_____________________________________________________
Religionsvetenskap 61-90 hp
_____________________________________________________
DEN NYEVANGELISKA VÄCKELSEN
En kvalitativ studie av svensk mission i Öst- och Centralafrika
under 1800-talet
Jakob Klingstedt
C-uppsats, Religionsvetenskap 7.5 hp Handledare: Roland Hallgren Vårterminen 2009 Examinator: Daniel Alvunger Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen
HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art: C-uppsats, 7.5 hp
Lärarprogrammet Religionsvetenskap 61-90 hp
Titel: Den nyevangeliska väckelsen:
En kvalitativ studie av svensk mission I Öst- och Centralafrika under 1800-talet
Författare: Jakob Klingstedt
Handledare: Roland Hallgren
Examinator: Daniel Alvunger
ABSTRACT
Uppsatsen har huvudsakligen undersökt vad den svenska missionen i Öst- och Centralafrika, mellan ca 1800-1900 har fått för konsekvenser för de länder där missioneringen pågick, samt hur den kan ha format de samfund som bedrev missionen från Sverige. Syftet var att utröna vad missionens uppdrag egentligen gick ut på och hur den bedrevs. En litteraturstudie har genomförts för att ge en överskådlig sammanfattning av den svenska missionen. I uppsatsen har presenterats vilka motiv som ligger bakom missionering. Både teologiska, men även etiska och moraliska motiv. Studien har behandlat de tre stora missionerande organisationerna under den nyevangeliska eran, svenska kyrkan, evangeliska fosterlandsstiftelsen och missionsförbundet. Resultaten visar att de etiska och moraliska motiven kan ses som en vidareutveckling och konkretisering av de teologiska motiven. Missionen har lett till att det afrikanska samhället har förändrats. Bland annat har infrastruktur och styrelseskick förändrats. Den afrikanska kulturen har ibland varit hårt ansatt av de missionerande styrkorna. I vissa fall har dock en integrering mellan västerländsk och afrikansk kultur inträffat.
INNEHÅLL SIDA
INTRODUKTION 4
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 6
METOD 7 Vetenskapsteoretisk grund 7 Litteratur 8 STUDIEN 9 Varför missionera? 9 Teologiska förklaringar 10
Etiska och moraliska motiv 11
Svensk evangelisation i Afrika 13
Svenska kyrkan 13
Evangeliska fosterlandsstiftelsen 14
Svenska missionsförbundet 15
Det Afrikanska perspektivet 16
Missionens samhällspåverkan 17
Kultur och religion 18
SAMMANFATTNING AV STUDIEN 19
DISKUSSION 21
INTRODUKTION
Kristen mission har allt sedan den katolska missionären, tillika munken, Ansgars första möte med de asatroende nordborna under tidigt 830-tal, varit en del av den svenska historien. Ansgars ankomst ledde så småningom till att hela det svenska riket kristnades i en lång process under kommande århundraden1. Efter rikets kristnande kunde de första organiserade svenska, kristna missionsresorna snabbt skönjas. Dessa resor var inte missionsresor i vanlig bemärkelse utan snarare korståg, vars mål var att med kungligt stöd kristna Baltikum. Dessa korståg startade ca 1150 och återupprepades ytterligare några gånger under det närmaste seklet2.
Med början för snart tvåtusen år sedan, ända sedan den ursprungliga kyrkans dagar – fram till år 1054 e.Kr då den officiella splittringen mellan Rom och Konstantinopel ägde rum3 – har missionering varit en central del av kyrkan. För att till fullo förstå detta måsta man ha bakgrunden från Bibeln:
”De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: - Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett
er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”4
Ovanstående citat har från 1800-talet och framåt benämnts ”missionsbefallningen”. Den har spelat och spelar fortfarande en betydande roll i den traditionella synen på kristen mission. I ett historiskt perspektiv har det i princip betraktats som en plikt att gå ut och sprida det kristna budskapet5.
1 Harrison, s.39 2 Harrison, s.146 och s.238 3 Olivestam m fl, s.11 4 Matt, 28:16-20, Bibel 2000 5 Bexell, s.340
I många samfund är det så även i dags dato. Dock skiljer sig synen vad gäller missionsplikten mellan dagens olika samfund.
För att förstå skillnader i missioneringen inom olika samfund i Sverige, måste man först förstå varför det har kommit att bli en sådan mångfald och ett sådant stort urval av trosuppfattningar i dagens svenska samhälle. I takt med de sociala omvälvningar och alla de - ismer som kom att ligga i fokus under de senaste två århundradena, har även kyrkan kommit att genomgå en radikal förändring på flera plan. Nämnas kan exempelvis de så kallade dissenterlagarna som stiftades mellan 1860 och 1873. De gav gemene man rätten att lämna Svenska kyrkan mot att gå med i ett av staten godkänt samfund6. Vidare kan nämnas lagen om religionsfrihet som kom 19517. De demokratiska valmöjligheterna har alltså ökat dramatiskt och bidragit till att nya samfund och nya trosuppfattningar har bildats.
Om man kopplar detta till mission så kan man säga att just missionen har varit en starkt bidragande faktor till nya samfunds bildande under den nyevangeliska eran i Sverige. Med andra ord bildades många samfund med huvuduppgift att missionera. Ibland var det till och med så att man inte var nöjd med det traditionella sättet på vilket missioneringen skötts innan. Det fanns en vilja att förändra och påverka.
