• No results found

Utvärdering och översyn av elcertifikatssystemet och dess verkliga samhälls- och miljönytta Motion 2019/20:1292 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utvärdering och översyn av elcertifikatssystemet och dess verkliga samhälls- och miljönytta Motion 2019/20:1292 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1462

Motion till riksdagen

2019/20:1292

av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M)

Utvärdering och översyn av

elcertifikatssystemet och dess verkliga

samhälls- och miljönytta

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en

grundläggande utvärdering av elcertifikatssystemet och dess kostnader för samhället och konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn och utvärdering av om elcertifikatssystemet verkligen är det mest effektiva och

samhällsekonomiskt bästa sättet att uppnå miljönytta och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över effekterna av att helt slopa elcertifikatssystemet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

En rapport från Timbro konstaterar att genom elcertifikatssystemet subventioneras ny förnybar elproduktion av elkonsumenterna. Det har förekommit flera olika argument för att motivera subventioner av förnybar el, som att dessa stimulerar den teknologiska utvecklingen, skapar fler arbetstillfällen och bidrar till en säkrare eltillförsel.

Men dessa argument visar sig ha ett mycket svagt, om ens något, stöd i den akade-miska litteraturen. Samhällsekonoakade-miska utvärderingar av liknande subventioner pekar på att de snarare medför merkostnader för hushållen, både i Europa och i Nordamerika.

Sveriges elcertifikatssystem har enligt samma rapport även i ett försiktigt basscena-rio medfört både betydande omfördelningar från elkonsumenter till ägare av vissa typer av kraftverk och merkostnader för elproduktionen i landet. Om syftet med elcertifikats-systemet hade varit att generera ett visst antal terawattimmar förnybar el så hade mark-naden kunnat uppnå detta mål senare men till en lägre kostnad för svenska hushåll.

(2)

2

Med anledning av denna rapport och det faktum att elcertifikatssystemet har funnits sedan 2003 behövs definitivt en översyn av systemet för att utvärdera om det verkligen har varit så effektivt som man trodde men också för att dra lärdom inför framtiden.

När det är skattemedel och konsumenter som betalar för att stimulera nya miljö-satsningar måste det ställas tydliga krav på att de verkligen är de mest effektiva sätten att använda pengarna på och på att miljönyttan verkligen är tillräcklig i relation till kostnaderna. När man inför nya system och nya beskattningar måste man också vara beredd på att ompröva, utvärdera och eventuellt slopa dem om de inte uppfyller förvän-tade krav.

Det är därför av vikt för samhället att det görs en grundläggande utvärdering av elcertifikatssystemet och dess kostnader för samhället och konsumenterna. En sådan ska undersöka om elcertifikatssystemet verkligen är det mest effektiva och samhällsekono-miska bästa sättet att uppnå miljönytta samt se över effekterna av att helt slopa elcerti-fikatssystemet.

References

Related documents

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten som ägare ska verka för att Telia Company AB delas upp i två delar, samhällsviktig infrastruktur

Vad som behövs är en lagstiftning som ger franchisetagaren och en organisation av franchisetagare förhandlingsrätt och regler framförallt för uppsägning... och överlåtelse

SVAFO ansluter sig till det remissyttrande som Vattenfall AB, Business Unit Nuclear Decommissioning (BUND) skickar in i ärendet. Med

Mark- och miljööverdomstolen noterar att den föreslagna regleringen av statens verksamhetsutövaransvar för slutförvar av kärnavfall synes avvika från miljöbalkens systematik

För den som vill teckna en bredare bild av 1960-talets kunskapscirku- lation finns det ett antal olika arenor som skulle kunna vara av intresse, alltifrån vänsterradikala bokförlag

Exempelvis utgår Johanna Illmakunnas från konstnären Pehr Hilleströms målningar från 1770-talet till 1810-talet och visar hur kon- sten kan ge en ny förståelse för kvinnors

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen bör arbeta mer för att öka andelen röjd skog och tillkännager detta