EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:85
Att leva med ett rekonstruerat bröst
Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion
Malin Johansson
Rebecca Andersson
Examensarbetets titel:
Att leva med ett rekonstruerat bröst: Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion.
Titel på engelska: Living with a reconstructed breast: Breast cancer-affected women's experiences of breast reconstruction.
Författare: Malin Johansson & Rebecca Andersson Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18v Handledare: Ida Gustafsson
Examinator: Agneta Kullén Engström
Sammanfattning
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och motsvarar cirka 30 procent av all cancer som drabbar denna grupp. Den vanligaste behandlingen för bröstcancer utan spridning är mastektomi vilket innebär att en del av bröstet eller hela bröstet opereras bort. I samband med mastektomi kan en bröstrekonstruktion genomföras, vilket innebär att ett nytt kirurgiskt bröst konstrueras antingen med hjälp av implantat eller kroppsegen vävnad. Detta ingrepp väljer kvinnor själva om de vill genomföra eller inte. Bröstrekonstruktionen kan även genomföras några månader eller år efter en mastektomi. Om sjuksköterskan utgår från patientens livsvärld och helhetssyn där kropp, själ och ande kopplas samman kan sjuksköterskan förstå hur patienten ser på sin hälsa och sitt välbefinnande och därefter utforma vårdandet. Syftet med litteraturstudien är att undersöka kvinnors upplevelser av ett kirurgiskt rekonstruerat bröst efter att de genomgått en bröstrekonstruktion vid bröstcancer. En litteraturstudie genomfördes där nio kvalitativa och en kombinerad kvalitativ och kvantitativ artikel inkluderades. Artiklarna analyserades enligt Fribergs 5-stegs modell där två teman med subteman framkom: “ett konstruerat bröst och dess påverkan på kvinnan” och “ett sätt att gå vidare efter bröstcancer”. I resultatdiskussionen diskuteras vikten av att tillgodose patienternas informationsbehov och sjuksköterskans roll i informationsöverföringen. Eftersom en bröstrekonstruktion är viktigt för kvinnors känsla av sammanhang är det av stor vikt att kvinnorna får ta ett informerat beslut om att genomföra en operation eller inte. Vidare jämförs bröstrekonstruktion och amputation som båda påverkar en individs kroppsbild och självkänsla och hur sjuksköterskans reflektion skulle kunna användas som ett verktyg i vårdandet.
Nyckelord: Bröstrekonstruktion, bröstcancer, upplevelse, självbild, vårdande, sjuksköterska, mastektomi.
Abstract
Breast cancer is the most common form of cancer in women and accounts for about 30 percent of all cancers that affect women. The most common treatment for breast cancer without spread is mastectomy, which means that part of the breast or the entire breast is operated on. In connection with mastectomy, a breast reconstruction can be performed, which means that a new surgical breast is constructed either with the help of implants or body tissue. This procedure is chosen by women themselves whether they want to carry it out or not. Breast reconstruction can also be performed a few months or years after a mastectomy has been performed. If the nurse cares with the help of the patient's world of life where a holistic view connects body, soul and spirit, the nurse can understand how the patient views his health and well-being and then design the care. The purpose of the literature study is to investigate women's experience of a surgically reconstructed breast after undergoing a breast reconstruction in breast cancer. A literature study was conducted where nine qualitative and a combination of qualitative and quantitative article were included. The articles were analyzed according to Friberg's 5-step model where two themes with subthemes emerged: "a constructed breast and its impact on women" and "a way to proceed after breast cancer". In the results discussion, the importance of meeting patients' information needs and the nurse's role in information transfer is discussed. Since a breast reconstruction is important for women's sense of context, it is important that women can make an informed decision about whether to perform an operation. Furthermore, a parable of breast reconstruction and amputation is seen, which affects an individual's body image and self-esteem and how the nurse's reflection could be used as a deeper understanding in care.
Keywords: Breast reconstruction, breast cancer, experience, self-image, caring, nurse, mastectomy.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Bröstcancer _______________________________________________________________ 1 Mastektomi _______________________________________________________________ 2 Bröstrekonstruktion _______________________________________________________ 3 Vårdande vid bröstcancer ___________________________________________________ 3PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 6
Ett konstruerat bröst och dess påverkan hos kvinnan ____________________________ 6
En förändrad självbild ____________________________________________________________ 6 Ett bröst som känns främmande _____________________________________________________ 7
Ett sätt att gå vidare från bröstcancer _________________________________________ 8
En känsla av normalitet ___________________________________________________________ 8 Ett avslut på kampen mot cancer ____________________________________________________ 8 DISKUSSION ________________________________________________________ 9
Metoddiskussion ___________________________________________________________ 9 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 10
Betydelsen av ett informerat beslut _________________________________________________ 10 Att förlora en kroppsdel __________________________________________________________ 11 SLUTSATSER _______________________________________________________ 12 REFERENSER ______________________________________________________ 13 BILAGOR ___________________________________________________
INLEDNING
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och många genomgår varje år kirurgiska ingrepp kopplat till detta. Vi blev intresserade av ämnet då vår upplevelse är att behandling av bröstcancer fokuserar mycket på medicinska aspekter och att samhället idag inte tydliggör och framhäver hur kvinnor mår och upplever sig själva efter att ha opererat bort ett eller båda brösten i samband med bröstcancer. Vi upplever att samhällets fokus ligger mer på själva cancersjukdomen än på hur kvinnors upplevelse och hälsa påverkas när de förlorat en kroppsdel. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors upplevelse av ett kirurgiskt rekonstruerat bröst efter att de genomgått en bröstrekonstruktion vid bröstcancer. Vi vill genom studien tydliggöra denna grupp av kvinnor, att studera och göra en fördjupning i upplevelsen av att få ett nytt bröst efter utförd bröstrekonstruktion. Studien kan ge en ökad förståelse för hur en bröstrekonstruktion påverkar kvinnors liv och deras syn på sig själva och därmed ge vårdpersonal insikt i hur de på bästa sätt stödjer dessa kvinnor för att de ska uppnå ökad hälsa och minskat lidande.
BAKGRUND
Bröstcancer
Drygt 9000 kvinnor drabbas av bröstcancer i Sverige varje år vilket gör tumörformen till den vanligaste bland kvinnor. Den motsvarar cirka 30 procent av all cancer som drabbar kvinnor (Lindman 2019 b). Risken att utveckla bröstcancer ökar med stigande ålder, medianåldern för att insjukna är 64 år. Symptom på bröstcancer kan vara att bröstet upplevs hårdare eller förstorat, att det har bildats en knöl i bröstet eller armhålan, att huden får en rodnad, att det uppstår indragningar i huden samt att det kan komma vätska eller blod från bröstvårtan. Det finns olika typer av bröstcancer som har olika snabb spridningsförmåga. Bröstcancer kan sprida sig till andra delar av kroppen, då ofta till lunga, lever och skelett (Cancerfonden 2020). En cancertumör som spridit sig utanför bröst och armhåla är nästan omöjlig att bota och endast ett par procent av de som får denna typ av spridning får en god effekt av behandling. Den vanligaste behandlingen för icke spridd bröstcancer är operation, där bröstet helt eller delvis opereras bort. Vanligtvis sker även en behandling med cytostatika, strålbehandling eller hormonbehandling i kombination med dessa typer av kirurgiska ingrepp (Socialstyrelsen 2019). Det finns olika orsaker till att kvinnor drabbas av denna typ av cancer, ärftlighet är en faktor som har betydelse i cirka 30 procent av fallen. Andra faktorer är hormonell påverkan, som till exempel lång exponering av det kvinnliga könshormonet östrogen vid tidig debut av menstruation, samt sen menopaus. Till vidare faktorer räknas barnlöshet samt om den första graviditeten skedde vid hög ålder. Alkoholkonsumtion, osunda kostvanor, övervikt samt andra livsstilsmönster kan också ha en betydelse för uppkomsten av bröstcancer (Lindman 2019 b).
