Kulturella intressen och inställning till
utbildning bland elever på designprogrammet
Sanna Andersson
Examensarbete 15 hp
Andersson, Sanna (2007) Kulturella intressen och inställning till utbildning bland elever
på designprogrammet. Umeå Universitet. Estetiska institutionen. (Examensarbete i
Lärarutbildningen).
Sammanfattning
Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:
Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?
Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?
Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter? Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
Syfte och frågeställningar
2
1.2 Bakgrund
2
1.3 Litteratur och tidigare forskning
4
1.3.1 Utbildningssystemet och social reproduktion 5
1.3.2 Skolan om fält 5
1.3.3 Kapital- och habitusbegreppet 6
1.3.4 Möjlighet till förändring? 7
1.3.5 Att sortera sig själv 8
2. Metod
9
2.1 Urval av skola och respondenter
9
2.2 Procedur
9
2.3 Enkäten; utformning, upplägg och genomförande
11
2.4 Intervjuns utformning och upplägg
11
2.4.1 Genomförande av intervjuer 12
2.5 Databearbetning och tillförlitlighet
12
2.6 Forskningsetiska ställningstaganden
13
3. Resultatredovisning
14
3.1 Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor/intressen sett ut och
hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?
14
3.1.1 I skärningspunkten mellan hantverksmässigt och konstnärligt 16
3.1.2 Med media som inspiration 18
3.2 Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre
stud-ier sett ut och hur har den påverkat elevernas syn på utbildning?
19
3.2.1 Papporna och kraven 21
3.2.2 Balansgången mellan föräldrarnas och de egna kraven 22
3.3.3 Att begränsa sin dröm 23
3.3 Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning,
kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och
kulturellt betonade aktiviteter?
24
4. Diskussion
26
4.1 Resultatdiskussion
26
4.1.1 Högt hälsokapital? 26
4.1.3 Det fria valets frånvaro 28
4.1.4 Utbildandets självklarhet 29
4.1.5 Kravlösheten 30
4.1.6 Hänger det ihop? 30
4.2 Metoddiskussion
32
4.3 Egna reflektioner och användandet av insikter
34
5. Källförteckning
35
5.1 Tryckta källor
35
5.2 Otryckta källor
35
5.3 Webdokument
36
Bilagor
Bilaga 1; Enkäten
Bilaga 2; Intervjufrågorna
Bilaga 3; Sammanställning av enkätsvaren
1. Inledning
Med jämna mellanrum under min skolgång och utbildning har det dykt upp personer och situationer som yppat snillrika frågor och provocerande påståenden. Dessa kan i bästa fall leda till mentala aha-upplevelser som får hjärnan att för en kort sekund kippa efter andan och sen anlägga en helt ny motorväg till ett tidigare okänt kunskapsområde. Världsbilden breddas eller omvärderas mer sällan ju äldre jag blir, därför kändes det extra viktigt att ta fasta på ett sådant tillfälle när det senast bjöds: det var tidig vår och Humanisthusets föreläsningssal var fullsatt och luktade blöta vantar, längst framme stod en talför man och introducerade Pierre Bourdieus teorier och forskargärningar. Där satt jag, näst längst fram, med en tappad haka och en hjärna som från denna dag aldrig ville sluta tänka på det kulturella kapitalet1 och dess
konsekvenser för individ och samhälle.
Uppvuxen i en lantbrukarfamilj i den Öländska glesbygden har min insyn i, och närhet till, den akademiska världen varit icke existerande. Trots detta har min inställning till skolan och högre studier alltid varit positiv och jag ha aldrig tvekat inför att skaffa mig en
universitetsutbildning. Jag ställer mig därför ofta frågan om jag i detta fall är mer barn av min tid än barn av mina föräldrar? Intresseområdet ligger mig därför varmt om hjärtat både som privatperson och som blivande lärare.
Det inringande ämnesområdet för denna uppsatts skulle förmodligen vara
utbildningssociologi, utan att ens veta om ett sådant begrepp fanns hade jag dock med hjälp av en del centrala begrepp och nyckelpersoner ringat in vad det var jag ville fokusera utbildningens sista djupdykning på. Detta examensarbete skall, till skillnad från det senaste halvårets självrannsakningar och navelskåderi på området samt sporadiska granskningar av nära och käras kulturella preferenser, handla om en grupp gymnasieungdomar på
Desingprogrammet. Det skall handla om dessa elevers kulturella intressen och syn på utbildning samt hur dessa faktorer förhåller sig till deras bakgrund och framtidsplaner.
1 Pierre Bourdieus begrepp kulturellt kapital handlar om kunskaper/erfarenheter som underlättar navigeringen i
Syfte
Att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier gymnasieelever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger.
Frågeställningar
- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?
- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat elevernas syn på utbildning?
- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella
vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?
1.2 Bakgrund
I stort skulle man kunna säga att denna uppsats kommer att ha sin grogrund i klassbegreppet och det faktum att man genom sina föräldrars tillgångar, vanor, yrke, intressen och kontakter föds in i en social klass. Hur gärna eller ogärna man än vill spelar vår bakgrund och vårt, i uppväxten samlade, bagage roll; för skolgång och således också för vårt yrkesliv. För att använda sig av två omformulerade och målande ordspråk kan det sammanfattas så här: chansen eller risken att vi blir vid vår läst är större än att vi olikt äpplet faller långt ifrån trädet.
Då vi ofrånkomligt föds till ett liv med olika möjligheter, ligger det i samhällets intresse att skapa ett utbildningssystem som garanterar de unga likvärdig och grundläggande utbildning, oavsett bakgrund. Detta tillsammans med ett ekonomiskt studiestöd, som skall göra det möjligt för elever att utifrån intresse och motivation välja utbildningsväg.2 Under de senaste
decennierna har tillgången på arbeten med låg utbildningskvalifikation minskat, att ha läst på gymnasiet blir därför en förutsättning för att senare kunna ta del av arbetsmarknaden. Idén om att alla skall ha möjlighet till högre utbildning var en del i den socialdemokratiska regeringens mål, där man önskade att 50 % av en årskull skall börja studera på högskola/universitet innan de fyllt 25 år.3 Den logiska ordningen för en yrkesmässig framgång i nutid lyder onekligen: 2 Åberg, Rune (red). (1992). Social bakgrund, utbildning, livschanser. Stockholm: Carlssons Bokförlag. s 3 3 Björnsson, Mats. (2006). Den demografiska utvecklingen och övergången till högskolan. Stockholm:
Flit och höga betyg från gymnasiet ger möjlighet till vidareutbildning genom högre studier där goda resultat kan leda till ett bra jobb.4
Statistiken visar att fler och fler går vidare till högre studier, trots dessa positiva tendenser sker dock en social segregering, i det här fallet innebär det att de elever som går på
studieförberedande gymnasieprogram och i större utsträckning läser vidare på
högskola/universitet kommer från högre sociala skikt.5 En möjlig förklaring till detta är att
elever som vuxit upp i studievana miljöer, med föräldrar som själva har erfarenheter och kunskaper om utbildningssystemet får, genom deras engagemang; kunskaper, strategier och navigeringsverktyg som hjälper dem i valet av utbildning.6 Denna förklaringsmodell går helt i
linje med denna uppsats inspirationskälla; Pierre Bourdieus resonemang. Han menar att familjer med lågt kulturellt kapital har sämre kunskaper om utbildningsexaminas värde. De tenderar att välja skolor och utbildningsvägar vars konkurrenskraft på arbetsmarknaden har avtagit och på så sätt missbedömer de sina barns chanser i livet.7
Skolan och utbildningsväsendet är en institution som i allra högsta grad speglar samhällets utveckling i stort, så i takt med att individualiseringen i samhället ökar, gör den också det inom skolans värld. 1900-talets välformulerade välfärdstanke har fått stryka på foten för en mer marknadsanpassad skola där man fokuserar på individens fria val.8 Det har skett en
ideologisk förskjutning: ”från en stark betoning på samma behandling av alla elever till större individuellt självbestämmande och mångfald.”9 Detta märks inte minst i individualiseringen
av lärarens arbete med läroplaner, kursupplägg och undervisningsplanering. Flexibilitet, valalternativ, och individualisering har blivit välanvända ord inom gymnasieskolan, i och med detta läggs ett större ansvar på den enskilda eleven att ta ansvar för- och göra medvetna utbildningsval, men utan kunskaper om utbildnings- och arbetsmarknaden blir det svårt. Forskningen på området är inte samstämmig, beroende på hur man ställer frågorna
utkristalliseras två tydliga tendenser; den ena menar att utbildningsvalen baseras på personligt ansvar och den andra att det handlar om social reproduktion.10
4 Likvärdighet i utbildning, (2006). Tematisk granskning, Sveriges landrapport.
Utbildnings- och kulturdepartementets skriftserie, Rapport nr 9.
