• No results found

Litteraturöversikt, vibrationer från infrastruktur, täkter och övriga miljöfarliga verksamheter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Litteraturöversikt, vibrationer från infrastruktur, täkter och övriga miljöfarliga verksamheter"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

från infrastruktur, täkter

och övriga miljöfarliga

verksamheter

(2)

miljöfarliga verksamheter

(3)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 91-620-5730-8.pdf ISSN 0282-7298

(4)

Förord

Vibrationer är ett samhällsproblem som bland annat uppkommer i samband med

byggande av infrastrukturprojekt och täkter av berg. Orsaker till vibrationer i dessa

sammanhang kan t.ex. vara: maskinarbeten, sprängningar och trafik. Etableringen

av bergtäkter och sådan materialhantering i samband med infrastrukturprojekt

för-väntas öka i takt med att naturgrusanvändningen minskar. Det saknas

rekommen-dationer från myndigheter avseende riktvärden för vibrationer från sprängning för

bedömning av olägenhet för människors hälsa.

Naturvårdsverket har därför låtit ÅF-Ingemansson AB sammanställa en

litteratur-studie över vetenskapliga undersökningar avseende effekter av vibrationer på

män-niskors hälsa i boendemiljön. Vi kommer att använda studien för att bedöma det

eventuella behovet av fortsatta åtgärder inom forsknings- och/eller

tillsynsvägled-ningsområdet.

Rapporten har skrivits av Tomas Odebrant och kvalitetsgranskats av Martin

Almgren vid ÅF-Ingemansson AB. I styrgruppen har John Sjöström och Kyriakos

Zachariadis Naturvårdsverket deltagit. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till

innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och

even-tuella rekommendationer.

(5)

Naturvårdsverket,

Dnr 230-4046-06

Litteraturöversikt, vibrationer från infrastruktur, täkter och övriga miljöfarliga

verksamheter

Projekt:

12-02440

Rapport

12-02440-07021800 (Revison 2)

Antal sidor:

22

Bilagor: 1-37

Uppdragsansvarig Tomas

Odebrant

(6)

Naturvårdsverket

Litteraturöversikt, vibrationer från infrastruktur, täkter och övriga miljöfarliga

verksamheter

Uppdragsgivare: Naturvårdsverket

John Sjöström

106 48 Stockholm

Tel: 08-6981175

Uppdrag:

Att i en litteraturstudie redovisa vetenskapliga undersök-

ningar avseende effekter av vibrationer på människans

häl-sa i boendemiljön. Detaljer redovihäl-sas i Naturvårdsverkets

Anbudsinbjudan.

Sammanfattning:

I rapporten listas de referenser som påträffats samt en kort

sammanfattning av deras innehåll. Faktorer som bör

bely-sas ytterligare för att kunna ge ut allmänna råd och

upp-rätthålla en tillsynsverksamhet:

1. Vad är egentligen olägenhet?

- Direkt obehag i kroppen på grund av vibrationerna?

- Överraskningseffekter?

- Oro för att byggnaden eller föremål skall skadas?

2. Inverkan av antalet händelser per dygn i relation till

styrkan

Vi föreslår också studier av människors uppfattning av

vibrationer i samband med några större

infrastrukturpro-jekt.

Handläggare:

Kvalitetskontroll:

(7)
(8)

Innehåll

FÖRORD 3

INNEHÅLL 7

1. UPPDRAG

8

2. SÖKARBETET

9

2.1. Principer för arbetet

9

2.2. Erfarenheter av sökningsarbetet

9

3. SÖKRESULTAT

10

3.1. Generellt, övergripande

10

3.2. Infrastrukturbyggande och trafik

11

3.3. Sprängningar vid täkter

12

3.4. Övriga verksamheter

13

3.5. Andra länders regelverk

13

4. KORTFATTADE KOMMENTARER TILL REFERENSERNA

14

4.1. Generellt, övergripande

14

4.2. Infrastrukturbyggande och trafik

15

4.3. Sprängningar vid täkter

16

4.4. Andra länders regelverk

17

4.4.1. Svensk Standard SS 460 48 61.

17

4.4.2. Miljödom, Citytunneln i Malmö

17

4.4.3. Norsk Standard NS 8176

17

4.4.4. British Standard BS 6472 och Australian Standard AS 2670.2

18

4.4.5. USA. FTA Manual ”Transit Noise and Vibration Impact Assessment”

18

4.4.6. DIN 4150 Teil 2 Einwirkungen auf Menschen in Gebäuden

19

5. DISKUSSION OM EV. FRAMTIDA ARBETE

20

5.1. Några slutsatser från de olika referenserna

20

5.1.1. Infrastrukturbyggande och trafik

20

5.1.2. Sprängningar vid täkter

20

5.1.3. Övriga verksamheter

20

5.1.4. Andra länders regelverk

21

(9)

