Medbestämmande i engelskundervisningen

Malmö högskola

Examensarbete

Elevinflytande i engelskundervisningen

Pupils influence in English teaching

Gunnar Silfwerbrand

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, 60 poäng Examinator: Sten Sture Olofsson

Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2006

Silfwerbrand, Gunnar (2006). Elevinflytandet i engelskundervisningen. Pupils influence in English teaching. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med mitt examensarbete är att utreda hur elevernas delaktighet i och inflytande över engelskundervisningen är under grundskolans senare del. För att nå syftet har jag intervjuat åtta elever ur skolår åtta och tre lärare om deras åsikter om elevers medbestämmande/medinflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka riktlinjer styrdokumenten ger och vad forskningen säger om elevernas medbestämmande/medinflytandet i undervisningen samt för att kunna genomföra intervjuundersökningen.

Resultatet av undersökningen visar att elevernas

medbestämmande/medinflytande över undervisningen kan utvecklas en hel del och att elevers och lärares uppfattning om

medbestämmande/medinflytande i undervisningen skiljer sig åt samt att arbetet med detta måste öka för att uppfylla styrdokumentens syften.

Nyckelord: delaktighet, inflytande, medbestämmande, medinflytande

Gunnar Silfwerbrand Handledare: Jan Härdig

Futurumgatan 8 Examinator: Sten-Sture 571 64 Sandsjöfors Olofsson

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till de elever och lärare som ställt upp på mina intervjuer. De har alla visat ett stort intresse för min undersökning. Dessutom vill jag tacka min familj för den hjälp och det stöd de har gett mig under arbetets gång samt att de har haft förståelse för de många timmar jag lagt ned vid böcker och dator.

INNEHÅLL

1 INLEDNING OCH PROBLEMOMRÅDE 7

1.1 Inledning 7 1.2 Bakgrund 8 1.3 Syfte 9 1.4 Frågeställning 9 2 LITTERATURGENOMGÅNG 10 3 METOD 17 3.1 Allmänt om metod 17 3.2 Metodval 18 3.3 Undersökningsgrupp 18 3.4 Genomförande 20 3.5 Tillförlitlighet 21 3.6 Etik 21 4 RESULTAT 23 4.1 Medinflytande/medbestämmande 24 4.2 Läromedel 28

4.3 Innehåll, arbetssätt i undervisningen 30

4.4 Inlärning 32

4.5 Styrdokument 34

5 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 35

5.1 Sammanfattning 35 5.2 Diskussion 35 5.3 Slutsats 37 5.4 Fortsatt forskning 38 REFERENSER 39 BILAGOR 41

Bilaga 1: Intervjufrågor elever 41

Bilaga 2: Intervjufrågor lärare 42

1 Inledning och problemområde

1.1 Inledning

Arbetet behandlar elevernas inflytande eller brist på inflytande i engelskämnet. Målsättningen är att få en bild av hur eleverna kan påverka det innehåll som ges i undervisningen i engelska och vilka möjligheter de har att göra sin röst hörd i uppläggningen av undervisningen.

Jag tror att eleverna i grundskolan har begränsade möjligheter att påverka sin undervisning i engelska. Många av eleverna har litet eller inget

inflytande över det skolarbete där de dagligen är närvarande. Enligt Levihn och Norman (2004) vill eleverna ha variation i sin

språkundervisning. Då eleverna beskriver en tråkig språkundervisning säger de att den följer läroboken, är förutsägbar och bedrivs efter ett

återkommande mönster. De undersökningar som har gjorts bekräftar detta. T.ex Attitydundersökningar om språkstudier i grundskola och

gymnasieskola utförd av Myndigheten för skolutveckling

Mina funderingar är att ett ökat elevinflytande kan utveckla engelskämnet och göra det mera omväxlande och lustbetonat. På det sättet får eleverna bättre motivation vilket troligen gör ämnet roligare och eleverna får lättare att tillgodogöra sig undervisningen.

Anledningen till att jag valt just detta ämne är att jag är intresserad av om det finns något medinflytande/medbestämmande för elever och hur

verkligheten ser ut i detta fall. Jag kunde ha valt vilket ämne som helst inom grundskolan men eftersom engelskan är ett kärnämne valde jag detta.

Styrdokumenten har under en lång tid poängterat elevernas inflytande och medbestämmande inom undervisningen.

Wessling (20060308) skriver i en artikel i Smålandstidningen att Skolverket har genomfört sin första inspektion hos friskolan Prolympia. Skolan behöver tydliggöra målen för eleverna som ett led i att öka elevernas inflytande över undervisningens innehåll, konstaterar Skolverket. Skulle samma kritik framföras på den skola där jag gör mina elev- och lärarintervjuer? Eller är elevinflytandet i undervisningen tillfyllest?

1.2 Bakgrund

Engelska är ett viktigt ämne i grundskolan, ett s.k. kärnämne, särskilt i dess senare del. Jag valde därför att undersöka elevernas medbestämmande i detta ämne för att få en bild av om och hur delaktighet och inflytande över ämnet kan ge högre motivation och därmed större förutsättningar för alla elever att tillgodogöra sig engelskan.

Under många år har jag undervisat i den svenska skolan på olika stadier, både bland barn och vuxna. Under åren har jag mer och mer börjat fundera kring hur eleverna har möjlighet att påverka sin skolgång och i första hand sin undervisning.

Jag antar att eleverna har mycket lite delaktighet i den verksamhet som förekommer i klassrummen, där de arbetar under stor del av sin tid i skolan utan att det är lärarna och läromedlet som styr större delen av undervisningen.

Elevinflytandet har i Sverige, i synnerhet under slutet av 1900-talet förts fram bl.a. med motivering att det finns en direkt relation mellan elevers lärande, elevaktivitet och tillvaratagande av elevers intressen (Forsberg 2004, s. 90).

Av intresse är att undersöka hur det ser ut i klassrummen med delaktighet, inflytande, medansvar och medbestämmande samt hur eleverna ska få mer inflytande över sin undervisning.

Inflytandet gäller naturligtvis inte bara eleverna. Bara för att eleverna ges ett ökat inflytande över sin undervisning betyder det inte att lärarna ska bli svaga och maktlösa över sin situation i skolan. Deras erfarenhet och kunskap är i allra högsta grad nödvändig för att tillsammans med eleverna utveckla skolan och undervisningen.

1.3 Syfte

Utgångspunkten för studien är att försöka utreda hur elevernas medbestämmande/medinflytande ser ut i engelskundervisningen i skolår åtta och i vilken mån de är delaktiga. Syftet med min undersökning preciseras genom nedanstående frågeställningar.

1.4 Frågeställning

De frågeställningar som ska besvaras är följande.

Är eleverna informerade om att det står i styrdokumenten att de ska ha medinflytande?

Har eleverna något medbestämmande över den engelskundervisning som de deltar i och i så fall hur ser den ut?

Har elever och lärare samma uppfattning om vad medbestämmande och medinflytande i engelskundervisningen innebär för eleverna?

Kan en eventuell skillnad i uppfattning bero på att läraren inte förtydligar begreppen medbestämmande och medinflytande för eleverna?

Kan det vara så att lärarna har ställt frågor angående innehåll och upplägg av engelskundervisningen men att eleverna inte uppfattar detta som medinflytande eller medbestämmande för att endast någon elev eller ett fåtal elever har yttrat sig i frågan?

2 Litteraturgenomgång

Redan i Lgr 80 fanns det tankar om elevdemokrati och Lpo 94 ger klara direktiv vad det gäller att ge eleverna medinflytande över undervisningen.

Grundskolan är en del av samhället. Läroplanen speglar demokratins samhällssyn och människosyn: människan är aktiv, skapande, kan och måste ta ansvar och söka kunskaper för att i samverkan med andra förstå och förbättra sina egna och sina medmänniskors livsvillkor. Skolans innehåll och arbetssätt måste vara så utformat att det befrämjar denna samhälls och människosyn. Skolan har skyldigheter att ge eleverna ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad. Lgr 80 (s 13)

Rättigheter och skyldigheter: Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Lpo 94 (s 15)

Läraren skall

- utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,

- se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, -verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,

- svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer - tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och

- förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Lpo 94 (s 19)

I kursplanen i engelska i Lpo 94 står att läsa; Undervisningen skall utgå från ett meningsfullt och intresseväckande innehåll. Eleverna utvecklar sin språkfärdighet genom att lyssna till och läsa om sådant som angår och engagerar dem och genom att använda språket för att uttrycka egna tankar i tal och skrift. Det språkliga och sociala samspelet har här en viktig roll. I skolplanen för Nässjö kommun skriver barn- och utbildningsnämnden: Inflytande i det stora börjar i det lilla. Skolan har ett särskilt ansvar för att barn och ungdomar får inflytande och känner delaktighet. Delaktigheten utvecklas i takt med mognad och förmåga. Med delaktighet och inflytande följer ansvar. Ansvar för sig själv, sina kamrater och för det som berör alla.