Att få bröstcancer kan ge både psykologiska och fysiska effekter samt förändringar i kroppsuppfattningen hos de som drabbas (Socialstyrelsen 2019). Att erfara en plötslig, förändrad och påtvingad livssituation kan skapa en verklighet som hela människan berörs av, ett livslidande som hotar existensen. Det som var normalt och invant i livet kan rubbas
och tas ifrån en (Eriksson, 2018, s. 394). Enligt Eriksson (2018, ss. 331 - 332) är ett lidande att vidkännas, genomleva och utstå smärta och smärtsamma erfarenheter men även att bära och genomgå något smärtsamt. Enligt Tighe, Molassiotis, Morris och Richardson (2011) är extrem trötthet ett vanligt symptom som påverkar både det vardagliga och sociala livet samt nära förhållanden och sexualitet. Kvinnor tappar ofta sitt hår när de genomgår cancerbehandling, vilket kan ge en känsla av att inte känna igen sig själv. Att komma tillbaka till sitt arbete kan vara utmanande på grund av trötthet, smärta samt försämrad kraft och rörlighet. För majoriteten av deltagarna i en studie av Kurowecki och Fergus (2014) resulterade upplevelsen av bröstcancer som ett angrepp på kvinnors självkänsla och den kroppsliga uppskattningen. Det skapade även osäkerhet, och förändrade kvinnornas identitet. Trots en variation i graden av negativ påverkan, kände nästan alla deltagare att det var viktigt att hitta ett sätt att klara sig och lära sig att acceptera sig själva, åtminstone till en viss grad. Eriksson (2018, ss. 373 - 379) menar att överlevnad är den primära och enda genomgripande meningen av lidande, att en förståelse kan växa fram från lidandet och att ödmjukhet mot sig själv kan vara ett sätt att genomgå det jobbiga.
Mastektomi
Mastektomi är en av de behandlingar som kan utföras vid bröstcancer och innebär att bröstet opereras bort. Det finns olika typer av mastektomi. Vid partiell mastektomi befinner sig tumören i en begränsad del av bröstet, det innebär att endast tumören opereras bort och en del av bröstet bevaras. Vid mastektomi opereras bröstet bort helt men axillen sparas jämfört med en modifierad radikal mastektomi där även axillen opereras bort. Beroende på hur tumören ser ut och hur stor risken för metastasering är bestäms vilket av de olika ingreppen som passar varje individ (Lindman 2019 a).
Forskning visar ett tydligt samband mellan mastektomi och psykisk ohälsa. I en studie av Heidari, Shahbazi och Ghodusi (2015) undersöktes deltagarnas självkänsla. Det framgick att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde låg självkänsla och psykisk ohälsa i form av depression, ångest och stress. Vidare menar Piot-Ziegler, Sassi, Raffoul och Delaloye (2010) att ett förlorat bröst kan leda till många olika känslor. Att först behöva ta emot ett cancerbesked för att sedan förlora en kroppsdel kan skapa stort lidande. Att genomgå en mastektomi kan vara överväldigande då kvinnan upplever en förändrad kropp. Upplevelsen av tomhet, asymmetri och obalans kan ge ett handikapp då kroppen känns främmande. Enligt Sun, Ang, Ang & Lopez (2017) kan förlusten av bröstet och åsynen av ärret representera en potentiell död och en ständig påminnelse om cancer. Detta medverkar till en insikt om att de är tvungna att fortsätta övervaka förändringar i kroppen för att känna sig mer säkra. En ökad kroppslig medvetenhet hos kvinnorna och deras syn på den förändrade kroppen kan resultera i att kvinnor börjar bära kläder som är kamouflerade, för att återfå kontrollen över sitt utseende och skydda sig från den sociala bedömningen. Många kvinnor isolerar sig i sina hem för att avsiktligt undvika socialt stöd och hjälp på grund av den förändrade kroppsuppfattningen. Mastektomi kan vidare påverka självkänslan, identiteten och intima förhållanden. Kvinnor som genomgått ingreppet kan känna sig osäkra på sitt förhållande med sin partner, vilket kan leda till en förändring i det sexuella livet.
Att förlora ett bröst hotar kvinnors kroppsliga självidentitet, de är ständigt medvetna om den kroppsliga missbildningen (Sun et al. 2017). När människans livssituation förändras kan upplevelsen av att känna sig hel tas ifrån en, att de inre delarna av personen löses upp och identiteten som hel människa försvinner (Eriksson 2018, s. 394). Sun et al. (2017) menar att bröstet representerar femininitet och att förlust av ett bröst kan förändra den egna uppfattningen av kvinnlighet, vilket kan leda till en upplevelse av att inte längre tillhöra ett kön. Eriksson (2018, ss. 48 - 51) menar att människan har olika behov och att de estetiska går under klassificeringen av andliga behov. En människa behöver skönhet, harmoni och ordning, en brist på skönhet kan ge illabefinnande.
Bröstrekonstruktion
Bröstrekonstruktion är en typ av kirurgi där ett nytt bröst konstrueras med syfte att det ska se äkta ut och efterlikna ett naturligt bröst. Anledningen till att en bröstrekonstruktion utförs är ofta bröstcancer. Bröstrekonstruktion kan genomföras som en direkt eller fördröjd operation. Direkt bröstrekonstruktion innebär att bröstet opereras bort och rekonstrueras vid samma operation. Genom att endast en operation utförs behöver inte patienten leva utan bröst och behöver endast återhämta sig efter ett ingrepp, vilket kan ge en bättre livskvalitet. Vid en fördröjd operation opereras först bröstet bort. Efter några månader eller år, beroende på typ av cancerform, genomförs rekonstruktionen. Efter en fördröjd rekonstruktion måste patienten återhämta sig efter två operationer och leva utan ett bröst under en tid (Audolfsson & Lindahl 2020).
En bröstrekonstruktion kan utföras på tre olika sätt. Användning av implantat är en av teknikerna och innebär att ett bröstimplantat opereras in för att efterlikna ett naturligt bröst. Användning av egen kroppsvävnad är den andra tekniken som används (exempelvis en ryggmuskel eller fett och hud från buken). Den tredje tekniken är en kombination av de två första teknikerna, implantat används tillsammans med kroppsegen vävnad för att bilda ett bröst (Audolfsson & Lindahl 2020).
Vid bröstrekonstruktion är det patienten som avgör ifall en operation skall genomföras. Det är därför viktigt att informera patienten om hur en bröstrekonstruktion går till och vilka operationsmetoder det finns att välja mellan. Forskare som undersökt vikten av information om bröstrekonstruktion har kommit fram till att många patienter inte får tillräckligt med information om bröstrekonstruktion vilket gör att de väljer att inte genomföra ingreppet. De patienter som istället väljer att genomgå en bröstrekonstruktion genomför den då de vill känna sig bekväma och normala i sig själva samt inte behöva använda bröstprotes (Soon et al. 2019).
