Collaboration projects in the welfare - A case study on the establishment of a collaborative project

Malmö Högskola Examensarbete i statsvetenskap, VT13

Kultur och samhälle C-uppsats 15 hp

Samverkansprojekt i välfärden

Abstract

Title: Collaboration projects in the welfare - A case study on the establishment of a collaborative project

The purpose of this study is to create a deeper understanding of why collaboration projects emerge. The background of the study is the fact that collaboration projects are increasing in the society and being impelemented in the welfare. This is the basis of the researched question, why does Lund municipality tend to start collaboration projects within the welfare for young people? The study is conducted as a case study on a chosen project, ComUng. ComUng is a collaboration project that works with youths who are at risk of alienation. Interviews, text analysis and a web survey have been used as methods to find out why collaboration projects emerge. The results have been analyzed using an analysis tool based on research by DiMaggio and Powell (1983), which attempts to identify why organizations become increasingly alike. This phenomenon is called institutional isomorphism and is analyzed using three mechanisms: coercive isomorphism, mimetic isomorphism and normative

isomorphism. The result of the study is that primarily two out of the three mechanisms have influenced the formation of ComUng. These are coercive isomorphism and normative isomorphism. The main difficulty I experienced during the study is the low frequency of answers to the web survey. Despite of this I believe the case study of ComUng can contribute with knowledge about why collaboration projects are formed. The conclusion is that a combination of a mindset shared by the personel and the resource possibilities from an external actor, in this case the European Social Fund, are the primary factors that have enabled this project. Previous research has tended to focus on the external resource. However, I believe that the personel and their opinion on how welfare can be operated are equally important.

Key words: Collaboration projects, welfare, isomorphism, the European Social Fund, youth unemployment

1. Introduktionskapitel 1 1.1 Inledning 1 1.2 Problemdiskussion 2 1.3 Syfte 4 1.4 Frågeställning 4 1.5 Avgränsning 5 1.6 Disposition 5 2. ComUng 6 3. Metod 7

3.1 Metodens vetenskapliga utgångspunkt 7

3.1.1 Valet av ComUng 7

3.1.2 Samtalsintervjuer 8

3.1.3 Textanalys 10

3.1.4 Frågeundersökning 11

3.2 Alternativa metoder 11

3.3 Kritisk granskning av metoden och materialet 12

3.4 Validitet och reliabilitet 13

3.5 Material 14

4. Organisationsteori 14

4.1 Det instrumentella perspektivet 14

4.2 Kulturperspektivet 15

4.3 Mytperspektivet 16

4.3.1 De tre mekanismerna 17

4.3.2 Analysverktyg 19

4.4 Teoridiskussion 19

5. En fallstudie av ComUng, empiri och analys 20

5.1.1 Personalens syn och min analys av tvångsmässig adoptering 21 5.1.2 Personalens syn och min analys av mimetisk adoptering 23 5.1.3 Personalens syn och min analys av normativt baserad adoptering 24 5.2 Projektledarnas syn och min analys av deras betydelse för ComUng 26

5.3 Dokumentpresentation och dokumentanalys 28

5.4 Resultatet av webbenkäten 31 6. Slutsatser 32 7. Referenser 35 8. Bilagor 38 8.1 Bilaga 1 38 8.2 Bilaga 2 38 8.3 Bilaga 3 39 8.4 Bilaga 4 42

1

1 Introduktionskapitel

1.1 Inledning

I detta avsnitt presenteras uppsatsens ämne genom en inledning, problemformulering, syfte, frågeställning, avgränsning och disposition.

Samverkan är en trend som finns runt omkring oss (Stratvise 2013), en trend som sprids till den offentliga förvaltningen i form av samverkansprojekt finansierade av externa aktörer (Jensen & Trägårdh 2012:20). Det sker en ökning av externt finansierade projekt i den offentliga verksamheten (Jensen & Trägårdh 2012:24). Vad ligger till grund för denna ökning?

Samverkansprojekten ser i stort sett organisatoriskt likadana ut, samtidigt som den lokala kontexten skiljer sig mellan kommuner. Denna samverkanstrend ligger till grund för denna uppsats. För att svara på frågan varför projekt uppstår i den offentliga förvaltningen skall en fallstudie genomföras för att få ökad kunskap om ett speciellt projekt, ComUng, som är skapat av Lunds kommun och är finansierat av Europeiska socialfonden (ESF). Europeiska socialfonden har delat ut 6,2 miljarder kronor under perioden 2007-2013 och skapat minst 4000 nya projekt (Forssell, Fred & Hall1 2011:6).

I Lunds kommun togs ett initiativ 1995 till att arbeta fram ett dokument som heter Politiskt program för unga, för att motverka att ungdomar hamnar i utanförskap.

Många beslut, men långt ifrån alla, som rör unga fattas på kommunal nivå. I programmet belyses flera områden som är viktiga för unga men där beslut fattas av andra än kommunen. Inom dessa områden kan kommunen genom samverkan och dialog på olika sätt bidra till att hitta lösningar som gynnar unga i Lund. (Politiskt program för unga 2007)

Detta är ett utdrag ur det politiska program som initierades 1995 men fastställdes först 2007. Redan i starten av arbetet, 1995, insåg Lunds kommun vikten av samverkan inom den egna kommunen. Det ska dock påpekas att dokumentet aldrig blev godkänt i kommunfullmäktige, men det fungerar som ett idédokument och arbetet med ungdomar i Lund är uppbyggt efter dokumentet (Ung i Lund).

ge unga som står utanför såväl utbildning som arbetsmarknad goda möjligheter till etablering genom samverkan mellan berörda instanser. (Politiskt program för unga 2007)

2

Här står det uttryckligen att samverkan är arbetsmetoden som skall användas i Lund. Det är inte bara Lunds kommun som anser att samverkan är den ”rätta” metoden. Ingvar Nilsson som arbetar för Institute for socio-ecolocigal economics säger att samverkanslösningar är en av de åtgärder som krävs på grund av de ekonomiska förutsättningarna (Nilsson 2000:27). I

förlängningen kan detta appliceras på den kommunala ekonomin. Detta medför att

samverkanslösningar krävs även i kommunal sektor, men uppstår det samverkan enbart på grund av ekonomiska problem?

En av anledningarna till att samverkansprojekt är en trend kan bero på att Europeiska socialfonden (ESF) har samverkan som ett av fyra programkriterier för att få söka stöd inom programområde 2 (Programkriterierna i Socialfondsprogrammet). Programområde 2 ska bidra till ett ökat arbetskraftsutbud och har särskilt fokus på unga och personer med utländsk bakgrund (ESF, Programområde 2).

Det ska poängteras att jag går in med ett helt öppet förhållningssätt till vad resultatet kan bli. Varför dessa samverkansprojekt uppstår är en helt öppen fråga som jag hoppas att jag ska få svar på i denna uppsats. Jag tror nämligen inte att det är så enkelt att dessa projekt uppstår enbart på grund av ekonomiska faktorer.

1.2 Problemdiskussion

Allt fler projekt uppstår runt omkring oss i samhället, och en stor ökning har kommit till efter Sveriges inträde i EU (Jensen & Trägårdh 2012:25). När ordet projekt kommer att användas i uppsatsen syftar det till projekt som är utåtriktade. Definitionen av utåtriktade projekt hämtar jag in från tidigare forskning i ämnet:

utåtriktade projekt inom offentlig sektor, dvs. projekt som har en direkt orientering mot brukare

och samhällsmedlemmar och som bygger på någon form av samverkan/samarbete mellan olika parter/organisationer/enheter. (Abrahamsson & Agevall 2009:36)

Det finns olika problem med att använda projekt som arbetsmetod. Två av dessa är att projekt oftast fokuserar på kortsiktighet istället för på långsiktighet och att projekten anpassas efter en

3

extern finansiär istället för att fokusera på de lokala problem som finns. (Forssell, Fred & Hall 2013:6)

Projekt som arbetsform har tagit sig in från den privata sektorn till den offentliga sektorn och ökar allt mer. Som nämnts ovan finns det problem när projekt startar inom den offentliga sektorn. Ett av dessa är att vi tenderar till att anpassa oss efter en eller flera externa finansiärer, vilket kan få konsekvenser för hur vår välfärd utformas, och att externa organisationer sätter upp regelverket för hur kommuner, landsting och staten ska arbeta. Den yttersta risken med att externa finansiärer formar projekt inom den offentliga sektorn är att insatserna i form av projekt anpassas efter den externa aktören istället för det lokala problemet. Ett annat av problemen är att projekten är tidsbestämda, vilket kan göra att grupper som är utsatta i samhället inte får den hjälp de behöver eftersom projekten tenderar att fokusera på kortsiktighet och tydligt mätbara

kvantitativa resultat. Dessa två risker med projekt kan tillsammans skapa problem för

medborgarna i allmänhet och individerna som skall gagnas av projekten i synnerhet. Ett annat problem jag vill belysa är att legitimiteten för kommuner som sjösätter projekt kan bli svag. I delrapport 1, som är en pågående utvärdering av ComUng, konstateras det att ESF-projekt som innehåller en organisatorisk samverkan i kommuner oftast inte implementeras i den ordinarie verksamheten (Delrapport 1 2011:7). Detta kan medföra att medborgarna, oavsett resultatet som projektet medför, riskerar att tappa tilltro till staten och kommuner om de märker att projekt bara är tillfälliga.

