Malmö högskola
Studie- och
yrkesvägledarutbildningen
Individ och samhälle
15 högskolepoäng
Karriärpaketet
- Ur den sökandes perspektiv
The Careerpackage - From perspective of the guidance applicant
Syrene Larsson
Ulrika Melkersson Jönsson
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2009-12-08
Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Anders Lovén
2
Sammanfattning
Vi har ibland funderat på varför vi bestämde oss för att ”sadla om” och leta efter en ny utbildning. Detta gjorde att vi blev intresserade av vad för hjälp och stöd man kan få i sina val. Vi blev nyfikna på så kallade tester på nätet och då speciellt det webbaserade valstöd som heter Karriärpaketet. Detta valstöd innehåller olika funktioner och är uppbyggt som en vägledningsmodell.
Vår undersökning syftar till att få reda på hur en ung vuxen, runt 20-25 år upplever att använda karriärpaketet och om de får nya tankar eller idéer efter användandet. Vi undrar även om detta valstöd kan ersätta en vägledare. Vi utgår från den sökandes perspektiv. Vår undersökning bygger på data som vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i ålder mellan 21-24.
Till vår hjälp använder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen.
Matchningsteorin som har betoning på diagnostisering och matchning.
Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=känsla av sammanhang. Detta begrepp förklarar varför vissa stressorer skapar en sorts meningsfullhet.
En vägledningsmodell använder vi oss av i vår undersökning. Det är Hägg och Kouppas vägledningsmodell i tre faser som handlar bl.a. om att klargöra, vidga perspektiv och att göra en handlingsplan.
Våra resultat visar på att man får bekräftelse på sådant man redan tänkt på.
Sist, men inte minst, berättar våra informanter att man fortfarande behöver tala med en studie och yrkesvägledare, trots stödet från det webbaserade valstödet.
3
Förord
Vi vill främst tacka de unga vuxna som hjälpt oss genom att ställa upp på intervjuer. Vi är glada över att ha fått ta del av era tankar. Utan er hade det inte blivit någon uppsats.
Ett stort tack även till Lunds vägledningscentrum. Ett särskilt tack till Solveig Fridriksdottir som tog så väl hand om oss.
Mia Lindberg och Johan Thornberg som arbetar med Karriärpaketet och som hjälpt oss med kontakter och med att visa oss hur man arbetar med Karriärpaketet, vill vi också säga tack till.
Ett tack till Anders Lovén som hjälpt oss att skapa struktur i våra tankar.
Vi vill också tacka varandra för dagar fyllda med tålamod och skratt.
Sist men inte minst, ett tack till våra familjer som stått ut med förvirrade mödrar och fruar. Vi blir normala nu, tror vi.
Björkebäck och Anderslöv 2009-12-02
4
Innehåll
1. INLEDNING...5
1.1 VAD ÄR KARRIÄRPAKETET? ...5
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...6
1.3 METOD OCH URVAL...6
1.3.1. Metod ...6
1.3.2 Urval / tillvägagångssätt...8
1.3.3 Tillförlitlighet i metod och resultat...9
1.3.4 Källkritik ...9 1.3.5 Etiska överväganden ...9 2. TIDIGARE FORSKNING...10 3. TEORETISKT PERSPEKTIV ...12 3.1 KOGNITIVA TEORIER...12 3.2. MATCHNINGSTEORIN...12 3.3 KASAM...13 3.4 VÄGLEDNINGSMODELL...13 4. PRESENTATION AV DE INTERVJUADE...15
5. RESULTAT OCH ANALYS ...17
5.1.1 Karin förintervju ...17 5.1.2. Karin efterintervju ...18 5.2.1 Förintervju Kalle ...20 5.2.2. Kalle efterintervju ...20 5.3.1. Joakim förintervju...21 5.3.2. Joakim efterintervju ...22 5.4.1 Mikael förintervju ...23 5.4.2 Mikael efterintervju...23 5.5 SAMMANFATTNING AV INTERVJUERNA...24 6. SLUTDISKUSSION ...26 7. FRAMTIDA FORSKNING ...29 8. KÄLLFÖRTECKNING...30 BILAGA 1 INTERVJUGUIDE...32
5
1. Inledning
Då vi båda har en tidigare yrkeskarriär och nu väljer att sadla om är vi som många andra blivande studie –och yrkesvägledare, intresserade av val. Hur väljer man? Vad behöver man för att välja? Då vi under utbildningens gång läst många olika teorier kring val, vill vi nu angripa ett av de verktyg som står till buds för en vägledningssökande i en valsituation. Dessutom ett verktyg vi inte är så förtrogna med; webbaserat valstöd. Detta intresse har stärkts genom att vi under utbildningen har hört flera föreläsare berätta om elever som sökt upp dem och vill ha ett test för att få reda på vad de vill bli. Men hur känner då den användaren efter att ha genomfört ett sådant test, i vårt fall Karriärpaketet? Har användaren en känsla av sammanhang? Är Karriärpaketet begripligt och användbart enligt användarens upplevelse? Och inte minst, kan det ersätta vägledaren och dennes kompetens?
1.1 Vad är Karriärpaketet?
Karriärpaketet har utvecklats vid Loughbourough University i England och har funnits i Sverige i ca 3 år. Programmet bygger på lång empirisk forskning där många klienter och konsulenter/vägledare konstruktivt bidragit till programmets utveckling under ca 25 års tid.
