Från redaktionen

1

J e d d a h , S a u d i a r a b i e n .

Från Redaktionen

flyga till e n m ö r k , o k ä n d sida av m i n e g e n ( m e t a f o r i s k a ) j o r d g l o b . J a g k o m till J e d d a h vid R ö d a Havet, till ett vidsträckt stadsland-skap m e d m u r o m g ä r d a d e palats, p a l m e r , kas-k a d e r av bougainvillea, o c h m i n a r e t e r m e d n e o n g r ö n a k o n t u r e r m o t e n f u k t m ä t t a d o r a n g e r o s a kvällshimmel. J e d d a h h a n n s e d a n bli e n v a r d a g j a g i n t e ville l ä m n a . Sverige kän-d e s a l l t m e r avlägset, o c h m i n syn p å västerlan-d e t b ö r j a västerlan-d e f ö r ä n västerlan-d r a s i g r u n västerlan-d e n . E f t e r åter-k o m s t e n till Sverige b e f a n n j a g m i g i ett pal-impsestiskt g r ä n s l a n d , d ä r självklarhetens av-t r u b b a n d e filav-ter av-tillfälligav-t ryckav-ts b o r av-t . D e n svenska m i l j ö n tycktes m i g p å vissa p l a n m e r t o r f t i g o c h fantasilöst rationalistisk ä n j a g m i n d e s d e n , o c h vissa västerländska avarter stack i ö g o n e n . L ö p s e d l a r n a visade Sveriges

p o s t m ä s t a r e p å party m e d avklädd strippa i f a m n e n , f ö r att ta ett e x e m p e l f r å n h y e n o r n a s j o u r n a l i s t i k ( s o m i n t e existerar i Saudiarabi-e n ) . På g r u n d v a l av m i n a Saudiarabi-e r f a r Saudiarabi-e n h Saudiarabi-e t Saudiarabi-e r i arab-v ä r l d e n b ö r j a d e j a g f u n d e r a öarab-ver, h u r långt västvärlden e g e n t l i g e n k o m m i t p å o m r å d e n , d ä r vi m e d s j ä l v g r a t u l e r a n d e e t n o c e n t r i s m an-ser oss ligga f ö r e vad vi an-ser s o m m i n d r e de-m o k r a t i s k a eller upplysta l ä n d e r . H u r l å n g t h a r vi e g e n t l i g e n k o m m i t i vår p å sekularistisk r a t i o n a l i s m b a s e r a d e h u m a n i s m o c h f e m i -nism? J a g l a d e m ä r k e till d e n stereotypa r a p p o r t e r i n g e n f r å n a r a b v ä r l d e n i västerländska m e dia o c h h u r d e n v e r k a d e försvåra m ö j l i g h e t e r -n a att se såväl d e -n a -n d l i g a o c h k u l t u r e l l a rike-d o m e n s o m rike-d e k o m p l e x a i n r e m o t s ä t t n i n g a r s o m finns i a r a b l ä n d e r n a idag. En artikel o m

2

S a u d i a r a b i e n i Svenska Dagbladet (10 nov. 1996, 6), till e x e m p e l , r a k o n t e r a d e r o a t h u r m u s l i m e r r å d f r å g a r t i d n i n g e n Arab News o m p r o b l e m k r i n g k r o p p o c h sexualitet, eller o m klädsel o c h etikett (en frågesida j a g själv läste i S a u d i a r a b i e n ) . "Fascinerande" o c h "overkligt exotiskt", tycker artikelförfattaren. Visst -livet i S a u d i a r a b i e n o c h a n d r a a r a b l ä n d e r kan tyckas b å d e overkligt och exotiskt för besöka-re f r å n Väst. Det är korbesöka-rekt, att livet i Saudia-r a b i e n måste levas enligt stSaudia-rikta shaSaudia-ria-lagaSaudia-r. Kvinnor k a n inte självklart b e s ö k a restaurang-er u t a n m a n l i g eskort. M e n isolrestaurang-erade uppgif-ter som dessa g e r ä n d å i n g e n rättvisande bild av livet i S a u d i a r a b i e n , ett land, vars g r u n d -l ä g g a n d e v ä r d e r i n g a r skarpt ski-ljer sig f r å n svenska. Av d e senaste d e c e n n i e r n a s utveck-ling s o m p å l å n g t g å e n d e o c h f ö r s a u d i e r n a själva inte alltid önskvärda sätt f ö r ä n d r a t Sau-d i a r a b i e n återstår i e n såSau-dan h ä r vinjett b a r a e n r o a n d e a n e k d o t . Vi i Väst h a r inget att lära av en (saudi)arabisk eller muslimsk kultur, blir (kanske oavsiktligt) k o n t e n t a n , vi kan ba-ra h ä p n a i n f ö r dess bisarba-ra o c h ofria livsstil.

