1
Fånga lärandet!
Lärares användning av multimodala- och estetiska
lärprocesser i klassrummet
KURS: Examensarbete för grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans
års-kurs 1-3
FÖRFATTARE: Rebecka Anderberg EXAMINATOR: Cristina Robertson TERMIN: VT20
2 JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för grundlärare F-3, 15hp School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med inriktning
mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 VT20
SAMMANFATTNING
Rebecka Anderberg
”Fånga lärandet!” Lärares användning av multimodala- och estetiska lärprocesser i undervisningen
”Capture the learning!”
Teacher´s use of multimodal- and aesthetic learning process in the classroom
Antal sidor: 31
___________________________________________________________________________ Sökord: multimodalt lärande, estetiska lärprocesser, språk- och kunskapsutveckling, menings-skapande
______________________________________________________________________ Läroplanen belyser att undervisningen ska bidra
till elevernas livslånga lust att vilja lära. Utifrån ett varierat arbetssätt kan elevers möjligheter att lära utvecklas och fördjupas.
Tidigare forskning visar på att integrationen av estetiska uttrycksformer öppnar upp för kreati-vitet och fantasi hos eleverna. Forskningen visar även på att en variation av uttrycksformer ökar elevernas språk- och kunskapsutveckling ef-tersom eleverna får möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt.
Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare i årskurs 2 beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Fyra lärare från två olika skolor har intervjuats.
Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker en positiv inställning till multimodala- och este-tiska lärprocesser i undervisningen men att mer tid till detta är önskvärt. Lärarna såg även mul-timodala- och estetiska lärprocesser som ett hjälpmedel till det övriga skolarbetet, eftersom man kan möta alla elever, då alla elever lär olika.
The curriculum sheds light on that teaching should support students´ lifelong desire to learn. Based on a varied way of working, every stu-dent´s opportunities to learn can be developed and deepened.
Previous research shows that the integration of aesthetic forms of expressions opens up the cativity and imagination of the students. The re-search also shows that a variety forms of expres-sion increases student´s language- and knowledge development as students are given the opportunities to express themselves in a va-riety of ways.
The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers in year 2 describe multimodal- and aesthetic learning processes as a didactic tool in their teaching. Four teachers from two different schools have been inter-viewed.
The result shows that all teachers were posi-tively attuned for multimodal- and aesthetic learning processes in teaching. But that more time for this way is desirable. The teachers also saw multimodal- and aesthetic learning pro-cesses as an aid to the other school work, since you can meet all students, then all students learn different.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
2. Syfte och frågeställningar ... 5
3. Bakgrund ... 6
3.1 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning ... 6
3.2 Styrdokumenten och språk- och kunskapsutveckling ... 8
3.3 Meningsskapande ... 8
3.4 Multimodalt lärande ... 9
3.5 Estetiska uttrycksformer ... 10
3.6 Styrdokumenten och estetiska uttrycksformer ... 10
4. Teoretisk utgångspunkt ... 11
4.1 Sociokulturellt perspektiv i det multimodala och estetiska klassrummet ... 11
5. Metod ... 13 5.1 Undersökningsmetod ... 13 5.2 Urval ... 13 5.3 Genomförandet ... 14 5.4 Etiska överväganden ... 15 5.5 Materialanalys ... 15 6. Resultat ... 17
6.1 Multimodala- och estetiska lärprocesser ... 17
6.1.1 Multimodalt lärande ... 17
6.1.2 Estetiska lärprocesser ... 18
6.2 Multimodala- och estetiska lärprocesser i klassrummet ... 18
6.2.1 Utmaningar i klassrummet ... 18
6.2.2 Integrationen av multimodala- och estetiska lärprocesser ... 20
6.3 Multimodala- och estetiska lärprocesser i syfte att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling ... 22
6.3.1 Ett verktyg för alla elevers möjlighet till att utvecklas ... 22
7. Diskussion ... 25
7.1 Metoddiskussion ... 25
7.2 Resultatdiskussion ... 26
7.2.1 Multimodala- och estetiska lärprocesser som begrepp ... 26
7.2.2 Utmaningar i undervisningen ... 27
7.2.3 Möjlighet till en individanpassad undervisning ... 28
7.2.4 En språk- och kunskapsutvecklande undervisning ... 30
8. Förslag på vidare forskning ... 32
8. Referenslista ... 33
9. Bilaga 1 ... 35
10. Bilaga 2 ... 36
4
1. Inledning
I de tidiga åldrarna präglas undervisningen idag av mycket skriftligt och muntligt arbete kring texter. Detta trots att kursplanen i ämnet svenska, belyser att eleverna ska få möjlig-het att uttrycka sig och stimuleras genom olika former av uttryckssätt, däribland estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2011). Kursplanen klarlägger vidare att undervisningen ska skapa möjligheter för elevernas livslånga lust att lära, att man ska möta alla elever utifrån deras förutsättningar och behov (Skolverket, 2011). Detta innebär en pedagogisk utma-ning. Lärarens uppgift i undervisningen är trots allt att gynna elevernas lust till lärande och utveckling där eleverna ska få det utrymme som de är i behov av för att detta lärande och denna utveckling ska kunna ske. Alla elever upplever inte det skriftliga och muntliga ar-betssättet som gynnsamt. Därför spelar en integration utav multimodalt lärande och este-tiska lärprocesser en betydelsefull roll i undervisningen (Wiklund, 2009).
Likaså Jönsson (2007) visar i sin forskning att alla elever är i behov av att uttrycka sig genom olika uttryckssätt för att få möjlighet att lära och visa kunskap, som senare kan ske via bild, drama eller via lek. Jönsson (2007) belyser vidare att eftersom alla elever inte kan uttrycka sig via endast ett uttryckssätt, som exempelvis det verbala, så är det av betydelse att eleverna får möjlighet till att uttrycka förståelse på andra vis (a.a.). Även Dahlbäck (2016) pekar på i sin studie att multimodalt lärande och estetiska uttrycksformer bidrar till en inkluderad undervisning för eleverna, även för flerspråkiga elever. Dahlbäcks (2016) resultat klargör att via den gemenskap som exempelvis sången för med sig, utvecklar ele-verna sin språk- och kunskapsutveckling och inte minst utvecklas eleele-vernas samspel via gemenskapen (a.a.).
Trots de fördelar som integrationen utav multimodala- och estetiska lärprocesser bär med sig, framgår det av i Dahlbäcks (2016) studie att undervisningen beträffande detta är brist-fällig (a.a.). Därav väcktes ett intresse hos mig i vilken mån multimodalt lärande och este-tiska lärprocesser får komma i uttryck som ett didaktiskt redskap i undervisningen bland verksamma lärare.
5
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare i årskurs 2 beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervis-ningen.
Följande frågeställningar har formulerats för att besvara ovanstående syfte:
• På vilka sätt förklarar lärarna multimodala- och estetiska lärprocesser som be-grepp?
• Hur beskriver lärarna att multimodala- och estetiska lärprocesser används och ges utrymme för i klassrummet?
• På vilka sätt motiverar lärarna multimodala- och estetiska lärprocessers utrymme i klassrummet i syfte att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling?
6
3. Bakgrund
I kommande avsnitt presenteras tidigare forskning som underlättar förståelsen för studiens problemområde. Först redogörs för en språk-och kunskapsutvecklande undervisning (3.1) som även kopplas till styrdokumenten (3.2). Därefter definieras meningsskapande (3.3) tillsammans med begreppen multimodalt lärande (3.4) och estetiska uttrycksformer (3.5) med en tillhörande presentation av styrdokumenten (3.6).