Ett av verksamhetsmålen i kapitlet inflytande och delaktighet lyder: Barn/elever har, utifrån ålder och mognad, inflytande och påverkar beslut som rör vardagsarbetet såsom innehåll i verksamheten, arbetssätt, utvärderingsformer med mera.

Det vi kan läsa i dessa styrdokument är att det är viktigt att eleverna ges möjlighet till delaktighet, inflytande, medansvar och medbestämmande i skolans hela verksamhet och där ingår då också undervisningen.

Enligt FN-s barnkonvention har alla barn lika rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet. Barnen har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör barnet. (Sammandrag av artikel 2,3 och 12 i FN: s barnkonvention) Skolverket, Demokrati och värdegrund.

Skolminister Ibrahim Baylan (2005 07 18) skriver att han tror att alla elever vill och kan lära sig. Vidare skriver han att genom ett ökat elevinflytande ska resultaten förbättras.

Elevdemokrati är att eleverna ska ses som resurser och att de ska mötas av positiva förväntningar. Skolministern fortsätter i sin artikel med att de utvärderingar av inflytandet som gjorts visar att eleverna har en begränsad påverkan av sin undervisning och att inflytandet minskar med ökande ålder. Enligt Baylan ska den nya skollag, som är på förslag, öka både elevernas och föräldrarnas möjligheter till inflytande över undervisningen.

Artikeln handlar även om elevhälsa och diskriminering.

Artikeln avslutas med att skolministerns uppfattning är att elevinflytande, elevhälsa och en trygg skola leder till bättre kunskapsresultat.

Skolministerns tankar tangerar Aaron Anotonovskys idéer om KASAM (känslan av sammanhang) där Antonovsky (1991) talar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Att känna att man kan påverka och styra sin situation och att de händelser man kan utsättas för är i alla fall på något sätt begripliga, att det som

påverkar en är förutsägbart eller när det kommer som en överraskning åtminstone går att ordna och förklara.

Hanterbarhet är när personen upplever sig ha resurser att ta hand om det som överöser en dagligen eller åtminstone känna att det finns personer, en lärare, föräldrar etc., som kan hjälpa en med att hantera sina upplevelser. Meningsfullhet är områden i livet som kan vara viktiga för en som person, någonting i livet som betyder mycket.

Dessa faktorer borde kunna överföras på eleverna i skolan. Elever, som reflekterar över det, kan troligen känna att deras inflytande i det dagliga arbetet är begränsat. Detta kan göra att våra elever kan uppleva en känsla av meningslöshet och av att inte riktigt ha kontroll över tillvaron. Detta i sin tur kan leda till ohälsa bland eleverna.

Skolan har levt och lever fortfarande i starka hierarkier. Det är inte bara eleverna som står i beroendeställning gentemot skolans personal. Man ser hela tiden uppåt i organisationen, lärarna ska lösa elevernas problem, rektor lärarnas, de lokala politikerna rektorernas, regeringen skolverkets. Alla väntar på nya direktiv men samtidigt är man kritisk till de idéer som framförs och vill oftast fortsätta i de gamla hjulspåren. Det är tryggt men inte särskilt kreativt. Förändring skapar ofta oro och osäkerhet.

Många idéer om nyskapande i undervisningen förkastas utan att ha blivit föremål för bearbetning eller samtal.

Forsberg (2004) skriver: ”Trots både förväntningar och krav på ökat inflytande för elever har elevinflytandet haft svårt att slå igenom i den pedagogiska praktiken”. (s.82)

Skolan är en företeelse i samhället med starka traditioner. I introduktionskursen på vår utbildning till specialpedagoger vid Malmö högskola fick vi ta del av en föreläsning som hette ”Styrning av förskola och skola i ett historiskt perspektiv”. Gran (2003)

Förläsaren gav i den en resumé av den svenska skolans läroplaner från begynnelsen fram till nutid. Hon förklarade i sin förläsning att tankegångarna i läroplanen från 1962 nu äntligen hade gått till historien.

Min tolkning är att hon därmed menade, på skämt eller allvar, att förändringar och reformer i skolsammanhang tar sin tid.

Åtskilliga böcker har skrivits i ämnet elevinflytande, de flesta om inflytandet i skolans organisation dvs. hur man kan formalisera elevernas inflytande. Skolverket har genomfört granskningar på temat. En av undersökningarna har resulterat i en rapport (Danell, Klerfeld, Runevad och Trodden, 1999) där kapitel tre ”Elevinflytandet i undervisningen” just handlar om olika vägar och sätt för att få elever och lärare att tillsammans arbeta för att elevinflytandet ska öka inom undervisningen.

Många elever tycker att ordet inflytande kan betyda ”att bli sedd” dvs. man vill vara en person som har möjlighet att uttala sig och att få sina åsikter respekterade. Detta är något som den svenska skolan har missat. Inflytandet för eleverna inom undervisningen är i de flesta fall mycket litet eller obefintligt trots att detta tydligt finns angivet i läroplanen.

Elevers inflytande i skolans organisation är större genom att de flesta skolor har klassråd, elevråd etc. jämfört med i undervisningen. Inflytandet i undervisningen är på de flesta håll sannolikt minimalt i många fall pga. av att lärarna anser det som sitt ansvarsområde och är rädda för att tappa makten över det som händer i klassrummet. Men det kan även bero på att eleverna saknar instrument och kanske även intresse för att skapa sig ett inflytande och medbestämmande över den undervisning där de deltar dagligen.

Vissa lärare är rädda för att deras kompetens och professionalism inte kan tas tillvara. De kan av det skälet vara tveksamma till ett arbetssätt där eleverna har möjligheter att medverka både i planering och utförande men också i utvärderingen.

Men bara för att eleverna ges möjlighet till inflytande över sin skolsituation betyder inte det att lärarna ska abdikera från sin ställning. Deras kunskaper och kompetens behövs i lika stor grad i en skola där eleverna gör sina röster hörda. Läraren har till uppgift att styra in eleven på den rätta vägen och vägleda dem i deras fortsatta utveckling. Elevernas rätt till att bestämma eller välja betyder inte att lärarna ska ge upp kontrollen över undervisningen.

I en undersökning som gjordes 1997 tyckte de flesta föräldrar och elever att eleverna bör ha ett ökat inflytande i skolan. Det var bara hälften av lärarna på grund- och gymnasieskolorna som tyckte det. (Forsberg, 2000 s.12)

I den pedagogiska debatten är det inte ovanligt att elevinflytande sammankopplas eller likställs med olika former av elevcentrerad undervisning (Forsberg, 2004).

För att öka elevdemokratin är det nödvändigt att man börjar fundera kring alternativa arbetsformer och arbetssätt i skolan. Genom samtal med eleverna utarbeta former som utvecklar elevernas möjligheter till delaktighet, inflytande, medansvar och medbestämmande kan detta vara möjligt.

Eriksson och Tholin (1997) skriver att det måste få ta tid att förändra lärar- och elevrollen. Det behövs många samtal med både andra lärare och elever samt funderingar kring den egna undervisningen.

Då eleverna ges möjlighet att påverka sitt lärande kan de känna en ökad lust att lära mer och kan känna större glädje i att studera. Undervisningsfrågorna skiljer ut sig enligt Denvall (1999) Det är viktigt att eleverna får vara med och utforma undervisningen. En elev uttrycker följande.

Jag tycker att det vi har inflytande över miljö och så men inte så mycket som vi tror att vi har på lärare och undervisning och så och det är där den stora biten ligger. Det som är det absolut viktigaste. Allt i framtiden hänger på lärarna. Det är verkligen lärarna som styr skolan och det är det som är det viktiga. Inte vilka buskar vi ska plantera. Det vi måste satsa på och försöka förändra. Allt är viktigt men lärarna är det viktigaste. Denvall (1999 s 139)

Enligt Danell m.fl. (1999) vill eleverna ha en variation i sitt lärande och utöva ett väl genomtänkt inflytande i undervisningen.

