ENERGIEFFEKTIVISERING OCH
ENERGIRELATERADE AKTIVITETER I TVÅ
SEKTORER
En kartläggning av energieffektiviseringsarbeten, drivkrafter och hinder till reducerad energianvändning med perspektiv på företag inom den svenska fastighets- och industrisektorn
Johanna Berhane Hamda Nor
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Examensarbete i industriell ekonomi, 30 hp Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi
Handledare: Peter Ekman
Examinator: Angelina Sundström Uppdragsgivare: Mälarenergi AB Kontaktperson: Anna Odenbrand Linder
Abstract – “Energy efficiency and energy-related activities in two sectors” Date: 3rd June 2016
Level: Degree Project in Industrial Engineering and Management, 30 ECTS
Institution: School of Business, Society and Engineering, Malardalens University
Authors: Johanna Berhane Hamda Nor 29th February 1992 22th January 1993
Title: Energy efficiency and energy-related activities in two sectors Tutor: Peter Ekman, Malardalens University
Keywords: Behavioural change, Energy efficiency, Real estate, Industry, Sector, Drivers, Barriers, Organization change, Policy, Sweden Research questions: What drivers and barriers exist for energy efficiency of small and
medium enterprises in the Swedish real estate and industrial sector? How can energy companies and third parties make it easier for companies to initiate and/or intensify energy efficiency efforts? Purpose: Main purpose of the study was to contribute to a better
understanding of how energy efficiency efforts can be conducted in real estate and industrial enterprises and thereby account for corporate attitudes to adjust and reduce energy-use.
Method: The study is of qualitative character and based on secondary data collected from books, scientific articles and reports about energy-use in the real estate sector and industrial sector, behavioural change and decision-making processes. Primary data collection was carried out through 10 semi-structured interviews and a survey in which 15 responses were collected. Primary data was processed in content analysis inspired by coding in grounded theory.
Conclusions: The study indicates that real estate companies work with energy efficiency to a greater extent than the industries. Key drivers and barriers that companies have in their energy efficiency efforts can be viewed from different perspectives; finance, knowledge, requirements and technology. Main drivers are cost savings, rules, regulations and directives, and threats of increasing energy costs. Existing barriers are lack of capital, time and repayment period. Third parties have an important role in the realization of energy efficiency and can
assist companies with knowledge and competence, funding and networking. It is important that a third party is responsive and aware of specific customer requirements, all companies have a need however far from all are aware of it. Commitment, good knowledge and customer focus are the key factors, especially on such a competitive market as energy services market.
Sammanfattning - ”Energieffektivisering och energirelaterade aktiviteter i två sektorer”. Datum: 3 juni 2016.
Nivå: Examensarbete i industriell ekonomi, 30 ECTS.
Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola. Författare: Johanna Berhane Hamda Nor
29 februari 1992 22 januari 1993
Titel: Energieffektivisering och energirelaterade aktiviteter i två sektorer. Handledare: Peter Ekman, Mälardalens högskola.
Nyckelord: Beteendeförändring, Energieffektivisering, Fastighet, Industri, Sektor, Drivkrafter, Hinder, Organisationsförändring, Stöd, Styrmedel, Sverige. Frågeställningar: Vad driver och hindrar energieffektiviseringsarbete hos små- och
medelstora företag i den svenska fastighets- och industrisektorn?
Hur kan energibolag och andra tredjepartsaktörer underlätta för företag att initiera och/eller intensifiera energieffektiviseringarbeten?
Syfte: Studiens huvudsakliga syfte är att bidra med bättre förståelse om hur energieffektiviseringsarbeten bättre kan bedrivs inom fastighetsbolag och industriföretag och därigenom redogöra för företagens inställning till att förändra och reducera energianvändningen.
Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter om energianvändningen i fastighets- och industrisektorn, beteendeförändring, och beslutsprocesser. Primär datainsamling genomfördes via 10 semi-strukturerade intervjuer och en enkätundersökning där 15 svar samlades in. Primär data bröts ner via innehållsanalys inspirerad av kodning i grundad teori.
Slutsatser: Studien indikerar att fastighetsbolag arbetar med energieffektivisering i större utsträckning än industrier. Drivkrafter och hinder som företag har i deras energieffektiviseringsarbeten kan ses ur olika perspektiv; finans, kunskap, krav och teknik. Största drivkrafterna är kostnadsbesparing, regler, lagkrav och direktiv, och hot om ökande energikostnader. Existerande hinder är kapitalbrist, tiden och återbetalningstiden. Tredjepartsaktörer har en viktig roll i realiseringen av energieffektivisering och kan bistå företag med kunskap och kompetens, finansiering och nätverk. Det är viktigt att en sådan aktör är lyhörda och känner till kundens specifika behov, alla företag har ett behov dock är alla långt ifrån medvetna om det. Engagemang, god kunskap och kundfokus är avgörande faktorer speciellt på en så konkurrensutsatt marknad som energitjänstemarknaden.
FÖRORD
Vi vill härmed yttra ett innerligt tack för all hjälp vi fått under studiens fortskridande. Först och främst vill vi tacka vår handledare på Mälardalens Högskola, Peter Ekman, och vår kontaktperson på Mälarenergi AB, Anna Odenbrand Linder, som båda varit ett stort stöd och tillhandahållit oss med värdefulla råd under arbetsprocessen. Er hjälp har varit ovärderlig. Vidare vill vi rikta ett tack till alla respondenter som tog sin tid och ställde upp på intervjuer och enkätundersökning samt deltagarna i workshopen på Mälarenergi. Ni tillförde oss betydelsefull och intressant information.
Tack!
Johanna Berhane och Hamda Nor Mälardalens Högskola
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ...1
1.1 Uppdragsgivare Mälarenergi AB ... 3
2 ENERGIEFFEKTIVISERING I TVÅ SEKTORER ...5
2.1 Fastighetssektorn ... 5
2.1.1 Drivkrafter och hinder i fastighetssektorn ... 6
2.2 Industrisektorn ...10
2.2.1 Drivkrafter och hinder inom industrisektorn ...12
2.3 Beteende och beteendeförändring ...15
2.3.1 Beteendeförändringar i organisationer ...16
2.4 Beslutsfattande och investeringsmetoder ...18
2.5 Externa faktorer som påverkar energieffektivisering ...19
2.5.1 Styrmedel och stöd; Statliga tredjepartsaktörer ...19
2.5.2 Stöd av övriga tredjepartsaktörer ...23 2.6 Sammanfattning av litteraturstudien ...26 3 FORSKNINGSMETODIK ... 29 3.1 Litteraturstudie ...30 3.2 Empirisk datainsamling ...31 3.2.1 Operationalisering av intervjuprotokoll ...33
3.3 Bearbetning och analys av data ...34
3.4 Kvalitet ...35
3.4.1 Källkritik ...36
4 FÖRETAGSPERSPEKTIV PÅ ENERGIEFFEKTIVISERING ... 37
4.1 Energieffektiviseringsarbeten ...37
4.2 Vad driver energieffektiviseringsarbete? ...40
4.3 Existerande hinder för effektivisering ...43
4.4 Stöd av tredjepartsaktör ...47
5 ANALYS OCH DISKUSSION ... 51
6 SLUTSATSER ... 58
6.1 Rekommendationer ...59
6.2 Förslag till fortsatt forskning ...61
7 REFERENSER ... 62
BILAGA 1: INTERVJUPROTOKOLL ...2
BILAGA 2: ENKÄT ...4
BILAGA 3: WORKSHOP ... 10
FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING Figur 1: Mälarenergis organisationsstruktur. (Mälarenergi, 2015B) ... 3
Figur 2: Industrins slutgiltiga energianvändning år 2013, inspirerad av (Energimyndigheten, 2015A) ... 10
Figur 4: Studiens arbetsprocess; enligt systematisk kombination. ... 30
Figur 5: Drivkrafter för energieffektivisering inom fastighetssektorn ... 42
Figur 6: Drivkrafter för energieffektivisering inom industrisektorn ... 42
Figur 7: Hinder för energieffektivisering inom fastighetssektorn ... 46
Figur 8: Hinder för energieffektivisering inom industrisektorn ... 46
Tabell 1: Sammanställning av identifierade drivkrafter och hinder för fastighetsbolag. (Boverket & Energimyndigheten, 2013) ... 7
Tabell 2: Sammanställning av identifierade drivkrafter och hinder för industrin. (IVA, 2013) ...12
Tabell 3: Kategorisering av energibesparingsbeteenden. (Martiskainen, 2007) ... 15
Tabell 4: Finansiella och administrativa styrmedel, tillgängliga för aktörer inom fastighets- och industrisektorn att söka. ... 23
Tabell 5: Energitjänsternas fyra huvudkategorier. (Energimyndigheten, 2015C) ... 24
Tabell 6: Tredjepartsaktörer och deras utbud av energitjänster. ... 25
Tabell 7: En sammanställning av de interna och externa förutsättningar som finns för energieffektivisering ... 27
Tabell 8: Information om intervjuobjekten ... 32
Tabell 9: Operationalisering av intervjuprotokoll ... 33
Tabell 10: Drivkrafter i prioriteringsordning ... 53
Tabell 11: Hinder i prioriteringsordning ... 54
Tabell 12: Mälarenergis uppfattning om drivkrafter och hinder för energieffektivisering hos företag. Ingen särskild rangordning. ... 10
DEFINITIONER
Energibesparing: Energibesparing innebär en faktisk reducering av energianvändningen utan att begreppet jämförs med ökad effektivitet. (Energimyndigheten, 2006)
Energieffektivisering: Energieffektivisering innebär att genom en kontinuerlig process höja energiproduktiviteten. Detta kan betyda att minska energianvändningen och få ut samma nytta som tidigare eller att för samma energianvändning få ut större nytta än tidigare. Detta betyder inte att energianvändningen nödvändigtvis minskar och således skiljer sig energieffektivitet från energibesparing. Energieffektivitet kan mätas i olika mått men konceptet är energiåtgång i förhållande till nyttoenhet och bidrar till att samma produktion uppnås till en lägre kostnad. (Energimyndigheten, 2004)
Energieffektivitet: Energieffektivitet innebär att den tekniskt sätt minsta möjliga energianvändningen utnyttjas för att tillfredsställa givet behov, antingen vid produktion eller utnyttjande av en vara. Energieffektiviseringar ska vara lönsamma i ett samhällsekonomiskt perspektiv vilket innebär att ”de samhällsekonomiska kostnaderna för den sist producerade kilowattimmen är lika stora som de samhällsekonomiska intäkterna av att använda denna enhet”. (Energimyndigheten, 2006) Dock talas det oftast om kostnadseffektiv energianvändning, och inte samhällsekonomisk, där målen bör nås till minsta möjliga kostnad (SOU, 2008).
