Att förhålla sig professionellt i motvind
- En litteraturstudie om sjuksköterskans erfarenhet av
omvårdnad av patienter med Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa
Staying professional when facing
resistence
- A literature study about nurse´s experience of caring for patients with Anorexia Nervosa and Bulimia Nervosa
Författare: Anna Engström och Gry Karlsson
VT 2021
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Karuna Dahlberg, Biträdande lektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Ätstörning är ett psykosomatiskt sjukdomstillstånd med en komplex
sjukdomsbild. De allvarligaste diagnoserna inom ätstörning är Anorexia nervosa och Bulimia Nervosa. Ätstörningar drabbar människor oavsett ålder, kön och ursprung. Det är främst unga flickor och kvinnor som utvecklar sjukdomen. Sjuksköterskan har en betydande roll för patientens tillfrisknande. Patienterna har ofta en låg sjukdomsinsikt och ambivalens mot behandling. Detta skapar en problematik för sjuksköterskan att kunna tillgodose patienten de omvårdnadsåtgärder som krävs. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad av patienter med Anorexia Nervosa eller Bulimia Nervosa. Metod: En
systematisk litteraturstudie genomfördes baserat på tio artiklar med kvalitativ ansats. En integrerad analys genomfördes. Resultat: Sjuksköterskan betonade betydelsen av den terapuetiska relationen till patienten. Den terapeutiska relationen var både känslomässigt utmanade och problematiskt att skapa. Utmaningar i att förhålla sig professionellt till patienten var förekommande. En känsla av bristfällig kunskap kring diagnoserna framkom vilket skapade en känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan upplevde en utmaning att skapa terapeutisk relation och förhålla sig professionellt när
behandlingsåtgärderna kunde gå emot patientens autonomi. Genom att arbeta personcentrerat ges förutsättningar för sjuksköterskan att bevara patientens integritet och egna beslut kring behandling.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Anorexia Nervosa ... 1
Bulimia Nervosa ... 2
Tidig debut eller livsavgörande händelse ... 2
Behandling av patienter med ätstörning ... 2
Problemformulering ... 3 Syfte ... 3 Metod ... 3 Design ... 3 Datainsamling ... 3 Urval ... 4 Kvalitetsgranskning ... 4 Analys ... 4 Forskningsetiskt övervägande ... 5 Resultat ... 5
Att skapa en god relation ... 5
Främjande faktorer ... 6
Den terapeutiska relationen mellan sjuksköterska och patient ... 6
Att förhålla sig professionellt ... 7
Upplevda utmaningar ... 7
Sjuksköterskans känslomässiga utmaningar ... 7
Sjuksköterskans upplevda tidsbrist ... 8
Brist på kunskap ... 8 Resultatsammanfattning ... 8 Diskussion ... 9 Metoddiskussion ... 9 Resultatdiskussion ... 10 Slutsats ... 12 Kliniska implikationer ... 12
Förslag på fortsatt forskning ... 13 Referenslista ... Bilaga 1
Bakgrund
Ätstörning är ett samlingsbegrepp för allvarliga psykosomatiska sjukdomar (Svenska psykiatriska föreningen, 2015, s. 7). Gemensamma symtom för samtliga ätstörningar var; rädsla för viktökning samt att kroppsvikt och kroppsform hade en central roll för patientens självkänsla (Lindstedt, 2019, s. 12). Det är okänt vad som orsakar ätstörningar. Biologisk-, genetisk-, miljö-, och psykologiska faktorer kan påverka uppkomsten (Campbell & Peebles, 2014, s. 583). Vissa personlighetsdrag och kognitiva förmågor visade sig ha betydelse för sjukdomens patofysiologi. Ätstörningar är en biologisk sjukdom och inte ett medvetet val av personen (Schaumberg et al. 2017. s. 433).
I äldre litteratur av Ghaderi och Parling (2007, s. 20) definierade författarna ätstörningar som tre olika diagnoser; Anorexia Nervosa (AN), Bulimia Nervosa (BN) och ätstörning utan närmare specifikation. I nyare forskning från Socialstyrelsen (2019) framkommer det att begreppet omfattas i dagens läge av fler diagnoser. Ätstörningar drabbar många miljoner människor världen över oavsett ursprung, ålder, kön eller samhällsklass (Schaumberg et al., 2017, s. 432). Personer med ätstörning har den näst högsta dödligheten av alla som
diagnostiseras med en psykisk sjukdom. Tio procent av kvinnor i övre tonåren och unga vuxna uppskattas ha någon form av symptom som associeras med ätstörningsproblematik (Arcelus, Mitchell, Wales & Nielsen 2011, s. 158). Antal patienter som söker sig till
ätstörningsenheterna ses öka för varje år i Sverige (Svenska psykiatriska föreningen, 2015, s. 14–17). Trots ökade antal och högre belastning inom vården visade studier att det flesta som uppfyllde kraven för en ätstörningsdiagnos inte sökte vård. När den första kontakten
etablerades har personen levt många år med problematiken (Schaumberg et al., 2017, s. 434). Siffrorna visade att endast trettio procent som kan diagnostiseras med AN söker sig till vården under sin livstid och för BN är det endast tio procent. AN och BN är kritiska diagnoser inom ätstörning (Socialstyrelsen, 2019). En riskfaktor för att utveckla AN eller BN är att någon gång under den sena tonåren ska ha ägnat sig åt bantning i någon form (Socialstyrelsen, 2019).
Anorexia Nervosa
I studier från slutet av 1800-talet beskrevs karakteristiska symtom för AN. Patienten beskrevs ha en obeveklig strävan efter tunnhet i en lika stark kombination av rädsla att bli fet trots en tydlig och markant undervikt (Heaner & Walsh, 2013, s. 187). Forskning beskrev hur AN kännetecknades av en oförmåga att ej upprätthålla en normal vikt till följd av en kraftig bantning eller självsvält. Relaterat till den kraftiga viktnedgången utvecklades en patologisk rädsla för viktuppgång. Personen utvecklade en dysfunktionell inställning till sin kroppsform, vikt och matintag (Lockertsen et al., 2020, s. 2). Det framkommer att personer med AN kan höra en inre kritisk röst som säger att personen ska minska matintaget samt gå ner i vikt (Noordenbos, Aliakbari & Campbell 2014, s. 337). AN debuterar i allmänhet i ung ålder och i statistiken framgår det att flickor i tonåren samt kvinnor var överrepresenterade (Watt & Dickens, 2018, s. 30).
Incidensen för AN är 4,7 till 7,7 registrerade fall per år på 100 000 invånare. Hos
riskgruppen kvinnor 15–19 år är incidensen 109 - 270 nya fall per år och 100 000 invånare. Förekomsten av AN hos män är lägre och endast en tiondel av vad incidensen är hos kvinnor (Socialstyrelsen, 2019). Studier beskriver hur AN blir behandlingsresistens över tiden. Om sjukdomen uppmärksammas samt behandlas vid tidig debut minskar riskerna för kronisk AN (Watt & Dickens, 2018, s. 30) som drabbar ca tio procent av de som insjuknar (Svenska psykiatriska föreningen, 2015, s. 20). AN orsakade somatiska symtom och komplikationer för den drabbade. Bland annat bradykardi, EKG-avvikelser, nedsatt mag-tarmfunktion,
förstoppning, pankreatit, anemi, negativ påverkan på njurfunktion samt en långsam eller avstannad tillväxt och pubertetsutveckling (Rikani et al., 2013).
Bulimia Nervosa
Det var år 1979 som BN beskrevs första gången men då som en variant av AN. Kort därefter blev BN en enskild diagnos (Uther & Rutter, 2012, s. 87). BN förekommer hos mellan 1 till 2 % av alla kvinnor i övre tonåren och hos unga vuxna. Det innebär en incidens på 200 nya fall per 100 000 invånare varje år (Socialstyrelsen, 2019). Diagnosen innebär att personen har ett hetsätningsbeteende, en förlorad kontroll över matintag. Vilket leder till ett
kompensationsbeteende för att förhindra viktökning (Levinson et al., 2017, s. 341). Kompensationsbeteende kunde vara att personen framkallar kräkningar efter måltid,
överdriven träning (Hayaki, 2009, s. 552) eller användning av laxeringsmedel (Sachs, Mehler & Mehler, 2016, s. 97). Blödning och sårbildning i matstrupen samt ventrikeln var
komplikationer som orsakades av kräkningar. Även munhälsan var drabbad relaterat till kräkningar och kan leda till tandköttsinflammation samt frätskador på emaljen. Vid användning av laxeringsmedel påverkas både mag-tarmsystemet samt elektrolytbalansen negativt. En rubbad elektrolytbalans kan leda till hjärtarytmier (Sachs et al., 2016, s. 95–97).
