Virtual Reality som komplement i röntgensjuksköterskeutbildningen : En litteraturöversikt

Virtual Reality som komplement i

röntgensjuksköterskeutbildningen

En litteraturöversikt

Richard

Stedt

Brian Waser

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Institutionen för hälsovetenskap

Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp

Virtual Reality som komplement i

röntgensjuksköterskeutbildningen

– En litteraturöversikt

Virtual Reality as a complement in radiography education

– A literature review

Richard Stedt Brian Waser

Examensarbete, 15 hp Höstterminen 2020 Handledare: Sara Larsson

Innehållsförteckning Introduktion ... 1 Metod ... 3 Litteratursökning ... 3 Urval ... 4 Kvalitetsgranskning ... 5 Analys ... 5 Resultat ... 7 Positionering ... 8 Anatomi ... 9 Pedagogik ... 9 Diskussion... 10 Resultatdiskussion ... 10 Metoddiskussion ... 12 Slutsats ... 13

Referenser ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1 ... 19

Abstrakt

Inledning: Att utbilda röntgensjuksköterskestudenter att ta bilder med i första hand konventionell röntgen har alltid varit svårt då man har varit hänvisad till fantomer eller rollspel på grund av strålningen. Med utvecklingen av VR uppkommer dock frågan om det kan bidra som komplement till utbildningen. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva om VR kan användas i röntgensjuksköterskeutbildningen. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där en kvalitativ och nio kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick i analysen efter sökningar i 3 databaser. Resultat: Det mesta pekade på att VR kan vara ett bra komplement i röntgensjuksköterskeutbildningen då studenterna uppvisade större säkerhet i positionering och ökat självförtroende vid bildtagning. Dock upplevdes inlärningskurvan av VR som tidskrävande och behov av mer forskning inom området finns. Resultatet visade även att utbildningsanordnaren måste anpassa och utveckla hur de lär ut. Slutsats: Många studenter är efter avslutade studier osäkra på röntgenbildtagning när de kommer till sin första

arbetsplats. Kan användandet av VR i röntgensjuksköterskeutbildningen leda till en högre nivå av självsäkerhet och potentiellt ökad kunskap om positionering får det anses vara fördelaktigt.

Nyckelord: 3DVW, Datorbaserat lärande, Datorsimulering, Röntgensjuksköterska, Röntgensjuksköterskeutbildning, Virtual Reality (VR).

Abstract

Introduction: Teaching radiography students to be able to take good quality x-ray images has always been a problem since they have been referred to phantoms or roleplay given the

radiation. With the development of VR, the question has been raised if that could serve as a complement. Aim: The purpose of this study was to describe if VR could be used during radiography education. Method: The study was conducted as a literature review where one qualitative and nine quantitative scientific articles were analysed after searching 3 databases. Result: Most findings point to that VR might be a good compliment to regular radiography education since the students exhibit improved patient positioning and enhanced

self-confidence while taking x-ray images. The learning curve with VR was however deemed as somewhat time consuming and more research seems necessary. The result also shows that the provider of the education must adapt and develop the way they teach. Conclusion: Many students feel insecure about x-ray imaging upon starting at their first place of work. If the use of VR in radiography education might raise the level of self-confidence as well as potentially increase the knowledge of positioning it might be considered beneficial.

Keywords: 3DVW, Computer Simulation, Game-Based Learning, Radiographer, Radiography Education, Radiologist Technologist, Virtual Reality, VR.

1

Introduktion

Virtual Reality (VR) är en visualiseringsteknik som skapar en konstgjord miljö för användaren anpassad efter det som skall simuleras. Virtual Reality kan använda alla sinnen utom smak, främst är det syn, känsel och hörsel som stimuleras. Simuleringen kan även innefatta lukt. Den virtuella miljön genereras av data, foto och video som sammanställs för att skapa detta digitala rum. Ju mer information som finns desto mer detaljerad och avancerad virtuell miljö kan datorn generera (Bates-Brkljac, 2012). Ett annat begrepp som ofta återfinns i samband med VR är 3Dworlds som kan ha olika förkortningar. 3Dworlds beskriver det virtuella rummet och det är ett samlingsnamn för alla olika sorters miljöer i den virtuella världen (Baydas et al., 2015).

Virtual Reality är ett begrepp som har funnits sedan 1950–60 talet så fenomenet som sådant är inte nytt. Inte i den utsträckning som vi har i dag men tanken på att skapa en virtuell miljö fanns redan då. VR skapades i sin tid för att uppfylla människans nyfikenhet om en annan verklighet, att skapa ett konstgjort rum att vistas i. I dag finns det mycket och väldigt bra teknik för att skapa denna virtuella miljö. Oftast består utrustningen som används av VR-glasögon som slutar helt tätt runt ögonen och handkontroller för att kunna röra sig i den virtuella miljön. Vid användning av dessa glasögon visualiseras miljön i dessa och bilden i glasögonen följer huvudets rörelser. Detta ger en 360 graders visualisering som gör att det går att se överallt i det digitala rummet. Det finns även en teknik som kallas ”redirected walking” som kan generera en känsla av att röra sig avståndsmässigt medan det i själva verket fungerar så att fötterna är placerade på en platta som lutar lite i sidorna och stegen glider fram (Qi, Liu, & Cui, 2020). Med handkontrollerna går det att interagera i miljön och vid olika knapptryckningar till exempel plocka upp föremål och använda dom.

