ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021
Varför berättar de inte?
En kvalitativ dokumentstudie om känslor som hindrar barn att
berätta om sexuella övergrepp.
Författare: Felicia Lemcke och Kamilla Nylén Lundquist Handledare: Åsa Källström
VARFÖR BERÄTTAR DE INTE – EN KVALITATIV DOKUMENTSTUDIE OM KÄNSLOR SOM HINDRAR BARN ATT BERÄTTA OM SEXUELLA ÖVERGREPP DE UTSÄTTS FÖR.
Felicia Lemcke och Kamilla Nylén Lundquist Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021
Sammanfattning
Studiens syfte är att genom en kvalitativ dokumentstudie analysera självbiografier för att försöka förstå vad som hindrar flickor, som utsätts för sexuella övergrepp av sina pappor, att berätta om övergreppen. Studien inriktar sig på att undersöka vilka känslor som uppstår i samband med sexuella övergrepp och varför, samt att undersöka på vilket sätt dessa känslor påverkar barnens val att inte berätta. Studiens empiri består av fyra självbiografier skrivna av kvinnor som under sin barndom blev utsatta för sexuella övergrepp av sina pappor. Böckerna har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod som lett till att teman har tagits fram, de teman är känslorna skam, skuld, rädsla och kärlek. Känslorna skam, skuld och rädsla visade sig uppstå som en följd av de sexuella övergreppen medan känslan kärlek fanns innan övergreppen. Resultatet visar att dessa känslor som barn upplever i samband med sexuella övergrepp påverkar dem till att inte berätta på grund av flera olika anledningar. När barn väljer att inte berätta vad de utsätts för ökar risken för att inte upptäckas och kunna få hjälp. Att hitta en förståelse för varför barn inte berättar är därför av stor vikt i samhället.
Nyckelord: Sexuella övergrepp mot barn, känslor, skam, skuld, rädsla, kärlek, berätta, kvalitativ dokumentstudie.
WHY DON'T THEY TELL - A QUALITATIVE DOCUMENT STUDY ON FEELINGS THAT PREVENT CHILDREN TO TALK ABOUT SEXUAL ABUSE THEY ARE SUBJECTED TO.
Felicia Lemcke and Kamilla Nylén Lundquist Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay 15 credits Spring 2021
Abstract
The purpose of the study is to analyze autobiographies through a qualitative document study to try to understand what prevents girls, who are sexually abused by their fathers, from telling others about the abuse. The study focuses on examining what feelings arise associated with sexual abuse and why, and to examine in what ways these feelings affect children's choice not to tell. The empirical study consists of four autobiographies written by women, who during their childhood were sexually abused by their fathers. The books have been analyzed using a thematic analysis method that has led to themes being developed, which are feelings of shame, guilt, fear and love. The feelings of shame, guilt and fear turned out to arise as a result of the sexual abuse while the feeling of love existed before the abuse. The results show that these feelings that children experience associated with sexual abuse influence them not to tell due to several different reasons. When children choose not to tell what they are exposed to, the risk of not being detected and being able to get help increases. Finding an understanding of why children do not tell is therefore of great importance in society.
Keywords: Child sexual abuse, feelings, shame, guilt, fear, love, disclosure, qualitative document study.
Förord
Vi vill framföra ett stort tack till alla som stöttat oss i vårt arbete med denna uppsats. Ett särskilt stort tack vill vi rikta till vår handledare Åsa Källström. Tack för dina kloka råd och vägledning genom denna uppsats och tack för stöttning och uppmuntran.
Slutligen vill vi tacka varandra, för tillsammans lyckades vi. Vi tog oss igenom denna uppsats tillsammans genom bra samarbete och mödosamt slit, genom med- och motgångar, och tillsammans gjorde vi det!
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.2PROBLEMFORMULERING ...1
1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ...3
1.3.1 Frågeställningar ...3
2. TIDIGARE FORSKNING... 3
2.1KÄNSLOR SOM UPPSTÅR I SAMBAND MED DE SEXUELLA ÖVERGREPPEN ...3
2.2KÄNSLOR SOM PÅVERKAR BARNENS VAL AV ATT INTE BERÄTTA...4
2.2.1 Skam och skuld ...4
2.2.2 Rädsla ...4
2.2.3 Kärlek ...4
3. TEORETISKT RAMVERK ... 6
3.1TANKE, KÄNSLA, HANDLING ...6
3.2SKAM ...6
3.3SKULD ...7
3.3.1 Skillnad på skuld och skam ...8
3.4RÄDSLA...8 3.5KÄRLEK ...9 4. METOD ... 10 4.1HERMENEUTIK ... 10 4.2LITTERATURSÖKNING ... 10 4.3KVALITATIV DOKUMENTSTUDIE ... 11 4.3.1 Urval ... 12 4.4TEMATISK ANALYS ... 12
4.5TROVÄRDIGHET OCH TILLFÖRLITLIGHET ... 13
4.6ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 14
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 15
5.1ETT AVVIKANDE FRÅN SAMHÄLLETS NORMER SKAPAR KÄNSLOR AV SKAM ... 17
5.1.1 Att dölja det avvikandet som medför skamkänslor ... 18
5.2“DET ÄR MITT FEL” ... 19
5.2.1 Varför berätta om något som är deras eget fel ... 20
5.3RÄDSLA FÖR VAD SOM KOMMER ATT HÄNDA ... 21
5.3.1 Att fly eller kämpa för att undkomma faror ... 23
5.4BARNS VILLKORSLÖSA KÄRLEK TILL SIN PAPPA ... 24
5.4.1 Pappans utnyttjande av barns kärlek ... 26
6. SLUTSATS ... 27
6.1VILKA KÄNSLOR BESKRIVER FÖRFATTARNA I SAMBAND MED DE SEXUELLA ÖVERGREPPEN OCH VARFÖR UPPSTÅR DESSA? ... 27
6.2PÅ VILKET SÄTT PÅVERKAR DE UPPLEVDA KÄNSLORNA FÖRFATTARNAS VAL OM ATT INTE BERÄTTA OM DE SEXUELLA ÖVERGREPPEN? ... 28
7. DISKUSSION ... 28
7.1SLUTDISKUSSION ... 29
7.2METODDISKUSSION ... 30
7.3IMPLIKATIONER FÖR SOCIALT ARBETE ... 32
7.4FRAMTIDA FORSKNING ... 33
1. Inledning
Ett av fem barn i Sverige utsätts för sexuella övergrepp innan de fyllt 18 år, i två procent av fallen är förövaren en familjemedlem (Landberg & Allmänna barnhuset, 2015). När ett barn utsätts för sexuella övergrepp av en närstående som till exempel en förälder, kan det innebära särskilda konsekvenser då barn har en beroendeställning till sin förälder (Socialstyrelsen, u.å.). Konsekvenserna kan exempelvis vara att barnen känner en otrygghet och försvagad tillit vilket således kan medföra oro för vad som händer med familjen om barnet berättar för någon om övergreppen. Av alla barn som utsätts för sexuella övergrepp är det endast en tiondel som får professionell hjälp. Det är få barn som kommer i kontakt med någon professionell person rörande övergreppen vilket kan ha att göra med att barn sällan spontant berättar för någon i sin omgivning om vad de utsätts för. Det resulterar i att andelen utsatta som får hjälp är liten. För barn vars förälder är förövaren kan det medföra ytterligare svårigheter för dem att berätta för någon om övergreppen (a.a.). Ett barn i denna studie innefattar, enligt Socialtjänstlagens (SoL) (2001:453) definition, en människa som är under 18 år. I Barnkonventionen står det att alla barn har rätt till att skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (Socialstyrelsen, u.å.). Enligt FN:s kommitté för barnets rättigheter omfattas sexuella övergrepp och utnyttjande av:
“a) att förmå eller tvinga ett barn att delta i någon olaglig eller psykiskt skadlig sexuell aktivitet b) att använda sig av barn för kommersiellt sexuellt utnyttjande
c) att använda sig av barn för framställning av ljudinspelningar eller bilder av sexuella övergrepp på barn d) barnprostitution, sexuellt slaveri, sexuellt utnyttjande i samband med resor och turism, trafficking (inom
och mellan länder) och handel med barn för sexuella ändamål och tvångsäktenskap. Många barn görs till offer för sexuella handlingar som inte grundas på fysiskt tvång men som ändå är psykiskt påträngande, exploaterande och traumatiska.” (Socialstyrelsen, u.å.).