Tidig debut eller livsavgörande händelse
Ungdomar befinner sig i en fysisk, psykisk och emotionell utvecklingsprocess. Det kan vara en utsatt tid för individen. Ungdomar kan skapa en stressutlöst sårbarhet mot psykiska
sjukdomar. Stress hos den unga kan uppstå när det sker konflik i familjen, mobbning i skolan eller utsatthet för psykisk eller sexuell misshandel. En individ med stressfaktorer i sin tillvaro tenderar till en sämre självkänsla. Dessa faktorer kan öka risken för ungdomar att skapa en ätstörning (Lindstedt, 2019, s. 15–17). Ätstörningar debuterar i ung ålder för framförallt flickor men även pojkar under ungdomens viktiga händelser (Lindstedt, Neander, Kjellin & Gustafsson, 2015, s. 1).
Forskning visade att det var ovanligt att ätstörningar debuterade i vuxen ålder. Personer som lider av sjukdomen efter puberteten hade en kronisk sjukdomsbild eller återkommande
sjukdomsepisoder. En senare debut kunde härledas till en ätstörningsproblematik med en kombination av psykisk ohälsa. Avgörande livshändelser som skilsmässa, förlust av familjemedlem, uppkomst av somatisk sjukdom, graviditet samt biologiska förändringar under klimakteriet var faktorer som kunde vara avgörande för senare debut. Forskningen menade att mycket lite är känt kring en senare debut för män då denna patientgrupp tenderar att inte söka sig till vården gällande ätstörning (Schaumberg et al., 2017, s. 438).
Behandling av patienter med ätstörning
Att erbjuda behandling till unga patienter med en ätstörning i ett tidigt stadie kan vara
avgörande för patientens tillfrisknande (Campbell & Peebles, 2014, s. 586). Studier visade att de viktigaste faktorerna för en lyckad behandling var viktökning och ökat BMI då det främjar kroppens återhämtningsförmåga och hindrade den fysiska och psykiska nedbrytning (Nyman-Carlsson, Birgegård, Engström, Gustafsson & Nevonen, 2018, s. 77). Behandlingsmetoden family-based treatment minskade risken för återfall hos ungdomar och unga vuxna med Anorexia Nervosa samt Bulimia Nervosa. Inom FBT involverades familjen i ungdomens behandling. Idéen med behandlingen var att familjen ska kunna stödja patienten till god hälsa tillsammans med ett nära samarbete med vårdpersonal (Campbell & Peebles, 2014, s. 586– 587). Ungdomar som genomgått behandling för ätstörningar under ungdomsåren behövde ofta fortsatt vård vid vuxen ålder inom vuxenpsykiatrin (Lockertsen et al., 2020).
Vid behandling av patienter med ätstörning hade den terapeutiska relationen och patientens autonomi en betydande roll i sjuksköterskans arbete (Newell, 2003, s. 1). Den terapeutiska relationen förklarades som ett positivt, varmt och empatiskt förhållande mellan sjuksköterska och patient (Ramjan, 2004, s. 496). Etablering av en terapeutisk relation ska fokusera på uppbyggnad av en behandlingsrelation mellan sjuksköterska och patient. Gemensamma regler
och överenskommelser skapas för att skydda patientens integritet. Den medmänskliga aspekten av sjuksköterskans omvårdnad ska hela tiden avspegla processen (Eriksson & Carlsson, 2001, s. 100). Sjuksköterskan var även vägledande i samband med
måltidssituationen med patienten (Newell, 2003, s. 1–2). En auktoritär relation kunde uppstå mellan sjuksköterskan och patienten. Disciplin och ett auktoritärt utövande av sjuksköterskan ansågs nödvändig för att patientens behandling skulle kunna fortgå (Ryan, Malson, Clarke, Anderson & Kohn, 2006, s. 130). Forskning visade att många patienter med ätstörning känner sig skuldbelagda av sjukvårdspersonal och att det professionella bemötandet var bristfälligt. Patienten saknade ett bemötande med inslag av empati (Socialstyrelsen, 2019).
Problemformulering
AN och BN är ett globalt växande problem som i huvudsak debuterar hos unga flickor. Kunskap om diagnoserna har successivt ökat men förståelse och kännedom kring sjukdomarna visar fortfarande vara bristfällig inom vården.
För att skapa möjligheter för tillfrisknande hos patienten ansågs vårdpersonal ha stor påverkan på patientens behandling. Sjuksköterskans främsta uppgift är att skapa relation, där bemötandet mellan parterna kan ha betydelse för patientens tillfrisknande. Samtidigt påvisade forskning att många patienter med ätstörning upplevde sig skuldbelagda av vården. Patienter erfor även ett bristfälligt professionellt bemötande med avsaknad av empati. Att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden av AN och BN kan identifiera strategier och öka sjuksköterskans medvetenhet kring bemötandet.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad av patienter med Anorexia Nervosa eller Bulimia Nervosa.
Metod
Design
För att besvara arbetets syfte valdes en litteraturstudie med systematiska sökningar. Tidigare forskning inom området granskades kritiskt och sammanställdes (Kristensson, 2014).
Datainsamling
Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl Plus with Full Text, Medline och APA PsycInfo. Utifrån studiens syfte identifierades meningsbärande ord för sökningarna. De meningsbärande orden var upplevelse, sjuksköterskor, ätstörningar och omvårdnad. “Svensk meSH” användes för att identifiera korrekt engelskt begrepp samt synonymer på de meningsbärande orden. Orden användes för att söka fram ämnesord och synonymer i de tre olika databaserna. Ämnesorden och synonymer kombinerades i olika sökblock (se tabell 1). Ämnesorden i sökblock ett söktes enskilt som meSH-termer och kombinerades med den booleska sökoperanden OR. Orden i sökblock två och tre söktes enskilt som fritext med trunkering. I sökblock två kombinerades fritextorden med den booleska sökoperanden OR. Därefter kombinerades sökblocken med den booleska sökoberanden AND. Sökningarna begränsades med peer reviewed, english language samt artiklar som publicerats mellan år 1 januari 2010 och 1 april 2021. Den slutliga sökningen resulterade i tre artiklar från Cinahl Plus with Full Text, fem artiklar från Medline och två artiklar från APA PsycInfo. (se bilaga 1).
Tabell 1. Översikt av sökord och sökblock i respektive databas
Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3
Cinahl Plus with Full Text (MH “eating disorders”) (MH “Anorexia Nervosa”) (MH “Bulimia Nervosa”)
experience* perception
Nurs*
Medline (MH “eating disorders”)
(MH “Anorexia Nervosa”) (MH “Bulimia Nervosa”)
experience* perception
Nurs*
APA PsycInfo DE “eating disorders” DE “Anorexia Nervosa” DE “Bulimia”
experience*
perception Nurs*
Urval
Urvalet av artiklarna utfördes i tre olika urvalssteg. I det första urvalet lästes totalt 264 titlar från samtliga databaser. I andra urvalet lästes abstract från 97 stycken artiklar. De artiklar som ansågs kunna svara på studiens syfte diskuterades och valdes ut för att läsas i fulltext. I tredje urvalet lästes 25 stycken artiklar i fulltext. Därefter exkluderades ytterligare 15 artiklar som ej besvarade studiens syfte. Urvalet resulterade i 10 artiklar som inkluderades i studien. Av artiklarna var 8 av kvalitativ metod och 2 av mixed method. Artiklarna där mixed method förekom som metod användes den kvalitativa delen då den svarade på studiens syfte. (se bilaga 1).
De inklusionskriterier som användes var artiklar som inkluderade vuxna eller ungdomar över 13 år. De exklusionskriterier som användes var artiklar där fler yrkesprofessioner har deltagit och sjuksköterskans upplevelse ej går att urskilja i resultatet. Review artiklar valdes att exkluderas.
Kvalitetsgranskning
En kvalitetsgranskning av de tio artiklarna genomfördes utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärdering granskningsmall för kvalitativa studier (SBU, 2020). Artiklarna granskades enskilt och kvaliteterna jämfördes och diskuterades sedan gemensamt. Det framkom inga meningsskiljaktigheter. Artiklarna granskades utifrån dess styrkor och svagheter. Granskningen utgick från artiklarnas syfte, metod, hantering av urval och om ett etiskt resonemang framgick. Resultat sammanfattades för att ge en översiktlig bild av
artiklarnas kvalitet. Kvalitetsgranskningen resulterade i att de tio artiklarna bedömdes vara av medel eller hög kvalitet och inkluderas i studien. (Se bilaga 2, artikelmatris).