Idag förknippas VR oftast med nöje och datorspel, men det kan användas i annat syfte också. Att använda VR i utbildningssyfte är en metod som är en uppåtgående trend i samband med att teknologin utvecklas. Att få möjlighet att träna innan man ska utföra uppgiften på riktigt i skarpt läge kan ge användaren en trygghet och erfarenhet som man inte kan få vid normal rollspelsträning (Gunn, Rowntree, Starkey, & Nissen, 2020). Med rollspel menas att studenter övar positionering och inställningar som på en riktig röntgenapparat, men kan inte få se det färdiga resultatet då strålning är en faktor som måste beaktas. Genom den snabba tekniska utveckling som har skett de senaste decennierna inom datorer, bandbredd och annan teknik som gjort den mer tillgänglig för gemene man så ökar även möjligheterna för att implementera VR som komplement i utbildningar. Det tidigare hindret när det kom till datorkraft för att på ett överkomligt sätt kunna använda denna

typ av program existerar inte längre. De flesta studenter skulle med enkelhet kunna använda vissa av de programvaror som finns på marknaden på de datorer som säljs idag när det kommer till datorkraft (Virtual RadiographyTM, 2008).

Röntgensjuksköterskeutbildningen är en praktiskt baserad utbildning och kan klassificeras som ett hantverk. I detta yrke är det viktigt att få träning för att skaffa sig erfarenhet och på så sätt känna sig säker i sitt agerande. Enligt kompetensbeskrivningen har röntgensjuksköterskor ett väldigt stort ansvar i yrkesrollen och i patientmötet (Örnberg & Andersson, 2012). I kompetensbeskrivningen förklaras det att radiografi är röntgensjuksköterskans huvudområde vilket består av fyra olika områden. Dessa är omvårdnad, bild- och funktionsmedicin, strålningsfysik och medicin. Allt detta kopplas samman i det dagliga arbetet. Det är viktigt att ha god kunskap om alla delarna för att kunna utföra ett korrekt arbete. Framför allt är mötet med patienter i alla åldrar och med olika behov en av grundpelarna i detta yrke. Patienterna utsätts för strålning i olika mängd vilket inte är ofarligt då risken för stokastiska skador alltid finns och varje exponering kräver noggrant

övervägande (Strålskyddsmyndigheten, 2017). Röntgensjuksköterskan är en yrkesgrupp som arbetar enligt en princip som kallas ”As Low As Reasonably Achievable” (ALARA) som måste tas i beaktning vid varje undersökning. As Low As Reasonably Achievable betyder att bilden ska framställas på bästa möjliga sätt samtidigt som patienten utsätts för så lite strålning som möjligt. Det ställer stora krav på röntgensjuksköterskan som inte bara ska ha kunskap om den tekniska aspekten vid bildtagningen såsom milliampere/sekund (mAs) och kilovolt (kV) utan samtidigt ge patienten en trygg upplevelse. Detta kan ibland vara en utmaning då mötet med patienten på röntgen oftast är relativt kort. Enligt metodbeskrivningen är det viktigt för röntgensjuksköterskan att ”med omdöme, kunskap och noggrannhet ge adekvat information till vårdtagaren” (Örnberg & Andersson, 2012).

På en röntgenavdelning kan den nyutexaminerade röntgensjuksköterskan känna oro över att ta bilder som inte är tillräckligt bra och som därmed innebär fler bilder och mer strålning för patienten. Harrison, Birks, Franklin och Mills (2020) beskriver denna oro för andra

nyexaminerade sjuksköterskor inom vården. Som ny i professionen handskas de inte bara med oro utan även en känsla att inte vara fullt ut redo den första tiden, något som i teorin borde vara

applicerbart även för röntgensjuksköterskor. Frågan var därför om röntgensjuksköterskestudenter kan få fullgod träning på ett sätt där de inte utsätter patienter för strålning men samtidigt får den kliniska träningen som så väl behövs. En lösning kan vara att använda VR som ett komplement under utbildningen (Gunn et al., 2020). Att ha tillgång till en virtuell miljö där studenterna kan få

3

lov att omsätta teorin till praktik kanske kan göra dem bättre rustade inför VFU perioder och likaså efter avslutad utbildning, det kan även ge studenterna möjlighet till en mängdträning som annars kan vara svår att tillskansa sig. Likaväl kan det också påverka patienters upplevelse under undersökningarna. Patienterna har ju av olika anledningar ett behov för att få en så professionell upplevelse som möjligt när dom besöker röntgenavdelningen.

I de fall VR används har studenterna en möjlighet att öva i en virtuell värld med bildtagning där bilderna sen jämförs mot Gold Standard (Bridge et al., 2016). Gold standard är hur bilden bör tas och skall betraktas som en form av facit vid bildtagningen vilket möjliggör omedelbar feedback till studenten i samband med övningarna. Att kunna använda VR som ett komplement under utbildningen framstår som väldigt spännande, att befinna sig i en virtuell miljö som kan underlätta i alla former av undervisningen.

Syftet var att undersöka om VR kan användas i röntgensjuksköterskeutbildningen.

Metod

Metoden som har använts i denna uppsats är en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012b) där både kvalitativa- och kvantitativa artiklar hade kunnat ingå. Dock föll urvalet så att nio

kvantitaviva och endast en kvalitativ artikel ingår. En frågeställning identifierades och isolerades varefter relevanta litteratursökningar följde. Inklusions- och exklusionskriterier användes för att finna relevanta artiklar till analys. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades och utifrån dessa analyser fastställdes ett resultat (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2006).