Vårdande vid bröstcancer
Enligt Socialstyrelsen (2015) och de riktlinjer gällande behandling av bröstcancer finns det centrala rekommendationer att varje patient ska tilldelas en kontaktsjuksköterska som ska se till att de psykosociala behoven tillgodoses. Stahlke, Rawson och Pituskin (2017) menar att patientens upplevelse av det psykologiska stödet samt helheten i vårdandet från den tilldelade kontaktsjuksköterskan gav tillfredsställelse. Vidare menar Biganzoli et al. (2017) att sjuksköterskor ska stödja patienter under hela bröstcancerbehandlingen med
bedömning och psykologiskt stöd. Lämplig information kan hjälpa kvinnor att hitta större balans och känsla av kontroll med avseende på sjukdomen. Det finns goda bevis att patientstödprogram förbättrar patienternas tillfredsställelse. Därför rekommenderas att stödprogram används för cancer hos vuxna. Sjuksköterskeledd uppföljning kan resultera i bättre vårdkontinuitet och tillgängligheten av sjuksköterskan ger ett psykosocialt stöd och tillgodoser patienternas informationsbehov. Sjuksköterskan är en viktig del av vårdteamet och tillhandahåller en rad insatser, till exempel att ge stöd och information till patient samt verka som en kontakt mellan andra medlemmar i det multiprofessionella teamet kring patienten. Dahlberg och Dahlberg (2015, s. 154) säger att i mötet med patienten är det viktigt att se hela människan, att sjuksköterskan ska se till mer än den biologiska kroppen för att bilda en helhet där patientens livsvärld blir till en del i vårdandet. Dahlberg & Segesten (2010 s.127) beskriver att livsvärldsperspektivet är en viktig del i vården för att kunna vårda hela människan. Att vårda med hjälp av patientens livsvärld ger fokus på hur varje individ upplever sin hälsa och sitt välbefinnande. Vidare menar Eriksson (2018, ss. 283 - 284) att helhetssynen i vårdandet är viktig, att koppla ihop kropp, själ och ande. Hur de olika delarna av kropp, själ och ande framkommer hos patienten beror helt på situationen och den individ det handlar om. I studien av Biganzoli et al. (2017) framkommer det att den stödjande rollen som sjuksköterska ska fokuserar på att identifiera fysiska, psykologiska, sociala, sexuella, kulturella och andliga behov hos bröstcancerpatienter i alla skeden av sjukdomen.
I 3 kap. 2 § av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) skall “Hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa”. Enligt Dahlberg och Segesten (2010, ss. 47 - 49) är hälsa ett tillstånd som påverkar hela människan och är en upplevelse av att vara i balans med sig själv, sina medmänniskor och livet. Enligt Eriksson (2018, ss. 151) är hälsa en enhet av sundhet, friskhet och välbefinnande. En individs hälsa kan uppstå trots sjukdom och samhällets syn på sjukdom. Det är varje individs egen kapacitet och upplevelse som utgör hälsans betydelse. Vidare menar Dahlberg och Dahlberg (2015, s. 147) att om en människa upplever en situation i livet som påverkar hälsan till den grad att vården måste uppsökas är det vårdande mötet mellan patient och den som vårdar viktigt för att hälsa skall kunna återfinnas.
PROBLEMFORMULERING
Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor i Sverige. Att genomgå bröstcancer kan leda till ett lidande på grund av sjukdomen i sig men även på grund av de behandlingar som genomförs. Många cancerdrabbade kvinnor genomgår mastektomi där ett eller båda brösten opereras bort, vilket påverkar dem både psykiskt och fysiskt genom till exempel ångest, depression, stress, fysiskt smärta samt nedsatt rörlighet. Kvinnor som genomgått mastektomi kan även känna tomhet, asymmetri och obalans, vilket kan upplevas som ett handikapp då kroppen känns främmande. Det är därför viktigt för den som vårdar dessa kvinnor att se hela människan i alla skeden av sjukdomen. För att återskapa ett bröst kan en bröstrekonstruktion genomföras. Bröstrekonstruktionen genomförs direkt eller en tid efter utförd mastektomi med olika kirurgiska metoder. Bröstrekonstruktionen genomförs om kvinnan själv önskar det. Då tidigare forskning mestadels fokuserat på medicinska och kvantitativa aspekter av bröstrekonstruktion kan kvinnors upplevelser vara viktig för sjuksköterskans vårdande
och att denna kunskap förhoppningsvis kan bidra till att kvinnorna upplever större välbefinnande.
SYFTE
Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka kvinnors upplevelse av ett kirurgiskt rekonstruerat bröst efter att de genomgått en bröstrekonstruktion vid bröstcancer.
METOD
Metoden som används vid denna studie är en litteraturöversikt enligt Friberg (2017, ss. 141 - 147) för att skapa en översikt över området som valdes.
Datainsamling
Kvalitativa artiklar valdes till litteraturstudien då fokus är på kvinnors upplevelse. Första sökningen gjordes i Cinahl och Pubmed, då båda databaserna innehöll omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Då Pubmed främst innehåller medicinska artiklar (Östlundh 2017, s. 67) valdes endast en artikel ut från denna databas. Sökord som användes var breast reconstruction, mastectomy, quality of life, patients experience och adaptation (se bilaga 1). Denna inledande sökning resulterade i åtta artiklar, vilket inte bedömdes tillräckligt, därför utfördes en kompletterande sökning i Medline. Sökord som användes i Medline var breast reconstruction, patient´s experience och nurse or nurses or nursing (se bilaga 1). Två artiklar valdes ut från den utökade sökningen. Efter genomläsning av abstract erhölls en översikt över artiklarnas innehåll och en avgränsning i valet av artiklar gjordes utifrån syfte samt exklusions- och inklusionskriterier (se tabell 1). En granskning av varje artikel utfördes tillsammans för att sedan välja ut de artiklar som var mest relevanta för litteraturöversikten. Sammanlagt granskades tjugoåtta artiklar varav tio valdes ut. En granskning av artiklarnas perspektiv, syfte, metod, resultat och etik utformades genom en schematisk översikt (bilaga 2).
Tabell 1.
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Kvalitativa artiklar Kvantitativa artiklar
Publicerad 2010 – 2020 Äldre än 10 år
Peer-reviewed Metaanalyser
Engelskt språk Artiklar som ej var i fulltext
Kvinnorna skall ha genomgått fördröjd eller direkt bröstrekonstruktion till följd av bröstcancer
Dataanalys
Analys av de utvalda artiklarna har genomförts enligt Fribergs 5-stegsmodell (2017, ss. 135 - 137). Författarna läste artiklarna flera gånger för att skapa en övergripande förståelse. Vidare analyserades resultatdelens likheter och skillnader där de delar som svarade på syftet valdes ut och fördes in i ett dokument där de strukturerades upp och färgkodades. Nyckelord och meningar som återkom i den utvalda resultattexten blev en grund till resultatets teman. Inledningsvis vid analysen framkom tre teman, efter vidare fördjupning i texten kvarstod två teman och fyra subteman (se tabell 2).
RESULTAT
Tabell 2.
Huvudtema Subtema
Ett konstruerat bröst och dess påverkan på kvinnan
• En förändrad självbild • Ett bröst som känns
främmande
Ett sätt att gå vidare efter bröstcancer • En känsla av normalitet • Ett avslut på kampen mot
cancer
Ett konstruerat bröst och dess påverkan hos kvinnan
En förändrad självbildKvinnor som genomgått bröstrekonstruktion efter mastektomi vid bröstcancer upplever en förändrad självbild. Att förlora ett bröst är en jobbig upplevelse då en del av den kvinnliga funktionen av kroppen försvinner. De drabbade jämför förlusten av ett bröst med förlusten av andra kroppsdelar, vilket visar att bröstet har en viktig betydelse för de drabbade kvinnorna (Beesley, Ullmer, Holcombe & Salmon 2012). Bröstet som tas ifrån dem vid en mastektomi kan återställas när de får ett nytt bröst genom bröstrekonstruktion. Återuppbyggandet av bröstet gör att kroppsbilden återställs, vilket ger en upplevelse av tacksamhet. Denna förändring gör att många kvinnors syn och inställning till livet förändras efter en bröstrekonstruktion (Matthews, Turner, Williamson & Clyne 2018). Efter bröstrekonstruktionen uttrycker kvinnor en upplevelse av tillfredsställelse över resultatet, att de känner sig hemma i sin kropp vilket ger en positiv upplevelse för kvinnors självbild (Fallbjörk, Frejeus & Rasmussen 2012). Det beskrivs att kvinnors upplevelse av bröstrekonstruktionen är som en underbar gåva efter att de genomgått bröstcancer och dess behandlingar, att den ger en känsla av kroppslig helhet som hjälper dem att återfå sitt självförtroende (Spector, Mayer, Knafl & Pusic 2011). Kvinnor
beskriver att de är nöjda med utseendet och det rekonstruerade bröstet, (Matthews et al. 2018) att de upplever att bröstet känns naturligt och att bröstrekonstruktionen är en process som gör att de kan känna en helhetskänsla i relation till sin kropp igen (Spector et al. 2011).
