi inte kan analysera alla serieböcker och alla originalböcker som finns. Dessa böcker anser vi är representativa i och med att våra

motivera hur vi skulle kunna generalisera vår slutsats. Trots detta anser vi att vår studie är relevant då det inte finns någon tidigare forskning om vad som händer när en originalbok skrivs om till en seriebok. Samt att vi, i denna studie, för en diskussion kring lärares didaktiska val gällande litteratur i ämnet svenska.

Vi har som tidigare framfört i urvalet preciserat vårt specifika val av Anne Franks dagbok. Inom den komparativa analysmetoden, som är en av många kvalitativa forskningsmetoder har kvalitativ forsknings validitet och reliabilitet diskuterats (Bryman 2018). Diskussionen

grundar sig i att begreppen validitet och reliabilitet utgår från den kvantitativa forskningen där resultaten är mätbara vilket skapar ett problem när dessa begrepp förs över till den kvalitativa forskningen (Bryman 2018). Den kvantitativa forskningen utgår bland annat från att det finns en mätbarhet av de resultat som framkommer vilket hade försvårat vår användning av de kriterier vi använder oss av i denna analys. Utifrån detta förstår vi att denna komparativa litteraturanalys inte hade varit möjlig att genomföra med en kvantitativ metod.

Genomförandet av vår analys kommer att gå till så att vi läser båda böckerna för att finna relevanta delar relaterade till våra kriterier. Komparationen sker mellan både bild och text genom hela analysen. Vi har analyserat de tolkade bilderna i serieboken som har illustrerats utifrån originalbokens text. Detta har vi genomfört med hjälp av en ikonografisk

bildanalysmetod, som vi mer ingående beskriver längre ner i metodavsnittet. Vi har tittat på hur bilderna framställs och hur de tillsammans med korta och långa textavsnitt framför berättelsen i serieboken.

Vi kommer att undersöka likheter och skillnader i text och bild i böckerna utifrån följande kriterier: handling, miljöbeskrivningar och karaktärer. Dessa är majoriteten av de delar som enligt Maria Nikolajeva (2000) utgör en berättelse eller en historia. För att undersöka vad som sker när en kapitelbok skrivs om till en seriebok har vi valt att använda oss av en komparativ analysmetod. Thomas Denk (2012) belyser att den komparativa analysmetoden genomförs i tre steg. Dessa tre steg är:

1. Studera likheter och skillnader mellan fall 2. klarlägga relationer mellan faktorer

3. formulera slutsatser utifrån empiriskt underlag (Denk 2012, s. 13)

Steg ett innebär för vår fokuserade studie att vi kan, med hjälp av att jämföra relevanta delar, urskilja likheter och skillnader i böckerna. På så sätt kan vi lyfta fram de delar som kommer till eller utesluts i serieboken. Detta för att få en tydligare bild av vad eleverna får eller inte får ta del av genom lärares didaktiska val av just den här skönlitteraturen. Steg två innebär

fortsatt för vår fokuserade studie att vi kan påvisa samband mellan skillnaderna vi ser i böckerna samt hur dessa skillnader kan påverka valet av skönlitteratur i undervisning. Det sista och tredje steget innebär slutligen för vår fokuserade studie att vi utifrån de två tidigare stegen kan dra slutsatser om skillnaderna mellan en seriebok och en originalbok. Samt vilka didaktiska konsekvenser det får att välja den ena eller den andra boken i undervisning. De resultat som framkommer genom denna komparativa analys kommer vi att relatera till målen i svenska för årskurs fyra till sex. Målen är att:

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla,

kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar

med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

(Skolverket 2019b, s. 263)

Genom att utgå från vad som står i kursplanen gällande läsning kommer vi att diskutera hur läsning av serier i skolan kan påverka lärares didaktiska möjligheter eller begränsningar. Den tidigare forskningen som vi hittade kommer vi att använda oss av för att bilda oss en

uppfattning och resonera kring serieboken och dess relation till barns läsning. Denk (2012) redogör för att den forskning som finns idag är lättillgänglig och att det finns ett brett utbud att välja mellan. Han belyser trots detta att all forskning inte är tillförlitlig eller relevant för alla studier och det ökar vår medvetenhet i vårt sökande av forskning till vår komparativa studie.

I arbetet med vår analys har vi undersökt hur karaktärernas känslor framförs i text i originalboken och i bild i serieboken. Här har vi plockat ut de textdelar och bilder som vi anser visar huvudkaraktärens känslor i relation till livet och andra karaktärer. När vi sedan kommer till miljöbeskrivningar har vi tittat på hur miljö framställs i originalboken och på hur miljön tolkats i bild i serieboken. Här har vi vidare tittat på de dova eller färgglada bilderna.

För att genomföra vår bildanalys har vi utgått från en ikonografisk bildanalysmetod. Den ikonografiska bildanalysmetoden utgörs i tre steg enligt Yvonne Eriksson (2017). Det första steget innebär att vi beskriver hur bilden ser ut. Färger och former ska redovisas i detta steg. I steg två ska det vi ser i bilden analyseras. Då ska det reflekteras över hur bilden framställs i förhållande till exempelvis ett historiskt sammanhang. I det tredje och sista steget ska bildens innehåll och dess budskap tolkas utifrån de två tidigare stegen i analysen (Eriksson 2017). Det tredje steget i bildanalysmetoden görs i slutsatsen och diskussionsavsnittet. Slutligen har vi analyserat hur humorn har lyfts fram i serieboken för att visa hur den påverkar historien.

6. Informationssökning

För att finna relevant forskning i ämnet svenska, med inriktning på litteratur och läsning, har vi sökt på våra lokala stadsbibliotek samt universitets- och högskolebibliotek. Vi har även använt oss av databaserna LIBRIS, DiVa-portal och ERIC EBSCO i sökandet för att finna liknande studier, med möjlighet att hitta mer relevant forskning. När det kommer till tidigare forskning, i vad som sker när en originalbok skrivs som seriebok, har vi inte kunnat finna någon forskning. Exempel på sökord som vi använt oss av i databaserna är: läsintresse, serieböcker, motivation och lättläst.

7. Tidigare forskning

Den tidigare forskningen har vi valt att ta med handlar om barns och elevers läsning, läsvanor och läsförståelse. Utöver det har vi även tagit in forskning gällande: bild i samband med text, seriers framväxt och kritik, samt användandet av serier i undervisning. Vi har valt denna forskning då den är relevant att utgå från för att kunna besvara våra frågeställningar.

I det kommande metodavsnittet har vi lyft fram Eriksson och Bildens tysta budskap från 2017. Hennes forskning gällande bilder betonar att människors tidigare erfarenheter spelar roll för vad vi ser i bilder. Det vill säga att vi känner igen det som vi tidigare har sett eller det som tydligt urskiljer sig i bilden. Detta påverkar hur vi ser på omvärlden då våra uppfattningar, om vad som finns och sker runt omkring oss, uppstår genom mentala bilder. (Eriksson 2017). Vi har tidigare presenterat de tre steg som utgör en ikonografisk bildanalys under metodavsnittet, därför har vi valt att inte presentera stegen för bildanalysmetoden här.

Innan vi presenterar generell forskning kring serier och elevers läsvanor vill vi presentera olika beståndsdelar som är typiska för serier. Till detta har vi valt att framföra en

lärarhandledning (Serier i undervisningen. Skapa egna serier: en lärarhandledning 2015) och en digital lärobok i bild (Marias bildlektioner. Serier u.å).