5 SOU 2006:31. Anställ unga, Stockholm: Fritzes 6 ibid
7 Broady, Donald. (1985). Kultur och utbildning, UHÄ/Fou skriftserie 1985:4. Stockholm, s 55 8 SOU 2000:39. Skolan under 1990-talet. Stockholm: Fritzes, s 17
9 Likvärdighet i Utbildning. (2006). s 15 10 SOU 2006:31, s 52
Om vi, likt flertalet studier, konstaterar att familjens socioekonomiska villkor har starka samband med barnens prestationsnivå och studieplaner och i sin tur den faktiska
utbildningen11 blir det intressant att titta närmare på eleverna på Designprogrammet. Ett
program som på skolans hemsida beskrivs som både högskoleförberedande och
yrkesförberedande. Den treåriga utbildningen ger under det första året en grundkurs i de olika inriktningarna och teknikerna. Detta följs av två år med valmöjligheter och fördjupningar inom området. Elevernas studieplan är flexibel och genom att välja till behörighetskurser kan behörigheten till högskola utökas efter eget behov. Enligt programbeskrivningen skall
utbildningen präglas av elevinflytande och ett undersökande arbetssätt.12 Programmets
inriktning; design, kan ses som tvärvetenskaplig, populärkulturell, konstnärlig, hantverksmässig, industriell, praktisk och teoretisk, ett tidens tecken, ja helt klart motsägelsefullt och en blandning av högt och lågt. Här är alltså inte lika enkelt att vara fördomsfull som när det gäller läkarstudenten, byggjobbaren, litteraturdoktoranden eller hårfrisörskan. Hur såg designelevers bakgrund ut och hur motiverar de sina gymnasieval och framtidsplaner var frågor jag ställde mig och även ämnar att bearbeta här, men först ett avstamp i relevant forskning och tongivande teorier.
1.3 Litteratur och tidigare forskning
Den i inledningen nämnda Pierre Bourdieu är kanske den mest betydelsefulla forskaren på det utbildningssociologiska området. Han har gjort många omfångsrika studier av tusentals människor i Frankrike, där han bl.a. kartlagt ursprung, utbildning, klass, yrke, kulturella vanor, smak, fritidsintressen, samt sambanden däremellan. Intresset för att studera hur människor formas och väljs ut och hur de befolkar de områden där makt utövas löper som en röd tråd genom hela hans forskargärning.13
Bourdieus forskning går inte att tillämpa fullt ut i gymnasiesammanhang i 2000-talets Sverige, då hans forskning till stora delar rör sig inom den högre utbildningssfären under de franska 60- och 70-talen. Donald Broady, som är en stor Bourdieukännare, menar att man i Frankrike har en mycket mer uttalad elit, vilka genom sina positioner skapar en mer
väldefinierad och avgränsad kultur, som är mycket mer hierarkiskt ordnad och centraliserat belägen än den Svenska motsvarigheten.14 Bourdieus forskning och teorier bör i denna 11 Åberg. (1992). s 7
12 Beskrivning av designprogrammet på gymnasieskolans hemsida 2007-12-21 13 Broady. (1985). s 63
uppsats därför ses mer som en utgångspunkt och verktyg för förståelse snarare än en matris för tolkning.
1.3.1. Utbildningssystemet och social reproduktion.
Bourdieu menar att den sociala reproduktionen sker i flera olika system och institutioner under en individs socialisationsprocess. Skolan är en av dessa system. En av
utbildningssystemets dolda funktioner är att legitimera den redan rådande ordningen i samhället, d.v.s. upprätthålla klassordning, kulturella, sociala och ekonomiska koder genom reproduktion. Utbildningssystemet har därigenom starka kopplingar till samhälleliga
klasstrukturer, även om det vill verka oberoende.15 Systemets ideologi och arbetssätt gör att
deras överföring av samhällets klasstruktur blir osynlig. Genom att de härskande klasserna monopoliserar förutsättningarna för att kunna tillägna sig det kulturella kapitalet fyller utbildningssystemet således en indirekt, social sorteringsfunktion.16
1.3.2. Skolan som fält
En av utgångspunkterna i Bourdieus teorier är fältbegreppet. Termen fält definierar han som en specifik social värld eller ett socialt rum. För att få ta del av fältet, släppas in i det sociala rummet, krävs ett inträde. Inträdesbiljetten är kunskap om fältets spelregler. Behärskar man inte spelreglerna får man inte vara med och spela. Genom att deltagarna på fältet spelar efter dessa regler legitimeras också själva spelet. Rent konkret: en duktig elev som satsar på bra betyg har allierat sig med utbildningssystemet, men att inte prestera enligt skolans
förväntningar är att göra motstånd mot detta system.17 Ett fält skulle i detta sammanhang
kunna vara gymnasieskolan, spelarna är eleverna som med sikte på vinsten; en bra utbildning och karriär, inte bara skall tillägna sig kunskaper och få höga betyg utan även förstå och agera utifrån de sociala koder som den dominerande gruppen har definierat för att bevara monopolet på fältet. De sociala koderna skulle i detta sammanhang benämnas kulturellt kapital.
1.3.3. Kapital- och habitusbegreppet
Tillskillnad mot att enbart använda sig av sina ekonomiska tillgångar, ekonomiskt kapital, för att nå eller upprätthålla en position i samhället menar Bourdieu att en persons kulturella erfarenheter och uppfattningar, kulturellt kapital, och sociala kontakter, socialt kapital, kunde
15 Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude. (1977). ” Utbildningens ideologiska funktion
(La Reproduction)” i Skola ideologi och samhälle: ett kommenterat urval franska
utbildningssociologiska texter, Red. Berner, Boel, Callewaert, Staf, Silberbrandt,
Henning. Stockholm: Wahlström & Widstrand, s 56-76
16 Ibid, s 60
användas som medel. Det ekonomiska kapitalet gestaltas inte bara genom ekonomiska tillgångar utan också genom förmågan att hantera sin privatekonomi, tolka ekonomins språk och närhet till personer inom den ekonomiska maktens fält. Det kulturella kapitalet skall inte förstås i kulturordets vida bemärkelse utan syftar snarare på en snävare variant som vi i Sverige kanske skulle benämna ”finkultur” eller att vara ”kultiverad”. Genom att vara beläst, bildad och bevandrad inom konst, teater, litteratur, historia, samhällsdebatten o.s.v. innehar man ett högt kulturellt kapital.18 Det kulturella kapitalet har ett visst värde i förhållande till ett
fält och kan inte ses som ett personligt kapital utan dess innehåll måste överensstämma med de dominerande idéerna på det specifika fältet. Det räcker alltså inte att ha kunskaper om t.ex. konst i allmänhet utan det måste vara kunskaper om rätt sorts konst, som även andra anser är rätt sort.