Detta var en ”modefluga” som ingalunda var okänd i Europa sedan tidigare. I själva verket kom denna våg av nyevangelism förhållandevis sent till Sverige, men när den väl slog till var det med stor kraft, som kyrkoherden i Kristdala församling,
Charodotes Meurling(1847-1923) , skrev8.
Den nyevangelistiska väckelsen kom att göra att mission bedrevs mer aktivt på alla plan. Exempelvis skickades många missionärer, från diverse nybildade och redan existerande samfund, ut på missionsresor. Expeditioner av det här slaget kunde komma från alla europeiska länder. De svenska expeditionerna är dock särskilt
6 Bexell, s.96 7 Olivestam m fl, s.145 8 Bexell, s.157
intressanta då de inte hade något imperialistiskt intresse i motsats till exempelvis de brittiska expeditionerna.
Det är just dessa nyevangeliska samfund, tillsammans med den traditionella svenska kyrkans syn och metoder på mission som kommer att tas upp i denna uppsats. Sociala biverkningar och relevanta religionshistoriska fakta som uppkommit av samfundens olika syner och metoder kommer även de att skildras.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Den frågeställningen som ämnas besvaras, grundar sig i en tanke att utvärdera den svenska missionen i Öst- och Centralafrika. Den breda frågeställningen leder till en mångfacetterad uppsats, innehållande bland annat religionshistoriska, religionssociologiska, teologiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. Syftet är emellertid att försöka gå de större svenska, nyevangeliska samfunden närmare för att öka och underlätta förståelsen för den svenska missionen under den nyevangeliska tiden. Denna inföll i Sverige främst under 1800-talets senare hälft. Undersökningen är begränsad till en litteraturstudie.
1.) Vad var syftet med missioneringen, både i Sverige och i det land där missionen pågick?
2.) Hur gick de olika samfunden till väga för att sprida sitt budskap?
3.) Vilka konsekvenser fick missioneringen i Afrika för exempelvis samhällets utveckling samt de redan existerande trosuppfattningar som fanns?
METOD
Nedan följer en redovisning av den vetenskapliga metod jag har valt att utforma uppsatsen utifrån.
Vetenskapsteoretisk grund
I uppsatsens titel går att utläsa att studien är av kvalitativ ansats. Att den är kvalitativ innebär att den är tolkande9. I det här fallet tolkas facklitteratur inom områdena religionshistoria och missionsteologi, ur ett hermeneutiskt perspektiv. Det hermeneutiska arbetssättet utgår främst från tolkning och förståelse, snarare än analys och förklaring10. Hermeneutiken förespråkar dialog, mening och förståelse. I föreliggande uppsats är syftet att skapa förståelse för hur missionering gick till ur ett svenskt perspektiv, vilket motiverar vald metod. Den dialog som är utmärkande i föreliggande uppsats är den mellan olika svenska, nyevangeliska samfund. Dialogen visar på deras skillnader i missionsteologi, men även tillvägagångssätt när det gäller praktiska moment i missioneringen. Vidare kan nämnas dialogen mellan afrikaner och missionärer, där uppsatsen beskriver hur de olika parterna bemötte och såg på varandra.
För att upprätthålla en röd tråd i uppsatsen, har en uppdelning i en rent empirisk faktadel och en ren resultatdel undvikits. Istället skrivs löpande slutsatser in i studiedelen. Dessa framgår tydligare i en kortare analys- och diskussionsdel. Uppsatsens studiedel kan därvid ses som en integrering mellan en resultatdel och en källrefererande del. Av vikt är dock att tydligt markera vad som är författarens egna slutsatser i uppsatsen för att läsaren ska kunna veta vad författaren säger och vad som är empiriska fakta11. Författaren till föreliggande uppsats har strävat efter att vara tydlig i de slutsatser som dras, vilka har sin grund ur ett induktivt empiristiskt perspektiv. Induktiv empirism innebär att studera omvärlden och att analysera redan existerande fakta12. Målet med detta är inte alltid att utröna helt nya fakta, till 9 Florén m fl. s.55 10 Florén m fl. s.141 11 Florén m fl. s.117 12 Florén m fl. s.49
skillnad mot deduktiv rationalism, som av många anses vara motsatsen. Den metoden lämpar sig dock inte i detta sammanhang, utan snarare i mer logiska sammanhang som matematik, där det är lättare att med hjälp av exempelvis en formel göra nya framsteg inom området. Svårigheten med att studera sin omvärld och redan existerande fakta är att välja ut de fakta som passar i sammanhanget och att man inte har en felaktig bild av omvärlden.
Litteratur
Den litteratur som fungerar som källa i uppsatsen är vald efter kriterier som utgivningsår, författarens bakgrund samt den relevans den visar när det gäller att besvara frågeställningen ovan. Den litteratur som valts inom området religionshistoria är vedertagen facklitteratur. De missionsteologiska skrifter som förekommer i uppsatsen är ofta tagna direkt från de olika samfund vars teologi ska skildras. Uppsatsen innehåller även i viss mån källor från kvantitativa skrifter. Dessa beskriver bland annat transportutvecklingen i Östafrika. Litteraturens källor och bredd bör anses vara nödvändig för att besvara frågeställningen som sammanfattningsvis innefattar samhällsvetenskapliga frågor, teologi och religionshistoria.
STUDIEN
Varför mission?