Enligt lärarhandledningen (Serier i undervisningen. Skapa egna serier: en lärarhandledning 2015) behöver serietecknare ha flera olika aspekter i åtanke när de skapar en serie. Dels för att göra den intressant, dels för att den ska följa en series uppbyggnad. Serierutorna ska enligt lärarhandledningen (Serier i undervisningen. Skapa egna serier: en lärarhandledning 2015) vara lätta att följa och likaså pratbubblorna för att läsaren ska veta i vilken ordning vem som gör och säger vad. Det finns olika typer av pratbubblor som visar på olika saker och dessa beskrives både i lärarhandledningen (Serier i undervisningen. Skapa egna serier: en

lärarhandledning 2015) och den digitala läroboken (Marias bildlektioner. Serier u.å). Vanliga

pratbubblor är ofta rundade med en spetsig svans riktad mot talaren eller mot ramen av bilden om talaren är utanför bild (Marias bildlektioner. Serier u.å). I Lärarhandledningen (Serier i undervisningen. Skapa egna serier: en lärarhandledning 2015) förtydligas att en tankebubbla är mer som ett moln i formen där svansen är flera cirklar i växande storlek efter varandra. En vanlig pratbubbla används när någon av karaktärerna pratar medan en tankebubbla används när karaktärerna tänker eller drömmer (Serier i undervisningen. Skapa egna serier: en

lärarhandledning 2015). Det finns även något som kallas för skrikbubbla och denna

skrikbubbla förklaras i den digitala läroboken (Marias bildlektioner. Serier u.å) som en pratbubbla men med taggiga konturer i stället för runda.

Ytterligare aspekter som nämns i lärarhandledningen (Serier i undervisningen. Skapa egna

serier: en lärarhandledning 2015) som viktiga i serier, är karaktärernas kroppsspråk,

ansiktsuttryck samt ett bildperspektiv. Karaktärernas kroppsspråk tillsammans med ansiktsuttrycken är det som visar karaktärernas känslor. I lärarhandledningen (Serier i undervisningen. Skapa egna serier: en lärarhandledning 2015) menar man att genom dessa känslouttryck kan läsaren fångas. Ett växlande bildperspektiv förklaras här ha betydelse för att hålla berättelsen intressant för läsaren. Genom att växla mellan närbilder och bilder visade från långt håll, kan man framhäva situationers olika betydelse. (Serier i undervisningen. Skapa

egna serier: en lärarhandledning 2015). Det finns ytterligare en viktig beståndsdel som har

en stor roll i nästan alla serier. Det är de humoristiska teckningarna som Ann Boglind och Anna Nordenstam nämner i Från fabler till manga - litteraturhistoriska och didaktiska

perspektiv på barn - och ungdomslitteratur (2010) som en del av seriens grund. Boglind och

Nordenstam (2010) förklarar även att humorn har bidragit till seriers popularitet.

I Barnlitteraturanalyser (2008, s.179) och i Bilderbokens pusselbitar (2000) lyfter Maria Nikolajeva fram sin forskning att Anne Franks dagbok är en berättelse som inspirerar dagens unga. Både genom att elever i skolan vill skriva egna dagböcker och till att läsa litteratur i form av dagböcker. Detta har enligt Nikolajeva (2000) lett till att barn- och ungdomsförfattare idag utformar och författar fiktiva dagböcker som har blivit en ny genre inom skönlitteraturen. Det förekommer även att författare lånar delar från just Anne Franks dagbok, så som

hälsningsfraser och att dagboken är en födelsedagspresent (Nikolajeva 2008, s.185).

Utifrån Lena Kåreland i Skönlitteratur för barn och unga: Historik, genrer, termer, analyser (2015) behöver barn alltmer lära sig att “läsa djupare texter” (s.205) samt att dagens litteratur blir mer och mer ytlig och osammanhängande. Detta leder i sig till att elever inte utmanas på grundläggande nivå och får allt större utmaningar när det kommer till att läsa längre och djupare texter. Det är viktigt “att kunna bygga upp en mental bild i huvudet utifrån den text man läser” (Kåreland 2015, s.205). Hon menar även om inte elever inte får utmanas i sin läsning utan bara tar del av bilder i böcker, hämmas eleverna när det kommer till att tolka och skapa egna bilder utifrån texten.

Det finns dock forskning som visar att svenska elevers förmåga inte, vilket Kåreland (2015) hävdar, har försämrats. I Läsförståelse i PISA 2018 Om relationen mellan

läsförståelseuppgifterna i PISA och den svenska kursplanen (2019) konstaterar författarna att

svenska elevers förmåga att inhämta information samt reflektera och utvärdera har förbättrats. Tidigare har läsförmågan och läsförståelsen sjunkit hos svenska skolbarn men under de senare undersökningarna framgår det att elever bosatta i Sverige över tid har presterat bättre i PISA-undersökningens tre delar. Även läsförståelsen har ökat till det bättre visar resultaten från de två senaste undersökningarna från 2015 samt 2018. (Johansson, Klapp och Rosén 2019). Tidigare forskning när det kommer till serierböcker, enligt Boglind och Nordenstam (2010), visar på att de har växt fram genom serietidningar. Serier skildrar berättande illustrationer, i serierutor, tillsammans med den dialog som förs i pratbubblor. Det ena fungerar inte utan det andra utan denna kombination av bilder och text kompletterar varandra. Bilderböcker har genom tiden utvecklats utifrån en kombination av serier och skönlitterära böcker. Boglind och

Nordenstam (2015) betonar även att “serierutan, dess ram samt pratbubblan är viktiga beståndsdelar i en serie.” (s.132).

Som vi inledningsvis nämnde leder serieläsning till att eleverna känner sig mer motiverade till att läsa enligt Comics in Education, strengths of comics in education (2003), som också menar att seriers popularitet har ökat hos barn. Det finns ytterligare tre aspekterna som påverkar elevers läsning med hjälp av serier. Bilderna kan hjälpa eleverna att tolka det de läser.

Eleverna kan genom att läsa serier själva bestämma tempot och bläddra i egen takt. Den sista aspekten som lyfts fram är att serier kan inspirera eleverna till att börja läsa annan

litteratur. (Comics in education. Strengths of comics in education 2003).

Joanna Schmidt menar även hon i sin forskning i artikeln Graphic Novels in the Classroom:

Curriculum Design, Implementation, and Reflection (2011), att serier kan få elever att bli

intresserade av att läsa. Det vill säga att hennes forskning instämmer med forskningen som presenteras i Comics in education, strengths of comics in education (2003) gällande att serieläsning kan motivera elever till att läsa. Vidare belyser Schmidts (2011) forskning att “as a teacher, I must remain teachable.” (s.107). Hon menar med detta att lärare behöver vara öppna för nya tillvägagångssätt i undervisningen. Som lärare anser Schmidt (2011) att det är hennes ansvar att eleverna skapar läsvanor för livet och inte bara en läsvana i skolan. Utifrån Lars Wallners bok Det rutiga klassrummet: serier, multimodalitet och litteracitet (2020) framgår, som även tidigare nämnt i inledningen, att serier sedan länge har haft ett dåligt rykte. Inte bara av pedagoger som anser att de är för enkla för att användas i undervisning (Wallner 2020), utan även för att de anses vara en del av en oönskad

ungdomskultur (Svensson 2013). Mattias Svensson i Kalle Anka- forskare hittade på (2013) framförs att Fredric Wertham under mitten av 1900-talet påstod att serier inspirerade

ungdomar till kriminalitet och hans påstådda forskning som inte hade något belägg fick det negativa ryktet att florera i samhället. I Tecknade serier - som läromedel (2006) menar Therese Larsson att vuxnas rädsla för serieläsning bland barn delvis hänger kvar än idag. Larsson (2006) menar även på att alla serier tenderar att räknas in under en och samma kategori oavsett innehåll och syfte.

8. Begreppsförklaring

Med läsförståelse menar vi inte enbart att elever ska förstår orden som de läser utan de ska även kunna tolka och förstå det som står mellan raderna.

Läsförmåga

Med läsförmåga syftar vi till elevers individuella förmåga att kunna läsa. Seriebok

Vår definition av seriebok är att det är en bok skriven i serieformat innehållande serierutor, bilder och pratbubblor. När vi refererar till seriebok med följande årtal (2020) menar vi specifikt Ari Folmans seriebok Anne Franks dagbok (2020).

