• No results found

Bostadsområde i Malmö blev Ekostad

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bostadsområde i Malmö blev Ekostad"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Under information fakta presenterar natUrvårdsverket fakta i olika frågor

in

fo

rm

at

io

n

fa

kta

information fakta goda exempel Hållbara städer lip – lokala investerings program september 2008

foto: miljöförvaltningen, malmö stad

bostadsområde

i malmö blev ekostad

malmö har byggt om stadsdelen augustenborg till en attraktiv Ekostad med ett modernt kretsloppstänkande, mycket gröna ytor och egen produktion av förnyelsebar energi.

När Malmö 1998 började bygga om stadsdelen Augustenborg var målet att bygga ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt mer hållbart område än tidigare. Området har nu ett unikt system för ekologisk dagvattenhantering, ett mer slutet kretslopp, nya trafiklösningar, grönare utemiljöer och en unik anläggning för gröna tak.

Projektet gick under namnet Ekostaden Augustenborg. Malmö sökte och fick i två omgångar bidrag från det lokala investeringsprogrammet, LIP, för flera av projekten i Augustenborg.

Positiva EffEktEr På miljö och Ekonomi

Fjärrvärmeenergiförbrukningen har minskat med 25 procent. •

Fossil energi har ersatts av förnybar energi. •

Idag går 70 procent av matavfallet i området till biogasproduktion. •

De gröna taken lockar fåglar och insekter och har ökat den biologiska mång-•

falden i området med 50 procent. Även dagvattensystemet har skapat bättre miljöer för det lokala växt- och djurlivet.

Vissa åtgärder som visat sig lönsamma har efter projektet genomförts i hela •

MKB:s fastighetsbestånd på 21 000 lägenheter i Malmö.

De boende var mycket aktiva i de olika projekten. Valdeltagandet i Augusten-•

borg gick under projektet upp från 58 procent 1998 till 79 procent 2002, en unik ökning i Malmö.

(2)

mer information kontakt:

trevor graham, 040-345896, 070-342 66 43, trevor. graham@malmo.se.

entreprenörer/utförare:

iss landscaping, bauer bygg ab, stadsfastigheter, vegtech ab, sWeCo.

många entreprenörer var inblandade. kommunala förvaltningar och det kommunala bostadsbolaget mkb samordnade arbetet, och gjorde även mycket arbete själva.

projektet på webben: www.ekostaden.com

augustenborgs botaniska takträdgård: www.greenroof.se

mer information om goda exempel: www.naturvardsverket.se/godaexempel www.naturvardsverket.se/mir fakta

lip malmö, augustenborg 2002 bidrag: 23 mkr

naturvårdsverket 106 48 stockholm. besöksadress: stockholm - valhallavägen 195, Östersund - forskarens väg 5 hus Ub, kiruna - kaserngatan 14. tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: registrator@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se Beställningar ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se postadress: Cm-gruppen, box 110 93, 161 11 bromma. internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

GEnomförandE

Under projektet byggdes park- och trafikmiljöer om. Gårdarna har fått fler träd, buskar och bärbuskar, och en mera varierad växtlighet. Gröna tak anlades på flera byggnader. För att samla upp regnvatten byggdes kanaler och dammar.

Under projektet genomfördes många åtgärder för att minska energiförbruk-ningen. Man införde ett system för att källsortera för 1 600 lägenheter och för områdets skola. Augustenborg testade även världens första elektriska gatutåg.

De flesta projekten genomfördes enligt plan. Återvinningen och eltåget gav dock inte de vinster man räknat med.

Projektet Ekostaden drevs som ett samarbete mellan det kommunala bostads-bolaget MKB och ett antal kommunala förvaltningar. De boende i området har deltagit mycket aktivt.

PotEntial och framtida nytta

Att skapa hållbara städer är en viktig uppgift. Att många olika slag av goda miljölösningar utvecklas inom en stadsdel eller bostadsområde gör det möjligt att utveckla integrerade systemlösningar eller andra helhetslösningar. Då får vi också fler och ”skyltfönster” för svensk miljöteknik, där många aktörer och företag kan involveras.

varfÖr ett gott exempel

augustenborg representerar den största enskilda satsningen i europa på en ekologisk omställning av ett befintligt bostadsområde.

projektet har givit upphov till flera andra miljöprojekt, som genomförts utan lip-pengar.

dagvattensystemet är ett exempel på hur städer kan hantera ökad nederbörd, exempelvis som följd av klimatför-ändringar. projektet har visat att det går att arbeta med biologisk mångfald även i stadsmiljö. produktutvecklingen för solfångare kommer att vara till stor nytta för hela landet.

projektet har utvecklat nya metoder för lokala aktörer att medverka i att förnya en stadsdel.

information fakta goda exempel Hållbara städer lip – lokala investerings program september 2008 isbn: 978-91-620-8341-0

References

Related documents

Karta över samtliga utsjöbankar (eller utsjöområden) som undersökts inom den första och andra Utsjöbanksinventeringen (U1 respektive U2) för någon/några av organismgrupperna fisk,

Som en del av genomförandet av det här åtgärdsprogrammet bör därför en genomgång av beslut och skötselplaner för samtliga skyddade områden med förekomst av bombmurkla

Den enorma minskningen av större ekbockens livsmiljö (grovbarkiga gamla solexponerade ekar) som i Sverige skett från 1800-talets mitt och fram till idag, samt det ökade

Statens styrning mot en miljöanpassad offentlig upphandling har varit inriktad på att genom olika former av stöd skapa incitament för upphandlande myndigheter och enheter att

det övergripande syftet med riskbedömning i efterbehandlingssamman- hang är att uppskatta vilka risker som ett förorenat område innebär och hur mycket riskerna behöver reduceras

Vi vill främja kommunal naturvård, bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv och en planering som ger medborgarna tillgång till tätortsnära natur med sikte på

Andelen upphandlingar som antingen innehåller endast väldefinierade krav eller till viss del väldefinierade krav är 78% för de medelstora kommunerna, medan motsvarande siffra för

Kölvatten från 2-taktsmotorer har visats innehålla betydligt lägre halter PAHer och även dess toxicitet har vistats vara lägre, om alkylatbensin an- vänts istället