Vad är egentligen syftet med mission? Detta har länge varit en omdiskuterad fråga. Svaret skiljer sig beroende på vem som tillfrågas. Bara för att en organisation eller en individ har ett tydligt svar på dessa frågor, är det ingen garanti för att alla skulle vara lika tydliga. Kan det till och med vara så att viss missionerande verksamhet har gått från att ursprungligen ha haft ett uttalat syfte, men sedermera utvecklats mot att skötas mer slentrianmässigt? Man kanske tar för givet att man vet varför man missionera? Andrew Kirk menar att syftet med missionen är detsamma nu som tidigare och under den nyevangeliska eran. Däremot kommer det att krävas nya metoder för att möta framtidens behov.13
Genom senare delen av 1800-talets Europa och Sverige gick det en våg av kristen väckelse. Denna tid brukar kallas den nyevangeliska tiden. Denna våg nådde Sverige relativt snabbt jämfört med vad nyheter gjort under föregående århundraden. Anledningen var troligen att den nya tekniken, med järnvägsbyggen och ångkraften i spetsen gjorde att kommunikationer med utlandet underlättats dramatiskt14. Till en början var denna väckelse gemensam för hela riket, men det kunde snabbt skönjas att en förändring var under antågande gällande den svenska kyrkliga gemenskapen15. Allt eftersom religionslagar skrevs om och samhället omdanades, så bildades nya samfund. Den kyrkliga förändringen kan ses som ett resultat av de ekonomisk-sociala förändringar som skedde under samma tid. Den nya individualismen som spred sig under 1800-talet, tillsammans med viljan att tolka Bibeln, kan ha varit ett resultat av Liberalismens ideal att människan skulle ha ett fritt val16. Detta gillades inte av den auktoritära och traditionella kyrka/statkoalitionen. Staten var dock så småningom, oundvikligen, tvungen att släppa greppet om religionen på grund av de starka liberala åsikter som växte sig allt starkare i samhället.
13 Kirk, s.248 14 Bexell, s.38 15 Bexell, s.38 16 Olivestam m fl, s.167
Vad har då allt detta för betydelse för hur de olika samfunden bedriver mission? Jo, det är först när dessa samfund bildas som det börjar drivas mission av större skala från svenskt håll. Det är därför viktigt att veta dessa samfunds bakgrund och ståndpunkter för att förstå sammanhanget.
Nedan kommer några av de vanligaste nyevangeliska samfunden samt svenska kyrkans syn på mission, såväl teologiskt som organisatoriskt att redovisas. Vidare kommer individuella strömningar under ovan nämnda tid att beskrivas.
Teologiska förklaringar
Enligt Svenska kyrkan är mission viktigt ur flera aspekter. Ann Aldén beskriver missionen som en del av kyrkans självförståelse. Evangeliet tillhör alla och måste därför spridas17. Synen på mission i Svenska kyrkan är alltså att det är en naturlig del av verksamheten. Svenska kyrkan menar att det är viktigt att människan åberopar tradition i vissa sammanhang, för att skapa sig levnadsmönster och riktning i livet. Samtidigt ses det som viktigt att leva i sin nutid och vara flexibel.
”Avklädd, i det närmaste naken, står kyrkan mitt i samtiden och kan inte åberopa någon annan auktoritet än den som i förtroende räcks henne.”18
Missionärer är något som den Svenska kyrkan regelbundet har sänt ut i världen genom historien. Dock anses det inte vara en uppgift som skall delegeras, utan församlingen skall som helhet se det som sitt arv och uppdrag att alltid sprida budskapet. Organisatoriskt har det dock underlättat att sända ut missionärer snarare än att ge var och en i församlingen ansvaret för spridandet av budskapet. Denna breda tolkning är det som kyrkan oftast stått för, och detta kan ha sin bakgrund i Svenska kyrkans traditionella roll som folkkyrka. Ett kollektivt engagemang har varit viktigt, där alla medlemmar förväntas bidra. I dåtidens kyrka ansågs det vara en medborlig plikt att följa kyrkans rekommendationer. Idag använder kyrkan mer
17
Aldén, s.43 18
liberala metoder19. Roten går att finna i Bibeln, och Johannesevangeliet, där det står att Jesus är sänd av Gud och att lärjungarna är sända av Jesus20. Snävare tolkningar finns även från Svenska kyrkan som innefattar mer individuella mål.
De större frikyrkliga samfund som kom att bildas under den nyevangeliska väckelsen hade inte en helt olik teologisk förklaring till mission. Dock skiljde den sig på ett par punkter. En av missionsförbundets största anledningar till bildande var visionen om att sprida Guds ord till världen21. De ville sprida evangeliet, Guds glädjebudskap. Målet var att samla alla Guds barn till en tro och på så sätt ge dem frälsning22.
Under senare år har många av de skillnader som funnits mellan exempelvis Svenska kyrkan och Svenska missionsförbundet23 suddats ut på de flesta plan. Detta gäller även de konfessionella skillnaderna till viss del24. Detta kan ses som ett led i att Svenska kyrkan gått mot en liberalisering. Missionsförbundet lade redan från början en stor vikt vid den egna tolkningen av Bibeln. Motiven till mission kan då ha varit av helt olik natur. De ovan tagna exemplen på teologiska motiv är endast några få i den ursprungliga mängden. Den observante läsaren kan troligen märka att
skillnaderna i sig inte är alltför stora mellan de olika kyrkorna. Evangeliska
fosterlandsstiftelsens tolkningar är likställda med Svenska kyrkans, då samfundet är en gren av den förra. De vill vara den lilla kyrkan i den stora25.