Analys
En integrerad analys har använts för analysering av de utvalda artiklarna (Kristensson, 2014). En fullständig och noggrann genomläsning av de valda artiklarna i sin fulltext genomfördes. Gemensamma nämnare och olikheter markerades i texten för att urskilja ett eventuellt gemensamt mönster. Genom färgkodning tolkades det väsentliga i artiklarnas resultat med beaktning för litteraturstudiens syfte. Artiklarnas gemensamma resultat kondenserades och sammanställdes sedan i olika kategorier. Analysen genomfördes på varsitt håll av författarna. Efter det fördes en diskussion om det fynd som hade uppmärksammats. Genom analysen uppmärksammades likheter gällande sjuksköterskans erfarenhet oavsett om det avsåg ungdomar eller vuxna. Detta fynd resulterade i en ett generaliserande resultat för de båda
åldersgrupperna. En diskussion fördes tills en överenskommelse av olika kategorier var uppnådd. De slutliga kategorierna av analysen resulterade i två huvudkategorier “Att skapa en
god relation” och “Upplevda utmaningar” med efterföljande underkategorier.
Forskningsetiskt övervägande
Enligt lag om etikprövning som avser människor (SFS 2003:460, 2 §) behövs inget etiskt godkännande när en litteraturstudie på grundnivå ska genomföras. Dock har denna litteraturstudie betraktats utifrån ett etiskt resonemang och ett ställningstagande har gjorts kring de etiska forskningsprinciperna. Artiklarna som inkluderats har granskats kritiskt utifrån forskarens etiska förhållningssätt och resonemang (Kristensson, 2014). Aktuell forskning ska granskas av en etisk kommitté och godkännas innan forskning får äga rum (World Medical Association, 2018). Deltagarnas autonomi ska värnas genom informerat samtycke. Forskarna ska informera deltagarna om studien och säkerställa att deltagaren kan förstå och fatta beslut utifrån tilldelad information. Deltagarna ska medge samtycke utan en känsla av tvång. Det innebär även att deltagarna har möjlighet att avbryta deltagandet när som helst under studiens gång (Kjellström, 2017). Forskningsetisk övervägande samt granskning av en oberoende etisk kommitté beskrevs i samtliga artiklar i litteraturstudien. Information har tilldelats samtliga deltagare och ett informerat samtycke från deltagarna framkom i artiklarna. Innan studien genomfördes fanns en viss förförståelse kring det valda ämnet vilket har formats genom föreläsningar om ätstörningar och personliga erfarenheter av att arbeta med patienter med ätstörningsproblematik. Förförståelsen har diskuterats under studiens gång för att behålla en så objektiv syn som möjligt på ämnet och inte låta detta påverka resultatet. Resultaten som svarade på syftet har inkluderats i studien utan förvanskning eller tolkats till syftets fördel.
Resultat
Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar, åtta kvalitativa samt två mixed
method-artiklar. Studierna genomfördes i Australien (n=2), Italien (n=1), Kanada (n=1), New Zealand (n=1), Singapore (n=1), Storbritannien (n=2) och USA (n=2). Det var totalt 91 stycken
sjuksköterskor som deltog i studierna. Den integrerade analysen resulterade i två
huvudkategorier med tillhörande underkategorier som utformade resultatets struktur. (se
tabell 2).
Tabell 2 Resultatöversikt
Huvudkategori Att skapa en god relation Upplevda utmaningar
Underkategorier Främjande faktorer
Den terapeutiska relationen mellan sjuksköterska och patient
Att förhålla sig professionellt
Sjuksköterskans känslomässiga utmaningar
Sjuksköterskans upplevda tidsbrist Brist på kunskap
Att skapa en god relation
Kategorin är indelade i tre underkategorier Främjande faktorer, Den terapeutiska relationen
Främjande faktorer
Sjuksköterskan upplevde arbetet med patienter med ätstörning som spännande och intressant (Seah, Tham, Kamaruzaman & Yobas, 2018 s. 142). Omvårdnad till patienten upplevdes givande (Davey, Arcelus & Munir, 2014, s. 63; Harken, Maxwell, Hainline, Pollack & Roberts, 2017, s. 39). Sjuksköterskan kände en tillfredsställelse med arbetet när patienten litade på personalen, sökte kontakt och var beredd att samarbeta för att bli frisk. När
sjuksköterskan såg patienten förbättra sitt fysiska och psykiska mående infann sig en känsla av tillfredsställelse hos sjuksköterskan. Hen upplevde patientens tillfrisknande som ett direkt resultat av den givna omvårdnaden (Davey et al., 2014, s. 64). Sjuksköterskan beskrev vikten av att främja hopp hos patienten samt ha en positiv inställning till behandlingen (Davey et al., 2014, s. 64; Stavarski, Alexander, Ortiz & Wasser, 2019, s. 34). Sjuksköterskan menade att acceptans och hopp var verktyg för att hantera de negativa aspekterna och känslor som uppstod i arbetet med patienter (Davey et al., 2014, s. 64).
Att skapa förståelse kring den så kallade anorektiska rösten ansågs ha betydelse för den vuxna patientens omvårdnad. Sjuksköterskan beskrev att det kunde underlätta att förstå patienternas reaktioner som kan verka obegripliga för den som inte har någon erfarenhet av diagnosen (Graham, Tierney, Chisholm & Fox, 2019, s. 710).
Den terapeutiska relationen mellan sjuksköterska och patient
Att skapa en terapeutisk relation mellan sjuksköterska och patient med ätstörning beskrevs ha betydelse för patientens behandling i omvårdnaden (Davey et al., 2014, s. 62; Foá, Bertuol, Deiana, Rossi, Sarli & Artioli, 2019, s. 22). Sjuksköterskan beskrev ett positivt engagemang i behandlingen hos patienten när en terapeutisk relation var uppnådd (Davey et al., 2014, s. 62; Seah et al., 2018, s. 140). Det underlättade även sjuksköterskans arbete att stödja patienten genom utmaningar (Davey et al., 2014, s. 62). För att interagera med patienten förespråkades samtalsämnen utanför patientens diagnos och sjukdomsförlopp (Davey et al., 2014, s. 62; Seah et al., 2018, s. 140). Genom att informera och skapa förståelse hos patienten kring ätstörningens fysiska och psykologiska effekter samt sprida en hoppfull tillvaro möjliggjordes för en terapeutisk relation mellan sjuksköterskan och patienten (Snell, Crowe & Jordan, 2010, s. 354). Att etablera en terapeutisk relation ansåg sjuksköterskan att det var viktigt att
patienten kände förtroende till sjuksköterskan. Sjuksköterskans erfarenhet för att etablera en terapeutisk relationen innebar att de skulle eftersträva ett professionellt förhållningssätt till patienten, vara icke dömande samt stötta patienten under deras behandling (Seah et al., 2018 s. 140).
Det förekom utmaningar i sjuksköterskans arbete att främja den terapeutisk relationen med patienter med ätstörning (Carter, Webb, Findlay, Grant & Blyderveen, 2012, s. 551; Davey et al., 2014, s. 62; Harken et al., 2017, s. 38; Ramjan & Gill, 2012, s. 31; Zugai, Stein, Roche, 2019, s. 943). Ett auktoritärt förhållningssätt kunde innebära att patientens autonomi förbisågs. Det upplevdes som ett hinder i utvecklingen av den terapeutiska relationen. Det kunde leda till att sjuksköterskan uppmuntrade patienten till att göra saker som patienten inte har en förståelse för. Sjuksköterskan uppfattade sig själv som den onda och var i konflikt med sig själv (Carter et al., 2012, s. 551; Zugai et al., 2019, s. 943). När sjuksköterskan införde gränser i behandlingen upplevdes det som utmanande och frambringade frustration i arbetet (Snell et al., 2010, s. 354). Sjuksköterskan upplevde en osäkerhet inför kommunikation med patienten. En rädsla att säga någonting fel som kunde utlösa patientens ätstörda beteende (Harken et al., 2017, s. 38; Seah et al., 2018, s. 140). Detta upplevdes påverkade den
terapeutisk relationen negativt. (Harken et al., 2017, s. 38). Vid omvårdnad av patienter med Anorexia Nervosa upplevde sjuksköterskan det monotona arbetet som en hämmande faktor till den terapeutiska relationen (Ramjan & Gill, 2012, s. 31). Sjuksköterskan uttryckte en
utmaning att främja den terapeutiska relationen med patienten när de skulle hantera patientens ambivalens mot behandlingen (Davey et al., 2014, s. 62).
Att förhålla sig professionellt
Inom omvårdnaden av patienter med ätstörning upplevde sjuksköterskan att patienten skapade en nära relation till sjuksköterskan (Davey et al., 2014, s. 62; Zugai et al., 2019, s. 944). Sjuksköterskan beskrev relationen som moderlig (Davey et al., 2014, s. 62). Den nära relationen kunde skapa hinder för sjuksköterskans auktoritära förhållningssätt med patienten (Davey et al., 2014, s. 62; Zugai et al., 2019, s. 944). Sjuksköterskan upplevde att deras auktoritet mötte ett motstånd från patienten. Detta ledde till att vissa sjuksköterskor fick ett sänkt självförtroende i sin yrkesroll (Zugai et al., 2019, s. 943).