Bröstrekonstruktionen påverkar många kvinnor varje dag, resultatet medför att de som genomför behandlingen blir glada över att se sig själva nakna då de känner sig snygga (Fallbjörk, Frejeus & Rasmussen 2012) och mer attraktiva, att deras egen känsla av sexuell attraktion återvänder till sina normala nivåer efter bröstrekonstruktionen
(Matthews et al. 2018). Efter en genomförd bröstrekonstruktion upplever kvinnor att de
har en större valfrihet i att använda vilka kläder de vill och fortfarande känna sig bekväma. Det finns en positiv upplevelse i att bära åtsittande kläder och bikini utan att känna sig obekväm, detta även fast bröstet inte är symmetriskt och kosmetiskt perfekt efter rekonstruktionen (Spector et al. 2011).Ett bröst som känns främmande
Kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion kämpar med acceptansen till sitt nya bröst till följd av den förändrade kroppsbilden, de har svårt att acceptera det rekonstruerade bröstet som sitt eget då det inte ser ut som det gjorde innan cancerdiagnos och behandlingar. De känner en tydlig skillnad mellan det gamla och de nya brösten och betraktar det som ett främmande föremål som inte är naturligt och som ofta beskrivs med ett ord, som den eller det (Fang, Balneavres & Shu 2010). Kvinnor kan uppleva att resultatet av rekonstruktionen inte blev som de tänkt sig, de beskriver en upplevelse av både tillfredsställelse och missnöje. De är nöjda med resultatet av rekonstruktionen, ändå är de fortfarande missnöjda, då de upplever att deras bröst är för små och för hårda och att de har fula ärr (Fallbjörk, Frejeus & Rasmussen 2012). Rekonstruktionen ger även en känsla av att bröstet känns främmande. Det rekonstruerade bröstet kan även kännas som
en klump och är inte vad vissa kvinnor förväntat sig (Murray, Turner, Rehan & Kovacs 2015). Andra kvinnor upplever att bröstet efter operationen känns motbjudande, som en boll som inte rör sig samt saknar känsel. Bröstet blir en främmande del av kroppen som tar tid att acceptera (Schmidt, Wetzel, Lange, Heine och Ortmann 2017).
Vidare beskriver kvinnorna som genomgått bröstrekonstruktion hur andra människor kan se att bröstet är rekonstruerat eftersom det skiljer sig från friska bröst på olika sätt (Fallbjörk, Frejeus & Rasmussen 2012). Det rekonstruerade bröstet upplevs som en extern visuell kompromiss som inte ersätter det riktiga bröstet eftersom det inte känns äkta (Gershfeld & Jacoby 2020). Detta leder till att kvinnor känner sig obekväma och väljer att inte delta i aktiviteter de tidigare medverkat i (Fallbjörk, Frejeus & Rasmussen 2012). Vissa kvinnor upplever en fysisk sårbarhet efter bröstrekonstruktionen och har ett behov av att skydda sina kroppar i sociala miljöer. Denna fysiska sårbarhet bidrar till psykologiska problem som ångest, som i vissa fall leder till en distansering från sociala situationer (Matthews et al. 2018).
Ett sätt att gå vidare från bröstcancer
En känsla av normalitetMånga kvinnor beskriver att bröstrekonstruktionen har en stor betydelse för att känna sig normal igen efter att ha förlorat ett bröst, (Matthews et al. 2018) att rekonstruktionen återskapar känslan av identitet och normalitet hos de som genomgår mastektomi som en del i cancerbehandling (Denford, Harcourt, Rubin, & Pusic 2011). Det nya bröstet skapar en ny kroppsbild (Matthews et al. 2018) vilket ger upplevelsen att bröstrekonstruktionen räddar det som är förlorat, att kvinnorna får tillbaka en god upplevelse av sig själva igen. Kvinnorna uppger att de väljer att genomgå bröstrekonstruktion just på grund av önskan att återfå en känsla av normalitet, och inte för utseendets skull (Denford et al. 2011). Kvinnorna trodde att bröstrekonstruktionen medicinskt inte skulle förbättra deras hälsa och göra dem friska men upplevelsen av att genomgå bröstrekonstruktion ger en känsla av hälsa (Denford et al. 2011). Även fast bröstrekonstruktionen inte alltid upplevs som kosmetiskt bra uttrycker de som genomgått ingreppet att de känner sig normala och att deras självförtroende gällande utseende är förbättrat. Bröstrekonstionen ger mer än att bara reparera och ge ett nytt bröst, det hjälper kvinnorna att må bättre (Beesley et al. 2012) och stärker känslan av normalitet (Gershfeld & Jacoby 2017). Bröstrekonstruktionen hjälper dem att få tillbaka något de har förlorat i kampen mot bröstcancer. De som drabbas av bröstcancer behöver gå igenom mycket lidande, att genomgå en bröstrekonstruktion tar bort förlusten av ett förlorat bröst och det hjälper de drabbade kvinnorna att inte hela tiden behöva bli påminda om sjukdomen (Fallbjörk, Frejeus & Rasmussen 2012). Kvinnorna uttrycker att bröstrekonstruktionen är en hjälp för att hantera sjukdomen samt kunna återgå till sitt normala liv (Gershfeld & Jacoby 2017).
Ett avslut på kampen mot cancer
Kvinnor som genomgått bröstrekonstruktion ser det nya bröstet som ett sätt att övervinna bröstcancern och de erfarenheter som sjukdomen gett (Denford et al. 2011). Bröstrekonstruktionen tillåter de kvinnor som genomgår behandlingen att känna kontroll och se rekonstruktionen som det sista steget i sin bröstcancerresa, (Retrouvey, Zhong, Gagliardi, Baxter & Webster 2019). Bröstrekonstruktion leder till en djup, positiv och känslomässig återhämtning samt en personlig kontroll oavsett om de genomgår omedelbar eller fördröjd rekonstruktion
(Spector et al. 2011). Kvinnorna upplever att
rekonstruktionen reparerar den skada som cancern har orsakat (Retrouvey et al. 2019) och att det är den sista delen i processen som leder till hälsa (Denford et al. 2011).
Bröstrekonstruktionen är ett sätt för de som drabbats av bröstcancer att ta bort påminnelsen om sjukdomen och dess behandling, (Denford et al. 2011) att kvinnorna kan övervinna rollen som cancerpatient och anpassa sig till sin nya identitet (Matthews et al. 2018). Kvinnorna kan berätta för sin omgivning att detta är det sista steget, att rekonstruktionen reparerat den skada som sjukdomen orsakat oavsett om resultatet av bröstrekonstruktionen är bra eller dåligt. Dessa kvinnor upplever sig själva som helt friska, att bröstcancerkapitlet är avslutat (Retrouvey et al. 2019). De ser hoppfullt på sin framtid och tänker mindre på upplevelsen av cancer. Färre kvinnor har bekymmer med tankar om återfall av bröstcancer efter att de genomgått bröstrekonstruktion, de känner
sig friskare fysiskt och psykiskt och kan enklare gå vidare från sin cancerupplevelse som påverkar det psykiska måendet (Spector et al. 2011). De uppger att bröstrekonstruktionen gör det är enklare att gå vidare med sina liv (Fallbjörk, Frejeus & Rasmussen 2012).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att undersöka kvinnors upplevelse av ett kirurgiskt rekonstruerat bröst vid bröstcancer. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut till litteraturöversikten. Kvalitativa artiklar användes till studien då denna form av utförande svarade bäst till syftet då författarna vill undersöka en upplevelse av ett fenomen. Enligt Segesten (2012, s.107) skapar en kvalitativ studie en förståelse för en upplevelse i en livssituation som en patient erfar. Nio av de utvalda artiklarna var kvalitativa och en artikel var en kombination av kvalitativ och kvantitativ design. Att använda en kombinerad artikel skulle kunna ses som negativt för att den har en kvantitativ del, artikeln valdes ändå in i arbetet eftersom endast den kvalitativa delen användes till resultatet.