Etiska och moraliska motiv
När Andrew Kirk skriver om missionsteologi menar han att några av dess uppgifter är att ge de fattiga liv och att göra verklighetsanalyser26. Slutsatsen att de etiska och moraliska motiven grundar sig i teologin blir då inte alltför djärv. Man skulle kunna säga att dessa motiv är den del av teologin som folk i allmänhet kan ta till sig relativt lätt. De etiska och moraliska motiven har ofta en mer direkt verklighetsförankring än 19 Olivestam m fl, s.205 20 Joh 17:18, Bibel 2000 21 www.missionskyrkan.se/Svenska-Missionskyrkan/Missionskyrkan/Historik/Vackelsetid, 15/5-2009 22
1.a Kor 15:1-6, Bibel 2000 23
Numera Svenska missionskyrkan 24 Olivestam m fl. s206 25 Kjellberg, s.273 26 Kirk, s.21
de bibliska, teologiska, förklaringarna. Även om de etiska och moraliska aspekterna kanske faller inom den teologiska ramen, är det ändå viktigt att särskilja dem gentemot de bibliska förklaringar som de har sin rot i. Kirk beskriver detta som Guds bok och livets bok27. Slutsatsen blir att de teologiska motiven är de motiv Gud har skapat. De etiska och moraliska motiven är de motiv vi människor har skapat för att förstå Guds mening. Vi människor tar och plockar isär Hans motiv i mindre motiv, för att förstå dem.
Tidigare har förklarats att individualismen hade fått fäste i Sverige under den nyevangeliska väckelsens tid28. Denna individualism gjorde att folk började tänka själva. På så sätt fick människor egna motiv till att missionera. ”Den stackars hedniska kvinnan” kan tas som ett typexempel på dessa verklighetsbaserade motiv29, där det fanns en vilja att stärka den afrikanska kvinnans roll i samhället. Det var inte etiskt acceptabelt för kvinnan att vara så förtryckt som den afrikanska kvinna var. Något som kanske förbisågs i sammanhanget var att det finns olika etiska sanningar beroende på varifrån man kommer och vad man har för bakgrund30. De olika samfunden utnyttjade i alla fall detta, och liknande motiv, för att få folk att skänka pengar till sin verksamhet.
De personliga motiv som fanns runt om i Sverige grundar sig allt som oftast i mänskliga rättigheter, demokrati, världsfred eller välfärd. Konkreta ting som kan förstås.
Dessa ting är på många sätt synonyma med många bibeltexter. Ett exempel är Jakobsbrevet och dess texter om människors lika värde31. Återigen ser man att de etiska och moraliska motiven bottnar i de teologiska. Användande av dessa konkretiserar budskapet på ett helt annat sätt än att säga till någon: ”Läs Bibeln så förstår du”. 27 Kirk, s.23 28 Se s.9 Varför mission? 29 Bexell, s.346 30 Peterson m fl, s. 271 31 Bibel 2000, Jak 2:1-13
Svensk evangelisation i Afrika
Enligt Karin Sarja fanns det tre organisationer som dominerade den svenska missionsverksamheten under den nyevangeliska väckelsen32. Dessa tre var Svenska kyrkans mission, Evangeliska fosterlandstiftelsen (EFS) samt Svenska missionsförbundet. Dessa tre samfund kom att, till viss del, ha skilda syften med sin mission. De delade, ofta, även upp missionen mellan sig rent geografiskt. Nedan kommer en kort redovisning av vad de olika samfunden har tillfört den afrikanska kontinenten, när det gäller att sprida det kristna budskapet genom direkt mission.
Svenska kyrkan
Svenska kyrkans väg till mission i Afrika var lång och krokig. En av anledningarna till detta var att kyrkan var knuten till staten. Dess struktur, i vilken missionen var en del, var offentligrättsligt reglerad33. Detta gjorde det ytterst svårt för kyrkan att bedriva mission ur ett demokratiskt perspektiv. Alla inblandade kunde ju omöjligt bli nöjda. Efter diverse kyrkomöten från 1800-talets mitt och framåt kom man dock fram till att svenska kyrkan skulle starta en missionsverksamhet. Denna missionsverksamhet skulle, som tidigare nämnts, genomsyra hela organisationen, med början i församlingen. En kommitté tillsattes för att bereda väg för den planerade missionsverksamheten34.
Kommittén kom 1870 fram till en lösning för att blidka både missionsvänner och staten. Eftersom kyrkan var offentligrättsligt reglerad fick staten inte skjuta in pengar till dylika ändamål. Istället samlade kyrkan in pengar från församlingen vid särskilda Gudstjänster35. Dessa speciella Gudstjänster var ett led i det pedagogiska försöket att få folk att förstå svenska kyrkans intentioner och stödja projektet. Det var så att de flesta svenskar stödde missionsverksamhet genom fristående samfund. Detta ville
32 Bexell, s.347 33 Bexell, s.142 34 Bexell, s.143 35 Bexell, s.146
svenska kyrkan ändra på. En stor profil i detta projekt var, den senare biskopen i Kalmar, William Tottie36.
I och med bildandet av Svenska kyrkans mission 1874 fanns nu en plattform för att kyrkan skulle ta sig ned till Afrika37. Det som skulle göras, förutom att sprida det kristna budskapet och starta församlingar, bestämdes av vad de enskilda kyrkorna i Sverige efterfrågade. I Afrika bidrog man bland annat till med sjukvård och skolundervisning. Kyrkan arbetade även aktivt för att motverka fattigdom och hunger38. Mission från Svenska kyrkan hölls till att börja med uteslutande i Sydafrika och Zululand39, men med åren gick man mot att även missionera i Östafrika, med särskild inriktning på länder som Etiopien, Tanzania och Moscambique40.
