VTInotat
Nummer: T 47 Datum: 1988-12-09
Titel: CVM-studie av intrång i rekreations- och naturområde
- fallstudie Säterivägen i Mölnlycke
Författare: Stefan Grudemo
Avdelning: Trafikavdelningen
Projektnummer: 73308-9
Projektnamn: Miljöhänsyn vid väginvesteringar
Uppdragsgivare: Vägverket
Distribution: fri / nyförvärv / begränsad I
m
Statens väg- och trafikinstitut
Våg' 06/7 ha' Pa: 581 01 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436 ' Institutet Besök: Olaus Magnus väg 37, Linköping
CVM-STUDIE AV INTRÅNG I REKREATIONS- OCH NATUROMRADE
- FALLSTUDIE SÅTERIVÃGEN I MÖLNLYCKE
I N N E H A L L s F ö R T E C K N I N G
§_i_<!
SAMMANFATTNING
1. INLEDNING
BESKRIVNING AV FALLSTUDIENS OBJEKT ENKÃTUNDERSÖKNINGEN
Undersökningens genomförande
Enkätens utformning Enkätens huvudfråga RESULTAT OCH ANALYS
Redovisning av de inledande frågornas
resultat
Bostad innan vägen byggdes För eller emot vägen?
Har uppfattningen förändrats? Ser vägen, hör trafiken?
U
wa
H
Rangordning av alternativen
Redovisning av huvudfrågans resultat
b a b üåb b ub a b N N l -I l -l l -* I -' t -I
Hur öppen respektive sluten
svarsut-formning påverkar resultatet
Betalningsviljan i de olika områdena
10 10 11 15 17 18
4.2.3
BILAGOR
Betalningsviljan med avseende på olika
gruppindelningar a) b) C) d) e) f) Bostadens belägenhet
"Gamla" och "nya" invånare
Barnhushåll Män och kvinnor Bostadstyp
Ålder
KOMMENTARER OCH SLUTSATSER
21 21 22 23 24 25 26 28
SAMMANFATTNING
Det är en stor brist att miljöeffekter som intrång i
rekrea-tionsområden, förfulning av landskapsbilden, inte tillmäts
(negativa) monetära värden i Vägverkets objektsanalys.
Med hjälp av CVM (Contingent Valuation Method) skulle man
kunna avhjälpa detta. Enligt denna metod försöker man med
hjälp av hypotetiska frågor ta reda på individers betalnings-vilja för en icke marknadsförd "vara", t ex ett grönområde.
Säterivägen i Mölnlycke byggdes 1981-82 som en ny infart till
tätortens centrum för att avlasta den enda dåvarande infarten,
Allén, vilken även är genomfart. Vägen byggdes genom ett
vackert natur- och rekreationsområde, vilket gjorde att
pro-testerna mot vägen var stora. Protesterna visade att vägen
kunde vara lämplig som föremål för en CVM-undersökning.
Slumpmässigt utvalda personer i Mölnlycke tillskickades en
enkät. Huvudfrågan i denna gällde individens betalningsvilja
för att få en vägtunnel i stället för Säterivägen och på så
sätt spara miljön. Andra frågor gäller t ex
undersökningsdel-tagarens inställning till vägen och rangordning av
alterna-tiven Säterivägen, vägtunnel och upprustning av Allén, dvs de tre alternativa lösningarna av trafikproblemen.
I betalningsviljefrågan uppgav individen den ökning av
kommu-nalskatten, uttryckt i kr per år (dvs inte ökning av
skatte-satsen), han hade varit beredd att bidra med för att få
väg-tunneln i stället för vägen. 50 % av undersökningsdeltagarna
fick själva skriva ned sin betalningsvilja och 50% fick ringa in den på en förtryckt skala från 0 till 5000 kr. Medelvärdet
för den förstnämnda versionen är 371 kr och för den sistnämnda 526 kr. Utan en separering av enkätversionerna är medelvärdet 449 kr.
II
Vid en indelning av svaren i närområden och fjärrområden är
medelvärdena 581 respektive 321 kr. Det tycks alltså som om
området var, och kanske fortfarande är, ett närrekreations-område, dvs viktigast för de närmast boende.
Om undersökningsdeltagarna delas in i grupper efter olika
faktorer som kan tänkas påverka betalningsviljan visar det sig
att de som uppgav att de ser vägen och/eller hör dess trafik
har högre medelvärden än de som varken ser vägen eller hör
trafiken, de som bor i barnhushåll har något högre medelvärden
än det totala urvalet, män har högre medelvärden än kvinnor,
boende i enfamiljshus har högre medelvärden än boende i
fler-familjshus och unga personer har högre medelvärden än gamla.
Jämför man betalningsviljan mellan de som bodde i Mölnlycke innan vägen byggdes och de som inte gjorde det, visar det sig att betaljningsviljan är ungefär densamma.
En ansats till helhetsvärdering av Säterivägens miljöintrång
ger 3,6 miljoner kronor per år. Detta värde är dock högst
1. INLEDNING
Miljöeffekterna spelar en undanskymd roll i Vägverkets
objekt-analys. Endast buller, avgaser och barriäreffekter tillmäts
monetära värden. I flerårsplanen för byggandet av statliga
vägar 1984-93 och fördelningsplanen för byggandet av
statskom-munala vägar 1984-93 redovisas nästan uteslutande positiva
miljöeffekter, dvs antalet störda personer minskar. En
bidra-gande orsak till detta är att vägarna i eller nära tätorter
numera byggs främst i syfte att avlasta innerstadsgator och
bostadsområden. Ofta är det fråga om förbifarter.
Mer subjektiva och svårmätbara miljöeffekter, som t ex intrång
i rekreationsområden, förfulning av landskapsbilden etc.,
vär-deras inte. Man kan förutsätta att dessa effekter utgör en
nästan uteslutande negativ post för ovannämnda tätortsnära
objekt. För närvarande finns det ingen metod att monetärt
upp-skatta de här effekterna. Detta skapar en obalans i
lönsam-hetsmåtten, första årets avkastning eller nuvärdeskvoten,
vil-ka skulle påvervil-kas stort i negativ riktning om effekterna in-gick.
Hur skall man då gå till väga för att värdera subjektiva och svårmätbara miljöeffekter? Två olika ansatser kan utskiljas.
Den första brukar man benämna implicit market valuation (dvs
implicit marknadsvärdering). Ett exempel på denna värderings-metod är att titta på hur marknadsvärdet på fastigheter
för-ändras när en väg byggs i närområdet. Problemet kan vara att
det inte finns någon lämplig marknad, dvs inga eller alltför
få fastigheter köps och säljs. Den andra ansatsen till
värde-ring, och den vi skall behandla, benämns CVM (Contingent
marknadsvärde-ring). CVM är en metod där man med hjälp av hypotetiska frågor försöker ta reda på individers betalningsvilja för en icke
marknadsförd "vara". Man frågar således inte vad individen har
för åsikt eller attityd utan vad han hade varit beredd att betala i en viss situation.
I föreliggande undersökning är den hypotetiska varan ett grön-område och betalningsviljan uttrycker värdet att slippa en väg och dess negativa effekter genom grönområdet; helt eller
del-vis spolierad rekreationsmöjlighet, störd landskapsbild etc.
CVM ser alltså till helheten. Observera att i den betalnings-vilja en individ uppger kan en bullerstörning och/eller barri-äreffekt ingå.