Författarna upplevde en viss svårighet vid sökandet av artiklar, då större delen var av kvantitativ utformning samt att de artiklar som svarade på syftet ej var vårdvetenskapliga. Av de artiklar som valdes ut var tre vårdvetenskapliga vilket kan ses som en svaghet då litteraturöversikten skrivs med en vårdvetenskaplig inriktning. På grund av brist på vårdvetenskapliga artiklar kunde författarna initialt utökat sitt intervall av sökår, detta gjordes dock inte då författarna vill ge ett trovärdigt och aktuellt resultat i litteraturöversikten. Vid jämförelse mellan artiklarna sågs ingen påtaglig skillnad mellan resultatet i de vårdvetenskapliga och de icke vårdvetenskapliga artiklarna. Därför valdes artiklar som inte var vårdvetenskapliga in i översikten. Då vårdvetenskapen inte är professionsbunden (Ekebergh 2015 s. 17) kan de olika inriktningarna i artiklarna som användes ses som en styrka, att resultatet blir mer övergripande och ger en bredare bild av patientens upplevelser i olika vårdsammanhang.
I studien inkluderades artiklar som både berör direkt och fördröjd bröstrekonstruktion vilket kan ses som en svaghet då de kvinnor som genomför en direkt konstruktion inte haft erfarenhet av ett bortopererat bröst. De kvinnor som utfört en fördröjd rekonstruktion har levt utan bröst under en tid vilket skulle kunna ge andra upplevelser Enligt (Carr, Groot, Cochran & Holtstander 2019) kan kvinnor som utfört en fördröjd bröstrekonstruktion uppleva en försämrad självbild och oro efter utförd mastektomi. Författarna valde att inkludera båda typerna av rekonstruktion då båda ger ett förändrat bröst. Det är upplevelsen av det rekonstruerade bröstet som undersöks.
Litteraturöversikten bygger på artiklar från olika nationer varav tre från England, andra inkluderade länder är Kanada, USA, Israel, Taiwan, Tyskland och Sverige. Artiklarna gav relativt samstämmig bild av kvinnornas upplevelser vilket kan ses som en styrka då det framhäver likheter av fenomenet över nationsgränser. De inkluderade nationerna från artiklarna är dock liten del av alla världens länder, med en klar anknytning till västvärlden, därför är det inte säkert att resultatet skulle bli detsamma om andra länder inkluderades.
Litteraturstudiens överförbarhet till andra delar av världen skulle därför kunna ses som oklar.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med ett kirurgiskt konstruerat bröst efter en bröstrekonstruktion vid bröstcancer. Det som framkom tydligt i resultatet var att bröstet kunde kännas främmande men också ge en förändrad kroppsbild där kvinnorna kunde känna en normalitet. Bröstet hade också en viktig del i avslutet på kampen mot cancer.
Betydelsen av ett informerat beslut
I resultatet framkom att bröstrekonstruktionen var ett sätt för kvinnorna att gå vidare från cancern och känna hälsa och helhet igen, att rekonstruktionen var det sista steget för att känna sig frisk. Wiklund (2003, s. 82) beskriver att hälsa är något som människan inte har utan istället är. Hälsa är en upplevelse av sig själv som helhet där människan kan känna sammanhang i livet. Enligt Antonovsky (2005, ss. 43 - 48) avgör känslan av sammanhang hur en individ klarar av stressituationer, vilket i sin tur kan vara avgörande för hälsotillståndet. För att få en känsla av sammanhang bör det finnas en förståelse och begriplighet till det som händer i världen, både inom och utanför individen. Individen skall även uppleva en hanterbarhet, att de resurser som händelsen kräver finns tillgängliga. Att individen känner en meningsfullhet i livet och att de utmaningar en individ möter är värda att engagera sig i är också viktiga för känslan av sammanhang. Eftersom en bröstrekonstruktion verkar vara viktig för att känna sammanhang bör kvinnor få ta ett informerat beslut om att genomföra operation eller inte. Enligt Carr et al. (2019) har kvinnor som står inför valet att genomgå bröstrekonstruktion svårt att ta till sig och komma ihåg information om rekonstruktion på grund av stressen som bröstcancern ger dem. Vidare visar studien att informationsbehovet påverkas av den enskilda kvinnans oro och omständigheter. Enligt Soon et al. (2019) är utförandet av en bröstrekonstruktion kvinnans eget val och de som inte får tillräckligt med information gällande bröstrekonstruktion väljer i många fall att inte genomgå operationen. För att kunna göra ett val är det viktigt att kvinnor får rätt information om ingreppet och vilka följder ett ingrepp kan ge. Enligt Biganzoli et al. (2017) skall sjuksköterskan ha en stödjande roll i alla skeden av bröstcancer och identifiera fysiska, psykologiska, sociala, sexuella, kulturella och andliga behov. Sjuksköterskan skall också enligt studien tillgodose patienternas informationsbehov. Detta kan kopplas samman till att sjuksköterskan har ett stort ansvar att informera patienten om bröstrekonstruktion. Den vårdande relationen mellan sjuksköterskan och patienten kan tänkas vara viktig i detta skede. Wiklund (2003, s. 155) menar att en relation skapas där problem och behov lättare kan uttryckas och en fungerande vårdprocess kan skapas. Det kan vara rimligt att anta att information som behövs inför valet av bröstrekonstruktion lättare förmedlas samt att frågor och funderingar enklare kan tas upp då patienten har skapat ett band och förtroende med sjuksköterskan. Detta kan göra att kvinnor lättare kan göra ett val om de vill genomföra en bröstrekonstruktion eller inte.
Resultatet av litteraturöversikten visar en bild av att bröstrekonstruktion kan ge kvinnor en upplevelse av att kunna gå vidare i livet samt ett ökat välbefinnande och återfunnen acceptans till sin kropp och sin kvinnlighet. Detta visar en bild av hälsa, vilket enligt Agenda 2030 (Regeringskansliet 2017) är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. En bröstrekonstruktion skulle kunna ses som en investering i hälsa då den ger en återinvestering i samhällets utveckling, att kvinnorna kan återgå till sina arbeten och känna välbefinnande i det sociala sammanhanget igen. Ett delmål i målet för hälsa i Agenda 2030 (Regeringskansliet 2017) är att främja välbefinnande och psykisk hälsa samt att hälso- och sjukvården ska ge en vård som har god kvalité och även skydda mot ekonomisk risk. En direkt bröstrekonstruktion borde utifrån dessa mål vara förstahandsval vid bröstrekonstruktion, eftersom det kan minska lidandet som orsakas av en mastektomi där kvinnan tvingas leva utan ett bröst under en tid. Ur ekonomisk och ekologisk synvinkel minskar rimligtvis en direkt bröstrekonstruktion resursåtgången då endast en operation behöver utföras vilket gynnar ekonomi och natur positivt.
Att förlora en kroppsdel
Resultatet av litteraturöversikten visar att ett nytt bröst efter bröstrekonstruktion kan upplevas främmande och vara svårt att acceptera, att det inte känns som ett normalt bröst, vilket kan påverka kvinnligheten. Enligt Ekebergh (2015, s 71) förkroppsligar en persons kropp en persons livsvärld, den lagrar erfarenheter, minnen och upplevelser. Det är genom kroppen sjukdomar utspelar sig samt hälsa och ohälsa infinner sig, i vårdandet bör kroppen ses som ett levande ting, ett subjekt istället för ett objekt. Vården måste utformas efter kroppen och utifrån den sträva efter att stödja och stärka hälsan.