1. Uppdrag

Uppdraget innebär att i en litteraturstudie redovisa vetenskapliga undersökningar

avseende effekter av vibrationer på människans hälsa i boendemiljön. För

verk-samheter där sprängning ingår (täkter, infrastrukturbyggande) ska även effekter

avseende luftstötvåg beaktas. Uppdragets fokus skall vara på litteraturstudien men

arbetet kan efter uppdragstagarens bedömning även kompletteras med intervjuer.

Analysen ska resultera i en rapport som skall utgöra underlag för eventuella

fortsat-ta åtgärder inom forsknings och/eller tillsynsvägledningsområdet.

Uppdraget innebär att sammanställa studier med koppling till:

1) Infrastrukturbyggande och trafik (även efter färdigställandet)

2) Sprängningar vid täkter (berg)

3) Övriga verksamheter (t.ex. tunga industrier)

4) samt att:

5) Kortfattat sammanställa exempel på andra länders ev. regelverk och

rikt-linjer inom området som framkommer under processen

(10)

2. Sökarbetet

2.1. Principer för arbetet

Informationssökning har skett genom:

1) Internet. Sökning med konventionella sökmotorer

2) Högskolebibliotek. Sökning på KTH:s bibliotek.

3) Personliga kontakter med experter som vi tidigare har haft gott samarbete

med inom området, exempelvis:

- Norges Geotekniske Institutt, Christian Madshus

- KTH, Jord- och Bergmekanik, Anders Bodare

- Göteborgs universitet, avdelningen för miljömedicin, Evy Öhrström

4) Sökning i Ingemanssons uppdragsdatabas med över 10000 uppdrag

5) Rundfrågning inom Ingemansson hos personer som arbetar med markvib-

rationer

2.2. Erfarenheter av sökningsarbetet

Två faktorer blev uppenbara i takt med att sökningsarbetet fortskred:

1) Generella undersökningar om människans påverkan av vibrationer behandlar

nästan alltid påverkan av relativt kraftiga vibrationer som förekommer i

ar-betsmiljön, exempelvis i arbetsfordon och vid arbete med vibrerande

ma-skiner. Mera sällan behandlas komfort eller påverkan på hälsan i boende

miljön.

2) Vi har fått flest träffar för vibrationer från trafik (främst tåg), Färre för

vibrationer från sprängningar och inga alls avseende övrig verksamhet som

ex. industrier.

(11)

3. Sökresultat

I nedanstående tabeller redovisas de referenser som vi hittat.

Vid sökningen påträffades också ett antal skrifter som enbart behandlade

arbets-miljöproblem eller enbart buller. De har inte listats här.

3.1. Generellt, övergripande

Nr Författare Titel Förlag Artiklar

1 A Meister, D Bräuer, N N Kurekov, A-M Metz, R Mucke, R. Rothe, H Seidel, I A Starozuk, G A Suvorov

Evaluation of responses to broad-band whole-body vibration

Ergonomics, 1984, vol 27, no 9, 959-980

2 H.V.C. Howarth and M.J. Griffin

Subjective response to combined noise and vibration: Summation and interaction effects

Journal of Sound and Vibration (1990) 143(3), 443-454

3 Henrietta V.C. Howarth and Michael J. Griffin

The annoyance caused by simulta-neous noise and vibration

J. Acoust. Soc. Am. 89(5), May 1991

4 R. Paulsen, J Kastka Effects of combines noise and vibration on annoyance

Journal of Sound and Vibration (1995) 181(2), 295-314

5 J. Sandover Vibration and people Clinical Biomechanics 1996; 1: 150-159

6 Jorge Patrício, Fernan-do Schiappa de Azeve-do

Emission of noise at home by vi-brating slabs and walls: A new criterion to evaluate ambient vibra-tion

Acta Acustica United with Acustica. Vol 92 (2006) 654-660

Böcker, kompendier

6b Ove Bennerhult m.fl. TR 3.434.01. Gränsvärden för vibrationer och stötar. Inledande studier som underlag för immis-sionsrekommendationer.