På en del skolor låter man läromedlet helt bestämma hur undervisningen ska läggas upp detta ger små möjligheter både för både lärare och elever att utveckla egna strategier för undervisningen. Att vidareutveckla elevdemokrati i en verksamhet där ett läromedel helt styr verksamheten måste vara i det närmaste omöjligt. Att så kan vara fallet bekräftades för mig vid ett mycket informellt samtal med några engelsklärare på en skolas personalrum.

Särskilt högstadieskolorna känner sig bundna till sitt schema, vilka kan vara nog så komplicerade, och använder sig därför av korta arbetspass med ett ämne åt gången. Denna organisation medför splittring och eleverna möter många lärare vilket i sin tur minskar deras möjligheter till inflytande. Samordning av de ämnen, som skulle kunna läsas i block eller i teman, förekommer inte på så många skolor trots att det är ett arbetssätt som på flera sätt gör att eleverna kan påverka sin lärandesituation.

I Danell m.fl. (1999) tas högstadiernas problem upp då det gäller schemat. En del skolor har valt att lägga in schemafria pass i veckans schema där eleverna har möjligheter att arbeta med projekt eller andra arbetsuppgifter. Risken med de schemafria passen är att en del elever inte utnyttjar tiden till eget arbete. Lärarna bör genom samtal motivera eleverna för att själva förstå och ta ansvar för sitt individuella arbete.

Det vanligaste sättet att arbeta är att alla elever gör samma uppgifter, om än i olika takt. Kraven och undervisningsmönstren är då tydliga för eleverna. Den fasta strukturen faller om eleverna inom vissa ramar själva får välja vad de ska arbeta med och tryggheten kan därmed försvinna. För att återställa tryggheten måste man bygga upp nya rutiner som ger stadga och struktur åt arbetet. Dels måste läraren känna att hon har kontroll över vad som sker i undervisningen dels måste eleverna få klart för sig vilka krav de har samt vad arbetet syftar till. Eriksson och Tholin (1997)

Arbetssätten varierar enligt Danell m.fl. (1999).

Eget arbete dvs. eleverna planerar sitt arbete utifrån givna uppgifter följt av en valbar uppgift en typ av extrauppgift där eleverna själva kan välja inriktning på arbetet.

Ett annat sätt är att arbeta i tema, det är då nödvändigt att för högstadiets del läsa läroplanens beskrivning av målen för arbetet och att dessa diskuteras för att nå en förståelse. Betygskriterierna bör också gås igenom. Ett ytterligare sätt att organisera undervisningen är att eleverna, både enskilt och tillsammans, arbetar i vad man kallar ”bas och fördjupning” dvs. efter en gemensam inledande period där lärarna undervisar på ett traditionellt sätt. Den gemensamma genomgången beskriver målen i arbetet och ger en baskurs i ämnet. Därefter kan eleverna göra individuella fördjupningar, eller i grupp, inom området. De väljer ett område som de själva är intresserade av, planerar, strukturerar, redovisar och utvärderar

enskilt eller i grupp. Lärarna fungerar dels som förmedlare och dels som handledare.

Elevernas inflytande över bedömningen av sitt lärande minskar med ökad ålder. I de lägre årskurserna kan eleverna medverka i utvärderingen genom samtal eller att de själva formulerar frågor till ett prov.

I de högre årskurserna kan eleverna sällan påverka bedömningen då de graderade betygen då införts. Dock är det viktigt att eleverna känner till kriterierna för de olika betygsstegen.

Denvall (1999) skriver att många försök till att förändra skolan har gjorts men frågan är om det i någon form har förändrat undervisningen. Frågan om hur man skall skapa en bra skola är nämligen inte enkel att enas kring.

Denvall nämner (s. 128) att enligt amerikansk forskning är det fyra områden som man bör intressera sig för vid skolutveckling

1.Skolkulturen; ordning, engagemang, sammanhållning och förväntningar.

2.Skolstrukturen: feedback till personalen. Ledarskap, satsning på skolförbättring och medveten rekryteringspolicy.

3.Klassrumskultur; fokus på basfärdigheter och mer avancerade kunskaper.

4.Klassrumsstruktur; former för tidsanvändning, schemasamordning, tillgång till bra undervisningsmaterial och effektiva undervisningsmetoder.

3 Metod

3.1 Allmänt om metod

Enligt Nationalencyklopedins ordbok står delaktighet för aktiv medverkan ofta med tonvikt på känslan av att vara till nytta, ha medinflytande.

Inflytande: (permanent) möjlighet att påverka viss utveckling e.d. Medbestämmande: rätt att utöva visst inflytande vid beslutsfattande.

Medinflytande: möjlighet att (jämte andra) påverka utvecklingen t.ex. på en arbetsplats.

Arbetet går ut på att kartlägga elevinflytandet i skolan och då i första hand hur elevinflytandet i undervisningen fungerar eller inte fungerar samt hur eleverna har eller kan ha delaktighet i planering och uppläggning av undervisningen.

Att utifrån styrdokumentens skrivning om elevernas inflytande i undervisningen undersöka hur verkligheten ser ut är målet och huvudsyftet med arbetet. Jag är dessutom intresserad av hur undervisningen i engelskämnet är upplagd, om alternativa arbetssätt används och om det är läraren som helt på egen hand, med ett läromedel till hjälp, planerar och genomför undervisningen i ämnet eller om eleverna är med och utformar uppläggningen av undervisningen.

Litteraturstudierna har gett mig en bakgrund till hur det kan se ut när elevgruppen, i samverkar med läraren, planerar och genomför arbetet i skolan.

Intervjuundersökningar är den vanligaste metoden som används inom forskningen. Genom dessa möjligheter att jämföra olika intervjusvar samt att man i denna form även kan få fram spontana synpunkter, uppslag och tankar. Mycket kan dessutom utläsas av mimik, tonfall och kroppsspråk. Alternativa metoder är att sammanställa en enkätundersökning. Fördelen med en sådan kan vara att ett stort antal personer får möjlighet att fundera kring de frågor som ställs i enkäten. I den här undersökningen kunde varje elev i år åtta få enkäten. En annan vinst kan vara att tillverkaren av enkäten mer exakt kan styra in på de frågeställningar som han/hon vill ha besvarade. Nackdelen är att den spontana delen av svaren helt faller bort. Jag tror att det som kan ske i form av följdfrågor i en intervjusituation kan ge väl så mycket information om inte mer än de i förväg uttänkta frågorna. En stor risk för bortfall av svar finns också vid en enkätundersökning.

Det är också tänkbart att använda sig av klassrumsobservationer för att se hur undervisningen sker innanför de stängda klassrumsdörrarna. I en sådan undersökning blir det endast observatörens funderingar och tankar som kommer fram.

Man kan möjligen tänka sig observationer som ett komplement till en intervjuundersökning och ett sätt att få inblick i den verklighet som man vill undersöka.

3.2 Metodval

Den metod jag tänkt använda i mitt arbete är den halvstrukturerade intervjun, dvs. jag kommer att ha ett batteri med frågor att ställa till varje person jag intervjuar, men jag kommer även att vara vaken för att följa upp tankegångar och idéer som intervjupersonerna spontant kan yppa under intervjutillfället.

Intervjuerna är i grunden lika varandra, detta för att jämförelser och tolkningar ska kunna göras ur hela intervjumaterialet. Men även personliga tolkningar och funderingar ska kunna yppas i intervjusituationen och berika undersökningens syfte. Metoden möjliggör ett personligt möte, vilket förhoppningsvis ger en ökad förståelse och ett intresse för undersökningen. Jag kommer att intervjua åtta elever ur år åtta och tre av de lärare som undervisar i det ämne som jag ska utföra min undersökning inom.

Svårigheten är att ställa de rätta frågorna till eleverna och lärarna angående inflytandet i undervisningen eftersom jag anar att alla inte är införstådda med de tankegångar som finns i styrdokumenten. Jag ville dessutom begränsa antalet intervjufrågor för att inte göra intervjuerna för långa.

Samtidigt måste jag som intervjuare vara medveten om att det inte är min förförståelse som ska bekräftas i svaren utan det är den intervjuades idéer, kunskaper och erfarenheter som jag ska få del av.

Intervjufrågorna till eleverna finns i bilaga 1. Intervjufrågorna till lärarna finns i bilaga 2.