När det kommer till teorier så är den matchningsinriktade teorin det som utvecklarna av Karriärpaketet lägger störst fokus på. Vi kommer närmare att gå igenom matchningsteorin i kapitel 3. Karriärpaketet innehåller fem olika delar och en resultatdel och så här beskrivs dessa i metodhandledningen:
A. Valet – En avancerad intresseinventering med möjlighet att värdera en mängd aspekter på funktioner i arbetslivet.
B. Kompetens – Ett underlag som öppnar för tankar kring färdigheter och förmågor.
6
C. Inspiration – En fristående del som genom bilder av arbetsmiljöer kan inspirera till
tankar om hur ett framtida arbetsliv kan se ut – ger exempel på yrkesområden och på
konkreta yrken.
D. Hälsa – Ett verktyg som ger mer information om funktionshinder och arbetsliv.
E. Yrken – Ett uppslagsverk om yrken och arbetsliv som också ger en direkt koppling till arbetsmarknaden.
Karriärpaketets yrkeslänk är kopplad till arbetsförmedlingen. Alla yrkeskategorier uppdateras kontinuerligt.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur den enskilde upplever det att använda Karriärpaketet. Karriärpaketet är i Sverige ett relativt outforskat område.
Området begränsas enligt följande frågeställningar:
- Vilken är den enskildes upplevelse av Karriärpaketet?
- Vilka förväntningar har den enskilde före Karriärpaketet?
- Vilka nya tankar har den enskilde fått efter användandet av Karriärpaketet?
-
Kan Karriärpaketet ersätta kontakt med vägledare?1.3 Metod och urval
Vi kommer här redogöra för hur undersökningen är genomförd samt vilka personer som deltar.
1.3.1. Metod
Vår studie kommer genomföras utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Metoden blir därför enbart kvalitativt induktivt (Larsen 2007 s. 22). Vi resonerade kring att eventuellt
7
använda oss av en enkät men det känns viktigt att ge personen möjlighet att ställa frågor men också för oss att ställa följdfrågor. Vi är medvetna om att en enkät hade kunnat nå ut till fler men vi befarar ett stort bortfall då man först kryssat och svarat i Karriärpaketet och sedan ska fortsätta att skriva i en enkät.
Vi använder oss av en kvalitativ metod med tematiska intervjufrågor. Dels för att kunna få svar på de frågor vi har och dels för att den intervjuade ska ha möjlighet att bidra med sina andra funderingar och tankar. En av fördelarna med intervju är att man får en direkt närhet till den intervjuade som annars kan vara svår att uppnå.(Sandell 2007 s.90) Efter genomförda provintervjuer (Dalen 2007 s. 36) reviderades frågorna ytterligare, med företrädelsevis med öppna frågor.
Vi önskar på intet sätt generalisera åsikterna kring Karriärpaketet enligt ex. köns och åldersvariabler. Vår ambition har varit att ta del fyra användares tankar och upplevelser kring valstödet Karriärpaketet. Vi undersökte vilka tankar användaren hade efter att ha genomfört någon del av Karriärpaketet.
Vi använde oss av en mp3-spelare för att spela in våra intervjuer och kontrollerade innan intervjuerna att tekniken fungerade som den skulle.(Dalen 2007 s. 119)
En del frågor ställde vi innan användaren tagit del av karriärpaketet. Dessa handlade främst om sysselsättning och anledningen till att personen sökte vägledning. Det viktiga för oss var att få en bild av deras bakgrund och de faktorer som leder till ett behov av vägledning.
Delintervju nummer två genomfördes efter att användaren fått ta del av Karriärpaketet. Dessa intervjuer genomfördes 2-4 dagar efter den första delintervjun. Frågorna syftade då till att få information kring hur den enskilde upplevt att fylla i Karriärpaketet samt hur de nu ska gå vidare i sin valprocess.
Vår metod illustreras med nedanstående tidslinje. figur 1.
1.3.2 Urval / tillvägagångssätt
Vårt intresse är att göra vår undersökning ur användarens synvinkel. För att kunna genomföra detta var vi tvungna att hitta de skolor/företag/vägledningscentrum och liknande som använda programmet. Vi ville använda de arenor som redan finns och ha användare som hade ett reellt behov av vägledning. Vi tog hjälp av Mia Lindberg och Johan Thornberg från Karriärförlaget som utvecklat programmet här i Sverige. De gav oss flera förslag på vilka vi kunde ta kontakt med som använder sig av Karriärpaketet. Vi använde oss således av snöbollsmetoden genom att kontakta Mia och Johan som har goda kunskaper i ämnet och som i sin tur har kontakter vi kunde använda.( Larsen 2007 s.77-79) Efter ett antal telefonsamtal och brev via mail som sändes till de föreslagna kontakterna fick vi positivt besked av Vägledningscentrum i Lund. Att vi kom att använda oss av informanter från Vägledningscentrum i Lund får därmed anses helt slumpmässigt (Larsen 2007 s. 79).
Vi åkte till Vägledningscentrum för att diskutera hur vi skulle gå till väga för att få tag på personer som ville vara med. Vi kom överens om att vi skulle fånga upp vägledningssökande under det samtal som vägledaren och den vägledningssökande förde. Urvalet blir därmed även här slumpmässigt. Slutligen deltog 4 personer i våra intervjuer. De var alla mellan 21-24 år, tre killar och en tjej. Gemensamt för de fyra var att de var vägledningssökande en viss dag. De efterfrågade inte själva Karriärpaketet eftersom de inte hade kännedom om detta. Användarna deltog helt på vårt initiativ. De
9
informerades noggrant om hur intervjuerna skulle gå till, om vår tystnadsplikt och möjligheten att välja att avsluta sin medverkan i intervjuerna.
1.3.3 Tillförlitlighet i metod och resultat
Tillförlitligheten i våra intervjuer bedömer vi som hög. Dels eftersom vi noggrant dokumenterat samtalen i form av inspelning och transkribering. Dels eftersom vi båda deltog i samtliga intervjuer vilket är en fördel i samband med tolkningen av data.