I vinjetter som d e n n a är d e t ett kulturim-perialistiskt subjekt s o m talar, som konstitue-rar sig själv som f u n d a m e n t a l t olika och överlägset sitt exotiska objekt, o c h som g r u n d l ä g -g e r d e n e-gna, själv-klara i d e n t i t e t e n på d e t t a objekts b e k o s t n a d - m e n som d å också klip-p e r av m ö j l i g h e t e n till e n d j u klip-p a r e förståelse. Också e n kritisk analys måste ta sin b ö r j a n i ö p p e n h e t och respekt i n f ö r d e t t a 'andra', s o m ju konstitueras i och g e n o m vårt gensvar p å d e t s a m m a . Verklig k u n s k a p k o m m e r b a r a u r förbehållslösa m ö t e n m e d d e t 'andra', som kanske inte kan assimileras, kategoriseras el-ler etiketteras. Kanske undflyr d e t ständigt vå-ra försök till förståelse. Vi måste ändå försöka sätta våra hypoteser i n o m p a r e n t e s , m e d a n vi successivt reviderar o c h o m p r ö v a r d e bilder som växer f r a m .

N u är naturligtvis långtifrån alla väster-ländska bilder av a r a b v ä r l d e n f ö r e n k l a n d e el-ler f ö r k l e n a n d e . D e n k u n n i g a och reflekte-r a n d e reflekte-r a p p o reflekte-r t e reflekte-r i n g e n finns - étt e x e m p e l äreflekte-r Katja Bexars m å n g a artiklar f r å n Egypten i

Svenska Dagbladet. I Sverige h a r vi också en

mycket intressant f o r s k n i n g o m e n arabisk värld i f ö r ä n d r i n g . I n o m ä m n e n som arabiska,

egyptologi, teologi, statsvetenskap, a n t r o p o l o -gi och sociolo-gi - m e d flera - p å g å r e n nyanserad o c h n y d a n a n d e f o r s k n i n g som u p p e h å l -ler sig vid såväl ett tusenårigt religiöst, kultu-rellt o c h historiskt arv som vid m o d e r n i t e t e n s kollision m e d d e t t a kulturarv.

En central aspekt f ö r förståelsen av e n ara-bisk värld i f ö r ä n d r i n g h a n d l a r o m araara-biska kvinnors situation o c h deras verkliga, önsk-värda, eller symboliska roller. D e t är d e n n a as-p e k t vi vill u as-p as-p m ä r k s a m m a i d e t t a n u m m e r av

Kvinnovetenskaplig Tidskrift. N å g o n e n h e t l i g

bild kan vi inte ge, därtill är d e etniska, reli-giösa o c h historiska k o n t e x t e r n a alltför skilda. D ä r e m o t kan vi b j u d a p å n å g r a i n s p i r e r a n d e s m a k p r o v u r d e n nya f o r s k n i n g e n , som vi tror k o m m e r att leda till ett ökat intresse o c h e n m e r n y a n s e r a d förståelse för arabiska kvin-n o r s situatiokvin-n. U kvin-n d e r p r o d u k t i o kvin-n e kvin-n av d e t t a s p e c i a l n u m m e r h a r R e d a k t i o n e n fått in tips o c h i d é e r f r å n olika håll, inte m i n s t f r å n våra skribenter. Dessutom vill vi tacka SIDA i Stock-h o l m , M a l e n a R e m b e vid Utrikespolitiska In-stitutet i Stockholm, Frida Nilsson vid Socio-logiska I n s t i t u t i o n e n , U p p s a l a Universitet, samt I n g a Brandell, Statsvetenskapliga Institu-t i o n e n vid Uppsala UniversiInstitu-teInstitu-t, som bisInstitu-tåInstitu-tInstitu-t m e d r å d och tips. Vi tackar också Tidskrift för