Originalbok/Originalversion

Med originalbok syftar vi på, i det här fallet, en översatt bok som inte är omarbetad. Anne Franks dagbok (1982) är en sådan utgåva.

Kapitelbok

Vi definierar en kapitelbok som en bok utan bilder och som är av ett längre slag innehållande kapitel.

9. Analys

I avsnittet som följer ska vi göra en analys genom att jämföra Anne Franks dagbok (1982) med serieboken Anne Franks dagbok (2020). Vi kommer fortsättningsvis att hänvisa till dessa böcker som originalboken alternativt originalversionen, med vilket vi menar Anne Franks

dagbok (1982). Samt serieboken då vi syftar på Anne Franks dagbok (2020).

Innan vi påbörjar analysen vill vi påminna om att när vi analyserar bilder använder vi oss av en ikonografisk bildanalysmetod och dess tre steg, som vi tidigare nämnt i metodavsnittet. Följande har vi valt att enbart presentera och analysera exempel från Anne Frank med tillägg från den tidigare forskningen, där det passar, i analysen. Vi kommer vidare att relatera

slutsatser och diskussion till den tidigare forskningen. Detta med anledning av att vi inte har funnit någon tidigare forskning på vad som sker när en originalbok skrivs som en seriebok, som vi innan detta nämnt i metodavsnittet.

Anne Franks dagbok (Folman 2020) har kortats ner. Originalboken från 1982 är på 350 sidor

medan serieboken är komprimerad till endast 150 sidor. Genom analys av böckerna i sin helhet kunde vi utifrån detta urskilja att väldigt många dagboksinlägg saknas. Vid en närmare analys kunde vi se att det är cirka 100 dagboksinlägg, det vill säga datum med tillhörande text, som författaren valt bort eller slagit samman. Folman (2020) förtydligar i slutet av boken att “trettio sidor av originaltexten skulle omvandlas till tio sidor i bildversionen [serieboken, vårt förtydligande] och många dagsanteckningar skulle fogas samman” (Folman 2020, s.154). Språket i dagboksanteckningarna har inte bearbetats alls, endast kortats ner.

9.1 Text och bild

Som en del av jämförelsen mellan böckerna har vi valt att titta på hur bilderna i serieboken illustreras och i hur stor utsträckning de kompletterar texten. Vi har vidare tittat på hur texten från originalboken ersätts av bilder i serieboken.

I originalversionen, som annars bara består av text, fann vi ett fåtal svartvita foton placerade mellan sida 176 och sida 177. Bilderna föreställer Anne Frank, hennes syster Margot och deras föräldrar Otto och Edith. Utöver den närmaste familjen finns det även bilder på Annes nära vän Hanneli Goslar och ytterligare sju av Annes vänner. Bilderna visar också en bild på Peter van Daan och några av de andra som bodde i gömstället samt hur gömstället såg ut. Dessa sidor är av någon anledning inte numrerade och bilderna visar hur familjen såg ut i verkligheten och hur de bodde under kriget. Även serieboken har förklarande bilder av

karaktärerna men i detta fall är de tecknade och finns i början av boken. Dessa tecknade bilder av karaktärerna beskrivs likt porträttbilder med kläder som går i samma färgskala. Mer

ingående om färger och konsekvenser av färgernas olika betydande framställningar lyfter vi längre ner i analysen.

Vid en första anblick, det vill säga steg ett i ikonografisk bildanalys, ser vi att serieboken främst består av färgglada bilder med korta textavsnitt. Det som även går att urskilja är att det

då och då förekommer hela sidor av löpande text med kompletta dagboksinlägg från originalversionen. Bilderna i serieboken varierar från klassiska serierutor, med pratbubblor och text ovanför eller under rutan, till hela uppslag med bild på höger och vänster sida. Till en stor del illustrerar bilderna i serieboken det som står i text i originalboken. De visar också en mer detaljerad och fantasifull bild av hur illustratören föreställer sig händelserna. Vissa detaljer i bilderna är då inget som är uttalat i texten. På sida 79 och på sida 139 framförs Annes önskan om att bli författare och bilderna på dessa sidor är endast illustrerade med svartvita konturer och till synes slarvigt målade, till skillnad från resterande bilder i serieboken.

Vi fann i ett dagboksinlägg från den nionde oktober år 1942 ytterligare detaljer och färger, där Anne har skrivit om ett flertal händelser hon har fått berättat för sig. Händelserna beskriver vad som händer med judarna i samhället. Vidare kunde vi se att det här dagboksinlägget finns med i både originalboken och i serieboken. I serieboken har illustratören valt att i bilderna ge mycket plats åt att illustrera hur det kan ha sett ut när soldaterna lastade och fyllde

boskapsvagnarna med judar. I originalboken är denna händelse endast en liten del av hela dagboksinlägget från det datumet och vissa andra händelser återfinns inte i serieboken. De händelser som framstår som mer dystra, exempelvis de två nämnda ovan, är färgade i en mer dov kulör och har inte en lika glad klang trots att de händelserna är i färg. Några av de dystra bilderna skildrar hur soldaterna såg ut under andra världskriget. Soldaterna är klädda i gröngråa uniformer och armbindel. På armbindeln finns ett hakkors som under andra världskriget var en symbol för nazisternas kamp mot främst judar.

I fortsatt analyserande kunde vi se att det finns ett fåtal bilder i serieboken, på exempelvis sida tio, sida 28 och sida 37 som är tecknade ur Annes perspektiv. Två av bilderna på dessa sidor visar Annes hand när hon sitter och skriver i sin dagbok. Den tredje bilden ur Annes

perspektiv visar vad Anne ser när hon tittar ut genom fönstret. Enligt lärarhandledningen (Serier i undervisningen. Skapa egna serier: en lärarhandledning 2015) kan bytet av

bildperspektiv antingen göras för att visa på att händelsen är av stor betydelse eller helt enkelt för att få variation i bilderna. Det finns även bilder i serieboken där endast karaktärerna visas. Dessa bilder på karaktärerna lyfts fram i samband med starka känslor och allvarliga

situationer. Exempel på när starka känslor och allvarliga situationer framställs med endast karaktärerna, kunde vi finna på sida 34 och sida 126. Det finns då ingen specifik miljö i bakgrunden utan bakgrunden är endast vit. En vit bakgrund gör att den som läser boken

endast fokuserar på karaktären som framställs, enligt Nikolajeva (2000). En vidare inblick i karaktärernas känslor kommer längre ner i analysen.

9.2 Miljö

Miljön som Anne och hennes familj befinner sig i skildras med bilder i serieboken men i kapitelboken beskrivs miljön runt omkring med ord. Den miljö som visar på en annan tid, går att urskilja genom de kläder som karaktärerna bär, detta förutom de detaljer som skildrar kriget i form av soldater, armbindlar och judestjärnor. De kläder som Anne och hennes familj, samt de resterande i och utanför gömstället, bär är till synes väldigt propra. På bilderna syns karaktärerna i långa rockar, klänningar, kjolar, skjortor, kragar, västar och hattar. Även frisyrerna visar på att berättelsen utspelar sig under en annan tid.

I serieboken kan vi se att familjen Frank till större delen befinner sig i sin hemmiljö, inomhus, men bilderna i serieboken visar även Annes tillbakablickar och hur hon tänker sig att det är och har varit utomhus på gatorna. På många bilder tänker Anne och reflekterar över hur det kan vara där ute på gatorna där soldaterna tagit sig fram. Detta beskrivs med bilder av

karaktärer som bär uniform, här även ytterligare detaljer och färger, och framställs med dova mörka färger, oftast regnar det. Berättelsen hade utifrån bilderna kunnat tagit plats i vilken stad som helst i Centraleuropa under andra världskriget. Bilderna framstår som integrerade för att berättelsen tydligt visar på detaljer från en historisk händelse. Nikolajeva (2000) belyser att en integrerad miljö innebär att bilderna är anpassade till den tiden och platsen historien

utspelar sig.