De två problemen brukar ofta vägas mot de argument som talar till fördel för projekt som arbetsform. Projekt leder till att partipolitiken tonas ned och att det blir möjligt att bryta

“stuprörs”-byråkratin (Forssell m.fl. 2013:8) (Abrahamsson & Agevall 2009:38). När partipolitiken tonas ned och “stuprörs”-byråkratin försvinner ökar möjligheterna för

tjänstemännen att ta initiativ till att söka externa resurser på egen hand, för att sjösätta projekt. Tjänstemännen på exempelvis kommunal nivå får större inflytande i det politiska spelet och större handlingsutrymme än tidigare. När tjänstemännen får större inflytande ökar flexibiliteten och i längden kan detta leda till att enskilda tjänstemän tar mer initiativ och arbetar mer effektivt. Politikerna tappar successivt sina roller i och med att tjänstemännen själva hittar externa

lösningar på problem, vilket medför att politikerna själva slipper ta tuffa beslut gällande budgeten. I samma stund som våra politiker tappar makten över vår välfärd, alltså låter “eldsjälar” avgöra om en kommun ska få extra pengar för utsatta grupper, minskar

4

ansvarsutkrävandet, legitimiteten och det demokratiska värdet vi har i Sverige. Vi har då blivit ett land som låter slumpen avgöra vilken kommun, eller till och med vilken del inom en kommun, som ska få extra resurser. En annan förklaring till att projekt ökar i Sverige skulle kunna vara att EU använder projekt som en managementmetod för att styra, kontrollera och standardisera organisationer (Forssell m.fl. 2011). Blir vi alltså styrda av en global aktör i arbetet för en bättre välfärd? I så fall styrs inte välfärden längre av behov, utan av skickliga tjänstemän som kan anpassa projektansökningar efter EU. Detta leder oss in på frågan, varför tenderar kommuner att i allt högre grad sjösätta samverkansprojekt inom välfärden?

1.3 Syfte

Problemdiskussionen tar upp vad som kan hända och vilka problem det finns kring att sjösätta projekt inom välfärdssektorn. Hittills har jag diskuterat problem på en mer generell nivå på abstraktionsstegen. Själva uppsatsen kommer att handla om ett specifikt utvalt projekt i Lunds kommun, ComUng. När projekt som ComUng bildas tonas politiken ned och de folkvalda politikerna kan indirekt avsäga sig ansvaret i projektet. Relationen mellan politikerna och den externa aktören när det handlar om ansvarsutkrävandet inför medborgarna blir suddig. Kommer de lokala problemen att formas efter globala kriterier? Syftet med fallstudien är att få ökad kunskap om den projektifiering som sker i Sverige idag och specifikt om varför

samverkansprojekt uppstår inom välfärden. För att ta reda på detta kommer en fallstudie att genomföras på projektet ComUng. Undersökningen skall öka förståelsen av hur bildandet av dessa samverkansprojekt uppstår och vem/vilka som är upphovsmän till alla dem.

1.4 Frågeställning

Min fallstudie kommer att bli teoriprövande i den bemärkelsen att jag antar att projekt i

allmänhet och samverkansprojekt i synnerhet är en trend inom offentlig sektor. I och med detta antagande kommer undersökningen att gå ut på att pröva tre mekanismer. De tre mekanismerna är tvångsmässig adoptering, mimetisk adoptering och normativt baserad adoptering. Dessa begrepp är hämtade från DiMaggio och Powell (1983). Tvångsmässig adoptering syftar till att organisationer blir lika varandra på grund av tvång, exempelvis nya lagar eller formell/informell

5

press från andra organisationer. Mimetisk adoptering är att organisationer blir med lika varandra då osäkerhet i en organisation uppstår och organisationen söker legitimitet genom att efterlikna andra organisationer inom samma fält. Normativt baserad adoptering innebär att organisationer liknar varandra på grund av de yrkesgrupper eller professioner som medverkar. Ett exempel är att chefer tenderar att anställa personal som har genomgått samma utbildning, eftersom dessa personer oftast har samma “tänk” som chefen själv. Dessa tre mekanismer ska hjälpa mig att försöka förklara varför organisationer väljer att anpassa sig efter dessa trender, om de nu gör det. Om mekanismerna verkar ihop eller var för sig, det låtar jag vara öppet för undersökningen att ta reda på. DiMaggio och Powell (1983) hävdar att dessa tre mekanismer kan fungera var för sig eller ihop med någon/några av de andra mekanismerna. Utifrån detta kommer min frågeställning, som lyder: varför tenderar Lunds kommun att i allt högre grad sjösätta samverkansprojekt inom välfärden för unga?

1.5 Avgränsning

Denna uppsats är avgränsad till att behandla ett samverkansprojekt i Lunds kommun vid namn, ComUng. Samverkansprojekter arbetar med ungdomar och är finansierat av Europeiska

socialfonden. I och med att ComUng arbetar med ungdomar blir det ett projekt som finns i ett klassiskt välfärdsområde. ComUng är extern finansierat av Europeiska socialfonden, alltså har Europeiska socialfonden en fot in i vår välfärd. I syftet att undersöka varför samverkansprojekt uppstår i vår välfärd passar ComUng bra in som studie objekt.

Lunds kommun har problem, men de går inte att jämföra med dem som Malmö stad har gällande segregation och socialt utanförskap, därför föll valet på Lunds kommun då de inte har alla de andra extrema faktorerna som Malmö har. En mer utförlig förklaring av valet av ComUng finns i metodkapitlet.

1.6 Disposition

Kapitel 1 kommer att ge en inledning till vad som skall undersökas i denna uppsats. Kapitel 2 innehåller en förklaring till vad ComUng är för projekt och vilka delar av Lunds kommun som är med och deltar i ComUng. Kapitel 3 fokuserar på metoden som används i uppsatsen.

6

Diskussioner kring metoder, metodval, validitet, reliabiliteten, material och alternativa metoder tas upp samt en genomgång av såväl hermeneutiskt som positivistisk utgångspunkt. Kapitel 4 förklarar vilken teoretisk utgångspunkt uppsatsen använder sig av. En genomgång av

organisationsteori inleder detta kapitel för att sedan övergå till en mer konkret och specifik förklaring av nyinstitutionalismen/mytperspektivet. Vid genomgången av

nyinstitutionalismen/mytperspektivet kommer en förklaring till hur detta ska användas i uppsatsen och ett analysredskap kommer att presenteras. I slutet av kapitel 4 kommer en

diskussion kring valet av teori och fördelar samt nackdelar med teorivalet. Kapitel 5 presenterar först det empiriska materialet som ligger till grund för undersökningen och en analys av det empiriska materialet. Det är i detta avsnittet teorin och metoden ska visa sig ligga till grund för undersökningen. I kapitel 6 sker en återkoppling till hela uppsatsen i form av slutsatser.

Slutsatserna tar upp frågor såsom “vad blev resultatet utifrån frågeställningen”, “vad betyder resultaten” och “är de rimliga och pekar de i en speciell riktning”. En diskussion kring problem som kan ha uppkommit och reflektioner om behovet av framtida forskning kommer att avsluta detta kapitel. I kapitel 7 och 8 presenteras referenser och bilagor.

2 Com Ung

ComUng är ett samverkansprojekt som riktar sig till ungdomar i riskzonen. Projektet har fått pengar från Europeiska socialfonden för att hjälpa ungdomar i Lund som lever eller riskerar att hamna i utanförskap. Nyckelaktörer i projektet är Lunds kommun i form av Kultur- och

Fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen i samarbete med Arbetsförmedlingen. Projektperioden löper från 2011-02-01 till 2014-01-31, vilket innebär att projektet, av budgetskält, antingen måste implementeras i den ordinarie verksamheten eller upphöra senast 2014-01-31. Projektet har föregåtts av två förprojekteringar, finansierade av Europeiska Socialfonden, som varade till 2010-02-15. Båda varade i ungefär fem månader och efter att de avslutades tog det ett år innan ComUng bildades. Det som gör ComUng unikt, enligt dem själva, är att det är ett av få samverkansprojekt som inkluderar fritidsförvaltningen och detta är, tror de, antagligen en bidragande faktor till att Europeiska socialfonden godkände deras ansökan.De två förprojekteringarna inverkar på bildandet av ComUng, men svarar inte på frågan om varför samverkansprojekt finns och i stort sett ser likadana ut överallt. De två tjänstemän som initierade förprojekteringarna har båda varit eller är projektledare för ComUng i dag.