Då vi inte hade möjlighet att genomföra intervjuerna enskilt utan satt i ett kontorslandskap kan svaren ha påverkats. Vägledningscentrum hade inga enskilda rum att föra samtal i. Ingen av informanterna verkade dock störas av detta.
1.3.4 Källkritik
Intervjuerna ger data som är från en första källa. Gällande de skrivna data som används i vår uppsats får de anses tillförlitliga. De är vetenskapliga skrifter knutna till universitet. De hemsidor som i sällsynta fall används är kopplade till Karriärpaketet.
1.3.5 Etiska överväganden
Alla intervjuade har informerats om att de när som helst kan välja att inte längre delta i vårt arbete. Allt material har bearbetats med försiktighet och kommer förstöras när arbetet är avslutat. Vi har avidentifierat våra vägledningssökande både i uppsatsen och i bilagorna.
Ett annat övervägande var att använda oss av Mp3 för att dokumentera intervjuerna. Vi önskar återge intervjuerna så korrekt som möjligt.
10
2. Tidigare forskning
När det gäller Karriärpaketet hittade vi två c-uppsatser: Webbaserat valstöd – Komplement? På vilket sätt och för vem? Marie Ekenblad 2009. Den tar upp hur vägledarna ser på valstödet och när de använder det. Vi har också läst Webbaserat valstöd- Kan det ge ökad självkännedom och yrkeskunskap? av Camilla Gunnarsson 2008. Den handlar om hur gymnasieelever använder Karriärpaketet och om de, efter användandet, får bättre självkännedom och bättre yrkesinformation.
Det finns desto fler uppsatser om IT baserad vägledning.Vem/vilka är det som söker information på nätet? Naturligtvis spelar syfte, intresse, utbildningsbakgrund och kulturell bakgrund en stor roll. Detta skrivs det om i Adriane-riktlinjer för webbaserad vägledning. Adriane projektet är ett samarbete mellan vägledare i Sverige, England, Italien och Rumänien. Efter ett EU-möte kom man fram till att det var viktigt med gemensamma riktlinjer för att kunna bedöma om ett webbaserat valprogram var bra eller inte. D.v.s. om det kunde infria användarens förväntningar. Projektet kom fram till att det finns föredela med internet så som att användaren kan tillhandahålla sig med information alla tider på dygnet. Nackdelar kan vara att vem som helst kan öppna en webbplats utan att tala om vem som konstruerat den. Det kan innebära att informationen på sidan inte är till förlitlig.
I Adrianeprojektet skriver man om en undersökning som gjordes 1997 (Holsanova och Leon) som visar att människor, när det gäller webben:
• saknar färdiga strategier
• föredrar alternativ som är tydliga • följer minsta motståndets lag
• uppvisar sociala former av beteende • ägnar sig åt parallella verksamheter
• ogillar missvisande presentation av information • har problem med att orientera sig
11
• är känsliga i fråga om tidsfaktorer och är känslomässigt engagerade i verksamheten
.
I Adriane- riktlinjer för webbaserad vägledning skriver man också om hur man kan utveckla sin förmåga att bedöma en webbplats bl.a. genom att kolla upp uppdateringen för information. Detta är en väsentlig uppgift som är enkel att lämna.
Webbplatsen bör även klargöra vilka källor den utnyttjar. Man bör, genom adress eller annat, ha möjlighet att ta kontakt med organisationen som äger webbplatsen. Även att varje webbplats har sin egen vinkling och sitt eget syfte, är viktigt att komma ihåg. Projektet tar även upp att påfrestningen på vår kognitiva förmåga ökar när vi som vuxna hanterar internet och informationen där. Vi behöver omvandla data till meningsfull information.
I Ta makten över datorerna (Lovén 1997) beskrivs det om hur datorerna kan användas som stöd i vägledningssyfte. Man kan även läsa om hur viktig vägledaren är för att tekniken ska användas på rätt sätt. Naturligtvis finns det både för och nackdelar med att använda datorn i vägledningen.
Risker kan vara att datorn styr vägledningssamtalet, att man har en övertro på subjektiva resultat och att man får ett nytt kommunikationsmönster.
Förtjänster kan vara att man kan få snabb information om utbildningar och yrken, att man kan använda datorn som ”smörjmedel i fastlåsta situationer och att man kan få nya idéer”. (Lovén 1997 s. 20)
Lovén menar att: ”rätt utnyttjad och med aktiva vägledare som också påverkar programutvecklingen och med dito lyssnande och vidsynta programkonstruktörer, kan vi få ett rejält lyft i vägledningen”. (Lovén 1997 s.31)
12
3. Teoretiskt perspektiv
Vi går här igenom de teorier som vi anser har betydelse för vår undersökning och dess resultat. Vi kommer återknyta till dessa teorier i resultatet samt vår slutdiskussion.
3.1 Kognitiva teorier
Fredrick Bartlett menar att vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck utifrån vår egen bakgrund, våra intressen, behov och våra kognitiva scheman* just för att de ska bli meningsfulla för individen. Han menar att vårt minne inte passivt registrerar intrycken vi utsätts för. (Schultz Larsen 1997) Bartlett förklarar *begreppet schema med att alla de erfarenheter vi får och alla intryck som vi gör organiseras i våra inre mentala strukturer. Bartlett menar också att vi har många olika scheman i vårt minne och de är anpassade efter lika många situationer och händelser som vi är vana vid att möta i vardagen. ”Kognitiva scheman utgör en form av strukturerade förväntningar som förbereder oss på att uppfatta situationer eller händelser på ett visst sätt.” (Schultz Larsson 1997 s. 127) Det kan vara effektivt eftersom vi då inte behöver uppfatta alla skeenden i detalj utan det räcker att vi registrerar sådant som vi anser vara väsentligt och jämför med det egna schemat för hur vi ska hantera händelsen. Detta kan dock även verka negativt eftersom vi kanske kodar eller tolkar händelser och situationer utifrån våra förväntningar istället för vad som faktiskt händer! Generella scheman styr olika specifika händelser.(Schultz Larsen 1997 s. 127)
3.2. Matchningsteorin
Under 1900-talets första årtionden ansåg man att människan var statisk och inte kunde utvecklas. Man skapade intelligentester som senare utvecklades till anlags -och intressetester. Dessa influenser kom från USA där de användes vid rekrytering till olika vapenslag under första och andra världskriget.