Evangeliska fosterlandsstiftelsen
Evangeliska fosterlandsstiftelsen, eller EFS, bildades 1856 med initiativ av H J Lundborg41. Denna stiftelse har på många sätt en intressant historia. Dess grundande skedde från början av samma anledningar som andra nyevangeliska samfund. Skillnaden mellan andra nyevangeliska samfund och EFS har varit och är dock att, medan de andra samfunden bröt sig ur, fortsatte EFS att vara en del av Svenska kyrkan.
De kom på så sätt att inneha en ställning mittemellan folkkyrkan och de nyevangeliska frikyrkor som bildades42. En slutsats som kan dras av detta är att EFS var ett lämpligt alternativ för de människor som ville vara med i Svenska kyrkan, men ägna sig åt de mer nyevangeliska kallen, såsom mission och personlig tro.
36 Bexell, s.147 37 Olivestam m fl. s.153 38 Olivestam m fl. s.153 39 Bexell, s.150 40 www.svenskakyrkan.se /default.aspx?di=37629&ptid=0, 20/5-2009 41 Kjellberg, s.200 42 Olivestam m fl. s215
Alldeles säkert gagnade detta Svenska kyrkan på flera sätt. Splittringen mellan folk och frikyrka blev kanske inte så stor som den hade kunnat bli. Folk fann att de kunde bli tillfredsställda inom sin ursprungliga kyrka.
EFS hade från början en organisation som följde Svenska kyrkans stiftsdelning, men utvecklades med åren mot en egen organisationsform43. Med tanke på att EFS bildades som en nyevangelisk organisation och med de syften som medföljde en sådan, startade de sin missionsverksamhet ca 10-15 år före svenska kyrkan44.
Från början bedrev EFS denna verksamhet genom att samla in pengar till utländska lutherska samfund, som redan missionerade. I och med denna vana att samla in pengar, samt ett noggrant sonderande av de redan existerande missionsverksamheterna i Afrika, beslöts 1866 att starta en egen mission i Östafrika45. Denna missionsverksamhet blev svårare att etablera än vad man först trott. Under de fyra efterkommande decennierna sändes flera expeditioner ut, men samtliga misslyckades med att nå sitt mål. Hindren bestod bland annat av sjukdomar, rövare och krig46. När den första expeditionen på allvar nådde sitt mål, 1904, arbetade stiftelsen främst med att etablera missionsstationer och att bygga kyrkor. I Tanzania var slavhandeln ett stort problem i slutet på 1800-talet. EFS tog emot friköpta slavar och satte dem i skola och hjälpte dem även på andra sätt47.
Svenska missionsförbundet
Evangeliska fosterlandsstiftelsen är roten till Svenska missionsförbundet. Efter att EFS hade bildats, uppkom ganska snart spänningar inom dess organisation, som främst var framkallade av konfessionella orsaker. Inom organisationen rådde olika syn på hur långt den personliga tron skulle få råda. Nattvarden var också ett hett diskussionsämne. Vissa menade att det skulle vara en procedur endast för de som
43 Olivestam m fl. s.216 44 Bexell, s.151 45 Bexell, s.151 46 Bexell, s.151 47 www.efs.nu/portal/page?_pageid=53,894347&_dad=portal&_schema=PORTAL, 17/5-2009
visste i sina hjärtan att de var omvända48. En av de mest drivande vad gäller dessa meningsskiljaktigheter var P. P. Waldenström (1838-1917)49. Det var just hans utdelande av nattvarden i ett vanligt missionshus som kom att starta hela processen, som i slutändan innebar att missionsförbundets bildades 187850. Han fick för detta en varning av svenska kyrkans domkapitel, vilket ledde till att nyevangelisterna fick ta ställning. De senare valde en annan väg än svenska kyrkan och EFS. Under den nyevangeliska tiden ansågs, med all säkerhet, att missionsförbundets medlemmar var mer radikala än exempelvis EFS medlemmar, som i alla fall hade samma konfessionella syn som svenska kyrkan.
En av huvudpelarna i missionsförbundets bildande var mission och detta har allt sedan bildandet funnits på deras program. De byggde bland annat kyrkor och bildade församlingar i Afrika51. Det område som kom att utgöra huvudområde på den afrikanska kontinenten för missionsförbundet var Centralafrika med Kongo och dåvarande Zaire i spetsen52. Förutom de vanliga filantropiska uppgifterna såsom fattigdomens bekämpande och skolundervisning, så gick en stor del av missionen ut på att sprida det kristna budskapet. Detta gjordes genom bibelöversättningar till de lokala språken. En vilja var att kongoleserna själva skulle få möjligheten att läsa och tolka Den heliga skriften. Karl Edvard Lama (1867-1944) var en av de missionärer som ägnade stora delar av sitt liv åt detta ändamål53.
Det Afrikanska perspektivet
Det är ur flera aspekter intressant att se hur det afrikanska samhället påverkades och kanske fortfarande påverkas av missionsverksamhet. Hur har samhället utvecklats när det gäller struktur, styrelsesätt och kommunikationer? Det var ju inte bara samhället som påverkades, utan även den afrikanska kulturen med religion och vardagsliv som huvudingredienser. Kan hända finns det ett eller flera samband 48 Olivestam m fl. s.205 49 Kjellberg s.270 50 Olivestam m fl, s.206 51 Olivestam m fl, s.213 52 Bexell, s.152 53 Bexell, s.347
mellan hur människors vardagsliv ändrades samt hur samhällsstrukturen utvecklades?