7

3 Metod

I detta kapitel presenteras en genomgång av vilka metoder som används i uppsatsen och varför. I slutet av kapitlet kommer en kritisk av metodvalet att presenteras för att ta upp fördelar och nackdelar.

3.1 Metodens vetenskapliga utgångspunkt

Uppsatsen bygger på en fallstudie för att få djupare kunskap om ett specifikt fall, ComUng. Valet av att genomföra en fallstudie baseras på att jag vill få en nyanserad bild av den organisation jag skall studera. Bent Flyvbjerg (2006) skriver att valet av metod bör styras av det problem som ska studeras. Flyvbjerg fortsätter att konstatera följande:

One can often generalize on the basis of a single case, and the case study may be central to scientific development via generalization as supplement or alternative to other methods. But formal generalization is overvalued as a source of scientific development, whereas “the force of example” is underestimated. (Flyvbjerg 2006:228)

Med Flyvbjergs ord i ryggen kommer jag att genomföra en fallstudie för att få delkunskap om varför samverkansprojekt sprider sig inom den offentliga förvaltningen. Huvuduppgiften blir inte att få fram kunskap om alla samverkansprojekt i hela Sverige inom den offentliga förvaltningen, utan att få kunskap om samverkansprojektet ComUng. Fallstudie som metod lämpar sig bra för att förstå och lära sig om fenomen, i detta fall samverkansprojekt (Flyvbjerg 2006:236).

Fallstudier lämpar sig bra för att komma tätt inpå verkliga livssituationer och pröva idéer direkt på verkligheten (Flyvbjerg 2006:235).

För att genomföra fallstudien kommer jag använda mig av samtalsintervjuer, textanalyser och en webbenkät. I följande avsnitt kommer en redogörelse om valet av fall, valet av metoderna och hur dessa ska användas i min uppsats.

3.1.1 Valet av ComUng

Valet av ComUng har baserats på tre avgörande faktorer. För det första ska samverkansprojektet ha direkt kontakt med ett välfärdsområde. För det andra ska projektet vara externt finansierat av

8

Europeiska socialfonden. Den tredje faktorn handlar om geografisk närhet till projektet. Utifrån dessa tre faktorer valdes ComUng fram i ESFs databas på internet. Valet var slumpmässigt utifrån de tre faktorerna och efter att ha gått igenom ett antal projektansökningar föll valet på ComUng. Det fanns ett fåtal andra projekt med ungefär samma projektidé i Skåne, och utslaget berodde till slut på den geografiska närheten till Lund. Ett projekt fanns i Malmö men det valdes bort på grund av att Malmö har oerhört många andra problem, och att staden är väldigt uppdelad socioekonomiskt jämfört med Lunds kommun. Anledningen till att projektet skall vara externt finansierat beror på att jag vill öka kunskapen om hur dessa påverkar välfärden.

3.1.2 Samtalsintervjuer

Jag valde samtalsintervjuer före frågeundersökningar eftersom jag vill få fram ett mer djupgående resonemang i stället för strukturerade ja- och nej-svar från personalen. Samtalsintervjuer kan utföras i exempelvis informantundersökning eller

respondentundersökning. Informantundersökningen är fokuserad på att lyfta fram information om hur verkligheten är beskaffad och respondentundersökning har fokus på att det är

svarspersonen som är studieobjektet. Valet för undersökningen, om varför trender i form av samverkansprojekt sprids i den offentliga förvaltningen, blev därför en informantundersökning. I en informantundersökning blir svarspersonerna källan till kunskap vilket kommer att vara till stor hjälp i undersökningen. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2012:227f)

Informantundersökningar i form av samtalsintervjuer ger stor möjlighet till att få fram oväntade svar och det ger en stor möjlighet för mig som forskare att ställa följdfrågor.

Möjligheterna att synliggöra kunskap som inte står nedskriven på papper och att få möjlighet att se hur ett fenomen gestaltas, lyfts fram som anledningar till att använda denna metod. När resultatet kommer att analyseras ligger fokus på att använda sig av källkritik för att få ut ett så rättvist resultat som möjligt. Källkritiken är den metodologiska kärnan i denna metod. (Esaiasson m.fl. 2012:251f)

Informantundersökningen jag ska utföra är bland personalen inom ComUng. De olika tjänstemännen ska bidra med sin kunskap om hur projektet uppkommit. Genom att använda mig av samtalsintervjuer kommer jag att kunna ställa följdfrågor till personalen om något intressant framkommer. Detta blir extra viktigt då personalen har olika bakgrund och därför kan bidra med

9

olika perspektiv fast de alla nu arbetar inom samma projekt. Val av personer har jag gjort med hjälp av en aktörscentral metod, vilket innebär att centralt placerade källor ska stå för underlaget (Esaiasson m.fl. 2012:88,258f). I samband med mina intervjuer har jag försökt få till ett

“snöbollsurval”, vilket betyder att en person pekar på en annan person som i sin tur blir relevant för undersökningen. Ett “snöbollsurval” har dock inte varit min främsta metod utan bara en metod jag kommer att ha i bakgrunden när jag genomför mina intervjuer. Undersökningen är öppen för nya källor och att från starten sätta en begränsning för vilka mina intervjupersoner kommer att bli är inte min avsikt.

Utformandet av frågor till informanterna, dvs. personalen i projektet, har fokuserat på form och innehåll. Form syftar till att hålla samtalet levande och innehåll syftar till att frågorna knyter an till frågeställningen som skall besvaras (Easaiasson m.fl. 2012:624). Det är elva frågor som är indelade i fyra kategorier (se bilaga 1). Kategorierna är till för att skilja ut frågorna när jag ska analysera svaren, vilket medför att frågorna är baserade på de tre mekanismerna som säger sig förklara varför organisationer tenderar att anta samma organisationsform, likformighet. Kategori ett är inledande frågor om namn, utbildning, roll i projektet och en fråga om varför personen är med i projektet. Kategori två behandlar frågor som ska hjälpa mig att analysera om samverkansprojekt har uppstått på grund av någon from av tvång, tvingande adoptering. Kategori tre ska hjälpa mig att analysera om projektet har uppstått på grund av andra liknade projekt runt om, mimetisk adoptering. Kategori fyra behandlar frågor som ska ge mig svar på om samverkansprojekt beror på influenser från speciella yrkesgrupper eller professioners

gemensamma normer, värderingar och kunskaper, normativt baserad adoptering. Kategori två till fyra bygger på DiMaggio och Powells arbete om institutionell isomorfism (DiMaggio & Powell 1983).

Frågorna är ställda i samma ordning och med samma struktur till alla de anställda i projektet, förutom projektledaren och den före detta projektledaren. De två projektledarna har fått liknande men inte identiska frågor (se bilaga 2) som resten av personalen, detta för att försöka få ut så mycket som möjligt av varje intervju. Frågorna som är ställda följer samma kategorier som nämnts ovan med enda skillnaden att frågorna är formulerade på ett lite

annorlunda sätt. Följdfrågorna som uppstår är inte nedskrivna och varierar beroende på utgången på den första frågan. Genom att individuellt kunna styra följdfrågorna ser jag större möjlighet till att hitta “oväntade” svar vilket är en av grunderna till att jag valt att utför samtalsintervjuer.

10

Varje intervju tog cirka 30-45 minuter eftersom längre intervjuer skulle bli svåra att bearbeta, samtidigt som det skulle bli svårare att få tillgång till att “låna” den tiden av de arbetande tjänstemännen. Längre intervjuer skulle helt enkelt kunna bli problematiska att få tid till, vilket skulle kunna resultera i färre intervjuer.

Intervjuerna av personalen i ComUng kommer att anonymiseras genom att jag kommer att ge dem fiktiva namn i uppsatsen. De fiktiva namnen är uppdelade efter hälften kvinnor och hälften män. Valet av detta har gjorts eftersom det inte kommer att påverka resultatet huruvida de är anonyma eller inte, samt för att försöka avdramatisera deras olikheter i utbildning och olika roller inom projektet. Det ligger till grund för valet att anonymisera personalen.

3.1.3 Textanalys

Textanalys kommer att utföras på de utvärderingar, dokument och projektrapporter som finns med koppling till ComUng. Genom en väl utförd analys av texterna kommer resultatet få bättre validitet.