”…tanken att tillägnandet av Kultur i själva verket alltid är en för framtiden säker investering i språket, i kulturell kompetens, i relationer, i känsla för distinktioner, med andra ord en adekvat investering i bildandet av sig själv till den bildade människa man bör vara för att kunna leva livet inom de områden i samhället där materiella och symboliska fördelar finns att hämta.”19
Framförallt det kulturella kapitalet påverkar en persons val och handlingsmönster, sättet att se på sig själv och omvärlden, definiera sin person, sin plats i det sociala rummet, detta
sammanfattas med begreppet habitus. Bourdieus menar att ett särskilt habitus ger outtalade kunskaper och färdigheter i att navigera sig igenom tillvaron, ett bra habitus premieras i skolan, inom föreningslivet, hos myndigheter, inom olika institutioner, i sociala sammanhang och det ger tillgång till olika koder för hur man skall uppträda, tilltala, bo, vad man skall ogilla och föredra, välja och sysselsätta sig med. Kort och gott; hur man skall tänka, tala och handla i den sociala världen.20 Habitus kan ses som en erfarenhetssamling som har sin grund i
förkroppsligandet av en individs samlade kapital. Det förklarar varför vi ser vissa saker som omöjliga och andra som självklara. En människas habitus finns införlivat i kroppen och får oss att tro att vi gör självständiga val när vi egentligen bara gör som vi har lärt oss. Habitus speglar i vilken mån en individ lyckats göra den önskvärda kulturen till en del av sin personlighet.21 Att närma sig en förståelse för en elevs habitus skulle vara att ta reda på
dennes föreställning om sig själv och sina studier, synen på framtiden, planer och förhållandet till språket och kulturen.22
18 Broady, Donald. (1983). Dispositioner och positioner; ett ledmotiv i Pierre Bourdieus sociologi. FoU-enheten,
UHÄ. s 4-6
19 Broady. (1985). s 50 20 Broady, (1983). s 8. 21 Broady. (1982). s 66 22 Broady. (1985). s 68
1.3.4 Möjlighet till förändring?
Bourdieus teorier kan verka både statiska och pessimistiska ur det hänseendet att han menar att man ärver sitt kapital och habitus och därmed har svårt att påverka sin egen position.23
Utmärkande för en person med högt kulturellt kapital, och således ett högt habitus, är förmågan att med språkets hjälp se sin position och omvärld med en viss distans. Att hålla världen på en armslängds avstånd, kunna abstrahera och verbalisera är en förutsättning för att även kunna förändra sitt habitus.24 Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget? Leder
ett högt habitus till förmågan att distansera sig och således påverka sin position eller gör förmågan att distansera sig att man förstår vinningen i att inneha ett högt habitus eftersom det leder till fördelaktigare positioner?
Rachel Brooks, forskare i Storbritannien, har gjort studier på medelklassungdomars kulturella kapital och habitus. Hon ifrågasätter Bourdieus resonemang om ett stabilt habitus och menar att man med hjälp av inspiration/reflexion från föräldrar och konkurrens från klasskamrater kan skaffa sig ett högre habitus än det man ärvt.25 Föräldrarna lyckades i vissa fall, trots att de
själva saknade ett stort kulturellt kapital och erfarenheter från högre studier, förmedla en bild av universitetsvärlden som en möjlighet för deras barn. Förmågan att kunna föreställa sig universitetsvärlden samt att distansera sig till sen egen position gjorde att ungdomarna ökade sitt habitus. Konkurrenssituationen gentemot klasskamrater och vänner sporrade och
influerade ungdomarna att läsa mer och sträva efter att utöka sin begreppsvärld och således ökade de också sina möjligheter.26 Brooks anammar alltså förklaringsmodellen: förmågan till
distans leder till att man kan öka sitt habitus eftersom man också förstår att det medför fördelar.
1.3.5 Att sortera sig själv.
Anna Sandell har skrivit avhandlingen Utbildningssegregation och självsortering – om
gymnasieval, genus och lokala praktiker.27 Hon kom i sin studie fram till att synen på
utbildning och vilka möjligheter man själv ser sig ha i livet är stark kopplat till kön, klass, etnicitet och det lokala samhället. Genom intervjuer med SYO-konsulenter (studie- och
23Gesser, Bengt. (1985). Utbildning jämlikhet arbetsdelning. Lund: Arkivförlag. s 275 24 Broady. (1985). s 54
25 Brooks, Rachel. (2003). “Young People´s Higher Education Choices: the role of family
and friends”, British journal of sociology of education, Vol 24, No 3. s. 283-297.
26 Ibid.
27 Sandell, Anna. (2007). Utbildningssegregation och självsortering – om gymnasieval, genus och självsortering.
yrkesvägledare) samt observationer och intervjuer med elever i år 9, i ett mindre samhälle i Skåne, försökte hon få en djupare förståelse för vilka faktorer som spelade in när eleverna gjorde sina gymnasieval. Mycket i hennes studie pekar på att man måste ta hänsyn till fler faktorer än familjens utbildningsbakgrund, familjens kulturella kapital och individens habitus för att förstå vad utbildningsvalen och framtidsplanerna för en viss person har sin grund i. Slutsatsen i hennes undersökning är att eleverna ser möjligheter och omöjligheter utifrån könsindelade domäner samt att den omgivande miljön, lokala praktiker, sätter en standard för tänkbara alternativ.28 Det vill säga; sannolikheten att andelen gymnasieungdomar som går
vidare till högskola/universitet i en universitetsstad med starka utbildningstraditioner är större än att en, till antalet likartad, grupp elever i en bruksort eller industristad ska läsa vidare. Detta oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå. Hon kopplar detta till den i dagsläget mer
omfångsrika individualiseringsprocessen, utvidgade familjen och kulturella friställningen, där familjekollektivet och klasskollektivet är av mindre betydelse än tidigare.29 Detta innebär att
dagens ungdomar inte är lika bundna till sina föräldrars traditioner och värderingar som ungdomar var för 50 eller 100 år sedan. Hur man väljer att leva sitt liv är rent teoretiskt ett individuellt val och möjligheterna kan tyckas vara obegränsade.
2. Metod
Jag har valt att använda mig av en både kvantitativ och kvalitativ metod där jag i min undersökning har intervjuat tio elever på designprogrammet för att få svar på studiens frågeställningar. Intervjuerna har föregåtts av en enkätundersökning med samma elever. Jag motiverar mitt val av metod med att det med utgångspunkt i elevernas faktiska
uppväxtförhållanden, fritidsintressen och familjesituation (enkäten) samt deras tankar kring framtidens utbildningsmöjligheter, yrkesval, reflektioner kring föräldrars roll som stöd och förebilder (intervjun) går att göra sig en översiktlig bild över elevens ambitioner och
erfarenheter vad gäller kulturella vanor/intressen samt syn på utbildning och högre studier. I enkäten låg fokus på att få en bild över elevens och dennes föräldrars erfarenheter av
kulturella vanor/intressen samt föräldrarnas utbildningsbakgrund och yrkeskarriär. Medan jag i intervjun ville titta närmare på elevens erfarenheter av skolan och syn på framtida utbildning
28 Ibid, s 180
och yrkeskarriär, samt undersöka huruvida de reflekterade och distanserade sig till sin uppväxt, framtidsplaner och förutsättningar.
2.1 Urval av skola och respondenter
Studien är genomförd i en av Norrlands större städer. Under tidigare VFU-perioder har jag varit placerad hos tre lärare som samtliga arbetet inom arbetslaget för designprogrammet. Då jag undervisat i designklasserna och även lärt känna eleverna där var det oundvikligt att i och med upptäckten av Pierre Bourdieu inte börja fundera i ovan diskuterade banor. Då jag gjort VFU i den utvalda klassen tidigare under hösten var jag ett välkänt ansikte för de flesta eleverna, de som valt den inriktning som jag undervisat i. Jag diskuterade mina tankar kring examensarbetes ämne med min LLU-are (lokala lärarutbildare) och hon, som
klassföreståndare för den utvalda klassen, gav klartecken för mig att genomföra undersökningen.
2.2 Procedur
I samarbete med LLU-aren planerades tid och plats in för undersökningen, handledaren avsatte undervisningstid, där jag under två sammanhängande dagar skulle få möjlighet att informera eleverna om undersökningen, lotta ut tio frivilliga respondenter samt genomföra enkätundersökningar och intervjuer. Jag valde att ha som mål att intervjua fem elever från textilinriktningen samt fem från träinriktningen då det skulle ge mig en större tillgång till material och en bredare bild än om jag valt ett lägre antal. På designprogrammet och även i denna klass finns en tredje inriktning; företagande. Då det innebär att eleverna är ute och gör praktik på olika, för programinriktningen relevanta, företag skulle det göra genomförandet av undersökningen betydligt mer omständig och tidskrävande. Därför valde jag att fokusera på de designelever som hade undervisningen förlagd till skolbyggnaden vid tiden för
undersökningen.
Eleverna informerades gruppvis under undervisningstid, i ämneslärarens närvaro.