Missionens samhällspåverkan
Det afrikanska samhället var vid 1800-talets början helt olikt det europeiska. I och med missioneringsexpeditioners ankomst och syfte, var en förändring i det närmaste oundviklig. Den svenska missionsverksamheten var, precis som alla andra, beroende av transport för att kunna sprida sitt budskap. Detta kom att göra att missioneringen var en av de direkta anledningarna till att infrastrukturen i Afrika förbättrades radikalt från den nyevangeliska tiden och framåt54. Vägnätet byggdes ut samtidigt som det grävdes kanaler, för att underlätta transporter till sjöss. Det fanns till och med så kallade missionsbåtar55 Ett konkret exempel på missionens betydelse för infrastrukturen och tvärtom, är att de missionsstationer som inte låg där järnvägen byggdes snabbt lades ned. Detta resulterade i att det blev ett prestigekrig mellan missionärerna, och att de försökte påverka var järnvägarna skulle byggas56. De slutsatser som kan dras är att man från början var bunden att följa geografiska lägen och resursåtgång, vid val av verksamhetens lokalisering. I takt med förbättrade kommunikationer behövde inte längre hänsyn tas till liknande faktorer i samma utsträckning.
I sin avhandling om svensk mission skriver Lars Berge att Svenska kyrkan i Sydafrika under en period fick ta ställning till strider mellan den europeiska kolonialismen och det traditionella afrikanska samhället57. Dessa ställningstaganden skall ha skett individuellt vid varje missionsstation. Det kunde därför vara så att ett samfund ibland stödde olika sidor. Slutsatsen av detta blir att missionärernas påverkan på samhällsstrukturen var oundviklig. Efter ett tag var man en del av det samhälle man verkade i. Det kan även vara svårt att säga exakt vilket ställningstagande missionärer hade i specifika frågor. Det skilde sig med största 54 Yrlid, s.198 55 Yrlid, s.157 56 Yrlid, s.199 57 Berge , Abstract
sannolikhet åt. Statsskicket i de olika länder där mission bedrevs påverkades av kolonialism snarare än av missionsverksamhet. Det vill säga, om man inte räknar missionsverksamheten som en integrerad del av den europeiska kolonialismen. Det svenska koloniala strävandet i Afrika var under tiden dock obefintligt58, varför kopplingar därtill är irrelevanta i sammanhanget.
Några av missionsverksamhetens mer filantropiska mål var att starta upp ett fungerande skolsystem och en fungerande sjukvård. Dessa båda mål är några av de mer konkreta påverkansfaktorer den svenska missioneringen gjorde på det afrikanska samhället. I samband med infrastrukturens utbyggnad, sjukvårdens förbättring och skolans utbredning, förbättrades även den tekniska standarden. Européer förde med sig böcker, skriftspråk, ångmaskiner och revolutionerande jordbruksmetoder.
Kultur och religion
Införandet av västerländska attribut kom att bli en del av missioneringens försök att ändra på afrikanernas kultur och tradition59. Afrikanernas sätt att leva ansågs vara ociviliserat, och västerlänningarna gjorde dem på så sätt en tjänst då de tvingade dem att efterhärma de västerländska idealen. Detta kunde ta sig uttryck i att de svenska missionärerna visade lokalbefolkningen hur de skulle bygga hus på svenskt vis, eller hur människor klädde sig i Sverige. Detta var inte alltid uppskattat av afrikanerna. Enligt Karin Sarja kom de svenska missionärerna i konflikt med afrikaner i Zululand. Konflikten skall ha handlat om polygami, rätten att ha flera hustrur. Precis som i Sverige, under 1600-1700-talet missionsresor i Sameland, sågs de afrikanska trummorna på med skepsis. De ansågs vara ”hedniska” redskap, som inte fyllde någon funktion i varken de kristna eller västerländska idealen60.
Samhällena på den afrikanska kontinenten hade andra religiösa trosuppfattningar innan de kristna missionärerna kom. Vanligt var att den religiösa tillhörigheten man 58 Bexell, s.349 59 Bexell, s.349 60 Bexell, s.349
hade, även speglade stamtillhörigheten61. Det religiösa tillståndet hos en stam präglade hela dess samhällstruktur och styrelsesätt. Det fanns en uppsjö av olika religioner, som alla hade sina speciella riter och hierarkier. Dessa olika religioner hade, redan innan de kristna missionärernas ankomst, upplevt påtryckningar från en stor, främmande, monoteistisk religion. Denna religion var Islam. Den islamiska missioneringen, till motsats mot den kristna som uppkom i samband med kolonialismen, skedde främst i samband med handelsresor och var inte påtvingad. Folk övergick frivilligt till den Islam. Det var dock långt ifrån alla som övergick till någon av ovanstående religioner. De kristna missioneringarna brukar ofta anklagas för att inte ha tagit någon hänsyn till de redan existerande trosuppfattningarna62, men i en del fall uppkom dock någon form av ”kompromiss” mellan nya, kristna och gamla, afrikanska trosuppfattningar och kulturella skillnader.
En slutsats som går att dra är att det, som afrikan, kan ha varit svårt att konvertera till en helt ny religion. Särskilt en religion som inte var flexibel när det gäller människors kulturella skillnader. Lokala missionärer i Afrika vann med största sannolikhet fördelar om de tillät stamfolken att ha kvar vissa kulturella särdrag och yttringar. Detta gjorde övergången lättare, då de afrikanska stammarna inte behövde ändra på hela sin samhällsstruktur63. På så sätt blev afrikanens nya religion en blandreligion, eller en blandning av kulturer om man så vill.