IFM Akustikbyrån. Januari 1976

7 Clara Giacomelli Vibrationsstörningar I bostäder. En litteraturstudie om gränsvärden och mätmetoder. Teknisk rapport SP-RAPP 1986:31

Statens provningsan-stalt. 1986

8 M J Griffin Handbook of human vibration. Academic Press, San Diego (1990)

(12)

3.2. Infrastrukturbyggande och trafik

Nr Författare Titel Förlag Artiklar

9 J.M. Fields Railway noise and Vibration An-noyance in Residential Areas

Journal of Sound and Vibration (1979) 66(3), 445-458

10 Yamanaka, K., Nagoya

Univ. School of Medicine, Nagoya, Japan); Naka-gawa, T.; Kobayashi, F.; Kanada, S.; Tanahashi, M.; Muramatsu, T.; Ya-mada, S.

Criteria for acceptable levels of the Shinkansen Super Express train noise and vibration in residential areas

Journal of Sound and Vibration (1982) 84(4), 573-591

11 H.V.C. Howarth and M.J.

Griffin

Human response to simulated intermittent railway-induced build-ing vibration

Journal of Sound and Vibration (1988) 120(2), 413-420

12 V. Knall Railway noise and vibration effects and criteria.

Journal of Sound and Vibration (1996) 193(1), 9-20

13 E.Öhrström and A.-B.

Skånberg

A field survey on effects on expo-sure to noise and vibration from railway traffic. Part 1: Annoyance and activity disturbance effects

Journal of Sound and Vibration (1996) 193(1), 39-47

14 I.H. Turunen-Rise,

Brek-ke, L. Harvik, Madshus, R. Klæboe

Vibration in dwellings from road and rail traffic — Part I: a new Norwegian measurement standard and classification system

Applied Acoustics 64 (2003) 71-87

15 I.H. Turunen-Rise,

Brek-ke, L. Harvik, Madshus, R. Klæboe

Vibration in dwellings from road and rail traffic — Part II: exposure– effect relationships based on ordi-nal logit and logistic regression models

Applied Acoustics 64 (2003) 89-109

16 R. Klæboe, I.H.

Turunen-Rise, H. Bendysen, H. Nykänen

Vibration in dwellings from road and rail traffic — Part III: towards a common methodology for socio-vibrational surveys Applied Acoustics 64 (2003) 111-120 Domslut 17 Växjö Tingsrätt, Miljö-domstolen Deldom Mål nr M 81-02. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att bygga och driva Citytunnelbanan

Växjö Tingsrätt, Miljö-domstolen

(13)

och vägtrafik. Rapport nr 112. medicin. Mars 2006.

19 Tomas Odebrant Uppdrag 10-00076. Vibrationer från väg- och spårtrafik.

Ingemansson Techno-logy AB

20 Ronny Klaeboe, Aslak

Fyhri

Opplevelse av vibrasjoner i bolig fra veg- og skinnegående trafikk

Transpotøkomisk Institutt

21 Björn Möller, Rolf Larson,

Per-Evert Bengtsson, Lovisa Moritz Information 17. Geodynamik i praktiken Statens Geotekniska Institut, Linköping 2000

22 Harris Miller Miller &

Hanson Inc.

FINAL REPORT. High-Speed Ground Transportation. Noise and Vibration Impact Assessment

U. S. Department of Transportation Federal Railroad Administra-tion. October 2005.

3.3. Sprängningar vid täkter

Nr Författare Titel Förlag Artiklar

23 George W. Kamperman Human response to blasting noise and vibration Inter-Noise 80, Miami, Florida. 8-10 Decem-ber 1980. 24 P.D. Schomer, A. Aver-buch

Indoor human response to blast sounds that generates rattles

J. Acoust. Soc. Am. Vol. 86, No. 2. August 1989

25 P.D. Schomer, J.W. Sias,

D. Maglieri

A comparative study of human response, indoors, to blast noise and sonic booms

Noise Control Eng J 45 (4) 1997 Jul-Aug.

26 P.D. Schomer, J.W. Sias On spectral weightings to assess human response, indoors, to blast noise and sonic booms

Noise Control Eng J 46 (2) 1998 Mar-Apr.

27 P.D. Schomer A statistical description of blast sound propagation

Noise Control Eng J 49 (2) 2001 Mar-Apr.