Textilgruppen för sig och trägruppen för sig. Jag berättade kort om vad ett examensarbete var, syftet med undersökningen, hur arbetet skulle presenteras och redovisa, vilka som skulle kunna ta del av det samt att det var frivilligt att medverka. Jag informerade om att deras uppgifter skulle hållas anonyma och att de alltid hade möjlighet att avsäga sig medverkan även om de från början gett sitt medgivande. Respondenterna erbjöds efter intervjun att ta del
av det skriftliga resultatet, jag berättade även att skolans namn aldrig skulle nämnas i uppsatsen samt att respondenternas namn skulle ersättas med fingerade.
I textilgruppen, som är betydligt större än trägruppen, genomfördes en lottning. Varje elev fick en lapp med sitt namn på, på lappen fanns en ja- och nejruta där eleven fick kryssa i om de var villiga att ställa upp i undersökningen. Efter att lapparna samlats in drogs det lott om vilka som skulle delta. I trägruppen gick för närvarande endast fem elever, gruppen
informerades på samma sätt som ovan beskrivet men istället för lottning fick eleverna komma in till mig i intervjurummet en och en för att meddela om de ville delta eller ej.
Mitt mål var att totalt få tio frivilliga respondenter till undersökningen, något som också uppnåddes. Könsfördelningen i undersökningsgruppen var dock relativt ojämn då åtta av tio intervjuade är kvinnor. Syftet med undersökningen har i huvudsak inte har något med köns- eller genusskillnader att göra och då förutsättningarna i klassen såg ut på detta sätt tyckte jag inte att denna snedfördelning borde ha någon negativ inverkan på undersökningens resultat eller tillförlitlighet. Jag anser dock att man bör ha detta i åtanke vid läsandet av uppsatsen och trots att undersökningens syfte inte är belysa eventuella skillnader eller likheter mellan tjejer och killar kommer jag diskutera vissa aspekter av detta i diskussionen.
2.3 Enkäten; utformning, upplägg och genomförande
Enkäten fylldes i enskilt, i min närvaro innan intervjun och användes i vissa fall som underlag för följdfrågor under intervjun. Enkäten innehöll ett missivbrev samt 14 frågor.30 Nio av
enkätens frågor var kryssfrågor där respondenten erbjöds olika svarsalternativ samt möjlighet att ange egna. Dessa frågor bearbetade kön, ämnesinriktning, uppväxtort, förstahandsval av gymnasieprogram, fritidsintressen och besöksfrekvens av kulturevenemang hos eleven och dennes föräldrar, föräldrarnas utbildning samt elevens vana att delta i kulturevenemang i sällskap med skola och föräldrar. Enkätens fem övriga frågor var öppna frågor där respondenten utan angivna alternativ fick svara på alternativa program i val av
gymnasieutbildning, syskons gymnasieutbildning, föräldrars yrken, medlemskap/medverkan i förening/organisation/klubb samt eventuell skolgång med speciell pedagogisk inriktning.31
30 Se enkäten i sin helhet i Bilaga 1. 31 ibid
Med pedagogisk inriktning menar jag bl.a. skola med specialinriktning mot t.ex. bild eller musik, alternativt Waldorf, Montessori eller Reggio Emilia pedagogik.
2.4 Intervjuns utformning och upplägg
Intervjuerna baserades på frågor formulerade utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Intervjufrågorna var av en mer öppen karaktär än frågorna i enkäten och syftade till att få respondenten att dra sig till minnes, reflektera och beskriva sina tankar kring sina
erfarenheter, val och framtidsplaner.32 Intervjufrågorna var nio till antalet och användes som
utgångspunkt för intervjun men följdes inte slaviskt. Frågorna handlade om tidigare tankar kring gymnasiet, framtidsplaner på lång och kort sikt, tankar kring respondentens
designintresse, eventuell påverkan av föräldrars yrkesval, föräldrarnas krav/förväntningar på studieresultat samt familjens kulturella intressen och vanor under respondentens uppväxt. Då intervjuerna till stor del skedde i form av samtal varierade följdfrågorna mellan
respondenterna, detta för att kunna fokusera på det som varit avgörande och betydelsefullt för just den respondenten samt för att få ut så mycket som möjligt av frågan. Olika respondenter behövde olika mycket tid till sitt förfogande, även förtydligande, upprepande och
exemplifierande av frågorna.
2.4.1 Genomförande av intervjuer.
Intervjuernas tid varierade mellan 12-18 minuter per respondent och ägde rum på den aktuella skolan under hösten 2007. Beroende på tillgång och den parallellt pågående undervisningens belägenhet, ägde intervjuerna rum i en lektionssal, datorsal eller i min LLU-ares arbetsrum. För att inte fördröja intervjutiden, samt försäkra mig om att jag fick med respondentens samtliga utsagor, använde jag mig av en bandspelare som spelade in intervjun efter att respondenten gett sitt samtycke. Jag förde även kortare minnesanteckningar under intervjuns gång för att få en överblick över vad vi samtalat om och för att kunna återkoppla till detta, samt även för att ge respondenten mer tid till varje fråga utan att den skulle känna sig stressad eller obekväm över tystnaden. Efter avslutad intervju tillfrågades respondenten om denne ville ta del av det färdiga resultatet när detta framställts samt om denne fick kontaktas om
ytterligare frågor skulle uppstå.
2.5 Databearbetning och tillförlitlighet
För att få en hög tillförltighet i de genomförda intervjuerna var jag aktsam vid formuleringen av intervjufrågorna. Det var viktigt att de var av en explorativ art för att inte skapa frågor som var ledande, eller låsta, med syfte att få ett önskat och specifikt svar. Däremot använde jag mig av gester, miner eller ledande tonfall när det gällde att ge respons och förstärkningar till respondenternas svar. Då jag delvis använde mig av ledande frågor, eller frågande påståenden, som uppföljning till den fråga som ställts tidigare kunde jag försäkra mig om tillförlitligheten i det svar som angivits innan, samt undersöka om att jag hade tolkat svaret på det sätt som respondenten hade avsett. Intervjuerna transkriberades efter att samtliga intervjuer avslutats. Jag valde att utesluta så lite som möjligt för att behålla tillförlitligheten i respondenternas svar. Genom detta tillvägagångssätt kan jag citera respondenterna, men hänvining till transkriberingsdokumentet. Efter avslutad transkribering sammanfördes varje respondents enkät med dennes intervju för att försöka få en enhetlig bild av respondentens svar. Resultaten från enkäterna sammanställdes för att se hur tendenserna i hela gruppen såg ut, samt hur trä- kontra textilgruppens svar förhöll sig till varandra. De transkriberade intervjuerna lästes noga igenom med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar och sorterades sedan in i underrubriker/kategorier utefter detta. Jag är medveten om att utskrifterna och urvalet av materialet är en subjektiv tolkning från min sida och att en annan forskare, utifrån samma material, hade kunnat välja helt andra partier än de jag valt ut för att svara på
frågeställningarna.33 Jag menar ändå att validiteten i denna uppsats är relativt hög då jag
utifrån mitt syfte och mina frågeställningar fått svar på det jag ämnade undersöka.
Reliabiliteten är det däremot sämre med då resultatet av undersökningen förmodligen hade blivit helt annorlunda med andra elever eller om undersökningen gjorts på annan ort.
Resultatet kan därför bara sägas stå för just den här undersökningen och den här elevgruppen och det går därför inte att dra generella slutsattser om designelevers kulturella
vanor/intressern och syn på utbildning och högre studier i allmänhet.
2.6 Forskningsetiska ställningstaganden
Under skrivandet av uppsatsen, samt i utformandet och genomförandet av undersökningen har jag hela tiden försökt tänka på vad som varit relevant och viktig information med
utgångspunkt i mitt syfte, men också vad jag skulle kunna kräva av mina informater. Frågorna i enkäten och intervjun är både av allmän och privat karaktär och jag var därför noga med att beskriva examensarbets syfte och upplägg. Frivilligheten i deras medverkan poängterades både muntligt och skriftligt och jag erbjöd dem i grupp och enskillt att ta del av mitt arbete.
33 Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Då jag under skrivandets gång varit inställd på att respondenterna skall läsa uppsatsen har jag inte citerat uttalanden där jag inte varit säker på innebörden, eller där ord fallit bort på
ljudupptagningen. Detta för att undvika att göra felciteringar. Jag har fingerat respondenternas namn, tagit bort namn på personer och orter som eleverna nämner i intervjuerna, detta för att göra responndenterna oidentifierbara för läsaren.