Att noggrant berätta och instruera patienten gällande sin behandling och omvårdnad minskade risken för att patienten skulle bli aggressiv eller ifrågasätta sjuksköterskans
omvårdnad (Seah et al., 2018, s. 143). Sjuksköterskan upplevde att de förväntades uppfylla en viss standard i sin omvårdnad gällande sin professionalism, empati, moraliska stöd och inte ha förutfattade meningar (Foá et al., 2019, s. 22).
Sjuksköterskan upplevde att patientens familj och anhöriga granskade sjuksköterskans arbete (Foá et al., 2019, s. 21). Sjuksköterskan upplevde att föräldrar till patienten kunde vara utmanande att hantera (Harken et al., 2017, s. 39; Seah et al., 2018, s. 144). Sjuksköterskan upplevde en okunskap hos föräldrar kring patientens sjukdomstillstånd (Seah et al., 2018, s. 144). Patientens familj kunde skapa en känsla av meningsfullhet hos sjuksköterskan, det skapade möjlighet för utbyte av kunskap och erfarenheter (Harken et al., 2017, s. 39).
Upplevda utmaningar
Kategorin är indelad i tre underkategorier Sjuksköterskans känslomässiga utmaningar,
Sjuksköterskans upplevda tidsbrist och Brist på kunskap.
Sjuksköterskans känslomässiga utmaningar
Sjuksköterskan upplevde arbetet med patienten med ätstörning som psykiskt påfrestande och utmanande (Carter et al., 2012, s. 551; Seah et al., 2018, s.143). Sjuksköterskans uppfattning av ätstörning som diagnos ansågs som komplex (Seah et al., 2018, s. 141). Den ständiga övervakning som krävdes vid behandlings- och måltidssituationer upplevde sjuksköterskan som påfrestande och negativ (Carter et al., 2012, s. 551; Harken et al., 2017, s. 38; Ramjan & Gill, 2012, s. 27; Seah et al., 2018, s. 141). Ständig övervakning av patientens aktivitet som inkluderade toalettbesök, kontroll av patientens tillhörigheter och begränsningar i patientens integritet upplevdes som besvärlig för sjuksköterskan (Harken et al., 2017, s. 38). Situationen upplevdes som en kränkande handling mot patienten (Ramjan och Gill, 2012, 30).
Sjuksköterskan upplevde en frustration när patienten vägrade eller avvisade vård (Carter et al., 2012, s. 551). Sjuksköterskan upplevde patienten som manipulativ (Harken et al., 2017, s. 38) och respektlös. När patienten vägrade behandling eller vägrade äta uttryckte
sjuksköterskan en frustration och ilska på grund av patientens oförmåga att efterleva behandlingsprocessen. Sjuksköterskan upplevde hur patienten försökte splittra, ljuga och ställa kollegor mot varandra för att få sin vilja igenom (Seah et al., 2018, s.141).
Sjuksköterskan hade erfarenhet av att patienten inte var samarbetsvillig att fullfölja sin
behandling (Seah et al., 2018, s. 141) och upplevdes som ambivalenta med låg sjukdomsinsikt (Graham et al., 2019, s. 710; Seah et al., 2018, s. 140; Snell et al., 2010, s. 354).
Trots behandling var återfallsrisken hög (Davey et al., 2014, s. 64; Harken et al., 2017, s. 39; Seah et al., 2018, s. 141) och många patienter blev inlagda återupprepade gånger för ytterligare behandling (Davey et al., 2014. s. 64; Seah et al., 2018, s. 141). Detta var något som sjuksköterskan upplevde känslomässigt svårt att hantera då de ansåg sig redan ägnat
mycket tid på patientens behandling. Samt saknade ytterligare behandlingsmetoder att tillämpa (Davey et al., 2014, s. 64; Seah et al., 2018, s. 142). Sjuksköterskan upplevde en känsla av stress och mental trötthet när de tvingades upprepa samma saker igen för patienten som var återkommande (Seah et al., 2018, s. 142). Det upplevdes också som meningslöst att avsätta ännu mer tid på behandlingen eftersom sjuksköterskan inte såg patienten bli
friskförklarad under vårdtiden (Harken et al., 2017, s. 39). Sjuksköterskan förklarade arbetet som psykiskt påfrestande på grunda av den höga dödligheten och fysiska komplikationerna hos patientgruppen. Detta var något som kunde leda till att sjuksköterskan kände sig nedbrutna av arbetet (Seah et al., 2018, s. 143). Trots utmaningar uttryckte sjuksköterskan arbetet vara givande (Davey et al., 2014, s. 64; Harken et al., 2017, s. 39).
Sjuksköterskan med mindre erfarenhet av yrket upplevde första intrycket och mötet med patienten som skrämmande och chockerande relaterat till den kraftiga avmagringen (Davey et al., 2014, s. 63; Seah et al., 2018, s. 139–149). Detta kunde leda till att sjuksköterskan kände sig obekväm för att interagera och etablera en relation med patienterna (Seah et al., 2018, s. 139–140). Sjuksköterskan som hade mer erfarenhet av yrket upplevde att det efter ett tag reagerade likgiltigt inför patientens uppsyn. Denna reaktion kunde leda till att sjuksköterskan uttryckte en skam för sitt sätt att reagera. Sjuksköterskan upplevde att reaktionen berodde på en utvecklad copingstrategi från deras sida för att skifta fokuseringen från patientens estetiska uttryck till de fysiska behoven (Davey et al., 2014, s. 63).
Sjuksköterskans upplevda tidsbrist
Sjuksköterskan uttryckte att patienten upplevdes ha höga förväntningar på hur
sjuksköterskan skulle disponera sin tid. Förväntningarna handlade om att patienten ville ha mer ensamtid med sjuksköterskan, tid för aktiviteter utanför avdelningen, tid för deras egen återhämtningsprocess samt tid att framföra sina synpunkter på den vård som utfördes (Davey et al., 2014, s. 62; Seah et al., 2018, s. 141). Sjuksköterskan upplevde det tidskrävande att ständigt övervaka och utföra de omvårdnadsarbete som patienter med ätstörning behövde (Carter et al., 2012, s. 552; Seah et al., 2018, s. 143). Tidsbrist var något som sjuksköterskan upplevde som ett hinder för patientens omvårdnad och behandling (Davey et al., 2014, s. 62; Seah et al., 2018, s. 143; Stavarski et al., 2019, s. 34). Sjuksköterskan upplevde hur mängden uppgifter som skulle utföras under arbetspasset kunde resultera att egentiden och
interaktionen med patienten minskade. Sjuksköterskan upplevde att tidsbristen kunde inbringa en känsla av utbrändhet och mental ansträngning (Seah et al., 2018, s. 144).
Brist på kunskap
Sjuksköterskan upplevde en kunskapsbrist och en känsla av otillräcklighet för att kunna erbjuda tillräcklig omvårdnad till patientgruppen (Carter et al., 2012, s. 551; Foá et al., 2019, s. 23; Seah et al., 2018, s. 144). Sjuksköterskan uttryckte en önskan om att tillgodose mer utbildning och besitta mer kunskap för att kunna bemöta och vårda patienter med ätstörning (Foá et al., 2019, s. 23; Seah et al., 2018, s. 145) samt få ökad förståelse för patientens
beteende (Seah et al., 2018, s. 145). Genom utbildning upplevde sjuksköterskan hur det kunde tillgodose patienten med en högre kvalitet på omvårdnaden. Sjuksköterskan upplevde
kommunikationen med patienten som självsäker då de fått mer kunskap i hur de skulle förhålla sig till patienten och deras beteende (Seah et al., 2018, s. 143) samt en större förståelse för patientens patologiska tillstånd (Foá et al., 2019, s. 23).
Resultatsammanfattning
Den terapuetiska relationen mellan sjuksköterska och patient ansågs vara betydelsefull i omvårdnaden. Sjuksköterskan upplevde däremot utmaningar för att bevara och främja den terapuetiska relationen. Utmaningar i form av behandlingsåtgärder som begränsade eller
fråntog patientens autonomi. Det framgick även att sjuksköterskan upplevde det utmattande och psykiskt krävande att arbeta med dessa patienter relaterat till tidsbrist och avsaknad av följsamhet i behandlingen från patienten. Sjuksköterskor med olika erfarenheter av arbetet reagerade olika inför åsynen av patientens avmagring. Oerfarna sjuksköterskor upplevde situationen som obekväm medans de mer erfarna reagerade likgiltigt. En känsla av bristfällig kunskap kring diagnoserna och bemötandet framkom hos sjuksköterskan vilket skapade en känsla av otillräcklighet.