Litteratursökning

Initialt utfördes ett antal pilotsökningar i Luleå Tekniska Universitets (LTUs) biblioteksdatabas med de booleska söktermerna OR och AND för att hitta relevanta sökord samt databaser

(Östlundh, 2012). Eftersom de initiala sökningarna visade att det fanns tillräckligt med data för att påbörja en litteraturöversikt börjades arbetet därefter med den systematiska sökningen. De

systematiska sökningarna skedde både som fritext och med MeSH-termer. De slutgiltiga sökningarna i respektive databas presenteras i tabell 1. Under artikelsökningarna användes de

vetenskapliga databaserna CINAHL, PubMed och IEEE Xplore. CINAHL är främst inriktad på artiklar kring vårdvetenskap medans PubMed har en bredare sökprofil mot omvårdnad,

odontologi, biomedicin och sjukvårdsadministration (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2011). Databasen IEEE Xplore är inriktad på artiklarna med datavetenskapligt fokus.

Urval

Endast vetenskapligt granskade artiklar är inkluderade i urvalet. Artiklar på engelska publicerade mellan år 2010 och 2020 inkluderades. Exklusionskriterier var artiklar på andra språk och artiklar som ej finns som fulltext. Urvalet fokuserar på VR vid utbildning av röntgensjuksköterskor och artiklar med irrelevant innehåll har exkluderats.

Tabell 1. Översikt litteratursökning

Syfte med sökningen: Att undersöka om VR kan användas i röntgensjuksköterskeutbildningen. Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda Pubmed 2020-10-04

1 FT VR 7096

2 MeSH Virtual Reality 8991

3 MeSH Computer Simulation 145907

4 1 OR 2 OR 3 155925 5 FT 3DVW 4 1 6 FT Game-based learning 215 1 7 FT Radiographer 88889 8 FT Radiologic Technologist 886 9 7 OR 8 89630 10 FT Radiography Education 29029 11 4 AND 9 619 12 4 AND 9 AND 10 64 4 CINAHL 2020-10-04 13 FT VR 35736 14 CH Virtual Reality 16757 15 CH Computer Simulation 192827 16 13 OR 14 OR 15 229853 17 FT 3DVW 10 18 FT Game-based learning 2760 19 FT Radiographer 2206 20 FT Radiologic Technologist 806 21 19 OR 20 2508 22 FT Radiography Education 183 23 16 AND 21 4 1 24 16 AND 21 AND 22 1

5

Fortsättning tabell 1. Översikt litteratursökning. IEEE Xplore 2020-10-04

Söknr: *) Söktermer: Antal träffar: Antal valda:

25 FT VR 27991 26 FT Virtual Reality 101879 27 FT Computer Simulation 467730 28 25 OR 26 OR 27 963356 29 FT Radiography Education 767 30 28 AND 29 92 1 31 FT 3DVW 1 Manuell sökning: 2

Totalt antal artiklar: 10

*) FT = Fritext CH = CINAHL headings

Kvalitetsgranskning

De 10 utvalda artiklarna kvalitetsgranskades enligt Willman et al. (2006). Artiklarna

granskades genom att ge varje positivt svar 1 poäng och varje nekande svar 0 poäng för att till slut dividera slutsumman med antalet frågor och en procentsats erhölls (Bilaga 1 och Bilaga 2

). 80–100% klassades som hög kvalitet, 70–79% medel och under 70% som låg kvalitet. Artiklar med låg kvalité avsågs att exkluderas, inga sådana påträffades dock i urvalet.

Analys

Alla 10 artiklarna lästes av båda författarna ett flertal gånger för att på rätt sätt kunna förstå innehåll, syfte och konklusion(Friberg, 2012a). Likheter och skillnader avhandlades gemensamt för att ha tillräcklig kunskap för att kunna jämföra artiklarna och på så vis se dem i ett större sammanhang. Detta sammanställdes i en översiktstabell där metod och kvalitet presenterades tillsammans med antalet deltagare i respektive studie. (Tabell 2). Ytterligare en översikt (Tabell 3) gjordes för att dela upp de utvalda artiklarna i kategorier och på så sätt särskilja dem.

Tabell 2. Redovisning över inkluderade artiklar i analysen (n=10) Författare/År/L and Studiedesign/anta l deltagare Metod/Progra mvara Huvudfynd Kvalitet Bridge et al., 2014, Australien Kvantitativ 50 deltagare Enkät Quest 3D

Studenterna ansåg programmet vara positivt men det fanns brister i tekniken. Medel Englund, 2017, Sverige Kvalitativ 8 deltagare Tematiska Intervjuer 3DVW Open Simulator

Utfallet var positivt men för att adaptera denna studiemodell krävs ett ändrat utbildningssätt av lärarna. Hög Gunn et al., 2017, Australien Kvantitativ 57 deltagare Enkät Programnamn nämns inte

VR upplevs ge en fördel som komplement i traditionell klinisk utbildning. Medel Lorenzo-Alvarez. et al, 2018, Spanien Kvantitativ 90 deltagare Test Getsol VR clinic

Studenter som hade lärt sig om anatomi med hjälp av VR, hade generellt högre betyg i efterföljande anatomitest. Hög O’Connor et al., 2020, Irland Kvantitativ 105 deltagare Enkät, online Second life

VR upplevdes som ett positivt komplement och användningen skall utökas. Dock skall det inte ersätta klinisk utbildning.