2. BESKRIVNING AV FALLSTUDIENS OBJEKT
Säterivägen började byggas den 27 oktober 1981 och öppnades
för trafik den 25 maj 1982. Anläggningskostnaden var ungefär 8 miljoner kronor.
Vägen är en infart från riksväg 40 till Mölnlycke centrum.
Motivet för att bygga vägen var att man ville avlasta den enda
dåvarande infarten (tillika genomfarten) till centrum, Allén.
Första gången planerna på Säterivägen presenterades var i
mitten av 1960-talet i samband med utbyggnaden av riksväg 40
till motorväg. Redan då var man på vägverket medveten om att
det område vägen skulle gå igenom hade mycket känslig natur.
Dessutom var det viktigt som rekreationsområde för det
expan-derande Mölnlycke. Området bestod av äng och lövskog med in-slag av bl a ek, som sluttade ned mot den fågelrika Rådasjön.
Vägen skulle också störa de värdefulla kulturintressen som
fanns kring Råda Säteri, bl a skulle den kastanjeallé som
kan-tade grusvägen till säteriet skäras av.
I syfte att spara naturmiljön gjordes en skiss på en vägtunnel
under ett par bostadsområden. Tunneln skulle ersätta
Säteri-vägen och ha samma trafikfunktion som denna. Tunnelplanerna
slopades emellertid pga kostnadsskäl.
Under 1970-talet och fram till byggstarten arbetade
fält-biologerna, Centerns ungdomsförbund (CUF), Socialdemokratisk ungdom (SSU) och "Föreningen mot Säterivägen" aktivt för att
stoppa vägen. Man menade att det var oförsvarligt att dra
vä-gen vä-genom ett så vackert naturområde. I stället menade man att det var fullt möjligt att lösa trafikproblemen på Allén genom
att där bl a uppsätta bullerskydd och förse de närliggande
bostadshusen med treglasfönster. Olika namninsamlingar
namn-underskrifter för kravet att vägen inte skulle byggas. Vid ett
extra kommunfullmäktigesammantråde röstades dock vägbygget
igenom.
Den 27 oktober 1981 påbörjades alltså byggandet av
Säteri-vägen. Demonstranter lyckades förhindra fortsatt bygge i flera
dagar och regelrätta kravaller pågick mellan polis och
demon-stranter. Enligt objektiva bedömare var antalet demonstranter
1500-2000. Åtta personer anhölls. Sju av dessa åtalades och
3. ENKÃTUNDERSÖKNINGEN
3.1 Undersökningens genomförande
Undersökningen genomfördes under tiden maj-september 1988. För ' att försöka klargöra om, och i så fall hur, inställningen till
Säterivägen påverkas beroende på var bostaden är belägen i
förhållande till vägen gjordes ett stratifierat urval.
Mölnlycke delades in i olika områden. Urvart och ett av dessa
utvaldes slumpmässigt sammanlagt 260 personer fyllda minst 18
år som tillsändes en enkät.
Urvalet gjordes ur adressregistret från länsskattemyndigheten
för Göteborgs och Bohus län. Områdesindelning och antalet
ut-valda personer ur respektive område kan ses i bilaga 1a och
1b.
Efter ungefär fyra veckor var svarsfrekvensen 52%. Då
skicka-des påminnelse ut. Detta ökade svarsfrekvensen till
slutre-sultatet 68%. Den sista enkäten inkom i mitten av september
och då hade 176 av 259 personer svarat på enkäten (en person
har flyttat från den i adressregistret angivna adressen och
räknas därför inte till nettourvalet).
3.2 Enkätens utformning
Innan undersökningsdeltagaren fick svara på enkätens
huvud-fråga (individens hypotetiska betalningsvilja för att få en vägtunnel i stället för Säterivägen) ställdes några inledande
frågor, bl a rörande personens inställning till Säterivägen i
dag och hur han eller hon skulle rangordnat de tre olika
al-ternativen att lösa trafikproblemen i centrum; bygga
3.2.1 Enkätens huvudfråga
Femtio procent av undersökningsdeltagarna fick frågan om
be-talningsviljan utformad med öppen svarsutformning,
enkät-version 1, och femtio procent fick den utformad med sluten '
svarsutformning, enkätversion 2. I version 1 fick individen själv fylla i det belopp han hade varit villig att betala yt-terligare i kommunalskatt per år föratt få en vägtunnel i
stället för Säterivägen. I version 2 fick han i stället ringa
in sin betalningsvilja bland i förväg angivna belopp. Beloppen
var angivna från 0 till 5000 kr per år med intervaller på 100
kr upp till 1000 och däröver i 250 kr- intervaller. Dessutom
hade undersökningsdeltagaren själv möjlighet att fylla i ett
valfritt belopp om betalningsviljan översteg 5000 kr.
Skälet till att konstruera dessa två olika svarsutformningar
är att se om det påverkar resultatet.
4. RESULTAT OCH ANALYS
Först fick undersökningsdeltagaren uppge antalet
hushållsmed-lemmar och hur många av dessa som är barn, 15 år eller
där-under. Det visade sig att genomsnittligt antal personer per
hushåll för det totala urvalet är 2,49, vilket är något över
Folk- och bostadsräkningens riksgenomsnitt. Genomsnittligt
antal barn är 0,45 per hushåll.
4.1 Redovisning av de inledande frågornas resultat
4.1.1 Bostad innan vägen byggdes
På frågan om han eller hon var bosatt i den nuvarande bostaden innan Säterivägen byggdes svarade 64% (112 st) ja och 35% (63
st) nej. 0,5% (1 st) svarade inte alls på denna fråga.
Dess-utom svarade 13% (23 st) av undersökningsdeltagarna att de
inte bodde i Mölnlycke innan vägen byggdes. För att kunna
upp-ge någon betalningsvilja alls måste denna sistnämnda grupp
kanske helt, om de inte vet hur det såg ut i området innan
vägen byggdes, förlita sigpå sin fantasi och tänka sig in i
hur det såg ut i området. Denna grupps betalningsvilja
redo-visas separat i avsnitt 4.2.3 b.
4.1.2 För eller emot vägen?
Fråga 2 ser ut på följande sätt:
2. Tycker Du i dag, så här i efterhand, att det var bra
att Säterivägen byggdes? Ja, därför att
vägen avlastar Allén från trafik, vilket innebär ökad
trafiksäkerhet, minskat buller etc., i centrala
Mölnlycke
vägen har avlastat Råda Portar från trafik t ex
genom-fartstrafiken till och från Råda Säteri, vilket har
inneburit Ökad trafiksäkerhet, minskat buller etc. i
området
vägen innebär en snabbare resväg till och från t ex Mölnlycke centrum och områdena söder om Rådasjön och Mölndalsån
[::]en annan anledning, nämligen
_::]Nej, därför att
I lvägen drogs genom vackra natur- och strövområden vid
Rådasjön och Råda Säteri
[::]vägen stör djur- och fågellivet vid Rådasjön [::1vägen stör landskapsbilden
vägen utgör en fara för t ex lekande barn
vägen medför trafikbuller för närliggande bostäder
Denna fråga skulle inte besvaras av de som inte bodde i
Mölnlycke innan vägen byggdes. De flesta av dessa
undersök-ningsdeltagare känner förmodligen inte till hur
trafiksitua-tionen var i Mölnlycke innan vägens tillkomst och därmed kan
deras svar på denna fråga inte vara relevanta.