3.1 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning
Lärandet sker alltid i något sammanhang som integrerar var, hur samt med vem eller vilka som befinner sig där som lärandet äger rum (Schmidt, 2016). En sådan syn på lärandet är tätt kopplat med Vygotskijs (1995) tankar om att lärandet sker i samspel med andra. Ele-verna föds inte med ett färdigt språk eller med någon färdig förmåga att kunna skriva och läsa (a.a.). Därför menar Stehagen (2014) att det är viktigt att tillgodose eleverna med rätt material. Vid rätt förutsättningar, material och metoder kan elevernas språk- och kunskaps-förmågor utvecklas i olika situationer som vi befinner oss i (a.a.). Stehagen (2014) menar vidare att om eleverna på ett naturligt sätt får möjlighet till att delta i undervisningen i kombination med att läraren uttrycker sig genom ett varierat språk, kommer eleverna få goda chanser att kunna utveckla kunskap (a.a.). För att elevernas språk- och kunskapsut-veckling ska gynnas krävs även att eleverna får den utmaning som de behöver. Läraren bör utforma undervisningen utifrån den enskilda eleven, skapa aktiviteter som utgår från ele-vernas förkunskaper samt ge den stöttning som eleverna är i behov av (Stehagen, 2014). Likaså Gibbons (2018) betonar att lärandet i kombination med stöttning gynnas. Detta be-lyses med hjälp utav Gibbons så kallade fyrfältsmodell. Nedanstående modell (se figur 1) åskådliggör vad som utmärker elevens upplevelse när eleven får enkla respektive utma-nande uppgifter i kombination med olika grad av stöttning (a.a.).
7 Lärande/utveckling Proximala utvecklingszonen Frustation/ängslan Trygghetszon Uttråkning
Hög kognitiv utmaning är sådana uppgifter som eleven inte klarar av på egen hand. Detta i kombination med en låg stöttningsgrad skapar en frustation hos eleven, något som oftast resulterar till att eleven ger upp. Motivationen kan även vara låg hos elever som tillgodoses med låg kognitiv utmaning i kombination med låg stöttning. Uppgifterna är inte tillräckligt utmanande för elevens kunskaper och motivationen sjunker (Gibbons, 2018).Låg kognitiv utmaning i kombination med hög stöttning är inte heller något utvecklande tillvägagångs-sätt för elevens lärande. Eftersom eleven kommer landa i sin så kallade ”trygghetszon”, en zon där eleven kommer luta sig tillbaka och elevens lärande hämmas (Gibbons, 2018). I denna zon kommer eleven heller inte utveckla någon självständighet. Det är i det sista fältet som elevernas lärande får möjlighet till att utvecklas. Det handlar om hög kognitiv utma-ning i kombination med hög stöttutma-ning som resulterar till en hård ansträngutma-ning för eleverna i syfte att uppnå ett lärande (Gibbons, 2018).
Likaså Cummins (2000) betonar vikten av lärarnas stöttning till eleverna i klassrummet. Där han belyser att lärarens roll är att skapa ett kognitivt- och kunskapsinriktat engage-mang i klassrummet. Det handlar såväl som de arbetsformer som till de relationer man bygger upp i klassrummet. Dessa relationer är bland det viktigaste för att eleven ifråga ska kunna bygga upp en bra självkänsla. Först när man byggt upp en bra relation med eleven där likaså stöttning har en betydelsefull roll, är det först då som arbetsformerna i klassrum-met blir effektiva (a.a.).
HÖG KOGNITIV UTMANING
LÅG STÖTTNING HÖG STÖTTNING
LÅG KOGNITIV UTMANING
8 3.2 Styrdokumenten och språk- och kunskapsutveckling
I läroplanen under avsnittet beträffande skolans värdegrund och uppdrag, framgår det att undervisningen ska gynna elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Skolverket, 2011). Detta ska ske med ansats i elevernas tidigare erfarenheter, bakgrund samt utifrån vad eleverna bär med sig för tidigare kunskaper och språk (Skolverket, 2011). Skolan ska vara en trygghet för eleverna, en plats där eleverna vill lära. Tillsammans med skolans sociala gemenskap ska undervisningen på bästa möjliga sätt sträva efter att skapa en trygg miljö för elevernas tänkande, bildning och för elevernas kunskapsutveckling (Skolverket, 2011). Likaså har den enskilda läraren i uppgift att tillgodose en miljö som får eleverna att känna att kunskap är av betydelsefull roll i syfte att den egna kunskapsutvecklingen fort-skrider (Skolverket, 2011).
3.3 Meningsskapande
För att vi människor ska göra oss förstådda i samhället använder vi oss utav kommunikat-ion där vi i sociala sammanhang skapar mening. Meningsskapandet bejakas alltså som en social process som sker i ett socialt sammanhang (Liberg, 2007). När man talar om me-ningsskapande i samhället kopplas denna typ av kommunikation till olika typer av språk-liga uttrycksformer. Man brukar säga att vi är multimodala eftersom detta meningsskap-ande sker via exempelvis drama, bild, samtal och film (Liberg, 2007).
Beroende på vilka sociala sammanhang vi lever i ser vårt meningsskapande olika ut. Om eleven vuxit upp i miljöer med rika språkliga möjligheter finns med stor sannolikhet po-tentialen till att kunna påverka och förstå utvecklingen i samhället, sin närmiljö samt sin egna situation (Liberg, 2007). Oavsett var eleverna befinner sig i sitt meningsskapande eller i sin språkutveckling är det av betydelsefull roll att undervisningen erbjuder ett sätt som stödjer elevernas språkutveckling (Liberg, 2007). Andersson (2014) belyser i sin stu-die att om man bör utgå från en vidgad syn på språk, alltså att eleverna med hjälp utav olika uttryckssätt får visa på sitt lärande. Via dessa olika uttryckssätt kliver eleverna in i en fantasivärld. En värld där eleverna genom olika uttrycksformer får ge uttryck för olika känslor såsom glädje, sorg och rädsla (a.a.).
9 3.4 Multimodalt lärande
Enligt Selander och Kress (2017) är all kommunikation multimodal eftersom att kommu-nikationen sker på en mängd olika sätt samtidigt. Detta genom exempelvis via gester, bild och genom ord. Kommunikationsformerna benämns, utifrån ett multimodalt perspektiv, för olika modaliteter eller teckensystem. Dessa olika resurser och kommunikationsformer gör att vi kan tolka världen så att vi kan skapa mening (a.a.). Eleverna är alltså teckens-kapande individer där de kommunikationsformer de använder sig utav sätts i ett samman-hang så att de får en mening för att kunna skapa en meningsfull värld (Selander & Kress, 2017).
När dessa olika resurser som exempelvis bilder eller gester förs samman bildas en helhet, en multimodal text (Danielsson & Selander, 2014). Dessa olika resurser har inte någon betydelse i sig, utan det är först när vi i sociala sammanhang använder dessa som de får en meningsfull betydelse. Forskning menar att ett lärande sker först när man arbetar med en text på ett liknande didaktiskt sätt i undervisningen där olika resurser för meningsskapande ingår (Danielsson & Selander, 2014).
Danielsson och Selander (2014) belyser att inom skolans verksamhet i de lägre åldrarna, är arbetet med ord och bild en återkommande del av undervisningen. De belyser samtidigt att det är ovanligt att lärarna ger uttryck för eller kommenterar de estetiska uttrycksformer-nas framförande, som i detta fall eleveruttrycksformer-nas skapade bilder utifrån texten. Lärarna uttrycker sig endast genom att säga att bilden var ”fin”. Detta tror forskningen beror på att lärarna saknar de verktyg som krävs för att kunna ge konstruktiv återkoppling på de visuella ut-trycken (a.a.).
Att uttrycka sig genom olika resurser för att uttrycka något meningsfullt, har funnits sedan länge. Språket har exempelvis sedan lång tid tillbaka förstärkts genom att man använt sig utav blickar och gestik. Men det är på senare tid som det blivit mer betydelsefullt att ut-trycka sig multimodalt. I dagens samhälle finner vi exempelvis att texter på nätet består av både ljud och bild för att få fram grafisk information till läsaren, där den visuella inform-ationen omfattar bilder, fotografier medan de auditiva delarna består av musik och tal (Sch-midt, 2016).