Mellanösternstudier för tillståndet att citera u r

e n tidigare version av Tetz Rookes artikel. Inte f ö r r ä n 1953 k o m u n d e r v i s n i n g e n av flickor igång i e m i r a t e t Sharja vid Persiska vi-k e n (eller Arabisvi-ka vivi-ken, som d e n h e t e r p å arabiska). S e d a n dess h a r mycket skett. Gail Ramsay b e r ä t t a r o m d e n revolution b e t r ä f f a n -d e kvinnors u t b i l -d n i n g o c h skrivan-de som skett i d e t tysta. I n k o m s t e r n a f r å n oljan k o m i stora m å t t u n d e r 1970-talet, varvid levnads-s t a n d a r d e n b ö r j a d e levnads-stiga p å o a n a d e levnads-sätt. I d e n situationen h a r kvinnor, som inte f ö r v ä n t a s h a n å g o n karriär u t a n f ö r h e m m e t , b ö r j a t ä g n a sig åt att skriva. Även o m d e n litteratur d e pro-d u c e r a r inte alltipro-d kan kallas f o r m e l l t sofisti-kerad, h a n d l a r d e t definitivt inte b a r a o m un-derhållningslitteratur u t a n o m ett helt nytt fo-r u m f ö fo-r ett tankeutbyte kfo-ring k v i n n o fo-r n a s si-tuation, o m k r o c k e n mellan tradition o c h mo-d e r n i t e t , o c h o m en längtan e f t e r f ö r ä n mo-d r i n g . Ramsays f o r s k n i n g visar, att " k v i n n o r n a tende-rar att i h ö g r e utsträckning än m ä n n e n

pro-3

blematisera o c h ifrågasätta d e t r a d i t i o n e r som reglerar d e r a s liv och ställning i samhället".

Från sin h o r i s o n t i Kairo f u n d e r a r Katja Bexar över h u r vi i väst ser på kvinnlig köns-stympning, kks - o c h h u r egyptier ser p å västs intresse. Varför är västerländska b e s ö k a r e i Egypten m e r intresserade av d e n n a fråga än av egyptiska b a r n s överlevnad? Varför rycker m a n d e n n a fråga u r d e t större kulturella sam-m a n h a n g , sosam-m e g y p t i e r n a själva vill se? M å n g a som ( m e d rätta) f ö r f a s a r sig över den-n a sedväden-nja (som e g e den-n t l i g e den-n är varkeden-n speci-fikt arabisk eller islamisk), är samtidigt märk-ligt o i n t r e s s e r a d e av arabisk k u l t u r och histo-ria. Beror intresset p å att kks är ett sensatio-nellt ä m n e som kan bli profitabelt? H a n d l a r d e t o m e n p r o j e k t i o n av västvärldens e g n a m ö r k a m i n n e n och olösta p r o b l e m , så att vi k a n bli av m e d b e s v ä r a n d e skuldkänslor o c h se oss själva som överlägset civiliserade? Kan-ske h a r västerländska kritiker inte insett, att deras m e t o d e r faktiskt k a n få motsatt effekt i k a m p e n m o t omskärelse o m d e d r a p e r a r sig i ö v e r l ä g s e n h e t s k o m p l e x o c h s t r u n t a r i att sätta sig in i o c h r e s p e k t e r a lokala sedvänjor. Vad vill vi ha - dialog eller ställningskrig? u n d r a r Bexar, som vill sätta in f r å g a n i ett större kul-turellt och maktpolitiskt perspektiv.

Såväl i E u r o p a som i USA h a r självbiografin varit e n m a n s d o m i n e r a d g e n r e , som utgått f r å n d e t felaktiga a n t a g a n d e t , att m a n l i g indi-vidualitet är d e t s a m m a som e n mänsklig o c h universell sådan. S a m m a föreställningar h a r varit gällande också i arabvärlden, d ä r verk av k v i n n o r ofta eliderats eller sorterats bort. Tetz Rookes "Liv i m a r g i n a l e n " ger sig u t p å d e n

terra incognita som kvinnlig arabisk

självbio-grafi utgör. Det finns e n lucka i d e n arabiska litteraturhistorien, skriver Rooke, som m e d sin artikel vill synliggöra arabisk kvinnlig själv-biografi. G e n o m Rookes artikel får vi stifta be-k a n t s be-k a p m e d sbe-kribenter vars p r o d u be-k t i o n h a r såväl historiskt som estetiskt intresse: 'Aisha A b d al-Rahman, Fatima Mernissi, H u d a Sha 'rawi, Latifa al-Zayyat och Fadwa T u q a n . Fri-hetslängtan och u p p r o r m o t tvång är centrala t e m a n , som ofta tvinnas s a m m a n m e d d e n an-tikolonialistiska k a m p e n .