Energihushållning: I miljöbalken benämns begreppet energihushållning vilket övergripande syftar till att på bästa sätt nyttiggöra energi som tillförs ett system. (Energimyndigheten, 2014) Energimyndigheten anger att energihushållning ”innebär såväl en avvägning mellan användningen av energi och andra resurser, exempelvis arbetskraft och kapital, som en avvägning mellan användningen av olika energislag”. (Energimyndigheten, 2006) Begreppet saknar en entydig definition men begreppet inkluderar energibesparingar, energieffektivisering och valet av förnybara energislag. (Energimyndigheten, 2008) Energiintensitet: Energiintensitet är ett mått på förhållandet mellan energiförbrukning i ett land och dess ekonomiska tillväxt. Energiintensiteten beräknas som nationens sammanlagda energitillförsel (exklusive nettoexport) uttryckt i TWh, dividerat med landets bruttonationalprodukt mätt i fasta priser. En minskande energiintensitet innebär att den ekonomiska tillväxten stiger utan att energiförbrukningen växer lika mycket eller att energiförbrukningen sjunker medan BNP inte gör det. (Naturvårdsverket, 2012)
Fastighetsbransch och fastighetssektor: För att förstå vad som hör till fastighetsbranschen är det nödvändigt att veta vad som avskiljer en bransch från en sektor. Bransch betecknar ett specifikt verksamhetsområde medan en sektor kan bestå av flertal branscher, och därmed flera verksamhetstyper. Till fastighetssektorn ingår exempelvis både bygg- och fastighetsbranschen. Fastighetsbranschen är åtskild till att endast bestå av fastighetsverksamheter. (Forslund & Forslund, 2012) Inom fastighetsverksamheten ingår fastighetsförvaltning samt handel och uthyrning av fastigheter (SCB, 2016).
1
INTRODUKTION
I en alltmer globaliserad och utvecklande värld ökar de negativa följderna som uppkommer av ett stegrat energianvändande, dels genom ökande utsläpp och dels på grund av sinande resurser. Den troligtvis största utmaningen världen står inför gäller just energi- och klimatfrågan och det har aldrig tidigare varit mer aktuellt att minska på energianvändningen samt börja använda förnybara energikällor. (IPCC, 2013) En förbättrad energieffektivisering i samhället leder till minskade koldioxidutsläpp, som är en viktig indikator att följa upp vid motarbetandet av negativa miljöpåverkan. Energieffektivisering syftar till mindre användning av energi för framställning av samma typ av tjänster eller oförändrad komfort. Det kan uttryckas som skapandet av samma nytta med mindre resursåtgång. (Naturvårdsverket, 2015A) Trots att energiproducenter ständigt arbetar med att förbättra den interna effektiviteten inom anläggningar, processer och system är det minst lika viktigt att energianvändaren minskar sin energianvändning genom att inleda energieffektiviseringsarbeten och anamma ett effektivt energibeteende, om klimat- och miljö-problematiken ska kunna tacklas. För att kunna arbeta mot och uppmuntra människor till att tillämpa ett miljöfrämjandebeteende krävs en ökad förståelse för faktorer som påverkar energi-beteenden.
Energikonsumtion är i sig inte ett beteende, det är en effekt eller konsekvens av ett beteende. Det faktiska beteendet är till exempel att släcka lampan eller stänga av elektriska apparater. Energibesparingsbeteenden kan kategoriseras som effektivitetsbeteenden, såsom väggisolering och tre-glasfönster, eller reduceringsbeteenden, såsom att släcka lampor och stänga av elektriska apparater. Vissa forskare hävdar att ett reduceringsbeteende bidrar till faktiska beteendeförändringar och stödjer dem på lång sikt. Andra menar att effektivitetsbeteende i allmänhet är mer framgångsrika i att uppnå faktisk energibesparing. (Martiskainen, 2007; Abrahamse et al., 2005) Energikonsumtion i hushåll har lyfts fram i flertal forskningsarbeten där konsumentbeteenden studerats ur en energikontext (Jackson, 2005; Abrahamse et al., 2005; Ki-Hoon, 2014; Morrison, et al., 2013). Energieffektiviseringsarbeten i hemmen har i stor utsträckning beskrivits, där drivkrafter, hinder och diverse åtgärder redogjorts. På konsumentnivå menar forskare att människans energibeteende i hög grad beror av faktorer som; attityder, vanor, rutiner och motivation men även; ekonomisk tillväxt, kulturell utveckling och institutionella begränsningar. (Jackson, 2005; Martiskainen, 2007)
Beteendeförändring och energieffektivisering inom företag kräver en förståelse för barriärerna, såväl de organisatoriska och de beteendemässiga faktorerna. Energistrategi, ledarskap och ledningens vision, och personalens engagemang är viktiga aspekter att beakta. En affärsstrategi grundar sig i hur företags högsta ledning försöker upprätta en riktning för organisationen genom att inkludera förutbestämda åtgärder och mål. Reducering av energianvändningen och energikostnaderna med hjälp av industriella energihanteringssystem kan vara ett av flertalet andra mål uppsatta inom en sådan strategi. (Ki-Hoon, 2014) Ett verksamhetsperspektiv på energieffektivisering är intressant framförallt på grund av den betydande energiförbrukningen som sker i organisatoriska miljöer, hos företag. Dessa bör sättas i fokus om maximal effekt ska
åstadkommas. Det finns stor potential för att reducera energianvändningen inom fastighets- och industrisektorn, där de sammanlagt svarar för cirka 78 procent av landets totala energianvändning (Energimyndigheten, 2015A). Energislag som är förekommande inom sektorerna är el och värme, biobränslen och fossila bränslen. Om energieffektiviseringsarbeten hos företag ska beaktas är det vidare viktigt att notera att majoriteten av företag utgörs av små- och medelstora företag. 99 procent av alla existerande företag i Europa hamnar i denna kategori. Relativt små resurser används till att hantera och förändra energianvändningen inom egen verksamhet hos små- och medelstora företag. Detta bidrar till den stora potentialen för energieffektivisering, inte bara inom fastighets- och industrisektorn utan de små- och medelstora företagen i respektive sektor. (Thollander, 2015) Forskning har genomförts kring beteendeförändring relaterat till energi och detta har bidragit till teorier och modeller som syftar till att beskriva fenomenet. (Jackson, 2005; Abrahamse et al., 2005; Ki-Hoon, 2014; Morrison, et al., 2013) Vanligen sker förändring i energikonsumtion i samband med att effektiviseringsåtgärderna tillför något värde bortsett från faktisk energibesparing. Det krävs något ytterligare och informationen användaren möts av bör vara personlig och tydlig. Energianvändning och besparingar måste dessutom synliggöras för att motivera och förse kunder med mål. (McMakin, et al., 2002) Befintlig energiforskning innehåller i begränsad omfattning studier kring företags energianvändning samt benägenheten att förändra dessa. Det finns utrymme att vidare studera vad som egentligen driver energieffektiviseringsarbeten och vad som hindrar implementering av effektiviteringsåtgärder för att avgöra hur dessa bör bemötas av tredjepartsaktörer såsom energibolag.