28 Elias K. Baliktsis,

Dimitri-os C. KaliampakDimitri-os, Dimi-trios G. Damigos

Blasting vibration limits to prevent human annoyance remarks from some case studies

Mineral Resources Engineering. Vol. 10 No. 1 (2001)

29 A.K. Raina, A.Haldar,

A.K. Chakraborty, P.B. Chodhury, M. Ramulu, C. Bandyopadhyay

Human response to blast-induced vibration and air-overpressure: an Indian scenario

Bull Eng Geol Env (2004) 63:209-214

(14)

3.4. Övriga verksamheter

Litteratursökningen gav inga träffar på övrig verksamhet.

Inom ÅF-Ingemansson AB har ett projekt påträffats där man i koncessionsdom

även tagit upp vibrationsstörningar till omgivningen. Mätningar i omgivningen

kunde dock inte fastställa om de uppmätta vibrationerna härrörde från trafik eller

från industrin.

I ett senare skede ströks vibrationskravet ur villkoren.

3.5. Andra länders regelverk

Nr Författare Titel Förlag 30 Department of

Environ-ment and Conservation, NSW, Australia

Assessing Vibration: a technical guideline

Department of Envi-ronment and Conserva-tion, NSW, Australia. February 2006

31 Kamst & Simpson

Envi-ronmental & Acoustical Consultants

Redcliffe Heavy Rail Noise & Vibration Assessment. Appendix C. Noise & Vibration Assessment.

Kamst & Simpson Environmental & Acous-tical Consultants. April 2001.

32 Svensk Standard

SS 460 48 61.

Vibration och stöt - Mätning och riktvärden för bedömning av kom-fort i byggnader. Utgåva 1 1992-09-09

Svensk Standard

33 Norsk Standard NS

8176:1999.

Vibrasjoner og støt. Måling i byg-ninger av vibrasjoner fra landba-sert samferdsel og veiledning for bedømelse av virkning på men-nesker

Norsk Standard

34 Internationell Standard

ISO 2631-2.

Evaluation of human exposure to whole-body vibration - Part 2. Continous and shock-induced vibration in buildings (1 to 80 Hz). Second edition 1994

International Standardi-sation OrganiStandardi-sation

35 BS 6472 Guide to evaluation of human exposure to vibration i buildings (1-80 Hz)

British Standard

36 AS 2670.2 Evaluation of human exposure to whole-body vibration. Part 2: Continous and shockinduced vibration in buildings

Australian Standard

37 DIN 4150 Teil 2 Einwirkungen auf Menschen in Gebäuden

Deutsche Industri Nor-men

(15)

4. Kortfattade kommentarer till

referenserna

Nedan beskrivs mycket kortfatta innehållet i referenserna

4.1. Generellt, övergripande

Nr Titel Beskrivning Artiklar

1 Evaluation of responses to broad-band whole-body vibra-tion

Laboratorietest av ett antal personer sittande i vibrerande stol.

2 Subjective response to com-bined noise and vibration: Summation and interaction effects

Laboratorietest av ett antal personer sittande i vibrerande stol. Kombi-nationseffekter av ljud och vibrationer studerades.

3 The annoyance caused by simultaneous noise and vibra-tion

Samma försök som i referens 2.

4 Effects of combines noise and vibration on annoyance

Laboratorietest av ett antal personer sittande i vibrerande stol. Kombi-nationseffekter av ljud och vibrationer studerades.

5 Vibration and people Grundläggande beskrivning om hur människokroppen påverkas av vibrationer.

6 Emission of noise at home by vibrating slabs and walls: A new criterion to evaluate ambient vibration

Mätning av ljud och vibrationer I byggnader. Förslag till max 0,03 mm/s över 63 Hz för att slippa besvärande stomljud.

Böcker, kompendier

6b TR 3.434.0. Gränsvärden för vibrationer och stötar. Inle-dande studier som underlag för immissionsrekommenda-tioner.

En mycket gedigen genomgång av grunderna för markvibrationer. Dock inte så mycket om val av riktlinjer, mer kommentarer till före-slagna ISO och DIN-standarder.

7 Vibrationsstörningar I bostä-der. En litteraturstudie om gränsvärden och mätmetoder. Teknisk rapport SP-RAPP 1986:31

En litteraturinventering om vibrationers utbredning, dämpning och även påverkan på byggnader och människor.