Vägledarnas roll blev att styra in människan till en arbetsplats som var i behov av arbetskraft. Man var helt säker på att det yrke man lärt sig var det enda man skulle ägna
13
sig åt. Denna teoritradition som hade betoning på diagnostisering och matchning kallade man matchningsteorin. Denna teori var ett uttryck för den tidens värderingar (Lovén 2000, s 36-37). Frank Parson var en av teorins förespråkare.
3.3 Kasam
KASAM är inte en teori utan ett begrepp, myntats av Aaron Antonovsky, som vi vill använda oss av i vår undersökning.
”Varför hamnar människor vid den positiva polen i dimensionen hälsa ohälsa eller vad får dem att röra sig mot denna pol var de än befinner sig vid ett visst tillfälle?” Detta frågade sig professor Aaron Antonovsky efter att ha gjort en undersökning av den psykiska hälsan hos överlevanden från koncentrationsläger. Det visade sig att 29 % av de undersökta bedömdes vara vid tillfredställande psykisk hälsa. Vad var det för generella motståndsresurser; GMR, som jagstyrka, pengar, socialt stöd mm som kunde ge kraft att stå emot olika stressorer? Eller än viktigare: vad var det som gjorde att något kunde fungera som ett GMR?
Antonovsky utvecklade då begreppet känsla av sammanhang, KASAM, för att kunna svara på denna fråga. Han menade att det som gällde för alla GMR var att de hjälpte till att göra de stressorer, som vi ständigt blir utsatta för, begripliga.
KASAM, känsla av sammanhang, definieras som:
en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgripande och varaktig men dynamisk tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar, och att det finns en hög sannolikhet för att saker och ting kommer att gå så bra som man rimligen kan förvänta sig. (Antonovsky 1991, s.13).
3.4 Vägledningsmodell
I Professionell vägledning -med samtal som redskap, författad av Kerstin Hägg och Svea Maria Kuoppa 2007 kan vi läsa om en samtalsmodell med tre faser:
Fas 1: Här gäller det att klargöra situationen ur klientens perspektiv Fas2: Vidga perspektiv och sätta upp mål
Fas 3: Här gör man en handlingsplan och ger stöd för att utföra den. Utvärdering. (Hägg och Kouppa 2007 s.43)
I de olika faserna finns ett antal färdigheter man bör vara utrustad med och när det gäller fas 1 så bör man bl.a. kunna ställa frågor. När det gäller frågorna bör de bl.a. vara korta, enkla och tydliga. I fas 2 inventerar man möjligheter, man undersöker konsekvenser och tittar på eventuella hinder och begränsningar. Färdigheterna i fas 3 handlar om att kunna inventera, eller brainstorma med en annan benämning, inventera, formulera delmål, utvärdera och avsluta. (Hägg och Kuoppa 2007 s.89)
Figur 2 Fritt från Samtalsmodellen Hägg och Kuoppa
15
4. Presentation av de intervjuade
Vi har intervjuat fyra personer. Tre unga män och en ung kvinna i åldrarna 21-24 år. Vi väljer att presentera dem var för sig. Presentationen grundar sig på den förintervju som gjordes innan de fick tillgång till Karriärpaketet. Vi har valt detta sätt eftersom den förintervju som gjordes främst var inriktad på att få en bild av vilka de var samt anledningen till att de var på vägledningscentrum.
Karin
Karin är en kvinna på 21 år. Hon läser idag första terminen på sjukgymnastprogrammet vilket hon känner kan vara ett felval. Karin vill undersöka möjligheten till att läsa på distans, samtidigt som hon läser klart sin första termin. Vad som ska hända sedan är hon osäker på. Karin upplevde informationen på nätet som för rörig och vill få mer
information. Karin kommer under samtalet in på omgivningens förväntningar.
Kalle
Kalle är 22 år. Han slutade arbeta i maj i år och sedan dess har enligt honom inte mycket hänt. Kalle känner att han ”måste komma vidare… man kan inte dra hur länge
som helst”. Kalle har inte betyg i alla kärnämnen. Han vill helst jobba med musik eller film. Annars
vill han ha ett fysiskt arbete. Kalle har en klar tanke om att han vill läsa vidare. Kalle har mycket tankar om hur han ska kunna välja.
Mikael
Han är 21 år. Mikael anger att han främst söker vägledning för att han är osäker. Han läser i dag idéhistoria och tycker att han har det rätt kul just nu men vet inte riktigt vad det ska leda till. Att han vill ha kontakt med en vägledare just idag är i och för sig en slump då han gick dit när han fick på skylten om vägledning. Mikael uppger att han inte förväntar sig ett resultat men en inspiration av Karriärpaketet. Mikael ska ut och resa
16
och har inget behov av att fatta något beslut idag men vill sätta igång det han ser som en långsiktig process.
Joakim
Han är 24 år. Han har idag ett jobb som han trivs ganska bra med men som han inte ser som en långvarig karriär. Joakim arbetar som försäljare på en vitvarukedja.
Joakim har inte betyg i alla sina kärnämnen och är inne på att läsa upp dessa och sedan
studera vidare. Förväntningarna på Karriärpaketet är att få en möjlighet att strukturera sina tankar.