Valet att göra en textanalys faller sig naturligt då det är flera texter som skall granskas. Textanalyser kommer att utföras i en systematiserad utformning med fokus på att klargöra tankestrukturen i texterna och på så sätt analysera texterna utifrån analysverktyget. Ett utdrag ur Metodpraktikan (2012) förklarar hur jag ska använda textanalysen, bortsett från att det inte handlar om en samhällsdebatt, utan en “debatt” kring bildandet av ComUng.

systematiserade undersökningar syftar till att klargöra tankestrukturen hos aktörer som på ett eller annat sätt har varit viktiga i samhällsdebatten. (Esaiasson m.fl. 2012:211)

En kritiskt granskande metod skulle utgå från antagandet att texterna hade något att dölja eller avslöja. Det är inte mitt mål i min kvalitativa textanalys, utan det jag vill uppnå är att se vilka tankar och idéer som ligger till grund för införandet av samverkansprojektet ComUng. De finns två tydliga sätt att angripa texten på. Det är antingen ett öppet förhållningssätt eller att använda förhandsdefinierade kategorier (Esaiasson m.fl. 2012:217). Metoden som används i uppsatsen utgår från ett öppet förhållningssätt i de utvärderingar, dokument med koppling till ComUng och projektrapporter som finns. Metoden blir att helt öppet gå in och leta efter passager som kan

11

inverka på resultatet utifrån analysverktyget. I valet av texter som ska studeras har en aktörscentral modell använts.

3.1.4 Frågeundersökning

För att stärka studiens validitet har en webbenkät (se bilaga 3) skickats ut. Den har formen av en respondentundersökning och syftet är att söka efter de utvalda personernas egna tankar och kunskaper (Esaiasson m.fl. 2012:228). Frågeformuläret har en fast struktur som alla respondenter får ta del av i samma form, detta i första hand för att resultaten ska kunna generaliseras, enligt Esaiasson m.fl. (2012), men för mig handlar det också om att försöka urskilja ett mönster. Frågorna är indelade i 1) 11 frågor med svarsintervall på 1-10 där 1= instämmer helt och 10=instämmer inte och 2) 4 frågor som är öppna, vilket ger respondenten möjlighet att utveckla sina svar och tankegångar. Anledningen till att det blir en enkätundersökning beror på tidigare erfarenheter av att det ger en bra svarsfrekvens, trots att kontakten inte är personlig. Detta baserar jag på en tidigare skriven B-uppsats, där nästan alla som fick en webbenkät svarade på den. Det finns en medvetenhet om att enkäter som skickas ut via e-post kan uppfattas som opersonliga och lätt kan “försvinna” bland annan e-post. Om svarsfrekvensen blir hög kan enkäten ge mig god information kring hur politiker i nämnderna som berör ComUng och tjänstemän som har en högre befattning än de som arbetar i ComUng tänker. Valet av personer som deltar i frågeundersökningen via en webbenkät har varit aktörscentral. Enbart personer som på något sätt har att göra med de förvaltningar som ComUng samarbetar med eller politiker i nämnderna som ComUng ligger under har blivit utvalda. I urvalet av politikerna har främst de ordinarie politikerna valts och ett försök till att få svar från alla partier som sitter i nämnden har gjorts.

Tyvärr blev inte webbenkäten lyckad då enbart fem av cirka 30 stycken svarade. Resultatet av dessa fem personer kommer att presenteras i sin korthet i empirin och analysen eftersom svaren var relativt homogena.

3.2 Alternativa metoder

12

Valet av en fallstudie föll sig naturligt, men det finns andra metoder. Det hade kunnat vara av intresse att göra en komparativ studie där ett av projekten inte hade sökt extern finansiering utan varit finansierat av kommunen själv. I en komparativ studie hade det varit mer lämpligt att fråga politikerna och cheferna än personalen. Personalen har för mig stor betydelse då det är dessa som arbetar i projektet och även de som bär projekten på sina axlar. Utan en engagerad och aktiv personal skulle projekten med samverkan som modell antagligen inte fungera. Det är inte så att personalen skulle haft mindre betydelse i ett projekt utan extern finansiering, idén är snarare att se skillnaderna gällande de ekonomiska bitarna. Enligt mig har personalen lite att säga till om i det ekonomiska arbetet. När det gäller ekonomi styr chefer, politiker och projektledare. Det är de ekonomiska bitarna som skulle varit av intresse att undersöka för en komparativ studie och att studera hur resonemanget kring en implementering av ett samverkansprojekt förs.

Metoden att utföra flera jämförelser mellan exempelvis tio samverkansprojekt och studera dessa utifrån dokumentation skulle vara möjlig. Det största problemet med en sådan undersökning skulle vara att det inte går att få fram personalens och chefers “riktiga” inställning vid enbart en studie baserad på dokument. Här kommer tidsaspekten att spela roll med tanke på att det vore i stort sett omöjligt inom ramen för en kandidatuppsats att genomföra textanalyser av tio olika projekt samt minst lika många intervjuer för att få en god validitet på undersökningen.

3.3 Kritisk granskning av metoden och materialet

Det finns alltid för och nackdelar med valet av metod och material. Här följer en kritisk diskussion kring valen och hur de kan ha påverkat undersökningen.

Metoden att utföra en fallstudie har kritiserats av en del forskare. Flyvbjerg (2006) skriver att många anser att fallstudien är fel väg att gå. Det går inte att generalisera resultaten och fallstudien bidrar med subjektivitet i stället för objektivitet. Fallstudien har blivit kritiserad för att inte kunna erbjuda “riktig” forskning utan bara en del av ett forskningsarbete och att fallstudien bara bekräftar forskarens egna uppfattningar. (Flyvbjerg 2006:219,229,234)

Denna kritik har besvarats tidigare och jag står fast vid att forskning kan bedrivas utifrån en fallstudie. Det är däremot sant att det är svårt att generalisera utifrån ett fall, men att generell kunskap skulle vara “mer värd” är inte sant. En fallstudie bjuder på många farhågor i och med att

13

man får en helt kontextberoende undersökning, men detta kan vara till stor hjälp inför kommande forskning. Det bästa är så klart en blandning av generell och kontextberoende kunskap för att få bästa möjliga resultat. För att uppnå detta så krävs alltså både en eller flera fallstudier och traditionella kontextoberoende studier.

Materialet som ligger till grund för undersökningen består av intervjuer, webbenkäter och dokumentation kring projektet ComUng. Metoden är aktörscentral och bidrar till att kunskapen ska uppsökas bland de personer som arbetar i projektet eller har någon form av “makt”, i

meningen att de kan påverka utgången av projektet. Konkret gäller detta dokument som har haft med projektets bildande att göra, samt utvärderingar av projektet.

Faran med att fokusera på centrala dokument som kommit från projektet eller skrivits om projektet är att man riskerar att gå miste om värdefull information. En metod som hade gått ut på att helt använda ett “snöbollsurval” skulle säkert ha fungerat utmärkt. Ur ett “snöbollsurval” skulle undersökningen ha börjat med att jag frågade förvaltningscheferna, projektledarna eller beslutande politiker om projektet. Nästa steg hade varit att dessa personer angivit andra

intressanta personer som är involverade i projektet, och som skulle kunnat ge mig svar på varför samverkansprojekt som ComUng uppstår. En metod som fungerat på detta sätt skulle ha kunnat bidra med kontakter till personer som inte är dokumenterade på papper men ändå har spelat en stor roll i projektet ComUng. När valet av metod gjordes valdes en aktörscentral metod med tanke på de tre mekanismer som ska prövas mot verkligheten.

3.4 Validitet och reliabilitet

Triangulering är en process som kombinerar olika metodologiska verktyg för att uppnå ett bättre och mer giltigt resultat. De metoder som används i uppsatsen är textanalyser, samtalsintervjuer och frågeformulär i form av webbenkäter. Dessa tre metoder ska öka validiteten i uppsatsen. Triangulering är speciellt viktigt när det handlar om fallstudier, eftersom texter kring fallet kan säga en sak samtidigt som de intervjuade kan ge en annan bild. (Esaiasson m.fl. 2012:57,63)

Den största faran är oftast i operationaliseringsfasen när en utvald teori ska ligga till grund för frågorna som ska ställas till intervjupersonerna. Det finns stora risker för

felöversättningar och feltolkningar, dels av hur teorin bör användas och dels av hur svaren skall tolkas.

14

För att uppnå hög reliabilitet har intervjuer genomförts med nästan alla arbetande i projektet ComUng, samt de två som varit eller är projektledare för ComUng. En webbenkät har skickats ut till politiker i nämnderna som ansvarar för områdena i ComUng samt till

förvaltningscheferna i de berörda förvaltningarna. Detta har gjorts för att öka möjligheten till att inte missa någon person som varit involverad i processen av bildandet av ComUng.