Sexuella övergrepp kan bestå av både fysiska och icke fysiska övergrepp (Socialstyrelsen, u.å). Exempel på fysiska övergrepp är beröring av privata kroppsdelar eller samlag. Exempel på icke fysiska övergrepp är att barnet tvingas titta på ett könsorgan eller på pornografiska filmer eller tvingas visa sin egen kropp. Andra icke-fysiska sexuella övergrepp kan vara det som sker online, till exempel att online tvinga eller pressa barn till att skicka avklädda bilder eller att förövaren skickar nakna bilder på sig själv (a.a.).
Det är mindre än en tiondel av de som utsätts för sexuella övergrepp som uppger att de anmält övergreppen till polisen (Landberg & Allmänna barnhuset, 2015). Studien visar att de barn som utsätts för sexuella övergrepp också löper en ökad risk för psykisk ohälsa. Trots att risken för psykisk ohälsa är kraftig, fångas ytterst få upp i behandling av professionell hjälp. Av de utsatta var det cirka 66 procent som vid något tillfälle hade berättat för någon om övergreppen, således är det ett högt antal som aldrig berättar om vad de utsatts för. Det vanligaste visar sig också vara att barnen anförtror sig till en jämnårig och endast en liten andel berättar för någon vuxen professionell. Det är 9,2 procent av de sexuella övergreppen som anmäls till polisen och än mindre som kommer till socialtjänstens kännedom (a.a.). Vår studie syftar till att undersöka vilka orsaker och faktorer det finns till att barn inte vill berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för, och på vilket sätt dessa faktorer påverkar barnens val av att inte berätta.
1.2 Problemformulering
Det är flera starka känslor som uppstår hos barn som utsätts för sexuella övergrepp. Alla barn känner rädsla över de sexuella övergrepp de utsätts för enligt Foster och Hagedorn (2014). Många barn känner skuld och att det är deras fel att de blir utsatta för sexuella övergrepp (a.a.).
Samma känslor framkommer även i studien av Jackson, Newall och Backett-Milburn (2015), att de känslor som uppstår i samband med sexuella övergrepp är skuld och rädsla. Skam är också en känsla som förekommer hos barn som utsätts för sexuella övergrepp (a.a.). Tidigare forskning beskriver kort om vilka känslor som kan uppstå hos barn under och efter de sexuella övergreppen. Med hjälp av mer detaljerade berättelser kan en mer djupgående förståelse ges gällande varför dessa känslor uppstår hos barn som utsätts för sexuella övergrepp.
Det finns flera faktorer, exempelvis känslor, som kan påverka barns val att berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för. Majoriteten av tidigare forskning visar att de känslor som främst påverkar barns val att berätta eller inte är skam, skuld, rädsla och kärlek (Foster & Hagedorn, 2014; Lemaigre, Taylor & Gittoes, 2017; McElvaney, Greene, & Hogan, 2014; Morrison, Bruce & Wilson, 2018). Barn är rädda för att inte bli trodda men även rädda för vad som skulle kunna hända dem själva samt andra i deras närhet om de berättar. Detta medför att barn inte vill berätta (a.a.). Kärlek gentemot förövaren kan påverka barnens val att berätta om sexuella övergrepp, i synnerhet när förövaren är barnets förälder (Katz, Tener, Nadan, & Roer-Strier, 2020; Lemaigre m.fl., 2017; Morrison, m.fl., 2018). Trots att föräldern utsätter barnet för sexuella övergrepp känner barn oftast stark kärlek till sin förälder (a.a.). Känslor av skuld och skam kan påverka barn att inte berätta om sexuella övergrepp för att de skäms över att de utsätts för sexuella övergrepp och de känner att det är deras fel att det händer och att de förtjänar det (McElvaney m.fl., 2014; McElvaney, Moore, O´Reilly, Turner, Walsh och Guerin, 2020). Barn som är med om sexuella övergrepp upplever att det är en komplex process att våga berätta, framförallt för en professionell person (Priebe & Svedin, 2008). Många väljer att istället berätta för en kompis som de känner sig trygga med vilket medför att kännedom om de sexuella övergreppen sällan når vuxna eller professionella (a.a.).
Majoriteten av tidigare studier lyfter viktiga känslor, som innefattar skam, skuld, rädsla och kärlek, som uppstår hos barn som utsätts för sexuella övergrepp. Studierna påvisar också att dessa känslor och andra faktorer påverkar barn i deras val att berätta eller inte berätta om vad de utsätts för. Det finns emellertid kunskapsluckor kring vad som gör att dessa känslor uppstår hos barn i samband med sexuella övergrepp. Vår studie syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att bidra till en mer djupgående förståelse om vad som gör att känslor uppstår i samband med sexuella övergrepp. Det saknas också forskning om på vilket sätt dessa känslor påverkar barns val av att inte berätta om sexuella övergrepp. Föreliggande studie ämnar därför att fylla kunskapsluckan genom att genomföra en djupgående analys om på vilket sätt känslorna påverkar barnens val att inte berätta.
Det är 9,6 procent pojkar och 29 procent flickor som utsätts för sexuella övergrepp och det finns skillnader gällande avslöjandet av övergreppen mellan pojkar och flickor som utsätts (Landberg & Allmänna barnhuset, 2015). Vi har därför valt att begränsa oss till att bara studera flickor då de utgör majoriteten av alla barn som utsätts för sexuella övergrepp och en jämförelse mellan könen är inte relevant för vår studie. Det är bara några få tidigare studier som inriktar sig på att endast forska kring sexuella övergrepp mot barn där deras föräldrar är förövaren. I majoriteten av den tidigare forskningen kan förövarna vara vem som helst. Många studier nämner denna typ av övergrepp, dock inte uteslutet, vilket medför att det finns en viss kunskapslucka när det gäller föräldrar som förövare. Det kan tänkas finnas en skillnad mellan när förövaren är en förälder jämfört med någon annan gällande barns känslor i samband med de sexuella övergreppen och hur dessa påverkar barnets val att inte berätta. Därav kommer vår studie endast undersöka flickor som utsätts för sexuella övergrepp av sina pappor.
Som tidigare nämns är de få barn som berättar för någon om de sexuella övergrepp de utsätts för, vilket kan medföra att barnen inte kan få den professionella hjälp de behöver. När barn väljer att inte berätta om vad de utsätts för, innan övergreppen slutat, ökar risken att det inte kommer att upptäckas då det är svårt att upptäcka sexuella övergrepp på annat sätt. Detta leder till att det är svårt för dessa barn att få hjälp och det tillåter förövaren att fortsätta utföra sexuella övergrepp. Genom att få kunskap om vilka känslor som uppstår i samband med sexuella övergrepp, varför dessa uppstår och på vilket sätt känslorna påverkar barn att inte vilja berätta kan exempelvis socialarbetare uppmärksamma indikationer hos barn om att något inte står rätt till. Dessa uppmärksammade indikationer kan leda till att socialarbetare ställer frågan om sexuella övergrepp vilket kan underlätta processen för barnets berättande. Vidare bidrar barnets berättande med att socialnämnden kan skydda barnet från att fortsätta utsättas för övergreppen och fara illa. Socialnämnden har ett ansvar för att skydda barn som far illa och enligt SoL 5:1 ska socialnämnden verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Forskning kring vad som hindrar barn som utsätts för sexuella övergrepp att berätta för någon är därför av stor vikt i samhället för att skapa en djupare förståelse av problemet.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att genom en kvalitativ dokumentstudie analysera självbiografier för att försöka förstå hur känslor hindrar flickor, som utsätts för sexuella övergrepp av sina pappor, att berätta om övergreppen.
1.3.1 Frågeställningar
● Vilka känslor beskriver författarna i samband med de sexuella övergreppen och varför uppstår dessa?
● På vilket sätt påverkar känslorna författarnas val att inte berätta om de sexuella övergreppen?
2. Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning inom studiens ämnesområde. Inledningsvis beskrivs vad tidigare forskning tagit fram gällande vilka känslor som uppstår hos barn som utsätts för sexuella övergrepp. Slutligen presenteras fynd inom tidigare forskning kring vilka olika känslor som påverkar barn att inte vilja berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för.