Det huvudsakliga syftet med denna studie är att beskriva hur energieffektiviseringsarbeten bedrivs inom fastighets- och industrisektorn och därigenom redogöra för företagens inställning till att förändra och sänka energianvändningen.
Frågeställningar aktuella att belysa för att svara till studiens syfte är följande:
Forskningsfråga 1. Vad driver och hindrar energieffektiviseringsarbete hos små- och medelstora företag i den svenska fastighets- och industrisektorn?
Forskningsfråga 2. Hur kan energibolag och andra tredjepartsaktörer underlätta för företag att initiera och/eller intensifiera energieffektiviseringarbete?
1.1
Uppdragsgivare Mälarenergi AB
Denna studie genomförs på uppdrag från Mälarenergi AB och ligger till grund för bolagets fortskridande utvecklingsarbeten med att bistå kundernas energieffektivisering. Under år 2014 antog styrelsen beslut om bolagets strategiska plan för år 2015-2019. Strävan är att bli ett fossil oberoende, CO2-neutral eller klimatneutral energibolag. I det strategiska arbetet har nio strategiska initiativ identifierats, dvs. områden som är viktiga att arbeta med för att nå uppsatta mål. En av dem målen är att fortsätta arbeta med att hjälpa sina kunder energieffektivisera. (Mälarenergi, 2014) Koncernen består av moderbolaget Mälarenergi AB, helägda dotterbolagen, Mälarenergi Försäljning AB och Mälarenergi Vattenkraft AB samt delägda dotterbolagen Mälarenergi Elnät AB och Mälarenergi Fastighet AB. (Mälarenergi, 2014) Mälarenergi är ett energibolag med verksamhet i hela värdekedjan; från produktion och distribution till försäljning. Företaget har cirka 650 medarbetare och levererar el, fjärrvärme, vatten, fjärrkyla och kommunikationslösningar till sina kunder som främst befinner sig i Mälardalsregionen. I figur 1, illustreras organisationsstrukturen som består av moderbolagets stödfunktioner samt affärsområden. Koncernen ägs av Västerås stad och genomgår i dagsläget större förändringar för att utvecklas mot att bli ett infraservicebolag, med en större bredd av tjänster till både privatpersoner, företag och samhällsnyttan. (Mälarenergi, 2015A)
Figur 1: Mälarenergis organisationsstruktur. (Mälarenergi, 2015B)
Mälarenergis utbud av energitjänster är kundanpassade lösningar för fastigheter och anläggningar. Energitjänsterna består av energikartläggningar, komfortavtal, komforttjänster samt optimering av elanläggningar. Mälarenergi erbjuder energikartläggning till stora företag enligt lagkrav och ger sina
kunder förslag på kostnadseffektiva åtgärder både för att spara energi samt effektivisera energi-användningen. Hjälp erbjuds också genom att Mälarenergi utför åtgärder samt underlag till inrapportering. Utöver detta genomför Mälarenergi en kontinuerlig övervakning och driftoptimering av kundernas verksamheter. (Mälarenergi, 2015C) Som kund hos Mälarenergi kan företag ingå i ett komfortavtal där samtliga tjänster ingår; drift, underhåll, anläggningsöversyn samt media administration. Komforttjänsterna kan även upphandlas separat. (Mälarenergi, 2015D) Komfortavtalet innebär att kunden tillsammans med Mälarenergi sätter upp ramar för energi- och miljöeffektiviseringsåtgärder som ska genomföras. Mälarenergi tar risken för eventuella variationer i underhållskostnader och uppnådda finansiella besparingar delas mellan kunden och Mälarenergi. (Mälarenergi, 2015E)
2
ENERGIEFFEKTIVISERING I TVÅ SEKTORER
Energieffektivisering inom företag drivs av interna och externa förutsättningar samtidigt hämmar de även effektiviseringsarbetens utveckling. Interna förutsättningar kan vara en kombination av drivkrafter såsom; eldsjälar, miljömedvetenhet, varumärke och hinder såsom; kunskapsbrist och teknisk osäkerhet. Externa förutsättningar kan vara stöd av extern part, påtryckning av tredje part och kundkrav. I detta kapitel presenteras de olika förutsättningar ur två perspektiv, fastighets- och industrisektorn.
2.1
Fastighetssektorn
År 2013 uppgick energianvändningen i fastighets- och servicesektorn i Sverige till 147 TWh. Totalt uppgick lokaler samt bostäder till cirka 40 % av landets totala energiförbrukning. Fjärrvärme och el var de dominerande energibärarna som användes för uppvärmning, kylning, drift och belysning i fastigheter och tillsammans utgjorde de cirka 80 % av energiförbrukningen i bostäder och lokaler år 2013 medan energislag såsom biobränsle, gas och oljeprodukter stod för 20 %. (Energimyndigheten, 2015A) För fastighetssektorn har energiförbrukning varit relativt konstant sedan 1970-talet. Energianvändningen har varit oförändrad trots att antalet fastigheter ökat, lokaler blivit större och en ökning av befolkningen har skett med 11 %. Det finns flera förklaringar till detta; oljekriser, stigande energipriser, förändrade regler för beskattning av energi, fler investerings- och energibesparingsprogram samt energieffektiviseringsåtgärder. Dessa faktorer har haft en inverkan på fastighetssektorns energisituation och påverkat energihushållningen så väl som övergång från olja till el och fjärrvärme. (IVA & KVA, 2009)
Mellan år 1961 och 1975 byggdes cirka 1,4 miljoner bostäder i Sverige, en tidsperiod som brukar betecknas som miljonprogrammet. Närmare en tredjedel av dessa fastigheter är småhus medan övriga lägenheter i huvudsak är flerbostadshus. Målet med miljonprogrammet var att lösa den bostadsbrist som existerade men även höja bostadsstandarden, vilket visade sig vara framgångsrikt. (Hagbert & Femeni, 2016; SABO, 2009) Fastigheterna är idag 34-48 år gamla och är i stort behov av upprustning. Eftersom många av dessa fastigheter förbrukar dubbelt så mycket energi i förhållande till fastigheter som byggs idag är dessa fastigheter av stort intresse när det gäller energieffektivisering. (SABO, 2009) Det finns stor potential inom bygg- och fastighetssektorn att reducera klimatförändringen (Lind, 2012), vilket har dragit igång ett politiskt agerande (Christersson, et al., 2015). Europiska unionen har uppsatt klimatmål för år 2020 samt 2050 med specifika mål mot bebyggelser (Christersson, et al., 2015; Högberg, et al., 2009).