3. Resultatredovisning
Jag kommer nedan att presentera resultatet av min undersökning. Jag har valt att titta både på enskilda elevers svar i förhållande till varandra, i förhållande till gruppen samt gemensamma tendenser eller samband i gruppen som helhet. Jag har valt att sortera in de svar jag fått i underrubriker utifrån mina frågeställningar. Citat som valts ut och presenteras i texten nedan är sådana utsagor som jag anser är representativa eller väl beskriver det förhållande jag vill belysa. Eleverna kommer att benämnas med fingerade namn som inte har någon som helst koppling till deras egentliga namn. En kort faktabeskrivning av varje elev har sammanställts och ses i bilaga 3.
3.1 Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur
har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?
Samtliga respondenter i undersökningen hade designprogrammet som förstahandsval då de sökte till gymnasiet. Därför skulle man kunna tänka sig att intresset för design är relativt högt även på fritiden. Förvånande nog skattas designrelaterade eller kulturbetonade fritidsintressen väldigt lågt hos eleverna.34 På delad första plats rankas fritidsintressena sport och
umgänge/fika/middagar följt av shopping/kläder och inredning. En koppling mellan design och intresset för inredning kan dock föreligga. Allra längst ner på listan, utan några som helst poäng ligger drama/dans, utställningar/museer och läsa böcker. Konserter/musik, resa och film får några enstaka poäng, medan fest ligger som ensamt alternativet i mellanklassen.35
Respondenterna verkar vara ganska eniga om vilka fritidsaktiviteter och intressen som gäller, spridningen är liten och det är i princip tre alternativ som tar hem de stora poängsummorna. Då respondenterna rankat sina föräldrars intressen handlar det förstås om en uppskattning och tolkning från deras sida, man kommer alltså längre ifrån verkligheten än om man hade ställt frågan direkt till föräldrarna. Umgänge/fika/middagar ligger på första plats även här följt av sport och resa, shopping/kläder/inredning, film och läsa böcker. Längst ner med ett par poäng vardera ligger fest, konserter/musik, utställningar/museer och drama/dans.36 Man kan
konstatera att tendenserna är liknande även om föräldrarna har en större spridning av poäng bland alternativen, dessutom verkar resa, film och läsa böcker vara mer uppskattat bland föräldrarna medan eleverna hellre går på fest.
34 Se sammanställning av enkätsvaren i Bilaga 4 35 ibid, fråga 7
Tvärtemot vad jag förväntat mig rankas sporten högt bland fritidsintressena, både bland elever och föräldrar. Det är också något som kommer i uttryck under intervjuerna då jag frågar vilka fritidsintressen de vill ha utrymme för i sitt liv om tio år.
“- Asså jag kommer nog alltid hålla på med nånting som har med sport att göra, men frågan är… vad. Jag vet inte riktigt...”37
“- Jag vet inte, det känns viktigt att man gör saker, typ rör på sig, tränar, jag vet inte, typ åker bräda fortfarande.”38
“- Träna måste jag göra, för annars skulle jag inte orka nånting och sen måste jag ha tid för att va med kompisar..”39
Sport och friluftsaktiviteter verkar även vara något som man gemensamt i familjen ägnat sig åt i uppväxten.
“Det är mera såna grejer, faktiskt, till och med mamma som är helt boll-känslolös eller vad jag skall säga, har följt med nån gång och tränat på [lokal idrottsplats] nån gång. Då har vi kört hela familjen och sånt dära, men inte så mycket typ teater och sånt, det har väl hänt men det är inget.”40
“- Jag tror inte vi har gjort så mycket kulturellt, asså, vi har mest varit typ testat alla sporter, åkt till allmänheten och åkt skridskor. Vi har alltid farit till fjällen varje år och åkt utför…å typ
längdskidor, sådär typ åkt skoter, asså vi har mest gjort sånt om vi har gjort nånting”41
Hälften av respondenterna anger att de deltar/besöker kulturevenemang så som t.ex. teater, dansföreställningar, konstutställningar, museibesök o.dyl 5-10 ggr per år, medan 4/10 (ett bortfall) uppsakattar dessa besök till 1-5 ggr per år. Föräldrarna uppskattas gå mer sällan: 15/21 går 1-5 ggr per år och 6/21 deltar/besöker så gott som aldrig något kulturevenemang.42
Vilka aktiviteter respondenterna ägnat sig åt i sällskap med deras föräldrar under barndomen (1-15 år) angetts enligt följande (se figur 1 på nästa sida): Resa/utflykt till kulturhistoriskt intressanta platser 9/10, biblioteksbesök 8/10, Teater/dansföreställning 7/10, museibesök 7/10, konsert 5/10 och konstutställning 4/10.43 Vilka kulturella aktiviteter som respondenterna
deltagit i under skolans regi verkar ha tett sig på lite annorlunda sätt. Museibesök 10/10, biblioteksbesök 9/10, teater/dansföreställning 8/10, resa/utflykt till kulturhistoriskt intressanta platser 7/10, konstutställning 5/10, konsert 3/10. En respondent har även angivit sport under valfritt alternativ.44 Alltså får konserter och konstutställningar låga poäng både i föräldrars
37 Transkribering av intervju med Lotta 2007-11-23 38 Transkribering av intervju med Fanny 2007-11-22 39 Transkribering av intervju med Sara 2007-11-22 40 ibid
41 Transkribering av intervju med Fanny 2007-11-22 42 Bilaga 4, fråga 10
43 ibid, fråga 11 44 ibid fråga 12
sällskap och i skolans regi, medan museum, bibliotek och kulturhistoriskt intressanta platser verkar vara välbesökta av såväl familjer som skolklasser.
Figur 1
Utifrån enkäten kan vi utläsa att dansträning, balett, att spela instrument och att vara med i scouterna är relativt vanliga aktiviteter som man i denna elevgrupp, utanför skolan, ägnat sig åt under barndomsåren.45 Två av respondenterna har gått på förskola och skola med en
särskild, pedagogisk inriktning, medan övriga åtta har haft sin skolgång förlagd till kommunala skolan på uppväxtorten; 6/10 i stad, 2/10 i mindre samhällen och 2/10 på landsbygden.46 Detta borde påverka tillgången till kulturella aktiviteter och evenemang, då
utbudet rimligen är större i städerna än på landsbygden, och bör tas med i beaktandet av dessa siffror.
3.1.1 I skärningspunkten mellan hantverksmässigt och konstnärligt.
Om vi i enkäten får uppfattningen av att kulturintresset i hemmet inte är så stora berättar flera av eleverna i intervjuerna att de har familjemedlemmar eller släktingar som har praktiska yrken och att det kan vara en anledning till att de valt designprogrammet. Kristine som läser textilinriktningen berättar:
“...jag har ändå en del personer i min släkt som håller på med praktiska yrken å sånt där, så jag tror att jag har lite sånna gener.
S: Mm.
- Men jag vet inte, det har väl blivit mer och mer att jag skulle vilja hålla på med nånting som är, sy å sådär.
S: Vad är det för yrken dom har då?
45 ibid, fråga 13 46 ibid, fråga 3
Uppväxtens erfarenheter av kulturella vanor och intressen i sällskap med skola resp. föräldrar.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Resa/utflykt till kulturhistoriskt intressanta platser Biblioteksbesök Teater/dansföreställning Museibesök Konsert Konstutställning Med skolan Med föräldrar
- Mm, asså, det är mer såhära, snickare, målare. Asså sånna grejer. Men sen, min mamma har alltid hållit på å rita mycket, å sy också, så då har jag som också testat på det genom henne...”47
Man får intrycket att ungdomarna verkar se sina egna och sina föräldrars intressen som något okvalificerat och fritidsbaserat. Eleverna använder ord som pyssla och hålla på med
händerna, men de verkar ändå tycka att det har påverkat dem på ett positivt sätt, att det har
funnits omkring dem har gett dem en inblick i den världen.