2.1 Känslor som uppstår i samband med de sexuella övergreppen
Alla barn i studien kände rädsla över de sexuella övergrepp de utsatts för enligt Foster och Hagedorn (2014). Många av barnen kände även sorg och var ledsna under de sexuella övergreppen och flera barn kände ilska efteråt. Några barn i studien kände skuld och ansåg att det var deras fel att de blev utsatta för sexuella övergrepp. Det var vissa av barnen som var så unga att de inte förstod vad som pågick men att det fanns en känsla av att det som pågick var fel, vilket skapade förvirring (a.a.). Samma känslor, skuld, rädsla och förvirring, framkommer även i studien av Jackson med flera (2015). Skuld gjorde att barnen i studien kände ansvar för det som hände, och förvirring uppstod för att de inte förstod vad som pågick. Några barn, främst pojkar, kände skuld för att de visste att det de utsattes för var fel men att de samtidigt kände njutning av det vilket också skapade förvirring hos barnen. I studien framkommer det också att barnen som utsätts för sexuella övergrepp känner skam. Andra känslor som barnen beskriver att de har kring de sexuella övergreppen är att de känner sig irriterade, utnyttjade, chockade, överraskade, dåliga, värdelösa och ilskna (a.a.).
2.2 Känslor som påverkar barnens val av att inte berätta
Tidigare studier undersöker vilka faktorer som påverkar barns val att berätta eller inte om de sexuella övergrepp de utsätts för och i forskningen som nämns framkommer det flera faktorer som kan påverka barns val att inte berätta. De faktorer som framkommer i tidigare forskning är bland annat olika känslor och andra faktorer som exempelvis upplevd brist av förståelse, begränsat stöd från vuxna och avsaknad av tillfälle att berätta (Lemaigre m.fl., 2017). I majoriteten av tidigare studier framkommer det att de känslor som påverkar barns val att inte berätta är rädsla, skam, skuld och kärlek (Foster & Hagedorn, 2014; Lemaigre m.fl., 2017; McElvaney m.fl., 2014; Morrison m.fl., 2018).
2.2.1 Skam och skuld
Känslor av skam och skuld kan hindra barn att berätta eller medföra att det tar längre tid för barnen att berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för (Foster & Hagedorn, 2014; Lemaigre m.fl., 2017; McElvaney m.fl., 2014; McElvaney m.fl., 2020). Vissa barn i studierna vill inte berätta om övergreppen på grund av att de skäms över det, de känner att det är deras fel att det har hänt, att de förtjänar det samt att barnen själva tar på sig skulden och ansvaret för vad förövaren utsätter barnen för (a.a.). Några av barnen i studien känner skam för att de inte satte stopp för övergreppen, till exempel känner de skam över att de inte tog bort förövarens hand (McElvaney m.fl., 2014). Förövarna får barnen att tro att de utsätts för sexuella övergrepp på grund av att de har varit dumma och därav känner barnen skuld. På grund av skam och skuld känner barnen i studien att de inte ville att någon ska veta om vad som händer dem (a.a.).
2.2.2 Rädsla
Barnen i studierna som blir utsatta för sexuella övergrepp är ofta rädda för att inte bli trodda om de skulle berätta om det, rädda för vad som kommer att hända både dem själva och andra i deras närhet, vilket leder till att de inte vill berätta (Brattfjell och Flåm, 2019; Foster & Hagedorn, 2014; Lemaigre m.fl., 2017; McElvaney m.fl., 2014; McElvaney m.fl., 2020; Morrison m.fl., 2018). Denna rädsla för att något ska hända andra kan även gälla oro för vad som ska hända förövaren, att förövare till exempel kommer skadas på något sätt eller hamna i fängelse (a.a.). Det som kan hindra barnen i studierna att berätta om deras utsatthet är rädsla för brist på förståelse och begränsat stöd från vuxna (Lemaigre m.fl., 2017; Morrison m.fl., 2018; Schaeffer, Leventhal & Asnes, 2011). En del barn kan känna rädsla för vilka reaktionerna kommer att bli från omgivningen då barnen förväntar sig negativa reaktioner vilket skulle kunna leda till problem. Vissa barn känner rädsla för negativa konsekvenser för sig själv eller för någon annan, det kan vara negativa konsekvenser som att förlora familjestöd, kränka familjens ära eller bli dödad. Den rädsla kan hindra barnen att berätta (a.a.). Rädslan för vad förövaren skulle göra mot barnen ifall de berättar hindrar också barnen i studierna att vilja berätta (Brattfjell & Flåm, 2019; McElvaney m.fl., 2014). En del barn känner rädsla för vad som skulle hända med familjen om de berättar, exempelvis separation och att bryta upp familjerelationerna, att förövaren skulle få problem, skadas eller att barnen på något annat sätt skapar problem (a.a.). En annan faktor som kan påverka att barnen i studierna inte vill berätta om de sexuella övergreppen är att de blir hotade av förövaren att inte berätta för någon vad de utsätts för och därav blir rädda för vad som skulle kunna hända ifall de berättade (Brattfjell & Flåm, 2019; Schaeffer m.fl. 2011).
2.2.3 Kärlek
Vissa barn kan uppleva svårigheter med att berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för på grund av att de har en relation till förövaren (Priebe & Svedin, 2008). Kärlek gentemot
förövaren kan påverka barnens val att inte berätta om sexuella övergrepp i synnerhet när förövaren är barnets förälder (Katz m.fl., 2020; Lemaigre m.fl., 2017; Morrison m.fl., 2018). Barnen i studierna fortsätter ofta älskar sina pappor trots att papporna utsätter barnen för sexuella övergrepp, de är fortfarande barnens pappor och därför vill inte barnen att papporna ska råka illa ut (Katz m.fl., 2020; Morrison m.fl., 2018). Barnens kärlek till förövaren och vilja att skydda förövaren kan medföra att de inte berättar om vad som pågår och det kan innebära att det finns en risk att det tar längre tid att berätta för barnen vars förövare är en familjemedlem till skillnad från när förövaren är en utanför familjen (Lemaigre m.fl., 2017). Barnens pappor får dem att tro att de sexuella övergreppen som papporna utsätter barnen i studien för är deras sätt att visa barnen kärlek (Katz m.fl., 2020). Föräldrar som utsätter sina barn för sexuella övergrepp kan få sina barn att tro att de blir utnyttjade för att de är speciella och utvalda och att de älskar dem mer än vad de älskar någon annan och på så vis får barnen att känna sig extra älskade. Barnens kärlek till sin pappor kan få dem att inte vilja berätta på grund av att de inte vill att något dåligt ska hända deras pappor, barnen i studien vill inte att deras pappor ska försvinna eller skadas för de älskar dem (a.a.). Enligt Katz med flera (2020) är det bara några få studier som har studerat kärlek i samband med sexuella övergrepp mot barn, därav är det av vikt att undersöka på vilket sätt kärlek påverkar barnens val att inte berätta i fall där barnets pappa är förövare då tidigare forskning påvisar att det har en viss påverkan på barnen.
Vi har utgått både från internationell och nationell forskning vilket gör att vi har kunnat se om tidigare forskning, beroende på vilket land den är gjord i, skiljer sig åt. En tanke är att det skulle kunna finnas skillnader i resultaten beroende på vart i världen studierna görs. I den forskning som vi har använt oss av finns det flera likheter mellan studier som inte gjorts i samma länder, vilket kan tyda på att barn som utsätts för sexuella övergrepp har liknande upplevelser oavsett vart i världen de befinner sig. Bland den tidigare forskning vi har använt oss av finns det ingen forskning som gör en dokumentstudie. Den tidigare forskningen använder sig istället av andra kvantitativa eller kvalitativa metoder. Genom att vi gör en kvalitativ dokumentstudie kan det tänkas att vi får fram annan information med användning av en annan metod. Med en dokumentstudie kan vi således fylla den kunskapslucka som vår tidigare forskning visar på.