Hög Sapkaroski et al., 2018, Australien Kvantitativ 49 deltagare enkät, likert scale Getsol VR Clinic

Studenterna kände sig mycket säkra på bildtagning efter att ha övat med VR. Hög Sapkaroski, Mundy, Dimmock, 2019a, Australien Kvantitativ 76 deltagare Enkät Getsol VR clinic

VR i utbildningssyfte ger minst samma effekt som traditionellt rollspel. Hög Sapkaroski et al., 2019b, Australien Kvantitativ 76 deltagare Jämförande bildanalys Getsol VR clinic

Kontrollgruppen som använt VR presterade märkbart bättre än rollspelsgruppen. Hög Shanahan, 2016, Australien Kvantitativ 84 deltagare Enkät Projektion VR

VR i utbildningssyfte, gav god respons från studenter och implementering av VR kommer att fortsätta.

7

Fortsättning Tabell 2. Redovisning över inkluderade artiklar i analysen (n=10) Författare/ Land/År Studiedesign/an tal deltagare Metod/Program vara Huvudfynd Kvalitet Suncksen et al, 2018, Tyskland Kvantitativ 68 deltagare Skrivna evalueringar VirtX system

Ett antal användare fick använda ett program för att lära sig hur man ställer in en c-båge för att minimera strålning. Upplevelsen var att användarna var väldigt positiva till detta program.

Hög

Resultat

Resultatet bygger på analys från nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Efter att ha analyserat och sammanställt de 10 artiklarna kunde 3 kategorier urskiljas. Dessa kategorier var positionering, anatomi och pedagogik där majoriteten av artiklarna hade inriktning mot

positionering.

Tabell 3. Översikt VR i röntgensjuksköterskeutbildning.

Artikel Positionering Anatomi Pedagogik

Bridge et al., 2014 x Englund, 2017 x Gunn et al., 2017 x Lorenzo-Alvarez et al., 2018 x O’Connor et al., 2020 x Sapkaroski et al., 2018 x

Sapkaroski et al., 2019a x

Sapkaroski et al, 2019b x

Shanahan, 2016 x

Positionering

I en studie av Sapkaroski, Mundy och Dimmock (2019a) delades 76 elever in i två grupper där den ena gruppen fick öva på positionering i en vanlig rollspelsmiljö och den andra fick öva i en VR-miljö. Studenterna fick därefter fylla i en enkät oberoende av varandra för att utvärdera hur nöjda de hade varit med övningen. Svaren visade att det inte var så stor skillnad för studenternas uppfattning om upplevelsen av träningen, möjligen var det så att VR var lite mer tidskrävande. Detta säger lite emot vad samma författare fann i en studie året innan Sapkaroski et al. (2018), där studiens huvudfynd var att studenterna som hade övat med VR kände sig mycket säkrare på bildtagning efter avslutad träning. Samma huvudförfattare var även inblandad i en tredje studie som också delades upp i två grupper med samma upplägg som tidigare att 50% använde VR och 50% använde klassiskt rollspel. Bilderna granskades sen av radiologer och visade klart att de studenter som använt VR var bättre på positionering (Sapkaroski, Baird, Mundy, & Dimmock, 2019b)

Att VR är fördelaktigt som komplement i röntgensjuksköterskeutbildningen styrks även av andra studier (Gunn, Jones, Bridge, Rowntree, & Nissen, 2017; Shanahan, 2016). Studien av Gunn et al. (2017) som gjordes på Queensland University of technology i Brisbane påvisar detta väldigt väl. Målet var att undersöka om VR i utbildningen hade någon fördel gentemot vanlig simulering. Enligt dem har intresset ökat för att introducera VR-simuleringar generellt, men det finns väldigt lite studier som påvisar om det har någon reell effekt på studenterna. De delade upp deltagarna i i två grupper där den ena gruppen fick använda sig av VR och den andra gruppen fick använda sig av konventionell simulering. Resultatet visade att studenter fick en märkbart förbättrade tekniska kunskaper med VR men också att det skulle behövas mer forskning inom detta område.

Samma resultat kom Shanahan (2016) fram till då de gjorde en studie för att undersöka om det var tillräckligt givande att implementera VR i deras röntgensjuksköterskeutbildning på School of Medical Science, RMIT University, Australien. Studien gick ut på att introducera studenterna till den virtuella världen och genom en enkät få svar på om det var något som studenterna kunde ha nytta av gällande bildtagning samt ökad teknisk kunskap. Svaren visade att det var väldigt givande för studenterna och dom kände sig tryggare och mer självsäkra på positionering efter att ha använt sig av VR. De ansåg också att deras tekniska färdigheter ökade med denna övning. Universitetet beslutade att implementera VR i sin utbildning efter denna studie eftersom utfallet var så pass positivt. Studien av Suncksen (2018) fokuserade på att använda VR som inlärningsmiljö där man på ett virtuellt genomlysningslab fick lära sig att ställa in en C-båge i rätt position för att minimera

9

både strålningen till patienten och den spridda strålningen. Denna visade också att det gav en klar fördel för utövarna att kunna öva många gånger utan att riskera att skada någon.

Sammanfattning

Det mesta tyder på att VR är positivt att använda som komplement i

röntgensjuksköterskeutbildningen för att i slutändan ge säkrare studenter med ökad teknisk kunskap för bildtagning. Det finns dock indicier på att vidare studier krävs för att säkerställa den reella nyttan med VR.