“…jag gick ju på Waldorf, så det var ju väldigt estetiskt, mycket hålla på med händerna och måla å, det var ju silversmide och mycket sånt dära, och jag kommer ihåg att när jag somnade när jag var liten så somnade jag till ljudet av att mamma satt och sydde vid symaskinen. Hon pysslade och sydde mycket när jag var liten/.../men det är ju inget mer än ett intresse, hon har ju ingen
utbildning i det.”48
“- Euhm, ja jag vet inte det kan vara att, pappa håller ju på mycket och arbetar med händerna så att han har hållit på mycket själv, även fast det gäller metall, sen har morfar varit snickare så jag vet inte om det är att det går lite i generna.”49
“- Asså vi har alltid hållit på, hemma, min mamma jobbar väldigt mycket med händerna, hon har gått en träutbildning i Vindeln 2 år, och hon har alltid hållit på att måla och det är saker som jag har varit med å, prövat olika tekniker å så, kanske från att jag var 3 år, så det har som alltid funnits, sådär olika saker.”50
“...men man kommer väl att pyssla på alltid, för asså, jag vet inte, väljer man design så gillar man ju att hålla på med grejer, asså med händerna.”51
Infallsvinkeln på design och således designprogrammet verkar skilja sig lite åt. Flera menar att det ville gå ett program som var roligt och praktiskt och inte så mycket sitta i skolbänken och lära in teorikunskaper.52 De båda killarna valde mellan trätekniskt
program och desigprogrammet vid gymnasievalet, medan tre av tjejerna övervägde att gå estetiska programmet med inriktning på bild och form.53 Designprogrammet har
därför nära till så väl det konstnärliga som hantverksmässiga. Fannys uttalande visar att valet inte bara grundar sig i en vana att pyssla och hålla på med händerna.
“…min farfar var ganska konstnärlig å så.
S: Jaha, vad gjorde han då?
- Han målade. Och det var ganska otippat egentligen för att han hade typ en ICAbutik i typ [mindre ort i norrlands inland], å såhära, det är så oväntat att han var det. Han var jätteduktig på att måla, vi har en massa tavlor å så hemma, det är liksom, det beundrar man ju, att han var som, att han utvecklade den förmågan och såhära, fotografier och sånt tog han mycket. Jag vet inte, det känns som lite djärvt, eller det var ju ingen manlig syssla.”54
47 Transkribering av intervju med Kristine 2007-11-22 48 Transkribering av Intervju med Sara 2007-11-22 49 Transkribering av intervju med Sebastian 2007-11-22 50 Transkribering av intervju med Lotta 2007-11-23 51 Transkribering av intervju med Fanny 2007-11-22
52 Transkribering av intervjuer med Jennifer, Rebecca, Fanny, Sebastian. 2007-11-22 53 Bilaga 4, fråga 5
Då Fanny säger att hennes farfar var djärv genom att han målade och fotograferade trots att det inte är en manlig syssla finns klara likheter med Sandells huvudpoäng om att tjejer och killar sorterar in möjliga och omöjliga sysslor, yrken, intressen i domäner för manligt och kvinnligt.55
3.1.2 Med media som inspiration
Då jag i mina frågor, både i enkät och intervju, till eleverna valt att fokusera mycket på uppväxtmiljöns och barndomens intressen och vanor fick jag ju självklart svar därefter, trots detta nämnde några av eleverna andra inspirationskällor:
“Men just kring gymnasieutbildningen har jag inte… faktiskt, det var ju eller det, jag har ju alltid gillat Room Service [inredningsprogram på TV] och det är väl dom som har påverkat mig…”56
“Men sen är det väl mycket att man läser tidningar å, att sånt där inspireras man ju alltid av å så inredningsprogram.”57
Flertalet elever i undersökningen säger att ett av deras drömyrken är att bli inredningsarkitekt och att de har ett stort intresse för just inredning. När jag frågar Rebecca om vad hon vill jobba med om tio år säger hon:
“- Jobbar på en tidning som modeexpert (skrattar) Nä…Nä, men det skulle jag tycka var ganska roligt faktiskt/.../ Men jag vet inte, men det känns som man måste ha gått nått, men jag vet inte vad såna där [modeexperter] har gått?”58
Sandell skriver i sin avhandling hur några elever i hennes undersökning nämner media som influens. Även om man inte själv kan spåra den inspirationen hänvisar hon till Tomas Ziehes teorier om massmedias roll i skapandet av identiteten, den kulturella friställningen, där betydelsen av familjen får stå tillbaka för de stora samhälleliga tendenserna.59 Urbaniserig
och geografisk rörlighet gör även att banden till släkt och lokalsamhälle försvagas, kopplingen mellan socialt ursprung och social position är därför inte lika starka som tidigare.60 Dessa faktorer samspelar.
3.2 Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett
ut och hur har den påverkat elevernas syn på utbildning?
55 Sandell. (2007).
56 Transkribering av intervju med Jennifer 2007-11-22 57 Transkribering av intervju med Elisabeth 2007-11-22 58 Transkribering av intervju med Rebecca 2007-11-22 59 Sandell. (2007). s 142
Som under föregående rubrik får respondenterna även här svara för sina föräldrar, eller de vuxna som respondenterna räknar som sina närmaste, och svaren blir därför inte lika nära verkligheten som om föräldrarna själva hade tillfrågats. Samtliga elevers föräldrar, 22 st angivna i denna fråga, har gått ut grundskolan, två av dem har inte någon gymnasieutbildning, fem har gått ut gymnasiet men inte längre, fem har läst vid folkhögskola och tio st, nästan hälften, har studerat vid högskola eller universitet.61 Föräldrarnas yrken varierar kraftigt, fyra
av de 23 angivna i denna fråga, är egen företagare, men inom olika branscher, utöver detta finns inga tydliga tendenser. Endast två av de 23 angivna föräldrarna, eller nära vuxna, har yrken som man skulle kunna ranka som arbeten med högt kulturellt kapital: doktorerande lärare och reklamchef, dessa två föräldrar tillhör en och samma respondent. I övrigt hittar vi allt från lokförare, läkare, elitmålvakt, förskollärare, och reparatör av vitvaror.62
Eleverna verkar vara medvetna om deras föräldrar utbildningsnivå och att det påverkar dem på ett eller annat sätt.
“...båda mina föräldrar har ju högskoleutbildning så att dom kan ju hjälpa mig med det mesta när man behöver, så det har inte varit några problem.”63
“Gymnasiet har alltid varit självklart, tror jag. Eftersom att jag har som alltid haft för mig att går man gymnasiet få får man, asså, bättre jobb. Så, det har alltid varit självklart, jag tror aldrig att jag nånsin tänk att jag ska hoppa av, det känns som, det finns ingen framtid i att hoppa av gymnasiet, inte i min värld i alla fall/.../ mamma är som mer högutbildad å har pluggat jättelänge, å såhära på universitetet. Så att, men, ja, jag vet som inte, att hon har varit på universitetet har ju som gjort att jag har varit väldigt inriktad på att plugga vidare å sånna hära grejer. Man jag skulle aldrig kunna tänka mig att jobba med läkargrejer å så, men det är väl just inställningen till att det är viktigt att plugga”64
“...dom har ju alltid tyckt att det är viktigt att gå i skolan, det är ju så. Och min mamma hon har bara, asså, hon gick inte gymnasiet förän hon var typ 19, asså hon var en som slutade efter nian och jobbade en stund, å så. Men min pappa, han har som alltid pluggat typ och gjort allt som man ska, tror jag. Hon ser ju som tillbaka och ångrar lite att hon inte att hon har gått mer, eftersom hon har ju som jobbat sig upp å så, men det blir ju som konkurrens å då klarar man ju sig lite längre om man har utbildning. Det känns ändå viktigt att få va utbildad, och det har jag väl fått från dom, att det ska va så.”65
“…eh, det har väl påverkat mig att jag vill läsa vidare eftersom att mamma läst vidare och pappa började läsa vidare/.../ men jag har väl det i släkten, att alla pluggar vidare och det känns som ganska självklart att jag vill ha en bra utbildning och jag vill tjäna bra…stabil ekonomi.”66
“min mamma har till exempel ingen utbildning eller så. Asså hon håller på att utbilda sig nu, det gör pappa också. Båda läser på universitetet. Men då har jag som alltid tänkt att jag inte vill bli som mamma, inte så men, hon har som alltid haft ganska dåligt med pengar å, sådär, så att jag har som känt att jag vill nå högre.”67
61 Bilaga 4, fråga 8 62 ibid, fråga 9
63 Transkribering av intervju med Klas 2007-11-22 64 Transkribering av intervju med Kristine 2007-11-22 65 Transkribering av intervju med Fanny 2007-11-22 66 Transkribering av intervju med Sara 2007-11-22 67 Transkribering av intervju med Lisa 2007-11-22
Antingen motiverar man sina egna utbildningsplaner med att man vill nå lika högt som föräldrarna som läst på universitet, eller att föräldrarnas låga utbildningsnivå och arbetssituation gjort att man vill prestera bättre.