Med tanke på de stora stridigheter som vägens
tillkomstvål-lade är överraskande många positivt inställda till den. Inte
mindre än 65% (99) svarade ja på frågan. 29% (44) svarade nej och 7% (10) svarade tvetydigt, dvs de satte kryss både i
ja-och nej-rutan.
Dessa procentsatser förändras emellertid stort om vi
exklu-derar de områden som ligger långt från vägen. Som närområde till vägen kan räknas områdena 1-7. Bland undersökningsdel-tagarna i dessa områden svarade 48% (34) ja, 42% (30) nej och 10% (7) tvetydigt. Om områdena 6 och 7 tas bort förändras
re-sultatet ytterligare; 40% (12) svarade ja, 53% (16) svarade
nej och 7% (2) svarade tvetydigt.
Med stöd av detta kan man dra slutsatsen att det tycks som om området vägen drogs igenom var, och kanske fortfarande är, ett
typiskt närrekreationsområde.
Förespråkarnas främsta skäl till att man är positivt inställd
till vägen är att den avlastar Allén från trafik. 87% (86) av
förespråkarna angav detta som skäl. 54% (53) svarade att de
tycker det är bra att Säterivägen byggdes därför att den
inne-bär en snabbare resväg och 45% (45) för att den avlastat Råda
Portar från trafik. Observera att det här, liksom för
motstån-darna nedan, var tillåtet att ange flera alternativ.
Bland motståndarna till vägen är samtliga (44) mot den därför
10
av motståndarna menar att den stör djur- och fågellivet, 68%
(30) att den stör landskapsbilden, 30% (13) att den medför trafikbuller för närbelägna bostäder och 18% (8) att den utgör en fara för t ex lekande barn.
Såväl förespråkarnas som motståndarnas argument för sitt ställningstagande styrs naturligtvis av i vilket område
indi-viden är bosatt. Således är t ex 100% (14) av förespråkarna i
område 9 (Alléns närområde) positiva till Säterivägen därför
att den avlastar Allén från trafik.
4.1.3 Har uppfattningen förändrats?
Fråga 3 gällde om man hade samma uppfattning som svaret i
fråga 2, innan vägen byggdes?
Även denna fråga kan besvaras endast av dem som bodde i
Mölnlycke innan Säterivägen byggdes. Med frågan vill vi få
klarhet i om det är många som ändrat uppfattning om vägen
se-dan den tillkom. Endast en liten del visar sig ha gjort det.
Av dessa har den övervägande delen ändrat sin inställning till
att vara positivt inställd till vägen från att ha varit
nega-tiv. Främst beror det på att de anser att naturintrånget inte
blivit så förödande som de befarat.
4.1.4 Ser vägen, hör trafiken?
I fråga 4 frågade vi undersökningsdeltagaren om han eller hon
ser vägen och/eller hör dess trafik från sin bostad. Dessa
betingelser kan vara viktiga faktorer som påverkar
betalnings-viljan. Elva personer uppgav att de både ser vägen och hör
trafiken på den. 25 personer uppgav att de hör trafiken på
11
Dessa gruppers betalningsvilja redovisas separat i avsnitt
4.2.3 a.
4.1.5 Rangordning av alternativen
I fråga 5 ombads undersökningsdeltagaren tänka tillbaka på hur
det var innan Säterivägen byggdes. Frågan vi ställde var:
I det läge som var då, hur skulle Du rangordnat följande tre
alternativ att förbättra den dåvarande trafiksituationen längs Allén? Bortse från de kostnadsskillnader som kan finnas mellan
alternativen (låt 1 vara det bästa alternativet, 2 det näst
bästa och3 det sämsta).
[:]Utbyggnad av Säterivägen, dvs den valda lösningen
[:]En vägtunnel under Råda Portar och Säteriets
bostads-område, vilken skulle lämnat naturmiljön orörd.
[:]Förbättringar längs Allén, dvs insättning av
treglas-fönster, uppsättning av bullerskydd etc.
Här var det fritt fram att svara även för dem som flyttat till
Mölnlycke efter Säterivägens tillkomst. Dessa svarade också i
lika hög grad som övriga på denna fråga. Förmodligen ansåg de
sig med fantasins hjälp kunna sätta sig in i hur det såg ut i
området innan vägen byggdes och därmed kapabla att svara. Som
nämnts tidigare redovisas dessa gruppers betalningsvilja sepa-rat i avsnitt 4.2.3 b.
Det uppstår vissa problem när svaren på fråga 5 skall
samman-ställas. Vissa personer rangordnade inte alternativen utan
satte bara ett kryss för sitt förstahandsalternativ. Detta gör
att endast förstahandsprioriteringarna är möjliga att
redo-visa. Vidare finns det ett fåtal personer som kryssade för två
12
Ytterligare ett problem uppstår när det visar sig att flera
undersökningsdeltagare har inkonsistenta svar vid en
jämfö-relse mellan denna rangordningsfråga och frågan om
betalnings-vilja (fråga 6). Dessa personer rangordnade Säterivägen före vägtunneln men uppgav ändå en viss betalningsvilja för att få tunneln i stället för vägen. Härföreligger således något
missförstånd. Om det antas att personens rangordning är den
riktiga skall ju den sanna betalningsviljan vara 0 kr eftersom
personen anser att vägen är att föredra framför vägtunneln
även om man bortser från alternativens kostnader. Antas det däremot att den betalningsvilja personen uppgav är den riktiga
skall vägtunneln rangordnas före vägen eftersom
betalnings-viljan visar att personen föredrar tunneln framför vägen.
För att få klarhet i vilket av dessa två antaganden som är det
riktiga gjordes ett antal telefonintervjuer med några av de
undersökningsdeltagare som svarade på detta inkonsistenta
sätt. Samtliga höll fast vid sin betalningsvilja men ändrade
sin rangordning så att tunneln rangordnas före vägen.
Med stöd av dessa telefonintervjuer antas att samtliga under-sökningsdeltagare med inkonsistenta svar uppgav sin sanna
be-talningsvilja men missuppfattade rangordningsfrågan. Därför
ändras deras rangordning så att tunneln får högre prioritet än vägen. (Däremot är det inget som hindrar att några har
Allé-alternativet som förstahandsval.)
Förmodligen vägde personerna med inkonsistenta svar in den
extra kostnad tunneln skulle inneburit jämfört med vägen när
de rangordnade alternativen. Detta trots att de skulle bortse
från de kostnadsskillnader som kan finnas mellan alternativen. I tabell 1 redovisas de förstahandsval personerna i det totala
urvalet samt i de olika områdena gjort. Procentsatserna är justerade på ovan nämnda sätt.
Ta be ll 1. För ed ra r i för st a ha nd % (a nt al )
Åt
gär
d
för
at t lös a tr af ik pr o-bl em en När -To ta lt om r (1 -7 ) Fj är r-om r 1+ 2 (8 -1 3) 12 Byg ga . Sät er iväg en Byg ga Väg tun neln Up pr us ta oc h för bät tr a Al lén ej sva r/ og il ti ga 36 (6 3) 24 (2 1) 47 (8 3) 50 (4 3) 14 (2 5) 23 (2 0) 3( 5) 2( 2)47(4 2) 60 (3 ) 44 (4 0) 40 (2 ) 6( 5) 0( 0) 3( 3) 0( 0)
25(1 ) 75 (3 ) 0( 0) 0( 0) 13
14
Det ligger nära till hands att tro att_boende i närområdena,
områdena 1-7, har avsevärt högre förstahandspreferenser för
tunneln än boende i fjärrområdena, områdena 8-13. Så är det,
som synes i tabell 1, inte. Däremot är procentsatsen för vägen
i det närmaste dubbelt så hög för fjärrområdena som för när-områdena.