Anatomi

Lorenzo-Alvarez, Rudolphi-Solero, Ruiz-Gomez och Sendra-Portero (2019) beskrev en studie med 90 läkarstudenter som deltagare som tog del av en virtuell miljö med syftet att de skulle få en djupare förståelse för kroppens anatomi och kunde i denna miljö vända och vrida på virtuella kroppsdelar. Under samma period fanns det även en grupp som inte var delaktig i denna miljö. Studien pågick i en vecka och var uppdelad i olika delmoment, efter varje moment fick

studenterna ett test som var baserat på multiple choicefrågor. Det visade sig att studenterna som hade varit i VR miljön gjorde avsevärt bättre ifrån sig på dessa test än de studenterna som hade studerat på traditionellt vis.

Sammanfattning

Virtual Reality visade sig vara ett mycket fördelaktigt för att lära sig anatomi, studenterna som använde sig av VR uppvisade bättre kunskap än de som inte använt VR.

Pedagogik

O’Connor et al. (2020) ville undersöka om VR var bra som inlärningsmetod för studenter, dom frågade sig om VR-simulering kunde ge bättre resultat än traditionell undervisning. Denna studie på VR som inlärningsmetod. De gjorde en pilotstudie som avslutades med en enkät för studenterna att fylla i. Studien gick ut på att kontrollera om studenterna kunde behärska och lära sig

kontrollera ljussättning och andra parametrar. Om det på det viset var lättare för studenterna att förstå dessa inställningar när man gjorde det praktiskt istället för att ta emot den informationen teoretiskt. Det är viktigt att kunna säkerställa att röntgensjuksköterskan använder rätt inställningar vid bildtagning för att få bästa möjliga bild och minimera strålning. Målet var att undersöka om studenterna kunde dra fördel av simulationen och samtidigt identifiera förbättringsmöjligheter.

Denna studie menar dock inte att VR ska ersätta klinisk utbildning utan bara användas som ett komplement till vanliga studier och att noggrann planering krävs för implementering.

En av studierna i analysen visar på att VR som studieform kan vara intressant men kräver framförallt att lärarna ändrar sitt klassiska studiesätt där läraren undervisar från katedern till en mer elevcentrerad studieform (Englund, 2017). Detta visar på att även lärarna behöver ökat stöd för att anpassa sig. Detta ger en fingervisning om att den nya tekniken även ställer andra krav på både läraren och utbildningsanordnaren mot tidigare. Vissa lärare ansåg att de var tvungna att vara mer som en samarbetspartner med studenterna än att ha en specificerad lärarroll. Att det var viktigt att studenten själv fick utforska och ta kommandot i lärosituationen och lära sig av sina egna misstag. Samtidigt ansågs att det var viktigt att vara väl förberedd, båda med kunskap om ämnet, men också om tekniken i programvaran. Vissa deltagare hade svårt med just tekniken och hur man skulle hantera rummet vilket ledde till att de såg fler nackdelar än fördelar med VR.

Sammanfattning

Virtual Reality kan implementeras som komplement i röntgensjuksköterskeutbildningen efter noggrann planering, men det ställer dock krav på utbildningsanordnare och lärare som inte finns i en konventionell utbildning. Studenterna var mycket nöjda med att använda VR men ansåg att god kännedom om tekniken krävdes för att dra fördel av detta.

Diskussion

Vi har i detta examensarbete valt att dela upp diskussionen i resultatdiskussion samt metoddiskussion.

Resultatdiskussion

För att få svar på syftet om röntgensjuksköterskeutbildningen kan använda VR i utbildningen har de tidigare beskrivna artiklarna sammanställts. Resultatet visar att det övervägande är positivt med VR i utbildningssyfte. Studenternas färdighet ökar avsevärt. Majoriteten av artiklarna kommer från Australien där de verkar vara ha kommit längre fram i tanken om att använda VR i

röntgensjuksköterskeutbildningen. Resultatet visar att det främst är inom positionering men i viss utsträckning även inom anatomi där det kan vara applicerbart med VR i utbildningssyfte för röntgensjuksköterskan. Det går även att jämföra med augmented reality (AR) som inte använder sig av 3d för användaren utan i stället kan projicera en fingerad 3d bild på en skärm. AR är något

11

de flesta mobilkameror har inbyggt idag och för mer professionellt användningsområde så har bland annat MacDougall, Scherrer och Don (2018) genomfört en studie med AR och

positionering. Genom ett dataprogram avlästes patientparametrar och en AR bild skapades. Med hjälp av den datan kunde sen patientens position anpassas samt läsa av kroppsdelens tjocklek och därigenom minska antalet bristfälliga exponeringar som behövde tas om. Detta är jämnförbart med röntgensjuksköterskans skyldighet att minimera strålning till patienterna.

Att som nyexaminerad känna oro inför att börja arbeta med det som hittills endast studerats klargörs tydligt av Ortiz (2016) där det även fastslås att vara ny på ett arbete är en läroprocess vilket kan leda till en brist på professionellt självförtroende. Studenten är inte längre student utan förväntas veta hur arbetet skall genomföras. Som nyutexaminerad ställs du även inför den

psykiska pressen med patienter som har ont, kanske är allvarligt skadade och eventuellt är

disfigurerade vilket ökar stressen (Shiner, 2019). Har studenten vetskapen om att utbildningen har gett rätt verktyg för att hantera detta blir det mycket lättare att undvika diverse misstag som i röntgensjuksköterskans fall kan leda till att man minimerar strålning till patienten. Resultatet pekar på att VR-träning under studietiden ger studenter ökad teknisk kunskap samt säkerhet vid

bildtagning vilket i slutändan i teorin leder till minimerad strålning genom färre bildtagningar.

