• No results found

Ledare; Landet ingenstans

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ledare; Landet ingenstans"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Landet ingenstans

Arsskiften och än mer decennieskiften bru-kar omges av ljusa förhoppningar. Så är knappast fallet nu när 80-talet gjon sitt in-tåg. Oro och osäkerhet inför framtiden präglar stämningen såväl internationellt som nationellt. Riskanalyser i alla de former har blivit på modet. Frågan är om inte omsväng-ningen från optimism till pessimism är sär-skilt mat·kant i Sverige. Länder och männi-skor som under 1900-talet genomgått hårda-re öden än vi har kanske sett på de senaste decenniernas välfärd med större eftertanke och realism än vi svenskar.

För oss i Sverige är omsvängningen myc-ket häftig. Fattig-Sverige, som genom egen kraft blev jmdens rikaste nation, som slapp två världskrig, som under 50- och 60-talen såg sina kvalitetsvaror översvämma jorden, som hörde utlänningar med beundran tala om den svenska modellen, befinner sig nu i kris!

Våra varor säljer inte längre lika bra på ut landsmat·knaderna, traditionella svenska näringar som järn, vat·v, malm blir utkon-kurrerade. Underskotten i betalningsbalan-sen är stora och i statsbudgeten än värre. Allvarligast av allt är att Sverige blivit mer beroende än något annat land av importe-rad olja.

är svårigheter hopar sig brukar det gam-la beprövade receptet - såväl för människor som nationer - vara att ta nya tag, au an-stränga sig extra, all ompröva och nytänka. Ft·ågan är om den viUan finns i Sverige av i dag. Det mest oroande i den svenska utveck-lingen är inte krisen som sådan eller dess yttre orsaker i den internationella utveck-lingen utan de reaktioner krisen hiuills har

väckt på hemmaplan.

När tillväxten uteblir skall vi inte an-stränga oss för an få igång tillväxten igen; enklare är ju att ifrågasätta om tillväxten fört något gott med sig och därmed förklara sig nöjd med sakernas nuvarande tillstånd. är de internationella marknadsförutsätt-ningarna förändras på ell sådant sätt att vis-sa branscher måste krympas kraftigt utfår-dar riksdagen anställningsgaranti för de

an-ställda i just dessa branscher, allt medan

skattemedel öses in för att täcka förlusterna. När världen har hamnat i den svåra situa-tionen att den ekonomiska utvecklingen näst intill styrs av priset och tillgången på en enda vara - oUa - skall Sverige, det mest oUeberoende landet i världen, folkomrösta om vi skall använda redan fårdigbyggda kärnkraftverk.

Den svenska debatten präglas av en un-derlig blandning av en nypuritanism, en längtan tillbaka till äldre, fattigare dagar och en övertro på Sveriges förmåga att både be-hålla kakan och äta upp den.

Inte minskar välfården om vi avvecklar kärnkraften! Kolet och oljan skall vi också slippa. Ren och fin miljö skall vi ha. Låt andra ta tillvara och bryta sina naturtill-gångar, så kan vi alltid köpa från dem. Flyua och byta yrke är ett ont som staten bör beva-ra oss ifrån. Betygen skall bort i skolan och de duktiga behöver vi inte satsa på. Kortare arbetstid skall vi ha. Visst går det att både öka den offentliga sektorn och få mer kvar i plånboken till fritidshus och utlandsresor.

Landet ingenstans finns inte i sinnevärl-den, men i vissa hänseenden ligger det nog i Sverige.

References

Related documents

På frågan huruvida läroböckerna problematiserar eller inte problematiserar begreppet ekonomisk tillväxt kan således konstateras att samtliga böcker tar med

Dock betyder det inte att modellen inte kan appliceras på Japans situation, då den totala befolkningen minskar vilket kommer att leda till at produktionsfunktionen kommer att

Covid-19 förväntas på verka bolaget negativt under Q2 och Q3, trots omständigheterna förväntar vi oss en ensiffrig tillväxt för helåret 2020 för att sedan kraftigt

Det står dock inte i motsättning till att vi i alltför liten utsträckning utnyttjar ytterligare saker, utöver tillväxt, som kan bidra till att göra människors liv bättre4.

Tidi- gare debattörer, inklusive Ejermo och Kander (2006), har mest skjutit in sig på att det finns svagheter inom nationella innovationssystem som leder till olika

• Inga omfattande nedläggningar efter Astrazenecas nedskärning 2012. • Astrazenecas långsiktiga satsning på proteinforskning. • Flera satsningar på avancerad produktion,

[r]

[r]