Ett ytterligare belägg för att undersökningen behandlar ett
närrekreationsområde är att 73% av de boende i närområdena men
bara 50% av de boende i fjärrområdena har ett annat
första-handsval än att bygga Säterivägen (50+23% respektive 44+6%).
Det tycks som om det verkligen var stora trafikproblem på
Allén innan Säterivägen byggdes. Detta är en logisk slutsats
eftersom endast en liten del av undersökningsdeltagarna skulle föredragit en lösning där Allén upprustades.
Antalet deltagande personer i de enskilda delområdena är
oftast för små för att man skall kunna dra några slutsatser av
dessa procentsatser. Siffrorna att tre av fem personer i
områ-de 1 + 2 föredrar Säterivägen i första hand kan dock
kommen-teras. Två av dessa tre personer bedriver
nämligenaffärsrö-relser i området, vilka har gynnats av vägens tillkomst efter-som tillgängligheten ökat.
18% av undersökningsdeltagarna i område 9 (Alléns närområde)
svarade inte eller svarade ogiltigt på frågan. Det är en hög
andel jämfört med andra delområden. Det kan bero på slumpen
att andelen är så hög i just detta delområde eftersom dessa
18% endast är 3 personer. Det kan emellertid också bero på att man i Alléns närområde har en kluven inställning till
Säteri-vägen. Å ena sidan är man nöjd med vägen eftersom den gett
upphov till bättre boendemiljö men å andra sidan är man
15
Det är viktigt att inte alltför kraftigt koppla ihop fråga 2, för eller emot vägen, och denna prioriteringsfråga. Många
un-dersökningsdeltagare tycker det är bra att Säterivägen byggdes
men föredrar ändå tunneln framför vägen. Detta innebär att de
anser att trafiksituationen i centrum var oacceptabel och att
den, enligt deras mening, inte kunde lösts genom en
förbätt-ring av Allén. De anser således att vägen gjort ett negativt intrång i naturen men att den är ett "nödvändigt ont".
Detta resonemang stöds av det faktum att en majoritet av dem
som gjorde en fullständig rangordning av alternativen satte
Allé-alternativet som trea.
4.2 Redovisning av huvudfrågans resultat
Fråga 6 är enkätens huvudfråga. Den har följande utseende:
"För att bättre kunna ta ställning till framtida vägtunnel-byggen som kan spara naturmiljön på andra håll i landet, ber
vi Dig försöka föreställa Dig följande hypotetiska situation: Antag att Säterivägen inte finns. Naturmiljön vid Rådasjön och
Råda Säteri är orörd. Trafiken på Allén är emellertid alltför stor och måste minskas.
Detta kan ske antingen genom att bygga Säterivägen eller genom
att bygga vägtunneln under Råda Portar och Säteriets bostads-område. Tunneln är dock dyrare än vägen, både beträffande
an-läggningskostnad och driftskostnad. För att tunneln skall
kunna byggas måste därför kommunen skjuta till pengar och där-med måste kommunalskatten höjas.
Frågan är nu hur mycket Du personligen vore beredd att
maxi-malt bidra med årligen, t ex i form av ökad kommunalskatt, mot att få vägtunneln i stället för Säterivägen. Vi frågar alltså
16
inte efter ökad skattesats utan det totala belopp: uttryckt i
kronor per år, Du vore villig att betala".
50% av undersökningsdeltagarna fick enkätversion 1 med
följan-de svarsutformning: "Ditt maximala årliga belopp . . . ..kr". De andra 50 procenten fick enkätversion 2, vilken hade
följan-de svarsutformning:
"Ringa in Ditt maximala årliga belopp.
100 kr 200 kr 300 kr 400 kr 500 kr 600 kr 700 kr 800 kr 900 kr 1000 kr 1250 kr 1500 kr 1750 kr 2000 kr 2250 kr 2500 kt 2750 kr 3000 kr 3250 kr 3500 kr 3750 kr 4000 kr 4250 kr 4500 kr 4750 kr 5000 kr Mer än 5000 kr, nämligen . . . .. kr"
Med sitt svar på denna fråga uttryckte undersökningsdeltagaren sin betalningsvilja för att få en vägtunnel i stället för en
väg rakt igenom naturområdet. Därmed gjorde han en indirekt,
personlig värdering av naturintrånget.
I 4.2.1 särredovisas de båda enkätversionerna för att se hur
de olika
4.2.2 presenteras
svarsutformningarna påverkar resultatet. Därefter i
resultatet för det totala urvalet, de
enskilda delområdena samt närområden (omr. 1-7) och
fjärrområden (omr. 8-13).
påverka en persons
En mängd olika faktorer kan tänkas
betalningsvilja. I 4.2.3 görs olika gruppindelningar för att
se hur betalningsviljan påverkas av detta. I 4.2.2 och 4.2.3
17
4.2.1 Hur öppen respektive sluten svarsutformning
på-verkar betalningsviljan
I tabellen nedan visas resultatet när de båda enkätversionerna separeras.
Tabell 2 Särredovisning av enkätversion 1 och 2
Enkâtversion 1 Enkätversion 2 Svarsfrekvens % 69 67 Andel nollbud % 51,8 39,7 Medelvärde kr 371 526 Medianvärde kr 0 200 Medelbud kr1 767 850 Medianbud kr2 500 500 Max.bud 5000 5000
1) Medelvärdet när nollbuden exkluderats
2) Medianvärdet när nollbuden exkluderats
Som synes är den stora skillnaden att version 1 har större
nollbudsandel än version 2. Detta avspeglar sig i att version
2:s medelvärde och median blir högre.
Däremot är de bud som ges ganska likartade i de båda versio-nerna; medianbuden och maximalbuden är t o m identiska.
Varför ger då en öppen svarsutformning upphov till en större
andel nollbud än en sluten utformning? En möjlig förklaring är
att en person som ställs inför en öppen svarsutformning utan
några belopp att ta ställning till känner en viss osäkerhet
när han själv skall skriva ned ett "bra" bud. Rädd att skilja sig från mängden ger han då i sin obeslutsamhet ett nollbud och blir således en falsk nollbudsgivare. Detta är alltså en
grupp som bidrar till en överskattning av nollbudsandelen för
18
En annan grupp, förmodligen dock mindre än ovanstående, kan ge
upphov till en underskattning av andelen nollbudsgivare för
enkätversion 2. Den består av de som verkligen är
nollbuds-givare men för att inte verka snåla uppger en viss betalnings-vilja när de ser de givna svarsalternativen framför sig. Dessa
är då falska bidragsgivare.
Dessa två grupper kan alltså, åtminstone till en del, förklara skillnaden i andelen nollbud mellan de båda enkätversionerna.