SAMMANFATTNING AV STUDIEN
Vad mission egentligen är har länge varit en omdiskuterad fråga. Andrew Kirk skriver att syftet med mission förblir detsamma genom tiderna, men att metoden måste ändra och anpassa sig efter sin samtid64. Ann Aldén, präst i Svenska kyrkan, är inne på samma spår när hon skriver att kyrkan står mitt i sin samtid och inte har någon annan auktoritet än den som räcks åt kyrkan65.
61 Kitima, s.67 62 Dalmalm, s.88 63 Se fotnot 63 64 Kirk, s.248 65 Aldén, s.44
Missionsteologi kan sammanfattas som de motiv till mission, som kan hittas i bibeltexter. Ett exempel kan vara att det står att evangeliet tillhör alla och envar och att det därför måste spridas66.
De skillnader som fanns mellan olika samfund under den nyevangeliska tiden, var oftast inte stora rent missionsteologiskt. Istället var det så att de etiska och moraliska motiven skilde dem åt. Dessa etiska och moraliska motiv hade sin rot i de många samhällsförändringar som skedde under den nyevangeliska tiden. Liberalismens idé om att människan skulle tänka mer individualistiskt var bara en av dessa förändringar67. Man kan även, som Andrew Kirk skriver, se de etiska och moraliska motiven som en vidareutveckling av de missionsteologiska motiven68.
Enligt Karin Sarja fanns det tre stora organisationer som dominerade svensk missionsverksamhet under den nyevangeliska tiden. Dessa var Svenska kyrkan, Evangeliska fosterlandsstiftelsen och Svenska missionsförbundet69. EFS och Svenska missionsförbundet hade bildats som ett led av de nya liberala tankar som fanns i samhället. De stod för en mer personlig tro och hade därför mission högt på sin prioriteringslista. EFS var en gren av Svenska kyrkan, medan Svenska missionsförbundet var ett eget samfund70.
Mission påverkade samhällsstrukturen i Afrika på många sätt. Bland annat förbättrades infrastrukturen som ett led av missionen71. Detta gjorde i sin tur att missionärerna inte behövde ta hänsyn till var man byggde missionsstationerna, då det gick att transportera sig nästan vart som helst72.
Missionärer tvingades ofta ta ställning i konflikter mellan kolonialmakterna och de afrikanska ursprungsbefolkningarna. Dessa ställningstaganden går inte att generalisera, utan de var alla produkter av en unik missionsstation, eller missionär, 66 Aldén, s.43 67 Olivestam m fl, s.167 68 Kirk, s.21 69 Bexell, s.347 70 Olivestam m fl, s.215 71 Yrlid, s.157 72 Berge, Abstract
som tog beslut73. Vilken sida man stödde berodde på hur väl missionsstationen hade integrerat sig i det afrikanska samhället. Var man en del av samhället så var oddsen högre att man stödde de afrikanska stammarna.
Missionärernas förhållande till kultur och religion i Afrika är besläktat med ställningstaganden i konflikter. Ibland försökte missionärer att helt utrota afrikanernas ursprungliga kultur, vid sina försök att få dem att konvertera till kristendomen74. Detta var dock inte alltid fallet. I vissa fall var försöken till mission mer integrerande och flexibla75. Man lät de afrikaner, som konverterade till kristendomen, leva sitt vanliga vardagsliv. Detta ledde i sin tur till att kristendomen i många fall blandades med afrikanernas ursprungliga kultur och religion.
DISKUSSION
Varför mission? Det var en av de första frågor som ställdes i uppsatsen. Denna fråga vill kristna samfund och kyrkor gärna besvara med hjälp av sin teologi. Om nu detta stämmer, att kristna enbart missionerar för att det står i bibeln, hur kommer det sig då att missionsverksamheten först fick sitt genombrott under 1800-talet? Jag tror att detta har sin bakgrund i de samhällsfrågor och ideologier som grodde under den nyevangeliska tiden. Människor kände sig från början inte skyldiga att missionera bara för att det stod i Bibeln, eller för att kyrkan motiverade dem. Jag tror snarare att det var människors liberala och individuella tankar som påverkade kyrkan mer. Inte tvärtom. Detta är dock något man kan se genom historien. Samhället har påverkat kyrkan och kyrkan har påverkat samhället i ett sorts kretslopp. Ann Aldén är helt rätt ute när hon säger att kyrkan är beroende av sin samtid. Nu mer än någonsin tidigare. Om man så vill, kan dessa influenser av individualism och liberalism i missionsverksamheten, sammanfattas som etiska och moraliska motiv. Människor har tolkat teologin i Bibeln som att man skall vara en snäll och en god medmänniska. Detta, tror jag, utvecklades till mer konkreta mål i missioneringen, som att exempelvis motverka fattigdom. Här skulle man kunna ge Charles Glock rätt. Hans 73 Bexell, s.349 74 Kitima, s.67 75 Dalmalm, s.88
deprivationsteori sa att etisk deprivation gav mer religiösa människor. Etisk deprivation är när en människa upplever en konflikt mellan sitt eget värdesystem och samhällets76. Den konflikt som syftas på här är den mellan samhällets rådande värderingar, under och innan den nyevangeliska tiden, och den växande liberalismen som förespråkade ett mer individuellt tänkande och handlande.