3.3 Undersökningsgrupp

Jag kommer att genomföra intervjuerna i ämnet engelska inom år åtta i grundskolans senare del. Antalet undervisningsgrupper är sex till antalet med totalt 150 elever. Valet av just år åtta beror på att i år nio är det nu tid för det nationella provet vilket tar en hel del kraft och tid att genomföra både för både lärare och elever. Eleverna i år sju har mindre erfarenhet av undervisningen på grundskolans senare del.

Jag var inbjuden till en träff med lärarna i engelskans ämneskonferens. De flesta av skolans engelsklärare var samlade och jag fick möjlighet att presentera mitt examensarbete, dess syfte och tänkta uppläggning.

Lärarna åtog sig att ur undervisningsgrupperna plocka ut åtta elever vilka skulle vara villiga att ställa upp i en intervju.

Läraren frågade i gruppen vilka som var villiga att medverka i en intervju och ur den grupp som lovade ställa upp plocka ut två elever var. Könsfördelningen ansåg jag mindre viktig. Önskemålet var dock en någorlunda jämn fördelning könsmässigt.

Lärarna sade sig också vara villiga att medverka vid intervjuer där vi ska samtala om deras syn på medinflytandet i undervisningen. Jag valde här att intervjua tre av lärarna. Lärarna undervisar i de grupper där de intervjuade eleverna går.

Jag får därmed åsikter både från elev- och lärarhåll om hur man tycker att medinflytandet fungerar. I och med det kan jag jämföra olika åsikter om medbestämmandet och se om de överensstämmer eller om de är mycket olika.

Engelskundervisningen på skolan är indelad i fyra nivåer, det är därför nödvändigt att få elever utvalda ur de olika nivågrupperna för att få ett så bra underlag för intervjuerna som möjligt.

Noteras kan att eleverna var mycket intresserade av att delta i intervjuundersökningen och flera elever än de som blev intervjuade var villiga att medverka. Av de elever som tillfrågades och vars föräldrar fick ett brev om medverkan i intervjuundersökningen var det ingen som nekade till att delta.

Skolan där jag kommer att genomföra min intervjuundersökning är en skola med elever från år sju till nio.

Ca femhundra elever går på skolan varav ca 20 procent har invandrarbakgrund. Skolan är belägen i småstad och är en av kommunens fyra skolor för år sju till nio.

Eleverna kommer dels från centralorten, mindre tätorter i kommunen samt från den kringliggande landsbygden.

Kommunen, där skolan är belägen, består av en centralort med ca 20 000 invånare samt omkringliggande mindre orter det totala invånarantalet i kommunen är knappt 30 000 boende. Befolkningsunderlaget har under flera år varit vikande. De flesta arbetsplatserna är inom småindustrin. En logistikverksamhet är under uppbyggnad och beräknas ge en hel del arbetstillfällen i kommunen.

Skolans rektor är informerad om den undersökning jag ska genomföra. Rektorn blev mycket intresserad av arbetets inriktning och vi hade ett långt och ingående samtal om elevinflytande samt styrdokumentens genomslagskraft i den svenska skolan

Rektorn önskade ett exemplar av det färdiga arbetet för genomläsning.

3.4 Genomförande

Intervjun sker på elevernas skola.

En svårighet kan vara att finna en lokal som är lämplig för intervjuerna och som gör att eleven, som ska intervjuas, känner sig lugn och bekväm och inte oroas av ovidkommande företeelser. En lokal med lugnt läge underlättar förvisso möjligheten till en god bandinspelning.

Jag kommer att spela in intervjuerna på ett fickminne, fördelen med det är att det är enkelt att handha men kan under ogynnsamma förhållanden ha brister i ljudupptagningen. Detta är viktigt att tala om för intervjupersonen så att de inte blir störda av att jag måste hålla fram bandspelaren mot den intervjuade.

Min tanke är att jag en tid före intervjutillfället ska få möjlighet att träffa eleven för ett kort samtal, dels för att förbereda inför intervjun dels för att svara på frågor kring arbetet. Men även för vi ska kunna bekanta oss med

varandra, etablera en kontakt, något som underlättar det kommande samtalet. Eftersom jag inte undervisar i engelskgrupperna kan detta vara viktigt för det kommande resultatet. Vid det inledande samtalet bestämmer vi tid och plats för intervjuerna.

Intervjuerna ska ske i ett samtalsrum beläget i närheten av personalrummet men med ett läge som möjliggör en lugn och avspänd miljö.

3.5 Tillförlitlighet

Intervjuunderlaget är relativt litet endast åtta elever, fördelade på skolans sex klasser i år åtta. Klasserna, är i sin tur indelade i olika engelskgrupper. Sju av de åtta intervjuade eleverna är flickor eftersom intresset av att delta i intervjun var litet hos pojkarna. Könsfördelningen kan ha betydelse för utfallet av undersökningen eftersom flickor möjligen har en mer positiv inställning till skola och utbildning än pojkar.

En felkälla kan vara att de lärare som väljer ut eleverna, medvetet eller omedvetet, väljer elever, som är intresserade av och duktiga i engelska. Förhåller det sig på det viset kan de därför ge en mer positiv bild av den verksamhet som förekommer inom ämnet.

Elevernas svar blir mer eller mindre genomtänkta beroende på hur mycket av elevinflytande och delaktighet de är vana vid i sin undervisning. Ovanan vid att prata fritt och svara på frågor när någon tar upp samtalet på band gör troligen att elevernas svar blir kortare än om man bara antecknat svaren. Eleverna och jag har endast träffats vid några tillfällen eftersom jag inte undervisar i engelska på skolan vilket gör att de kan känna osäkerhet inför en främmande vuxen och därför inte utvecklar sina svar som de kunde ha gjort i en mer känd situation och med en person som de träffat flera gånger och därmed känt väl.

Trots den lilla gruppen elever som intervjuats kan man märka en tendens och likformighet i intervjusvaren vilket säkerligen även skulle vara fallet i en större intervjuundersökning.

3.6 Etik

Eftersom det är minderåriga elever ur grundskolans år åtta, som ska intervjuas är det viktigt att elevernas målsmän informeras om den undersökning som deras barn kommer att vara med i.

Jag har därför skrivit ett brev som skickas hem till föräldrarna till de elever som ska intervjuas, där föräldrarna tillfrågas om de samtycker till att deras barn är med i undersökningen. (Se bilaga 3)

I brevet förklaras undersökningens syfte och att varje elev kommer att vara med om en intervju. Vidare sägs att intervjusvaren spelas in på band, att intervjun kommer att bearbetas av intervjuaren samt att hela undersökningen kommer att anonymiseras. All medverkan i undersökningen är frivillig.

4 Resultat

Detta är en sammanställning av de intervjusvar jag fått av de åtta elever och tre lärare jag intervjuat utifrån frågeställningen:

Vad är medinflytandet i undervisningen eller snarare vad är medinflytandet i engelskundervisningen i de grupper i år åtta där jag intervjuat elever och lärare.

De svar jag har fått är generaliserbara på hela undervisningsgruppen i år åtta i den skola där intervjuerna genomförts dvs. hade jag intervjuat ytterligare elever eller lärare i gruppen skulle svaren med all sannolikhet ha blivit likartade.

Underlaget för resultatredovisningen kan visa sig något tunt då få elever och lärare intervjuats och därför kan det vara svårt att få till en djupare analys av hur förhållandena är med medinflytandet/medbestämmandet i engelskundervisningen i skolår åtta.

Undersökning rör sig inom ett mycket avgränsat område vilket gör det svårt att göra en djupare analys utifrån de intervjusvar jag fått.

För att redovisa de resultat som finns i undersökningen och samtidigt få en analys av dem har jag valt att kategorisera svaren i fem kategorier. I intervjusvaren finna tendenser som gör att jag därmed kan klargöra de intervjuades tankar och synpunkter på bästa sätt.

Utifrån intervjufrågorna är intervjumaterialet uppdelat i följande kategorier: Medinflytande/medbestämmande

Läromedel

Innehåll och arbetssätt i undervisningen Inlärning

Styrdokument

Medinflytande/medbestämmande är det grundläggande temat för hela arbetet och återkommer i flera olika formuleringar i intervjufrågorna.