Enligt resultatet jämförs förlusten av ett bröst med förlusten av andra kroppsdelar, vilket visar att bröstet har en viktig betydelse för de drabbade kvinnorna. Att genomgå en bröstrekonstruktion skulle därför rimligtvis kunna jämföras med att genomgå en amputation av annan kroppsdel där patienten erhåller en protes efter ingreppet för att ersätta det som saknas, och därmed få tillbaka funktion och helhetskänsla. Enligt Sanders, Wadey, Day och Winters (2020) upplever de som genomgått en amputation att de blir isolerade i sina hem, något som även framkom i litteraturöversiktens resultat. Enligt Lovelace, McDaniel och Golden (2019) kan kvinnor som genomgått bröstrekonstruktion lida av fantomsmärtor precis som personer som amputerat andra kroppsdelar. De kvinnor som genomgått en mastektomi med omedelbar rekonstruktion med bröstimplantat har en ökad förekomst av fantomsmärtor i bröstet jämfört med de som har försenad eller ingen rekonstruktion. Vidare kan bröstrekonstruktion jämföras med kvinnor som genomgått en hysterektomi där livmodern opererats bort. Enligt Cabness (2010) upplever dessa kvinnor att livmodern symboliserar kvinnlighet, ungdomlighet och liv. Att förlora livmodern kan ha inverkan på livet, de kan känna sig mindre attraktiva och ofullständiga. Detta resultat är likvärdigt med kvinnors upplevelser från resultatet i litteraturöversikten.
Resultatet visar även att en del kvinnor inte blev nöjda med resultatet av bröstrekonstruktionen, att bröstet kändes som en främmande del av kroppen. Om resultatet av rekonstruktionen inte upplevs tillfredsställande hos kvinnorna skulle den estetiska aspekten tänkas vara en psykologisk faktor som inverkar på upplevelsen, att
kvinnorna inte ser ut som de en gång gjorde. Målet med hälso- och sjukvården är enligt 3 kap. 1 § av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är “en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Då vården ska se till hela människan (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 47 - 49) bör de psykosociala hindren likställas med de fysiska hindren. Eriksson (2018, ss. 44) menar att vården ska möta människans kropp, själ och ande. Det är de enheterna som bildar hela människan och därifrån vården skall utformas. Människan är unik i sitt slag och varje individ har sina egna särdrag vilket gör att alla människor är olika, därför måste vården anpassas efter varje individs egenskaper. Vidare ska en människa ses som mer än ett biologiskt liv, helhetssynen på människan innefattar även en syn på livet där till exempel delar som känslor, tro, drömmar, hopp och livsvilja spelar stor roll. För att kunna stödja och hjälpa kvinnor som genomgått bröstrekonstruktion kan sjuksköterskan i enlighet med Eriksson (2018 ss. 424 – 427) stanna upp och reflektera över situationen, om patienten, om sig själv och om sin egen förståelse och på detta sätt öppna nya perspektiv kring vårdandet. På detta sätt kan vårdarens obesvarade frågor och okunskap genom reflektion leda till att skapa vetande från icke vetande och på så sätt skapa nya djup i vårdandet. Detta skulle kunna ses genom sjuksköterskans vårdande relation där den egna förförståelsen inte inverkar på synen till patienten, att sjuksköterskan genom reflektion skapar en bild av varför patienten inte är nöjd med resultatet av bröstrekonstruktionen. Sjuksköterskan kan även genom reflektion tänka utanför ramen av sin egen förförståelse för att skapa en bild av patientens livsvärld, att genom öppna frågor och nyfikenhet skapa förståelse och vetande för att utforma ett djup i vårdandet till patienten.
SLUTSATSER
Många kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion upplever en tacksamhet och ser en möjlighet att gå vidare i livet, att rekonstruktionen är avslutet på bröstcancerresan. Bröstrekonstruktionen skapar en förutsättning för hälsa och välbefinnande samt ger en känsla av normalitet och ett ökat självförtroende. En bröstrekonstruktion kan även ge upplevelsen av att det nya bröstet känns främmande, vilket kan leda till en fysisk sårbarhet och psykologisk ohälsa samt i vissa fall kan detta leda till en social distansering från samhället.
Sjuksköterskan kan genom reflektion skapa ett djup i vårdandet för att få en ökad förståelse kring hur bröstrekonstruktionen påverkar kvinnors självbild, att genom helheten kropp, själ och ande skapa en vård som fångar hela människan. Sjuksköterskan bör även se patientens kropp som ett subjekt, då den levda kroppen är viktig för att känna hälsa och välbefinnande. Den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient, där ett förtroende skapas, kan bidra till att kvinnan lättare kan öppna sig och samtala om problem och behov, vilket kan underlätta sjuksköterskans informationsöverföringen om bröstrekonstruktion.
För att få ökad förståelse för informationsbehovet och vikten av information om bröstrekonstruktion kan vidare forskningssyfte belysa huruvida kvinnor upplever sjuksköterskans informationsöverföring och hur den informationen präglar beslutet om att genomgå bröstrekonstruktion eller inte.
REFERENSER
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 2. uppl., Stockholm: Natur och kultur. Arman, M. (2015). Lidande och lindrar lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38 - 60. Audolfsson, T. & Lindahl, A. (2020). Bröstrekonstruktion.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/gynekologi-obstetrik/brostrekonstruktion/ [2020-11-21]
Beesley, H., Ullmer, H., Holcombe, C. & Salmon, P. (2012). How patients evaluate breast reconstruction after mastectomy, and why their evaluation often differs from that of their clinicians. Journal of plastic, reconstructive & aesthetic surgery, 65(8), ss. 1064 - 1071. doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.bjps.2012.03.005
Biganzoli, L. et al. (2017). Quality indicators in breast cancer care: An update from the EUSOMA working group. European Journal of Cancer, 86, ss. 59 - 81. doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.ejca.2017.08.017
Cabness, J. (2010). The psychosocial dimensions of hysterectomy: private places and the inner spaces of women at midlife. Social Work in Health Care, 49(3), 211 - 226. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1080/00981380903426798
Cancerfonden (2020). Bröstcancer. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer [2020-11-01].
Carr, L., Groot, G., Cochran, P. & Holtslander, L. (2019). Patient Information Needs and Breast Reconstruction After Mastectomy: A Qualitative Meta-Synthesis. Cancer
Nursing, 42(3), ss. 229 - 241. doi:
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1097/NCC.0000000000000599
Dahlberg, H. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande mellanrum och sammanhang. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 145 - 168.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.
Denford, S., Harcourt, D., Rubin, L. & Pusic, A. (2011). Understanding normality: a qualitative analysis of breast cancer patients’ concepts of normality after mastectomy and reconstructive surgery. Journal of the psychological, social and behavioral dimensions
of cancer, 15 (5), ss. 553-558. doi:
Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 15 - 24.
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap vetenskapen om vårdandet: om det tidlösa i tiden. Stockholm: Liber.
Fallbjörk, O., Frejeus, E. & H. Rasmussen, B. (2012). A preliminary study into women’s experiences of undergoing reconstructive surgery after breast cancer. European journal of oncology nursing, 16(3), ss. 220 - 226. doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.ejon.2011.05.005
Fang, S-Y., Balneavres, L. G. & Shu, B-C. (2010). A struggle between vanity and life': The experience of receiving breast reconstruction in women of Taiwan. Cancer Nursing, 33(5), doi: 10.1097/NCC.0b013e3181d1c853
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 129 - 138. Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 141 - 152.