De tre svenska samfund som var ledande inom svensk mission vid 1800-talets slut var som bekant Svenska kyrkan, Evangeliska fosterlandsstiftelsen och Svenska missionsförbundet. Jag liknar dessa tre närmast vid en trappa med tre steg. Svenska kyrkan var det första trappsteget. De var återhållsamma och traditionella. EFS var det andra steget. Där fick personen i fråga vara kvar som medlem i svenska kyrkan, men samtidigt ägna sig åt mer nyevangeliska metoder. Missionskyrkan, det tredje trappsteget, var de mest radikala. Att dessa tre samfund skilde sig åt så pass mycket som de gjorde, kan ha varit en anledning till missionsverksamhetens uppsving. Detta om man ser till den klassiska utbud möter efterfrågan modellen. Vid ett stort utbud, i det här fallet många samfund, så finns det fler alternativ som passar köparen, som i det här fallet är gemene man i Sverige, under 1800-talet.
När det gäller det afrikanska perspektivet, som tyvärr berörts alldeles för lite i uppsatsen på grund av platsbrist, går det att vidareutveckla ett antal frågor. En intressant, tvärvetenskaplig studie som skulle kunna genomföras är hur kolonialismen och imperialismen har påverkat missionsverksamheten. Dessa har ju i mångt och mycket kommit till den afrikanska kontinenten hand i hand.
Något som ofta åsidosatts när missionsberättelser har återgetts hemma i Sverige eller i andra länder i Europa är hur afrikanerna såg på missionsverksamheten. Från ett västerländskt perspektiv har det alltid setts som en självklarhet att de afrikanska stammarna och deras samhällen och kultur stått ”lägre” än de västerländska motsvarigheterna. Dessa åsikter var tydligt framträdande under den nyevangeliska tiden. Detta är i och för sig inget konstigt eller ovanligt. Genom historien har det alltid varit så att människor har varit rädda för det som är okänt eller ovant ens egen vardag. Människor får svårt att hantera det och det blir därför väldigt lätt att
76
nedvärdera eller fördöma det ovanliga som något dåligt eller farligt. Som nämnts i uppsatsen har många missionsexpeditioner just fått kritik för att inte respektera ursprungsbefolkningens seder och bruk. Jag kan tänka mig att de missionsexpeditioner som respekterade dessa seder och vanor rönte större framgång än de som inte gjorde detta. Man lät afrikaner behålla sina kulturella, originella vanor samtidigt som de blev officiellt kristna. Ett bra exempel på just detta skulle kunna vara de arabiska muslimernas handelsverksamhet i Östafrika. I bland annat Tanzania försökte inte de arabiska muslimerna tvångskonvertera eller ändra på afrikanernas vanor. De skötte sin handel med afrikanerna och lät folk själva välja om de ville konvertera. Detta har historiskt visat sig vara ett framgångsrikt koncept. Jag tror därför att en mer öppen dialog mellan missionär och de som ”utsätts” för missionen är ett bättre tillvägagångssätt än att tvinga folk till konvertering och att nedvärdera deras kultur.
Olika samfunds utbyte med varandra samt landsöverskridande samarbete vad gäller mission är något jag har stött på mycket i den facklitteratur jag har bearbetat under mitt uppsatsskrivande. Dessa fenomen hade varit av stort intresse att gå djupare på. Det finns flera alternativa ingångsvinklar här. Det ena skulle kunna vara att studera det nordeuropeiska eller skandinaviska samarbetet. Det var ofta så att samfund från olika länder tog hjälp av varandra när de skulle etablera missionsverksamhet i ett nytt, okänt land. Ett samfund överlät exempelvis en missionsstation till ett annat samfund. En annan ingångsvinkel är att enbart studera protestantisk eller katolsk mission, eller kanske att göra en komparativ studie dem emellan.
REFERENSLISTA
Aldén, Ann (2005) Uppdrag mission – berättelsen om en inte alltför självupptagen
kyrka. Lund: Arcus
Berge, Lars (2000) The Bambata watershed : Swedish missionarie, African
christians and an evolving Zuluchurch in rural Natal and Zululand 1902-1910.
Uppsala: Uppsala universitet.
Bexell, Oloph (2003) Sveriges kyrkohistoria – folkväckelsens och kyrkoförnyelsens
tid. Stockholm: Verbum.
Dalmalm, Åsa. (1994) Kyrkan och verkligheten – kristen tro möter afrikansk
tradition. Stockholm: Proprius förlag.
Florén, Anders & Ågren, Henrik (1998) Historiska undersökningar – grunder i
historisk teori, metod och framställningssätt. Lund: Studentlitteratur.
Furseth, Inger & Repstad, Pål. (2005) Religionssociologi – en introduktion. Malmö: Liber.
Harrison, Dick (2002). Sveriges historia – medeltiden. Stockholm: Liber.
Kirk, Andrew. (1999) Vad är mission? – En teologisk undersökning. Örebro: Libris. Kitima, Charles (2000) Church and state in Tanzania (a jurudical survey). Roma: Pantificia universita ‘Lateranense.
Kjellberg, Knut (1994) Folkväckelsen i Sverige under 1800-talet – uppkomst och
genombrott. Stockholm: Carlsson.
Olivestam, Carl & Eriksson, Mimmi (2002) Från kyrka till wellbeing – en
kyrkohandbok. Lund: Studentlitteratur.
Peterson, M, Haster, W, Reichenbach, B &Basinger, D (1991) Förnuft och religiös
tro – en introduktion till religiös filosofi. Falun: Ana Doxa
Svenska Bibelsällskapet (1999). Bibel 2000. Göteborg: Cordia
Yrlid, Joel (1994) Mission och kommunikation – den kristna missionen och
transportnätets utveckling i Belgiska Kongo/Zairë 1878-1991. Göteborg:
Göteborgs universitet.
www.missionskyrkan.se www.svenskakyrkan.se www.efs.se