Läromedel har jag valt som kategori eftersom de till stor del styr innehållet i den nuvarande engelskundervisningen. Innehåll och arbetssätt finns med som kategori eftersom det är intressant att veta hur undervisningen är upplagd i nuläget. Kategorin inlärning finns med eftersom eleverna tror sig veta att inlärningen ökar om engelskundervisningen blir roligare, vilket är tanken med det nya arbetssätt som kan bli följden av ett ökat elevinflytande. Styrdokumenten ska finnas med vid planeringen av all undervisning i skolan de ska vara en grund för hela skolans verksamhet och därför finns de med som avslutande kategori.

4.1 Medinflytande/medbestämmande

Hela examensarbetet vilar på orden medinflytande/medbestämmande och därför är det av största vikt att få intervjupersonernas åsikter och tankar om just detta.

Har man i skolan som elev eller lärare överhuvudtaget tänkt eller reflekterat över dessa ord i samband med undervisningen eller i klassrumssituationer? Hur fungerar i så fall elevernas medinflytande/medbestämmande om man har reflekterat över dessa ord i samband med undervisningen eller i klassrumssituationer?

Refererar man till styrdokumenten kan man där på flera ställen läsa om just det viktiga i att eleverna ges ökade möjligheter att på ett eller annat sätt få möjligheter att påverka sin undervisningssituation. De flesta av de intervjuade eleverna verkar dock ha en förståelse för vad orden står för. De bör vara förtrogna med medinflytande och medbestämmande då man på organisationsnivå i elevråd och klassråd arbetar med detta.

Det är väl att man får vara med och bestämma. Läraren frågar vad man vill göra och inte bara bestämmer. Flicka 6.

Alla hjälper till att bestämma vad man ska göra. Det är viktigt att eleverna får vara med och bestämma. Flicka 5.

Att vi får vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna. Det är mest läraren som bestämmer. Ibland vissa lektioner får vi vara med och bestämma, men det händer inte så ofta. Flicka 7.

Intervjusvaren ger här ett varierat utfall. De flesta av eleverna påpekar att de nog inte så ofta får säga sin mening om undervisningen.

Menar du hur mycket vi får bestämma? Det är inte så mycket vi har att säga till om. Vi gör de uppgifter vi ska göra. Om vi tycker att någonting är fel så säger vi till att det inte ska vara så, men det blir inte ändrat. Flicka 4.

För det mesta är det läraren som bestämmer vad vi ska göra på engelsklektionerna. Flicka 3.

Lärare och elever har här skilda uppfattningar om hur medinflytandet kan fungera. Lärarna tycker att när de under en lektion frågar vad eleverna vill göra eller hur undervisningen ska läggas upp ger de eleverna möjlighet att påverka sin utbildning.

Jag tycker att man ska få bestämma lite mer för då blir det mer intressant vad man gör. Om man bara sitter med läroboken då blir det inte så kul. Om man får bestämma lite mer så blir det roligare. Flicka 3.

Lärarna säger sig vara mer lyhörda när det gäller elevernas förslag på arbetssätt. De säger sig vilja lyssna på elevernas förslag även om det påpekas att eleverna sällan har några förslag eller idéer, men har de förslag är de oftast vettiga. Även om en lärare något självkritiskt säger sig avfärda förslag som vid första anblicken verkar dumma eller ogenomförbara kan läraren efter en tids funderingar komma fram till att förslaget nog går att använda.

Jag försöker i alla fall lyssna på vad de har att komma med sedan är det inte alltid det går att genomföra i praktiken. Lärare 2.

Jag tror att man här måste skola in eleverna i att tänka mer övergripande och ge dem möjligheter att skaffa sig kunskap om olika arbetssätt för att de ska kunna komma med vettiga förslag. Lärare 1.

I intervjuerna ställs frågan, till både elever och lärare, när de anser att eleverna ska vara med och bestämma om undervisningen.

Svaren från lärarna blir olikartade och varierar från hela tiden, på lektionerna eller i åttan och nian. Ingen säger sig föra en diskussion för en längre period dvs. att eleverna får en större överblick av innehållet av engelskan som de skulle få om de hade inflytande över planeringen över en termins arbete. Det handlar egentligen om att man på lektionerna frågar

eleverna om de har några idéer om hur just denna lektion ska läggas upp, vilket sannolikt inte kan vara så lätt för eleverna då de inte har haft någon tid för samtal om de möjligheter som kan finnas inom engelskämnet.

Eleverna har inga direkta funderingar kring när de ska ha medinflytande. När man har gjort klart allt som står i läroplanen. Flicka 5.

Kanske i slutet när allting är färdigt. Flicka 2.

Lärarna frågar sina elever på lektionstid om de har några tips för just denna lektion eller för den period som ligger närmast framför. Lärarna anser därmed att de inför inflytandet för alla elever i gruppen.

De har rätt att påverka hela tiden. Jag gör en grovplanering för hela terminen men jag är inte främmande att släppa den och göra någonting annat. Eleverna ger tips på lektionerna. Lärare 2.

På lektionerna och i det korta perspektivet. De får bestämma sitt eget arbete. Lärare 3.

I engelskgrupperna, liksom i alla större grupper, finns elever som är mer tongivande än övriga och som gör sin röst hörd och påpekar sina uppfattningar i ämnet. Säkert är detta bara ett fåtal personer och det stora flertalet av eleverna tiger stilla dvs. det är ett medinflytande för de elever som vågar yttra sig och som har en hög status i gruppen. De elever som yttrar sig är de som bestämmer inriktningen och övriga elever tiger och underordnar sig det som bestäms. Detta innebär att det inte är medinflytande för alla elever utan bara för ett litet fåtal i gruppen.

För att motverka detta och ge samtliga elever i gruppen möjlighet till inflytande krävs det att man samtalar om olika arbetssätt i undervisningen för att eleverna inom vissa ramar ska kunna lägga upp sitt arbete i engelska.

Några elever är tveksamma inför företeelsen medinflytande/medbestämmande, de frågar och önskar en förklaring men får trots det inte riktigt fokus på frågan. De flesta säger att det är läraren som bestämmer vad som ska göras. Lärarna frågar ibland, eller snarare mycket sällan, vad eleverna vill göra på lektionerna.

Några elever säger att det innebär att de får vara med och bestämma på lektionerna men att det inte händer så ofta. Eleverna utför det som läraren har bestämt för lektionen och verkar nöjda med det.

Medinflytande är, enligt en av lärarna, att ha respekt för eleverna och att lyssna ärligt på dem och inte bara avfärda de förslag som kommer fram med att detta har jag planerat för denna lektion och därmed är det något vi måste göra. Eleverna är inte dumma bara för att de är femton, ofta vet de ganska väl vad de vill.

Ingen elev ifrågasätter systemet att det är läraren som bestämmer.

Detta beror säkert på att eleverna under hela sin skoltid från det att de började i år ett varit vana vid att det är läraren som lägger upp och bestämmer hur skoldagen ska se ut. Det finns liten erfarenhet av att kunna medverka och påverka sin inlärningssituation.

Delaktigheten måste, som det står i skolplanen, utvecklas i takt med elevernas mognad och förmåga. Dessutom står det att med delaktighet och inflytande följer ansvar. Ansvar för sig själv, sina kamrater och för det som berör alla. Delaktigheten ska gå som en röd tråd genom elevens hela skoltid för att de fullt ut ska kunna känna sig trygga med att själva ta del i ansvaret för sin inlärning.

Vid ett samtal med en av lärarna berättade läraren att eleverna efter intervjuerna så smått hade börjat tala om och fundera över sina möjligheter till påverkan av sin undervisning.

Under lärarintervjuerna framkommer att lärarna inte planerar medinflytandet i undervisningen. Lärarna säger att de vill att eleverna ska medverka vid planeringen av undervisningen men att det sker spontant, dvs. man frågar vad eleverna har för förslag och vill då ha tips om hur man ska gå till väga i en speciell undervisningssituation.

Däremot är inte eleverna med i den långsiktiga planeringen. Lärarna påpekar att det tar lång tid att låta eleverna mer ingående få inflytande över sin undervisning och att man då skulle få betydligt mindre tid över för själva engelskämnet.

Just det sista argumentet kan vara mycket vanligt då lärarna kan känna sig stressade över att mycken tid försvinner i ”onödan”. Dessutom kan det vara att man som lärare kan vara rädd för att tappa kontrollen över sitt ämne. Detta framgår inte direkt av intervjusvaren men kan tolkas på detta sätt.