Bilderna visar att familjen Frank flyttar, till fots från sitt hem, till ett gömställe där de kan komma undan soldaterna. Även om karaktärerna oftast är inomhus som tidigare nämnt i förra stycket, förekommer det ibland att de befinner sig utomhus, som exempelvis under flytten. När de flyttar är det vår eller sommar ute. Vår och sommar skildras med träd och buskar i glada gröna färger medan höst och vinter skildras med orangea färgglada löv på träden och snöhögar lite här och var.

I originalboken lyfts miljön kring flytten fram med beskrivningar av det gamla huset hemma i Tyskland. I sin dagbok beskriver Anne Frank detaljerat det gathus som familjen Frank flydde till. Hon skriver följande:

Fastigheten ser ut såhär: på bottenplanet är ett stort lagerrum som fungerar som ett magasin. Det i sin tur är avdelat i skolda bås, som malkammare, där man maler kanel, kryddnejlika, och surogatpeppar, och förrådskammaren. Bredvid magasindörren finns den vanliga porten, som via en mellandörr leder in till en trappa. Vid trappans krön når man en dörr halvt i mattglas, som det en gång i tiden stod >> kontor << på med svarta bokstäver. Det är det stora främre kontoret, väldigt stort, ljust och fullt med folk. [...] Via ett litet kabinett med kassaskåp, garderob och ett stort skafferi kliver man in i det lilla, instängda, tämligen mörka rummet mot gården. [...] Från Kuglers kontor går man sedan genom den långa smala hallen, förbi kolskrubben och uppför fyra trappsteg framtill byggnadens verkliga

praktstycke: privatkontoret. Pampiga mörka möbler, linoleumtäckt golv med mattor, radio, flott lampa, tipptopp rakt igenom.

(Frank 1982, s.30–31)

Dessa detaljer kring miljön, som nämns i texten i originalboken gällande gömstället skildras inte genom bilderna i serieboken.

I originalboken mellan sida 176 och sida 177 finns, som vi tidigare nämnt, en ritning av hur gömstället såg ut. Ritningen är inte lika detaljerad som den i serieboken. I serieboken är gömstället illustrerat med färg på sida 29. Bilden är lik den ritningen av huset som finns i originalboken. Ritningen är dock svartvit och inredningen i huset är simpel utan några ytterligare detaljer. Illustrationen i serieboken visar däremot många detaljer som faktiskt får det att se ut som att några bor där. Det går inte att urskilja några specifika detaljer som visar på att karaktärerna gömmer sig, förutom bokhyllan som står för dörren. Rummen i gömstället fylls med färger i gult, blått, rött och grönt och det är välstädat.

I motsats till det välstädade gömstället är det rörigt ute på gatan. I ett inlägg från den 13 december som vi finner i båda böckerna om Anne Frank ska Margot och Anne bada, varav Anne blickar ut genom fönstret. På en av bilderna i serieboken på sida 56 får vi se barn som tycks leka på vad som ser ut som en innergård. Detta framgår genom en mur som leder ut från huset och skärmar av insyn från omgivningen. På denna gård finns en gräsmatta, buskar och träd. Det ser ut att vara höst i och med att träden är nakna, det vill säga att de har tappat alla sina blad. Bladen ligger nere på marken. Barnen som Anne och Margot ser leker med pinnar

bland löven och kastar lera på varandra. På de två efterföljande bilderna får vi se hur Anne och Margot fantiserar om hur de fiskar upp de smutsiga barnen utanför och sedan skrubbar rent dem i varsin badbalja. Därefter går bilderna över i en mer allvarsam ton igen.

Bilderna som vi ser i serieboken känner vi igen från texten i originalboken men det är några delar av texten som saknas i serieboken. De kommande två citaten är exempel från

originalboken som saknar beskrivning genom bild och text i serieboken. I originalboken beskriver Anne miljön så här:

Det är en riktigt lustig syn som jag betraktar, hur människor går omkring därnere och alla verkar ha så fruktansvärt bråttom att de nästan snubblar över fötterna. Cyklisterna, nej, där hänger man verkligen inte med i tempot: jag hinner inte ens urskilja individen ovanpå sadeln.

(Frank 1982, s.81)

Här mittemot ligger en husbåt där en skeppare bor med sin fru och barn. Mannen i fråga har en liten högljudd vovve. Hunden har vi bara hört skälla och skymtat svansen på, den kan vi se när han traskar runt bakom relingen. Fy, nu har det börjat regna och de flesta människor har gömt sig under paraplyet, jag ser bara regnrockar och av och till en mössklädd nacke.

(Frank 2020, s.82)

Lite längre in i dagboken, det vill säga både i serieboken och originalboken på sida 148 respektive sida 326, finner vi ett dagboksinlägg där Anne belyser det mordförsök som utförts mot Hitler. Här har illustratören valt att illustrera hur Hitler flyger i luften sittandes på sin kontorsstol efter att det skett en explosion. Bilderna innan är komiskt framställda med pratbubblor innehållande denna text, där Hitler är i en diskussion med sina närmaste,

“Ursäkta, mein führer, jag måste hem till hustrun. Hon mår inte bra.”, “Han glömde portföljen - jag kilar och hämtar honom.”, “Strunt i det, hustrun tar kål på honom ändå.”

(Folman 2020, s.148), följt av en bild på portföljen innehållandes en bomb.

9.3 Karaktär

När det kommer till hur huvudkaraktärens känslor förs fram, skriver Anne i originalboken om sin vän Hanneli Goslar. Hon skriver i dagboksinlägget från den 27 november år 1943 hur hon själv känner samt om att hon hoppas att Hanneli ska komma tillbaka.

I går kväll när jag skulle somna fick jag plötsligt se Hanneli. Jag såg henne framför mig, i paltor och med insjunket avmagrat ansikte. Ögonen var väldig stora och hon tittade så sorgset och förebrående på mig att jag kunde läsa i blicken. ‘Åh Anne varför övergav du mig? hjälp o hjälp mig rädda mig ur detta helvete!’. Men jag kan inte hjälpa henne, jag kan bara se på när andra människor lider och dör och därför måste jag sitta med händerna knäppta och kan bara be Gud om att föra henne tillbaka till oss.

(Frank 1982, s.149-150)

Anne reflekterar vidare över hur hon hoppas på att få träffa sin vän igen samt hur och om Hanneli skulle ha behovet av Anne i sitt liv igen.

Ack Hanneli jag hoppas få möta dig på nytt när kriget är slut och att du kommer tillbaka till oss, att jag kan ta emot dig och gottgöra något av allt det här som jag har åsamkat dig. Men när jag väl blir i stånd att hjälpa henne behöver hon inte min hjälp lika mycket som nu. Skulle hon tänka på mig igen då, och vad skulle hon i så fall känna?

(Frank 1982, s.150).

I serieboken återberättar Anne om sin vän Hanneli men det framgår inte hur betydelsefull Hanneli är för Anne och det gör det svårt att förstå den sorg, oro och skuld hon känner över att ha lämnat sin vän.

Kära Kitty, igår kväll när jag skulle somna fick jag plötsligt se Hanneli Goslar. ‘Åh Anne, varför övergav du mig?’ ‘Hjälp, rädda mig ur detta helvete!’ Ärligt talat hade jag glömt bort henne i månader, ja, nästan ett helt år. Och som jag skäms: här har jag själv allt jag kan önska mig medan hon måste dö där ute… Jag ser ständig hennes stora ögon som inte släpper mig med blicken.

(Folman 2020, s.92).