Myndigheterna anser att det finns stora energibesparingsmöjligheter inom fastighetssektorn, speciellt inom flerbostadshus och lokaler. Fastighetsägarna inom flerbostadshus och lokaler är viktiga aktörer då de har det övergripande ansvaret för energiförbrukningen som berör fastigheters installationer, klimatskal, drift och underhåll. (IVA, 2012) Reduceringen kan fullbordas via direkta åtgärder såsom renovering, kapitalsatsning i energieffektiva utrustningar samt energimedvetet driftande av fastigheterna. Reducering av energianvändning kan även ske genom indirekta åtgärder,
tillhandahålla hyresgästerna med information i hopp om att de förändrar sina energianvändningsbeteenden. (Energimyndigheten, 2013)
I fastigheter konstruerade före år 1975 utgör ytterväggens konstruktion samt fönster, ett sämre klimatskal i förhållande till nybyggda fasadkonstruktioner. Detta resulterar i en tre gånger så stor värmeförbrukning i äldre byggnader. Äldre fastigheter har mer luftläckage och transport av värme genom fastighetens klimatskal samt ventilation utgör de största posterna i husens energibalans. (IVA, 2012) I ett kallt land som Sverige utgör uppvärmning en stor andel av nationens totala energianvändning och därmed finns stora energibesparingsmöjligheter (Persson & Grönkvist, 2014). Utan ombyggnationer av fastigheter kan energieffektivisering uppnås genom optimering av värme- och ventilationssystem samt byte av ineffektiva komponenter. Detta kan bidra till en energiminskning med upp till 20 procent. Dessa åtgärder behöver dock underhållas samt uppföljas för att funktionen ska behållas. Om fastighetsägarna lyckas få sina hyresgäster att agera energisnålt i sina dagliga rutiner kan ytterligare energibesparingar nås. (IVA, 2012)
Den lokala sektorn i Sverige utgör cirka en fjärdedel av byggnadsbeståndet och består av lokaler med varierande karaktär och verksamhet. Sektorn innefattar skolor, simhallar, sjukhus, kontor m.m. Detta medför att energiförbrukningen samt förutsättningarna för energieffektivisering varierar mellan de olika lokaltyperna. Den största kategorin av lokaler består av skolbyggnader därefter kommer kontors- och förvaltningslokaler. Energianvändning för uppvärmning är förhållandevis likartad för olika lokaltyper. Skillnader existerar vad gäller förbrukning av elenergi vilket främst beror på kylningsbehov. Genom att effektivisera utrustning som alstrar överskottsvärme reduceras samtidigt behovet av nedkylning. Inom kontor- och skolsektorn är elförbrukningen relativt låg. Lokaler har i förhållande till bostäder en större mängd tekniska installationer. Ett högre teknikinnehåll bidrar till möjligheten att påverka förbrukningen av energi med hjälp av driftoptimering samt trimning. En trend som blir allt vanligare inom fastighetssektorn är högre energieffektivitet, värmeåtervinning i ventilationssystem samt energisnål belysning. För att åstadkomma en reduktion av energiförbrukningen till en procentsats under 30 krävs mer än teknikutbyte samt driftoptimering, ytliggare åtgärder i fastighetens klimatskal behövs såsom fasad och fönsteråtgärder. (IVA, 2012)
2.1.1 Drivkrafter och hinder i fastighetssektorn
Energieffektivisering kan ses ur olika perspektiv och även variera beroende på vilket perspektiv det handlar om. I Tabell 1 redogörs energieffektiviseringens drivkrafter och hinder ur ett ledningsperspektiv där faktorerna presenteras för verksamheters fem vanligaste lednings-funktioner; VD, finans-/ekonomichef, marknadschef, teknik- och/eller produktionschef och chefsjurist.
Tabell 1: Sammanställning av identifierade drivkrafter och hinder för fastighetsbolag. (Boverket & Energimyndigheten, 2013)
Drivkrafter Hinder
Ägarens uppdrag Engagemang, miljötänk hos
anställda, eldsjäl. Begränsad rationalitet, brister i incitamentsstruktur, ekonomisk kortsiktighet, tidsbrist, saknar relevant information kring investering, bristande insikt om renoveringsbehov, saknar ledningssystem, andra prioriteringar, osäkerhet. Finans Längre energikostnader,
Kostnadsbesparingar, hot om ökande energipriser, lönsamma investeringar, ekonomiskt stöd/bidrag för åtgärder.
Brist på kapital, höga
lånekostnader, svårigheter att få intäkter för renoveringar, konkurrens med andra
investeringsprojekt, höga åtgärders kostnader, samma lönsamhetskrav, korta återbetalningstiden, svårt att få bra kreditavtal.
Marknad Kundkrav, image och företagets rykte, högre marknadsvärde, konkurrensfördelar.
Kunder och marknad ställer inte krav, fokus på annat, saknar rätt kunskap, delade incitament. Teknik och/eller
produktion Längre livstid för installerad utrustning och minskat underhåll, renoveringskrav.
Låg kunskap om möjliga åtgärder samt kostnadsstorlek och nyttor, kunskapsbrist.
Legalt Lagar, regler, krav –
miljöansvar/värdering, i framtiden väntas högre energipriser och -skatter.
Få ekonomiska hjälpmedel ex. bidrag och subventioner.
Ägarens uppdrag: Ägarens/beslutsfattarens engagemang har en avgörande roll i huruvida energirelaterade frågor drivs eller inte. Om beslutsfattaren är miljömedveten kommer ett miljötänk att återspeglas och underlätta, för att engagera de anställda. Hinder uppstår om beslutsfattaren har en begränsad rationalitet eller prioriterar andra områden, saknar information eller är osäker kring tillämpningsbara åtgärder. Finans: Höga energikostnader och hot om ökade energipriser driver företagen till att energieffektivisera sina verksamheter. Eftersom att energieffektivisering även bidrar till finansiella besparingar utför det en stor drivkraft. Dock har flera små- och medelstora företag brist på kapital och eftersom att många åtgärder innebär höga investeringar, har de svårigheter att få bra kreditavtal, vilket utgör ett stort hinder. Marknad: Drivande faktorer kan ibland komma från externa parter så som kunder, leverantörer eller marknaden. Att upprätthålla ett starkt varumärke med en bra image och ett gott ryckte kan medföra konkurrensfördelar dock kan detta hämmas av kunskapsbrist eller att andra områden inom verksamheterna prioriteras. Teknik och/eller produktion: Från en teknisk aspekt implementeras energismart teknologi för att åstadkomma dess fördelar såsom längre livslängd på installerad utrustning och minskad underhålls- och renoveringskrav. Dock kan brist på kunskap om energieffektiv teknik och låg kunskap om möjliga åtgärder och dess nyttor hindra energieffektivisering. Legalt: Politiska beslut och lagkrav pressar
företagen att ta ett miljöansvar dock kan brist på ekonomiska hjälpmedel såsom bidrag och subventioner hålla tillbaka företagen. (Boverket & Energimyndigheten, 2013)
Energieffektiviseringspotentialen inom fastighetssektorn är stor och därmed har Sveriges riksdag beslutat att förminska energianvändningen i landets fastigheter, specifikt inom bostäder samt lokaler med 20 % framtill år 2020 och 50 % framtill år 2050. Dessa klimatmål ingår i ett program som betecknas: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. (Regeringen, 2006) Utöver detta finns andra program, lagar samt direktiv som ska bidra till ökat energieffektiviseringsarbete i fastighetssektorn. Exempel på detta är EU- direktivet om byggnaders energiprestanda samt lagen om energideklaration för byggnader (se avsnitt 2.5). EU:s direktiv Energieffektiviseringsdirektivet ökar incitamenten för energieffektivisering på marknaden som också påverkar fastighetsbolagens energiarbete då det behandlar områden såsom energimätning i fastigheter och energikartläggningskrav för stora företag. (Energimyndigheten, 2015B)
Inom fastighetssektorn pågår en trend i energi- samt miljötänk och att arbeta med dessa frågor är en stor utmaning. Tidigare studier tydliggör att fastighetsföretag vill marknadsföra sig själv som ”miljövänliga” eftersom att det höjer deras varumärke och de får ett bättre rykte. Oberoende vad anledningen är, ställer marknaden idag ett högre krav på fastighetsägarnas arbete kring energi och miljö, och företagen får ett större socialt ansvar. (Persson & Grönkvist, 2014) Även om efterfrågan från hyresgäster är ganska låg anser forskare att högre krav på miljövänligare alternativ kommer att ställas inom en snar framtid. I framtiden tror man även att en fastighetsägare som energieffektiviserat sin fastighet kommer ha lägre vakanser, få högre intäkter samt en ökning av fastighetens marknadsvärde. (Bonde, et al., 2009)
En av drivkrafterna med energieffektivisering är den finansiella vinningen. Många kopplar energieffektiviseringsarbete till goodwill och har svårt att se eventuell avkastning på sikt medan genomförda effektiviseringsprojekt har kunnat påvisa snabba reduceringar av energikostnaderna med cirka 30 %. (Bonde, et al., 2009) I framtiden förväntas lägre drift- och underhållskostnader, högre energipriser samt energiskatter att vara orsaken till att företag genomför energi-effektiviseringsåtgärder (Christersson, et al., 2015; IVA, 2012). Ofta har mindre företag problem med att avsätta investeringar för energieffektivisering på grund av brist på kapital (IVA, 2012; Palm & Thollander, 2010). De har också sämre förutsättningar att erhålla ett fördelaktigt kreditavtal från långivare, i förhållande till större företag. Anledningen till detta är att långivaren är osäker på företagets förmåga att betala tillbaka lånet på sikt (IVA, 2012).