10 3.5 Estetiska uttrycksformer
Estetiska uttrycksformer är ett begrepp som handlar just om att kunna förhålla sig till kun-skap genom olika former av uttryckssätt (Wiklund 2009). Estetiska lärprocesser ses som ett sätt att arbeta i undervisningen för att gynna elevers kunskapsutveckling där eleverna får möjligheten till att kunna koppla ihop erfarenheter, känslor, upplevelser och kunskaper till en helhet (Wiklund, 2009). Genom att uttrycka sig estetiskt används alla delar som omfattar elevernas språkutveckling. Där skriftspråk, talspråk samt de estetiska processerna såsom musik, bild och teater används för att kunna visa på sitt lärande (Wiklund, 2009). I undervisningen har läraren i uppgift att ge eleverna det utrymme som de behöver för att utveckla sin förståelse och kunna få tillämpa estetiska uttrycksformer genom olika former av prövande. Eftersom man ska utgå ifrån elevernas befintliga kunskapsnivå måste man kunna möta alla elever och det de bär med sig av olika livssituationer (Wiklund, 2009). Det är här som estetiska uttrycksformer spelar en stor roll eftersom det är genom att ut-trycka sig estetiskt som människan kan visa på sina känslor och sin livserfarenhet till fullo och där detta kan gestaltas genom exempelvis dans, bild och drama. Genom denna typ av gestaltning kan vi människor upptäcka våra omedvetna delar som vi besitter samt att kunna upptäcka nya saker om oss själva som vi inte viste om och ett lärande uppstår (Wiklund, 2009).
3.6 Styrdokumenten och estetiska uttrycksformer
I läroplanens inledande kapitel gällande skolans värdegrund framgår det att skolan ska skapa ett lustfyllt och lärorikt arbetssätt för alla elevers lust att lära (Skolverket, 2011). Eleverna ska få möjligheten att uppleva olika typer av uttrycksformer i syfte att utveckla sina kunskaper, exempelvis genom drama, dans, skapande i bild, text och form (Skolver-ket, 2011). Eleverna ska alltså få möjligheten att uttrycka sig genom estetiska uttrycksfor-mer för att därigenom kunna få de förutsättningar som krävs för att kunna lära, tänka och för att kunna kommunicera i olika kontexter (Skolverket, 2011). Vidare står det i kurspla-nen för ämnet svenska under syftesdelen, att man i undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva (Skolverket, 2011). Eleverna ska i mötet med olika former av texter kunna skapa en förståelse för omvärlden, sin egen identitet samt utveckla sitt språk, vilket kan ske hjälp utav estetiskt berättande eller andra typer av scenkonst (Skol-verket, 2011).
11
4. Teoretisk utgångspunkt
I följande del presenteras den teoretiska utgångspunkt som studien baseras på. Detta som är den sociokulturella teorin eftersom multimodala- och estetiska lärprocesser oftast sker tillsammans och i samspel med andra.
4.1 Sociokulturellt perspektiv i det multimodala och estetiska klass-rummet
Inom det sociokulturella perspektivet står samspelet mellan olika parter i fokus (Säljö, 2000). Säljö (2000) menar att grunden för lärandet sker i den sociala praktiken där lärandet sker inuti individen samt genom interaktion tillsammans med andra. Oftast inom det soci-okulturella perspektivet resoneras det om begreppet verktyg för att förklara hur människan tolkar och förstår sin omgivning, där människans viktigaste verktyg är språket (a.a.). Be-greppet innebär att människan tar sig an både fysiska och språkliga verktyg för att tolka och för att kunna förstå omvärlden. Ett annat begrepp som är nära förknippat med begrep-pet verktyg är mediering (Säljö, 2000). Mediering handlar om de fysiska och språkliga verktyg som människan väljer att använda sig utav för att förstå och agera i omvärlden där människans främsta medierande redskap är språket. Detta eftersom vi människor i inter-aktion med andra i en viss miljö uttrycker oss för att tolka, förstå och agera i omvärlden. Kommunikation och interaktion är därmed två centrala ord inom det sociokulturella per-spektivet kopplat till mediering eftersom kommunikation och interaktion bygger upp språ-ket. Ett språk och en utveckling som både kan ske individuellt men främst tillsammans med andra (Säljö, 2000). Därför anses människan vara en social varelse som utvecklas i samspel med andra (Hundeide, 2006).
Likaså Säljö (2000) menar att om en utveckling ska kunna ske bör det vara med personer man känner tillit för. Detta eftersom man under sin utveckling behöver en person som stöttar en att komma vidare i utvecklingen. Denna form av stöttning har Vygotskij skapat teorier om och han benämner den proximala utvecklingszonen. Vygotskij menar att läran-det utvecklas i samspel med andra och att man under denna utvecklingsprocess behöver finna en trygghetspunkt, alltså någon som individen finner en trygghet i och som kan stötta längs vägen (Säljö, 2000).
12 Eftersom alla barn lär olika, bär med sig olika erfarenheter och har kommit olika långt i utvecklingen blir det därför svårt att ha ett facit på hur människor lär. Man kan inte endast koppla lärandet till undervisningen i skolan utan det är viktigt att komma ihåg att lärandet sker i alla typer av mänskliga aktiviteter (Säljö, 2000). Vygotkij (1995) betonar att jämte barnens eget språkliga skapande är det genom teater och drama barnen får möjlighet att själva men även tillsammans med andra, får förmågan till gestaltning av fantasin. Därav spelar ett multimodalt- och estetiskt lärande en betydelsefull roll i undervisningen. Man ska låta barnen vara skapande varelser där de ska få använda sin kreativitet och fantasi i skolans verksamhet (Vygotskij, 1995).
13
5.
Metod
I följande avsnitt presenteras den metod som är avsedd för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Inledningsvis introduceras studiens undersökningsmetod (5.1) följt av en beskrivning av studiens urval (5.2). Därefter beskrivs hur materialet har samlats in (5.3). Slutligen presenteras vilka etiska överväganden som togs under studiens gång (5.4). 5.1 Undersökningsmetod
För att studien skulle få ett så innehållsrikt och djupgående resultat som möjligt valde jag att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Grundat i en tidigare genomförd studie (Anderberg & Blomén, 2018) där relationen mellan läsförståelse och multimodalt och estetiskt textarbete utifrån tidigare forskning undersöktes, valdes i denna studie att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Utifrån en kvalitativ metod ansågs detta var en lämplig metod till att fånga fyra lärares upplevelser och erfaren-heter i deras egna verkligerfaren-heter, vilket åstadkommits via intervjuer med fokus på deras aspekter av undervisningen. Hela intervjun utgick från en semistrukturerad intervjuguide, som innebar att intervjuguiden var kopplad till specifika teman. Intervjun var utformad utifrån studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2011). Den kvalitativa, semistrukture-rade intervjun valdes eftersom denna intervjuform är flexibel och innehåller en struktur liknande ett vanligt samtal. Det är en metod som kan beskrivas som ett empiriskt förhåll-ningssätt mellan teori och praktik och där utgångspunkten ligger i hur människan tolkar sin sociala verklighet (Bryman, 2011). Bryman (2011) menar att kvalitativa semistruktu-rerade intervjuer ofta väljs av forskare vars intervju har en någorlunda tydlig avsikt och där en innehållsrik datainsamling efterfrågas (a.a.).
5.2 Urval
Respondenterna i studien är fyra verksamma lärare som jobbar i årskurs 2 på två olika skolor i mellersta Sverige. Dessa lärare valdes utifrån tre olika kriterier. Det första kriteriet var att lärarna skulle vara verksamma lärare på skola. Det andra kriteriet var att lärarna skulle arbeta eller ha erfarenhet utav att arbeta i årskurs 2. Det tredje och sista kriteriet var att lärarna skulle arbeta på två olika skolor. Detta för att få en så varierad och innehållsrik intervju som möjligt. Att lärarna hade olika antal år av yrkeserfarenhet var inget kriterium,
14 utan det var bara önskvärt då det bidrog till att de skulle kunna dela med sig av fler intres-santa erfarenheter.
Studien har valt att presentera lärarna som anonyma och andra namn har därför valts. De namn på lärarna som presenteras i studien är: Lisa, Monica, Lotta och Emma och present-eras med en kort beskrivning i tabellen nedanför.
Tabell 1. Översikt över de intervjuade lärarna som deltog i studien.
5.3 Genomförandet
Första kontakten med respondenterna togs via mail där jag beskrev hur intervjun skulle gå till och vad studien skulle handla om. I mailet skickades även med en samtyckesblankett (se bilaga 1) som innehöll en mer detaljerad information som lärarna fick skriva på under intervjutillfället. Intervjuerna gjordes sammanlagt under två arbetsdagar där varje intervju pågick i ungefär 30 minuter. Majoriteten av intervjufrågorna var öppna, vilket menas med att inget specifikt svar förväntades. Detta öppnade upp till att ställa följdfrågor, frågor som kunde bidra med ytterligare intressanta erfarenheter till resultatet. Exempel på en sådan följdfråga kunde vara ”kan du utveckla ditt svar?” (Bryman, 2011).