När vi analyserat vidare kunde vi se att dagboksinlägget från den 30 januari nästan är detsamma i både serieboken och i originalboken. Det som skiljer inläggen åt är ersättande bilder. Anne är arg på sin mamma och framhäver att hon “ångar av ilska och får inte visa det” (Folman 2020, s.59; Frank 1982, s 85). I serieboken finns det bilder som beskriver

dagboksinlägget. Dessa bilder skapar en tydligare bild av Annes ilska. Dagboksinlägget på sida 86 i originalboken har komprimerats och delvis ersatts av bilder på Anne och hennes mamma framför en vit bakgrund. Dessa bilder visar en händelse då Anne konfronterar sin

mamma. I bilden på Anne och hennes mamma, i serieboken, får vi se korta textavsnitt från dagboksinlägget ur originalboken, men här står texten i pratbubblor i stället.

Vidare kan vi se hur Annes känslor svämmar över efter att hennes ilska, från stycket ovan och sidan innan, omvandlats. På sida 60 i serieboken finns en illustrerad bild av Anne där hon står själv. Bilden visar en omarbetad bild av målningen Skriet av Edvard Munch, där en

illustration av Anne i stället håller sig om ansiktet med öppen mun. Denna bild tar upp hela den vänstra sidan och framställs i kontrastfärger där blått och orange är kontrastfärger till varandra. Enligt Eriksson (2017) gör dessa kontraster mellan färgerna, att bilden uppfattas som orolig. I bilden finns även så kallade skrikbubblor. Det som definierar en skrikbubbla är enligt Marias bildlektioner, serier (u.å) att bubblan har en taggig kontur. Dessa skrik kommer i bilden från alla olika håll, med svansen riktad mot bildens ram och omringar Anne. Detta visar, enligt Marias bildlektioner, serier (u.å), att de som skriker befinner sig utanför bilden. De kommande citaten är från sida 60 i serieboken.

’Varför måste du jämt göra dig till?’, ’Kan inte du ge oss ett handtag i köket?’, ’Det bästa du kan göra är att be’, ’För guds skull, Anne, jag kan inte somna!’, ’Så skulle Margot aldrig ha gjort!’, ’Få inte panik, det är bara nya bomber…’, ’Varför kan du inte vara mer som din syster?’ samt ’Tänk vilken tur du har! Därute är det barn som dör.’

(Folman 2020, s.60)

På nästkommande sida i serieboken, sida 61, finns en omarbetad bild av Portrait of Adele Bloch-Bauer av Gustav Klimt. Där står Anne med eleganta smycken och iklädd en

långklänning. Annes ansiktsuttryck skiljer sig från bilden på sida 60, här har hon ett lugnare uttryck. Bilden innehar färger i samma färgskala i form av gul, brun, orange och röd, det vill säga inte kontrastfärger. Dessa färger leder i sin tur, enligt Eriksson (2017), till att bilden framstår som mer balanserad och fridfull. Pratbubblorna i denna bild är fyrkantiga, det vill säga att det är pratbubblor alternativt textrutor, detta till skillnad från skrikbubblornas taggiga kontur. Det vi kan se är att bubblornas svans är i denna bild riktad mot Annes kläder och kroppsdelar, som vidare beskrivs i bubblorna. I och med bubblornas fyrkantiga kontur uppfattas dem som textrutor men svansen indikerar på att det är pratbubblor. Vi kan därför inte svara på om Anne säger följande citat, eller om det bara är förklarande text. Citaten nedan är från sida 61 i serieboken.

’Hår: prydligt borstat’, ’Näsa: riktad mot marken, utan snobbism’, ’Ögon: vidöppna, pigga’, ’Mun & läppar: konstant leende’, ’Hållning: magnifik, distingerad och elegant’ samt ’Klädsel: ljusa färger, visar optimism’.

(Folman 2020, s.61)

Anne får sin efterlängtade dagbok när hon fyller 13 år. Hennes allra första ord i dagboken är: “Jag hoppas att jag ska kunna anförtro dig allt, så som jag hittills inte kunnat anförtro mig åt någon, och jag hoppas att du ska bli ett stort stöd för mig” (Frank, 1982, s.9). Trots att hon är omringad av familj och vänner framgår det i texten att hon känner hon sig ensam. Hon saknar någon nära vän att anförtro sig till och i dagboken för hon med väl valda ord fram sina tankar och åsikter om livet och andra personer. “>>Varje barn måste uppfostra sig själv.<< Föräldrar kan enbart utdela råd eller ge kloka anvisningar, den slutgiltiga karaktärsdaningen ligger i vars och ens egna händer.” (Frank 1982, s.322).

Anne skriver ofta om beteende hos de andra personerna i gömstället. Hon skriver även om de konflikter som uppstår på grund av deras olikheter. Utöver det skriver Anne om sitt eget beteende och hur hon handskas med de meningsskiljaktigheter som finns mellan henne och de andra karaktärerna i gömstället. Detta skrivs ofta med ironi i originalboken vilket Folman (2020) tagit fasta på i serieboken. Nikolajeva belyser, i Barnbokens byggklossar (2017), att en ironisk jagberättare definieras utifrån att ”[d]en ser genom personernas handlingar,

intentioner, felsteg och feltaganden. En ironisk jagberättare ser sina egna svagheter och kan kommentera dem.” (s.263).

9.4 Humor

I följande avsnitt har vi analyserat humorn som i form av ironi tar plats i serieboken och originalboken. I ett dagboksinlägg från den 29 juli år 1943 berättar Anne om en av många konflikter som uppstått under tiden i gömstället. Fru van Daan och Dussel stod och diskade samtidigt som Anne började diskutera en bok som hon fått av Dussel. I diskussionen om boken får Anne löpande kommentarer från både Fru van Daan och Dussel. Anne anses, av både Fru van Daan och Dussel, vara skrytsam, lillgammal och ouppfostrad på grund av att hon har läst den boken som är skriven för vuxna. (Frank 1982; Folman 2020).

I serieboken kan vi se att detta dagboksinlägg från den 29 juli år 1943 illustreras med text och bild. Högst upp på sida 78 finns det tre serierutor som visar Anne, Fru van Daan och Dussel. I dessa serierutor kompletterar bild och text varandra. Det Fru van Daan och Dussel vill

framföra till Anne i diskussionen framgår genom deras personliga påhopp, från sida 78, som bland annat lyder: “Du är en gammal kärring i ett barns kropp!”, “Lyd mitt råd, Anne, och gift dig med någon redan nu.” samt “Just det, om tjugo år vill ingen ha dig längre.” (Folman 2020, s. 78). Bilderna på sidan varierar från allvarliga illustrationer när Fru van Daan och Dussel uttalar ovanstående citat till humoristiska illustrationer. De humoristiska illustrationerna visar på ett skämtsamt sätt hur det skulle se ut om tjugo år när Anne är alldeles för näsvis för att hitta någon att gifta sig med. Genom ett humoristiskt inslag framförs även det absurda i Fru van Daans och Dussels förslag om ett giftermål för Anne redan då. På bilden ser vi en gammal man i rullstol med en flugsvärm över sig och Anne står bredvid och tjurar. Fru van Daan och Dussel är också med i bilden och ser förnöjda ut.