I tidigare studier framkommer det vilka känslor som uppstår hos barnen i samband med sexuella övergrepp och vilka faktorer som påverkar barnens val att inte berätta om övergreppen. De känslor som tidigare forskning redovisar är främst skam, skuld, rädsla och kärlek, majoriteten av tidigare forskning kommer fram till att dessa fyra känslor påverkar barnens val om att inte berätta om övergreppen. Olika studier har fått fram mycket liknande anledningar till varför barnen som utsätts för sexuella övergrepp känner dessa känslor vilket påvisar att det som framkommer stämmer med stor sannolikhet överens med verkligheten. Några studier redovisar andra anledningar som inte återfinns i alla studier. Detta kan grundas i att studiernas empiri utgår från olika barns berättelser och upplevelser eller att vissa studier har en annan inriktning. Det framkommer från tidigare forskning vilka känslor som uppstår hos barnen och att känslorna påverkar barnens val att inte berätta, dock finns det kunskapsluckor kring en mer djupgående förståelse för vad det är som gör att dessa känslor uppstår och en analys kring på vilket sätt dessa känslor påverkar barnens val att inte berätta. Vår studie syftar till att fylla dessa kunskapsluckor. Känslor som benämns i tidigare forskning är de begrepp vår studie kommer att utgå ifrån för att analysera varför känslorna uppstår och på vilket sätt dessa känslor påverkar barn att inte berätta. Förhoppningen med denna studie är därav att bidra med kunskap om varför känslorna uppstår hos dessa barn och på vilket sätt känslorna hindrar barn att berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för genom att genomföra en kvalitativ dokumentstudie med självbiografier som empiri.
3. Teoretiskt ramverk
Nedan presenteras ett teoretiskt perspektiv som kopplas till fyra centrala begrepp som har använts för att analysera den insamlade empirin. Dessa begrepp är skam, skuld, rädsla och kärlek, det vill säga de primära känslorna som kan uppstå hos barn i samband med att deras pappa utsätter dem för sexuella övergrepp. De primära känslorna är de känslor som tydligast och mest genomgående beskrivits i empirin och som är de teman som tagit ut inför analysen, vilket medför att det blir de centrala begreppen som innefattar vårt teoretiska ramverk. Begreppen kommer att tillämpas för att synliggöra, tolka och förstå hur det kommer sig att dessa känslor uppstår och analysera på vilket sätt känslorna påverkar barns handlande gällande valet att inte berätta om de sexuella övergreppen. Vidare kommer det kognitiva perspektivet angående teorin tanke, känsla, handling tillföra kunskap gällande hur tankar och känslor påverkar individers handlande. Teorin tanke, känsla, handling och de fyra känslorna är studiens teoretiska ramverk, och kommer tillämpas med syfte att analysera studiens insamlade data för att sedan kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.
3.1 Tanke, känsla, handling
Hwang och Nilsson (2019) skriver att det kognitiva perspektivet utgår från att människor är intentionella och har ett syfte med sitt beteende och sitt handlande (a.a.). Enligt Helleday och Wikander (2007) ses tanke, känsla och handling som nära sammanknutna inom det kognitiva perspektivet. Individens tänkande formar i hög grad individens känslor vilket i sin tur påverkar hur individen handlar. Till exempel om det börjar brinna tänker en människa att det innebär fara och den tanken förmedlar rädsla hos människan. Denna rädsla är i sin tur en förutsättning för att människan ska handla på ett adekvat sätt och sätta sig i säkerhet (a.a.). Med utgångspunkt ur teorin tanke, känsla, handling kommer begreppen skam, skuld, rädsla och kärlek tillämpas för att analysera hur dessa känslor och tankar kring känslorna påverkar barns handlande gällande att de väljer att inte berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för. Vår studie utgår från barns tankar, känslor och handlingar vilket kan försvåra analysen då barn inte har en lika utvecklad kognitiv förmåga i jämförelse med vuxna (Hwang & Nilsson, 2019), vilket måste tas i beaktning. Barns mindre utvecklade kognitiva förmåga kan medföra att barn inte har kompetensen att förstå sina känslor och därav inte kan veta hur de ska handla utefter dem vilket skulle kunna medföra svårigheter att analysera med teorin tanke, känsla, handling. Det kan dock tänkas att även om barns kognitiva förmåga inte är helt utvecklad medför ändå deras tankar och känslor att de handlar på ett viss sätt och därav går teorin att använda för att analysera empirin.
Enligt Starrin, Wettergren och Lindgren (2008) uppstår känslor hos människor i interaktion med andra människor i ett socialt sammanhang och känslorna som uppstår är grunden till människors handlingar. Känslor kan sägas vara ett verktyg för människor på så vis att känslor skickar signaler om människans omgivning för att sedan få människan att handla på ett visst sätt. Det går att skilja på känslor som är integrerade, som för människor samman, eller åtskiljande känslor som separerar människor. Ett exempel på integrerande känslor är kärlek och ett exempel på åtskiljande känslor är rädsla (a.a.).
3.2 Skam
Starrin med flera (2008) skriver att skam kan innebära allt från lätt pinsamhet till grov förnedring. Enligt Cullberg Weston (2008) kan människor känna skam över nästan vad som helst gällande sin egen person eller över det de identifierar sig med, till exempel sin familj. Att känna skam kan innefatta att känna sig oduglig, patetisk, värdelös, obetydlig, förnedrad eller
defekt (a.a.). Skamkänslor kommer oftast från att en individ känner sig otillräcklig, betydelselös eller oduglig i jämförelse med andra (Lindberg & Johansson, 2008). Dahlgren och Starrin (2004) skriver att skam kan definieras som en känsla av att befinna sig i ett socialt underläge. Skamkänslor uppstår hos en individ när individen påverkas av andra människors negativa värderingar och tankar kring individen, och det bidrar till att individen betraktar sig själv på ett negativt sätt och därav känner skam (a.a.). Enligt Starrin med flera (2008) kan människor också känna skam över att handla eller tänka på ett sätt som avviker från samhällets normer och som inte ses som accepterande. När människor känner skam vill de dölja det som de skäms över och vill inte att andra ska se eller veta om det (Cullberg Weston, 2008). Enligt Lindberg och Johansson (2008) är skam en känsla som vill undvikas vilket leder till att skamkänslor hindrar människor från att handla på ett sätt som riskerar att frambringa känslor av skam.
Enligt Broberg, Almqvist och Tjus (2003) är skam en känsla som också ofta uppstår hos individer som blir utsatta för våld eller övergrepp. Skamkänslor hos personer som utsätts förstärks oftast av att förövaren inte tar ansvaret för sina handlingar utan förövarna skyller istället på offret och ser sig själva som offer i situationen. Barn som utsätts för våld eller övergrepp känner skam över det de utsätts för på grund av att de tror att de är mindre värda än andra och de tror på förövarens förklaringar om att det är deras fel och de lägger skulden på sig själva. Barn känner skam över det våld och övergrepp de utsätts för på grund av att de vet att det som händer är fel. Barnens skamkänslor medför att de inte vill berätta för någon om vad de utsätts för och de skäms också för att berätta om det på grund av att det är hemska saker som ett barn vanligtvis inte utsätts för och som inte accepteras av andra (a.a.). Cullberg Weston (2008) skriver att barn kan tro att det syns utanpå dem att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp och de känner sig annorlunda vilket också kan medföra skam. Skam beskrivs ovan som en känsla som kan uppstå när en person gör något som avviker från samhällets normer och som anses vara fel vilket sexuella övergrepp kan anses vara. Barn som utsätts för övergrepp känner ofta skam och deras skamkänslor kan påverka deras val att inte berätta om vad de utsätts för och därav är begreppet skam användbart i vår studie för att analysera varför skam uppstår i samband med sexuella övergrepp samt på vilket sätt känslan skam hindrar barnens berättande.
3.3 Skuld
Personer som blir utsatta för våld eller övergrepp ofta känner skuld (Broberg m.fl., 2003). Barn som utsätts för våld eller övergrepp kan känna skuldkänslor över att de själva har gjort något eller låtit bli att göra något som de tror har bidragit till våldet eller övergreppen eller att det på något vis har förvärrat de traumatiska händelserna. Alla offer kan känna skuld, och skuldkänslorna behöver inte grundas i något som offret har gjort eller inte har gjort, offret behöver inte ha gjort något alls men kan ändå få skuldkänslor. Exempel på hur barn skuldbelägger sig själva kan beskrivas i följande exempel när en flicka lägger skulden på sig själv över att hennes mamma blev våldtagen och flickan hade öppnat dörren till mannen som gjorde det, om flickan inte hade öppnat dörren skulle det inte ha hänt. En annan flicka tänkte att hon borde ha sprungit till grannen och bett om hjälp så att hennes mamma skulle sluta bli misshandlad av flickans pappa, istället blev hon rädd och gömde sig. En flicka trodde att hon blev utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa för att hon inte var tillräckligt snäll och lydig (a.a.).