4.2.2 Betalningsviljan i de olika områdena
I detta avsnitt redovisas som nämnts resultaten för det totala
urvalet, vilket också indelas i de olika delområdena samt
när-områden (omr. 1-7) och fjärrområden (omr. 8-13). Resultatet
Ta be ll 3. Re sul ta t Be ta ln in gs vi lj a När -Fj är r-T o t a l t o m r o m r o m r o m r o m r o m r o m r o m r o m r O m : o m r o m r o m r (1 -7 ) (8 -1 3) 1 + 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 + 1 1 12 1 3 S va r s f r (a nt al ) 68 (1 76 ) 62 (8 6) 75 (9 0) 71 (5 ) 85 (1 1) 54 (1 2) 90 (9 ) 57 (2 5) 56 (2 4) 76 (2 9) 63 (1 7) 73 (1 6) 57 (4 ) 92 (2 4) A n d e l no ll -b ud % 44 ,9 32 ,9 56 ,5 60 ,0 9, 1 41 ,7 42 ,9 40 ,0 22 ,7 76 ,3 64 ,7 42 ,9 25 ,0 56 ,2 M e d e l -vär d e kr 44 9 58 1 32 1 12 00 95 5 47 5 40 0 40 6 569 26 1 88 68 6 17 5 36 7 M e d i a n -vär d e kr 10 0 40 0 0 0 50 0 10 0 30 0 20 0 250 0 0 15 0 10 0 0 Me de lb ud kr 81 4 86 7 73 8 30 00 10 50 81 4 70 0 67 7 73 6 70 5 25 0 1200 23 3 84 5 Me di an bud kr 50 0 60 0 50 0 30 00 55 0 50 0 75 0 60 0 50 0 55 0 20 0 30 0 10 0 50 0
19
20
Den kanske viktigaste iakttagelsen man kan göra i tabellen
ovan är att det är markanta skillnader i resultaten för
när-områdena och fjärrnär-områdena. Andelen nollbud är betydligt stör-re för fjärrområdena än för närområdena. Dästör-remot kan man
kon-statera att medelbuden (dvs medelvärdena när nollbuden
exkluderats) för de båda områdena inte skiljer sig mycket åt.
Styrkan i preferenserna för de som förordar en tunnel tycks m
a 0 inte minska nämnvärt med avstånd till vägen.
Studerar man de enskilda delområdena blir resultatet lite
mot-sägelsefullt och ovan nämnda resonemang stöds inte helt.
Re-sultatet i vissa delområden grundar sig emellertid på ett så
pass litet antal personer att några långtgående slutsatser inte kan dras. Område 1+2 t ex har ett väldigt högt medelvärde
trots att andelen nollbud är stor. Denna motstridighet beror
på att värdena beräknas från endast fem personer med vitt
skilda betalningsviljor.
Däremot redovisar övriga närområden nollbudsandelar på mindre
än 50% och relativt höga betalningsviljor.
Beträffande fjärrområdena skiljer sig resultatet för område 10+11 från övriga. Andelen nollbud är under 50% och
betal-ningsviljan hög. Anledningen till de höga värdena är att de
inbegriper några personer med väldigt hög betalningsvilja (upp till 4000 kr). Område 12 har endast 25% nollbudsgivare men här spelar det extremt låga antalet undersökningsdeltagare in. Bortser vi från de faktorer som berörts ovan stöds
21
4.2.3 Betalningsviljan med avseende på olika gruppin-delningar
En mängd olika faktorer kan tänkas påverka en persons
betal-ningsvilja. Några av dessa ligger till grund för tabellerna i
detta avsnitt. Resultatet för det totala urvalet är medtaget i tabellerna för jämförbarhetens skull. Observera att varje
per-son ingår i flera gruppindelningar. En 47-årig man boende i
villa t ex ingår således i grupperna "män", "boende i en-familjshus" och 34-49 år".
a) Bostadens belägenhet
Hur påverkar det faktum att man ser vägen från sin bostad
och/eller hör vägens trafik betalningsviljan? Gruppindelningen
i tabell 4 grundas på undersökningsdeltagarnas svar på fråga 4.
Tabell 4 Betalningsvilja. Boende som ser vägen och/eller hör
dess trafik eller ingetdera.
Andel Mbdel- .Median- Medel- Median-nollbud värde värde bud bud
% kr kr kr kr Totalt (176 st) 44,9 449 100 815 500 Ser vägen, hör trafiken (11 st) 36,3 760 300 1194 500 Ser ej vägen, hör trafiken (25 st) 26,1 767 500 1038 700 Ser ej vägen, hör ej trafiken (140 st 48,9 368 50 720 500
Som framgår av tabellen ovan har de som bor så långt ifrån
vägen att de varken ser den eller hör dess trafik betydligt
i\
)
N
trafik. Egendomligt nog är andelen nollbud något lägre och de
olika värdena aningenhögre för den som endast hör trafiken än
för dem som också ser vägen. Man skulle kunna tänka sig att
flera i den sistnämnda kategorin fann boendemiljön så
out-härdlig efter vägens tillkomst att de flyttade. Kvar i detta
område skulle då finnas personer tåligare mot denna försämrade
boendemiljö och därmed med något lägre betaljningsvilja.
Om-sättningen av boende kan tyvärr inte kontrolleras därför att
ingen statistik över dessa finns. Personal på berörd
pastors-expedition, pastorsexpeditionen i Råda församling, säger sig
dock inte ha märkt någon ökad omsättning av boende i området
sedan vägen byggdes. I stället är det förmodligen så att denna
"felvända" skillnad, som trots allt är marginell, måste
till-skrivas slumpen.
b) "Gamla" och "nya" invånare
Personer som inte bodde i Mölnlycke innan Säterivägen byggdes
kanske inte alls känner till hur det då såg ut i området. Des-sa måste då förlita sig på sin fantasi eller andra personers
beskrivningar för att kunna bilda sig en egen uppfattning och
bestämma sin betalningsvilja. Samtliga 23 personer som uppgav
att de inte bodde i Mölnlycke innan vägens tillkomst svarade
på frågan om betalningsvilja. Resultatet visas i tabell 5.
Tabell 5 Betalningsvilja. "Gamla" och "nya" invånare Andel- MEdel- Hedian- Mbdel- Medi nollbud värde värde bud bud
% kr kr kr kr Totalt (176 st) 44,9 449 100 815 500 "Gamla" in-vånare (153 st) 45,8 455 125 840 500 "Nya" in-vånare (23 st) 39,1 411 100 675 500
23
De nya invånarna, de som inte bodde i Mölnlycke innan vägen
byggdes, inte bara anser sig kunna sätta sig in i hur området
var beskaffat innan vägen fanns, utan de gör det också på ett
för betalningsviljan relevant sätt. De olika värdena för de
"gamla" och de "nya" invånarna ligger ju nära varandra.
En liten skillnad kan emellertid urskiljas. De "nya"
Möln-lyckeborna uppvisar en lägre andel nollbud än de "gamla" men
en något lägre betalningsvilja. Med andra ord är de nollbuds-givare i mindre utsträckning än de gamla invånarna men "håller igen" något jämfört med dessa när de avger sina bud.
c) Barnhushåll
En grupp som är intressant att studera är barnfamiljerna. I
detta fall är dessa definierade som hushåll där det finns
minst ett barn som är 15 år gammalt eller yngre. Observera att
undersökningspersonen i detta fall inte nödvändigtvis måste
vara en förälder. Det kan också vara ett äldre hemmaboende
syskon minst 18 år fyllda.
Denna grupp är också avgränsad till att gälla personer boende
i närområdena (omr 1-7) med barn i hushållet. Denna
avgräns-ning innebär att vägen inkräktar på barnens tänkbara lekom-råde. Gruppens resultat visas i nedanstående tabell.
Tabell 6 Betalningsvilja. Barnhushåll.