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad av patienter med Anorexia Nervosa eller Bulimia Nervosa. Den metod som valdes för utförande av studien var en litteraturstudie med systematisk sökning då en större kunskap inom området önskades att uppnås. De databaser som valdes var APA PsycINFO, Cinahl Plus with Full Text och Medline. Databaserna Cinahl och Medline innehar artiklar inom hälso- och
omvårdnadsvetenskaplig forskning. APA PsykINFO är i stället inriktat inom psykiatrisk forskning. Därför ansågs dessa databaser lämpliga för att svara på studiens syfte. Tre databaser valdes för att finna artiklar inom det valda området samt stärka studiens
trovärdighet (Henricson & Billhult, 2017). En alternativ metod till datainsamlingen kunde ha genomförts via intervjustudier. Med intervjustudie som datainsamlingsmetod får deltagarna möjlighet att uttrycka egna ord på området (Kristensson, 2014). Vid eventuell fortsatt forskning skulle möjligheter till ett bredare samt nyanserat material skapas. Det skulle även skapa möjligheter att belysa olikheterna mellan diagnoserna med en riktad intervjustudie. Samt möjlighet att förhålla datainsamling inom en specifik ålderskategori (Henricson & Billhult, 2017). På grund av ramen för examinationsarbetet fanns ingen möjlighet att utföra en sådan studie.
Ett antal provsökningar genomfördes med olika kombinationer av ämnesord och fritextord för att resultera i ett antal artiklar som besvarade studiens syfte. Provsökningar gjordes för att få fram relevanta ämnesord som sedan ledde till ett specifikt resultat. Orden Eating disorders, Anorexia nervosa och Bulimia nervosa söktes som ämnesord. I PsyckINFO användes formuleringen Bulimia som ämnesord. Detta för att sökningen ska få fram artiklar som handlar om de valda ämnesorden för att öka studiens tillförlitlighet. Valet av ämnesordet Eating disorders valdes för att inkludera ett bredare resultat i sökningen. Ämnesorden kombinerades med den booleska sökoperanden OR och mellan sökblocken användes den booleska sökoperanden AND för att avgränsa samt inrikta resultatet (Kristensson, 2014). För att återkoppla till syftet och få fram sjuksköterskans erfarenhet inom området valdes
experience* OR perception. För att få artiklar som inkluderar sjuksköterskans perspektiv valdes sökordet Nurs*. Sökorden Experience och Nurs trunkerades för att inkludera alla böjningar av orden för ett bredare resultat. Urvalet begränsades mellan åren 20100101– 20201231 vilket kan ses som en styrka då resultatet blir baserat på den senaste forskningen. Vilket kan tillföra en giltighetsaspekt på studiens resultat (Kristensson, 2014). I artiklar där fler yrkesprofessioner tillkom som deltagare valdes exklusionskriterier att utesluta de resultat eller artiklar där sjuksköterskans upplevelse ej kunde urskiljas i resultatet. Detta gjordes för att få relevanta artiklar till studiens syfte. Detta kan ha påverkat resultatet då det kan ha exkluderats delar av resultatet vi inte kunde använda oss av.
Resultatet baserades på kvalitativa artiklar samt mixed method-artiklar där enbart den kvalitativa delen av resultatet inkluderades. Detta då kvalitativ forskning ansågs svara på studiens syfte. Att utesluta den kvantitativa delen av två artiklar grundades i att det ej svarade på studiens syfte. Därav ansågs att den kvantitativa delen ej kunde påverka studiens resultat.
Av artiklarna framkom hur forskningen ofta generaliserade AN och BN under
samlingsbegreppet ätstörning. Det medförde att studiens resultat också generaliserades med anledning av dagens forskningsläge. Detta gjorde att syftet inte besvarades så som det var tänkt från början. Detta indikerade på att dagens forskningsläge har en kunskapsbrist inom området då det var svårt att urskilja de enskilda diagnoserna från varandra. 2 artiklar i resultatet belyste sjuksköterskans erfarenhet att vårda patienter med AN. De resterande artiklarna benämnde AN och BN under det generaliserande begreppet ätstörning. Under datainsamlingen kunde författarna inte finna artiklar som enbart belyste sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med BN. Relaterat till dagens forskningsläge har det haft en betydande påverkan av studiens resultat.
Reliabilitet och validitet är begrepp som kan vara svåra att använda inom kvalitativ
forskning. Syftet är inte att mäta resultatet i en kvalitativ studie utan beskriva ett fenomen. Ett lågt antal artiklar i resultatet innebär att resultatet inte är överförbart för en större population. Detta är heller inte syftet med en kvalitativ studie. Resultatet kan vara överförbart till en liknande kontext då överförbarhet innebär att resultatets giltighet ses i andra sammanhang (Kristensson, 2014). Triangulering använder i genomförandet av analysprocessen. Materialet analyserades av författarna på varsitt håll för att i ett senare tillfälle diskuteras tillsammans. Detta för att resultatet inte ska influeras av individens förförståelse. Att förhålla sig till sin egen förförståelse samt användandet av triangulering stärks studiens verifierbarhet och tillförlitlighet (Kristensson, 2014).
Resultatdiskussion
Under resultatdiskussionen har äldre litteratur tillförts för att stärka resultatet. Tillämpning av äldre litteratur har tagit i beaktning av författarna. Det ansågs stärka resultatet trots artiklarnas ålder. Det indikerade på ett bristande forskningsläge då den ej utvecklats nämnvärt. Äldre forskning belyser det som framgår i studiens resultat.
Ett personcentrerat förhållningssätt inom vården innebär att se hela patienten för att kunna förstå de medicinska, sociala och psykologiska problemen. Patientens autonomi och
känsloupplevelse ska bekräftas och vara en del i beslutsfattningen kring behandling. Ett ömsesidigt samarbete mellan patient och sjuksköterskan ska ligga till grund för den
personcentrerade vården. När det gäller tillämpning av personcentrerad vård för ätstörningar krävs en bredare kännedom kring de enskilda diagnosernas komplexitet. Detta då sjukdomen kan variera i uttryck och upplevelse hos patienten. För att patienten ska kunna ge sitt
medgivande och vara involverad i behandling krävs att patienten är införstådd i sjukdomen utveckling (Berg, Hurley, McSherry & Strange, 2002).
I resultatet upplevde sjuksköterskan att det auktoritära förhållningssättet kunde påverka den terapuetiska relationen negativt. Tidigare forskning instämmer i att ett disciplinerat
förhållningssätt hos sjuksköterskan inte främjar den terapuetiska relationen i arbetet med patienter med ätstörningar (Bowers & Anderson, 1994, s. 198). Ryan et al. (2006, s. 129) beskriver hur sjuksköterskan upplevde patienten som utmanande och manipulativ något som fick sjuksköterskan att anse att ett auktoritärt förhållningssätt var viktigt. Det auktoritära förhållningssättet kunde frambringa konflikt mellan parterna. I studiens resultat framkom att sjuksköterskans auktoritära förhållningssätt kunde möta motstånd från patienten vilket ledde till ett sänkt självförtroende hos sjuksköterskan i sin yrkesroll. Här kan ett etiskt dilemma uppstå när sjuksköterskan tvingas gå emot yrkets grundläggande preferenser och riskera den terapeutiska relationen. Det visar att ett auktoritärt förhållningssätt i relation till att arbeta personcentrerat kan vara en svår balansgång och leda till en konflikt. Författarna anser att en konflikt kan uppstå med patienten eller med sig själv inom sin profession. I Studien har det framkommit att ett auktoritärt förhållningsätt kan vara nödvändigt att tillämpa. Samtidigt visar forskning på det motsatta att förhållningsättet hämmar relationsskapandet mellan
sjuksköterska och patient. Författarna identifierar ytterligare en kunskapslucka för sjuksköterskan då teorin och praktiken motsätter sig varandra. Det kan medföra ett svårt ställningstagande hos sjuksköterskan, att ta beslut över vad som anses vara främjande eller stjälpande. Behandling grundar sig i ett personcentrerat förhållningssätt där autonomi och integritet ska bevaras. Författarna menar att detta innebär att sjuksköterskan i vissa avseenden behöver gå emot dessa principer för att rädda livet på patienten.
Från studiens resultat framkom det att sjuksköterskan upplevde en kunskapsbrist för att kunna vårda patienter med ätstörning. Kunskapsbrist upplevdes som ett hinder för att kunna förmedla stöd och hantera patientens emotionella uttryck. Forskningen uppmanade
sjuksköterskan att förmedla emotionellt stöd genom empati och copingstrategier för att uppmuntra patienten att uttrycka tankar och känslor verbalt (Serin, 2018. s. 139). I en studie av Linville, Brown & O'Neil (2012, s. 9) går att läsa hur sjuksköterskan upplevde hur en sämre omvårdnad förmedlades till patienten med ätstörning till följd av den egna
kunskapsbristen. Sjuksköterskan kunde uppleva en otillräcklighet med patienter som är återkommande för behandling. Sjuksköterskan visste inte vad hen kunde göra annorlunda i patientens behandling för att få bättre effekt. Författarna anser att kunskapsbristen kan relateras till dagens forskningsläge där de enskilda diagnoserna generaliseras till begreppet ätstörningar. Vilket innebär en bristande kunskap om de enskilda diagnoserna och dess företeelse. Berg et al., (2002) beskrev att det försvårar sjuksköterskans arbete när det finns en uppenbar kunskapslucka inom forskningen kring hur de enskilda diagnoserna ska behandlas. Författarna ansåg att det försvårade också utförandet av den personcentrerade vården när sjuksköterskan saknade kunskap om diagnosernas enskilda beteendemönster och symtom. Detta kan skapa en osäkerhet i sjuksköterskans yrkesutövning när behandlingsmetoder är oklara eller obefintliga som indirekt kan vara en fara för patientsäkerheten.
Litteraturstudien visade att den terapeutisk relation hade betydelse för att skapa en relation mellan sjuksköterskan och patienten. Tidigare forskning belyser sjuksköterskans
relationsskapande som viktigt i omvårdnaden av patienter med ätstörning (Newell, 2003, s. 1). Vilket stärker det som förmedlas i resultatet. Den terapeutiska relationen ansågs lättare att etablera när sjuksköterskan upplevdes ha patientens förtroende. George (1997, s. 902) beskrev för att uppnå en terapuetisk relation behöver patienten känna ett genuint förtroende med inslag av empati från sjuksköterskan. Avsaknad av förtroende mellan patient och
sjuksköterska medförde en bristfällig relation som kunde påverka patientens behandling. Ett samband kan identifieras då personcentrerade omvårdnaden enligt Bergbom (2015) handlar om att möta individer med förståelse för att bygga upp en gemensam tillit och utveckla en terapeutisk relation. Författarna anser att mycket som inkluderas i sjuksköterskans
arbetsuppgifter kan skada den terapeutiska relationen med patienten. När kunskapsbristen är påtaglig kan det försvårar behandlingen då patienten många gånger inte är mottaglig. Detta anser författarna ses som ett hinder för sjuksköterskan att utöva och förhålla sig terapeutisk. Under studieprocessens gång har författarna uppmärksammat att män är i minoritet vid diagnostisering av sjukdomen. Forskning visar att pojkar och män tenderar att söka sig till vården i lägre utsträckning. Samtidigt identifieras inte några signifikanta skillnader kring symtom och prognos mellan könen (Svenska psykiatriska föreningen, 2015). Studier belyser att män med ätstörning tidigare haft en övervikt eller fetma och därav påbörjat bantning för att bli av med sin övervikt som sedan eskalerar i ett ätstört beteende. Andra orsaker kunde vara att motverka medicinska komplikationer som hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Till skillnad från kvinnan som istället inleder bantning i syfte att bli smalare. Läkare tenderar till att i större utsträckning diagnostisera kvinnor. Detta för att det är svårare att identifiera symtomen hos män eftersom de ofta hade ett rimligt motiv för sin viktnedgång (Greenberg & Schoen, 2008, s. 465). Författarna reflekterar kring sjukdomskriterier och att de inte är anpassade efter män. Ätstörning ses som en stereotypisk kvinnlig sjukdom i samhället och kan leda till att
mannen inte vågar söka sig till vården relaterat till skam. Författarna antyder att kunskap kring könens patologiska skillnader är viktigt att ha kännedom kring för att kunna tillämpa en personcentrerad omvårdnad.
Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde att föräldrar till patienten hade en låg kunskap kring sjukdomen och många gånger förminskade symtomen. Forskningen beskrev att familjen kunde vara en faktor till ätstörningens uppkomst. Föräldrar kunde uttrycka viktrelaterade kommentarer i negativ klang vilket kunde utlösa uppkomsten (Puhl & Suh, 2015, s. 10). I samband till detta visade tidigare forskning att familjen hade betydelse i patientens
behandlingsprocess genom delaktighet och stöttning. Författarna ansåg att familjens närvaro skapar möjlighet för sjuksköterskan att utbilda och informera familjen med relevant kunskap för att kunna motverka detta bemötande mot patienten.
Under bearbetningsprocess av resultatets artiklar uppmärksammade författarna en
attitydskillnad mellan länderna. Artikeln från Singapore visade en bristande förståelse kring diagnosen från sjuksköterskan. Sjuksköterskan upplevde ilska mot patientens ambivalens och uttryckte patienten som respektlös. I en artikel från Australien används ett auktoritärt
förhållningssätt i relation till patienten i större utsträckning. Sjuksköterskan beskrev sig själv som en fångvaktare som skulle följa avdelningens regler. Forskning belyste att den
terapuetiska relationen är grunden för personcentrerad vård och nyckeln till patientens tillfrisknande (Berg et al., 2002). Författarna belyser kulturella skillnader i attityder och förhållningssätt. Det visar på en oförmåga att ej kunna förhålla sig till en terapeutisk relation och utföra personcentrerad tillämpning i omvårdnaden.
Slutsats
Sjuksköterskan anser den terapuetiska relationen tillsammans med patienten ha betydelse för patientens tillfrisknande. Det var utmanande att skapa en terapeutisk relation och förhålla sig professionellt när behandlingsåtgärderna gick emot patientens autonomi och integritet. Ett auktoritärt förhållningssätt som i visa fall behövde tillämpas av sjuksköterskans kunde skapa konflikt och svårigheter i relationen till patienten. Sjuksköterskan upplevde tidsbrist då patienten krävde och förväntade sig mycket enskild tid med sjuksköterskan i sin behandling. Det upplevdes även en kunskapsbrist inom området. Det saknades kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Det saknades även kunskap kring kommunikationen och
förhållningsättet inför patienten. Studien har betonat sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad av patienter med ätstörning. Vilket ger en större förståelse och kunskap i sjuksköterskans arbete.
Kliniska implikationer
Denna studie kan med fördel vara till hjälp för olika professioner inom olika vårdnivåer för att bidra till en ökad kunskap. Mötet med patienter som är drabbade av ätstörning sker inom alla typer av vårdkontexter oavsett vilket stadium ätstörningen befinner sig i. Forskningsfrågor som belystes var upplevelsen av att vårda patienter med AN och BN respektive skillnader och likheter identifieras mellan diagnoserna. En ökad kunskap kring patientgruppen är behövlig till syfte att öka kvaliteten, ge rätt omvårdnadsåtgärder och kunna tillgodose patientens personliga behov på ett personcentrerat sätt. Studien har påvisat kunskapsbrister inom
forskningsläget inom omvårdnaden av ätstörning. Detta indikerar på att mer forskning behövs inom området. Då insjuknandet oftast sker i de tidiga ungdomsåren och många gånger följer patienten upp i vuxen ålder är komplikationerna av sjukdomen många och svåra. Detta kräver en lång vårdtid av olika sjukvårdsinsatser som resulterar i en ökad kostnad för hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att genom förebyggande arbete och tidigt uppmärksamma
utvecklingen av sjukdomarna kunna hindra ett livslångt lidande för patienten. Resultatet har uppmärksammat att mer forskning kring ätstörningsdiagnoser är behövlig.
Förslag på fortsatt forskning
Att forska ytterligare kring sjuksköterskans erfarenhet att vårda patienter med Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa inom olika vårdkontexter är att föreslå. Detta för att skapa en övergripande förståelse samt jämföra likheter och olikheter beroende på vilken vårdenhet sjuksköterskan befinner sig. Vidare kan fortsatt forskning sätta fokus på de enskilda
diagnoserna för att få en inblick i skillnader och likheter mellan diagnoserna. Att få en djupare förståelse i de enskilda diagnoserna bidrar till mer kunskap hos vårdpersonal och en bättre omvårdnad. Förslag på vidare forskning är att fördjupa kunskapen kring skillnader eller likheter att vårda manliga respektive kvinnliga patienter med ätstörning. Vidare forskning på behandlingsmetoder som kan leda till mer effektiva behandlingsstrategier inom vården.
Referenslista
Artiklar markerade med * är de artiklar som ingår studiens resultat.
Arcelus, J., Mitchell, A., Wales, J., & Nielsen, S. (2011). Mortality Rates in Patients With Anorexia Nervosa and Other Eating Disorders. Archives Of General Psychiatry, 68(7), 724. https://doi.org/10.1001/archgenpsychiatry.2011.74
Berg, M. K., Hurley, J. D., McSherry, A. J., & Strange, E. N. (2002). Eating Disorders: A
patient-centered approach. Easton Bristol: Radcliffe Publishing
Bergbom, I. (2015). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I J. Leksell & M. Lepp (red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (2. uppl., s. 111–132). Stockholm: Liber
Campbell, K., & Peebles, R. (2014). Eating disorders in children and adolescents: State of the art review. Pediatrics, 134(3), 582–592. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1542/peds.2014-0194 *Carter, N., Webb, C., Findlay, S., Grant, C., & Blyderveen, S. V. (2012). The Integration of a Specialized Eating Disorders Nurse on a General Inpatient Pediatric Unit. Journal of
Pediatric Nursing, 27(5), 549–556. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.pedn.2011.06.014
*Davey, A., Arcelus, J., & Munir, F. (2014). Work demands, social support, and job
satisfaction in eating disorder inpatient settings: A qualitative study. International Journal of
Mental Health Nursing, 23(1), 60–68. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/inm.12014
Eriksson, B. & Carlsson, G. (2001). Ätstörningar: en strategisk behandlingsmodell. Lund: Studentlitteratur
*Foà, C., Bertuol, M., Deiana, L., Rossi, S., Sarli, L., & Artioli, G. (2019). The Case/Care Manager in Eating Disorders: the nurse’s role and responsibilities. Acta Bio-Medica : Atenei
Parmensis, 90(11–S), 17–28. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.23750/abm.v90i11-S.8989
George, L. (1997). The psychological characteristics of patients suffering from anorexia nervosa and the nurse’s role in creating a therapeutic relationship. Journal of Advanced
Nursing (Wiley-Blackwell), 26(5), 899–908.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1046/j.1365-2648.1997.00421.x
Ghaderi, A. & Parling, T. (2007). Från självsvält till ett fullvärdigt liv: en ny KBT-metod i 6
steg. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
*Graham, M. R., Tierney, S., Chisholm, A., & Fox, J. R. E. (2019). Perceptions of the “anorexic voice”: A qualitative study of health care professionals. Clinical Psychology &
Psychotherapy, 26(6), 707–716. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/cpp.2393k
Greenberg, S., & Schoen, E. (2008). Males and eating disorders: Gender-based therapy for eating disorder recovery. Professional Psychology: Research And Practice, 39(4), 464–471. https://doi.org/10.1037/0735-7028.39.4.464
*Harken, W., Maxwell, J., Hainline, M., Pollack, L., & Roberts, C. (2017). Perceptions of Caring for Adolescents With Eating Disorders Hospitalized on a General Pediatric Unit.
Journal of Pediatric Nursing, 34, e34–e41.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.pedn.2017.02.008
Hayaki, J. (2009). Negative reinforcement eating expectancies, emotion dysregulation, and symptoms of bulimia nervosa. International Journal of Eating Disorders, 42(6), 552–556. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/eat.20646
Heaner, M., & Walsh, B. (2013). A history of the identification of the characteristic eating disturbances of Bulimia Nervosa, Binge Eating Disorder and Anorexia Nervosa. Appetite, 65, 185–188. https://doi.org/10.1016/j.appet.2013.01.005
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 115). Lund:
Studentlitteratur
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57–80). Lund: Studentlitteratur
Kristensson. J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur
Levinson, C. A., Zerwas, S., Calebs, B., Forbush, K., Kordy, H., Watson, H., ... Bulik, C. M. (2017). The core symptoms of bulimia nervosa, anxiety, and depression: A network analysis.
Journal of Abnormal Psychology, 126(3), 340–354.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1037/abn0000254.supp (Supplemental)
Lindstedt, K. (2019). A life put on hold - Inside and outside perspectives on illness, treatment,
and recovery in adolecents with restrictive eating disorders. Örebro University. Hämtad från
http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1268539&dswid=4596
Lindstedt, K., Neander, K., Kjellin, L., & Gustafsson, S. A. (2015). Being me and being us - adolescents’ experiences of treatment for eating disorders. Journal of Eating Disorders, 3, 9. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1186/s40337-015-0051-5
Linville, D., Brown, T., & O'Neil, M. (2012). Medical Providers' Self Perceived Knowledge and Skills for Working With Eating Disorders: A National Survey. Eating Disorders, 20(1), 1–13. https://doi.org/10.1080/10640266.2012.635557
Lockertsen, V., Nilsen, L., Holm, L., Rø, Ø., Burger, L., & Røssberg, J. (2020). Mental health professionals’ experiences transitioning patients with anorexia nervosa from child/adolescent to adult mental health services: a qualitative study. BMC Health Services Research, 20(1). https://doi.org/10.1186/s12913-020-05740
Newell, C. (2003). Viewpoint. Nursing and Eating Disorders. Eur. Eat. Disorders Rev. 11, 1– 2 (2003), 1–2. DOI: 10.1002/erv.564
Noordenbos, G., Aliakbari, N., & Campbell, R. (2014). The Relationship Among Critical Inner Voices, Low Self-Esteem, and Self-Criticism in Eating Disorders. Eating Disorders,
22(4), 337–351. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/10640266.2014.898983
Nyman‐Carlsson, E., Birgegård, A., Engström, I., Gustafsson, S., & Nevonen, L. (2018). Predictors of outcome among young adult patients with anorexia nervosa in a randomised controlled trial. European Eating Disorders Review, 27(1), 76–85.
https://doi.org/10.1002/erv.2630
Puhl, R., & Suh, Y. (2015). Stigma and Eating and Weight Disorders. Current Psychiatry
Reports, 17(3). https://doi.org/10.1007/s11920-015-0552-6
Ramjan L. M. (2004). Nurses and the “therapeutic relationship”: caring for adolescents with anorexia nervosa. Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 45(5), 495–503.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1046/j.1365-2648.2003.02932.x
*Ramjan, L. M., & Gill, B. I. (2012). An Inpatient Program for Adolescents with Anorexia Experienced as a Metaphoric Prison. AJN American Journal of Nursing, 112(8), 24–44. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/01.NAJ.0000418094.31317.52
Rikani, A., Choudhry, Z., Maqsood Choudhry, A., Ikram, H., Waheed Asghar, M., Kajal, D., … Mobassarah, N. (2013). A critique of the literature on etiology of eating disorders. Annals
Of Neurosciences, 20(4). https://doi.org/10.5214/ans.0972.7531.200409
Ryan, V., Malson, H., Clarke, S., Anderson, G., & Kohn, M. (2006). Discursive Constructions of “Eating Disorders Nursing”: An Analysis of Nurses’ Accounts of Nursing Eating Disorder Patients. European Eating Disorders Review, 14(2), 125–135.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/erv.666
Sachs, K., Mehler, P., & Mehler, P. S. (2016). Medical complications of bulimia nervosa and their treatments. Eating & Weight Disorders, 21(1), 95–104.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1007/s40519-015-0201-4
Schaumberg, K., Welch, E., Breithaupt, L., Hübel, C., Baker, J., Munn-Chernoff, M., … Bulik, C. (2017). The Science Behind the Academy for Eating Disorders' Nine Truths About Eating Disorders. European Eating Disorders Review, 25(6), 432–450.
https://doi.org/10.1002/erv.2553
*Seah, X. Y., Tham, X. C., Kamaruzaman, N. R., & Yobas, P. (Klainin). (2018). Nurses’ perception of knowledge, attitudes and reported practice towards patients with eating disorders: A concurrent mixed-methods study. Archives of Psychiatric Nursing, 32(1), 133– 151. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.apnu.2017.11.011
Serin, Y. (2018). Emotional eating, the factors which affect food intake and basic approaches of nursing care. Journal Of Psychiatric Nursing. https://doi.org/10.14744/phd.2018.23600
*Snell, L., Crowe, M., & Jordan, J. (2010). Maintaining a therapeutic connection: nursing in an inpatient eating disorder unit. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 19(3– 4), 351–358. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1365-2702.2009.03000.x
Socialstyrelsen (2019). Vård av ätstörningar Aktuellt kunskapsläge och behov av
kunskapsstöd hos hälso- och sjukvården. Hämtad 14 april, 2021, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019- 11-6439.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2020). Bedömning av studier
med kvalitativ metod. Hämtat den 12 april, 2021, från SBU,
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
*Stavarski, D. H., Alexander, R. K., Ortiz, S. N., & Wasser, T. (2019). Exploring nurses’ and patients’ perceptions of hope and hope‐engendering nurse interventions in an eating disorder facility: A descriptive cross‐sectional study. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(1/2), 29–38. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jpm.12507 Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor (Broschyr). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20et iska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2019). Personcentrerad vård - En kärnkompetens för god och säker vård (Broschyr). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062310d6/1583937715986/personcentrerad %20v%C3%A5rd%202019.pdf
Svenska psykiatriska föreningen (2015). Ätstörningar: kliniska riktlinjer för utredning och
behandling. (1. utg.) Stockholm: Gothia.
Sveriges riksdag. (2003). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Uther, R., & Rutter, M. (2012). Classification of feeding and eating disorders: review of evidence and proposals for ICD-11. World Psychiatry: Official Journal of the World
Psychiatric Association (WPA), 11(2), 80–92.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.wpsyc.2012.05.005
Watt, J., & Dickens, G. (2018). Community-based mealtime management for adolescents with anorexia nervosa: A qualitative study of clinicians’ perspectives and experiences.
Journal Of Child And Adolescent Psychiatric Nursing, 31(1), 30–38.
World Medical Association. (9 juli 2018). WMA declaration of Helsinki - Ethical principles
for medical research involving human subjects.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
*Zugai, J. S., Stein, P. J., & Roche, M. (2019). Dynamics of nurses’ authority in the inpatient care of adolescent consumers with anorexia nervosa: A qualitative study of nursing
perspectives. International Journal of Mental Health Nursing, 28(4), 940–949. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/inm.12595
Bilaga 1
Sökmatris
Databas
Cinahl Plus with Full Text 2021-04-01 Kl. 9.00 Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Antal artiklar till studien S1 MH "Eating Disorders" 10 057 S2 MH "Anorexia Nervosa" 4 804 S3 MH "Bulimia Nervosa" 1 601 S4 S1 OR S2 OR S3 14 750 S5 experience* 464 957 S6 perception 164 955 S7 S5 OR S6 592 114 S8 nurs* 967 009 S9 S4 AND S7 AND S8 139 S10 Peer Reviewed; English Language; Published Date: 20100101– 20201231 71 71 30 3
Sökmatris Databas APA PsycInfo 2021-04-01 kl. 13.00 Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Antal artiklar till studien S1 DE “Eating disorder” 17 000 S2 DE “Anorexia nervosa” 12 693 S3 DE “Bulimia” 9 190 S4 S1 OR S2 OR S3 30 723 S5 experience* 705 124 S6 perception 579 982 S7 S5 OR S6 1 185 553 S8 nurs* 177 820 S9 S4 AND S7 AND S8 182 S10 Peer Reviewed;
English Language; Published Date: 20100101–20201231
Sökmatris Databas Medline 2021-04-01 Kl. 10.00 Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Antal artiklar till studien
S1 (MH "Feeding and Eating
Disorders") 15 804 S2 (MH “Anorexia Nervosa”) 13 185 S3 (MH “Bulimia Nervosa”) 2 418 S4 S1 OR S2 OR S3 28 514 S5 experience* 1 135 948 S6 Perception 457 940 S7 S5 OR S6 1 528 331 S8 nurs* 891 727 S9 S4 AND S7 AND S8 194 S10 Peer Reviewed; English
Language; Published Date: 20100101–20201231
Bilaga 2 Artikelmatris 1 (10)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr
och land Syfte Metod Värdering Resultat
Carter, N., Webb, C., Findlay, S., Grant, C., & Blyderveen, S. V. (2012).
The Integration of a Specialized Eating Disorders Nurse on a General Inpatient Pediatric Unit. Journal of Pediatric Nursing,
27(5), 549–556.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.pedn.2011.06.014 Land: Kanada
The objectives of this study were (a) to understand the
experiences of RNs and ED-RNs caring for patients with ED and (b) to explore the barriers and facilitators to integrating the ED-RN role to inform others who are implementing specialized nursing roles. Design: Kvalitativ deskriptiv. Inklusionskriterier: Sjukvårdspersonal som vårdar barn och ungdomar med ED.
Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Strategiskt urval Slutligstudiegrupp: Fokusgrupp 1: n = 6 RN Fokusgrupp 2: n = 8 ED team Semi-intervju: n = 3 ED-NR Semi-intervju: n = 2 RN Datainsamlingsmetod: Fokusgruppsintervju samt individuella semistrukturerade intervju. Analysmetod: Dynamisk analysprocess. Analys av materialet har skett parallellt med datainsamlingen tills datamättnad har uppstått.
Styrkor:
Tydlig och transparant presenterad
analysprocess. Citat finns tydligt presenterat i artikelns resultat. Datamättnad uppnådd. Svagheter: Framgår ej hur intervjuguide är utformad. Redovisar ej orsak om bortfall från tillfrågade till fokusgrupperna. Redovisar ej urval till semistrukturerade intervjuer.
Sjuksköterskor upplevde hur den terapeftiska relationen mellan sjuksköteska och patient påverkades negativt när omvårdnadsåtgärder var påtvingade patienten.
Sjuksköterskor upplevde att dom inte hade förmåga att ge bästa möjliga vård till patienten relaterat till tidsbrist. Vilket lämnade en känsla av otillräcklighet i sjuksköterskans dagliga arbetet.
Artikelmatris 2 (10) Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat
Davey, A., Arcelus, J., & Munir, F. (2014). Work demands, social support, and job satisfaction in eating disorder inpatient settings: A qualitative study. International
Journal of Mental Health Nursing, 23(1), 60–68. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/inm.12014 Land: Storbritannien In this qualitative study, we aimed to investigate work demands experienced by health- care workers in an adult eating disorder inpatient service. Design: Kvalitativ deskriptiv Inklusionskriterier: Arbetserfarenhet som sjuksköterska i minst 3 månader inom vård av ätstörningar. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Strategiskt urval Slutligstudiegrupp: n = 12 Ålder: 21–51 år Kvinnor n = 8 Män n = 2 Sjuksköterskor n = 7 Vårdare n = 3 Arbetsterapeut n = 2 Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervju med en utformad intervjuguide. Analysmetod: Tematisk analys Styrkor:
Inget bortfall från deltagarna. Intervjuguide användes. Transparent och tydlig metod. Citat från deltagarna presenterades i resultatet.
Flera författare som bearbetade intervjumaterialet.
Svagheter:
Framgår ej exklusionskriterier. Förförståelse har ej diskuterats.
Det skapades en nära relation mellan patient och sjuksköterska. Därför upplevde sjuksköterskan det svårt att etablera ett professionellt förhållningssätt gentemot patienten.
Det framkom att sjuksköterskor med mindre erfarenhet upplevde obehag vid synen av den avmagrade patienten som då skapade skuldkänslor hos
Artikelmatris 3 (10) Författare, år, titel, tidskrift,
sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat
Foà, C., Bertuol, M., Deiana, L., Rossi, S., Sarli, L., & Artioli, G. (2019). The Case/Care Manager in Eating
Disorders: the nurse’s role and responsibilities. Acta Bio-Medica :
Atenei Parmensis, 90(11–S), 17–28.
https://doi- org.db.ub.oru.se/10.23750/abm.v90i11-S.8989
Land: Italien
The aim of the study was to investigate roles, activities and
expectations of the nurse and the CCM in taking care of patients with ED. Design: Kvalitativ deskriptiv. Inklusionskriterier: Framgår ej. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Strategiskt urval. Slutligstudiegrupp: n = 25 Kvinnor n = 16 Män n = 9 Sjuksköterskor n = 10 Andra yrkeskategorier: 15 Datainsamlingsmetod: Individuell semistrukturerad intervju. Analysmetod: Tematisk analys. Styrkor: Tydlig beskrivning av frågeställningen i intervjuguiden. Citat finns tydligt presenterat i resultatet.
Svagheter:
Framgår ej inklusion- eller exklusionskriterier.
Oklart hur många tillfrågade deltagare samt eventuella bortfall. Finns ingen metoddiskussion eller självgranskning av arbetet.
Sjuksköterskan hade en betydande roll för patientens tillfrisknande. Sjuksköterskor använde sig av terapeutiska relationen, lämplig omvårdnad, professionalism. Sjuksköterskor upplevde hur de granskades i arbetet med patienterna av andra kollegor samt anhöriga.
Artikelmatris 4 (10) Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Graham, M. R., Tierney, S., Chisholm, A., & Fox, J. R. E. (2019). Perceptions of the “anorexic voice”: A qualitative study of health care professionals.
Clinical Psychology &
Psychotherapy, 26(6), 707–716.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/cpp.2393 Land: Storbritannien
The aims of this study were to undertake a qualitative exploration of the perceptions of the AV among health care professionals (HCPs) in specialist eating disorder services.
Design: Kvalitativ deskriptiv. Inklusionskriterier:
Deltagarna skulle arbeta direkt med patienter med Anorexia Nervosa och arbeta inom ätstörningsenheten. Minst 6 månaders arbetserfarenhet av att vårda patienter med AN. Deltagarna skulle prata engelska.
Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Målmedvetet urval. Slutligstudiegrupp: n = 15 Sjuksköterskor n = 3 Andra yrkeskategorier n = 12 Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervju.
Analysmetod: Tematisk analys.
Styrkor: Tydliga teman. Citat från deltagarna i resultatdelen. Varierat urval. Svagheter: Framgår ej någon intervjuguide.
Sjuksköterskor upplevde det främjande att förstå och uttrycka medkänsla gentemot den s.k. anorektiska rösten som en del patienter med Anorexia Nervosa upplevde.