Ytterligare en faktor till att en del fastighetsbolag inte arbetar med energieffektivisering kan bero på de delade incitament som existerar mellan fastighetsägare, hyresgäster samt andra intresserade organisationer (Boverket & Energimyndigheten, 2013; Palm & Thollander, 2010). Delade incitament förekommer när exempelvis fastighetsägaren står för kostnaden samt tar på sig risken medan lägenhetsinnehavaren drar nytta av de finansiella besparingarna som energieffektiviseringen bidragit till (Boverket & Energimyndigheten, 2013; Martin & Gossett, 2013). Därför vill fastighetsägaren ofta överföra kostnader för investeringarna på lägenhetsinnehavarna (Schleich & Gruber, 2008). Delade incitament ses som ett stort hinder för energieffektivisering och av den
orsaken har flertal lösningar framtagits för att öka energi- och miljöarbetet inom fastighetsbranschen. En av dessa lösningar är Grönt hyresavtal som förtydligar vilka ansvarsområden hyresgästen och fastighetsägaren innehar samt enar dem i frågor som berör hållbar fastighetsförvaltning. (Boverket & Energimyndigheten, 2013)
När beslut ska tas om huruvida en investering inom ett företag ska genomföras eller inte har beställaren ofta svårt att fatta ett optimalt beslut på grund av resursbrist i form av kapital, kompetens och tid (Energimyndigheten, 2011; Palm & Thollander, 2010). Tillämpning av ny teknologi innebär informationsinsamling, inlärning, etablera kontakter med leverantörer etc. Dessa aktiviteter inkluderar kostnader som kanske inte syns i enkla kostnadseffektivitets- beräkningar och därför kallas de dolda kostnaderna. För höga dolda kostnader kan hämma investeringar. (Jaffe & Stavins, 1994) Många gånger saknas kompetensen inom små företag och därmed måste tid spenderas på att söka information. Följaktligen betonar litteraturen vikten av goda kommunikationskanaler, där tillförlitlig information kan flöda. Informationsspridning skapar medvetenhet och acceptans varav det förstnämnda vanligtvis erhålls genom massmedia och den senare genom ”face-to-face” kommunikation. För att öka möjligheten att bli accepterad ska informationen vara specifik, levande, enkel och personlig. Avsaknad information om energieffektiv teknik bidrar till att energiåtgärder inte implementeras och att beteenden inte förändras. (Roger, 2003)
Begränsad rationalitet leder till att man inte ersätter tidigare produkter med förbättrade och energieffektiva produkter, istället utgår man från sina inlärda rutiner och metoder. Ytterligare ett problem som förekommer vid begränsad rationalitet är att beslutsfattaren tillämpar samma lönsamhetskrav samt återbetalningstid för energieffektiviseringsåtgärder som för andra projekt. Detta bidrar till att man går miste om fördelarna med energieffektiva lösningar eftersom man får missvisande kalkyler som leder beslutsfattaren till gamla lösningar. (Schleich & Gruber, 2008) Många fastighetsägare anser att de inte har tillräckligt med kompetens för att säkerställa att energieffektiviseringsarbetet genomförs samt att det sker på rätt sätt (Energimyndigheten, 2011). Det finns en mängd risker som kan medföra att energieffektiviseringsåtgärder inte bidrar till den mängd kostnadsbesparingar som var tänkt. Reducering av energipriset i framtiden kan leda till att investering inte blir lönsam. (Schleich & Gruber, 2008; Persson & Grönkvist, 2014) Det finns även en osäkerhet vid investering i ny teknik, oprövad teknik eller metoder som ofta ses som en risk. Beslutsfattare tenderar att hålla sig till erfarna och beprövad teknik även när det finns kostnadseffektiva alternativ tillgängliga. (Persson & Grönkvist, 2014) Marknadsutvecklingen kan leda till att billiga och effektiva produkter konkurrerar vilket bidrar till att investeringar inte genomförs utan skjuts upp till senare tillfälle. Dessa osäkerheter gör att investerare beräknar investeringarna för energieffektiva åtgärder med en hög diskonteringsränta i förhållande till andra investeringar. (Schleich & Gruber, 2008)
2.2
Industrisektorn
I den svenska industrin används främst biobränsle och el som energibärare. Dessa utgjorde år 2013, 38 respektive 35 % av industrins slutgiltiga energianvändning. Fjärrvärme stod för 3 % av användningen och de fossila bränslena; oljeprodukter, kol, koks och naturgas, svarade för resterande 23 %. (Energimyndigheten, 2015A)
Efter oljekrisen under 70-talet inleddes starkt arbete med att reducera oljeanvändningen i samhället överlag men främst i näringslivet. Innan krisen stod oljan för 48 % av den totala energianvändningen inom industrin och år 2013 svarade den för 7 %. Biobränsleanvän-dningen är högst inom massa-, pappers- och trävaruindustrin. Den oljeprodukt som utnyttjas mestadels är eldningsolja och det är här reducering har skett. Kol och koks finns främst inom järn- och stålindustrin och har utnyttjats relativt konstant under åren. (Energimyndigheten, 2015A)
Produktionen i industrin har ökat kraftigt under de senaste 40 åren ändå har den totala energianvändningen inte stigit. Bakom denna utveckling ligger bland annat energieffektivisering och en ökad elanvändning. Den ökade elanvändningen har medfört att energiomvandlingsförluster har flyttats från industrin till kraftverken där elproduktion äger rum. Elens närvaro har motsvarats av en minskad oljeanvändning och trots att det kontinuerligt sker effektiviseringar kommer behovet av el att vara stort även i framtiden. (Ekonomifakta, 2015) I Sverige svarar ett fåtal branscher för huvuddelen av industrins energianvändning. Tre branscher, massa- och pappersindustrin, järn-, stål- och metallverken samt den kemiska industrin, står tillsammans för 87 procent av den totala energianvändningen. Resterande 13 procent av industrins energianvändning står övriga branscher för och här ingår gruvindustri, livsmedelsindustri, textilindustri, grafisk industri, jord- och stenindustri (tillverkning av glas, cement och kalk m.m.) samt de industrier som klassas som övrig industri. Vissa av dessa är energiintensiva men deras totala energianvändning är relativt låg. (Energimyndigheten, 2015A)
Industrin har från år 1993 till 2010 minskat energiintensiteten med 36 procent, vilket har åstadkommits genom ett kontinuerligt effektiviseringsarbete och en ökad förädling av produkter. De större sprången i energieffektivisering har i praktiken kommit till stånd när nya processer eller nya anläggningar uppförts. Ökad produktivitet, högre energipriser, ökat fokus på miljö- och
51%
18% 16%
9% 6%
Industrins slutgiltiga energianvändning
Massa- och pappersindustrin Övriga branscher Stål- och metallverk Kemi industri Verksamhetsindustri
Figur 2: Industrins slutgiltiga energianvändning år 2013, inspirerad av (Energimyndigheten, 2015A)
klimatfrågor samt strukturomvandlingar i vissa sektorer har varit drivkrafter för de förändringar som skett och oftast inte energieffektivisering specifikt. Sverige har satt upp ett klimatmål, att landet år 2050 ska ha åstadkommit 50 % effektivare energianvändning, för att uppnå klimatmålet krävs ett fortsatt arbete. En del av detta kommer kunna ske via pågående effektiviseringsprocesser, men störst effekt fås om fokus på energifrågan ökar vid exempelvis inköp, beslut om nya stora anläggningar eller ombyggnader och fortsatt automation vilket även kommer att driva produktiviteten. (IVA, 2013)
Den relativa potentialen till energieffektivisering är sannolikt störst utanför den energiintensiva industrin, inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Energi har där inte varit i fokus på samma sätt, eftersom energikostnader historiskt varit en liten del av totala kostnadsmassan och verksamheterna sällan är i kontinuerlig drift. Energipriset påverkar företagens arbete med energieffektivisering. Ett högre energipris betyder ökade kostnader och därmed ökad lönsamhet för investeringar i energieffektivisering. Den totala kostnaden för energi kan vara ett tungt vägande skäl för energieffektivisering. Inom industrisektorn har dock kostnaden för energi varierat väldigt mycket, från att vara den största enskilda utgiftsposten för vissa företag till att vara endast en marginell kostnad för andra. Eftersom kostnaden för energi hos många företag är en mindre del av kostnadsmassan är inte detta det enda som motiverar energieffektiviseringsarbete. (IVA, 2013) Kostnaden för energi, och den möjliga besparingen, är inte alltid en tillräcklig utgångspunkt för energieffektivisering. Ett industriföretags agerande påverkas i hög grad även av andra faktorer. (IVA, 2013) När energieffektiviseringsarbete hos företag beaktas krävs det en förståelse för barriärerna, såväl de organisatoriska som de beteendemässiga faktorerna. Energistrategi, ledarskap och ledningens vision, och personalens engagemang är viktiga aspekter att ta hänsyn till. En affärsstrategi grundar sig i hur företags högsta ledning försöker upprätta en riktning för organisationen genom att inkludera förutbestämda åtgärder och mål. Reducering av energianvändningen och energikostnaderna med hjälp av industriella energihanteringssystem kan vara ett av flertalet andra mål uppsatta inom en sådan strategi. (Ki-Hoon, 2014)
2.2.1 Drivkrafter och hinder inom industrisektorn
Liknande Tabell 1 i avsnitt 2.1.1 så redogör Tabell 2 energieffektiviseringens drivkrafter och hinder ur ett ledningsperspektiv inom industrin.