Hungern är en annan aspekt som författaren valt att lyfta fram som humoristisk i serieboken. Hungern skildras genom hela serieboken i allvar blandat med humor, likt det kommande citatet

Och så var det då bönorna… vi har visst 135 kilo, stuvat i säckar. ‘Vet du hur mycket gas en enda person kan producera med 135 kilo bönor?’ Bönorna hängde och slängde över hela bostadsytan så vi bar upp alltihop på vinden. Men en av säckarna sprack och ett regn, nej, en hagelskur av bruna bönor flög genom luften och nedför trappan. Och mycket riktigt blev det ett herrans oväsen. Allra först trodde vi att man bombade oss. Vi fick plocka bönorna en och en: vem vet, någon gång i framtiden kanske man dör av längtan efter en ynka liten läcker böna. (Folman 2020, s.48–49)

Vi kan se att humorn till största del i båda böckerna tar plats och lyfts fram genom Annes drömmar och tankar. Exempelvis så drömmer Anne om att hon ska hämnas på Albert Dussel som hon delar rum med. I serieboken fantiserar hon om att hon bränner Dussels underbyxor medan han ber om ursäkt. “Men i drömmarna hämnas jag! ‘Snälla Anne, släpp in mig! Förlåt! Jag ska inte göra om det!’ ‘Vad kallade ni mig?’ ‘Ers höghet, menar jag!’” (Folman 2020, s.58). I originalboken däremot, planerar Anne att hämnas på ett mycket mildare vis än Folman (2020) framställer hennes hämnd. Hon genomför dock aldrig sin hämnd mot Dussel då hon förstår att han och de andra inte skulle uppskatta det. “...för husfridens skull måste jag

dessvärre skrinlägga alla mina hämndåtgärder i stil med att skruva ur lampan, låsa dörren eller gömma undan kläder.” (Frank 1982, s.83–84).

Vid ett annat tillfälle i serieboken, närmare bestämt den 28 januari år 1944 på sida 105, driver Anne med resterande karaktärer i gömstället. På denna sida har karaktärerna målats upp som leksaker. Dessa leksaker upprepar samma ord och meningar gång på gång på gång. Anne beskriver att hon själv börjar tröttna på dessa upprepningar och reflekterar även över att hennes dagbok borde bli trött på liknande innehåll i alla dagboksinlägg.

Vad sedan gäller dig, min kära Kitty, ställer jag mig frågan om inte du kan känna dig som en kossa, när du tvingas idissla min gamla skåpmat. Det måste vara olidligt. De vuxna har ovanan att upprepa historier, varför slutet alltid blir detsamma: så snart någon av oss åtta öppnar munnen kan de sju andra fylla i resten.

(Folman 2020, s.105)

I Annes sista dagboksinlägg i serieboken, från tisdagen den 1 augusti år 1944, redogör hon för många av sina inre känslor. De kommande tre citaten samt det fjärde finns även i slutet av originalboken. Genom texten kan vi se att Anne tydligt visar att hon känner sig utanför och missförstådd i förhållande till de andra i gömstället. Hon beskriver hur hon ständigt måste anpassa sig för att bli accepterad av de andra i gömstället, samtidigt som hon klandrar sig själv för att inte hon inte får visa vem hon egentligen är.

Jag har ju sagt flera gånger att min själ är liksom splittrad i två halvor.

(Folman 2020, s.150; Frank 1982, s.328)

Jag vet exakt hur jag skulle vilja vara, och hur jag också är… på insidan. Men tyvärr är jag det bara i enrum. Och det kanske, nej, helt säkert är skälet till att jag själv anser mig vara en glatt inåtriktad person och andra människor anser att jag är glatt utåtriktad.

(Folman 2020, s.150; Frank 1982, s.329)

Om jag ska vara riktigt ärlig måste jag erkänna att det visst gör mig ledsen, att jag lägger ned omätliga ansträngningar på att bli annorlunda, men ständigt tvingas slåss mot starkare arméer.

(Folman 2020, s.150; Frank 1982, s.329)

Nog skulle jag vilja lyssna, men det går inte, när jag är tyst och allvarlig tror alla att det handlar om en ny komedi, och då får jag rädda mig med en lustighet, för att nu inte tala om

min egen familj som bestämt tror att jag är sjuk, proppar i mig huvudvärkspiller och lugnande tabletter, känner efter på halsen och pannan om jag har feber, frågar om min avföring och kritiserar mitt dåliga humör. Det orkar jag inte med, om man vaktar så där på mig blir jag först näbbig, sedan ledsen och till slut vrider jag om hjärtat, vrider den dåliga sidan utåt, den goda inåt och letar ständigt efter något medel att bli sådan som jag så hemskt gärna skulle vilja bli och som jag också skulle komma att bli, om… det inte fanns några andra människor i världen.

(Folman 2020, s.150; Frank 1982, s.330)

Till de ovanstående citaten finns en tillhörande bild i serieboken på s.150. Denna bild skildrar Anne ur 27 olika känsloperspektiv. På bilden syns Annes ansikte i närbild. Runt omkring närbilden finns ytterligare 26 tecknade bilder på Anne, dessa tecknade bilder visar Anne i olika poseringar och ansiktsuttryck. Poseringarna visar Anne när hon sitter, ligger och står. Hennes händer har olika placeringar, exempelvis armarna i kors, huvudet vilandes i händerna, håller för öron och ögon, knutna nävar och avslappnade armar. Ansiktsuttrycken visar att hon skriker, räcker ut tungan, gråter, är arg, trött och ler. På närbilden i mitten är Annes

ansiktsuttryck neutralt. Färgerna i bilden går i samma beigea färgskala och Anne har samma kläder.

10.

Slutsatser

Genom vår analys kan vi se att det som försvinner när en originalbok blir till en seriebok är först och främst att antal sidor minskar radikalt. I detta fall försvinner cirka 100

dagboksinlägg. Dessa kortare texter kan enligt Kåreland (2015) leda till att elever motiveras till att läsa. Bortfallet medför att en seriebok kan skildra den ursprungliga historiens helhet men förlorar vissa detaljer. Begränsningen blir, i och med bortfallet av text och tillkommande av bilder, att elever inte kan öva sig på lässtrategier, läsa mellan raderna eller tolka text i samma utsträckning som vid läsning av en kapitelbok.

När delar av texten ersätts av bilder försvinner originalförfattarens egna ord. Berättelsen i en seriebok blir då på så sätt en tolkad version utifrån hur författaren till denna uppfattar

originalet. Det som även försvinner när bild ersätter text är, enligt Kåreland (2015), läsarens möjlighet att med hjälp av sin egen fantasi och utifrån den egna erfarenheten, skapa sig en egen mental bild av berättelsen. En serieboks karaktäristiska drag är humor (Boglind och

Nordenstam 2010). Humorn anser vi framställs i form av bland annat ironi, vilket resulterar i att den ironi som finns i originalboken överdrivs när den skrivs om till en seriebok.

Konsekvensen av att humorn tar mer plats blir att allvaret i berättelsen automatiskt förminskat.

När en originalbok skrivs om till seriebok tillkommer, som vi kan se utifrån analysen,

illustrerade bilder som kompletterar eller ersätter text. Lärares val att arbeta med en seriebok i klassrummet kan vi se skapar möjligheter för eleverna att följa med i berättelsen. Detta sker med hjälp av bilderna (Comics in education. Strengths of comics in education 2003). Genom bilderna kan vi se att, till skillnad från texten, nås läsaren även av visuella framställningar av händelser i form av dialoger och känslouttryck. Läsaren kan i och med detta snabbt identifiera sig i situationer och känslor ur berättelsen vilket kan få dem intresserade att läsa vidare (Serier i undervisningen. Skapa egna serier: en lärarhandledning 2015). I lärarhandledningen

belyses även att dialoger är i form av pratbubblor medan känslouttryck framställs på flera olika vis bland annat genom karaktärers ansiktsuttryck och kroppsspråk (Serier i

undervisningen. Skapa egna serier: en lärarhandledning 2015).

Utifrån vår analys kan vi se att olika miljöer skildras i en seriebok med hjälp av illustratörens tecknade tolkningar av originalbokens miljöbeskrivningar i text. I steg ett i den ikonografiska bildanalysmetoden framgår att detaljer och färger i bilderna kan ge läsaren en känsla och ett direkt första intryck av vad som sker i berättelsen på ett sätt som text inte kan göra. Som Eriksson (2017) belyser spelar färgerna en stor roll för vilken känsla bilden förmedlar. I en seriebok kan illustratören dra humorn till sin spets i bilderna genom att välja att spinna vidare på de humoristiska inslag som berättelsen har sedan innan. Detta kan sätta en annan prägel på berättelsen i en seriebok än vad den har i en originalbok. Här har illustratören valt att lyfta fram en närbild, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Vilket enligt Serier i undervisningen,

skapa egna serier: en lärarhandledning (2015) görs för att få fram känslor som i sin tur kan

11.