(16)

4.2. Infrastrukturbyggande och trafik

Nr Titel Beskrivning Artiklar

9 Railway noise and Vibration Annoyance in Residential Areas

Stor undersökning om människors upplevelse av ljud och vibrationer från järnväg. Mycket resultat om ljud men mindre om vibrationer.

10 Criteria for acceptable levels

of the Shinkansen Super Express train noise and vibra-tion in residential areas

En stor undersökning där 1187 hemmafruar (!) intervjuats om upplevt buller och vibrationer från höghastighetståg.

11 Human response to simulated

intermittent railway-induced building vibration

Undersökning av upplevelse av tågvibrationer där även antalet passa-ger per timme är med som variabel.

12 Railway noise and vibration

effects and criteria.

Undersökning av upplevelse av tågbuller och –vibrationer. De har svårare att se samband mellan intensitet och störningsgrad för vibra-tioner än för ljud.

13 A field survey on effects on

exposure to noise and vibra-tion from railway traffic. Part 1: Annoyance and activity disturbance effects

Presenterar resultat från fältstudier av påverkan på människor av tågbuller- och vibrationer. Irritation, sömnstörning och välbefinnande har studerats

14 Vibration in dwellings from

road and rail traffic — Part I: a new Norwegian measurement standard and classification system

Beskrivning av den Norska Standarden NS 8176 och dess bakgrund.

15 Vibration in dwellings from

road and rail traffic — Part II: exposure–effect relationships based on ordinal logit and logistic regression models

Beskrivning av en stor intervjuundersökning i Norge avseende hu människor upplever tågvibrationer.

16 Vibration in dwellings from

road and rail traffic — Part III: towards a common methodol-ogy for socio-vibrational surveys

Beskrivning av Nord Test NT ACOU 106 Acoustics – Assessment of annoyance by vibration in dwellings from road and rail traffic. Metod för att göra intervjuundersökningar.

Domslut 17 Deldom Mål nr M 81-02.

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att bygga och driva Citytunnelbanan

Anger gränsvärde för vibrationer under entreprenadarbetena och riktvärde vid driften av banan.

(17)

ner från tåg- och vägtrafik. Rapport nr 112.

19 Uppdrag 10-00076.

Vibratio-ner från väg- och spårtrafik.

Underlagsmaterial för nytt miljöprogram i Göteborg. Bedömning av antalet utsatta för trafikvibrationer i Göteborg.

20 Opplevelse av vibrasjoner i

bolig fra veg- og skinnegåen-de trafikk

Kompendium med resultatet av den undersökning som presenteras i ref. 15 ovan.

21 Information 17. Geodynamik i

praktiken

Kort kapitel om regler och standarder. För övrigt en handbok i Geody-namik.

22 FINAL REPORT. High-Speed

Ground Transportation. Noise and Vibration Impact As-sessment

Omfattande handbok för att hantera ljud- och vibrationsfrågorna både vid byggandet av banan och driften av höghastighetståg.

4.3. Sprängningar vid täkter

Nr Titel Beskrivning Artiklar

23 Human response to blasting

noise and vibration

Jämförelse mellan bang från överljudsflyg och luftstötsvågen från sprängning.

24 Indoor human response to

blast sounds that generates rattles

Studie av obehag av att föremål skramlar i huset vid kraftiga explosio-ner.

25 A comparative study of

hu-man response, indoors, to blast noise and sonic booms

Beskriver försök med personer som utsätts för överljudsbangar och luftstötsvåg från sprängningar och dessa personers upplevelse

26 On spectral weightings to

assess human response, indoors, to blast noise and sonic booms

Metod för att välja rätt frekvensvägning för att korrelera mätningar till upplevelse för överljudsbangar och luftstötsvåg från sprängningar

27 A statistical description of

blast sound propagation

Om ljudutbredning över stora avstånd för luftstötsvåg från sprängning-ar

28 Blasting vibration limits to

prevent human annoyance remarks from some case studies

Undersökning av människors upplevelse av sprängningsvibrationer

29 Human response to

blast-induced vibration and air-overpressure: an Indian sce-nario

En studie av fyra fall i Indien visade att en oro för säkerhet och egen-dom var den främsta källan till oro hos människorna.

(18)

4.4. Andra länders regelverk

Nedan redovisas Svensk Standard SS 460 48 61 samt standarder och riktlinjer från

några andra länder.