Andel MEdel- Mcdian- Medel- Median-nollbud värde värde bud bud
% kr kr kr kr
Totalt (167 st) 44,9 449 100 815 500 Boende i
barn-hushåll (28 st) 25,0 582 500 777 600
Vi kan i tabell 6 genast konstatera att denna grupps
24
bud som ges i stort sett är likvärdiga. Förekomsten av barn i
hushållet bidrar således till att man är beredd att bidra till
en vägtunnel för att spara sin närmiljö. Däremot ökar inte
förekomsten betalningsviljans storlek.
d) Män och kvinnor
Kan det vara någon skillnad på betalningsviljan mellan män och
kvinnor? En vanlig uppfattning är kanske att kvinnor är mer
miljömedvetna än män. För denna undersökning skall det då
innebära att betalningsviljan är högre för kvinnorna. Tabellen
nedan visar emellertid att resultatet går i precis motsatt
riktning.
Tabell 7 Betalningsvilja. Män och kvinnor.
Svars- Andel MEdel-.Median- Medel- Mbdian-frekvens nollbud värde värde bud bud
% % kr kr kr kr Totalt (167 st) 68 44,9 449 100 815 500 Mån (116 st) 72 41,1 527 200 893 500 Kvinnor (60 st) 61 52,7 291 0 615 500
Tyvärr är kvinnorna underrepresenterade i undersökningen p g a
att gifta kvinnor sammanboende med maken inte finns med i de
adressregister som erhölls från länsskattemyndigheten. Det
föreligger alltså viss risk för bias, vilket kan vara en del
av förklaringen till skillnaden mellan männens och kvinnornas
25
I tabell 7 finns även svarsfrekvensen med. Denna kan redovisas
här eftersom antalet män respektive kvinnor som tillskickades
enkäten är känt.
Alla värden pekar entydigt på att männens miljömedvetenhet är '
större än kvinnornas i Mölnlycke.
Männens högre betalningsvilja kan, förutom den redogjorda
ris-ken för bias, till viss del förklaras med att männens löner
oftast är högre än kvinnornas och därmed även förmågan att
kunna ge höga "sanna" bud. Detta förklarar dock inte varför
männens andel nollbud klart understiger kvinnornas.
e) Bostadstyp
Har boende i enfamiljs- respektive flerfamiljshus betydande
olikheter i betalningsviljan? Svaret är ja om man gör en sådan
gruppindelning av undersökningsdeltagarna, vilket stöds av
Tabell 8 nedan.
Tabell 8 Betalningsvilja. Boende i enfamiljs- respektive
flerfamiljshus.
Svars- Andel Mbdel- Madian- Medel- Mbdian-frekvens nollbud värde värde bud bud
% % kr kr kr kr Totalt (176 st) 68 44,9 449 100 815 500 Boende i enfamiljs-hus (9lst) 76 41,9 567 175 976 500 Boende i flerfamiljs-hus (85St) 61 48,1 323 60 623 500
Resultatet för denna gruppindelning tyder på att boende i
26
är beredda att bidra till en förbättring av den och bidragen är också större än de som ges av boende i flerfamiljshus. Flera faktorer samverkar förmodligen till att betalningsviljan
är högre för boende i enfamiljshus, dvs oftast en villa, än
för boende i flerfamiljshus, dvs oftast en lägenhet. Den som
bor i villa har troligen valt denna boendetyp därför att han
har högre krav på sin boende- och närmiljö än den som bor i
lägenhet. Han har också ofta bättre betalningsförmâga tack
vare bättre ekonomisk ställning. Detta resonemang är måhända
grova generaliseringar men inte ovidkommande.
f) Ålder
En annan faktor som kan påverka en persons betalningsvilja är
dennes ålder. Här är den gängse uppfattningen att yngre
per-soner anser miljön viktigare än äldre. Denna uppfattning stöds
också om, som i tabell 9 nedan, undersökningsdeltagarna delas
in i åldersklasser.
Tabell 9 Betalningsviljan. Ålder.
Svars- Andel Hedel- .Median- Mbdel- MEdian frekvens nollbud värde värde bud bud
% % kr kr kr kr Totalt (176 st) 68 44,9 449 100 815 500 18-33 år (49 st) 58 23,4 803 500 1049 650 34-49 år (58 st) 74 32,7 455 200 676 500 50-65 år (38 st) 81 61,1 306 0 786 500 66- år (31 st) 63 82,8 41 0 240 150
27
Värdena i tabellen tyder på att betalningsviljan sjunker med
stigande ålder. Den yngsta gruppen uppvisar den klart högsta
betalningsviljan, trots att deras ekonomiska ställning bör
vara sämre än de äldre åldersklassernas. Det är dock för- '
vånande att den yngsta åldersklassen har så låg svarsfrekvens
som 58%. Notabelt är också att pensionärernas betalningsvilja
28
5. KOMMENTARER OCH SLUTSATSER
Tanken med att, som i denna undersökning, ställa en
"natur-sparande" vägtunnel mot en "naturinkräktande" väg är att dessa
skall ha exakt samma trafikfunktion. Undersökningsdeltagaren
skall inte behöva väga t ex ett annat vägalternativs för- och
nackdelar mot den aktuella vägens för- och nackdelar och uti-från detta uppge sin betalningsvilja. Med andra ord skall
in-dividen med sin betalningsvilja endast värdera det negativa
intrång på naturmiljön vägen gör samt eventuella buller- och
avgasproblem den ger upphov till.
Några nollbudgivare har emellertid negativa synpunkter på
väg-tunnlar i allmänhet och därför fungerar inte nämnda resonemang på dessa personer. Dessa negativa synpunkter är t ex
ventila-tionsproblem, kollisionsrisk p g a snabbt ändrade
ljusför-hållanden och risk för störningar på grundvattennivån. Dessa tunnelmotståndare är dock så få att de inte påverkar resul-tatet på något avgörande sätt.
Bland de personer som deltagit i undersökningen finns det vitt skilda uppfattningar om vägen. Vissa har i kommentarer skrivit
att de inte alls upplever Säterivägen som något intrång i
na-turen utan tvärtom tycker den är naturskön och vacker. Andra
däremot anser att den helt spolierat den vackra naturen och i
stort sett gjort ett rekreationsområde oanvändbart. Mellan
dessa ytterligheter finns det olika uppfattningar (Ett urval
av kommentarer finns i bilaga 3).
Nedanstående tabell, vilken är densamma som tabell 3 men med
de enskilda delområdena exkluderade, visas för att illustrera
att betalningsviljan för att slippa en väg genom ett
natur-och rekreationsområde är så hög att den inte kan negligeras
29
Tabell 10 Resultat. Betalningsvilja.
Når-
Fjärr-Totalt områden områden
Svarsfrekvens % 68 62 75 Andel nollbud % 44,9 32,9 56,5 Medelvärde kr 449 581 321 Medianvärde kr 100 400 0 Medelbud kr 814 867 783 Medianbud kr 500 600 500
Slutligen skall en ansats till helhetsvärdering av
Säteri-vägens intrång och olägenheter göras. Det måste påpekas att
det är en värdering som inte gör anspråk på att vara den
ab-solut sanna. Den ger dock en fingervisning om hur stora en
vägs miljökostnader kan vara i en tätort av Mölnlyckes
stor-lek.