Samtliga elever säger att det under deras skolgång i grundskolans senare år var självklart att de skulle läsa på gymnasiet, däremot var inte alla på det klara med vilket program de skulle välja. Nu i slutet av gymnasietiden verkar de vara lite i samma situation, de är få som har bestämt exakt vad de vill utbilda sig till och jobba som, men samtliga är inställda på att studera vidare.
“...jag har alltid tänkt att jag ville ha en bra utbildning så att man kan fortsätta att studera senare och bli nånting bra, det var som inget snack om saken.”68
Några säger att de ska jobba eller resa för att få lite betänketid men sen ska de fortsätta utbilda sig. Kristines plan, vad hon skall göra när hon gått ut gymnasiet, är ganska talande för hela elevgruppen:
“Då vill jag resa och jobba, eh, det känns liksom som att det är mitt år då jag får göra någonting helt annat, jag vill inte börja plugga direkt utan/…/alltså, jag skulle absolut kunna fortsätta plugga men det känns som att då kommer jag ha, kanske tre, fyra år till då jag inte har chansen att fara iväg å göra nånting. Det e…som, jag vill ta chansen nu å göra nånting roligt för sen kommer jag ändå plugga länge till ändå.”69
Några av eleverna vill arbeta inom yrken som man inte utbildar sig till den klassiska vägen, via universitet eller högskola. Båda killarna säger att de först skall flytta till England men sen önskar de att bli möbelsnickare och en av tjejerna vill bli smyckedesigner, men de är samtliga inställda på att det är genom utbildning de skall nå sitt mål.70 Rebecca som vill jobba som
modeexpert på en tidning resonerar:
“- Men man kanske vill gå en utbildning ändå, så att man har…olika möjligheter, en lite större utbildning å så. Inte bara att man tagit nån kurs å så där utan att man…eh...
S: …får en examen?
- Ja, precis.” 71
Sammanfattningsvis kan man konstatera att elevgruppen i nuläget är positivt inställd till högre studier oavsett om de har högutbildade föräldrar eller inte, flertalet är inte riktigt på det klara med vad de skulle vilja jobba med i framtiden men de anser att utbildning den bästa vägen dit.
68 Transkribering av intervju med Elisabet 2007-11-22 69 Transkribering av intervju med Kristine 2007-11-22
70 Transkribering av intervju med Klas, Sebastian, Sara 2007-11-22 71 Transkribering av intervju med Rebecca 2007-11-22
3.2.1 Papporna och kraven
Två av tjejerna med högutbildade pappor upplever att de har höga krav och förväntningar på studieresultat och val av utbildning hemifrån. Elisabeth berättar:
“…min pappa är väldigt såhär, han är väldigt målinriktad, å är väldigt såhär, tycker typ att jag ska, att jag är duktig i skolan å det ju så att jag, asså jag pluggar ju mycket å det är ju mycket, jag vill få bra betyg å kunna utbilda…asså bli nått bra…senare/.../ jag har ju ändå ganska mycket krav, eller krav hemifrån, eller höga? Eh, jo det har jag! Asså det att dom tycker att jag ska satsa, att dom tycker att jag är duktig i skolan och att dom säger det, dom tycker att jag är smart. Dom säger det, att jag kan bli vad jag vill ungefär, dom tycker ju att jag ska börja studera på en gång just för det, så att man har chans att komma in på utbildningar och kunna bli nånting…stå på egna fötter…och sen är det ju så, man vill ju som heller inte, man vill ju som göra dom glada också, det tror jag också sätter krav på en själv.”72
Elisabet har även citerats på föregående sida och hon verkar själv tycka att det är viktigt att utbilda sig. Hon skulle kanske vilja bli mäklare säger hon, hennes pappa jobbar som det, men han avråder henne och vill istället att hon skall läsa till jurist för det är en bredare och bättre utbildning.73 Lisa, vars mamma inte har så hög utbildning, förstår att man inte är så
konkurrenskraftig på arbetsmarknaden om man inte har någon bra utbildning, hennes pappa har fått henne att inse att det är viktigt med studier.
“- På mammas sida har som påverkat för att jag vill bli bra och pappa har som fått mig att förstå att det är viktigt, så har det påverkat/.../han vill ju att jag ska ha bra betyg, men det tycker han att jag har också och så har han sagt nån gång att han har ett krav på mig (skrattar): att när jag är 30 så ska jag har en högskoleutbildning och jag får ju välja själv, men det han tycker i alla fall att det är viktigt (skrattar).”74
Lisas pappa hjälper henne också mycket med skolarbetet, uppmuntrar och kommer med idéer. “...pappa har väl mest hjälpt mig men mamma har varit mer stöd kanske/…/han har som varit lite
som en förebild också, att jag som, ja han har hjälpt mig mycket å typ om jag har nått skolarbete då har han ju alltid ”Åh men den här boken kan du ju läsa” [låtsas ta fram en stor, tung bok ur en bokhylla]. Han är, asså han är jätteintresserad av…plugg.”75
Generellt sett verkar det som föräldrarna har olika förhållningssätt och fyller olika funktioner när det kommer till deras barns skolarbete. Flera elever berättar att det bara är den ena
föräldern de går till för att få konkret hjälp, den andra föräldern vänder man sig till i andra samanhang.76
Sebastian berättar hur det fungerar i hans familj:
72 Transkribering av intervju med Elisabeth 2007-11-22 73 ibid
74 Transkribering av intervju med Lisa 2007-11-22 75 ibid
“Jag tror att idéer och sånt brukar mest komma från pappas håll att han liksom försöker samtala och få ut det bästa ur en och mamma är väl mer att jag går till hon när jag behöver hjälp och säger ”nu förstår jag inte den här engelskagrejen” så det är väl mer den kunskapsbiten, pappa är mer idéer.”77
3.2.2 Balansgången mellan föräldrarnas och de egna kraven.
Frånsett de två ovan nämnda tjejerna, vars pappor hade höga krav på deras studier, var nästan standardsvaret från respondenterna att deras föräldrar inte hade några uttalade krav men att de ville att de ”skall göra sitt bästa”.78 Vad ”skall göra sitt bästa” innebär är förvisso ganska
svårdefinierbart, det är ju bara eleven själv som vet och det lämnar öppet för dennes tolkning och samvete om man har gjort just ”sitt bästa”. Men terminologin verkar ändå leda till att eleverna tar skolan på allvar för många säger ändå att de har höga krav på sig själva.
“Alltså, jag har ju alltid ställt höga krav på mig själv, men det har ju aldrig min föräldrar gjort, asså…dom har aldrig sagt åt mig att gå å plugga, eller ha bra på det här provet utan dom har istället ”kom och se TV med oss nu, för nu har du pluggat färdigt”. Asså dom har verkligen aldrig gett mig krav eller…så det är ändå skönt eftersom att jag själv har haft väldigt höga krav, så det har väl ändå blivit en balans mellan det där. Så dom är nöjd om jag är nöjd…(skrattar).”79
Det är inte bara Rebeccas föräldrar som förhåller sig till hennes studier på detta sätt, även Fanny, Sara och Sebastian och Kristine berättar att föräldrarna inte har några större krav men eleverna har själva höga krav och förväntningar på sina studieresultat.80 Sara berättar även hur
klasskamrater och kompisar kan påverka ens krav.
“S: Men har du haft höga krav på dig själv då?
- Ja (skrattar) det har jag, men det får jag som om det är så att alla i klassen har det, så då dras man med i det. Om man har potential och får bekräftelse så blir man ju mera taggad, så är det väl…”81
3.2.3 Att begränsa sin dröm
Som redovisats under stycke 3.2 är samtliga respondenter inställda på att utbilda sig vidare. Flertalet vet inte riktigt till vad än men de har många tankar och det är helt klart inte bara att välja vad som helst. Många nämner att de skulle vilja jobba som inredningsarkitekter, men att det är så hård konkurrens att de nog måste tänka om.