Resultat stämmer överens med andra studier som har undersökt om VR kan användas som komplement i en lärosituation. Det visar sig inte bara i röntgensjuksköterskans profession utan också utanför röntgen. Enligt Kyaw et al. (2019) som gjorde en jämförelse på 31 studier inom vården, visade det sig tydligt att kunskapen ökade bland de studenterna som hade genomfört utbildning med hjälp av VR. Studien gjordes som en litteraturstudie och inkluderade till slut 2407 deltagare som alla var utbildade och jobbade inom vården. Studien förklarar dock inte närmre vilket yrke deltagarna hade. Enligt deras slutsats kunde det med stor tydlighet påvisas att VR förbättrade inte bara tekniska färdigheter utan också självsäkerheten hos deltagarna. Författarna ville gärna att det skulle göras flera studier för att följa utvecklingen efter att de utbildade hade fått ökad teknisk färdighet och självsäkerhet. De ville gärna att dessa studier skulle inkludera om det skulle finnas skillnad i attityd och påvisad ändring i utbildningsrutiner samt kostnadseffektivitet.

Resultatet stämmer bra överens med kompetensbeskrivningen för röntgensjuksköterskor enligt Örnberg och Andersson (2012) där omvårdnad och strålbegränsning är en stor del av det dagliga

arbetet, att kunde behärska patientmötet samtidigt som att man ska ta tekniskt korrekta bilder är väldigt viktigt. Även Bridge et al. (2007) som gjorde en studie som visade på att VR kan vara till nytta när studenter ska lära sig att strålbehandla patienter. I denna artikel svarade studenterna väldigt positivt på 3d simulation i enkäter efter avslutad kurs. 93% tyckte att deras tekniska färdigheter och deras självsäkerhet hade blivit bättre. Vilket de tyckte kom till nytta i deras patientmöte. Studien visade också på att normal upplärning brukar göras på dockor i vanliga behandlingsrum, vilket dock skapade en konflikt logistiskt sett. Man ockuperade ett

behandlingsrum där man kunde ha behandlat och undersökt patienter i stället. Med VR teknik kan man lägga utbildningen utanför dessa behandlingsrum och till och med få bättre resultat. Samma författare gjorde tio år senare en likadan studie där enligt Bridge et al. (2017) tekniken hade förbättrats. Efter att studenterna hade fyllt i ett frågeformulär efter avslutad övning visade det sig att studenterna inte bara utvecklade tekniska färdigheter utan också ökade förståelsen för vad som hände under strålterapi.

Metoddiskussion

Då valet föll på att använda allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012b) som metod gav det möjligheten att använda både kvantitativa och kvalitativa artiklar i analysen. Urvalet föll dock på nio kvantitativa- och en kvalitativ artikel.

Artikelsökningarna skedde i flera databaser för att ge så stort underlag som möjligt för studien vilket ökade chansen att hitta relevanta artiklar till söktermerna. Att använda fler än en databas gjorde även att trovärdigheten ökade i den information som samlades samt gav även tillgång till ett större urval av artiklar (Henricson, 2012).De databaser vi använde var i första hand vårdinriktade men även en databas för datavetenskap har använts för att påverka antalet träffar positivt. Det kan i teorin vara negativt att endast en databas för datavetenskap användes då det kan ha minskat antalet funna artiklar. Sökningarna skedde som både MeSH-sökningar i de fall det var möjligt och i övrigt som fritext vilket i teorin skall borga för hög relevans vid sökningarna. Samtliga artiklar söktes i CINAHL fram som “peer reviewed” och “fulltext” och i Pubmed samt IEEE Xplore som ”fulltext” då dessa två databaser saknar funktionen för att söka med ”peer reviewed”. Detta kan i teorin ha en negativ inverkan på antalet funna artiklar, framförallt kan artiklar ha sållats bort som inte fanns genererade som fulltext i CINAHL. Det positiva är dock att potentiellt är de funna artiklarna från framförallt CINAHL är av högre kvalitet då de är vetenskapligt granskade. Samtliga sökningar skedde även med “english language” vilket minskade antalet artiklar något och får ses som en

13

negativ påverkan av författarnas bristande språkkunskaper. Samtliga artiklar är skrivna mellan 2010–2020 vilket var ett medvetet val av författarna för att endast ha aktuell och relevanta data att tillgå till analysen vilket får ses som validitetshöjande. Samtliga artiklar utom en i analysen är tydliga med att de har gjort etiska överväganden vilket höjer trovärdigheten för de analyserade artiklarna i litteraturöversikten enligt Wallengren och Henricson (2012).

Enligt Henricson (2012) kan även tidsfaktorn inverka negativt vilket retroperspektivt får anses vara så då artikelsökning är extremt tidskrävande och med mer tid att förfina sökningarna tror författarna att ett större antal artiklar hade hittats. Att artiklarna är båda kvalitativa och kvantitativa 0,får anses ses som kvalitetshöjande då det ökar diversiteten på analysen, det som dock är negativt är att författarna kan ha skattat artiklarna både för högt och för lågt i kvalitetsgranskningen

Willman et al. (2006) på grund av bristande kunskap. Båda författarna är ovana vid vetenskapligt skrivande och potentiell förförståelse för den funna datan kan ses som negativt för studien i stort.