Enligt Broberg med flera (2003) känner förövarna själva inte någon skuld för det våld eller övergrepp som de utsätter andra för, utan de skuldbelägger istället offren och förövarna ser oftast sig själva som offer i situationen. I situationer där barn är offer för exempelvis sexuella
övergrepp tror de på förövarens förklaringar om att det är deras fel och barnen lägger skulden på sig själva. Ursäkter som förövarna berättar är att de våldförde sig på deras partner för att partnern provocerade förövaren, och att de utsatte barn för sexuella övergrepp för att de blev förförda av barnet. Barnen tror på förövarnas förklaringar och skuldkänslorna förstärks hos barnen när förövaren inte tar ansvar för sina handlingar. Oftast hjälper det inte att vuxna människor förklarar för barn att det inte är deras fel att de utsätts för våld eller övergrepp utan barnen skuldbelägger sig själva ändå. Barnens skuldkänslor medför att de inte vill berätta för någon om vad de utsätts för (a.a.). Skuld beskrivs här vara en känsla som personer som utsätts för våld och övergrepp ofta känner vilket medför att begreppet skam kan medföra en analys av varför skuld uppstår i samband med sexuella övergrepp. I exemplen om hur barn skuldbelägger sig själva framkommer det att skuldkänslor kan komma av att barnet tänker att de borde handlat på ett annat sätt, antingen genom att göra något de inte gjorde eller inte göra något de gjorde. Skuldkänslor kan medföra att barn inte vill berätta, därav kan begreppet skuld komma att användas i analysen för att kunna tillföra kunskap kring hur barn påverkas av skuld gällande deras val att inte berätta om deras utsatthet för sexuella övergrepp.
3.3.1 Skillnad på skuld och skam
Enligt Cullberg Weston (2008) är skillnaden på skuld och skam i huvudsak att skam handlar om något man som individ är. När en individ känner sig misslyckad kan individen känna skam över sig själv, individen känner sig dålig som person. Skuld handlar istället om något man som individ har gjort. Individen känner skuld över en specifik handling som hen har gjort som individen ångrar. Skamkänslor får en individ ofta när hen upplever brister och svagheter hos sig själv. Skuldkänslor får en individ istället när hen har handlat på ett visst sätt som anses fel, som går emot individens egna värderingar. Både känslan av skam och skuld påvisar att det är något som inte är rätt med det sättet individen är eller handlar (a.a.).
3.4 Rädsla
Rädsla är en av de mest grundläggande känslorna (Broberg m.fl., 2003). Enligt Tamm (2003) reagerar kroppen på rädsla på så sätt att individen bleknar, svettas och hjärtat bultar. När en individ känner rädsla är det ett sätt för individen att förutse och undvika fara. Rädsla möjliggör att människor i förväg kan identifiera omständigheter som kan leda till hot och fara och därav kan människorna ta till åtgärder för att undvika dessa (a.a.). Broberg med flera (2003) skriver att rädsla visar sig i beteendet då individer beter sig och handlar utefter att försöka undkomma det som framkallar rädsla. Rädslan medför att en individ förstår att hen antingen måste undkomma faran och fly från hotet eller övervinna den genom att bekämpa faran. Rädsla är även en subjektiv upplevelse, att en individ kan känna sig rädd, och rädslan kan bli till ständig oro och ängslan för att något hemskt ska hända. Rädsla kan definieras som en känsla som uppstår när något upplevs som hotande. Ångest kan sägas vara en sorts rädsla. En låg grad av ångest kan benämnas som oro eller ängslan medan en hög grad av ångest kan upplevas som skräck och panik. Det går att säga att rädsla framkallas när något upplevs hotande utifrån medan ångest är en oro om vad som skulle kunna inträffa, en oro inifrån. När känslan av ångest uppstår kan det handla om att individen varken kan fly eller bekämpa faran och det kan medföra en upplevelse av kontrollförlust där det finns rädsla men det finns inget att göra för att få hotet att försvinna (a.a.).
Enligt Broberg med flera (2003) kan barn känna rädsla vid separation från sina föräldrar, de kan också känna rädsla för att inte duga eller att inte prestera tillräckligt bra. Föräldrar kan i sin barnuppfostran använda barnens rädslor för att få barnen att göra eller låta bli att göra det som föräldrar säger åt dem genom att hota med saker som barnen är rädda för, till exempel hot
om separation från föräldrarna. Barns rädsla för separation från föräldrarna kan grundas i att barnet är rädd för att förlora närstående personer eller att de skadas på något sätt. För barn som har ångest kan det vara på grund av att något i barnets miljö får barnet att känna sig otrygg eller att det finns något som ger barnet anledning att vara rädd, det kan vara att ett barn är osäker i sin tillvaro som ger barn ångest. Otryggheten kan grunda sig i att barnet utsätts för exempelvis kränkningar hemma. Barnets säkra trygghet är dennes föräldrar och om barnets föräldrar inte kan bidra med trygghet blir risken större för att barnet ska känna rädsla och oro (a.a.). Sexuella övergrepp är läskiga och obehagliga saker att uppleva som barn och rädsla är en känsla som ofta uppstår hos utsatta barn, begreppet rädsla kan därför användas för att analysera varför rädsla uppstår i samband med sexuella övergrepp. Det beskrivs hur rädsla påverkar människors handlande vilket kan tänkas även påverka utsatta barns handlande gällande att inte berätta om övergreppen, därav kan rädsla bidra med kunskap i analysen om hur rädsla påverkar barn att inte vilja berätta.
3.5 Kärlek
Kärlek innebär att älska någon, det kan gälla relationer med både vänner, familj eller partner, där kärlek innefattar nära relationer och gemenskap (Scheff, 2008). Människor har ett behov av att ha relationer till andra och ett behov av kärlek. Kärlek kan vara både kroppslig, vilket innebär anknytning eller sexuell attraktion, och känslomässig. Kärlek främjar nära relationer i exempelvis en familj (a.a.). Gunnarsson och Jónasdóttir (2016) skriver att kärlek är en kraft i alla människors liv och att kärlek innefattar mänsklig kontakt, att bli sedd, mött och värderad som en människa (a.a.). Katz med flera (2020) skriver att kärlek är en grunddel av människors upplevelser av relationer. Kärlek inom familjen är en väsentlig faktor för barnens och föräldrarnas sociala, emotionella, kognitiva och fysiska välmående. Barn som vuxit upp med kärlek från sina föräldrar tenderar att försöka upprätthålla sitt värde för att fortsätta få sin förälders värme, beröm och tillgivenhet (a.a.).
Enligt Kjellqvist (2010) innebär kärlek och att älska någon både att ge och ta emot kärlek och om det inte sker en jämn fördelning mellan att ge och ta kan det leda till maktutövande och kontroll (a.a.). Gunnarsson och Jónasdóttir (2016) skriver att i ett parförhållande är det ofta som kvinnor blir tömda på sin kärlekskraft och utnyttjade som de ger till sin partner samtidigt som de inte får lika mycket tillbaka. Män som utnyttjar kvinnors kärlek är en betydelsefull faktor till kvinnornas underordning (a.a.). Scheff (2008) skriver att ett förhållande mellan en man och en kvinna där mannen utsätter kvinnan för våld, eller till och med utsätter deras barn för våld, ofta ifrågasätts, kvinnan ifrågasätts varför hon inte lämnar mannen. Kvinnornas svar är oftast att de älskar männen för mycket för att kunna lämna dem. I ett sådant förhållande är kvinnorna underordnade och männen överordnade, männen har makten över kvinnorna och kvinnorna undervärderar sig själva och känner ett beroende till dessa män och männen utnyttjar det och på så vis får männen makt över kvinnorna (a.a.).