Gershfeld, L. A. & Jacoby, R. (2020). Immediate Breast Reconstruction: Does It Restore What Was Lost? A Qualitative Study. Illness, crisis & loss, 28(2), ss. 141 - 157. doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177%2F1054137317705876
Heidari, S., Shahbazi, M. & Ghodusi, M. (2015). Evaluation of body esteem and mental health in patients with breast cancer after mastectomy. Journal of midlife health, 6(4), ss. 173–177. doi: 10.4103/0976-7800.172345
Kurowecki, D. & Fergus, D. K. (2014). Wearing my heart on my chest: dating, new
relationships, and the reconfiguration of self-esteem after breast cancer. Journal of the
psychological, social and behavioral dimensions of cancer, 23(1), ss. 52 - 64. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1002/pon.3370
Lindman, H. (2019 a). Bröstcancer, primärbehandling.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/onkologi/brostcancer-primarbehandling/ [2020-11-21]
Lindman, H. (2019 b). Bröstcancer, utredning.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/onkologi/brostcancer-utredning/ [2020-11-21]
Lovelace, D., McDaniel, L. & Golden, D. (2019). Long‐Term Effects of Breast Cancer Surgery, Treatment, and Survivor Care. Journal of Midwifery & Women's Health, 64(6), ss. 713 - 724. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jmwh.13012
Matthews, H., Turner, A., Clyne, W. & Williamson, I. (2018) ‘It's a silver lining’: A
template analysis of satisfaction and quality of life following post‐mastectomy breast reconstruction. British Journal of Health Psychology, 23(2), ss. 455 - 475. doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/bjhp.12299
Murray, C. D., Turner, A., Rehan, C. & Kovacs, T. (2015). Satisfaction following immediate breast reconstruction: Experiences in the early post-operative stage. British Journal of Health Psychology, 20(3), ss. 579 - 593. doi http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/bjhp.12112
Piot-Ziegler, C., Sassi, M-L., Raffoul, W. & Delaloye, JF. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: A qualitative study. British Journal of Health Psychology, 15(3), ss. 479 - 510. doi: 10.1348/135910709X472174
Regeringskansliet (2017). Hälsa och välbefinnande.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/halsa-och-valbefinnande/
Retrouvey, H., Zhong, T., Gagliardi, R. A., Baxter. N. N. & Webster, F. (2019) How patient acceptability affects access to breast reconstruction: a qualitative study. BMJ journals, 9(9), doi: 10.1136/ bmjopen-2019-029048
Sanders, P., Wadey, R., Day, M. & Winters, S. (2020). Narratives of Recovery Over the First Year After Major Lower Limb Loss. Sage journals, 30(13), ss. 2049 - 2063. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/1049732320925794
Schmidt, L. U., Wetzel, M. C., Lange, W. K., Heine, N. & Ortmann, O. (2017). Patients' experience of breast reconstruction after mastectomy and its influence on postoperative satisfaction. Gynecologic Oncology, 296(4), ss. 827 - 834. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1007/s00404-017-4495-5
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 105 – 108.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2019). Bröstcancer. Bröstcancer | Rekommendationer och indikatorer (socialstyrelsen.se) [2020-12-22]
Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och
ändtarmscancervård Stöd för styrning och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2014-4-2.pdf
Soon, P. S., Ruban. S., Mo, H. T. J., Lee, R., Saliba, L., Shah, A., Segara, D., Yarrow, S. & Gigris, A. (2019). Understanding patient choices regarding breast reconstruction after mastectomy for breast cancer. Supportive Care in cancer, 27, ss. 2135-2142 doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1007/s00520-018-4470-0
Spector, J. D., Mayer, K. D., Knafl, K. & Pusic, A. (2011). Women's recovery experiences after breast cancer reconstruction surgery. Journal of psychosocial oncology, 29(6), ss. 664 - 676. doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1080/07347332.2011.615384 Stahlke, S., Rawson, K. & Pituskin, E., (2017). Patient perspectives on nurse practitioner care in oncology in Canada. Journal of Nursing Scholarship, 9(5), ss. 487 - 494. doi:
10.1111/jnu.12313 (hb.se)
Sun, L., Ang, E., Ang, W. & Lopez, V. (2017). Losing the breast: A meta‐synthesis of
the impact in women breast cancer survivors. Journal of the Psychological, Social and
Behavioral Dimensions of Cancer, 27(2), ss. 376 - 385. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1002/pon.4460
Tighe, M., Molassiotis, A., Morris, J. & Richardson, J. (2011). Coping, meaning and symptom experience: A narrative approach to the overwhelming impacts of breast cancer in the first year following diagnosis. European Journal of Oncology Nursing, 15(3), ss. 226 - 232. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.ejon.2011.03.004
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur. Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 59 - 82.
BILAGOR
Bilaga 1.
Databas Sökord Antal
träffar
Inkluderade
Cinahl Breast reconstruction AND Mastectomy AND Quality of life
96 2
Cinahl Mastectomy AND breast reconstruction AND patient´s experience
79 4
Cinahl Breast reconstruction and Mastectomy AND Adaptation
8 1
PubMed Breast reconstruction AND Mastectomy 58 1 Medline Breast reconstruction AND patient´s
experience AND nurse or nurses or nursing
16 2
Bilaga 2.
Artiklar Perspektiv Syfte Metod Resultat Etik
1.Titel: How patients evaluate breast reconstruction after mastectomy, and why their evaluation often differs from that of their clinicians Författare: Beesley, H., Ullmer, H., Holcomber, C. & Salmon, P. Tidskrift: Journal of plastic, reconstructive & aesthetic surgery. Årtal: 2012. Land: England. Keywords: Breast reconstruction, patient satisfaction, breast cancer. Kvalitativ studie-design Syftet är att upptäcka vilka faktorer som påverkarar patientens utvärdering av bröst-rekonstruktion och därigenom förstå källor till oenigheten mellan kirurg och patient i deras utvärdering. 27 kvinnor intervjuades via en semi-strukturerad intervjumetod med öppna frågor. Intervjuaren uppmuntrade kvinnorna att prata om deras upplevelser kring
bröstrekonstruktion, upplevelsen kring processen och känslor kring resultatet. Intervjun spelades in och transkriberades. Två aspekter som framkom i resultatdelen var hur normala kvinnorna kände sig och hur normala eller attraktiva de trodde andra kände samt tilliten och respekten som kvinnorna hade för sin kirurg. Studien är etiskt godkänd
2.Titel: Understanding normality: a qualitative analysis of breast cancer patients’ concepts of normality after mastectomy and reconstructive surgery Författare: Denford, S., Harcourt, D., Rubin, L. & Pusic, A. Tidskrift: Journal of the psychological, social and behavioral dimensions of cancer. Årtal:2011 Land: USA Keywords: Breast reconstruction, qualitative, normality, cancer, oncology Kvalitativ studie-design. Studien använder ett fenomenologisk t perspektiv för att undersöka erfarenheter hos kvinnor som valde att genomgå direkt bröst- rekonstruktion 35 semistrukturerade intervjuer gjordes på kvinnor som hade genomgått eller skulle genomgå bröstrekonstruktion efter bröstcancer. Intervjun använde sig av öppna frågor kring patientens upplevelser och förväntningar av operationen. Data analyserades efter sexstegsprocessen som beskrivs av Braun och Clark.
Fyra teman som framkom i resultatet var att se normal ut, kunna utföra vardagliga aktiviteter, anpassa sig till en ny normal och att inte vara sjuk. Godkänd enligt etiska komm-ittén. 3.Titel: A preliminary study into women’s experiences of undergoing reconstructive surgery after breast cancer.
Författare:
Fallbjörk, U., Frejeus, E. & Rasmussen, B. Tidskrift: European journal of oncology nursing. Årtal: 2012. Land: Sverige. Keywords: Breast reconstruction, mastectomy, breast cancer, lived body, qualitative research, surgery. Kvalitativ studiedesi gn. Syftet med denna studie är att utforska kvinnors erfarenheter av att genomgå bröstrekonstrukt ion efter mastektomi på grund av bröstcancer.
Sex kvinnor deltog i berättande intervjuer om sina erfarenheter av rekonstruktiv kirurgi. Intervjudata analyserades med hjälp av tematisk berättande analys. Intervjuerna spelades in och transkriberades. För att säkerställa analysens tillförlitlighet valde författarna ut
oberoende texten som de tyckte var
relevanta, och dessa jämfördes sedan och förhandlades till en överenskommelse mellan författarna. Resultatet av de sex kvinnors berättelser om upplevelsen av att genomgå bröstrekonstrukt ion efter mastektomi på grund av bröstcancer delas upp i fyra teman relaterade till processen att genomgå bröst-rekonstruktion. Oinformerad vård, svåra upplevelser, kropps-förändringar, och går vidare. Studien god-kändes av etik kom-mittén vid fakul-teten för medicin, Umeå uni-versitet.