Mölnlycke har ungefär 11 000 invånare. Utan att ha de korrekta
uppgifterna kan vi anta att cirka 8 000 av dessa är fyllda
minst 18 år. Helhetsvärderingen av Säterivägens negativa
mil-jöeffekter blir då 8000 x 449 (det totala urvalets medelvärde)
b1laga 1
Sid 1(2)
age .i'm
Bilaga 1 Sid 2(2)
Bilaga 1 b.
Antalet utvalda personer ur varje delområde.
Område Antal personer
1 2 2 5 3 13 4 22 5 10 6 44 7 44 8 38 9 27 10 19 11 3 12 13 26 =26O
Bilaga 2
Bilaga 2. Enkäten Sid 1(8)
T
Väg-ochTrafik-'Institutet
Trafikavdelningen 1988-05-10
Stefan Grudemo/SF
På Statens väg- och trafikinstitut (VTI) i Linköping genomförs för
närvarande ett forskningsprojekt, där vi försöker ta reda på hur människor värderar sin närmiljö. I dagens vägplanering finns inget enhetligt sätt att ta hänsyn till natur- och rekreationsområden o dyl. Ofta får dessa
hänsynstaganden stå tillbaka för trafikekonomiska effekter (t ex
restids-vinster och förväntad olycksminskning). Ett bra exempel på detta är
byggandet av Säterivägen i Mölnlycke 1981-82.
Du har fått denna enkät genom ett slumpmässigt urval bland boende i Mölnlycke över 18 år. Genom att besvara enkäten kan Du medverka till att bättre hänsyn tas till naturmiljön i framtidens vägplanering. Allt Du
behöver göra är att svara på frågeformulärets frågor, oftast endast genom
att fylla i ett X.
Det är naturligtvis helt frivilligt att svara. Men varje uteblivet svar minskar tyvärr undersökningens värde. Därför vore vi mycket tacksamma om Du ville besvara enkäten och skicka tillbaka den i det portofria kuvertet snarast. Svaren behandlas helt konfidentiellt och ingen kommer att kunna utläsa hur just Du svarat. Om Du av någon anledning ändå inte vill medverka i undersökningen vore det bra, om Du ville skicka in enkäten ' blank.
Det påskrivna numret används endast för att pricka av de inkomna svaren så att påminnelse inte sänds till dem som redan svarat.
Ring gärna om något är oklart. Tack på förhand.
Med vänliga hälsningar
»MW-r-Stefan Grudemo tel. VTI: 013-11 52 00
FRÅGEFORMULÄR
l.
Bilaga 2
Sid 2(8)
Antal hushållsmedlem mar: ... .. st därav 15 år eller under: ... .. st.
Säterivägen stod färdig i maj 1982. Den byggdes, trots våldsamma
protester, genom ett vackert natur- och strövområde. Skälet till att vägen byggdes var att den skulle avlasta den hårt trafikerade Allén
genom Mölnlycke centrum.
Var Du bosatt i Din nuvarande bostad innan Säterivägen byggdes?
Nej, då bodde jag
i i en annan bostad i Mölnlycke
inte i Mölnlycke-9 fortsätt med fråga 4
2. Tycker Du idag, så här i efterhand, att det var bra att Säterivägen
Ja, därför att (kryssa i en eller flera rutor)
Vägen avlastar Allén från trafik, vilket innebär ökad
trafiksäkerhet, minskat buller etc, i centrala Möln-lycke
Vägen har avlastat Råda Portar från trafik, tex genomfartstrafiken till och från Råda Säteri, vilket har inneburit ökad trafiksäkerhet, minskat buller etc, i området
Vägen innebär en snabbare resväg till och från t ex Mölnlycke centrum och områdena söder om Rådasjön och Mölndalsån
En annan anlednng, nämligen ... .. O O O O O O O 0 O O O O O 0 O O O O O O O 0 O O O O O O 0 0 O O O O O O O O O O C O O O O O O O O O O O O 0 0 0 O O 0 O 0 I 0 O 0 0 O 0 O O O O O 0 O 0.
Bilaga 2 Sid 3(8)
Nej, därför att (kryssa i en eller flera rutor)
Vägen drogs genom vackra natur- och strövområden
vid Rådasjön och Råda Säteri
Vägen stör djur- och fågellivet vid Rådasjön Vägen stör landskapsbilden
Vägen utgör en fara för t ex lekande barn
Vägen medför trafikbuller för närliggande bostäder
1 En annan anledning, nämligen ... .. I O O O O 0 0 0 O 0 O O O 0 0 O 0 O 0 0 O O O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O O O 0 0 0 0 0 O 0 0 O O O O O 0 O O 0 0 0 0 0 O 0 O 0 O O O 0 0 O O O 0 O 0 0 O O O .0
3. Hade Du samma uppfattning, som Du uppgivit i fråga 2, innan vägen byggdes?
Ja
Nej, då tyckte jag ... O O O O O O O O O O 0 0 O O O O O O O 0 O 0 O O O O O O O O O 0 O O O O O O O O O O O O O O O O i O O O O C O O O O O O O O O C O O O O O O C O O O O O 0 O C O O O O O O 0 O O O O O O .0
i; a) Ser Du Säterivägen från Din bostad?
Ja
Nej
b) Hör Du trafiken på Säterivägen från Din bostad?
Ja
Nej
5. På 60-talet gjordes en skiss på en vägtunnel under Råda portar och
Säteriets bostadsområde (se karta 1), det känner förmodligen inte
många till. Denna tunnel skulle ha ersatt Säterivägen och ha samma trafikavlastande funktion av centrum som denna. Skillnaden skulle ha blivit att tunneln lämnat naturmiljön orörd.
Bilaga 2 Sid 4(8)
Tunneln befanns dock alltför dyr och tekniken att bygga en sådan
vägtunnel var heller inte så utvecklad.
Klockan kan inte vridas tillbaka utan Säterivägen är där den är, det kan ingen ändra på. Vi vill emellertid få Dig att tänka tillbaka på hur det var innan vägen byggdes. I det läget som var då, hur skulle Du rangordnat följande tre alternativ att förbättra den dåvarande trafik-situationen längs Allén. Bortse från de kostnadsskillnader som kan finnas mellan alternativen (låt 1 vara det bästa alternativet, 2 det näst bästa och 3 det sämsta).
7-1'
[__, Utbyggnad av Säterivägen, d v 5 den valda lösningen
i En vägtunnel under Råda Portar och Säteriets bostadsområde,
FL: vilken skulle ha lämnat naturmiljön orörd
Förbättringar längs Allén, dvs insättning av treglasfönster, uppsättning av bullerskydd etc.
För att bättre kunna ta ställning till framtida vägtunnelbyggen som
kan spara naturmiljön på andra håll i landet, ber vi Dig försöka föreställa Dig följande hypotetiska situation:
Antag att Säterivägen inte finns. Naturmiljön vid Rådasjön och Råda
säteri är orörd. Trafiken på Allén är emellertid alltför stor och måste minskas.
Detta kan ske antingen genom att bygga Säterivägen eller antingen
genom att bygga vägtunneln under Råda Portar och Säteriets bostads-område. Tunneln är dock dyrare än vägen, både beträffande
anlägg-ningskostnad och driftskostnad. För att tunneln skall kunna byggas
måste därför kommunen skjuta till pengar och därmed måste
kom-munalskatten höjas.
Bilaga 2
Enkätversion 1 Sid 5(8)
Frågan är nu hur mycket Du personligen vore beredd att maximalt
bidra med årligen, t ex i form av Ökad kommunalskatt, mot att få vägtunneln i stället för Säterivägen. Vi frågar alltså inte efter ökad
skattesats, utan det totala belopp, uttryckt i kronor per år, Du vore
villig att betala
Ditt maximala årliga belopp: ... .. kr.