Tabell 2: Sammanställning av identifierade drivkrafter och hinder för industrin. (IVA, 2013)
Drivkrafter Hinder
Ägarens uppdrag Tydligt uppdrag från ägaren, bransch nätverk och engagemang, säkra konkurrenskraft, ledningssystem, förbättrad arbetsmiljö
Saknar uppdrag från ägare, incitamentsstruktur som motverkar, ekonomisk
kortsiktighet, saknar nätverk med energikunskap, saknar
ledningssystem, andra prioriteringar
Finans Finansiell styrning, LCC-kalkylering, lönsamma investeringar, ekonomiskt stöd/bidrag för åtgärder och
analyser, hot om ökat energipris, långsiktighet i agerande
Kalkylmetoder, investeringstak, tillgång till kapital/finansiering, saknar bevis för att potentialen finns, hyr verksamhetens lokaler
Marknad Varumärkeslöften, kundkrav, image
och företagets rykte, ökade intäkter Kunder och marknad ställer inte krav, fokus på annat, saknar rätt kunskap
Teknik och/eller
produktion Systematiskt arbete, energin är synliggjord – användning och kostnader, positiva bieffekter på produktiviteten, nätverkande, säker och effektiv drift, produktkrav, förbättrad arbetsmiljö
Drift i fokus, resursbrist, saknar kunskap om metoder och teknik, saknar systematiskt arbete, saknar erfarenhet och stöd,
driftkostnader tas inte med i investeringskalkyler, brist på mätning och uppföljning Legalt Lagar, regler, krav: Miljöbalken,
ECO-design, miljöansvar/värdering, undvikande av lagstiftning, långsiktig energipolitik
Miljötillstånd, nätverk saknas
Ägarens uppdrag; Ägaren har en avgörande roll i drivandet av energirelaterat arbete inom egen verksamhet. Det är viktigt att ägaren förmedlar ett tydligt uppdrag och visar engagemang i energirelaterade frågor. Energieffektiviseringen försvåras om ägaren väljer att prioritera andra områden, saknar nätverk med energikunskap eller präglas av ekonomisk kortsiktighet. Finans; För en ekonomichef är det också viktigt att agera långsiktigt och vara informerad om stöd och bidrag som kan ansökas för åtgärder och analyser. Det handlar även om att tillämpa rätt kalkylmetoder exempelvis genom att inkludera livcykelkostnadskalkyler. Ekonomichefer begränsas ofta av tillgång till kapital och att hitta bevis för att potential finns. Marknad; För en marknadschef är drivande faktorer bland annat kundkrav och stärkande varumärke men kan hindras av kunskapsbrist och andra prioriteringar. Teknik och/eller produktion; Ur ett tekniskt perspektiv drivs energieffektivisering genom att systematiskt arbeta med energianvändning och synliggöra den. Fördelarna med effektivisering är många inom produktionen bland annat förbättrad arbetsmiljö samt säkrare och
effektivare drift. Legalt; Ur ett legalt perspektiv är lagar, regler, krav och långsiktig energipolitik drivande faktorerna. (IVA, 2013)
De som lyckats med energieffektivisering framhåller att den högsta ledningens engagemang eller godkännande för att arbeta med energieffektivisering är en viktig grundförutsättning för att energieffektiviseringen ska ske (IVA, 2013; Thollander, et al., 2013). Implementering av en långsiktig energistrategi har enligt tidigare studier visat sig vara en av de viktigaste drivkrafterna för energieffektivisering inom industrisektorn (Thollander, et al., 2013; Trianni, et al., 2016). Om det finns ett tydligt krav från ägaren till högsta ledningen i ett företag att fokusera på dessa frågor, kommer de att hanteras likvärdigt med övrig prioriterad verksamhet. Konsekvensen blir att resurser tillsätts, att målen bryts ner på operativ nivå, att verksamheten följs upp kontinuerligt och att arbetet hela tiden utgår ifrån och rapporteras till högsta ledningen. (IVA, 2013)
Idag har kunder i viss mån krav relaterade till energiprestanda hos produkter, men sällan relaterade till hur produkten har tillverkats. Det är givet att kundkraven fokuseras till produkternas prestanda under användningsfasen. Kundkrav kan dock komma att bli alltmer drivande i framtiden även vid produktionssidan. Påtryckningar kan även komma från icke-statliga miljöorganisationer (NGO) eller inflytelserika personer med ambitioner att förändra såsom hållbarhetsförändringsagenter. (Thollander, 2015)
I små och medelstora företag består ledningsfunktionen många gånger av vd, ekonomichefen och ibland även produktionschefen. I många av de mindre företagen är vd och ägare, samma person. I ett mindre företag där engagemanget inom ledningen för energieffektivisering är tydligt arbetar man ofta aktivt med energieffektiviseringsfrågor. I många mindre företag är dock tillgången till energikompetens mindre och här kan stöttning, redskap och nätverk behövas för att komma igång samt för att öka implementeringsgraden av de åtgärder som identifieras inom energikartläggningar. Styrkan i mindre företag är att beslutsvägarna är kortare vilket ofta leder till att identifierade energieffektiviseringsåtgärder verkligen blir genomförda. (IVA, 2013)
Vid resursanvändning kan vissa styrparametrar såsom investeringstak och nyckeltalsjämförelser motverka energieffektiviseringsarbete då nyckeltalen relaterar till antalet anställda och sällan till energiprestanda. Tillgång till resurser är avgörande för att energieffektiviseringsarbetet initialt ska få bärkraft inom företagen och livscykelanalyser används ofta för att värdera miljönytta men används inte som beslutsunderlag för investeringar. Det finns svårigheter med att värdera en effektiviseringsåtgärds positiva effekter i ekonomiska termer, således tas de inte med i kalkylen. (IVA, 2013) Värden relaterade till energieffektiviseringsarbete såsom ökad livstid på teknisk utrustning, bättre produktkvalitet, säkrare arbetsmiljö, minskat underhållsbehov, minskat behov av arbetskraft, minskat spill och minskad miljöpåverkan är också effekter som inte tas med. (IVA, 2013; Andrea Trianni, 2015; Thollander, 2015)
Om energieffektiviseringsåtgärder genomförs, har lönsamhetsbedömningar vid investeringsbeslut en stor tyngdvikt. Många investeringsbeslut fattas enbart med en kalkyl över återbetalningstiden som underlag och i många fall utgår företag från en högre internränta jämfört med marknadsräntan
för att hantera osäkerhet vid investeringsbeslut. Generellt sett har många energieffektiv-iseringsåtgärder karaktären av att vara långsiktiga och behäftade med små risker. (IVA, 2013; Thollander, 2015; Ki-Hoon, 2014) Det är inte möjligt att enbart använda traditionella värderingsmetoder, med samma ingångsvärden som för andra investeringar, till exempel produktutveckling, eftersom detta resulterar i att lönsamma energieffektiviseringsåtgärder kan åsättas för hög riskpremie och därmed inte genomförs, även om investeringen i fråga har ett positivt nuvärde. (Thollander, 2015)
Hinder förekommer vid implementering av ny energieffektiv processteknik och nya produkter och det som speciellt kan lyftas fram som ett hinder är att verksamheten är organiserad för leverans av resultat på kort sikt. Detta medför att satsningar för tekniksprång och systemskiften kan utebli eftersom de ofta är mer långsiktiga och kan kräva en annan verksamhetsstruktur. (IVA, 2013) Ytterligare ett hinder vid energieffektivisering är frågan om det så kallade ”split incentives”. Ett klassiskt exempel på ”split incentives” inom ett företag är när drift- och underhållsbudget respektive investeringsbudget är i olika ansvarsområden. Många gånger saknar beslutsfattaren incitament eller styrning för att optimera mot den lägsta totalkostnaden över livslängden. Ett annat exempel är när företag inte äger sina lokaler och fastighetsägaren saknar incitament för investeringar som sänker företagets energianvändning och driftkostnader. Inom en verksamhet är det viktigt att se över och försöka eliminera dessa motstridiga incitament. (IVA, 2013)
Övriga drivkrafter för energieffektivisering är god kunskap om anläggningen och existerande effektiviseringsåtgärder, samarbete med leverantörer av energitjänster, bättre kvalité och produktivitet, färre utsläpp, längre teknisk livslängd, mindre underhåll och tillgång till kapital (hög betalningsförmåga, möjligheter att låna till rimlig ränta, möjligheter att få lån beviljat) (IVA, 2013). Från ett industriperspektiv är energieffektivisering många gånger kopplat till direkta ekonomiska fördelar såsom kostnadsbesparing och indirekta fördelar som ökad konkurrenskraft och högre produktivitet. Trots de kostnadseffektiva fördelarna, implementeras inte energieffektiva teknologier vilket beror på flera hinder. (Thollander, et al., 2013) Några ytterligare hinder för effektiviseringen är tröghet (individer inte gillar förändringar vilket bidrar till att ny information hellre förkastas än att förändra den rådande ordningen), begränsad rationalitet (beslutsfattare litar på sina tidigare kunskaper och rutiner och därmed utesluts ”ny” information), dolda kostnader eller indirekta kostnader och slutligen risker relaterat till teknikens tillförlitlighet och prestanda. (IVA, 2013; Trianni, et al., 2016)
2.3
Beteende och beteendeförändring
En del av studien behandlar förändring av beteendemönster kring energianvändning vilket gör det nödvändigt att redogöra för vad beteende innebär, vilka olika typer av energibeteenden som finns samt vilka teorier som framställer beteendeförändring. Som nämnt i introduktionen innefattar merparten av energiforskning, energi med perspektiv på konsumtionsbeteende som innebär att studierna grundar sig i individers energikonsumtion, ofta i hushåll, och beteenden. Trots att denna litteratur inte berör eller är applicerbar på hur företags energibeteenden förefaller är det däremot relevant att introducera energibeteende utifrån detta perspektiv initialt för att i avsnitt 2.3.1 beskriva teorier om hur organisatoriska beteendeförändringar kan uppnås, vilket är överförbart på studerade företag inom fastighetssektorn och industrin.