Samtliga intervjuer spelades in via en mobiltelefon. Detta för att jag som intervjuare ska kunna ha full fokus under hela intervjun, kunna fokusera på att ställa följdfrågor samt att kunna känna en mer delaktighet under intervjun. Jag valde även att föra korta minnesan-teckningar samtidigt som intervjun spelas in i syfte att visa på mitt engagemang i att höra deras erfarenheter som de delade med sig utav.
Lärare Erfarenhet i skola Utbildning Årskurs
Lisa 4 år Grundlärarprogrammet F-3 2
Monica 44 år Grundlärarutbildningen 2
Lotta 5 år Lärare för tidiga åldrar 2
15 5.4 Etiska överväganden
Vid forskningsutföranden i samband med personer som är direkt inblandade i forskningen finns det fyra krav man måste ta hänsyn till vid insamling av data. En av dessa etiska principer är informationskravet. Informationskravet innebär att den som genomför studien ska informera den berörda personen som ska delta i studien, beträffande studiens syfte. Deltagarna har rätt till att veta att deras deltagande i studien är helt frivilligt och att de har rätt att avbryta intervjun utan att ha någon anledning till detta (Bryman, 2011). Detta är något som deltagarna kunde läsa om i den utdelade samtyckesblanketten (se bilaga 1). Det andra kravet är samtyckeskravet, som menas med att de utvalda deltagarna har själva rätt till att godkänna medverkan i studien. Det tredje kallas för konfidentialitetskravet och med det menas att de uppgifter som samlats in från deltagarna ska behandlas med största möj-liga konfidentialitet samt att personuppgifter ska samlas på ett sådant sätt att obehöriga inte kan nå denna information. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet, ett krav som in-nebär att det material som samlas in endast får användas för forskningsändamål (Bryman, 2011)
5.5 Materialanalys
När intervjun med de fyra lärare hade gjorts var det dags för transkriberingen. Så fort möj-ligheten gavs efter genomförandet transkriberades materialet. Fördelen med att transkri-bera sitt inspelade material är att materialet blir mer lättillgängligt. Vill man gå tillbaka för att se exakt vad deltagaren sade vid intervjun är det bara att gå tillbaka till sin transkription. Det framgår även mer exakt vad deltagaren uttalat sig om (Bryman, 2011). Men den nack-del som finns med transkribering är nack-dels att det är tidskrävande, och nack-dels att vissa uttalan-den som deltagaren gör inte blir exakt, exempelvis sådant som bortsetts ifrån vid transkri-beringen för att öka läsbarheten.
När transkriptionen av intervjun med de fyra lärarna hade gjorts var det dags att analysera det insamlade materialet. Till en början användes en tematisk analysmetod för att analysera det transkriberade materialet (Bryman, 2011). Det transkriberade materialet lästes igenom ett antal gånger för att kunna urskilja likheter och skillnader samt för att synliggöra olika teman kopplade till studiens frågeställningar. Dessa delar separerades i ett enskilt doku-ment för att kunna sammansvetsa lärarnas intervjusvar. Därefter kopplades lärarnas
inter-16 vjusvar ihop med de gemensamma teman som skapats för att sedan placera in under re-spektive forskningsfråga som färgmarkerades. Med frågeställningarna som huvudrubriker skapades sedan underrubriker under respektive forskningsfråga.
17
6. Resultat
Här presenteras studiens resultat som utifrån syftets tre frågeställningar strukturerats i tre teman. Först presenteras lärarnas definitioner av multimodala- och estetiska lärprocesser (6.1). Därefter följer en presentation av hur lärarna beskriver att de ger multimodala- och estetiska lärprocesser utrymme i klassrummet (6.2). Till sist presenteras på vilket sätt lä-rarna motiverar multimodala- och estetiska lärprocesser i syfte att utveckla elevernas språk- och kunskapsutveckling (6.3).
6.1 Multimodala- och estetiska lärprocesser
I studiens syfte ingår att åskådliggöra huruvida verksamma lärare i årskurs 2 tolkar begrep-pen multimodala- och estetiska lärprocesser. I följande del presenteras lärarnas uppfatt-ningar och tolkuppfatt-ningar av begreppen. Analysen visar en variation av tolkuppfatt-ningar där samtliga lärare var osäkra beträffande multimodala- och estetiska lärprocessers betydelse. Flertalet av lärarna kunde inte minnas att de hade träffat på begreppen tidigare men när de fick begreppen förklarade för sig kunde de lättare relatera till dem och förstå dess innebörd. 6.1.1 Multimodalt lärande
Monica tolkar begreppet multimodala lärprocesser som ”flera kanaler som samverkar”. Hon beskriver det som ”ett kreativt arbetssätt, att man får in barnens kreativitet i undervis-ningen”. Monica beskriver vidare att ”en undervisning med hjälp utav multimodala lärpro-cesser blir inte bara statisk, eftersom multi kan översättas till flera”. Likaså Lotta förknip-par begreppet multimodalt lärande med kreativitet. Hon tolkar det som ”ett teoretiskt syn-sätt där man visar sin kunskap med hjälp av bilder, rörelser och sånger”.
Lisa och Emma, de två andra lärarna, förklarar att multimodala lärprocesser är ett begrepp som de båda bekantat sig med under sina lärarutbildningar på högskolan, men att de nu-mera inte är helt säkra på dess betydelse. Efter en stund sammanfattar Lisa begreppet, ”det är väl hur man uttrycker sig, alltså bildligt, tänker jag”, och tillägger att ”det handlar om hur man uttrycker sig genom flera olika uttryckssätt”. Emma uttrycker att ”det handlar om olika uttrycksformer”, och fortsätter, ”det är också det här att måla och dansa, att använda kroppen och kreativiteten, detta är inget du läser dig till utan du upplever det”.
18 Som framgår utifrån lärarnas utsagor kan man se att samtliga lärare förknippar multimo-dala lärprocesser med ett kreativt arbetssätt, där man använder sig av flera olika teckensy-stem i skapandet av något nytt.
6.1.2 Estetiska lärprocesser
Gällande begreppet estetiska lärprocesser visar resultatet att lärarna ser likheter mellan det och begreppet multimodalt lärande. Monica och Lotta nämner återigen användandet utav ett kreativt arbetssätt genom att man formulerar sig genom olika uttryckssätt som bland annat sång, dans, musik och rörelser. Sätt att uttrycka sig som även förknippas med este-tiska lärprocesser. Monica belyser vidare att det är ”ett sätt att uttrycka sig med rörelser” likt Emmas tolkning där hon förklarar att det handlar om ”att använda kroppen och använda kreativiteten”, och tillägger att ”det är inget du egentligen läser dig till utan du upplever det”. Monica och Emmas uttalanden om begreppet estetiska lärprocesser är samstämmigt med Lottas tolkning:
Jag tycker det är att man använder sina sinnen. Att man använder sång, dans rörelser och jag tycker att det är en form av process, det är ingenting som sker med en gång utan man får jobba med det, man får jobba sig framåt. (Lotta)
Lärarnas utsagor belyser samstämmigt att multimodala- och estetiska lärprocesser är nära förknippade med varandra. Samtliga lärare är överens om att det handlar om det kreativa skapandet, där bland rörelse och bild i de lägre åldrarna är i fokus.