Vi är medvetna om att det kan vara svårt att tänka sig in i ovanstående situation. Vi vädjar dock till Dig att "spela med" i det hypotetiska resonemanget och försöka svara som om det gällde en
verklig situation.
Slutligen ber vi Dig markera Din bostads ungefärliga läge med ett X på karta 2. Om Du har något Du vill framföra går det bra att göra det nedan.
Bilaga 2
Enkätversion 2 Sid 6(8)
Frågan är nu hur mycket Du personligen vore beredd att maximalt
bidra med årligen, t ex i form av ökad kommunalskatt, mot att få vägtunneln i stället för Säterivägen. Vi frågar alltså inte efter ökad skattesats, utan det totala belopp, uttryckt i kronor per år, Du vore villig att betala
Ringa in Ditt maximala årliga belopp.
0 kr 100 kr 200 kr 300 kr l#00 kr 500 kr 600 kr 700 kr
800 kr 900 kr 1000 kr 1250 kr 1500 kr 1750 kr 2000 kr 2250 kr
2500 kr 2750 kr 3000 kr 3250 kr 3500 kr 3750 kr l+000 kr 4250 kr
4500 kr 4750 kr 5000 kr Mer än 5000 kr, nämligen ... kr.
Vi är medvetna om att det kan vara svårt att tänka sig in i
ovanstående situation. Vi vädjar dock till Dig att "spela med" i det
hypotetiska resonemanget och försöka svara som om det gällde en verklig situation.
Slutligen ber vi Dig markera Din bostads ungefärliga läge med ett X på
karta 2. Om Du har något Du vill framföra går det bra att göra det nedan.
.4 . 1 1 . 1 1 -3 4 1 1; -1 1 : 3 4 : 5 1 :2 .. \ .... ., ... . m , .
än
02
0.
0.
:
Karta 1.
Hän t. 4 0..: 0
.. 0 c .. K . . A Q JA V Q , . U 1 0 ' i J. . , . u. .n 2.. ... . . . .
. 4 I .\ 1I Ea r. . , . 4 t i l . V
». . -_ N.. .... ink . L E ! maxi .. . . . k a m m cg l m wi -v ur an t ( l f
? 4 m{ -..l i p . J S
Den skissade vägtunneWns ungefär1iga strä
ckn
0 / . . . .. u* .n -. . v. -0 . n. , J a , . A . . | . . i . . v . . . . . . AK 7.. nu: . -.L A :4 7. u . P . \ .
.4 .. 1.. . juh...) ' 3
vt.r, . .,r..-u' L \
. l uf t . . .. .i .. Alf. ;l f . '
.. .. .. .. . .. . .. . . s . . 00 . 1 . 1 .. rv .41 .. ..1 ... ... ... .. .. .. .'...0 §3*\"i"
»4 1 2 4 : 5 6 . 1 1 .0JL;. ;ut iur xz . v. . . wt f , .1. vrrs .
Bilaga 3
Sid 1(4)
Bilaga 3. Urval av kommentarer
Uppgivene
betalningsvilja Kommentar
600,- Jag bor vid Allén nu som då och har inte märkt någon märkvärd minskning av trafiken på Allén. Inga åtgärder har gjorts för att minska trafiken eller hastigheten på Allén
trots de många löftena före byggandet av
Säterivägen. I stället för att ha haft ett
trafik- och miljöproblem tidigare har vi
fått tyå problem och mycket minskade
möjlig-heter att vistas i naturen där man slipper trafikbullret och förfulande inslag i form av en väg tvärs över en fin äng och värde-full ekskog.
2 000,- Största tragedin i Mölnlyckes historia.
1 500,- Vägen skulle ha byggts öster om Mölnlycke.
då hade protesterna ej blivit så stora som
de blev vid Säterivägen.
300,- Rent trafikmässigt har Säterivägen gjort det
mesta lättare för min familj. Att åka
Säterivägen är vackert när vitsipporna blom-mar. Vi öppnar naturen för bilisterna, men detta hindrar inte att en tunnel, om än dyr, är bättre. Bäst vore helt andra lösningar,
så vi inte körde bil, hur bekvämt, behagligt
1 000,
500,-
100,-Bi1aga 3
Sid 2(4)
När man bygger vägar tyckerjag man skall ta
mer hänsyn till naturen, träd, växter och
djur vi har som håller på att utrotas.
Av-gaser är ju en del av det gift vi lever med
samt många andra föroreningar.
Jag anser dock att om Säterivägen inte
byggts så skulle väldigt många gått miste om den vackra naturen i området. förr var det mer svårtillgängligt och det var inte många som stannade till när de åkte förbi. Det är förstås ändå syndatt man var tvungen att förstöra delar av naturen.
Säterivägen är mycket vacker och jag anser
inte att den förstört naturen där den går fram. Dessutom finns det ingen bebyggelse i närheten av den.
Bilaga 3 Sid 3(4)
Nollbudsgivare
o Säterivägen blev bra. Den stör inte naturen och besvärar
inte varken människor eller djur. Dessutom är den en vidunderligt vacker infart till vår samhälle.
0 Tunnlar, speciellt långa, är farliga på flera sätt: - Avgaser. Har ännu inte sett en tunnel med ventilation
som fungerar tillfredsställande under hög belastning.
- Kollisionsrisk p 9 a snabbt ändrade ljusförhållanden
samt att vissa människor känner obehag i tunnlar och därmed presterar sämre som bilförare. Är ej drabbad personligen men har hört denna synpunkt.
- En olycka med brand kan få katastrofala följder i en tunnel.
Eventuellt kan ett tunnelbygge störa grundvattennivån, vilket kan få följder för miljön.
Vi måste sluta se vägar som något fult utan som en
förut-sättning för våra transportbehov.
0 Kom och åk på vägen då vitsipporna blommar. Den är mycket bra.
0 Jag tycker det är bra att vägen byggdes, den behövs. I och
för sig vore väl en tunnel bra för att skona miljön. Jag skulle dock inte varit beredd att betala mer i skatt för
att få den. Det mest negativa med vägen var att den skar av den vackra allén ned till Säteriet, det är inte
Personer som ej uppgivit någon betalningsvilja
0 Som boende i närheten av Allén ansåg (och anser) jag att
Säterivägen var nödvändig. Trafiken, bullret och avgaserna gjorde det omöjligt att ha öppna fönster 0 s v. Trots det tycker jag det var synd att Säterivägen skulle behöva
byggas. Vägen går ju som bekant genom ett vackert område,
som jag ofta njutit av. Problemet var egentligen inte att vägen behövde byggas utan att Mölnlycke under 60- och
70-talen byggdes ut så snabbt utan att man tänkte på att
bygga vägar som avlastade Allén redan då. För många gamla Mölnlyckebor var det absurt att se samma människor som
bodde på gamla vackra naturområden (t ex Råda Säteri, men också andra) och som var orsaken till de ökande
trafik-problemen, gav sig ut och protesterade mot en väg som var nödvändig p g a att de flyttat in till Mölnlycke.
o Lösningen är inte gömd trafik utan minskad trafik.
Kons-tigt att det finns folk kvar som inte har fattat det.
o Vägen drogs genom vackra naturområden vid Råda Säteri, men
den behövs då kommunen byggs ut mer och mer. De flesta