Maktrelationen som beskrivs ovan skulle kunna kopplas till relationer mellan barn och föräldrar i familjer där barn blir utsatta för sexuella övergrepp av sina föräldrar då barn är i beroendeställning till sina föräldrar. Enligt Katz med flera (2020) känner barn som blir utsatta för sexuella övergrepp av sina föräldrar fortfarande kärlek gentemot dem då de fortfarande är barnens föräldrar. Föräldrarna utnyttjar barnens kärlek genom att få barnen att tro att de förtjänar det som händer dem, att det är så föräldrar visar kärlek, eller att föräldrarna med utnyttjande av barnens kärlek få dem att inte skvallra. Föräldrar som utsätter sina barn för sexuella övergrepp kan få sina barn att tro att de blir sexuellt utnyttjade av sina föräldrar för att de är speciella och utvalda av sina föräldrar och att de älskar dem mer än vad de älskar någon
annan och på så vis får barnen att känna sig extra älskade. Barnens kärlek till sina föräldrar påverkar också på så vis att barnen är rädda för att något dåligt skulle händer föräldrarna eller andra nära och kära ifall någon skulle få reda på att barnen utsätts för sexuella övergrepp (a.a.). Då vår studie utgår från att det är en förälder som är förövaren kan det tänkas att kärlek finns mellan barnen och föräldern, därav kan en analys med begreppet kärlek bidra till kunskap om hur det kan föreligga ett samband mellan kärlek till föräldern som förövare och de sexuella övergreppen samt hur kärleken kan påverka barnens val att inte berätta.
Majoriteten av tidigare forskning i vår studie tar upp alla fyra begrepp skam, skuld, rädsla och kärlek. Tidigare forskning påvisar att känslorna har påverkat barns val av att inte berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för. Dessa känslor är även de teman som tagits fram ur empirin. De fyra begreppen och teorin tanke, känsla, handling kommer därav användas i studiens analys för att kunna tillföra kunskap om varför känslorna uppstår i samband med övergreppen och på vilket sätt barn påverkas av dessa känslor gällande deras val att inte berätta om deras utsatthet för sexuella övergrepp. En sådan analys krävs för att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar.
4. Metod
I följande avsnitt redovisas studiens vetenskapsteoretiska antagande och tillvägagångssätt gällande litteratursökning, datainsamlingsmetod och analysmetod. Vidare diskuteras studiens trovärdighet och tillförlitlighet samt etiskt förhållningssätt.
4.1 Hermeneutik
Studien utgår från ett hermeneutiskt antagande. Westlund (2019) förklarar att hermeneutik handlar om att tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen. Hermeneutik är lämpligt att använda när en studies syfte är att se till individers egna upplevelser av olika fenomen och kräver djupgående information. Vid hermeneutisk utgångspunkt är det vanligt att använda sig av texter som empiriskt material (a.a.). Inom hermeneutiken tolkas andras tolkningar av verkligheten för att skapa förståelse om världen (Andersson, 2014). Inom hermeneutiken ses världen som subjektivt beskaffad för att verkligheten tolkas utefter människors förförståelse om verkligheten. Kunskap nås därav genom tolkning av andras tolkningar med utgångspunkt i att det finns en förförståelse om verkligheten och att ny kunskap kan revidera vår förståelse som blir till ny förförståelse (a.a.). Vår studie utgår från att använda självbiografier som empiriskt material för att tolka och analysera. Vårt syfte med studien är att undersöka vilka känslor som hindrar barn från att berätta om de sexuella övergreppen de utsätts för vilket stämmer överens med den hermeneutiska vetenskapsteorin och gör den lämplig att använda. För att kunna svara på studiens syfte behöver individers upplevelser av känslor och tankar kring sexuella övergrepp, som de utsätts för som barn, undersökas och genom en analys hitta en förståelse för varför barn inte berättar samt förmedla dessa känslor och tankar.
4.2 Litteratursökning
Genom att ha tagit fram tidigare forskning kring vår studies ämne gav det oss mer förståelse kring just vårt ämnesområde. Tidigare forskning söktes också i syfte att få god kännedom om den befintliga kunskapen inom ämnet och identifiera kunskapsluckor för att sedan kunna formulera studiens syfte. Vi har därav gjort en systematisk litteratursökning genom utvalda sökord och databaser. Vi har valt att använda databaser som Örebro Universitet erbjuder och bland dem valde vi Social Services Abstract. Vi sökte även på databaserna Social Science
Premium Collection, Sociological Abstracts och Sociology Collection, men alla dessa databaser gav samma resultat. För att få fram många relevanta artiklar valde vi att använda oss av sökord på engelska då de flesta artiklar är skrivna på engelska. De sökningar vi gjorde var ("child* sexual abuse" AND children's feeling*) som gav 32 träffar, (“child* sexual abuse” AND children’s emotion*) som gav 90 träffar, ("child* sexual abuse" AND tell) som gav 65 träffar och ("child* sexual abuse" AND children's disclosure) som gav 109 träffar. Vi gjorde också sökning utan ordet “children´s” före “feeling*”, “emotion*” och “disclosure” men upplevde att majoriteten av de artiklar som framkom då inte var relevant för vår studie på grund av att fokus inte låg på barnens upplevelser. Med hjälp av att lägga till ordet “children’s” i sökningen framkom artiklar som istället hade fokus på barnens upplevelser och var relevant för vår studie. Vi gjorde en specifik sökning för att hitta nationell forskning och använde oss då av sökningen (Carl Göran Svedin AND sexual abuse AND disclosure) i databasen Primo vilket resulterade i 23 träffar. Denna sökningen gjordes specifikt då vi hade vetskap om att Carl Göran Svedin gjort flera studier kring sexuellt utsatta barn i Sverige. Vi avgränsade sökningarna till att det skulle vara artiklar som är peer reviewed för att säkerställa trovärdigheten och att de skulle vara på engelska eller svenska då det är de språken som vi kan. Vid sökning av artiklar har också flera exkluderingar gjorts. De som vi valt att inte ha med har handlat om killar och inte tjejer som blir utsatta, artiklar som handlar om annat våld än bara sexuella övergrepp, artiklar som skriver om terapi och behandling samt artiklar som inriktar sig på känslor i rättegångar gällande sexuella övergrepp, då dessa ämnen inte var av relevans för vår studie. Vi valde att inte avgränsa årtalen som artiklarna var skrivna då vi anser att även äldre forskning kan vara relevant då självbiografierna beskriver övergrepp som skett mot barn för ungefär mellan 25 till 50 år sedan. Efter att vi fått fram sökresultaten gick vi igenom artiklarnas rubriker för att kunna välja bort de som inte berörde vår studies ämne. Efter det läste vi sammanfattningarna till de rubriker som inte exkluderades och avgränsade artiklarna till de sammanfattningar som var relevanta för studien. Sist läste vi de artiklar som valts ut efter det och det återstod tio artiklar som var av relevans för vår studie.
4.3 Kvalitativ dokumentstudie
För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ dokumentstudie genomförts. Bryman (2018) skriver att kvalitativ metod oftast används för att hitta en förståelse av den sociala verkligheten utifrån individers uppfattningar och tolkningar kring den och att den kvalitativa metoden utgår från en ontologisk ståndpunkt. En ontologisk ståndpunkt innebär att forskningens utgångspunkt har synen på att den sociala verkligheten konstrueras och förändras av hur den tolkas av människor (a.a.). Studiens syfte är att analysera hur barns upplevelser av känslor i samband med utsatthet av sexuella övergrepp hindrar dem att berätta om vad de utsätts för. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts för att den ansågs mest lämpad då en undersökning och analys har gjorts gällande individers upplevelser av känslor för att hitta en förståelse. För att kunna få en bredare och djupare förståelse för fenomenet som studeras finns det flera olika kvalitativa datainsamlingsmetoder att välja mellan och dokumentinsamling är en av dem (Fejes & Thornberg, 2019). Vi har valt att göra en dokumentstudie, att samla in empiri till studien genom självbiografiska böcker. Genom att använda självbiografiska böcker som empiri kan böckerna ge en djupgående och detaljerad beskrivning av författarnas livshistoria, upplevelser och tankar utifrån författarnas egna perspektiv. För att kunna svara på studiens syfte har självbiografiska böcker studerats för att nå en förståelse av författarnas upplevelser av de sexuella övergrepp de utsätts för.
4.3.1 Urval
Denna studies empiri har utgått från självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som var med om sexuella övergrepp som barn. För att hitta relevanta självbiografier som har möjlighet att besvara studiens syfte användes ett målstyrt urval. Bryman (2018) förklarar att målstyrt urval oftast används vid genomförande av kvalitativa undersökningar. Ett målstyrt urval innebär att urvalet görs utefter syftet och målet med studien, datainsamlingen väljs ut genom att det ska stämma överens med kriterier för att empirin ska ha möjlighet att svara på studiens syfte och frågeställningar (a.a.). Vår studies syfte utgår från en bestämd målgrupp vilket gjorde det lämpligt att använda ett målstyrt urval.