6.2 Multimodala- och estetiska lärprocesser i klassrummet
Lärarna ger uttryck för varierade svar när det gäller multimodala- och estetiska lärproces-sers utrymme i undervisningen. De två främsta uttalanden som framkommer berör tidsbrist respektive att användandet var vanligare förr. Samtidigt som lärarna menar att de arbetat med multimodala- och estetiska lärprocesser vid ett flertal tillfällen i klassrummet men blottlägger de en ovisshet om benämningen på detta tillvägagångssätt
6.2.1 Utmaningar i klassrummet
En uppfattning som Monica och Lisa har gällande i vilken mån multimodala- och estetiska lärprocesser ges utrymme i undervisningen, är att integrationen av multimodala- och este-tiska lärprocesser var betydligt vanligare förr. Monica uttrycker att:
19 När jag började jobba hade jag ju all musik, all bild, ja alla ämnen hade man, likaså idrott. Jag vill gärna hålla på mycket med musik eftersom jag tycker om det, men det blir tyvärr för lite. Jag känner att vi inte utvecklar det här nu, det tas bort från oss… det är helt borta. (Monica)
Monica menar att användandet av estetiska uttrycksformer försvunnit alltmer från under-visningen och berättar att ”det är jättekonstigt hur det kunnat bli så, men det beror på klas-ser och så också”. Monica förtydligar detta vidare och menar att:
Varje klass jag har haft så har jag försökt att ha nått läsår med någon teater, folksagor eller någon saga som vi hittar på. Jag hade temat rymden med någon klass ett år och då gjorde vi en rymdsaga. Där fick eleverna skriva sagorna själva och så gjorde vi olika saker till och jobbade jättemycket med det. Vi har även gjort mycket julspel. Det gjorde jag tillsammans med den sista klassen som jag jobbade med i årskurs 2 och då var det både sånger och agerande till detta julspel. (Monica)
Monicas uttalande beträffande att användandet av multimodala- och estetiska lärprocesser minskat i undervisningen går i linje med Lisas syn beträffande detta. Lisa berättar att ”jag har varit dålig med teater och så i denna grupp”, och förklarar vidare:
Jag anser att det är krävande, det är därför jag inte vågat mig på det. Jag har dock bara 19 elever med det är lite också vad det är för typ av grupp som man har. Det måste funka det med. Sen känns det som om det är så mycket annat vi ska göra för att hinna med så det…så detta med det estetiska försvinner lite. Man har så mycket i huvudet och då försvinner detta ”roliga”, det som barnen gillar. (Lisa)
Lisa och Monica är samstämmiga i att de upplever mer tidspress i dagens skolverksamhet. Monica berättar att hon erfar ”en dokumentationspress”, men också en press i jämförelse eftersom alla skolors resultat i kommunen jämförs med varandra. Även Lisa uttrycker att ”det är väldigt mycket att kolla eleverna var de ligger kunskapsmässigt” och berättar vidare att ”man ständigt ska kontrollera var eleverna befinner sig kunskapsmässigt”. Lisa påstår att det gäller att man själv som lärare måste känna sig bekväm med arbetssättet. Hon menar att det ska ”fungera att arbeta med detta i den elevgrupp man har”. Detta tror Lisa och Monica är det största hindret till varför man inte arbetar mer multimodalt och estetiskt tillsammans med eleverna än vad man gör i dagens skolverksamhet. Lisa säger att ”det känns som att barnen blir äldre fortare på något vis” och tillägger att man glömmer bort att
20 arbeta kreativt tillsammans med barnen i klassrummet, att ”man ska låta barn vara barn”. Likaså Emma ger uttryck för att hon jobbade mer med estetiska uttrycksformer förr, där-ibland dramatisering. Hon arbetade då med en åldersblandad klass och berättar att ”en gång i veckan jobbade vi med att dramatisera sagor, som var mycket uppskattande bland ele-verna”.
Monicas, Lisas och Emmas uttalanden synliggör att multimodalitet, eller främst estetiska uttrycksformer, inte får så mycket utrymme i klassrummet. Emma uttrycker att ”man hade önskat att man var mer lite friare i att bara kunna släppa ”allt”, att nu behöver vi inte bry oss om att det här tar 2 veckor”. Även Monica påtalar att ”det är synd att detta arbetssätt inte får så mycket utrymme längre i klassrummet”.
Med utgångspunkt i resultatet är det tydligt att analysen av lärarnas utsagor synliggör att multimodala- och estetiska lärprocesser är ett arbetssätt som samtliga lärare skulle vilja få in mer i undervisningen. Men på grund av otympliga klassammansättningar och allt annat som ska hinnas med i relation till kunskapskraven hamnar multimodala- och estetiska lär-processer i skymundan.
6.2.2 Integrationen av multimodala- och estetiska lärprocesser
Som framkommer ovan ger de intervjuande lärarna multimodala- och estetiska lärproces-ser olika utrymme i klassrummet. Samtliga lärare uttrycker att mer tid till att integrera detta i undervisningen vore önskvärt. När lärarna fick frågan i vilken mån de integrerar multi-modala- och estetiska lärprocesser i sin undervisning visar det sig att majoriteten av lärarna använder bild, sång och rörelse som en återkommande del i undervisningen samtidigt som Monica, Lotta och Emma påpekade att de omedvetet använt sig av multimodala- och este-tiska uttrycksformer i klassrummet. Monica förtydligar: ” Innan jag slog upp begreppen så hade jag ingen tanke på att de orden var något som jag visste var det var” och berättar vidare att ”sen när jag läste så tänkte jag jaha, ja det är ju sånt där man har jobbat med i perioder i skolan”. Likaså Lotta svarade att: ”Ja, det har jag funderat en del på, men sen tror jag att man använder nog det många gånger utan att man är medveten och tänker på det”. Emma förklarar vidare att ”eftersom jag använder datorn samt andra digitala hjälp-medel återkommande i undervisningen så tänker jag inte på att det är ett multimodalt lä-rande”. Detta som är ett tydligt multimodalt lärande som Emma under intervjun påpekar.
21 Utöver lärarnas berättande om deras omedvetna användande av multimodala- och estetiska lärprocesser i klassrummet, menar Emma och Lotta att rörelser är en naturlig del i under-visningen, speciellt i förskoleklass och i årskurs 1. Lotta berättar att “vi använder kroppen mycket, att barn som är 7 år inte kan sitta still hela tiden, de måste få upp och röra på sig lite”. Lotta berättar vidare att ”när vi exempelvis har veckans bokstav så formar eleverna bokstaven med hjälp utav deras kroppar”. Emma berättar också att de brukar kombinera med att se en film från bokstavslandet när de introducerar en ny bokstav, på så vis får man in olika multimodala uttryck. Lotta förtydligar att ”det är viktigt att man får in flera olika sinnen i klassrummet som eleverna får arbeta med”.
Ett annat multimodalt arbetssätt som samtliga lärare belyser att de bekantat sig med klass-rummet är deras arbete kring böckerna om Musse och Helium, en bokserie, enligt dem, är mycket uppskattad bland eleverna. Monica berättar att det finns ett bildspel till denna bokserie som hon brukar visa upp för eleverna i kombination med högläsningen. Lisa för-klarar att ”detta tillvägagångssätt stärker elevernas intresse till att lyssna” och tillägger att hon ” tydligt märker på eleverna att de blir mer insatta i bokens handling och tycker det är roligare att lyssna när bilder visas i kombination med högläsningen”. Likaså Lotta och Emma berättar att det överlag är mycket bild i dessa lägre åldrarna. Där både Lotta och Emma i undervisningen, kombinerar mycket bild till det lästa och likaså till en text som eleverna skrivit för eleverna ska få möjlighet att få en ökad förståelse av sagan.
Integrering av musik i undervisningen är enligt Lisa och Lotta viktigt för elevernas kun-skapsutveckling. Lisa och Lotta berättar att det kommer en musiklärare till klassen en gång i veckan där Lisa tillägger att ”musiken är en återkommande del i undervisningen utöver musiklektionerna”. Hon beskriver vidare att hon använder mycket musik under engelska-lektionerna. Detta eftersom hon ser resultat. Ett resultat som visar att det stärker elevernas kunskaper i ämnet när de både får höra, sjunga och läsa språket. Emma är i linje med Lisas tankar med att integrera musik i olika ämnen i syfte att utveckla elevers språkliga förmåga. Likaså som bild och musik är återkommande redskap i klassrummet berättar både Lotta och Emma att de upplever datorn som ett hjälpmedel i syfte att utveckla elevernas kun-skaper. Emma förklarar att ”eleverna får först skriva en egen berättelse på datorn för att sedan renskriva denna förhand”. Där Emma berättar vidare att genom arbetet med datorer
22 ”får man både in det skriftliga och det multimodala i undervisningen i syfte att utveckla elevers skriftliga kunskaper”.Emma berättar även att hon använder sig av ett program som heter ”soc puppets”, ett program vars syfte är att få eleverna att våga tala mer engelska. Det är dockor gjorda av sockor som gör att den mening man talar in på engelska förvrängs till dockans röst. Emma menar vidare att:
Det bli mycket lättare för eleverna att slappna av eftersom det är på något sätt inte jag som säger det utan det är dockan som säger det även fast jag då som lärare vet vem som är vem. Det är ett jättebra verktyg i skolan just det där att de kan spela in. (Emma)
Som resultatet visar ger lärarna multimodala- och estetiska lärprocesser olika utrymme i undervisningen. Eftersom eleverna går på lågstadiet blir det framförallt rörelse, musik och bild som naturligt integreras i undervisningen. Utifrån lärarns utsagor framkommer det även att lärarna ibland har omedvetet integrerat multimodala- och estetiska lärprocesser i klassrummet, något som de uppmärksammar under intervjun.