17
5. Resultat och analys
Även i denna del väljer vi att analysera resultatet individuellt. Resultatet är uppdelat på förintervju och efterintervju för att åskådliggöra det på bästa sätt. Vi har valt att baka in analysen i vår redovisning över resultatet.
5.1.1 Karin förintervju
Karin kommer till Vägledningscentrum för att hon vill undersöka möjligheten att läsa matte E på distans. Hon läser idag till sjukgymnast men säger sig vara tveksamt till om det är rätt. Anledningen till att hon är nyfiken på matte E är att hon vill skaffa sig en utökad behörighet. Karin har ofta fått höra att hon är bra på matematik och det känns därför som ett naturligt val. Hon har själv försökt forska via nätet men upplever att det är för otydligt för att hon ska kunna fatta ett beslut utifrån den information hon lyckats få fram.
Jag vill ju läsa matte E på distans. Det var ju så rörigt. Jag kollade på nätet men jag ville prata med någon riktig människa. Det är ju ganska så förvirrande.
I Anders Lovéns avhandling Valet inför kvalet, framgår att den vägledningssökande har vissa förväntningar på ett möte med en vägledare. (Lovén 2000, 97-98). Karin har en förväntning om att hon ska få hjälp och efter mötet med vägledaren vara mindre förvirrad.
När Karin bestämmer sig för att prova Karriärpaketet förändras förväntningen. Hon säger i stället
Jag tror att jag ska få ut lite det man själv tänker, innerst inne. Fast man inte vågar erkänna det för sig. Jag tror att man kanske själv har en bild, långt inne, av vad man ska syssla med men så…
Kanske kan förändringen bero på att vägledaren ska hjälpa henne med distanskursen, anmälan och finansiering o.s.v. När Karin tänker på Karriärpaketet förskjuts perspektivet och hon verkar se att Karriärpaketet ska hjälpa henne med vad som ska hända efter distanskursen.
18
Jag tror att de flesta människor har det (en bild av vad de ska göra förf. anm.).men till exempel omgivningen… eller omgivningen gör att man inte kan släppa fram det. Man kanske kommer från en familj där man alltid ska plugga vidare. Och då kanske det inte är ok att säga att man vill bli bagare.
Karin nämner att man kan komma från en familj som har synpunkter på vad man kan utbilda sig till. Hon menar att vissa kan komma att avstå från sina drömmar eftersom inflytandet är så starkt. Detta bidrar till behovet av en kartläggande fas (Kuoppa och Hägg) för att undersöka vilka som påverkar eleven, vägledaren möter.
5.1.2. Karin efterintervju
Vi träffar Karin två dagar efter det första mötet. Hon har då hunnit kika på Karriärpaketet. Karin upplever inte att hon fått så många nya tankar utan snarare att hon bekräftats i det hon innerst inne trodde.
Jag tänker hela tiden att sådana här test är inte för att man är helt vilse. Utan för att de antingen bekräftar det man trodde innan eller så öppnar de ögonen och så… (Karin 21 år)
Karin hade vid vårt första möte en förhoppning om att hon skulle få upp ett ”flummigare” yrke. Som exempel nämner hon målare. Karin säger att så inte blev fallet och att hon inte är förvånad. Hon får frågan om hon skulle kunna tänka sig att använda det igen. Karin säger då:
Jag tror inte man ändrar sig så mycket på frågorna den ställer. Den ställer mycket personlighets, det den frågar är ganska mycket personlighetsfrågor. Tycker du om att sitta vid en dator? Och där tror jag inte att man ändrar sig så väldigt mycket. Så man får nog samma resultat igen.
Karin upplever att resultatet inte skulle förändras över tid eftersom personligheten inte ändras. Hon tror inte att ett sådant här program kan ersätta en vägledare då hon gärna vill ”diskutera med någon som vet och så”. Hon undrar också när en vägledare skulle ha tid att ställa 120 frågor. Samtidigt menar hon att resultatet kan kännas mer seriöst och ha en annan tyngd
Så är det i vårt samhälle, vi vill ha bevis. Så om jag gör ett test så får jag ett papper och då har jag det som grund. Om jag går till en studievägledare så är det bara en person som säger det här… och då kanske man inte tar det på lika allvar och så.
19
Karin är på det hela nöjd med testet och gav det en 7:a på en 10-gradig skala. Den del hon inte var så nöjd med var Inspirationsdelen. Karin upplevde att bilderna var tråkiga och hon har därför markerat de flesta bilderna som negativa.
Det såg tråkigt ut… och det var därför det skilde sig från de övriga frågorna. På bilderna var jag inte positiv till någonting som hade med sjukvård att göra. Och så fick jag typ miljö som det bästa, det fick jag inte alls i de andra delarna.
Karin tycker Karriärpaketet är vettigt och enkelt. Hon tyckte att det var lätt att använda men tror inte att hon kommer använda det igen.
Jag tänker att… jag tror inte man ändra sig så mycket på frågorna den ställer. (…) Det de frågar är ganska mycket personlighetsfrågor, tycker du om att sitta vid en dator kanske? Och där tror inte jag att man ändrar sig så mycket.
Detta är intressant av många anledningar. Främst eftersom den rymmer en tanke om att personligheten är fast och statisk. Hon tror inte att man förändras särskilt mycket. Det är samma tankar som ligger bakom den s.k. matchningsteorin.
Karin upplever att Karriärpaketet var heltäckande och roligt med sina olika delar. Hon är ändå lite ambivalent till inspirationsdelen där man får ta ställning till olika bilder. Karin tycker att bilderna är tråkiga och oinspirerade men är samtidigt medveten om att det kan vara svårt att få till bra bilder.