En lärare funderar något kring om eleverna verkligen vill ha medinflytande och hur mycket de orkar med detta och relaterar till sin egen situation ute i samhället där man ska bestämma om el, tele eller pensioner. Läraren säger sig vara något utmattad av allt som läggs på oss människor. Vidare framförs att eleverna har så mycket på sin fritid där de själva får välja aktiviteter och att de kan känna det som skönt att bara få sig uppgifter förelagda.

Läraren menar att målen är mycket viktiga och kan se det som ett hinder för elevernas inflytande då de inte känner till dessa. Det tillhör lärarnas uppdrag att styra undervisningen.

Som sammanfattning på kategorin medinflytande/medbestämmande kan man säga att varken elever eller lärare i den dagliga verksamheten har så stora funderingar över om medinflytandet finns med i undervisningen eller inte. Man tänker överhuvudtaget inte i dessa banor vilket framgår av svaren på intervjufrågorna.

Jämför man elevernas svar med lärarnas märks en tendens att lärarna tycker att de ger eleverna mer medinflytande än vad eleverna upplever att de har.

4.2 Läromedel

Läromedlet framhålls av såväl elever som lärare som en viktig del i engelskundervisningen, det påverkar och styr arbetssättet och innehållet i undervisningen.

På vilket sätt läromedlet används och hur det upplevs av elever och lärare är intressant att fundera över när det gäller medbestämmandet. Används läroboken till största delen i undervisningen eller är det bara en liten del av det som sysselsätter eleverna på lektionerna?

Jag skulle vilja säga att läromedlet inte alls är viktigt men då talar jag mot mig själv. Jag använder läroboken en hel del nu när vi bytt från en dålig bok till en som är mycket bra. Fast vi gör en massa annat också. Om jag inte får en ny lärobok kommer jag inte alls att använda läroboken. Egentligen känns den inte så viktig för mig, men det är bra att ha tillgång till bra texter. Det krävs ju textbehandling och glosor. Läroboken är ryggraden sedan gör man annat dessutom. Ju sämre bok, ju mer annat. Lärare, 2.

I intervjusvaren varken nämns eller reflekteras det över om det kan finnas alternativ till att använda ett gemensamt läromedel i undervisningen.

Eleverna har mycket liten eller ingen möjlighet att påverka valet av läromedel. Det är en angelägenhet för lärarna.

Några elevkommentarer:

Innan hade vi en dålig bok. Läraren tyckte att vi skulle testa en ny bok och det fick vi göra. Läraren kom med en ny bok den är jättebra. Flicka 6.

Vi pratar inte om böckerna. Flicka 1.

Sammantaget kan man läsa ut ur elevsvaren att deras inflytande över valet av lärobok är minimalt vilket också lärarna framhåller. De säger att det är förenat med stora kostnader att byta ett läromedel och därför kan inte eleverna få någon chans att lämna sina åsikter i ämnet.

Nej, det är ekonomiskt omöjligt. Lärare 1.

En annan lärare framhåller att det är svårt för eleverna att kunna överblicka det enorma utbudet av läromedel och därmed skulle deras medverkan falla. Jag tror inte de skulle kunna. De har svårt att sätta sig in i olika läromedel. Lärare 2.

De flesta eleverna säger att de inte har pratat om val av läromedel eller att läraren har valt. Endast en av de intervjuade säger att de har fått vara med och välja mellan två alternativ av läromedel.

Skolan av idag har inte så stora resurser att byta läromedel utan alla är hänvisade till att använda det som finns påpekar en av de intervjuade lärarna. Genomgående används ett och samma läromedel i grupperna dvs. alla elever i gruppen har samma undervisningsmaterial. Ett byte av läromedel är i förestående i grupperna och några av lärarna har redan börjat med den nya boken. Valet av läromedel har utförts av lärarna som undervisar i engelska.

Alla gör allting samtidigt vilket innebär att arbetar man med läromedlet gör alla det och har man någon annan aktivitet är hela gruppen inbegripen i denna. Eleverna har enligt analys av intervjusvaren liten möjlighet att påverka innehållet i sin undervisning.

Ett sätt att komma ifrån eller tona ner bundenheten till ett läromedel är att låta eleverna arbeta mera fritt. I litteraturgenomgången ges flera exempel ur litteraturen på hur ett sådant arbetssätt skulle kunna organiseras och att eleverna har möjlighet till medverkan och medinflytande, vilket är det viktigaste.

Det innebär inte någon nackdel att i engelskundervisningen använda läromedel. Det ger en röd tråd genom undervisningen. Det ger en stadga och trygghet för den som undervisar men också för dem som undervisas. Detta medför att man inte endast behöver använda samma lärobok för alla i gruppen utan se till att de läromedel man använder anpassas till den enskilda elevens behov.

4.3 Innehåll och arbetssätt i undervisningen

Innehållet i undervisningen ska ha sin grund i kursplanen för engelska och i målen att sträva mot. Lärarna ska i sin undervisning sträva efter att målen uppfylls. Eleverna ska också vara väl förtrogna med kursplanens mål för engelskundervisningen.

Arbetssättet är däremot möjligt att variera i all oändlighet, det är bara fantasin som sätter hinder i vägen och här har eleverna stor möjlighet att påverka.

Innehållet kan de inte påverka så mycket det är behovet som styr det. Jag tror inte de har förmågan att veta vad som behöver övas, det kan vara grammatiska moment, glosinlärning eller textbearbetning. Gruppens brister styr innehållet. Innehållet är svårt för dem att veta. Lärare 2.

I intervjuundersökningen finns två frågor, dels en som handlar om innehållet i undervisningen, dels en som handlar om arbetssättet.

En av intervjufrågorna som ställdes till både lärare och elever gällde innehållet i engelskundervisningen. Svaren var likartade, man nämnde olika moment som förkommer i undervisningen.

De flesta eleverna svarar att de mest arbetar i läromedlet och då på traditionellt sätt.

Vi arbetar mycket i boken, i arbetsboken, arbetar mycket med texter i textboken och med glosor. Vi tittar på Goal och skriver recensioner. Just nu har vi lämnat in ett arbete om England och London. Vi jobbar med dikter, läser texter och översätter, spelar in små teaterscener, tittar på film. Jobbar mest med läroboken. Lärare 3.

Till största delen använder man texter och uppgifter i läroboken. Utöver läroboken tittar grupperna på en engelsk TV-följetong om fotboll och forskar om Storbritannien. Någon grupp har vid något tillfälle spelat scener på engelska. Enligt eleverna, vilka alla är samstämmiga, är att den mesta tiden på engelsklektionerna används till att arbeta med det läromedel som man använder i gruppen. Alla de olika grupperna verkar arbeta på ungefär samma sätt, använder läromedlet, ser på TV-program, gör ”forskningsuppgift” etc.

På en förfrågan till engelsklärarna, om det i engelska finns någon gemensam lokal arbetsplan över hur undervisningen ska läggas upp, har svaret blivit nekande.

För att öka elevdemokratin är det nödvändigt att man börjar fundera kring alternativa arbetsformer och arbetssätt i skolan. Genom samtal med eleverna utarbeta former som utvecklar elevernas möjligheter till delaktighet, inflytande, medansvar och medbestämmande.

Eleverna behöver input utifrån annars finns det risk att de bara fortsätter på det de redan kan och känner till.

En lärare säger, det är viktigt att eleverna kommer med idéer men jag har en känsla av att eleverna inte har så mycket idéer.

Det blir alltså inga nya idéer utan eleverna använder det de har hört av läraren i sina förslag till arbeten i gruppen.

Det som nämns som arbetssätt i undervisningen sammanfaller i intervjusvaren. Några exempel: Läsa engelsk litteratur, spela teater, sjunga engelska sånger, lekar på engelska, titta på film TV, resa till England och egna projektarbeten. Eleverna fick fria händer att fantisera och ge exempel och uppmanades att släppa loss och verkligen vara kreativa. Förslagen är trots det mycket ordinära och skolmässiga med undantag av en elev som föreslår en resa till England.

I den skola där elever och lärare intervjuats är eleverna indelade i grupper utifrån sina kunskaper i engelska. I en sådan organisation ges möjlighet att kunna arbeta utifrån elevernas egen planering och därmed få en ytterligare möjlighet till individualisering. Grupperna är dessutom relativt små.