Energikonsumtion är i sig inte ett beteende, det är en effekt eller konsekvens av ett beteende. Det faktiska beteendet är exempelvis att släcka lampan eller stänga av elektriska apparater (Martiskainen, 2007). Energibesparingsbeteenden kan kategoriseras som effektivitetsbeteenden, såsom väggisolering, eller reduceringsbeteenden, såsom att släcka lampor enligt tabell 3. Beteendeforskare har ännu inte fastställt vilken av dessa två som är mer effektiv i hushållsförhållanden. (Abrahamse et al., 2005) Vissa forskare hävdar att reduceringsbeteende bidrar till faktiska beteendeförändringar och stödjer dem på långsikt. Andra menar att effektivitetsbeteende är i allmänhet mer framgångsrika i att uppnå faktisk energibesparing. (Martiskainen, 2007)
Faktorer som social interaktion och kognitiva processer är typer av mänskligt beteende som kan ge en uppfattning om hur beteende påverkar energianvändningen. Beteendet kan ses ur olika perspektiv för att redogöra dess inverkan på energibehovet; tekniskt, ekonomiskt, psykologiskt, sociologiskt och kulturellt. (Martiskainen, 2007)
Tabell 3: Kategorisering av energibesparingsbeteenden. (Martiskainen, 2007)
Beteendetyp Exempel
Effektivitetsbeteende Engångsinsats – Investering • Väggisolering • Styrsystem
• Tvåglas- och treglasfönster Reduceringsbeteende Kontinuerliga ansträngningar
• Släcka lampan
• Stänga av elektriska apparater • Dra för gardiner
• Hålla fönster stängda
Energibeteenden kan innebära en engångsinsats eller kontinuerliga ansträngningar där människor i båda fallen är påverkade av olika samhälleliga och personliga faktorer. På ett bredare plan är energibeteenden påverkade av teknisk utveckling, ekonomisk tillväxt, institutionella faktorer och kulturell utveckling. Faktorer som motivation, förmåga och möjlighet har inflytande på ett mer individuellt plan. Vanor och rutiner spelar även en avgörande roll för konsumtionsbeteende.
(Martiskainen, 2007) Forskare delar in dessa påverkande faktorer i interna faktorer; attityder, värderingar, trosföreställningar, vanor och personliga normer och externa faktorer; skattemässiga och rättsliga incitament, institutionella begränsningar och sociala praktiker (Jackson, 2005). De menar att vi bör ha både makro- och mikronivå faktorer i åtanke för att förändra människors energibeteende. (Gärling, et al., 2002) Att välja de bästa åtgärderna för att uppmuntra beteendeförändringar som att minska energiförbrukningen är generellt inte lätt. Helst ska alla åtgärder som syftar till att ändra beteenden ta hänsyn till både interna och externa faktorer.
Förändring av beteenden, energiförbrukningsbeteenden, har visat sig vara ganska komplicerat. Flertal studier har undersökt effekterna av de diverse åtgärder såsom olika former av återkoppling på energiförbrukning, användning av bättre och mer informativa räkningar, finansiella belöningar och incitament samt att använda sig av exempelvis kampanjer. Utöver detta underlåter befintlig forskning att lämna tydliga bevis på vilka åtgärder som är mest effektiva för att uppnå långsiktigt sparande. (Jackson, 2005; Martiskainen, 2007) Viktiga faktorer i beslutsfattandet, om nya beteenden som eventuellt bör antas är prissättning, komfort, personlig effektivitet, upplevd effektivitetskunskap och miljömedvetenhet. Faktum är att få gör konsumentval i strävan att skydda miljön. I bästa fall integreras miljöinverkanskriterium in i valet bland de alternativ som redan uppfyller konsumentens främsta kriterium. (Morrison, et al., 2013)
Beteendeforskning har resulterat i flertalet teorier och modeller som definierar typer av beteenden och en insikt i dessa kan initialt vara nödvändigt innan beteendeförändring diskuteras. Beteendeteorin om konsumentval, ”rational choice theory”, bygger på att konsumenter väger förväntade kostnader och fördelar av olika åtgärder och väljer det alternativ som är mest fördelaktigt eller det minst kostsamma. ”Ecological value theory” hävdar att personer med egoistiska värderingar är mindre benägna att anta miljöfrämjandebeteende. ”Attitude behaviour context” modellen bygger på insikten att beteende är en funktion av organismen och dess omgivning; beteendet B är ett interaktivt resultat av personliga attitydsvariabels A och kontextuella faktorn C. Vidare finns även teorier som ”social learning theory” där forskaren menar att människan lär sig från sina erfarenheter, andra sociala modeller och observationer av andra i omgivningen; familj, vänner och personer i allmänhetens öga. En djupare genomgång och förståelse för teorierna behövs om energieffektivisering för den enskilde konsumenten ska redogöras, vilket inte ligger i linje med studiens syfte dock är det viktigt att nämna befintliga teorier för att få en förståelse för hur människor fungerar och kan påverkas. (Abrahamse et al., 2005)
2.3.1 Beteendeförändringar i organisationer
Energieffektiviseringsarbete innebär förutom att tillämpa energismarta teknologier och system även arbete med reduceringsbeteende hos anställda. För att förstå hur man kan arbeta med att förändra beteende i grupp presenteras teorier och modeller om förändringsarbete i organisationer. En förändring sker genom att arbeta med beteenden samt tankesättet hos människor. Huvudpunkten i en förändringsprocess är att involverade människor är förberedda på att förändra sina beteendemönster. (Fäldt, 2010) Forskare antyder att beteendemönster, normer och tankar hos
individen har en väsentlig roll för huruvida ett förändringsarbete blir resultatriktat eller inte (Barnett & Carroll, 1995). Förändringsarbetet kan beskrivas som två typer av förändringsprocesser, varav den ena är en kontinuerlig förändring medan den andra är en gedigen förändring. I den kontinuerliga förändringen behandlas personers normer, åsikter och därmed även hur de arbetar för att uppnå sina uppsatta mål inom företaget. För att den önskade förändringen ska genomföras måste organisationen vara anpassningsbar, följa utvecklingstakten samt kontinuerligt genomgå mindre förändringar. Eftersom att arbetsförändringen inte är märkbar blir de involverande omedvetet engagerade vilket även leder till att motstånd till förändring blir relativt litet. En gedigen förändringsprocess innebär att större åtgärder måste genomföras, åtgärder som har en inverkan på exempelvis organisationens kultur, strategi samt struktur. Det är vanligast att företag stöter på motstånd under denna förändringsprocess, framför allt om involverade personer upplever att de inte mottagit informationen, eller varit delaktiga genom förändringsarbetet på ett tillfredsställande sätt. Men om man lyckas åstadkomma den tänkta förändringen blir resultatet ofta lyckat, även om anställda haft en negativ inställning från början. (Fäldt, 2010; Weick K. & Quinn R., 1999)
Det kan ibland vara svårt att förändra rutiner och arbetssätt bland anställda (kärnkompetenser) inom företaget, vilket är ett fenomen som kallas kärnstelhet. Dessa individer kan ha svårt att följa med i de snabba förändringar samt oförutsedda händelser som inträffar i världen. (Akgun, et al., 2007) Därmed är det lätt att motstånd kan uppstå när man tvingas införa olika förändringsarbeten inom organisationen. Kärnstelheten inom företag är ofta svår att förändra för att organisationen inte kan se in i framtiden. Kärnstelhet förekommer dels hos medarbetare och dels inom högsta ledningen, vilket är ett problem då utveckling av nya visioner, kulturen i organisationen eller förändring samt utveckling av individer inte sker. För att bemöta en organisations kärnstelhet måste en gradvis försvagning av arbetsrutiner samt inarbetade tankar ske, om vad som anses vara framgångsrikt och därefter bytas ut mot ett ständigt lärande. (Fäldt, 2010) Parallellt med detta bör förändringsledningen också utföra övergripande förändringsarbeten samt försöka övertyga medarbetare och anställda om att den nya arbetsformen är nödvändig (Akgun, et al., 2007). För de flesta företag kommer energieffektivisering troligtvis inte vara en kärnfråga. Beskrivningen av kärnstelhet och kärnkompetenser kommer i denna studie därför mest att fungera som en förklaring till varför företag och dess personal har svårt att förändra sina arbetssätt.