4.4.1. Svensk Standard SS 460 48 61.

Vägd hastighet Vägd acceleration Måttlig störning

0,4 – 1,0 mm/s

14,4 – 36,0 mm/s

2

Sannolik störning

> 1 mm/s

> 36 mm/s

2

4.4.2. Miljödom, Citytunneln i Malmö

1.3.6.1.Byggskedet

Banverket skall utföra anläggningarna för Citytunnelprojektet och arbetena härför på sådant sätt att vibrationerna i:

Posthuset (Aegir 1), Stationsbyggnaden för Malmö C (Hamnen 1:1 numera Innerstaden 31:10), Hovrättsbyggnaden (Bastionen Nyköping 1) samt Malmö musikteater (Teatern 4) på grund härav inte överstiger 3 mm/s som gränsvärde****.

Byggnaderna på fastigheterna Dekanen 1, Börshuset 1, Väktaren 3, Scylla 3, Priom 2 och 3, Klerken 1 och 3, Kapellryggen 2 och 3 och Kaplanen 2 samt i Bunkeflo kyrka och Hyllie vattentorn på grund härav inte överstiger 5 mm/s som gränsvärde****. S:t Johannes kyrka (Innerstaden 6:29) på grund härav inte överstiger 3 mm/sek som riktvärde*** och 5 mm/s som gränsvärde****.

1.3.6.2 Driftskedet

Banverket skall driva Citytunnelbanan och förbindelsespåret vid Vintrie på så sätt att: Vibrationerna pga. Tågtrafiken inte överstiger 0,4 mm/s vRMS, som riktvärde i bostäder,

vårdlokaler, kyrkor, kontor och skolor.

4.4.3. Norsk Standard NS 8176

I Norsk Standard NS 8176:1999 anges följande klasser:

Klass A Klass B Klass C Klass D Statistiskt maximalvärde för vägd

hastighet, vw,95 (mm/s)

0,1 0,15 0,3 0,6

Med följande kommentarer:

Klass A: Motsvarar vibrationsmässigt mycket goda förhållanden där personer endast undantagsvis kommer att kunna uppfatta vibrationer. Personer i bostäder av klass A kan normalt inte förväntas att uppfatta vibrationer.

Klass B: Motsvarar vibrationsmässigt relativt goda förhållanden. Personer i bostäder av klass B kan till viss grad förväntas bli störda av vibrationer.

Klass C: Motsvarar rekommenderat gränsvärde för vibrationer i nya bostäder och i samband med planering och byggande av nya trafikanläggningar. Cirka 15 % av berörda personer i bostäder av klass C kan förväntas bli störda av vibratio-ner.

(19)

bostadsbe-Cirka 25 % av berörda personer kan förväntas att bli störda av vibrationer av klass

D. Kraven i klass C bör eftersträvas, men klass D kan användas i de fall

kostnad-nytto-förhållandet gör det orimligt att kräva klass C.

Observera att i den norska standarden anges värden som 95 % av händelserna

skall underskrida, ej det absolut högsta värdet.

4.4.4. British Standard BS 6472 och Australian Standard AS 2670.2

4.4.5. USA. FTA Manual ”Transit Noise and Vibration Impact

Assessment”

Dessa värden motsvarar ungefär i mm/s:

65 VdB:

0,05 mm/s

72 VdB:

0,1 mm/s

75 VdB:

0,2 mm/s

(20)

4.4.6. DIN 4150 Teil 2 Einwirkungen auf Menschen in Gebäuden

I denna standard definieras ett “KB-värde” som är ett frekvensvägt

vibrationshas-tighetsvärde för området 1-80 Hz. Frekvensvägningen för människans känslighet

anges i DIN 45669-1.

Sambandet mellan människans påverka och vägt värde i mm/s anges i en tabell:

Bewertete Schwingstärke Beschreibung der Wahrnehmung

0 - 0,1 nicht spürbar

0,1 fühlschwelle 0,1 - 0,4 gerade spürbar

0,4 - 1,6 gut spürbar 1,6 - 6,3 stark spürbar > 6,3 sehr stark spürbar

(21)

5. Diskussion om ev. framtida

arbete

5.1. Några slutsatser från de olika

referenserna

Nedan lämnas några kommentarer och slutsatser runt de områden ovan där

an-vändbara referenser påträffades.

5.1.1. Infrastrukturbyggande och trafik

Några intressanta slutsatser i referenserna ovan är:

• Ref. [9] anger att antalet tågpassager per dygn inte verkar ha så stor

bety-delse för obehaget.