Viktigt är att man har en fortgående dialog om innehållet i undervisningen. Att alla får göra sin röst hörd att alla kan bidra med idéer och inslag i undervisningen. Man känner då större engagemang i det som ska läras in och intresset kan bli större bland både lärare och elever.

Eleverna ska vara en tillgång deras kunskap och kreativitet ska tas tillvara. Möjligen kan det vara svårt i inledningsskedet men ju mer vana vid medinflytande eleverna får ju mer ökar deras intresse och engagemang i undervisningen och om det de ska lära in. Och som eleverna säger, det blir roligare och man lär sig mer.

Det viktigaste är att eleverna tycker att det är roligt. Om de tycker att det är ett roligt ämne de går till så tror jag att de lär sig mer och att de får ett intresse i framtiden för engelska. Jag försöker att göra det så roligt som möjligt. Jag varierar undervisningen. Det är svårt att låta eleverna vara med och bestämma men man kan ju försöka lyssna på vad de har för idéer. Lärare 2.

Därmed är det inte sagt att lärarna ska så helt handfallna och låta eleverna helt ta makten över t ex engelskan utan allt ska ske i samråd. Lärarnas kunskaper, erfarenheter och yrkeskunskap ska i högsta grad tillvaratas. I slutändan är det lärarna som ska leda vad som ska läras in och då med läroplan och kursplaner i ryggen.

4.4 Inlärning

Förbättras inlärningen när man känner att man till fullo är med och bestämmer vad som ska arbetas med och läras in?

En av lärarna svarade, att inlärningen inte förbättras om eleverna känner att de har möjlighet att påverka sin inlärningssituation. Det är inte säkert att det blir bra även om eleverna har varit med och bestämt säger läraren.

I övrigt tyckte lärarna att medbestämmandet var något positivt för inlärningen. Om man är positiv till något så lär man sig mer. Även om en viss tveksamhet inför medbestämmandet visade sig även i det här svaret.

Jag tror att om de får vara med och bestämma om sådant de kan ha översikt över så kan det vara bra. De måste få chansen bara. Lärare 3.

Man kan möjligen som lärare se en motsättning mellan elevinflytandet och lärandet ökar inflytandet så minskar lärandet. Elevinflytandet och lärandet ses som två fristående enheter. Ska eleverna kunna få ett inflytande krävs det mycket tid till samtal och gemensam planering. Man menar då att detta skulle ta mycket tid för själva undervisandet. Att man därmed inte skulle hinna med det som står i kursplanen.

Eleverna vill ha omväxling i sitt lärande. De ger många exempel på vad de skulle vilja göra på lektionerna, t ex läsa böcker på engelska, lekar på engelska, teater, sånger, titta på film, lära sig prata inför andra.

Eleverna tycker genomgående att inlärningen blir bättre framförallt blir det roligare påpekar de.

Om läraren bara bestämmer kan vi tycka att det är tråkigt och då har vi inte samma intresse men om vi också får lite så blir det roligare och då blir det mer som man får in i huvudet. Flicka 1.

Elevsvaren tyder på att inlärningen kan öka med ett ökat inflytande. Varje elev har möjlighet att arbete med det han eller hon har behov av. Läraren kan hjälpa vare individ att hitta de uppgifter som just denna person behöver. Ett friare arbetssätt gör det lättare att individualisera. Lärarna kan utgå från eleverna.

Eleverna kan därmed känna att de har ett meningsfullt och intresseväckande innehåll att arbeta med. Det är alltså innehållet i vad eleverna arbetar med som är avgörande för deras språkutveckling. De får också i ökad grad ta ansvar för sitt eget lärande.

Detta är i och för sig en lång process att skola in eleverna i. Det är därför något som måste starta tidigt i skolan. Det går inte att i den senare delen införa ett friare arbetssätt utan att eleverna varit vana vid detta i tidigare stadier.

Enligt läroplanen ska läraren utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan.

4.5 Styrdokument

Styrdokumenten är mycket tydliga när det gäller elevinflytandet både i Lpo 94 och kommunens skolplan står det att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sin undervisning och det är lärarens sak att tala om det förhållandet för eleverna.

I undersökning framgår att kursplaner och mål är något som bara i undantagsfall samtalas om enligt elevernas uppfattning.

Målen för engelskundervisingen är ingenting som diskuteras i grupperna. Eleverna var inte införstådda med vad det innebär med målen för undervisningen i engelska och kunde därmed inte besvara intervjufrågan. Några av dem ser målen som att göra det som står i boken. Elevsvaren antyder att de inte så väl har blivit informerade om vad målen innebär.

Målen det har jag inte hört talas om. Pojke.

I början av terminen fick vi ett papper som vi gick igenom, sedan har vi gått igenom det några gånger fast jag har glömt det. Flicka 3.

Jag vet inte, vi har inte fått reda på så mycket. Flicka 7.

Målen kan vara svåra att förstå och därför bör kursplanen för engelska vara väl genomgången och förklarad för alla elever. Eleverna kan då lättare tillsammans med läraren ge tips och utarbeta förslag till alternativa arbetssätt

5 Sammanfattning och diskussion

Underlaget för undersökningen är litet, möjligen kan trovärdigheten i diskussion och slutsats bli bättre om underlaget för intervjuundersökningen varit större. Det hade eventuellt gett ett säkrare resultat om intervjuerna genomförts i även år sju och nio på grundskolans senare del samt att könsfördelningen varit jämnare och helst då med ett lika stort antal flickor som pojkar. I undersökningen finns det bara en pojke med. Många flickor har en mer positiv syn på skolan och därför kan det ge en mer onyanserad bild av medinflytande/medbestämmande. Endast tre lärare finns med i intervjuunderlaget och även här hade ett större antal intervjuer måhända gett bättre tillförlitlighet till undersökningens slutsatser.

5.1 Sammanfattning

Elevernas medbestämmande/medinflytande i engelskundervisningen är lågt. De är dåligt informerade om att det står i styrdokumenten att de ska ha medbestämmande/medinflytande. Deras medbestämmande/medinflytande begränsas i de flesta fall att de får ge förslag på hur arbetet under enstaka lektioner eller arbetsområde ska läggas upp. Lärares och elevers

uppfattning om medbestämmande/medinflytande skiljer sig åt en hel del. Lärarna tycker att de ger möjligheter till medbestämmande/medinflytande men eleverna upplever inte det så.

5.2 Diskussion

Styrdokumenten visar tydligt på att eleverna ska ha medinflytande över sin undervisning. Målen för medbestämmande i styrdokumenten är tydliga. Det står att eleverna ska ha medbestämmande och att de i hög grad ska vara delaktiga i utformningen av undervisningen.

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 §). Lpo 94 (s 20)

Medinflytande för elever under ett lektionspass kan vara att läraren frågar eleverna om de har några tankar eller idéer om vad som ska arbetas med under lektionen eller inom området klassen arbetar med. Medinflytande kan även vara att eleverna till viss del får ta ansvar för sitt eget lärande. Vid ett friare arbetssätt kan eleverna i högre grad under handledning av en erfaren lärare göra detta. Varje elev ska känna att han eller hon får

möjlighet att framföra sina åsikter och att dessa tas på allvar av läraren. Eleverna ska vara väl medvetna om vad som står i styrdokumenten och ha tillgång till läromedel anpassade till varje enskild elevs behov och lärarna ska finnas tillgängliga under lektionspassen för att kunna handleda och instruera för att delaktighet och medinflytande ska kunna uppnås.

Det är lärarna som har kunskaper kring de pedagogiska frågorna. De ska med sin kunskap och erfarenhet slussa in och hjälpa eleverna till ett ökat medbestämmande. Det ska finnas möjlighet för varje elev att optimalt kunna öka sina kunskaper i engelska genom att på rätt nivå, dvs. något över den nivå han eller hon befinner sig, kunna arbeta med uppgifter som är anpassade just för denna elev.

Momenten i kursplanen måste finnas levande i hela inlärningsprocessen. När det gäller planeringen av undervisningen ska man hela tiden utgå från kursplanen i engelska. Eleverna ska alltså ha goda kunskaper i hur kursplanens mål är formulerade och detta kan ske genom att läraren regelbundet aktualiserar kursplanens mål för eleverna.

Läraren ska se till att alla moment i kursplanen finns med i elevens planering så att eleven ges möjlighet att påverka sin inlärningssituation. Läraren fungerar här som handledare.