3.5 Material

Materialet i uppsatsen bygger först och främst på samtalsintervjuer av personalen och

projektledarna. Det kommer även bli en genomgång av förprojekteringarnas projektrapporter, ComUngs projektansökan och pågående utvärderingar av ComUng. En webbenkät har även skickats ut till förvaltningscheferna i de berörda myndigheterna samt politiker som sitter med i de berörda nämnderna. Detta är det material jag hoppas kunna ta del av och som skall kunna svara på min fråga om varför samverkansprojekt, så som ComUng, uppstår.

I en drömvärld hade jag velat ha suttit med på mötena innan ComUng bildades och lyssnat på hur samtalen lät. Detta hade givit värdefull information som tyvärr inte är tillgänglig nu. Momentet att göra en direktobservation av samtal kring bildandet av ComUng skulle ha bidragit med ytterligare en dimension och djup till uppsatsen. Det hade kunnat vara av intresse att intervjua personalen hos de ordinarie myndigheterna för att få veta varför de inte är med i projektet, alternativt om de hade velat vara med men det inte funnits utrymme. Anledningen till att detta inte har gjorts är att det skulle bli för tidskrävande att genomföra ytterligare 15

intervjuer och att sedan transkribera och analysera dessa.

4 Organisationsteori

I detta kapitel kommer en redogörelse för den teoretiska utgångspunkt som arbetet bygger på och en beskrivning av två andra organisationsteoretiska utgångspunkter. Detta innebär att en generell bild gällande organisationsteori kommer att presenteras först, och efter det kommer en konkret beskrivning av huvudteorin för uppsatsen och hur den skall användas.

4.1 Det instrumentella perspektivet

15

Det instrumentella perspektivet ser offentliga organisationer som redskap eller instrument för att uppnå olika mål som är viktiga för samhället. Ett exempel på detta kan vara att höja

kvalitetsnivån i högre utbildning. Offentliga organisationer och dess medlemmar handlar målrationellt i sitt utförande vilket innebär att resultatet blir det önskade. När en organisation handlar målrationellt analyseras konsekvenserna av handlandet i förhållande till de fastställda målen som finns uppsatta. En annan konsekvens av instrumentellt agerande kan förklaras med mål-medelvärderingar vilket tar sig uttryck i att organisationens institutionella struktur styr individernas handlande. (Christensen, Lægreid, Roness & Røvik 2005:32)

Detta perspektiv handlar helt enkelt om att offentliga organisationer används som verktyg av ledningen. Utifrån detta uppnås bästa möjliga resultat efter en konsekvensanalys av olika handlingsmöjligheter för att välja den metod som uppfyller målen bäst. Organisationer genomgår förändringar först då nya mål och styrsignaler kommer för att anpassa sig till de nya målen som skall uppnås.

Detta perspektiv skulle kunna användas för att analysera mitt specifika fall, ComUng. Valet att inte använda detta perspektiv bygger på att jag tror att bildandet av projekt som

ComUng är mer komplext. Utgångspunkten i uppsatsen är att samverkansprojekt är en trend som offentliga organisationer anpassar sig efter. En trend som medför att organisationer liknar

varandra allt mer, och det är det jag ska undersöka i denna uppsats, varför samverkansprojekt sprider sig i den offentliga förvaltningen. Därför kommer uppsatsen inte att använda sig av det instrumentella perspektivet.

4.2 Kulturperspektivet

Utgångspunkten i kulturperspektivet syftar till att organisationer institutionaliseras av interna värderingar och informella normer i organisationen (Christensen m.fl. 2005:13). När

organisationer blir institutionaliserade brukar organisationerna bli allt mer komplexa, mindre flexibla och anpassningsbara till nya krav samtidigt som nya kvalitéer utvecklas (Christensen m.fl. 2005:52). För att tydligt illustrera skillnaden kommer här ett målande citat:

En metafor som kan användas för att illustrera detta förhållande mellan organisation och institution, är att en organisation representerar skelettet, medan de institutionella dragen representerar köttet och blodet som täcker detta. (Christensen m.fl. 2005:52)

16

För att ta reda på vad som är en organisationskultur går det att intervjua de personer som arbetar i organisationen eller försöka se vilka signaler organisationen sänder i form av fysiska symboler, exempelvis bilder. (Christensen m.fl. 2005:53)

Kulturperspektivet som analys på mitt material ser jag inte som relevant. Detta antagande kan säkert vara felaktigt men jag vill hävda att i mitt fall blir det problematiskt med att använda detta perspektiv. Detta motiveras med att det är olika organisationer som går ihop till en ny organisation i form av ett samverkansprojekt. Utifrån detta tror jag inte att det är tal om en kultur som skapat eller omorganiserat en organisation. ComUng har bildades som en helt ny form av ”myndighet” och består av olika delar av Lunds kommun, därför ser jag inte kulturperspektivet som ett bra analysverktyg för att få svar på frågan, varför samverkansprojekt sprider sig som en trend i den offentliga förvaltningen.

4.3 Mytperspektivet

Detta perspektiv har två namn för i stort sett samma teori, nyinstitutionalism eller

mytperspektivet, fokus i uppsatsen är på användningen av mytperspektivet. Christensen m.fl. (2005) skriver att det som skiljer mytperspektivet och kulturperspektivet är hur organisationer blir institutionaliserade. Mytperspektivet menar att det är värderingar och normer i omgivningen som institutionaliserar organisationer. Det är alltså den institutionella omgivningen som avgör hur organisationer utformas. Detta sker trots att organisationerna nödvändigtvis inte blir effektivare av en omorganisering. Processen bidrar till att organisationer blir mer lika varandra till skillnad mot kulturperspektivets mångfald, att organisationer är olika i sina

organisationskulturer. De normer som skapas i institutionella omgivningar kallar Christensen m.fl. (2005) för rationella myter. (Christensen m.fl. 2005:13,76)

Anledningen till att myterna sprids snabbt mellan organisationer kan vara att:

Organisationer som vill bli accepterade av omgivningen, måste visa att man lever upp till fundamentala västerländska modernitetsnormer om kontinuerliga framsteg, förnyelse och rationalitet. (Christensen m.fl. 2005:76)

17

Det är detta perspektiv uppsatsen har som teoretisk utgångspunkt. Här kommer en återkoppling till frågan, varför organisationer anpassar sig efter dessa myter och blir allt mer lika varandra. Att organisationer blir mer lika varandra, att likformighet uppstår, heter med ett annat ord

isomorfism. För att analysera hur institutionell isomorfism uppstår som fenomen ska jag använda mig av DiMaggio och Powell (1983) då de har behandlat detta ämne och spårart tre analytiska mekanismer som ska försöka förklara varför institutionell isomorfism uppstår. Uppsatsen ska försöka förklara varför samverkansprojekt uppstår utifrån de tre mekanismerna.

4.3.1 De tre mekanismerna

Mekanismerna kommer ursprungligen från DiMaggio och Powell (1983) och heter på engelska coercive, mimetic och normative isomorphism (DiMaggio & Powell 1983:150). Dessa

mekanismer är till för att analysera varför institutionell isomorfism uppstår. Det står i kontrast till den konkurrerande isomorfismen som kan användas som förklaring när organisationer rör sig på en fri marknad i tävlan mot varandra (DiMaggio och Powell 1983:149f). I denna uppsats

kommer den institutionella isomorfismen att stå i fokus. Det medför att de tre mekanismerna ska stå för analysen. För att översätta dessa engelska ord till svenska hämtas en översättning från Christensen m.fl. (2005) för att använda begrepp som redan finns etablerade i forskningsvärlden. Christensen m.fl. (2005) översätter dessa tre mekanismer till tvångsmässig adoptering, mimetisk adoptering och normativt baserad adoptering.