Cirka 50-70 procent av alla genomförda förändringsarbeten som genomförs av organisationer misslyckas (Alvesson & Sveningsson, 2014; Waddell & Sohal S, 1998). Främsta anledningen till misslyckandena beror på motstånd som kommer från personal inom organisationen. Dock bör förändringsledare se motstånd som en tillgång eftersom det faktiskt kan leda till att organisationen kritiskt undersöker samt granskar förändringsarbetet som kanske inte var så genomarbetat som ledningen till en början trodde. Somliga beslut som fattats kan till och med visa sig vara felaktiga. (Waddell & Sohal S, 1998) Ett sätt att motverka motstånd vid implementering av förändringsarbete är att tillåta personal vara delaktiga i förändringsprocessen, vilket kan hjälpa till att åstadkomma högre förväntningar samt prestationer av anställda på företaget. Detta eftersom att känslor av kontroll kan nerbrytas vilket reducerar risken för motstånd. Att bygga upp en tillit mellan ledning
och anställda kan bidra till personalen har en positivare inställning för förändringsarbeten. (Fäldt, 2010)
Inom organisationsförändring finns två viktiga och kända modeller, Lewins trestegsmodell och Kotters åtta stegsprocess. Lewins modell beskrivs närmare, med inslag av Kotters modell, eftersom denna modell innehåller de huvudsakliga delarna av vad en organisationsförändring innebär och kan genom de tre faserna kopplas till Kotters modell, även om den innefattar fler steg. Första steget i Lewins modell belyser vikten av att informera samt involvera medarbetare i förändringsprocessen genom att låta dem delta i planeringsfasen. På så sätt har personalen en öppnare attityd för förändringsarbetet (Lewin, 1947). Kotter nämner i sin modell att man även måste skapa en stark förändringsledning, som består av en eller flera personer med viktiga roller inom organisationen, som är väl sammansvetsad och kompetenta. En stark tillit måste finnas till varandra och de måste även ha samma uppfattning om vad som ska göras. Därefter måste en känsla skapas hos de anställda; att förändringen är nödvändig. (Kotter, 2012) I andra steget av modellen ska förändringen genomföras och för att lyckas måste förändringsledningen skapa engagemang, motivation samt ett kontinuerligt lärande. Förändringsledningen bör också försöka omvandla hinder samt motstånd i organisationen och istället skapa förutsättningen för att nå målet med förändringen. Andra steget är känslig för motstånd, därför är det ytterst viktigt att undvika risken att personalen återgår till sina gamla rutiner och arbetssätt. (Lewin, 1947) För att motverka denna risk och driva organisationen framåt, ska små framsteg som de åstadkommer uppmärksammas samt firas (Kotter, 2012). Tredje steget handlar om att stabilisera de nya arbetsmetoderna (Lewin, 1947). Det är nödvändigt att förändringsledningen fortsätter uppmuntrar och motiverar de anställda, annars kan de anställda uppleva att de nått målet trots att det finns arbete som kvarstår och förändringsarbetet blir stillastående (Kotter, 2012). En sammanvävning av organisationskulturen och de genomförda förändringarna måste göras för att lyckas behålla förändringsåtgärderna (Lewin, 1947).
2.4
Beslutsfattande och investeringsmetoder
För att förstå hur företag fattar beslut om energieffektivisering presenteras några grundläggande teorier och forskningsresultat om beslutsfattande i organisationer. Som det framgår av följande redovisning är många av dessa teorier kopplade till ekonomiska beslut och investeringsbeslut. Detta på grund av att energieffektivisering i många fall innebär en större initial kostnad och kräver en investering, det så kallade effektivitetsbeteendet, därmed är det betydande att förstå olika teorier och modeller som tillämpas i investeringskalkyler och ligger till grund för beslutsfattandet inom verksamheter.
Beslutsfattningen inom organisationer är en komplex process (Sandberg & Söderström, 2003). Beslutsfattare kan antingen ha en intuitivt eller rationellt angreppssätt. Att fatta beslut utifrån ett rationellt tillvägagångssätt innebär att beslut fattas grundat på insamlad fakta samt ett logiskt tänkande. När man utgår från ett rationellt tillvägagångssätt måste kritiska faktorer först och främst identifieras och olika alternativ måste jämföras med varandra. Därefter ska besluten formuleras,
fattas, implementeras samt uppföljas. Det intuitiva tillvägagångssättet innebär att besluten som fattas baseras på känsla, instinkt samt intuition istället för fakta. Detta ger en mer irrationell bedömning samt kräver att beslutsfattaren sitter på erfarenheter samt har en väldigt bra självkännedom. En person som utgår från sina instinkter och känslor kan leda till att irrationella beslut fattas. En kombination samt balans av dessa tillvägagångssätt behövs för att besluten ska vara framgångsrika. Detta för att den rationella aspekten motverkar att spontana samt felaktiga beslut tas. (Kourdi, 2003)
Företag brukar vanligtvis följa ett antal kriterier som hjälper beslutsfattaren att avgöra om en investering ska genomföras eller inte. Kriterierna används dels för att reducera osäkerheten och dels för att höja chansen för att ett bra beslut tas. Ett av de mest förekommande kriterierna är lönsamhet. Om en investering inte beaktas som lönsam kommer den troligen inte att genomföras. (Christersson, et al., 2015) För att säkerställa att ett investeringsbeslut är rationellt grundat brukar det underlätta att räkna på de framtida betalningsströmmarna som uppstår i och med en investering. På så sätt kan man med hjälp av investeringskalkylering, bilda sig en uppfattning av de ekonomiska konsekvenser som en investering medför, det vill säga om den är lönsam eller inte. Tre av de vanligaste investeringskalkyler som används vid investerings bedömning är payback-metoden, internräntemetoden och nuvärdemetoden. (Christersson, et al., 2015) Payback metoden innebär att en beräkning genomförs för att beräkna den tid det tar för företaget att tjäna tillbaka det investerade kapitalet. Metoden tillämpas ifall man vill veta om en investering kommer löna sig, innan investeringen genomförs eller om intresset ligger i att jämföra vilket av flera investeringsalternativ som ger störst utfall. (Magni, 2010; Christersson, et al., 2015; Sandberg & Söderström, 2003) Internräntemetoden tar fram det investerade beloppets årliga avkastning. Om internräntan visar sig vara lika stor eller större än kalkylräntan (företagets avkastningskrav) är investeringen lönsam. Med hjälp av nuvärdemetoden framräknas en investerings nuvärde vilket innebär att man beräknar värdet av en investerings framtida kassaflöde till nutida värde. En investerings lönsamhet beror på om investeringens storlek är lägre än nuvärdet det vill säga kapitalvärdet. (Christersson, et al., 2015; Sandberg & Söderström, 2003)
2.5
Externa faktorer som påverkar energieffektivisering
Utöver att företagen bör ha ett eget intresse för att energieffektivisera finns det yttre faktorer bland andra statliga styrmedel och direktiv som påverkar deras handlingar. I detta avsnitt presenteras styrmedel och stöd som fastighets- och industriföretag kan utnyttja, både från statliga organisationer men även andra aktörer vilka i studien benämns som tredjepartsaktörer.
2.5.1 Styrmedel och stöd; Statliga tredjepartsaktörer
En viktig extern faktor som har en stor inverkan på energieffektiviseringsarbeten är styrmedel som utgör ett ramverk personer och företag måste rätta sig utefter. Styrmedel är olika lagar och regler som används för att påverka personer samt organisationer att förändra sina beteenden samt