6.3 Multimodala- och estetiska lärprocesser i syfte att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling
I följande del representeras på vilket sätt lärarna motiverar multimodala- och estetiska lär-processer i klassrummet i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling. Ur analysen har det framkommit olika uppfattningar beträffande detta. Däribland att det är ett kreativt tillvä-gagångssätt som ger alla elever möjlighet till att utvecklas.
6.3.1 Ett verktyg för alla elevers möjlighet till att utvecklas
Monica uttrycker att undervisningen inte får bli ”för tråkig” för eleverna, och berättar vi-dare att ”det ska vara ett lustfyllt lärande som öppnar upp för kreativitet eftersom det är betydelsefullt i de lägre åldrarna”. För att få fram denna kreativa sida hos eleverna och för att eleverna ska få möjlighet till att utveckla ett lärande brukar Lotta låta eleverna röra på sig mycket. Där eleverna bland annat formar bokstäver med hjälp av kroppen eller målar en bild till en text. Hon tydliggör att ”det är viktigt att eleverna får använda olika sinnen, att man får träna på olika sätt och prova sig fram för att finna uttrycksformer som passar den enskilda individen”.
23 Som lärarnas utsagor visar, främjar multimodala- och estetiska lärprocesser elevernas kre-ativitet där eleverna erbjuds möjlighet att använda sin fantasi. Samtliga lärare är överty-gade om att multimodala- och estetiska lärprocesser gynnar alla elevers språk- och kun-skapsutveckling, inte minst de elever som finner svårigheter i skolan. Emma menar att det är bra verktyg att använda i undervisningen där hon samtidigt belyser att ”jag känner mig inte själv som en kreativ person” men menar samtidigt på att ”det är viktigt för eleverna i de yngre åldrarna att få leka fram språket, att låta barn få vara barn”. Emma förklarar vidare att ”eleverna tycker det är kul att arbeta kreativt”.
Att eleverna upplever det kreativa arbetssättet som roligt är något som även framkommer i Monicas yttrande. Hon förklarar att utifrån ett arbetsområde visade resultatet att majori-teten av eleverna tyckte pjäsen var det roligaste momentet. Monica och Emma framhåller att eleverna framför allt upplever att detta arbetssätt är roligt, vilket leder till motivation som sedan gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling. Emma framhäver att:
Jag tänker att har du ett klassrum med låt oss säga 20 elever så kan jag lova dig att de 20 elever kommer inte lära sig på det sättet som du kommer lära om du skulle använda dig utav ett sätt. Utan ju fler sätt du har desto fler elever har du möjlighet att möta. Alla ele-ver lär olika...(…). Men får de möjlighet att visa alla de formerna så har alla möjlighet till att visa sin kunskap för det… jag tycker det är en förutsättning för att alla elever ska kunna nå kunskapsmål. (Emma)
I enlighet med Emmas uttalande menar Monica och Lotta att multimodala- och estetiska lärprocesser är ett roligt arbetssätt som gynnar alla elever, inte minst elever som nyligen kommit till Sverige. Monica och Lotta berättar vidare att de använder sig utav mycket bildstöd i klassrummet, speciellt under högläsningen, eftersom de ser att detta underlättar för eleverna att hänga med i det som läses. Det underlättar likaså för eleverna att visualisera innehållet när de samtidigt får se en bild, det skapas inre bilder hos eleverna. Monica för-klarar att:
Jag tror att det stärker nästan alla elever...(…) men kanske även de som är skolbarn att de kan bli så otroligt fixerade vid att de bara ska prestera också, jag tror att det kan släppa lite om man bara fick göra ja…. måla till en saga eller vad det nu är för någonting att liksom det är inte bara det att man ska prestera redan från det att man går i lågstadiet, utan man får fantisera”. (Monica)
24 Monica tillägger samtidigt att det inte behöver vara så för alla. Utan detta arbetssätt handlar ju mycket om att man ska anpassas mycket efter andra, veta hur man ska agera och veta när det är ens egen tur i exempelvis pjäsen som ska spelas upp. Samtidigt som Monica menar att ”barnen växer i detta och det är en social träning, de får en annan upplevelse”.
Sammanfattningsvis ger lärarna multimodalt lärande och estetiska lärprocesser olika ut-rymme i klassrummet, men att mer tid till att integrera detta i undervisningen var önskvärt, då samtliga lärare var övertygade om att denna form av arbetssätt gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling. Men på grund utav tidsbrist och annat som blir prioriterat i klass-rummet hamnar detta i skymundan.
25
7. Diskussion
I detta avsnitt presenteras studiens val av metod samt en resultatdiskussion. Avsnittet börjar med en analys av studiens genomförande och metodval (7.1). Vidare diskuteras delar av resultatet som ställs mot varandra samt mot tidigare forskning (7.2). Till sist dis-kuteras förslag på vidare forskning (7.3).
7.1 Metoddiskussion
Till denna studie valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Bryman (2011) ser den kvalitativa metoden som gynnsam samtidigt som kritik av metoden ges på grund utav tillförlitligheten. Han menar att denna metod är svår att upprepa för att få ett liknande resultat, därav kan studiens tillförlitlighet hämmas (a.a.). För att just denna studiens tillförlitlighet ska var så hög som möjligt har jag noga samlat in mitt datamaterial, bearbetat detta genom transkription samt analyserat det insamlade materialet med färgko-der som tillvägagångssätt. Studiens intervjuguide finns även bifogad i denna unfärgko-dersökning vilket möjliggör att undersökningen kan genomföras igen (se bilaga 2). Det man bör ha i åtanke vid genomförandet av samma typ av studie är att samma resultat som i föregående studie är svår att uppnå. Dels eftersom lärarnas uppfattningar kan ändras och dels att miljön och omgivningen har en påverkan på lärarnas uttalanden (Bryman, 2011). Intervjun valde jag att genomföra och spela in i ett klassrum innan skoldagen började, detta eftersom forsk-ningsintervjuer bör ske i en trygg och ostörd miljö. Valet av att spela in intervjuerna gjordes för att öka studiens tillförlighet. Detta medförde att en korrekt transkribering av materialet var möjligt, detta stärker studiens trovärdighet (Bryman, 2011).
Genom att tillföra ytterligare respondenter hade man antagligen fått ett mer trovärdigt re-sultat, men på grund utav den knappa tid som stod till förfogande begränsades responden-terna till fyra stycken. Trots detta anser jag att genomförda intervjuer gav tillräckligt med underlag för att besvara syftets tre frågeställningar.
26 Något som ytterligare skulle kunna ha stärkt studiens trovärdighet, hade varit att använde sig utav observationer. Via observationer skulle man kunnat få en bredare syn beträffande lärarnas utsagor där man kunde ha valt att först intervjua och sedan observera undervis-ningen i klassrummet. Då observationer också skulle kunna innebära en svaghet eftersom denna studie behandlar begrepp och områden som med stor sannolikhet inte hade förekom-mit vid det specifika observationstillfället sågs inte detta som en lämplig metod till denna undersökning.
Intressant att notera är att vissa av lärarna slog upp begreppet multimodalt lärande och estetiska lärprocesser innan intervjun medan vissa av lärarna fick jag förklara lite närmare och ge dem ledtrådar beträffande begreppens betydelse för att intervjun skulle kunna fort-skrida.
7.2 Resultatdiskussion
I följande kapitel kommer studiens resultat i förhållande till tidigare forskning beträffande multimodala- och estetiska lärprocesser att diskuteras. Detta kommer även att kopplas till styrdokumenten och till det sociokulturella perspektivet.