För att få fram relevanta självbiografier har specifika kriterier använts för att försäkra att självbiografierna kommer kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Kriterierna som använts är:
• Böckerna ska vara självbiografier skrivna av kvinnor som upplevt sexuella övergrepp som barn,
• kvinnorna ska inte ha berättat om övergreppen förrän efter övergreppen slutat, • förövaren är författarnas pappor och
• övergreppen ska ha startat i tidig ålder, innan barnet fyllt tio år.
Vi valde att avgränsa oss till att använda självbiografier där de sexuella övergreppen mot författaren skulle ha startat innan författarna var tio år. Denna avgränsning gjordes för att tiden då övergreppen skedde skulle ha varit under den period som barnet är i beroendeställning till sin förälder. Den gjordes också för att det inte bara skulle ha skett vid enstaka tillfällen utan att det skulle ha varit något som barnen vuxit upp med. Innan ett barn fyllt tio år finns oftast inte heller några utvecklade kunskaper om sex eller våldtäkt och vad det innebär, efter tio års ålder finns det en möjlighet att barn börjar utveckla kunskaper om det genom exempelvis skola eller vänner i samband med att puberteten närmar sig. Under insamlingsperioden har sökning av självbiografier på Google gjorts. Sökord som användes vid sökningen var ”självbiografi” och “sexuella övergrepp mot barn”. Vi gick även till biblioteket och frågade bibliotekarier om förslag på böcker kring studiens ämne. Efter sökning på internet och efter att ha frågat bibliotekarier var det tolv böcker som handlade om sexuella övergrepp mot barn, vi läste vad böckerna handlar om och utefter det valdes de böcker ut som uppfyllde alla kriterier. Efter att ha exkluderat de böcker som inte uppfyllde kriterier återstod fyra böcker som bedömdes lämpliga för studien. Med anledning av studiens omfattningen ansågs fyra självbiografiska böcker vara tillräckligt. Böckerna som valdes ut efter att ha uppfyllt alla kriterier är: Snälla pappa sluta, Den tusende gånger, Flickan som slutade ljuga och Medan han lever.
4.4 Tematisk analys
Vi har använt oss av en tematisk analys för att analysera vår empiri. Fejes och Thornberg (2019) skriver att genomförandet av dataanalysen inom kvalitativ analysmetod innebär att undersöka och anordna det datamaterial forskaren har fått in för att komma fram till ett resultat. I analysen görs organisering, nedbrytning och kodning av materialet för att göra det hanterbart och sedan hitta mönster i materialet. En svårighet med kvalitativ analys är att identifiera betydelsefulla mönster i datamaterialet och att kunna skilja på den data som är betydelsefull för studien och den data som inte är väsentlig (a.a.). Vi har valt att använda oss av självbiografiska böcker som empiri och ansåg därför att en tematisk analys var lämplig. Vi har använt oss av en tematisk analysmetod genom att organisera och sammanställa de olika berättelserna som empirin ger och hitta teman och mönster för att tolka och analysera materialet i böckerna.
Innan datamaterial kan analyseras måste det organiseras och det görs genom kodning, tematisering och summering. Lindgren (2018) skriver att med kodning menas att materialet ordnas upp genom att identifiera mönster i det insamlade materialet och hitta betydelsefulla komponenter för att göra det mer hanterbart. Tematisering innebär att ordna upp datamaterialet mer noggrant, att organisera de olika koderna i relation till varandra, se vilka koder som har en koppling och vad kopplingen är. Kodernas relation till varandra skapar olika teman. Efter kodning och tematisering görs en summering, en sammanställning av datamaterialet som bildar en sammanhållen beskrivning av det som studerats, vilket blir materialet att analysera (a.a.). Under den tematiska analysen av vår empiri identifierades fyra teman som har koppling till studiens syfte, det vill säga känslor som uppstår i samband med utsatthet av sexuella övergrepp och som hindrar barn att berätta om vad de utsätts för. Först identifierades vilka känslor som uppstod för att vidare se hur de känslorna påverkade författarnas val att inte berätta. När vi använder oss av självbiografiska böcker som empiri får vi ut mycket material som inte är väsentlig för vår studie, vilket medför att vi har valt ut den empiri i materialet och de teman som är väsentliga i vår studie och som kan ge svar på studiens syfte och frågeställningar. Den information som har betydelse i denna studie är kring författarnas känslor i samband med de sexuella övergrepp de utsätts för och därav hittades mönster och teman kring ämnet.
De likheter och mönster som identifierades var att känslorna beskrevs liknande i böckerna och att författarnas upplevelser av händelser och känslor kopplat till händelserna var liknande och hade ett mönster kring hur författarna agerade i liknande situationer. Dessa likheter och mönster identifierades trots att författarna beskriver sina individuella upplevelser av de sexuella övergreppen och är med om olika saker samt att det finns andra faktorer i författarnas omgivningar som kan påverka deras upplevelser. Exempel på mönster och koder som identifierades var att författarna skämdes över att utsättas för sexuella övergrepp på grund av att de inte ville vara annorlunda och alla författare gick ofta och var rädda för att deras pappa skulle kunna utsätta dem för sexuella övergrepp när som helst. Det framkom att författarna ansåg att övergreppen ibland var deras eget fel för att de inte hade gjort som de blev tillsagda eller för att andra berättade att det var deras fel. I alla fyra böcker är det pappan till författarna som är förövaren och författarna älskar deras pappor trots övergreppen. Utifrån mönstren och koderna som hittades identifierades fyra teman efter att ha organiserat upp koderna i relation till varandra. De teman som skapades var skam, skuld, rädsla och kärlek. Den empirin som tagits fram analyserades med hjälp av vårt teoretiska perspektiv tanke, känsla, handling och begreppen skam, skuld, rädsla och kärlek, som har koppling till det teoretiska perspektivet. En analys har gjorts med hjälp av vårt teoretiska ramverk för att analysera de fyra temana i empirin. Vår studies teoretiska begrepp som benämns i vårt teoretiska ramverk är framtagna utefter de teman som framkommit i vår empiri, därav är det de teoretiska begreppen skam, skuld, rädsla och kärlek som används för att analysera empirin. Med hjälp av vårt teoretiska ramverk gjordes en analys gällande varför känslorna, de framtagna temana, uppstod i samband med sexuella övergrepp och på vilket sätt känslorna påverkade barnen att inte vilja berätta.
4.5 Trovärdighet och tillförlitlighet
Bryman (2018) förklarar att vid samhällsvetenskaplig forskning finns det två kriterier som ska uppnås vilket är reliabilitet och validitet. Begreppen validitet och reliabilitet används främst i kvantitativ forskning och det finns motsvarande begrepp som anses mer anpassade till kvalitativ forskning (Thornberg & Fejes, 2019). I kvalitativ forskning går det istället att använda begreppen trovärdighet och tillförlitlighet. Trovärdighet och tillförlitlighet avser hur noggrann och systematisk forskningsprocessen har beskrivits och genomförts samt hur trovärdiga och tillförlitliga studiens resultat är till följd av studiens tillvägagångssätt gällande
datainsamlingsmetod och analysmetod (a.a.). Trovärdighet innebär i de fall där det kan finnas olika beskrivningar av en verklighet att det är hur trovärdig den beskrivning som forskaren gör som kommer avgöra om andra människor accepterar den (Bryman, 2018).
För att uppnå trovärdighet och tillförlitlighet gäller det att studien uppfyller kriterier för överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018). Överförbarhet handlar om hur överförbara resultaten är till en annan miljö. Eftersom kvalitativ forskning handlar mer om djup än bredd och ofta undersöker en liten grupp är det viktigt att ha en tät beskrivning av hur forskningen gått tillväga för att kunna bedöma om och till vilka miljöer resultatet är överförbart (a.a.). Vår studie innehåller bara fyra datainsamlingsfall vilket kan ses som en brist då det medför svårigheter att överföra resultatet till en annan miljö. För att öka möjligheten för överförbarhet har en tydlig och utförlig beskrivning gjorts gällande hur vi gått tillväga för att lättare kunna överföra resultatet till en annan miljö. Vidare förklarar Bryman (2018) att pålitlighet handlar om att forskarna ska ha ett granskande synsätt av studien. Detta innebär att säkerställa pålitligheten på så sätt att det finns en redogörelse för alla forskningsprocessens faser. Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att forskaren har insikt om att det är omöjligt att nå fullständig objektivitet i forskningen och därav säkerställer att hen agerat i god tro. Således ska det vara tydligt att forskaren inte medvetet låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka utförandet och slutsatserna i forskningen (a.a.). För att uppnå trovärdighet och tillförlitlighet redovisas studiens tillvägagångssätt på ett tydligt och noggrant sätt med resonemang kring varför vi har gjort de val vi gjort gällande datainsamlingsmetod och analysmetod. Under studiens forskningsprocess har det löpande gjorts reflektioner avseende vår subjektiva påverkan av de val vi gjort för att i så stor utsträckning som möjligt undvika att våra personliga värderingar påverkat våra val av exklusion- och inklusionskriterier gällande urval, resultat och analys. I studiens resultat redovisas flera citat från de självbiografiska böckerna vilket medför en sanningsenlig bild av författarnas upplevelser, känslor och tankar vilket styrker studiens trovärdighet.