Diskussion

I slutsatsen konstaterade vi vad som tillkommer respektive utesluts när en originalbok skrivs som en seriebok. Vi kommer nu i diskussionen i stället att utgå från vår andra frågeställning som är:

• Vilka didaktiska möjligheter eller begränsningar finns i arbetet med en seriebok? Med hjälp av frågeställningen ovan ska vi diskutera innehållet av vårt syfte som vi tidigare nämnt är: i vilken utsträckning en seriebok kan användas för att nå målen kopplade till läsning i ämnet svenska.

Vi anser utifrån slutsatsen att lärares val av litteratur bör vara väl genomtänkt. Det är av den anledningen av yttersta vikt att lärare är medvetna om de möjligheter och begränsningar valet av litteratur kan leda till i undervisning. Lärare ska genom didaktiska val ge alla elever chansen att förbättra sin läsförmåga samt uppmuntra till läsning. Detta framgår av läroplanen samt kursplanen för ämnet svenska, som vi tidigare nämnt i inledningen. Inledningsvis belyser vi att “läsvanor, läsintresse och läsförmåga hänger samman” (En kort handledning för de som ska svara på remiss 2018, s.275). Vi framförde även att läsvanor kan förändras om barn uppmuntras till att läsa mer. Vi anser att om detta ska vara möjligt, krävs det att man som lärare gör individuella anpassningar utifrån elevers olika förmågor.

Den anpassning som vi vidare ska diskutera, utifrån vårt syfte och våra frågeställningar, är valet av skönlitteratur i undervisningen. I ämnet svenska anser vi att lärare med hjälp av en seriebok och en kapitelbok kan nivåanpassa elevers läsning för ökad läsförståelse och

kunskapsutveckling hos elever. Detta för att serier anses vara bra för elever som behöver träna på att läsa enligt Boglind och Nordenstam (2015). Boglind och Nordenstam (2015) menar dessutom att bilder underlättar elevers förmåga att följa en berättelse. Medan en kapitelbok, med mer text, kan hjälpa elever att utveckla sin fantasiförmåga samt att den kan utmana elevers läsförmåga (Kåreland 2015). Mary Ingemansson konstaterar i Lärande genom

skönlitteratur: Djupläsning, förståelse, kunskap (2016) att flera olika förutsättningar är

nödvändiga att utgå från om elever ska ha chansen att utveckla sin läsförmåga. Tre av dessa grundläggande förutsättningar är:

• Barn och ungdomar ska omges av böcker, tidningar, tidskrifter, och texter i olika varianter [...]

• Bokprat och boksamtal/textsamtal som är strukturerade och återkommande

• En läsande lärare som är en förebild och kan skapa engagemang samt finna litteratur som fungerar i textsamtalssammanhang

(Ingemansson 2016, s.22)

En positiv effekt som kan uppstå genom lärares val av litteratur, är att elever som från början känner sig omotiverade till att läsa faktiskt börjar läsa mer. Vilket enligt Statens offentliga utredning (En kort handledning för de som ska svara på remiss 2018) kan leda till förändrade läsvanor och utveckling av elevers läsförmåga. Lärare bör, enligt oss, sträva efter att alltid förbättra sin undervisning i läsning även om PISA- resultaten har visat goda resultat. Vi anser att elever skulle kunna bli mer motiverade till läsning om de av lärare ges möjlighet att läsa böcker med bilder i, exempelvis genom att lärare väljer en seriebok i stället för en kapitelbok. Genom att en seriebok innehåller bilder och kortare textavsnitt kan elever motiveras till att läsa vidare och faktiskt slutligen tycka att det är roligt att läsa. Om målet med serieläsning i undervisning endast är att få elever att läsa mer skulle detta kunna uppnås. En av

anledningarna till att man bör läsa serier är för att öka motivationen till att läsa. (Comics in education. Strengths of comics in education 2003).

Enligt Schmidt (2011) behöver alla lärare vara kreativa och öppna för att göra undervisning tillräckligt intressant för att elever ska vilja göra sådant de inte är motiverade till att göra. Detta framgår även, specifikt inom läsning, i kursplanen i ämnet svenska, där det står att lärare bland annat ska uppmuntra elevers intresse till att läsa (Skolverket 2019b). Utöver det är ett av skolans gemensamma uppdrag att stimulera elever och väcka deras lust att lära. När det kommer till anpassningar, som vi tidigare nämnt i inledningen, ska lärares undervisning anpassas i den mån som krävs för att elever ska utvecklas efter deras egen förmåga.

(Skolverket 2019a).

Vi anser att valet av att arbeta med en seriebok i klassrummet kan vara en anpassning i undervisning för de elever som behöver motiveras till att läsa. Enligt Daniel Östlund, Att

anpassa undervisningen efter eleverna (2020), framgår att många elever sedan tidigare

intresserar sig för serietidningar och har utifrån det intresset utvecklat förmågan att skapa egna serier. Helena Magnusson (2005) hävdar enligt Östlund (2020) att detta leder till att

elever sedan innan känner igen seriers struktur och uppbyggnad och får på så sätt enklare att ta del av seriers berättelser genom bild och text.

Wallner (2020) betonar att även det vardagliga språket, som ofta används i pratbubblor i serier, kan hjälpa barn att föreställa sig hur en konversation skulle låta på riktigt. Genom vår analys kan vi även urskilja att pratbubblorna genom dess olika form, framhäver känslor hos karaktärerna. Vi kan även se att bilder i vissa fall avspeglar och förtydligar textinnehållet från originalboken till serieboken. Bilderna i en seriebok kan förstärka känslor genom karaktärers ansiktsuttryck vilket Wallner (2020) menar kan hjälpa elever att lättare tolka känslorna i texten. Utifrån denna synvinkel anser vi att serier stärker elevers läsförståelse.

Kåreland (2015) menar däremot att användandet av serier, i form av text och bild i

kombination med varandra, kan leda till att barns fantasi inte utvecklas i största möjliga mån. Detta för att en serieboks handling målas upp med både text och bild och barnen själva får då inte skapa sig en egen mental bild utifrån beskrivningar i text. Utifrån vår erfarenhet efter att ha läst Anne Franks dagbok (2020) har vi bildat vår egen uppfattning gällande utrymmet för fantasi i serieboken. Vi upplevde det svårt att skapa en mental bild, samt behålla den egna mentala bilden som vi fått genom att läsa originalboken, efter att vi sett bilderna i serieboken. Utifrån vår analys framgår att bilder finns på alla sidor i serieboken samt att dessa bilder varierar i storlek och innehåller olika mängd detaljer och färger. Det sägs dessutom genom talesättet, att en bild säger mer än 1000 ord, men om det vore så skulle inte långa passager med text i form av hela dagboksinlägg behövas i serieboken. Kåreland (2015) menar att barn med lågt läsintresse själva väljer att inte läsa långa texter. Dessa barn, skulle enligt vår uppfattning, troligtvis välja att hoppa över sidorna i boken som då mestadels består av text. Serieboken förlorar således sitt syfte, som bokens författare Folman (2020) menar, är att göra historien om Anne Frank tillgänglig för fler barn. Men även om så kan vara fallet, anser vi att serieboken är lättare att läsa, i den mening att den innehåller färre sidor och kortare text än originalboken.

Om man som lärare gör det didaktiska valet att elever ska läsa Anne Franks dagbok, oavsett seriebok eller originalbok, krävs det vidare arbete med boken. Både med anledning av att texten innehåller svåra ord som kräver förklaring samt det vi tidigare nämnt som står i kursplanen gällande läsning. Monica Reichenberg, Vägar till läsförståelse: texten, läsaren,

samtalet (2014), menar att elever som får läsa svåra ord utvecklar sitt ordförråd. Finns det

dessutom bilder i böcker, som tydligt ger en bild av textens innehåll, ökar elevers läsförståelse (Reichenberg 2014; Lundberg och Herrlin 2003).