7.2.1 Multimodala- och estetiska lärprocesser som begrepp
En fråga som togs upp under intervjun var hur lärarna diskuterar och definierar begreppen multimodala- och estetiska lärprocesser. Lärarna fick därför svara på frågan hur de tolkar och definierar begreppen multimodala- och estetiska lärprocesser. I detta avsnitt presente-ras den sammanställning som gjorts utifrån de tolkningar och definitioner som lärarna gav uttryck för.
I styrdokumenten synliggörs att eleverna ska få möjligheten att uttrycka sig genom este-tiska uttrycksformer för att därigenom kunna få de förutsättningar som krävs för att kunna lära, tänka och för att kunna kommunicera i olika kontexter (Skolverket, 2011). Trots detta framgick det vid intervjuerna att de flesta lärarna var osäkra på multimodala- och estetiska lärprocessers betydelse. Två av lärarna upplevde begreppen som bekanta i viss mån. Me-dan de två andra lärarna kunde göra en tolkning av begreppen och kände tidigare till be-greppen, men att de före intervjun sökte upp begreppens betydelser för att vara förberedda.
27 Utöver lärarnas olika relationer till begreppen hade samtliga lärare liknande tolkning träffande multimodala- och estetiska lärprocessers innebörd. Lärarna kunde koppla be-greppen till sina egna erfarenheter, där samtliga var överens om att de upplevde multimo-dalitet och estetik som kreativa processer, det vill säga att man arbetar med sina sinnen. Detta är något som likaså Wiklund (2009) påvisar i sin studie. Wiklund (2009) belyser vikten av att låta eleverna nyttja sina olika sinnen såsom exempelvis sina känslor, i skap-andet av något nytt. Där Wiklund (2009) förklarar vidare att via ett kreativt arbetssätt till-sammans med andra och med estetiska uttryckssätt utvecklar eleverna sitt lärande (a.a.). 7.2.2 Utmaningar i undervisningen
Inslagen av multimodala- och estetiska lärprocesser bland lärarna varierar i undervis-ningen. Lärarna menar att det inte är alla klassammansättningar som klarar av att arbeta lika intensivt med estetiska uttrycksformer, att alla elever inte klarar av det samspel som krävs. Detta gör att lärarna istället väljer att minska det multimodala och estetiska arbets-sättet trots att det i styrdokumentet synliggörs att eleverna ska få möjlighet till att ”skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer” (Skolverket, 2011, s. 19). Men utifrån lärarnas utsagor beträffande användningen av multimodala- och estetiska lärpro-cesser kan man se att multimodalitet och estetiken kan integreras i undervisning på ett sätt som inte behöver vara så ”stort”. Det kan handla om det som två av lärarna menar, att man integrerar mer bild i undervisningen tillsammans med det lästa eller tillsammans med en text. Man kan likaså som en annan lärare beskriver, använda sig av musiken i språkliga sammanhang där man sjunger och arbetar med ramsor som stöttning i syfte att främja ele-vers språk- och kunskapsutveckling.
Som Andersson (2014) nämner i sin studie kan det likaså handla om att lärarna saknar den utbildning och kompetens som krävs för att de ska kunna känna sig helt trygga i att inte-grera estetiska uttrycksformer i kombination med andra ämnen (a.a.). Detta var något som inte framkom i denna studie men något man nu i efterhand tänker sig kunde varit en bidra-gande faktor till varför estetiska uttrycksformer inte används mer i klassrummet, trots det som belyses i styrdokumenten samt gynnsamma resultat som forskning visar. Andersson (2014) menar vidare att en del lärare finner även en svårighet med bedömningen, eftersom de upplever en osäkerhet att avgöra i vilken mån elevernas språk- och kunskapsutveckling utvecklats i samband med multimodala- och estetiska lärprocesser (a.a.) Detta är något
28 som kan ligga till grund till varför en majoritet av de medverkande lärarna inte låtit de estetiska uttrycksformerna fått en större del i undervisningen.
En annan bidragande orsak till varför man inte integrerar multimodaliteten och estetiken mer i undervisningen menar lärarna beror på att tiden inte räcker till för detta. Mer tid var därför önskvärt. Varför inte detta ges mer tid till i undervisningen menar lärarna, är att det är en sån kunskapskoll hela tiden, de känner att det är annat som måste prioriteras. Något som jag anser är oroväckande med tanke på vilken press lärarna uttrycker sig att de har i skolverksamheten och inte minst hur eleverna påverkas av detta. En av lärarna berättade i intervjun att hon upplever att barnen blir äldre fortare med tanke på all kunskap som stän-digt ska dokumenteras. Två av lärarna förtydligade detta genom att berätta att de numera känner en större dokumentationspress än vad de upplevde förr i tiden. Att man kräver mer av eleverna i lågstadiet, att det kreativa försvinner i undervisningen. Något som både de två lärarna likaså jag menar på betraktas som underligt eftersom läroplanen belyser vikten av att integrera multimodala- och estetiska uttrycksformer i undervisningen i syfte att ut-veckla elevers lärande.
7.2.3 Möjlighet till en individanpassad undervisning
Utifrån lärarnas utsagor ses multimodala- och estetiska lärprocesser som ett gynnsamt ar-betssätt i undervisningen. Ett arar-betssätt som väcker elevernas intresse till att vilja lära. I läroplanen stärks detta där det står att undervisningen ska stimulera elevernas kreativitet och nyfikenhet. Att man ska hänsyn till elevernas behov och förutsättningar där undervis-ningen aldrig kan utformas lika för alla (Skolverket, 2011).
I enlighet med lärarnas uttalande och det som står i läroplanen kan man dra paralleller utifrån tidigare forskning. Wiklund (2009) menar att eleverna mår bra utav att arbeta kre-ativt där fantasin får komma till uttryck vid skapandet av något nytt. Anderssons (2014) studie visade att vid användning utav multimodaliteten i berättandet, uttryckte eleverna ett engagemang där de ville tolka och förstå (a.a.). Språket är ett viktigt verktyg och för att mediera och för att uttrycka detta, kan vi använda oss utav olika teckensystem såsom ex-empelvis via dans. Eftersom vi människor är teckenskapande individer använder eleverna olika teckensystem till vardags för att skapa mening (Selander & Kress, 2017).
29 En av de intervjuade lärarna, menar även hon att eleverna använder kroppen som verktyg för att uttrycka något men påtalar att det inte är något som sker naturligt på en gång. Man får tillsammans med eleverna jobba mycket med det multimodala- och estetiska lärproces-serna så att de känner sig trygga i detta arbetssätt. Hon förtydligar att det handlar om att ge varierande former av undervisning där man kan möta alla elever utifrån deras behov. Denna lärare anser också att det multimodala lärandet och estetiska lärprocesserna spelar stor roll för alla elevers chans att utvecklas, både individuellt och i samspel med andra. Detta leder in till den sociokulturella teorin där Vygotkskij (1995) menar att lärandet sker när man tillsammans med andra får gestalta och skapa något, exempelvis via drama eller teater. Liberg (2007) belyser kopplingen mellan meningsskapande och det sociala samspe-let roll där vi använder oss utav kommunikation för att göra oss förstådda i samhälsamspe-let. Liberg (2007) menar att det är en social process där meningsskapandet sker via exempelvis via bild och drama (a.a.). Vygotskij (1995) menar vidare att barnet är en kreativ varelse som genom sin kreativitet kan skapa något nytt (a.a.).
En av lärarna förtydligar att eleverna mår bra av att utveckla sin kreativitet och använda olika sinnen tillsammans med andra och hon märker att eleverna i de lägre åldrarna är i behov av detta. Dels för att eleverna ska få visa på sitt lärande genom olika former, och dels för att eleverna ska känna sig inkluderande i undervisningen. Det handlar om att hitta ett arbetssätt som passar alla elever, vilket såklart blir en pedagogisk utmaning.
Enligt Gibbons (2018) fyrfältsmodell handlar det om att ge eleverna olika grad av stöttning, stöttning som vissa elever är i behov av för att utveckla sitt egna lärande. Denna fyrfälts-modell kan kopplas till multimodala- och estetiska lärprocesser eftersom detta tillväga-gångssätt kan ses som en stöttning i elevers lärande. Ett arbetssätt och en stöttning som gynnar de flesta elever, elever som kanske behöver fler än ett tillvägagångssätt i undervis-ningen. Även Cummins (2000) belyser betydelsen av att lärarnas stöttning i klassrummet till eleverna. Stöttning som ska skapa motivation och engagemang bland eleverna (a.a.).