4.Titel: A struggle between vanity and life": The experience of receiving breast reconstruction in women of Taiwan. Författare: Fang, S-Y., Balneaves, L. & Shu, B-C. Tidskrift: Cancer nursing. Årtal: 2010. Land: Taiwan. Keywords: Breast cancer, breast reconstruction, mastectomy, phenomenology. Kvalitativ forsknings design, styrd av den hermeneut iska fenomeno logins filosofi.
Syftet var att förstå upplevelsen hos de taiwanesiska kvinnorna med bröstcancer som fått bröstrekonstrukt ion efter mastektomi i Taiwan. Sju kvinnor intervjuades där öppna frågor ställdes för att få fram erfarenheten av att få en bröstrekonstruktion. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Tolkning av data genomfördes genom en fenomenologisk tolkningsprocess. Fem teman framkom i studien och det var: dröm om en underbar framtid, oväntad verklighet, kämpar för att acceptera, balansera fåfänga med livs-prioriteringar och att komma till rätta ingen ånger. Lokalt NHS-etiskt godkänn ande. 5.Titel: Immediate breast reconstruction: Does it restore what was lost? A qualitative study. Författare: Gershfeld, L. A. & Jacoby, R. Tidskrift: Illnes, crisis & loss. Årtal: 2017. Land: Israel. Keywords: breast cancer, immediate breast reconstruction, decision making, mastectomy, qualitative research. Kvalitativ studiedesi gn
Syftet var att undersöka kvinnors erfarenhet av att välja direkt bröst-rekonstruktion efter en mastektomi.
14 kvinnor som hade genomgått direkt bröstrekonstruktion efter mastektomi intervjuades med öppna frågor kring hur dem upplever allt runt en bröstrekonstruktion. Intervjun var semistrukturerad och retroperspektiv, de spelades in och transkriberades och hölls enligt riktlinjerna som fastställs av Smith och Osborn (2003) för kvalitativa studier. Tolknings fenomenologisk analys användes för att analysera intervjuerna. Fem teman identifierades i studien om kvinnors upplevelse: bröstcancer-diagnos, mastektomi, direkt bröst-rekonstruktion, efter operation, i efterhand: betydelsen av mastektomi och direkt bröst-rekonstruktion Tidskrift -en inklud-erar endast artiklar som är etisk utforma-de efter stan-darder i Helsing- forsde-klaration en.
6. Titel:It's a silver lining’: A template analysis of satisfaction and Kvalitativ studie-design. Att undersöka tillfredsställelse och livskvalité efter utförd Semistruktirerade telefonintervjuer med 25 kvinnor som Tre teman framkom i resultatet: Livskvalitet, Studien är etiskt godkänd
quality of life following post‐ mastectomy breast reconstruction. Författare: Matthews, H., Turner, A., Williamson, I. & Clyne, W. Tidskrift: British Journal of health psychology Årtal: 2018. Land: England. Keywords: Breast reconstruction, cancer, oncology, quality of life, satisfaction. mastektomi och bröst-rekonstruktion genomgått bröstrekonstruktion. Cirka hälften av kvinnorna hade genomgått en direkt bröstrekonstruktion, den andra hälften av kvinnorna hade genomgått en fördröjd bröstrekonstruktion. Kvinnorna intervjuades per telefon. Intervjuerna spelades in digitalt för att sedan transkriberas. Innehållet från intervjuerna analyserades enligt template analys. tillfredsställelse av det rekonstruerade bröstet samt tillfredsställelse av det samlade resultatet 7. Titel: Satisfaction following immediate breast reconstruction: Experiences in the early post‐operative stage Författare: Murray, C. D., Turner, A., Rehan, C. & Kovacs, T. Tidskrift: British journal of health psychology. Årtal: 2014. Land: England. Keywords: Breast surgery, cancer, decision, gender, information, outcomes. Kvalitativ studie-design. Denna kvalitativa studie syftade till att uppnå förståelse för kvinnors erfarenheter av omedelbar bröst-rekonstruktion efter mastektomi, för att bättre förstå de faktorer som påverkar patienttillfredsst ällelse.
Nio kvinnor som genomgått en direkt bröstrekonstruktion efter mastektomi intervjuades via en semi - strukturerad intervjumetod. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning och transkriberades. Materialet analyserades enligt thematic analysmodell. Fyra teman framkom i resultatet: Söka och ta emot information, hantera resultatet av återuppbyggnad en, behovet av pågående stöd och ett nytt liv efter
operationen.
Studien är etiskt godkänd
8.Titel: How patients acceptability affects access to breast reconstruction: a qualitative study. Kvalitativ studiedesi gn. Studien syftar till att utforska bröstcancerpatie nters acceptans av bröst-rekonstruktion. Semistrukturerade individuella telefonintervjuer gjordes på 28 kvinnor som planerar att genomgå eller Fyra teman identifierades som återspeglade kvinnors utvecklande Studien god-kändes av
Författare: Retrouvey, H., Zhong, T., Gagliardi, R. A., Baxter. N. N. & Webster, F. Tidskrift: BMJ Open. Årtal: 2019. Land: Canada. Keywords: Acceptability, access, breast cancer, interviews, qualitative research. genomgått en
mastektomi med eller utan en bröstrekonstruktion. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ beskrivande metodik som bygger på induktiv tematisk analys. idéer om bröst-rekonstruktion när de utvecklades genom olika stadier av sin sjukdom och behandling. Teman var: cancer-överlevnad före bröstrekonstrukt ion, läkarnas påverkan på bröst-rekonstruktion acceptans, patientens övergång till bröst-rekonstruktion acceptans och kvinnors behov av att rättfärdiga bröst-rekonstruktion. Universi ty of Toronto. 9.Titel: Patients' experience of breast reconstruction after mastectomy and its influence on postoperative satisfaction. Författare: Schmidt, L. U., Wetzel, M. C., Lange, W. K., Heine, N. & Ortmann, O. Tidskrift: Gynecologic Oncology. Årtal: 2017. Land: Tyskland. Keywords: Breast cancer, breast reconstruction, femininity, sexuality, Kombiner -ad Kvalitativ och kvantita-tiv studie-design. Denna studie undersökte bröstets individuellt upplevda betydelse bland patienter med och utan bröst-rekonstruktion. Studien inkluderade tio kvinnor som genomgick en mastektomi på grund av
bröstcancerdiagnos utan bröst
rekonstruktion och tio kvinnor som genomgick en mastektomi med omedelbar bröstrekonstruktion. Semistrukturerade intervjuer användes i studien. Statistiska analyser utfördes med hjälp av IBM SPSS Statistik 19 för Windows. Studien lyfter fram bröstets betydelse inom kvinnligheten, attraktivitet och sexualitet. Dessa teman jämfördes i de två grupperna. Artikeln är etisk utformad efter stan-darder i Helsing- forsde-klaration en.
satisfaction, impairments. Intervjuerna analyserades med tolkningsfenomenolo gisk analys. 10.Titel: Women’s recovery experiences after breast cancer reconstruction surgery.
Författare: Spector, J. D., Mayer, K. D., Knafl, K. & Pusic, A. Tidskrift: Journal of Psychosocial Oncology. Årtal: 2011. Land: Canada. Keywords: breast cancer, mastectomy, reconstructive. Kvalitativ studie-design med en sekundär dataanalys Att undersöka kvinnors återhämtnings-process efter bröstkirurgi Studien fokuserade på 21 kvinnor som genomgått direkt eller fördröjd
bröstrekonstruktion efter ensidig eller dubbelsidig mastektomi efter bröstcancer. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide och spelades in och transkriberades. Data analyserades genom en kvalitativ temaanalys. Tre teman framkom i resultatet och var att återgå till det normala (fysisk), mitt bröst/ min kropp och emotionell anpassning Denna studie godkänd es av Instituti-onal Review Board