Artiklarna i studien kommer från fem olika länder och två kontinenter där Australien står för sex av artiklarna och Europa för fyra av artiklarna. Tre artiklar har en författare som är delaktig i mer än 1 studie, vilket kan vara både en styrka och en svaghet för studien. De medverkande i studierna är i första hand studenter i olika skeden av sin utbildning vilket är bra för validiteten. Åtta av artiklarna har röntgensjuksköterskestudenter som deltagare, en studie har läkarstudenter och en studie har personal från en operationsavdelning. Det får ses som positivt att samtliga länder i studierna har en utbildningsnivå och levnadsstandard som liknar Sverige. Utbildningsnivån kan antas vara densamma när det gäller tekniska krav på röntgensjuksköterskan, exempelvis vid bildtagning med konventionell röntgen. Arbetsuppgifterna för en röntgensjuksköterska kan dock skilja sig åt i de olika länderna.

Slutsats

Resultatet visade att VR kan vara ett bra komplement i utbildningssyfte men att även de simuleringar som används idag är av vikt att använda. Att implementera VR i någon form i röntgensjuksköterskeutbildningen kan ge studenterna en fördel när det gäller både teoretiska och tekniska färdigheter. Har möjligheten funnits att träna på VR som är det närmaste en verklig situation man kan komma, kan det ge studenten ökad självsäkerhet och självförtroende. En annan del är att genom träning i den virtuella miljön genereras även erfarenhet vilket i teorin ger ökad kunskap om vad som skall göras vid bildtagning exempelvis. Författarna ser även möjligheter i att

införskaffa system på arbetsplatserna för exempelvis träning och fortbildning. Författarna anser också att det kan finnas många flera möjligheter än bara att träna på positionering och anatomi som tidigare beskrivet, det kan till exempel handla om program som beskriver strålning och på så sätt öka förståelsen av detta. Författarna anser att det krävs vidare studier för att säkerställa den reella nyttan med VR men samtidigt att de potentiella fördelarna inte skall överses.

15

Referenser

Bates-Brkljac, N. (2012). Virtual reality. New York: Nova Science Publishers, Inc.

Baydas, O., Karakus, T., Topu, F. B., Yilmaz, R., Ozturk, M. E., & Goktas, Y. (2015). Retention and flow under guided and unguided learning experience in 3D virtual worlds. Computers in

Human Behavior, 44, 96-102. doi:10.1016/j.chb.2014.11.041

Bridge, P., Appleyard, R. M., Ward, J. W., Philips, R., & Beavis, A. W. (2007). The development and evaluation of a virtual radiotherapy treatment machine using an immersive visualisation environment. Computers and Education, 49(2), 481-494. doi:10.1016/j.compedu.2005.10.006

Bridge, P., Crowe, S., Gibson, G., Ellemor, N., Hargrave, C., & Carmichael, M. (2016). A virtual radiation therapy workflow training simulation. Radiography, 22(1), e59-e63.

doi:https://doi.org/10.1016/j.radi.2015.08.001

Bridge, P., Giles, E., Williams, A., Boejen, A., Appleyard, R., & Kirby, M. (2017). International audit of virtual environment for radiotherapy training usage. Journal of Radiotherapy in

Practice, 16(4), 375-382. doi:10.1017/S146039691700022X

Englund, C. (2017). Exploring approaches to teaching in three-dimensional virtual worlds. The

International Journal of Information and Learning Technology, 34(2), 140-151.

doi:10.1108/IJILT-12-2016-0058

Friberg, F. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. In F. Friberg (Ed.), Dags för uppsats (2:4 ed., pp. 127-129). Lund:

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2012b). Att göra en litteraturöversikt. In F. Friberg (Ed.), Dags för uppsats (2:4 ed., pp. 133-143). Lund: Studentlitteratur.

Gunn, T., Jones, L., Bridge, P., Rowntree, P., & Nissen, L. (2017). The use of virtual reality simulation to improve technical skill in the undergraduate medical imaging student.

Interactive Learning Environments, 26(5), 613-620. doi:10.1080/10494820.2017.1374981

Gunn, T., Rowntree, P., Starkey, P., & Nissen, L. (2020). The use of virtual reality computed tomography simulation within a medical imaging and a radiation therapy undergraduate programme. Journal of Medical Radiation Sciences, doi:10.1002/jmrs.436

Harrison, H., Birks, M., Franklin, R., & Mills, J. (2020). An assessment continuum: How healthcare professionals define and determine practice readiness of newly graduated registered nurses. Collegian (Royal College of Nursing, Australia), 27(2), 198-206. doi:10.1016/j.colegn.2019.07.003

Henricson, M. (2012). Diskussion. Vetenskaplig teori och metod (pp. 472-477) Studentlitteratur AB.

Kyaw, B. M., Saxena, N., Posadzki, P., Vseteckova, J., Nikolaou, C. K., George, P. P., . . . Car, L. T. (2019). Virtual reality for health professions education Retrieved 2020-10-03 from

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80279

Lorenzo‐Alvarez, R., Rudolphi‐Solero, T., Ruiz‐Gomez, M. J., & Sendra‐Portero, F. (2019). Game‐Based learning in virtual worlds: A multiuser online game for medical undergraduate radiology education within second life. Anatomical Sciences Education, 13(5), 602-617. doi:10.1002/ase.1927

MacDougall, R., Scherrer, B., & Don, S. (2018). Development of a tool to aid the radiologic technologist using augmented reality and computer vision. Pediatric Radiology, 48(1), 141-145. doi:10.1007/s00247-017-3968-9

17

O'Connor, M., Stowe, J., Potocnik, J., Giannotti, N., Murphy, S., & Rainford, L. (2020). 3D virtual reality simulation in radiography education: The students' experience. Radiography (London,

England. 1995), doi:10.1016/j.radi.2020.07.017

Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för röntgensjuksköterska. (). Stockholm: TMG Sthlm. Retrieved 2020-09-28 from http://www.swedrad.se/?fid=3212

Ortiz, J. (2016). New graduate nurses' experiences about lack of professional confidence. Nurse

Education in Practice, 19, 19-24. doi:10.1016/j.nepr.2016.04.001

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. In F. Friberg (Ed.), Dags för uppsats (2:4 ed., pp. 57-79). Lund: Studentlitteratur AB.