Tvångsmässig adoptering är enligt DiMaggio och Powell (1983) formell och informell press från andra organisationer. Det handlar om att en organisation anpassar sig efter en annan organisation som den är beroende av. Ett tydligt exempel på formell press är när en ny lag tvingar en organisation att ändra om i sitt arbetssätt. Beroendeförhållandet är viktigt i detta synsätt men en tvångsmässig anpassning kan även ske på basis av exempelvis årsrapporter. Det medför att alla organisationer som ska upprätthålla en speciell typ av årsrapport blir allt mer lika varandra. Stora organisationer och stater vill öka sitt inflytande över strukturen och det sociala livet hos mindre organisationer. För att uppnå detta sätter de upp regler och skapar informella normer som de mindre organisationerna måste följa. När en liten organisation följer regler och informella normer som de stora företagen använder sig av ökar legitimiteten hos organisationen

18

vilket leder till att allt fler organisationer liknar varandra. Ett exempel för att illustrera hur detta kan fungera ges i form av ett citat ur texten:

Milofsky (1981) has described the ways in which neighborhood organizations in urban communities, many of which are committed to participatory democracy, are driven to developing organizational hierarchies in order to gain support from more hierarchically organized donor organizations. (DiMaggio & Powell 1983:150f)

Mimetisk adoptering tar fasta på att alla typer av isomorfism inte är tvingande utan att isomorfism i stället beror på osäkerhet. Målen som finns för en organisation kan vara otydliga eller av en teknisk variant som blir för svår för personalen eller ledarna att förstå. När detta händer antar organisationer samma form, likformighet, för att öka sin legitimitet mot

omgivningen. Anpassning på grund av osäkerhet kan ske utan att organisationen själv vet om det, via exempelvis konsultfirmor. Detta kan ske via ändringar i arbetet eller via nya

innovationsidéer som uppstår inom organisationen. (DiMaggio & Powell 1983:151)

One of the most dramatic instances of modeling was the effort of Japan´s modernizers in the late ninteenth century to model new governmental initiatives on apparrently successful western prototypes. (DiMaggio & Powell 1983:151)

Citatet visar på hur stater, det kan gälla organisationer också, anpassar sig till omgivningen. När en stat eller organisation förändras på detta sättet är det främst för att visa sig som innovativa och handlingskraftiga mot sin omgivning. Stora organisationer känner ett större tryck på att likna andra organisationer jämfört med små organisationer som arbetar mer för sig själva (DiMaggio & Powell 1983:151). Ett annat exempel på hur organisationer anpassar sig på grund av sin miljö är ett tv-bolag som ändrade struktur trots att detta inte medförde att bolaget blev mer effektivt (DiMaggio & Powell 1983:152). Bolagets avsikt var att sända ut en signal till samarbetspartners och andra bolag att företaget var öppet för nya idéer och utstrålade modernitet (DiMaggio & Powell 1983:152). Organisationer använder en mimetisk process och blir mer lika varandra för att skapa legitimitet i första hand och inte för att organisationerna blir mer effektiva av processen (DiMaggio & Powell 1983:152).

19

Normativt baserad adoptering använder sig av professionalisering och olika yrkesgrupper eftersom de har samma värderingar, kunskap och normer, vilket bidrar till likformighet. Detta sker så att yrkesgruppen/yrkesgrupper kan definiera metoder och utförande.

to control “the production of producers” (Larsson, 1977:49-52), and to establish a cognitive base and legitimation for their occupational autonomy. (DiMaggio & Powell 1983:152)

Professionaliseringen bygger på: 1) utbildning i form av en specifik profession, 2) ökningen och utformningen av professionella nätverk. I fallet att professioner formar de specifika

utbildningarna förses studenter med normer om hur de bör uppträda i sin roll som ledare eller personal senare i livet. Ett exempel är att ledare/chefer har en tendens till att anställa personal som härstammar från samma “skola” som ledaren/chefen själv för att dessa personer ofta har samma uppfattningar om hur problem bör lösas. Denna filtrering av anställda i organisationer är en av grunderna till normativ isomorfism. I nätverken som bildas mellan yrkesgrupper eller inom samma yrkesgrupp kan strukturer hållas uppe, och det bildas normer om hur en organisation bör se ut. (DiMaggio & Powell 1983:152f)

4.3.2 Analysverktyg

Jag har konstruerat ett analysverktyg (se bilaga 4) baserat på de DiMaggio och Powells (1983) forskning om isomorfism. Undersökningen kommer att utformas utifrån de tre mekanismerna (tvångsmässig adoptering, mimetisk adoptering och normativt baserad adoptering), hur dessa ska operationaliseras och hur frågorna i intervjuerna förhåller sig till de tre mekanismerna.

Operationalisering, alltså min tolkning av resultaten, är delvis formulerad med hjälp av exempel från DiMaggio och Powell (1983) och delvis utifrån denna specifika undersökning.

Analysverktyget skall användas som grund när jag utför min textanalys och det ska hjälpa mig att analysera svaren från webbenkäten som jag skickat ut. Analysverktyget kommer att ligga till grund för min analys av hela undersökningen. Vilken/vilka av kategorierna utmärker sig eller utmärker sig inte? Utifrån hur det förhåller sig ska slutsatsen dras på frågan om varför

samverkansprojekt uppstår.

20

Under arbetets gång har valet av teori inte varit glasklart hela tiden. DiMaggio och Powell (1983) bygger sin artikel på forskning som tillkom som ett svar på Meyer och Rowan (1977). Meyer och Rowan (1977) kommer fram till att likformighet, isomorfism, bygger på att organisationer

anpassar sig till rationella myter för att få legitimitet, vilket leder till ökade resurser, stabilitet och ökad chans för organisationer att överleva. Detta synsätt kommer jag alltså inte att använda mig av eftersom undersökningen vill analysera om någon av de tre mekanismerna utmärker sig eller om de har lika stor betydelse alla tre. En annan kritik som framkommit mot de tre mekanismerna och sättet att använda dem, tar Johansson (2002) upp i sin bok Nyinstitutionalismen inom

organisationsanalysen. Det framkommer exempelvis att Lynne G. Zucker inte godtar de tre mekanismerna utan anser att det bara finns två stycken som bör accepteras; mimetisk och normativ isomorfism (Johansson 2002:51). Detta förklaras med att den sista mekanismen, tvingande isomorfism, bygger på ett beroendeförhållande (Johansson 2002:51). Maktfaktorn är något som Zucker och andra forskare anser spela en stor roll gällande varför organisationer utformas allt mer lika. Mizruchi och Fein (1999) tar upp problemet med att många forskare bara försökt operationalisera en av de tre mekanismerna. I en undersökning i USA studerades 26 forskningsartiklar som använt sig av DiMaggio och Powell, och enbart två av dessa 26 artiklar operationaliserade alla tre mekanismer (Mizruchi och Fein 1999:659f). Ett problem som

Mizruchi och Fein (1999) tar upp är när de tre analytiska mekanismerna skall mätas empiriskt. I sin slutsats lyfter de fram vikten av att ha alla tre mekanismer i åtanke vid en förklaring av varför institutionell isomorfism uppstår (Mizruchi och Fein 1999:680).

Utvecklingen inom det nyinstitutionella fältet har efter DiMaggio och Powells dagar inriktat sig mer mot makt, utan att riktigt kunnat analysera dess betydelse. I denna uppsats har maktperspektivet utelämnats på grund av att syftet är att fokusera på varför samverkansprojekt inom välfärdsområdet uppstår, och inte vem som har makten över välfärdsområdet.

5 En fallstudie av ComUng

Detta kapitel kommer att presentera det empiriska resultatet av undersökningen och föra en diskussion kring hur resultatet har tolkats. Resultatet presenteras i följd av samtalsintervjuer med medarbetarna på ComUng och projektledarna på ComUng, dokument som rör ComUng och slutligen svar på frågeformulär i form av en webbenkät till politiker och tjänstemän i Lunds

21

kommun. Dessa politiker och tjänstemän arbetar i berörda förvaltningar eller nämnder som har koppling till ComUng. ComUng är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden som arbetar för att ungdomar som är i utanförskap ska bli delaktiga i samhället genom arbete, praktik eller studier. Det som undersöks i denna uppsatsen är själva bildandet av ComUng. Frågan är, varför tenderar Lunds kommun att i allt högre grad sjösätta samverkansprojekt inom välfärden för unga?