Vi vill med hjälp av citat från serieboken och originalboken, som vi presenterat i vår analys, belysa att böckerna innehåller ord som vi menar kräver förklaring i undervisningssyfte. Följande citat innehåller sådana ord. ” ’Kan inte du ge oss ett handtag i köket?’ ” (Folman 2020, s.60), ” […] att jag kan ta emot dig och gottgöra något av allt det här som jag åsamkat dig.” (Frank 1982, s.150) samt ” […] Via ett litet kabinett med kassaskåp, garderob och ett stort skafferi kliver man in i det lilla, instängda, tämligen mörka rummet mot gården […]” (Frank 1982, s.30–31). Ord som handtag, åsamka, kabinett och tämligen är enligt oss ord som inte får någon förklaring i boken samt att de nu för tiden inte hör till vardagligt språk. Vid arbete med Anne Franks dagbok, som innehåller dessa ord, behöver läraren i sin planering förutspå de svåra orden. Vi hävdar att läraren även behöver förbereda en förklaring av orden för att eleverna ska förstå helheten av vad de läser.

Som det framgår i kursplanen för ämnet svenska ska elever bilda en egen inställning till omvärlden samt forma sin egen identitet genom, bland annat, läsning. Vi anser att, för att detta ska vara möjligt behöver elever utifrån sina egna erfarenheter dela med sig av vad de har läst för att möjliggöra ökad förståelse. Detta anser vi kan ske genom reflektion och diskussion kring bokens innehåll av bild och text, ett så kallat boksamtal.

Ett boksamtal kräver noga planering för att samtalet kring böcker ska vara givande för elever, hävdar Ingemansson (2016). Läraren behöver planera läsprojektet för hela terminen på en gång för att tiden för läsning och samtal ska räcka till. Planeringen för detta arbete bör innefatta att välja litteratur utifrån genre, elevers intresse samt böckernas svårighetsgrad. Skönlitteraturen som ska läsas kan och bör vara varierande, det vill säga att det inte endast ska vara kapitelböcker med mycket text. (Ingemansson 2016). Utifrån detta anser vi att valet mellan en originalbok och en seriebok inte görs sporadiskt och spontant. Det krävs mer planering än så för att uppnå syftet med läsningen om det är att påverka elevers läsintresse, läsvanor och läsförståelse.

Genom samtal om skönlitterära böcker får elever möjlighet att ventilera sina tankar och känslor som läsningen kan väcka (Kåreland 2015). Elever får då “utveckla sina möjligheter att

kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Skolverket 2019a, s.7). Vår uppfattning utifrån detta är att Kårelands (2015) kritik om att serier minskar fantasin inte är väsentligt i detta sammanhang. Ur just denna synpunkt, i arbetet med boksamtal, gör inte valet av en seriebok stor skillnad för elevers läsning. Detta för att boksamtalen har en större

betydelse än själva läsningen i ett sammanhang där meningen med undervisningen är att diskussion ska leda till en djupare förståelse, menar Kåreland (2015). Vi anser att lärare inte bör sätta någon version av Anne Franks dagbok i händerna på en elev om syftet med att läsa är att eleven på egen hand ska följa berättelsen. I ett sådant fall, anser vi, hade en lärare kunnat välja en annan skönlitterär bok vars innehåll inte kräver reflektion och diskussion. Men Anne Franks dagbok är en litterär klassiker och i kursplanen i ämnet svenska står det att elever ska i sin undervisning få läsa och ta del av “Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.” (Skolverket 2019b, s.4). Detta, tillsammans med att elever genom ett historiskt perspektiv ska få “kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.” (Skolverket 2019b, s.1), kan också motivera valet av att läsa Anne

Franks dagbok i undervisning. Samt att elever, i all undervisning, ska ges möjlighet att

analysera och reflektera kring historiska händelser och dess påverkan på individnivå och samhällsnivå för att utvecklas till demokratiska medborgare. (Skolverket 2019a).

Vi ställer oss själva frågan om det är mer viktigt att vi får våra elever att läsa än att de får ta del av litterära klassiker och viktiga historiska händelser. Om det är så att vi bara vill motivera eleverna till läsning skulle man lika gärna kunna ge dem vilken berättelse som helst. Om det å andra sidan är så att en del av syftet med läsningen är att den historiska händelsen ska belysas, anser vi att det finns vissa brister i serieboken. De brister vi genom vår analys har funnit är att serieboken Anne Franks dagbok (2020) utelämnar beskrivningar av så pass många detaljer kring den historiska händelsen att bilderna inte räcker till för att skildra en rättvis bild av verkligheten. Ett exempel på en viktig del i originalboken som exkluderats ur serieboken är ytterligare detaljer kring de hemskheter som judarna fick var med om under kriget.

Som vi nämnde i vår slutsats är en seriebok, som baseras på en originalbok, en tolkad version i den mening att text då har ersatts av bilder. Detta är något som vi anser lärare behöver ha i åtanke om läraren överväger att använda en seriebok i undervisning. Vi menar utifrån detta att eleverna då inte får samma frihet att själva tolka berättelsen. En specifik aspekt som vi anser

brister i serieboken Anne Franks dagbok (2020) är hur huvudkaraktären framställs utifrån författarens beskrivningar och illustratörens bilder.

Efter att ha läst originalboken tolkar vi Anne, utifrån hennes egna ord, som en ung tjej med höga ambitioner. Vi får uppfattningen av att hon känner sig missförstådd och ständigt reflekterar över sitt eget beteende och sin omgivning. Genom att läsa originalboken får vi förståelse för hennes känslor och kan sätta oss in i hennes situation. I serieboken framställs Anne som att hon står utanför familjen men även som att hon har placerat sig där själv i och med sitt näsvisa beteende. När vi läser serieboken får vi intrycket av att författaren och illustratören vill få Anne att framstå som överdrivet dramatisk med sina känslor. Hennes lillgamla personlighet framställer henne som klok i originalboken medan hon i serieboken framställs som mallig.

Ytterligare ett exempel på hur det kan se ut när text blir till bild illustreras i dagboksinlägget från den 27 november år 1943, som även det tidigare är nämnt i analysen. Dagboksinlägget handlar om hur Anne tänker på Hanneli och ser henne framför sig. I originalboken framgår Annes skuldkänslor tydligt i text. I serieboken har texten i detta inlägg kortats ner av författaren och i stället ersatts av bilder. Information om varför Anne ser Hanneli plötsligt, framgår dock inte på ett tydligt vis. Eftersom detta stycke i serieboken är så kort anser vi att en längre förklaring i text eller fler bilder hade varit nödvändigt för att göra Annes känslor för Hanneli begripliga. Alternativt att just denna del skulle ha uteslutits helt ur serieboken då den i dess nuvarande förenklade format inte ger betydelse för berättelsen.

De detaljer som lyfts fram i bilder är exempelvis, som vi beskrivit i analysen, hur soldaterna såg ut med bland annat en armbindel med ett hakkors på. Hur judarna märkts upp syns också i bild. Inget av detta förklaras dock djupare än så och kan därför gå förbi unga läsare som inte känner igen hakkorset eller judemärkningen sedan tidigare. Eriksson (2017) belyser att vi i bilder lägger märke till det vi känner igen eller det som tydligt sticker ut. Detaljerna som märker soldaterna och judarna är så pass små att de inte fångar läsarens uppmärksamhet. Vår uppfattning utifrån Erikssons (2017) forskning är att läsaren endast ser de detaljer som läsaren sedan tidigare känner igen. Vilket vi anser även är en av anledningarna till att elever bör, utifrån deras erfarenheter, reflektera och diskutera, det de läst då alla ser olika saker.