I d e t pluralistiska Irak m e d m å n g a olika et-niska o c h kulturella g r u p p e r h a r n a t i o n e n ,

s n a r a r e än e n muslimsk f u n d a m e n t a l i s m , bli-vit d e n främsta s a m m a n h å l l a n d e f a k t o r n . Det-ta gäller d o c k inte familjelagstiftningen, ett o m r å d e som präglas av f u n d a m e n t a l i s t i s k a de-finitioner av kvinnans roll i familj och sam-hälle. Kvinnor h a r tilldelats e n speciell roll i Irak, n å g o t som Äsa E l d é n fick tillfälle att stu-d e r a u n stu-d e r e n resa till Irak 1996. Elstu-dén analy-serar S a d d a m Husseins tal till d e irakiska kvin-n o r kvin-n a , och fikvin-nkvin-ner d e t motsägelsefulla budska-pet att irakiska kvinnor visst ska h a full rätt till frihet, u t b i l d n i n g o c h d e l t a g a n d e i d e t o f f e n t -liga livet, m e n att d e n n a f r i h e t måste definie-ras av k o m p e t e n t a (läs: manliga) ledare, så att inte 'balansen' störs. Kvinnors f r i h e t får inte h o t a deras centrala roll i d e t av k ö n s d i k o t o m i o c h -hierarki p r ä g l a d e samhället, n ä m l i g e n d e n att hålla s a m m a n familjen och f ö d a h ä n -givna krigare. Kvinnor blir till "symboler f ö r n å g o t m e r ä n sig själva", skriver Eldén, "vilket blir ett a r g u m e n t för o c h e n legitimering av kontroll". Kvinnor blir b å d e stöttepelare och akilleshällar; d e u t g ö r samtidigt e n g r u n d f ö r k o n s t r u k t i o n e n av nationell identitet och dess svaga p u n k t - f ö r så snart kvinnor inte lever som d e 'bör' leva, blir d e ett h o t m o t själva na-t i o n e n .

I Algeriet p e k a r m å n g a kvinnor p å Tuni-sien som ett f ö r e g å n g s l a n d , d ä r m a n verkar h a k o m m i t så mycket längre n ä r d e t gäller kvinnors rättigheter. M e n o m m a n s e d a n frå-gar kvinnor i Tunisien, tycker m å n g a där, att m a n inte alls k o m m i t speciellt långt. I en pa-n o r a m i s k t överblickapa-nde artikel skriver Nelli Kopola o m kvinnors politiska protester i Alge-riet o c h Tunisien. Kopola j ä m f ö r strategier o c h faser, m o t s t å n d o c h f r a m g å n g a r i d e b å d a l ä n d e r n a , o c h u p p t ä c k e r b å d e likheter och skillnader i k v i n n o o r g a n i s e r i n g och i sättet att f ö r a en k v i n n o o r i e n t e r a d politik. H o n b e r ö r skillnader mellan religiösa o c h sekulära femi-nister, och f r a m h å l l e r att det b l a n d b ä g g e g r u p p e r finns krav p å en n y t o l k n i n g av d e re-ligiösa p r i n c i p e r n a . I b å d e Algeriet o c h Tuni-sien finns e n ö n s k a n o m en dialog m e l l a n de-mokratiska o c h islamistiska k v i n n o g r u p p e r .

Trots all feministisk aktivitet i arabvärlden och trots att hela d e b a t t e n o m kvinnorollen f ö r ä n d r a t s u n d e r d e senaste d e c e n n i e r n a , är det f o r t f a r a n d e e n realitet, att m ä n n e n s

åsik-4

ter o c h tolkningar väger absolut tyngst - h u r mycket m a n än kan ogilla d e t t a f a k t u m . Därför är d e t viktigt att s t u d e r a d e islamiska m ä n -n e -n s kvi-n-nosy-n. I e -n kritiskt g r a -n s k a -n d e arti-kel p r e s e n t e r a r A n n e Sofie Roald o c h Pernil-la Ouis tre samtida isPernil-lamister: H a s a n at-Tura-bi, M u h a m m a d al-Ghazzali, o c h J a m a l Bada-wi. S u d a n e s e n Turabi b e h a n d l a r b l a n d a n n a t kvinnors förvärvsarbete o c h d e l t a g a n d e i politiken, o c h f i n n e r i källorna hittills o u p p -m ä r k s a -m -m a d e historier so-m faktiskt berätti-gar kvinnors m e d b e s t ä m m a n d e r ä t t i samhäl-let. H a n b e h a n d l a r också k ö n s s e g r e g e r i n g e n o c h hävdar att b a r a m a n följer islams regler b e t r ä f f a n d e k o r r e k t klädsel o c h u p p f ö r a n d e så behövs i n g e n segregering! Kanske h a r e n sudanesisk, matrilokal k o n t e x t påverkat Tura-bis tolkningar i e n friare riktning? TuraTura-bis tankar förs vidare av Ghazzali, som b l a n d an-n a t kritiserat b r u k e t av aan-nsiktsslöjaan-n. (Vad Ghazzali e g e n t l i g e n är intresserad av är olika sätt att tolka ahacLith, m e n d e t intressanta är att h a n så g ä r n a h ä m t a r sina e x e m p e l f r å n