5.1 Personalens syn och min analys av tvångsmässig adoptering

Frågorna bidrog till många givande svar, en del som alla var tydligt överens om, och andra som det rådde meningsskiljaktigheter kring. I stort sett var alla de sex intervjuade överens om att ComUng är beroende av ESF på ett sätt som medför att projektet tvingas att arbeta utifrån en viss mall som ESF har satt upp. Detta betyder dock inte att personalen ser ESF som något negativt. Det var i stort sett ingen som tog upp att EU och i förlängningen ESF var något problem i deras vardagliga arbete. Det fanns dock undantag, två av de intervjuade tog upp i samtalet att

utformningen av projektet antagligen skulle sett annorlunda ut utan ESF, men att det var marginella skillnader. De problem som fanns kring ESF var att mallen förhindrade

vidareutbildning av personalen i ComUng (Johanna 2013). Frågan kring huruvida den politiska färgen i kommunen spelar roll delade upp personalen. Johan tog upp att politikerna har en betydande roll, men främst på riksdagsnivån. Det som händer på nationell nivå kan komma att avspeglas på kommunal nivå, eftersom partierna har olika synsätt på hur politiken skall bedrivas samt vilka frågor som är viktiga i dagsläget (Johan 2013). Elsa, Gustaf och Johanna är av åsikten att politikernas färg i kommunen inte spelade någon roll i bildandet av ComUng, utan att

ComUng hade sjösatts oavsett partifärg. Frågan om huruvida trenden, att samverkansprojekt startas överallt, är en bidragande faktor till att ComUng bildades, finns det skilda åsikter om. En av åsikterna är att:

Jag tror att det är för att det finns mycket massa pengar i det, det finns pengar att få i projekt. Pengar som inte är så lätt att be om hos politiker. Tjänstemän i offentlig sektor har ingen pott där det delas ut pengar, men det finns det i projektform mycket lättare. En trend som kommit för att pengarna finns i de formerna, nu mera. (Erika 2013)

22

Detta illustrerar att trenden, enligt Erika, beror på behovet av ökade resurser och att budgeten i Lunds kommun är begränsad. Att pengar skulle vara räddningen på allt är däremot tveksamt enligt Johanna. Johanna menar att pengar hjälper till, men att det framförallt är samverkan och samlokalisering som behövs. Betydelsen av samverkan och samlokalisering är något alla intervjuade tar upp. Någon form av samverkan kommer att vara nödvändig i framtiden, enligt Erika. En annan viktig del i samverkansprojektet som tas upp i intervjuerna är att

myndighetsstämpeln måste suddas ut. Myndighetsstämpeln är något som flera av de intervjuade beskriver som ett problem. Många ungdomar har inte tilltro till myndigheterna vilket kan resultera i att de inte söker hjälp överhuvudtaget när de inte har skola, arbete eller praktik. Projekt som arbetsform är en fråga som även den delar de intervjuade. Karl säger att projekt är något som nästan krävs för att man ska kunna testa nya idéer och skapa en ny arena. Samtidigt hävdar Karl att projekt som arbetsform är riskabelt då arbetet är tidsbestämt, men att

projektformen ändå nästan krävs för att något nytt skall starta överhuvudtaget. Gustaf och Johan säger att projekt hjälper till för att testa nya spännande idéer men att det viktigaste är att

samverkan fortsätter även om projektet inte permanentas.

Här följer en analys av det empiriska resultat som diskuteras ovan. Att ComUng skulle ha uppstått på grund av tvång eller informell press från andra organisationer framgår inte av

intervjuerna. I ComUngs fall är det själva arbetet i vardagen som styrs av EU genom krav på hur projektet skall bedrivas. Detta indikeras när delar av personalen uttrycker att organisationen troligtvis hade arbetat på ett annorlunda sätt om inte ESF hade haft sina kriterier. Det ska samtidigt påpekas att i intervjuerna har ingen i personalen direkt reflekterat kring den etiska situation som uppstår när kommuner finansieras av externa aktörer, i detta fall EU. EU har en egen agenda och sina egna intressen i att dela ut pengar till kommuner. De flesta hävdar att den politiska färgen i kommunen inte spelat in, utan att hela projektet är en bottom-up process, Johan hävdade dock att riksdagsnivån kan vara en faktor i bildandet av ComUng. Utifrån

intervjusvaren kan jag konstatera att det inte finns några direkta uppfattningar om att politiker eller högre chefer har tvingat fram bildandet av ComUng. I en intervju framkommer det ändå att samverkansprojektet är bildat för att det finns mycket pengar att hämta i projekt, pengar som inte är lätta att få del av om man inte arbetar i projektform (Erika 2013). Erika säger att trenden beror på att det är i denna form som pengar finns nu mera. Johanna säger att pengar inte är svaret på allt, vilket gör att dessa två åsikter står emot varandra.Informanterna som svarat antyder att

23

projektet inte har uppstått utav en tvingande adoptering, utan att det som är tvång i så fall är själva arbetsmetoden när väl projektet var på plats. Intervjuerna visar att samverkan, som

arbetsmetod, kom före idén om att det gick att söka extra resurser hos ESF. Det medför att det är svårt att utifrån de svar personalen givit dra en slutsats om att projektet uppstått på grund av tvång utifrån de svar personalen givit. Samtidigt är det EU som håller i pengarna och

projektansökan har anpassats efter ESFs kriterier. Detta medför att jag tror att en indirekt

tvingande effekt ligger till grund för bildandet av ComUng som samverkansprojekt. Det framstår som sannolikt speciellt eftersom de flesta inom personalen inte tror att samverkansprojektet skulle ha funnits utan ESF. Svaren skulle kunna ha sett annorlunda ut om andra utomstående personer hade intervjuats, med tanke på att personalen antagligen inte vill se sitt projekt som en produkt skapad av EU, utan som en produkt skapad av behovet av att hjälpa ungdomar.

5.1.2 Personalens syn och min analys av mimetisk adoptering

På frågan om de politiska målen inom kommunen har spelat en avgörande roll i bildandet av ComUng svarade fyra stycken att dessa har haft en inverkan. Karl säger att de kommunala målen spelar roll eftersom de har samma inriktning som ComUng, med samverkan och fokus på unga som inte har någon sysselsättning. I och med att de politiska målen ligger i linje med ComUng kan politikerna visa upp ComUng utåt och på så sätt få ’’ryggen fri’’ (Karl 2013). Det finns en gemensam uppfattning om att de mål som ComUng arbetar efter och de mål som fanns inom kommunen på ungdomsområdet innan ComUng startade, var tydliga. De mål som politikerna har satt upp är inte på en detaljerad nivå, utan det har varit upp till varje förvaltning att utarbeta sina egna utifrån de övergripande kommunalpolitiska målen. Elsa tar upp att ESF bidrar till att hela projektet blir oerhört detaljstyrt, vilken medför att hon inte kan tillbringa så mycket tid med ungdomarna som hon hade önskat. Mötesplatsen kommer på tal under dessa frågor också och återigen påpekas det hur viktigt det är att få bort myndighetsstämpeln (Johanna 2013). På frågan om nätverk är viktiga att delta i för ComUngs räkning, i form av organisation, blev det lite olika svar. En tendens bland svaren är att välfungerande nätverk spelar in, men inte är avgörande för om ComUng ska permanentas, det som avgör är resultaten (Gustaf 2013). Karl säger däremot att nätverkande tillsammans med ESF-pengar kan bidra till att ComUng får legitimitet. I och med en ökad legitimitet kan det bli enklare för politikerna att permanenta projektet jämfört med om

24

ComUng inte deltog i några eller endast få nätverk (Karl 20013). Johanna påtalar att det är väldigt viktigt att ComUng deltar i nätverk för att sprida budskapet att Lunds kommun tar tag i problemet med ungdomsarbetslösheten. Detta är speciellt viktigt då projektet finansieras dels av skattemedel från kommunen och dels från avgifter som vi betalat in till EU för att sedan söka i form av projektpengar. När det handlar om medborgarnas pengar är mediebilden och spridningen av denna väldigt viktig, medborgarna måste känna att de får något tillbaka (Johanna 2013).

Av analysen av intervjuerna framgår det att ingen har uppfattat målen kring ungdomar som otydliga. De intervjuade anser att de uppsatta målen har varit bra med tanke på att de ska ligga till grund för arbetet i verksamheterna och inte detaljstyra varje förvaltning. ComUng som samverkansprojekt får större medial uppmärksamhet än tidigare förvaltningar vilket leder till ökad legitimitet, säger en av det intervjuade. Detta kan analyseras som att ComUng antagit en viss organisationsform för att kunna visa att Lunds kommun är en innovativ och ansvarsfull kommun som ligger rätt i tiden. Legitimiteten söks även för att kunna visa upp för medborgarna att något händer med deras skattepengar. Om denna mekanism har spelat roll i bildandet av ComUng har det inte med otydlighet att göra, utan det handlar snarare om att visa upp att Lunds kommun tar ungdomsarbetslösheten på allvar. Samtidigt ska det betonas att det även här pratas om vikten av att ComUng bildades via en bottom-up process. Det är inga politiker som drivit på processen av att bilda ComUng, enligt intervjuerna. Jag hävdar att denna mekanism varit svag i bildandet av ComUng. Det verkar som att legitimitetsaspekten framkommit först efter att ComUng bildats och därför inte legat till grund för själva bildandet. Det ska tilläggas att svaren som pekar på att målen varit tydliga kan bero på att personalen inom projektet tenderar till att de inte vill verka osäkra på hur det ska arbeta. Hade intervjuerna gjorts med utomstående personer skulle svaren ha kunnat bli annorlunda, då dessa inte har samma relation till projektet.