Läraren har till uppgift att indirekt styra eleven in på den rätta vägen. Det är aldrig fråga om att läraren ska ge upp kontrollen till förmån för elevens rätt att bestämma eller välja. (Forsberg 2004, s. 101)

I läroböcker och annan litteratur finns många tips och idéer om hur man kan variera undervisningen så att den för eleverna blir varierande,

intressant och rolig.

Det finns en mångfald av litteratur i hur undervisningen kan individualiserar och att varje elev med hjälp av läraren kan lägga upp ett program efter sina egna förutsättningar och behov.

Två exempel på litteratur som även finns angivna i referenslistan är Variationer i språkundervisningen, Ulf Levihn, David Norman och Engelska för livet, Rigmor Eriksson, Jörgen Tholin.

Troligen behövs det en lång tid till inlärning för att den elevcentrerade undervisningen ska fungera då det är ett nytt och annorlunda sätt att arbeta på. Den elevcentrerade undervisningen ska gå som en röd tråd genom elevernas hela skoltid och starta så tidigt som möjligt.

Om eleverna vill ha inflytande är egentligen en svår fråga att svara på eftersom eleverna oftast inte är insatta i vad reellt inflytande innebär.

I dagens skola har de flesta elever ett begränsat inflytande över sin undervisning. Eleverna gör det som blir dem förelagt av läraren. Möjligen kan de bestämma ämne vid det s.k. forskandet. Men även i detta fall är det läraren som bestämt att man ska arbeta med någon form av projekt.

Eleverna kan till liten del bestämma innehållet i sin skoldag. Lärarna kan fråga i klassen vad eleverna vill göra eller hur upplägget ska vara i ett visst moment i undervisningen. Eleverna kan få bestämma om de t ex ska se en film eller viss mån vilka texter som ska läsas. Tanken från läraren kan vara god men grundas inte alltid i reflektioner kring medbestämmande.

Att arbeta på ett nytt sätt med nya metoder är att sätta det gamla systemet åt sidan vilket kan vara svårt och arbetsamt. Förändringen kan bli krävande då mycket av den gamla planeringen måste göras om.

Det finns gott om tips och idéer om hur man kan förändra sitt arbetssätt och variera undervisningen. För att kunna komma fram med nya arbetssätt är det nödvändigt att lärarna mer än nu samarbetar och samtalar om uppläggningen av undervisningen i engelska.

Tanken med arbetslag bör utvecklas för att minska lärarnas arbetsbörda och öka samarbetet mellan lärare. Detta för att lättare kunna utveckla alternativa arbetssätt och även bättre ta tillvara på lärarnas kompetens.

Skolan är en traditionsbunden arbetsplats det är ett stort steg för lärarna att börja tänka och arbeta annorlunda. Det kan kännas ovant att dela ansvaret över undervisningen. För att detta ska möjliggöras måste skolledningen ge tid för detta utvecklingsarbete.

Elever, som får vara med och diskutera och planera sitt arbete, kommer att ha nytta av detta i sitt framtida liv. De blir bättre rustade för ett liv utanför skolan då de har blivit vana vid medinflytande och att ta ansvar. Antonovsky (1991) skriver:

När andra bestämmer allting åt oss – när de bestämmer uppgiften, formulerar reglerna och åstadkommer resultaten – och vi inte har någonting att säga till om, då reduceras vi till objekt. En värld som på så sätt upplevs som likgiltig för vad vi gör, kommer att upplevas som en värld som berövas sin mening. Det gäller i personliga relationer, i ens arbete och i andra sfärer som inbegrips inom våra gränser. Det är viktigt att understryka att det jag åsyftar inte är kontroll utan medbestämmande. Det avgörande är att människor accepterar uppgifter de ställs inför, att de har ett betydande ansvar för sitt handlande och vad de gör eller inte gör påverkar utfallet. (s. 130)

5.3 Slutsats

Det är en stor uppgift att förändra och förnya engelskundervisningen. Det är en stor uppgift att förnya skolan överhuvudtaget som är starkt traditionsbunden. Mycket av det som görs inom undervisningen i skolan fungerar bra, det är ju väl beprövat sedan många år. Men, som det står i diskussionen ovan, är att all förändring är krävande och detta kan vara en anledning till att undvika förändring av arbetssättet även om det slutgiltiga resultatet kan öka kvalitén på det arbete som ska utföras.

I fallet engelskundervisning kan ett förändrat arbetssätt innebära att samtliga vinner på det. Lärarnas arbetsbörda skulle lätta när förändringen var genomförd och eleverna skulle få en mer maximal inlärningssituation anpassad till just den enskilda elevens behov. Undervisningen kan bli mer omväxlande och därmed roligare för eleverna.

Att förändra endast engelskundervisningen är svårt eftersom hela organisationen måste förändras i skolan och alla ämnen måste följa med i den organisationsförändring som detta medför. Ser man hela skolan som en enhet är det en stor uppgift att övertyga samtliga lärare om nödvändigheten av en förändring och att därefter gemensamt genomföra den.

5.4 Fortsatt forskning

Beskriva ett undervisningssätt, som kan öka motivationen och som gör att elevernas självkänsla ökar.

Ta reda på om eleverna vill ha ett ökat inflytande över sin undervisning. Beskriva hur eleverna ska få medinflytande över engelskundervisningen. Dessa exempel på fortsatta forskningsområden kan vara en uppföljning och vidareutveckling av de slutsatser som har framkommit i detta

forskningsarbete. Här har man möjlighet att ytterligare fördjupa sig inom området medbestämmande/medinflytande och sätta eleven i centrum.

Referenser

Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur

Baylan, Ibrahim (2005 07 18) Välmående elever lär sig bättre. Östra Småland.

Danell, M, Klerfelt, A, Runevad, K. & Trodden, K. (1999). Inflytandets villkor. Stockholm: Skolverket

Denvall, Verner. (1999). Elevinflytande i realiteter. I SOU 1999:93. Det unga folkstyret. Demokratiutredningens forskarvolym, VI. (ss 121 – 152). Nätversionen: www.demokratitorget.gov.se

Eriksson, R & Tholin, J (1997). Engelska för livet. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Forsberg, E. (2000). Elevinflytandets många ansikten. Uppsala: Uppsala Studies in Education, 93. Acta Universitatis Upsaliensis.

Forsberg, E. (2004) Elevinflytande och elevcentrerad undervisning – som hand i handske, eller…? I T Englund (Red.), Skillnad och konsekvens. (ss 79- 102). Lund: Studentlitteratur.

Gran, B (2003 10 27) Styrning av förskola och skola i ett historiskt perspektiv. Föreläsning: Malmö Högskola

Levihn U & Norman D (2004). Variation i språkundervisning – en idébok. Malmö: Gleerups

Nässjö kommun. (2004). Skolplan. Lärande ger glädje och möjligheter. Nässjö: Barn och Utbildningsnämnden.

Lpo 94 (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Utbildningsdepartementet. (1994) Kursplaner för grundskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Wessling Grahnat, G (2006-03-08). Det mesta okej hos friskolan Prolympia. Smålands-Tidningen, s. 5

Bilagor

Bilaga 1

Intervjufrågor, elever

Vad är medinflytande/medbestämmande i engelskundervisningen för dig? Berätta hur ni arbetar i engelska.

Hur har ni elever varit med om att bestämma vilket läromedel ni ska ha i engelska?

Hur kan ni elever påverka innehållet i undervisningen i engelska? På vad sätt diskuterar ni olika arbetssätt i engelskundervisningen? Hur får ni vara med och planera ert arbete i engelska?

När tycker du att man ska få vara med och bestämma om undervisningen? Vilka idéer har du om vad du skulle vilja göra på engelsklektionerna? Hur påverkar det inlärningen om man får vara med och bestämma om undervisningen?

Vad har du fått veta om målen i engelskundervisningen? Vad vet du om betygskriterierna i engelska?

Bilaga 2

Intervjufrågor, lärare

Berätta hur ni arbetar i engelska.

Har eleverna varit med om att bestämma vilket läromedel ni ska ha i engelska?

Hur viktig är läroboken i engelskundervisningen?

Hur kan eleverna påverka innehållet i undervisningen i engelska? Diskuterar ni med eleverna olika arbetssätt i engelskundervisningen? När tycker du att eleverna ska få vara med och bestämma om

undervisningen?

Hur tror du det påverkar inlärningen om man får vara med och bestämma om undervisningen?

Vad är medinflytande/medbestämmande för elever i engelskundervisningen för dig?