77 Transkribering av intervju med Sebastian 2007-11-22
78 Transkribering av intervjuer med Sebastian, Kristine, Fanny, Rebecca, Lotta, Sara, Klas, Jennifer. 2007-11-22,
2007-11-23
79 Transkribering av intervju med Rebecca 2007-11-22
80 Transkribering av intervjuer med Fanny, Sara, Sebastian och Kristine. 2007-11-22 81 Transkribering av intervju med Sara 2007-11-22
“...det skulle vara jätteroligt å få gå å bli, vad heter det, inredningsarkitekt, för det är också en stor dröm, men det känns så, det känns så omöjligt, för det är som, ja man måste ju gå en masa olika utbildningar, ha chans att bli det först å sen ha chans att få jobb…det känns svårt…”82
“...men det är som så tuff marknad, eller det är att det känns så svårt att komma in och få jobb och tjäna pengar på det, jag tvekar väl lite på det.”83
“... nä men det känns liksom att textil, om man ska bli en, ja men en stor modeikon, nämen det känns helt omöjligt för att det är en så tuff bransch och det är så svårt att slå igenom så det känns som att man vill lägga krutet på nått annat som är lite vettigare.”84
Men det är inte bara konkurrensen som gör att man tvekar inför sitt yrkesval, drömjobbet skall uppfylla många önskemål:
“Jag skulle ändå vilja ha ett jobb där jag…alltså inte har några fasta arbetstider, eller alltså, jag ska ju ha arbetstider, men…att jag kan välja lite själv.”85
“Jag vet väl inte riktigt vad men…inredningsdesign…formgivning…eller…webbdesign. Asså nånting inom det som jag gör nu. Å så vill jag väl jobba med det, å…bli rik (skratt).”86
“Jag tror att jag vill jobba åt nån annan faktiskt, jag tror inte att jag vill jobba åt mig själv. Jag tror att jag har för lite koll på sånt. Jag tror att jag vill ägna mig åt bara det jag gör, inte åt sånt där annat.
S: Själva företagandet?
- Ja precis...”87
Man kan konstatera att elevernas tankar kring framtidens yrkesval både är optimistiska och pessimistiska. De vill inte ge sig in i en bransch som är för hård, men samtidigt vill de kunna ägna sig åt det som de tycker är allra roligast, design, kunna bestämma sina arbetstider och tjäna mycket pengar. Ingen av respondenterna har tydliga och enkla svar på frågorna som behandlar framtida utbildning och yrkeskarriär. De resonerar med sig själva, överväger, ratar och reflekterar, något som indikerar att de har en distans till området och försöker se på det både objektivt och subjektivt.
3.3 Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella
vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av
kulturellt betonade aktiviteter?
Med Bourdieus forskning i bakhuvudet hade jag bildat mig en uppfattning av hur det skulle te sig med sambandet mellan det kulturella intresset/vanorna och synen på utbildning bland eleverna på designprogrammet och deras föräldrar. I den lilla undersökningsgruppen jag valt att titta närmare på går det dock inte att se några tydliga tendenser, dels för att gruppen är för
82 Transkribering av intervju med Elisabet 2007-11-22 83 Transkribering av intervju med Jennifer 2007-11-22 84 Transkribering av intervju med Elisabet 2007-11-22 85 Transkribering av intervju med Rebecca 2007-11-22 86 Transkribering av intervju med Kristine 2007-11-22 87 Transkribering av intervju med Sara 2007-11-22
liten och kanske även för att sambandet inte är så starkt som jag hade förväntat mig. Tittar man däremot på varje enskild elev går det att få en bild av hur det kan hänga ihop.
Lisa, som har högutbildad pappa med höga krav på hennes studieresultat, berättar om familjens kulturella vanor och intressen:
“Pappa är lite mer att han vill gå på museum, å läsa mycket böcker, och sen så brukar han ta med oss, 1 eller 2 ggr per år på nån föreställning av nått slag, kan vara allt från musikal eller teater eller ja, konsert, ja, lite olika. Så att pappa är kanske mer kulturell så fast mamma hon dansar ju mycket så att…”88
Sara däremot, är den enda eleven vars föräldrar arbetar med yrken som skulle kunna sägas ha ett högt kulturellt kapital; doktorerande lärare och reklamchef. Hennes uttalande ger oss dock en motstridig bild; i hennes familj åker man hellre ut och sparkar boll än går på teater och utställningar.89
Klas är en av de mest motsägelsefulla respondenterna i elevgruppen, ur detta hänseende. Båda hans föräldrar är högskoleutbildade och jobbar med datorer, han och hans pappa delar
entusiasmen för fotboll. Men Klas verkar identifiera sig själv som hantverkare och praktiker med ett intresse för musik och engelsk litteratur:
“...att få hålla på med trä, så att… jag hoppas att jag kan fortsätta på den banan/.../jag har ju alltid haft en väldig fallenhet för det, eller vad man ska säga, å jag har alltid tyckt att det varit kul, å fått uppskattning, å det ena leder ju till det andra/.../för det första så hade jag nog inte orkat ha en linje som det inte var nått teoretiskt med, eller nä praktiskt, det hade varit så jobbigt å läsa i 3 år till. Åh ja, det är skönt att göra nånting annat, prova på/…/Båda [föräldrarna] jobbar med data och jag känner att det inte alls verkar så roligt för en själv/.../just nu läser jag ingenting, men jag gillar att läsa på engelska, engelska böcker/.../se på sport å, även musikkonserter, å sånna grejer...”90
Det är alltså inte helt enkelt att utläsa några samband utifrån elevgruppens uttalanden. Undantagen som bekräftar regeln är lika många som de som dementerar den.
88 Transkriberig av intervju med Lisa 2007-11-22
89 Se citatet under rubrik 3.1, Transkribering av intervju med Sara 2007-11-22 90 Transkribering av intervju med Klas 2007-11-22
4. Diskussion
Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus forskning om social reproduktion och det kulturella kapitalet tyckte jag mig ha ordentligt på fötterna inför min egen undersökning. Jag var rustad för en djupdykning bland designelevernas kulturella vanor/intressen och syn på utbildning, däremot fick jag inte riktigt de resultat jag hade förväntat mig.
4.1 Resultatdiskussion
Vid läsning av de transkriberade intervjuerna och vid sammanställning av enkätsvaren slogs jag av att de samband och tendenser jag trodde mig kunna hitta inte framkom lika tydligt som jag hade förväntat mig, å andra sidan uppdagades flera andra saker som kanske är lika
intressanta och inte fullt lika förutsägbara.
4.1.1 Ett högt hälsokapital?
I hela elevgruppen finns ett intresse för sport och träning, respondenterna idrottar själva och har under uppväxten ägnat sig åt frilufts- sportaktiviteter i sällskap med familjen. När de skulle beskriva sin framtid om tio år var det många som poängterade att det vara viktigt att ha tid för träning och röra på sig. Pierre Bourdieu nämner, mig veterligen, inget om detta. Men de har väl vad man med hans terminologi skulle kalla för ett högt hälso-kapital. Å andra sidan har Bourdieu i sitt försökt till att rita upp rummet av sociala positioner och rummet av
livsstilar som en figur kartlagt vilka fritidsaktiviteter och träningsformer som hör hemma på
de olika positionerna i samhället.91 Med livsstilarnas rum får man en ytterligare bild av hur
saker och ting hänger ihop; våra intressen, yrke, utbildning, matvanor, resvanor osv. T.ex. ingenjörer betalar med kreditkort, spelar Alfapet, reser med flyg och gillar att segla, medan handelsanställda läser lokaltidningen, dricker öl, färdas med cykel, gillar att fiska och gå på tivoli.92 Skulle man då kunna säga att designelever spelar Fia med Knuff, promenerar till
skolan, läser modemagasin, dricker fruktjuicer och gillar att åka snowboard? Kanske, men inte enligt denna undersökning, för att kunna hävda något sådant med bestämdhet hade det behövts mer tid, en större undersökningsgrupp, en jämförelsegrupp och betydligt fler och omfattande undersökningsmetoder.
God hälsa och att ha tid och råd att prioritera sitt eget välmående, på både lång och kort sikt, är starkt kopplat med samhällsklass. Ohälsa och social ojämlikhet hänger ihop. Flera studier
91 Bourdieu, Pierre. (1993). Kultursociologiska texter. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposium. s
289-296