5.1.3 Personalens syn och min analys av normativ baserad adoptering

När frågor rörande den normativt baserade mekanismen ställdes rådde det betydligt mer enhet kring svaren än tidigare, även om en del självklart var avvikande. En faktor som spelar in är att personerna har olika bakgrund i form av utbildning, tidigare arbete och ålder. En sak alla var helt överens om var att Sofia och Adam har varit de två som drivit projektet allra mest. Utan dessa skulle antagligen ComUng inte finnas. På en följdfråga som löd: ’’hur stor roll har cheferna haft i

25

bildandet?’’ blev svaren lite olika. De flesta tyckte att cheferna varit positiva och godkänt deras idéer till projektet utan större problem. Johanna däremot tar upp att hon uppfattat cheferna som väldigt positiva i processen ända tills det har kommit att handla om vem som skall finansiera (Johanna 2013). Gustaf å andra sidan uppfattar det som att cheferna varit positiva i hela processen och att detta varit oerhört viktigt, för utan deras positiva inställning skulle projektet aldrig kunnat ha sjösättas. Ett problem med att Sofia och Adam varit så drivande jämfört med resten av personalen har blivit att det känns som att om någon blir sjuk, skulle projektet kunna komma i gungning (Johan 2013). Johan efterlyser tydligare strukturer i framtiden, för att undvika att ComUng blir beroende av vissa personer. Frågan som handlade om huruvida personalen kunde alla de fyra ESF-kriterierna för att söka stöd inom programområde 2 fick ett enhetligt svar. Ingen av de intervjuade kunde ge svar på vilka programkriterier ESF hade. Detta kan ha berott på att frågan varit otydligt formulerad, men oavsett orsaken var svaret att ingen kunde redogöra för dessa. Erika och Karl svarade att de inte kände till kriterierna men att de med stor sannolikhet skulle kunna skriva en ESF-ansökan om de bara fick lite tid på sig. Johanna tar upp att en bottom-up process har präglat bildandet av ComUng. Karl tar upp ytterligare en aspekt av detta, han menar att tjänstemännen som nu arbetar i projektet är en viss sorts tjänstemän som är mer öppna för att tänka i nya banor. Nytänkande medför att ComUng kunde bildas och att samverkan mellan de olika myndigheterna fungerar bra. Johanna säger även hon att det skulle finnas stora faror om projekt blev implementerade i en top-down process. Problemet skulle kunna bli att en del personer inom olika förvaltningar skulle kunna tvingas, av chefer, att medverka i projektet, vilket skulle få negativa konsekvenser (Johanna 2013).

Utifrån det empiriska materialet ovan, följer här en analys av detta. Den normativt baserade mekanismen syftar till att det är en eller flera yrkesgrupper som definierar villkor och metoder för att upprätthålla en stark roll. Detta är den klart intressantaste mekanismen, enligt mig, när det gäller ComUng. DiMaggio och Powell (1983) tolkar denna mekanism som att en eller flera professioner inom samma fält styr över organisationer, och detta medför att

organisationerna blir mer lika varandra, om jag uppfatat DiMaggio och Powell rätt. Min tolkning av intervjuerna blir att utan Adam och Sofia, skulle ComUng med stor sannolikhet inte ha funnits. Det krävs att vissa “eldsjälar” driver organisationer framåt, det indikerar svaren i intervjuerna med personalen. Cheferna har varit positiva men inte arbetat lika aktivt som Adam och Sofia. På frågorna som handlade om huruvida personalen kände till kriterierna för att söka

26

ESF-stöd, eller om de själva hade sökt ESF-stöd tidigare, blev svaren tveksamma. När frågorna ställs framkommer det även här att ComUng har bildats av en bottom-up process av

tjänstemännen. Personalen som är med i projektet säger alla att de är med helt frivilligt för att de anser att samverkan är den bästa metoden att arbeta i när det handlar om ungdomar som är i riskzonen. I och med att alla deltar i ComUng frivilligt bidrar det till att denna mekanism har lite större tyngd än de två tidigare, utifrån intervjuerna. Det är tydligt att de två projektledarna styr/styrt projektet, enligt personalen, och att alla inom personalen har samma "tänk" kring hur arbetet skall skötas. En av intervjuerna indikerar vikten av att alla är med i projektet frivilligt, och att det bidrar till att ComUng överhuvudtaget har gått att genomföra. Detta tror jag har haft stor inverkan på bildandet. De intervjuade ser problemen på ungefär samma sätt och vill lösa dem på ungefär samma sätt. Detta talar starkt för att normativt baserad adoptering är en bidragande faktor när organisationer blir allt mer lika varandra. Det krävs att personalen har likartad inställning till hur arbetet inom ett visst fält skall fungera för att kunna skapa nya samverkansprojekt. Utan detta hade projektet, antagligen, blivit svårgenomförbart.

5.2 Projektledarnas syn och min analys av deras betydelse för ComUng

Projektledaren, Adam och den tidigare projektledaren, Sofia, har jag valt att presentera i en egen del då dessa haft bilaga 2 som intervjumall. De båda har svarat att den politiska färgen på

kommunen inte har haft någon inverkan och att om kommunen hade styrts av ett eller flera andra partier skulle ComUng ha funnits oavsett. Sofia förklarar för mig att hon skapade sitt arbete som projektledare själv, genom att skriva en ESF-ansökan när hon hade praktik i Lunds kommun. Kunskapen om ESF fick hon i sin arbetssökarprocess eftersom många av de projekt som sökte personal var finansierade av ESF. Adam säger att en av de viktigaste delarna i ComUng är att projektet bryter ned “stuprörsstrukturerna” mellan förvaltningarna. En organisationsform som hjälper de individer som är i behov av stöd är något som vi måste arbeta för i framtiden, säger både Adam och Sofia. Projektets utformning är anpassad efter ESF och hade antagligen sett lite annorlunda ut om ComUng inte var ESF-finansierat (Sofia 2013). De båda är överens om att ComUng tillkommit via en bottom-up process där berörd personal sett hur ungdomar hamnat mellan stolarna och inte fått den hjälp de behövt. De båda projektledarna tycker att målen är tydliga och bra från politikerna. Politiker ska inte detaljstyra, utan sätta upp riktlinjer för vad de

27

anser är bra för kommunen, säger Sofia. De mål ComUng har är bra och det är viktigt att vi för statistik över hur många ungdomar som kommer ut i arbete, praktik eller studier (Adam 2013). Skulle vi missa målen som är uppsatta är det en indikator på att vi inte gör vårt arbete på rätt sätt (Adam 2013). Rapporteringen till ESF är väldigt krävande, det hade varit bättre om det var mindre detaljstyrning så att fokus hamnade ännu mer på ungdomarna (Sofia 2013). Att andra projekt har spelat in i bildandet är de båda också överens om, fast på olika sätt. Adam säger att:

Vi behöver inte uppfinna hjulet, utan kan ta lärdom och se hur andra har arbetat med samma målgrupp. (Adam 2013)

Att lära av andra sker oftast i nätverk, som båda tycker är väldigt viktiga för personalen, men det är minst lika angeläget att ComUng som projekt deltar i nätverk. Sofia menar att nätverkande är otroligt viktigt, eftersom det innebär att politikerna i kommunen kan visa upp ComUng som något oerhört positivt, och i förlängningen kan detta medföra att politikerna i framtiden ställer upp med resurser när det behövs (Sofia 2013). Att andra projekt finns runt om en, och att andra projekt i sig skulle varit en faktor till bildandet av ComUng, tror inte Adam. Det är framförallt behovet av att hjälpa ungdomarna i Lund som riskerar hamna i eller är i utanförskap som är grunden för ComUng, det skulle inte sjösättas ett projekt bara för projektets skull (Adam 2013). Kommuner konkurrerar nästan med varandra i dag, därför kan andra projekt ha spelat in vid bildandet av ComUng, möjligen inte i samma utsträckning som ungdomarnas behov, men det är antagligen en bidragande orsak, säger Sofia. På frågan om Sofia och Adam vet om huruvida alla i personalen vet vilka kriterier som ESF ställer för att söka projektpengar blir svaren de samma. Personalen vet att vi är ett projekt som drivs av pengar från ESF, däremot tror Adam inte att medarbetarna vet vilka exakta kriterier som finns för att skriva en ansökan. Adam som är ny projektledare ser positivt på ESF men hävdar samtidigt att projekt i sig inte är det viktigaste, utan det viktigaste i arbetet med ungdomar är att samverkan sker. Vad det innebär att få pengar av en extern finansiär har diskuterats med chefer och ledningsgruppen, men inte med personalen (Sofia 2013). Sofia, till skillnad från Adam, har varit med och sökt externa resurser tidigare, men inte från ESF.

Intervjuerna med Adam och Sofia har gett en större inblick i “tänket” bakom bildandet av ComUng, då båda två varit med i samtal med chefer, styrgrupper och projektgrupper.Här följer