• Den omfattande intervjuundersökningen i ref [10] ledde till

rekommen-dationen att åtgärder skulle vidtas där vibrationerna översteg 0,9 mm/s

från Shinkansen-tåget.

• Ref. [11] gav ett intressant resultat att störningsupplevelsen beror lika av

antalet händelser som fjärde roten ur vibrationshastigheten (produkten av

antalet händelser (N) och vibrationshastigheten (v) upphöjt till 4 är

pro-portionell mot störningen eller uttryckt som formel: Nv

4

= konstant för

lika störning), dvs. har vi exempelvis 16 gånger så många tåg så skall

vibrationshastigheten vara hälften så stor för att störningsupplevelsen

skall vara lika. Motsäger delvis ref. [9].

5.1.2. Sprängningar vid täkter

Ref. [24] anger att inga av de använda måtten (A- resp. C-vägt ”sound exposure

level”, SEL) för ljud från sprängning är kopplat till förekomsten av skrammel i

huset.

Ref. [28] sammanfattar en rad fallstudier avseende hur människor upplever

sprängningar. Man kommer även i denna studie fram till att vissa parametrar inte

kan bedömas objektivt med mätvärden utan är unika för varje enskilt objekt. Man

rekommenderar att en systematisk studie av alla parametrar bör göras i varje

speci-fikt fall för att fastställa en given störgräns i det aktuella fallet. Vikten av

kommu-nikation med omgivningen framhålls också, exempelvis att kommunicera

spräng-scheman, klockslag, mätresultat etc. Om detta ignoreras kan även låga

vibrations-nivåer upplevas som mycket störande.

(22)

5.1.4. Andra länders regelverk

Nedan sammanfattas några länders riktlinjer i en tabell. Oftast komfortvägt värde,

det är dock inte helt klart i vissa fall. NS 8176 avser 95%-percentilen. Högsta värde

ligger normalt 30-50 % högre för ett stickprov av fordonspassager.

Vibrationshastighet, mm/s

Enstaka händelser

(ex. sprängning)

Ofta förekommande hän-delser (ex. trafik) Svensk Standard SS 460 48 61:

- ”Känseltröskel” -- 0,3 - ”Måttlig störning” -- 0,4 - 1 - ”Sannolik störning” -- > 1 Norsk Standard NS 8176 klass A -- 0,1 Norsk Standard NS 8176 klass B -- 0,15 Norsk Standard NS 8176 klass C -- 0,3 Norsk Standard NS 8176 klass D -- 0,6 USA. FTA Manual ”Transit Noise

and Vibration Impact Assessment

-- 0,1 (>70 st/dygn) 0,25 (<70 st/dygn)

DIN 4150 Teil 2 Einwirkungen auf Menschen in Gebäuden:

- ”nicht spürbar” -- 0 - 0,1 - ”fühlschwelle” -- 0,1 - ”gerade spürbar” -- 0,1 - 0,4 - ”gut spürbar” -- 0,4 – 1,6 - ”stark spürbar” -- 1,6 – 6,3 - ”sehr stark spürbar” -- > 6,3 Miljödom, Citytunneln i Malmö 3 (riktvärde, bygget)

5 (gränsvärde, bygget)

0,4 (riktvärde, driften) British Standard BS 6472 och

Australian Standard AS 2670.2. Nattetid 2,8 (vertikalt) 8 (horisontellt) 0,2 (vertikalt) 0,6 (horisontellt) Kommentarer:

Ofta förekommande händelser

Sammanfattningsvis kan sägas att värde för upplevd liten eller måttlig störning ligger i storleks-ordning 0,1-0,4 mm/s för trafik. Normalt avses vertikala vibrationsriktningen i en punkt där de är som störst, vanligtvis i mitten på det vekaste bjälklaget med den största spännvidden.

Enstaka händelser

För enstaka händelser är underlaget mindre; Brittisk och Australiensisk Standard samt miljödo-men avseende Citytunneln

5.2. Diskussion, kunskapsbrister

Vilken ytterligare information krävs för att få underlag till

• Tillsynsverksamhet?

(23)

Faktorer som bör belysas ytterligare för att kunna ge ut allmänna råd och

upprätt-hålla en tillsynsverksamhet:

1) Vad är egentligen olägenhet?