Men det är lite som om man skulle fota den här konstellationen nu också så skulle man visa det på en bild. Och så skulle någon sätta betyg på det… ingen vet vad det pratas om… Om det är trevligt eller inte.
Karin säger också att hon vid t.ex. vid bilder från vården har kännedom om hur det kan vara att arbeta där och först ville svara positivt. Hon tvingade sig sedan att svara endast utifrån hur det såg ut.
Karin kan se fördelar med en kombination av Karriärpaketet och mötet med en vägledare. Hon ställer sig frågan när en vägledare skulle ha tid att ställa 120 frågor. Kuoppa och Hägg (2007, s. 42 och 101) anger att ett samtal som syftar till vägledning kan börja med en kartläggande fas. Att använda Karriärpaketet skulle inleda en kartläggande fas. Samtalet som förs hos vägledaren kan sedan snabbt övergå i en perspektivvidgande fas.
20
Karin vill ha en riktig person att diskutera med men kan samtidigt se att ett test kan upplevas som mer seriöst av vissa.
Ja, men också i vårt samhälle vill vi ha lite bevis, så om jag gör ett test får jag ett papper där det står och då har man det som grund. Men går man till en studievägledare så är det bara en person som säger det här.
I Tag makten över datorerna (Lovén 1997, s. 20) framgår att den vägledningssökande kan ha en övertro på testets resultat. Behovet av tester har dryftats länge. Principen ”rätt man på rätt plats” syftar till filosofin som Fredrick W. Taylor trodde starkt på. Att man kunde testa en person och på så sätt fastställa vilka anlag hon hade för att bli så produktiv som möjligt. Om hon kommer på rätt arbetsplats blir hon” i stånd att drifva det arbete för vilken hon är av naturen lämpad” Detta sätt att värdera människan efter anlag kom att kalla för taylorism. (Nilsson s. 14).
5.2.1 Förintervju Kalle
Kalle har varit arbetslös under några månaders tid. Kalle har sökt vägledning då han känner att han behöver komma vidare och inte riktigt vet hur.
Man kan ju inte liksom hänga hur mycket som helst. Ja, man måste komma vidare i sitt liv. Antingen ut och jobba ännu mer eller så får man utbildning eller så… annars kanske jobba utomlands eller nåt. Så är det.
Kalle börjar känna att han inte riktigt stämmer in på samhällets bild av hur en man i hans ålder ska vara. ( Angelöw och Jonsson 2007, s.31). Han kan inte hänga längre. Kalle hamnar i en sorts rollkonflikt (Angelöw och Jonsson 2007 s. 33) då han känner andras förändringar på att han ska göra någonting men samtidigt själv verkar ganska tillfreds med sin situation.
Kalle har också en tanke om att det ska bli rätt när han väljer. Kanske inte helt rätt men på ett ungefär. Han tror att man känner när man kommer på ungefär rätt ställe. Hans intention är att få en bild av vad han skulle kunna göra.
5.2.2. Kalle efterintervju
Kalle väljer att beskriva Karriärpaketet som enkelt och intressant. På skalan sätter han Karriärpaketet mellan 6-7. Kalle tycker att han fått upp en del yrkesförslag som han redan tänkt på men också en del nytt. Som exempel nämner han låssmed, dansare och
21
frisör. Kalle säger att han först inte förstod varför en del yrken kom upp. Det krävde lite eftertanke. Han gick då tillbaka till sina frågor och tittade på hur han svarat och att han då uppgett att han gillat en del delmoment som ingår i dessa yrken. Kalle kan se att Karriärpaketet är bra för de som behöver ringa in ett större område. Som exempelvis film, Kalle ser detta som ett tänkbart område att arbeta inom, men vad inom film? Här ser Kalle att han fått hjälp att definiera vilka moment han egentligen gillar.
Kalle tror att det finns personer som kan klara sig med endast Karriärpaketet och andra behöver en push av en studie och yrkesvägledare.
Kalle tycker att Karriärpaketet är enkelt och intressant. Han fick många nya tankar. En del av förslagen har Kalle vid första anblicken svårt att förstå. Han valde att gå vidare och analysera sina svar för att förstå varför vissa yrken uppkommit. Hade Kalle avstått från detta steg hade Karriärpaketets resultat lätt kunnat framstå som felaktigt i hans ögon. Nu säger Kalle så här om resultatet låssmed:
Jag gillar typ så här småpilla när man ska vara engagerad för det tar tid och man ska vara noggrann. Jag har inte tänkt på det men när jag tänker på arbetet som sådant så ser jag det inte som så konstigt.
5.3.1. Joakim förintervju
Joakim söker vägledning för att han i dag har ett yrke som han inte trivs fullt ut med. Han arbetar idag som försäljare och gillar många aspekter av yrket men upplever att han ibland tvingas lura på personer saker som de inte har råd med eller behöver. Just nu funderar han på att studera på komvux för att få fullständiga gymnasiebetyg. Joakim har en dröm om att hitta ett yrke som han känner att han vill ha resten av sitt liv.
Och sen är det väl lite det att jag vill hitta ett yrke som jag känner är wow! Det här vill jag göra resten av mitt liv. Vilket kanske inte är det absolut lättaste. Men man måste ju börja någonstans.
Även Joakim har alltså tankar på att det finns yrken som passar honom mer eller mindre. Han vill också ha ett livslångt yrke vilket också kan jämföras med matchning. Joakim verkar mest inne på att det ska vara något han trivs med.
22
Joakim har många tankar kring vad han skulle kunna tänka sig att göra i stället och ser att han kan få hjälp att snäva in sina tankar genom Karriärpaketet.
5.3.2. Joakim efterintervju
När vi träffar Joakim igen, har det gått två dagar. Joakim var inställd på att läsa för att få ett fullständigt gymnasiebetyg. Joakim hade innan Karriärpaketet många tankar om vad han skulle kunna tänka sig att göra efter studierna.