Qi, M., Liu, G., & Cui, J. (2020). Go-in-circles: A directed walking algorithm for VR navigation based on one-step-ahead strategy. IEEE Access, 8, 1. doi:10.1109/ACCESS.2020.2977363

Sapkaroski, D., Mundy, M., & Dimmock, M. R. (2019). Virtual reality versus conventional clinical role-play for radiographic positioning training: A students' perception study.

Radiography (London, England. 1995), 26(1), 57-62. doi:10.1016/j.radi.2019.08.001

Sapkaroski, D., Baird, M., McInerney, J., & Dimmock, M. R. (2018). The implementation of a haptic feedback virtual reality simulation clinic with dynamic patient interaction and

communication for medical imaging students. Journal of Medical Radiation Sciences, 65(3), 218-225. doi:10.1002/jmrs.288

Sapkaroski, D., Baird, M., Mundy, M., & Dimmock, M. (2019). Quantification of student

radiographic patient positioning using an immersive virtual reality simulation. Simulation in

Healthcare : Journal of the Society for Medical Simulation, 14(4), 258-263.

Shanahan, M. (2016). Student perspective on using a virtual radiography simulation. Radiography,

22(3), 217-222. doi:10.1016/j.radi.2016.02.004

Shiner, N. (2019). Can simulation impact on first year diagnostic radiography students' emotional preparedness to encounter open wounds on their first clinical placement: A pilot study.

Radiography (London, England. 1995), 25(4), 294-300. doi:10.1016/j.radi.2019.04.009

Strålskyddsmyndigheten. (2017). Berättigande och optimering. Retrieved 2020-10-28 from https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/stralning-i-varden/berattigande-och-optimering/

Suncksen, M., Bendig, H., Teistler, M., Wagner, M., Bott, O. J., & Dresing, K.Gamification and virtual reality for teaching mobile x-ray imaging. Paper presented at the 1-7.

doi:10.1109/SeGAH.2018.8401364 Retrieved from https://ieeexplore.ieee.org/document/8401364

Virtual RadiographyTM. (2008). Shaderware 2.1 Retrieved 2020-10-08 from www.shaderware.com.

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. In M. Henricson (Ed.), Vetenskaplig teori och metod (pp. 492-493) Studentlitteratur AB.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad Retrieved 2020-10-15 from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7854

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Litteratursökning. Evidensbaserad omvårdnad,

en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3:2 ed., pp. 67-91). Lund: Studentlitteratur

19

Bilaga 1

Granskningsprotokoll för kvalitativa studier

Beskrivning av studien, t ex. metodval………..

Finns det ett tydligt syfte? Ja Nej Vet ej Patientkarakteristiska Antal………..

Ålder……….. Man/Kvinna………..

Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej

Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej Urval

- Relevant Ja Nej Vet ej

- Strategiskt Ja Nej Vet ej

Metod för

- urvalsförfarande tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

- datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

- analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

Giltighet

- Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej

- Råder datamättnad? (om tillämpligt) Ja Nej Vet ej

- Råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej

Kommunicerbarhet

- Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej

- Redovisas resultatet i förhållande

till en teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej Genereras teori? Ja Nej Vet ej

Huvudfynd

Vilket/n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?

……… ……….. ……… ……… ……… ……… ……… ………. ……… ………..

Sammanfattande bedömning av kvalitet

Hög Medel Låg Kommentar ……… ………. ……… ………. ……… ………. Granskare sign: ………

21

Bilaga 2

Granskningsprotokoll för kvantitativa studier Beskrivning av studien

Forskningsmetod RCT CCT (ej randomiserad)

Multicenter, antal center……… Kontrollgrupp/er……….

Patientkarakteristiska Antal……….

Ålder……….. Man/Kvinna………

Kriterier för inkludering/exkludering

Adekvat inkludering/exklusion Ja Nej

Intervention……… ………... ………

Vad avsåg studien att studera?

Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått……….. ………

Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej Representativt urval? Ja Nej

Randomiseringsförfarandet beskrivet? Ja Nej Vet ej Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej Vet ej

Analyserande i den grupp som de randomiserades till? Ja Nej Vet ej

Blindning av patienter? Ja Nej Vet ej Blindning av vårdare? Ja Nej Vet ej Blindning av forskare? Ja Nej Vet ej

Bortfall

Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej Bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej

Adekvat statistisk metod? Ja Nej Etiskt resonemang? Ja Nej

Hur tillförlitligt är resultatet?

Är instrumenten valida? Ja Nej Är instrumenten reliabla? Ja Nej Är resultatet generaliserbart? Ja Nej

Huvudfynd ( hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT, konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning)

……….. ……….. ……….. Sammanfattande bedömning av kvalitet

Hög Medel Låg Kommentar

………. ……….