30 7.2.4 En språk- och kunskapsutvecklande undervisning
Användningen utav multimodala- och estetiska uttrycksformer varierade bland lärarna, samtidigt som de under intervjun ansåg att de använt sig utav detta arbetssätt trots en oviss-het om vad dessa begrepp stod för, något som synliggörs i resultatdelen när lärarna skulle förklara begreppens betydelse.
Wiklund (2009) påstår att estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta i undervisningen i syfte att utveckla elevernas språkutveckling eftersom man kombinerar både skriftspråket, tal-språket samt de estetiska uttrycksformerna (a.a.). Som en av lärarna berättar i intervjun är det viktigt att eleverna får möjlighet att leka fram språket, eftersom elevernas gynnas av att läraren utgår från deras erfarenheter. Ett arbetssätt som samtliga lärarna finner att de har brist av. Som en lärare uttryckte sig, ”det känns som att barnen blir äldre fortare på något vis”. Detta är ett tydligt uttalande som visar att de mer praktiska inslagen i undervis-ningen har minskat. Detta är inte förenligt med vad som står i läroplanen att man i under-visningen ska låta eleverna leka, fantisera och samspela med andra (Skolverket, 2011). Dahlbäck (2016) belyser i sin studie att forskningsvärlden är överens om att estetiska äm-nen har en betydelsefull roll för elevernas utveckling. Hon menar att de estetiska ämäm-nena ökar elevernas gemenskap, trivseln i skolan, kommunikationen och framför allt att lärandet utvecklas inom de olika ämnena (a.a.). Detta är något som lärarna kunde se utifrån den mån av estetiska lärprocesser som de använde sig utav. De upplevde att elevernas sociala bit utvecklades och att de lärde sig att samarbeta på ett positivt sätt. Lärarna förtydligade att eleverna själva upplevde det som ett lustfyllt och lärorikt arbetssätt där man i sampel med andra utvecklade ett lärande (Dahlbäck, 2016).
Sammanfattningsvis kan man se att styrdokumentet betonar vikten av att eleverna i de lägre åldrarna ska få möjlighet att uttrycka sig och stimuleras genom olika former av ut-tryckssätt, däribland estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2011). Men att man trots detta utifrån resultatet kan se att användandet av detta i undervisningen som ett didaktiskt red-skap i syfte att utveckla elevers språk- och kunred-skapsutveckling är bristfällig. Flertalet av lärarna menar att det är en utmaning att finna den tid som krävs för att arbeta estetiskt tillsammans med sin klass i den mån de hade önskat, där de betonar att alla klassamman-sättningar inte klarar av att arbeta via detta tillvägagångssätt. Det resultatet som framkom
31 var inte oväntat på grund av tidigare läst forskning. Men däremot tycker jag det är oro-väckande att man inte kan uppnå det som står skrivet i läroplanen i den mån som man som lärare hade önskat. Däremot är det nämnvärt att flera av lärarna uttryckte att de an-vände sig av multimodala- och estetiska uttrycksformer i undervisningen men med kor-tare inslag. Exempelvis att eleverna fick rita en bild till sin text. Det är viktigt att komma ihåg att även det handlar om att arbeta multimodalt men att en variation av multimodala- och estetiska lärprocesser i undervisningen är att föredra för att uppnå elevernas potenti-ella kunskapsutveckling.
32 8. Förslag på vidare forskning
Studiens genomförande bidrog till intressanta idéer beträffande vidare forskning inom detta område. Eftersom föreliggande studie baseras på en kvalitativ studie beträffande lä-rarens relation och motivation till användandet utav multimodalt lärande och estetiska lär-processer i undervisningen, hade det varit intressant att införskaffa mer kunskap beträf-fande klassrumsundervisningen. En fortsatt forskning skulle kunna genomföras med hjälp utav en observation. Då man hade kunnat få en bredare syn, samt kunna dra paralleller i vilken mån lärarnas utsagor och observationerna samspelar. Som pedagog kan det vara en utmaning att vid en intervju kunna återberätta och förklara huruvida man arbetar multimo-dalt respektive estetiskt i klassrummet, något som skulle kunna synliggöras och uppfattas tydligare vid en observation.
33
8. Referenslista
Anderberg, R., & Blomén, A. (2018). Läsförståelse och estetiska uttrycksformer: en
litte-raturstudie om sambandet mellan läsförståelse och multimodalt eller estetiskt textarbete.
(Studentuppsats, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation). Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1200485/FULLTEXT01.pdf
Andersson, M. (2014). Berättandes möjligheter: multimodala berättelser och estetiska
lärprocesser. (Doktorsavhandling, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för konst,
kommunikation och lärande). Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:998888/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Liber.
Cummins, J. (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång- en modell för
utveckl-ing av skolans språkpolicy. Nationellt centrum.
Dahlbäck, K. (2016). Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer i
svenskämnet. Information: Nordic Journal of Art and Research, 5(2), 1–19. Hämtad från:
https://doi.org/10.7577/if.v5i2.1851
Danielsson, K., Selander, S. (2014). Se texten! Multimodala texter, ämnesdidaktiskt
ar-bete. Gleerups.
Gibbons, P. (2018). Lyft språket, lyft tänkandet- språk och lärande. Studentlitteratur.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling- Barns livsvärldar. Stu-dentlitteratur.
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs
F-3. (Doktorsavhandling, Malmö Universitet, Fakulteten för lärande och samhälle).
Hämtad från: https://mau.se/
34 Liberg, C. (2007). Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. Liber.
Schmidt, C. (2016). Läsa, skriva och förstå texter. Studentlitteratur.
Selander, S. & Kress, G.R. (2017). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv (2 uppl.). Studentlitteratur.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011-Reviderad 2019. Skolverket.
Stehagen, H. (2014). Språk i alla ämnen: Handbok för kunskaps- och språkutvecklande
undervisning. Gothia Fortbildning.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Prisma.
Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos.
35
9. Bilaga 1
Hej!
Mitt namn är Rebecka Anderberg och jag läser min sista termin på Jönköping University där jag utbil-dar mig till grundskolelärare med inriktning mot arbete i förskoleklass samt årskurserna 1–3. Under denna sista termin ska jag skriva ett examensarbete där jag har valt att undersöka hur multimodala och estetiska uttrycksformer kan utveckla elevernas språk och kunskapsutveckling i årskurs 3.
Jag skulle vara väldigt tacksam om du skulle vilja delta i min undersökning. Undersökningen som kommer att ske i cirka 30 minuter kommer att bestå av intervjufrågor. Jag kommer även att spela in min intervju med dig för att på bästa sätt kunna transkribera detta i efterhand.
Det material jag använder mig utav kommer endast att användas i detta examensarbete och allt insam-lat material kommer att avidentifieras.
Deltagandet är frivilligt och du har rätt till att avbryta intervjun när som helst och utan att ange någon anledning.
Om du har några funderingar beträffande undersökningen får du gärna höra av dig till mig. Hälsningar
Rebecka Anderberg
Kontaktuppgifter:
Mobilnummer: 0705-60 45 17
Mailadress: becka_9@hotmail.com
Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och vill delta i studien
Nej, jag har tagit del av ovanstående information och vill inte delta i studien.
36
10.
Bilaga 2
Intervjufrågor
Vilken lärarutbildning gick du? Hur länge har du arbetat som lärare? I vilken årskurs undervisar du i just nu?
--- 1. Vad är multimodala lärprocesser för dig? Men vad menas multimodalitet, vad är det för
något?
2. Vad är estetiska lärprocesser/uttrycksformer för dig? Vad är estetik?
3. Förekommer det att du i din undervisning arbetar med multimodala- och estetiska lärpro-cesser? Om ja, när och på vilket sätt? Om nej, tror du att du använder dig av det utan att vara medveten det?
4. Hur jobbar du inom svenskämnet i syfte att utveckla elevernas språk- och kunskapsut-veckling?
5. Förekommer det att du i din undervisning arbetar med multimodala- och estetiska lärpro-cesser i syfte att utveckla elevernas språk- och kunskapsutveckling? Varför/varför inte?
6. Vad anser du om användandet utav multimodala- och estetiska lärprocesser i syfte att ut-veckla elevers språk- och kunskapsutveckling?