Joakim beskriver Karriärpaketet som intressant och givande. På en tiogradig skala där 1 är mycket dåligt och 10 utmärkt ger han karriärpaketet en sjua. Han upplever att han inte fått några nya tankar men blivit bekräftad och stärkt i det han redan tänkt.
Det som kom fram i resultatet det är väl ungefär det jag tänkt på. (…) Visst där var ju punkter som fick mig at undra lite men det blev en liten bekräftelse eftersom jag funderat på t.ex. polis som står med på listan här på den höga delen… och kommer det då upp i testet att enligt de personerna som gjort testet så är jag passande för det här.
På frågan om han skulle rekommendera detta för sina vänner svarar han En del av det i alla fall som man… en riktlinje, den här kategorin av yrke kanske du ska kika på.
Joakim menade också att bilderna (inspirationsdelen) var tråkiga.
Ja, här var det ganska ensidigt. För mycket av det som var svårtolkat så det blev mycket nej för min del eftersom det mesta såg ut som kontorsjobb och så som jag tolkade bilderna… kontorsjobb är absolut det sista jag vill ha.
Joakim sa att det inte skulle ersätta en vägledare i hans situation. Han vill fortfarande ha någon att ventilera sina tankar med. Inte minst vad själva arbetet inom ett yrke skulle innebära. Joakim tror att han skulle kunna googla fram mycket information men att han ändå vill ha någon att bolla med. Karriärpaketet kan inte ersätta en vägledare anser han.
Joakim anser också att man hade kunnat manipulera testet för att få de svar man hade önskat, Han säger sedan i samma andetag att om han gjort det hade han förstört för sig
23
själv. Att genomgå ett test liknade Karriärpaketet kan därför anses ställa krav på både mognad och självinsikt för att svara ärligt och kunna ta ställning till de frågor som ställs.
Joakim sammanfattar med att säga att ”för en person kan detta vara alldeles strålande och för en annan så är det skräp ju…”
5.4.1 Mikael förintervju
Mikael säger att han söker till vägledningscenter p.g.a. osäkerhet. Han vet inte vad han ska göra när han läst färdigt kursen idéhistoria. Mikael menar att det här med sökandet är en längre process: ”Anledningen till att jag är här är ju liksom en längre process”. Detta skriver Lovén om i Kvalet inför valet. Från att ha setts som en engångsföreteelse har vägledningen ändrat riktning till att omfatta en längre, ev. livslång, process. (Lovén 2000 s. 26). Mikael menar att det är dags att leta efter något att göra, fast på längre sikt.
Han undrar över hur lång tid det tar innan man får ett resultat av testet. När vi förklarar att det är bra om han svarar på så många frågor som möjligt för att väcka ytterligare tankar säger han: ”Jag förväntar mig ju inte att ni ska ge mig ett svar eller så. Det är ju en sorts inspiration.”
5.4.2 Mikael efterintervju
Mikael beskriver Karriärpaketet som jättetråkigt. Han ger det en trea på en 10-gradig skala där 1 är uselt och 10 utmärkt.
Om man tänker sig att det ska vara stimulerande och liksom så ge en jag vet inte, driv på nåt sätt… inspiration. Det tycker jag inte riktigt att det gör…
Mikael säger att det känns så slutgiltigt med ett test. Han tycker att han vet vad han vill göra sen. Om 5 år eller så vill han läsa medicin. Nu vill han bara ha något att göra. Han skulle kunna tänka sig att använda karriärpaketet igen när han är i ett annat stadium. På frågan om i vilket stadiet det skulle kunna vara svarar han
24
Jag skulle nog vara mer desperat tror jag… (skrattar) för det är inte nåt svar… eller mål som jag är ute efter… bara en sysselsättning och lite inspiration. Lite friare tror jag.
Han känner att testet går ut på att få reda på vad man ska bli och att det är slutgiltigt. Han tycker inte att han är där ännu.
Här känns det som om, pang bom nu ska du bli någonting… som om det här ska du va (…) så det är så slutgiltigt liksom… så där är jag inte alls
Mikael tror att man ska ha en idé om att man vill göra karriär om man ska göra karriärtestet. Han själv har en massa saker han vill göra innan han bestämmer sig .
Jag vill gärna läsa medicin nån gång men det vet jag redan och det är inte nu, kanske om fem år… nu vill jag ha roligt.
Han säger även:
Man kan ju bara göra det man vill just för stunden, jag tror inte man kan planera allt för mycket… så ändrar man sej och då är det för sent.
Här kan vi koppla ihop hans påstående med matchningsteorin. Mikael vill ha ”roligt” innan han bestämmer sig för vad han vill bli för när han väl bestämt sig för att bli något så är det dags att ”göra karriär”
5.5 Sammanfattning av intervjuerna
Tre av våra medverkande tyckte att karriärpaketet var: intressant, givande och enkelt. Dessa tre tyckte även att den så kallade inspirationsdelen var tråkig, ensidig och
svårtolkad. Den fjärde tyckte att det var tråkigt. På en skala mellan 1 och 10 där 1 är dåligt och tio bäst så gav tre av fyra betyget 6-7 Den fjärde gav Karriärpaketet en trea.
De olika förväntningarna de medverkande hade innan de gjorde Karriärpaketet var att man ville ha en bekräftelse på vad man redan tänkte och då även att snäva in sina svar. Man ansåg även att men kunde bli inspirerad och få en idé av vad man kunde göra. Ingen av de medverkande förväntade sig att få konkreta svar.