ahadith som b e h a n d l a r k v i n n o r ) . Islamisten

J a m a l Badawi a n v ä n d e r selektiva strategier, o c h talar hellre o m gender equity än gender

equ-ality. H a n hänvisar b l a n d a n n a t till att G u d

en-ligt K o r a n e n skapat allt i par, samt att A d a m o c h Eva anses h a lika skuld i syndafallet.

En f r å g a som väckt starka känslor i Väst är slöjans, eller h u v u d d u k e n s , vara eller icke-va-ra. Är slöjan e n symbol f ö r kvinnoförtryck el-ler är d e n tvärtom n å g o t som g e r muslimska kvinnor ö k a d rörlighet o c h självbestämman-de? Kan slöjan till o c h m e d m a n i f e s t e r a e n po-litisk protest? M e d Syrien som u t g å n g s p u n k t diskuterar A n n i k a R a b o k o m p l e x i t e t e n i vad s l ö j a n / h u v u d d u k e n står för. H e n n e s artikel visar vilken l a d d a d symbol slöjan är - inte ba-ra i Väst u t a n också i l ä n d e r d ä r en m a j o r i t e t av i n v å n a r n a är muslimer. D a g e n s konflikter går tillbaka till 1920-talets Turkiet. I n g e n s t a n s är klädseln e n privatsak, p å m i n n e r Rabo, inte ens i Väst: istället f ö r att provoceras av mus-limska kvinnors klädsel, måste vi, o m vi vill n å en d j u p a r e förståelse, "i sann systerlig a n d a va-ra tysta ett tag och b a r a lyssna p å våva-ra mus-limska medsystrar".

I detta n u m m e r s Krönika m i n n s f ö r f a t t a r e n och p o e t e n Rawia M o r r a kvinnor h o n m ö t t i

Palestina. Under stjärnhimlen v a n d r a r vi in i en i alla b e m ä r k e l s e r exklusiv kvinnovärld, belä-g e n i n n a n f ö r m u r a r n a p å kvinnouniversitetet i J e d d a h , Saudiarabien. Gail Ramsey presen-terar e n arabisk f ö r m o d e r och litterär p i o n j ä r f r å n d e n förislamiska p e r i o d e n .

I d e t t a n u m m e r d e b u t e r a r också KVTs eg-n a a eg-n o eg-n y m a o c h p a r o d i s k a gästkröeg-nikor m e d u p p g i f t att klättra u n d e r skinnet p å olika sven-ska samtidsröster o c h som u r d e n p o s i t i o n e n f ö r s ö k e r bedriva feministisk kulturkritik.

Missa inte Ulrika Spets m ö t e m e d M o z h g a n A f r a k u t e o c h deras vykort till världen!

Bland d e b ö c k e r vi a n m ä l e r i

Recensionsav-delningen f i n n s flera t a n k e v ä c k a n d e b ö c k e r av

svenska f o r s k a r e , s o m till e x e m p e l J o n a s Svenssons b o k o m Muslimsk feminism, J a n Sam-uelsson o c h Äsa B r a t t l u n d s Kärlek och familjeliv

enligt islam o c h M a r i n a Staghs Modern Arabisk Prosa. En alldeles n y u t k o m m e n b o k f i n n s

m e d : Gertie E n g l u n d s s p ä n n a n d e essäsamling o m d e t antika Egypten.

Så låt oss vara tysta ett tag, o c h b a r a lyssna!

Kerstin W. Shands Temaredaktör

Stöd Karin Westman Bergs stipendiefond för kvinnliga forskare vid Uppsala universitet Pg 488 41 14-2

Karin Westman Berg f 1 7 / 6 1914

d 1 6 / 1 0 1997.