- Direkt obehag i kroppen på grund av vibrationerna?

- Överraskningseffekt?

- Oro för att byggnaden eller föremål skall skadas?

2) Inverkan av antalet händelser per dygn i relation till styrkan

Förslag till fortsatt arbete för att öka kunskaperna

1) En mera djupgående litteraturstudie

Speciellt med avseende på inverkan av antalet händelser per dygn.

Studera referenserna [9] och [11] mer i detalj och sök ytterligare

in-formation om inverkan av antalet händelser.

2) Konkreta forskningsprojekt för att undersöka störningsupplevelse

Infrastruktur

I de norska intervjuundersökningarna finns visserligen ett stort underlag men

vibra-tionsnivåerna i de hus där enkäter gjordes i den norska undersökningen är bara

beräknade, ej mätta. Det kan, ev. förklara tveksamheter i deras responskurvor,

exempelvis skall enligt de kurvorna ca 15 % av människorna som är utsatta för

vibrationer över 2,0 mm/s inte ens märka vibrationerna, vilket verkar osannolikt.

I Sverige pågår just nu ett antal stora infrastrukturprojekt, främst

järnvägsbyg-gen. Detta utgör ett gyllene tillfälle att initiera några projekt beträffande

störnings-upplevelse av vibrationer (och ljud).

Arbeten i berg ger oftast stomljud men inte kännbara vibrationer, arbeten i

mjukare material, som ex. lera, ger istället ofta vibrationer men inte stomljud. Det

vore lämpligt att hitta två större järnvägsprojekt, ett i berg och ett i mjukare mark

och där genomföra varsin studie i upplevd störning av entreprenadarbetet. När

banan väl kommit i drift görs motsvarande studie beträffande störning av trafiken.

Det är viktigt att hitta platser där enbart vibrationer kan studeras, utan påverkan

av buller. Som komplement kan man också göra studier där både ljud- och

vibra-tionsstörningar förekommer.

Täkter

På motsvarande sätt borde en undersökning göras vid täkter. Det kan vara svårare

att hitta lämpliga objekt än för infrastruktur eftersom det ofta är relativt få

kringbo-ende vid täkter (i förhållande till ex. järnvägar). Sådana objekt skulle kunna vara

Cementas kalkstenstäkt i Skövde eller täkt i Skåne län nära bebyggelse. Detta

mås-te dock undersökas närmare.

(24)

och övriga miljöfarliga

verksamheter

Vibrationer som uppkommer i samband med bland annat

byggande av infrastruktur och vid täkter av berg är ett

samhällsproblem. Den här litteraturöversikten innehåller

en sammanställning över vetenskapliga undersökningar

om effekter av vibrationer på människors hälsa i

boende-miljön. Översikten innehåller även en sammanställning

över olika länders regelverk inom området. Den innehåller

också en diskussion kring de undersökningar och regelverk

som sammanställts samt beskriver vilken kunskapsbrist

som finns inom området.

References

Related documents

Det gäller då också att det finns lämpliga platser att kunna utvandra till, dvs många olika typer av sandområden i närheten (vilket det nu tyvärr finns mkt begränsad mängd av

Täkter där verksamheten helt avslutats sedan många år kan vara riktiga eldoradon när det gäller sällsynta eller hotade djur.. Men även täkter som är i aktivt bruk är

I figur 23 visas förhållandet mellan R LA -tal och kornlängd där Forserum hade en förklaringsgrad på 0,203 och Räppe en förklaringsgrad på 0,749.. Forserum

Andel (%) personer som har summamåttet &gt;3 för påverkan av tågbuller inomhus med öppet fönster vid olika aktiviteter i relation till bullernivå från tåg, L Aeq,24h i

Målet var att få en lista öve r vilka objekt som finns inom området, en klassificering av objekten med avseende på vilken miljöfarlig verksa m- het som bedrivs samt en uppfattning

Zetterlund, M, Kiilsgaard, R &amp; Arm, M 2017, Hållbar lokalisering av täkter och material- terminaler – Metodik för att jämföra olika alternativ, Statens geotekniska institut, SGI,

En övergripande slutsats utifrån såväl kvantitativa analyser 5 baserade på omfattande aktstudier och fallstudierna 6 är att långa ledtider inte på något sätt är unika

Kontakta Marie Söderlid, projektledare Trafikverket på tel 010-123 71 52 alt.. marie.soderlid@trafikverket.se för information om innehållet i