4.6 Etiska överväganden
Genom hela processen för uppsatsskrivandet är det viktigt att ha ett etiskt förhållningssätt som präglar allt som görs för att uppnå god forskningssed. Forskningsetik omfattar frågor gällande relationen mellan forskning och etik och vilka etiska krav som ställs på forskaren och forskningen och på vilket sätt dessa krav uppfylls (Vetenskapsrådet, 2017). Forskningsetiken är inriktad på etiken som rör personer som medverkar i forskningen, det vill säga forskningspersoner, på vilket sätt forskningspersoner ska behandlas. Enligt forskningsetiken ska forskningspersonerna skyddas så mycket som möjligt från att skadas eller kränkas i samband med forskningen, detta kan göras genom att följa några etiska principer och riktlinjer som till exempel sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Forskaretik är istället etiska frågor gällande forskningsuppgiften och forskarens ansvar gentemot uppgiften som till exempel vetenskaplig oredlighet (a.a.). Denna studie är en dokumentstudie och bygger på empiri från dokument vilket innebär att inga forskningspersoner medverkar i forskningen, men det finns ändå flera aspekter att ta hänsyn till. Forskaretiken innefattas av de två principerna tillförlitlighet och trovärdighet (All European Academies, 2018), vilket vi tydligt redovisar genom att beskriva studieprocessens tillvägagångssätt.
Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska forskningspersoner skyddas från att skadas eller kränkas enligt individskyddskravet men samtidigt kan inte viktig forskning hindras på grund av oansenlig skada. Det blir en avvägning mellan att utföra en god forskning samtidigt som forskaren skyddar forskningspersonerna och det krävs att forskningen medför mer nytta än
skada (a.a.). Sexuella övergrepp mot barn som vår studie handlar om är ett känsligt ämne som kan generera obehagliga minnen eller känslor hos personer som varit med om sexuella övergrepp. Det finns en stor risk att använda sig av forskningspersoner som själva upplevt sexuella övergrepp då deras medverkande i studien kan medföra skador hos forskningspersonerna. Därav har vi valt att inte använda forskningspersoner utan istället använda oss av dokument i form av självbiografiska böcker som empiri. Dokumenten som valts är självbiografiska böcker som är skrivna av offer för sexuella övergrepp som de utsattes för som barn, vilket innebär att författarna själva har valt att publicera sin berättelse. Genom att välja att göra en dokumentstudie med självbiografiska böcker som empiri minskar risken att personer kommer till skada under forskningens gång då genomförande av intervjuer med forskningspersoner ej behöver göras. Samtidigt tillhandahålls vi den empiri som behövs för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Det skulle dock kunna vara så att författarna till dessa böcker inte har som avsikt att dessa böcker ska användas till att analysera och jämföra deras berättelser med andras berättelser. En övervägning har gjort där vi har kommit fram till att den nytta vi kan medföra med denna studie uppväger risken för eventuell skada för författarna genom att använda deras texter på ett sätt som de inte hade som avsikt. Alla fyra självbiografiska böcker vi använder har bytt ut vissa namn på personer de beskriver i böckerna på grund av hänsyn, vilket minskar risken att de personerna skadas.
Forskaren har en skyldighet att överväga möjliga konsekvenser som studien kan medföra den större grupp som studien representerar (Kvale & Brinkmann, 2014), vilket i vårt fall är människor som utsätts för eller har utsatts för sexuella övergrepp. Ett etiskt problem kan vara att resultatet av studien kan kränka en individs integritet (Vetenskapsrådet, 2017). Resultatet av studien skulle kunna kränka individer som läser resultatet. Exempelvis om en person som har utsatts för sexuella övergrepp läser resultatet kan det finnas information som kan kränka personen då resultatet kommer att redovisa kring upplevelser, erfarenheter, känslor och tankar kring sexuella övergrepp. Studien kan väcka obehagliga minnen hos läsare vilket kan medföra dem skada på det viset. Vi har försökt minska risken för att personer som läser ska skadas på något sätt genom att formulera oss på ett sätt som minskar risken för kränkning samt genom att uppsatsens rubrik tydligt framställer vad uppsatsen handlar om så att personer kan avgöra själva om de vill läsa eller låta bli att läsa.
5. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras de fynd vi gjort till följd av vår studie. Resultatet och analysen framställs genom känslorna skam, skuld, rädsla och kärlek som är de fyra huvudteman med två underteman som tagits fram genom en tematisk analys med hjälp av kodning och tematisering av den framtagna empirin. Genom analys av empirin har det visat sig finnas ett mönster mellan de olika berättelserna som visar på att det finns likheter mellan personernas upplevelser av känslor i samband med de sexuella övergreppen. Vårt resultat visar att känslorna skam, skuld och rädsla uppstår i samband med sexuella övergrepp och att det finns flera olika anledningar till att dessa känslor uppstår. Känslan kärlek uppstår inte som en följd av de sexuella övergreppen utan finns där sen innan, men beskrivs ändå i samband med övergreppen. Enligt analysen framkommer det att känslorna spelar en stor roll för varför författarna som barn inte berättat om att de blivit utsatta för sexuella övergrepp förrän en tid efter de sexuella övergreppen slutade. Författarna har handlat på det sättet, att inte berätta, på grund av att de antingen vill undvika dessa känslor, speciellt känslorna skam, skuld och rädsla, eller att förövaren utnyttjar författarnas känslor, främst rädsla och kärlek, för att få dem att inte berätta för någon om de sexuella övergreppen.
Tabell med översikt över böckerna: Titel Författarnas namn Ålder när övergreppen startade Var i världen sker det När berättade dem Hur länge skedde övergreppen Övrig problematik inom familjen Den tusende gången Ulrika Olson (Anna Lytsy som medförfattare) Från ungefär 4 års ålder Sverige Vid 21 års ålder, för en vän
Tills hon var 14 år Pappan missbrukade alkohol Medan han lever Elaine Eksvärd Från 2 års ålder Sverige Som vuxen, för en vän Från 2 års ålder till tidig tonår Flickan som slutade ljuga Désirée Kjellin (föredetta Lotta) Från ungefär 4 års ålder Sverige Som vuxen, för sin man Roger I många års tid Föräldrarna missbrukade alkohol och utsatte varandra för våld, mamman hade starkt hat mot Désirée Snälla pappa, sluta Caryn Walker Från 8 års ålder England Som vuxen, för en vän
Fram till hon var 15 år Kärlekslöst hem präglat av hot och våld från föräldrarna
Självbiografierna visar genomgående på olika känslor som författarna upplevt i samband med sexuella övergrepp och som har medfört att de inte velat berätta om övergreppen. Känslorna som främst beskrivs är skam, skuld, kärlek och rädsla och dessa känslor beskrivs tydligare och mer genomgående än andra känslor. Författarna beskriver att de upplevt dessa känslor både under den tid då övergreppen skett men också efteråt. Vid flera tillfällen beskrivs det i självbiografierna hur författarna känner sig splittrade mellan olika känslor, de kan uppleva rädsla och skam samtidigt som de kände en stor kärlek. Dessa splittringar skapade således förvirring då de inte var säkra på vilken känsla som var rätt eller fel. Elaine Eksvärd och Désirée Kjellin skriver detta som förklaringar till varför de inte gjorde något motstånd mot övergreppen och berättade för någon:
“VARFÖR GJORDE DU INTE NÅGOT MOTSTÅND?
Och svaren som gör att många av oss är tysta i så många år. Så länge. I skam. Vi dör med skammen. Några berättar om det när förövaren är död, men vi skäms fortfarande. Och svaret är:
