1
Tänkande i kognitiva kartor – ett utbildningsPM
Bo Edvardsson Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete 2011 Människor kan konstruera kognitiva kartor av en miljö utifrån att ha erfarenhet av den eller utifrån en verbal beskrivning av miljön (jfr t.ex. att ha fått en vägbeskrivning eller läsa en miljöbeskrivning i en bok). En viktig aspekt i kognitiva kartor är relationerna mellan platser och objekt. Kognitiva kartor kan representera t.ex. grannskap, städer, färdvägar, länder. Det inses lätt att det kan för vårt praktiska bruk räcka med ungefärliga kartor och att mindre fel inte behöver leda till några problem, om vi använder en kognitiv karta. När vi rör oss kommer vi ofta att få ledtrådar från miljön vi rör oss i och är då inte bara beroende av kartan och dess korrekthet (kognitionen är situerad, dvs. i samspel med situationen). Forskning (se t.ex. Matlin, 2009, chapter 7) har konstaterat en del feltendenser/tankefel i kognitiva kartor. Exempelvis följande: ‐ avstånd mellan orter bedöms som längre när det finns flera mellanliggande orter. Avstånd bedöms även som längre när objekten längs vägen ökar. Avstånd uppfattas även som längre när det är fler kurvor snarare än en rak väg. ‐ vilken semantisk kategori en byggnad/plats tillhör påverkar avståndsbedömningen. Exempelvis kan en domstol erinras som liggande nära en polisstation och andra myndighetsbyggnader. Men bedömda avstånd till andra kategorier av objekt påverkas inte. Exempelvis flyttas en domstol inte närmare en golfbana. ‐ en landmärkeseffekt förekommer. Den innebär att avstånd till landmärken uppfattas som kortare än avstånd till icke‐landmärken (”landmark effect”). ‐ det existerar en tendens att vinklar i en kognitiv karta närmar sig 90 grader, dvs. blir något mer räta än i verkligheten (”90 degree‐angle heuristic”). ‐ människor har en tendens att minnas figurer som mer symmetriska och regelbundna än de är i verkligheten (”symmetry heuristic”). ‐ en något lutad figur ihågkoms som antingen mer vertikal eller mer horisontell än den är i verkligheten (”rotation heuristic”). Exempelvis erinrar sig studenter i området Kaliforniens krökta kustlinje i söder som mer vertikal än den är.2 ‐ en serie geografiska strukturer (såsom orter) ihågkoms ligga mer på rät linje än de faktiskt gör (”the alignment heuristic”). De här nämnda feltendenserna påvisar att våra bedömningar och minnen även när det gäller miljöns struktur och geografiska förhållanden fungerar ungefärligt. Vid laborationer på psykologprogrammet vid Örebro universitet har studenterna fritt fått rita sina egna kognitiva kartor över Örebro på blanka A3‐blad. Många olika varianter har förekommit beroende på sådana faktorer som personlig erfarenhet, personliga intressen, huruvida studenten var uppvuxen i Örebro eller nyligen inflyttad eller enbart tillresande vid undervisning. Exempelvis förekommer mer helhetsinriktade kartor med många stadsdelar, centrum‐orienterade kartor, kartor inriktade på olika samhällsfunktioner som sjukhus, slottet, järnvägsstationen, universitetet. Även kartor inriktade på stora butiker/varuhus förekommer . En del kartor fokuserar på transportleder (gator, vägar, järnväg, busslinjer, cykelvägar, Svartån), medan andra helt saknar transportleder. Några kartor med raka gator och 90‐gradiga korsningar förekommer. Det finns kartor som starkt betonar slottet och det kan förekomma kartor som tagit med en eller flera personer man känner. Det verkar som vi alla gör vårt urval till våra kognitiva kartor ur det som vi anser oss behöva eller som ligger mentalt lätt tillgängligt för oss. Allt efter behov och intresse så zoomar vi in någon del av den kognitiva kartan, om vi har tillräckligt minnesmaterial för att zooma. Om vi saknar en kognitiv karta över t.ex. en stad så kan vi lätt gå vilse eller köra vilse eller undviker vi att besöka miljön. Vi utvecklar, förändrar och bygger upp kognitiva kartor, t.ex. hittar en ny plats, en ny väg eller en genväg eller får syn på ett landmärke som vi kan integrera i kartan. Referenser Torell, G. (2005). Kognitiva kartor. Kapitel 10 (sid. 177‐192) i M. Johansson & M. Kuller (red.). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Matlin, M. W.(2009). Cognition. Chichester: Wiley. (Chapter 7). Se dessutom de i dessa böcker angivna referenserna angående kognitiva kartor.