25
Efter att ha använt Karriärpaketet har tre av fyra fått bekräftelse och/eller nya tankar. Den fjärde känner sig inte alls intresserad av detta vägledningsverktyg. Två av de medverkande menar att de skulle vilja ha en vägledare att prata med som komplement till Karriärpaketet. Den tredje pratar om att någon klarar sig utan och andra behöver en vägledare. Han pratar dock inte om sig själv just utan om ”man”. Den fjärde har inga åsikter om sig själv och vägledare men han tror att de som inte riktigt vet vad de vill kan behöva en vägledare till hjälp.
26
6. Slutdiskussion
När vi sitter här och i sluttampen av vårt arbete vill vi försöka oss på att diskutera vad vi fått fram vid våra intervjuer. Vi mötte fyra personer som hade ganska olika bakgrund och motivation. Ingen av dem har tidigare varit i kontakt med Karriärpaketet.
Det finns ändå några saker som de har gemensamt. Det som slår oss som tydligast är att alla vägledningssökande har en tanke om att man kan välja rätt, få rätt yrke. Det känns därför som om matchningsteorin lever i allra högsta grad, även om det inte är det våra informanter kallar det. Våra vägledningssökande har även en tanke om att man kan känna att man valt rätt. De kopplar ihop känslan av att välja rätt men också att rent förnuftigt välja rätt.
”Man känner ju på sig om man kommit rätt. Kanske inte helt rätt men på ett ungefär”:
Alla fyra ser inspirationsdelen som minst positiv. De tycker att bilderna är tråkiga och de hade gärna velat ha tydligare information om vad som föregår på bilderna. Någon tyckte också att det var svårt att veta om man skulle svara som det såg ut på bilden eller utifrån den kännedom man har om det område man ser på bilden. Joakim säger följande:
Ja här var det ganska ensidigt, för mycket av det var svårtolkat. Det blev mycket nej för min del eftersom det mesta såg ut som kontorsjobb så som man tolkade bilderna. Kontorsjobb är det absolut sista jag vill ha.
I en delundersökning till Adriane-projektet kom Holsanova och Leon (1997) fram till att personer i förhållande till weben önskar tydliga alternativ. Vi tolkar det som att om en person inte själv ser alternativet tillräckligt tydligt skapar man sig en egen mening utifrån det lilla man vet. Bartlett (Schultz och Larsen 1997) styrker detta då han menar att vi aktivt väljer ut och tolkar intryck utifrån sina kognitiva scheman för att de ska bli meningsfulla. I Joakims ögon var personer som arbetade inomhus likvärdigt med
kontorsarbete och därför inte aktuellt utifrån hans erfarenheter och tankar om detta yrke.
Karin hamnar i ett liknande dilemma då hennes kognitiva scheman och förförståelse ger en annan bild av ex. vården än de som finns i Karriärpaketet. Karin säger:
27
Jag tänkte så här, typ sjukvård, det är nog roligt att jobba där men det ser jättetråkigt ut på bilderna. Så jag utgick helt från bilden. Jag kommer ihåg att jag tänkte så, men vad ska man då svara? Då valde jag att svara som det såg ut. Det såg tråkigt ut…
Tre av fyra känner sig också bekräftade i sina tankar om yrke och studier som de redan haft.
Frank Parson, som anses vara den moderna yrkesvägledningens fader, menade att man behövde välja yrke systematiskt. Han tyckte att yrkesvalet var en engångsföreteelse. Han menade att individen hade tre steg som skulle samarbeta för att kunna välja det rätta yrket. Individen skulle ha klart för sig vem hon var. Människan skulle ha kunskaper om omvärlden och hon skulle kunna resonera sunt mellan dessa två. (Ungdomars utbildnings- och
yrkesval – i egna och andras ögon, Fransson och Lind 2004) Vi anser det vara just på det sättet som våra vägledningssökande resonerar. Det känns verkligen som om de vet hur de tänker och varför. Alla fyra har klart för sig hur, och varför, man väljer.
Detta fenomen kan kopplas ihop med Antonovskys begrepp KASAM. Våra vägledningssökande har trots en del stressfaktorer som bl.a. tid och tyckande från omvärlden, förståelse för sitt sätt att tänka och handla. Vi känner att de vet hur de själva, arbete, utbildning och yrke hör ihop i ett sammanhang. De skapar själva en mening med resultatet och analyserar det tills det finner mening.
En av de sökande säger att Karriärpaketet är ett bra komplement till en vägledare och undrar när en vägledare skulle kunna ställa 120 frågor. När vi tittar på Karriärpaketet utifrån Hägg och Kuoppas samtalsmodell (se figur 2) kan vi se att karriärpaketet kan bidra till den kartläggande och klargörande fasen. Här krävs klara och tydliga frågor enligt författarna. Eftersom den vägledningssökande genomgått en rad av frågor när de kommer för att träffa vägledaren kan man eventuellt snabbare övergå i en perspektivvidgande fas och skapa en handlingsplan. Det blir tydligt för oss att ett test inte i dagsläget kan ersätta en vägledare i den perspektivvidgande fasen eller vid framtagandet av en handlingsplan. Vi tror inte heller att ett test helt kan ersätta en vägledare i den kartläggande fasen även om den kan vara en god hjälp. Vi vill ändå vara tydliga med att Karriärpaketets ambition inte heller är att ersätta en vägledare. Handledningsmanualen är tydlig med att den vägledningssökande ska ha en god
28
introduktion av Karriärpaketet och att resultatet sedan också ska diskuteras med en vägledare.
29
7. Framtida forskning
Efter att ha avslutat vårt arbete kan vi se ytterligare frågor som hade varit intressanta att forska i. Då Karriärpaketets metodhandledning förordar en kontakt med vägledare för att diskutera resultaten från Karriärpaketet, hade det varit intressant att undersöka om den vägledningssökande fått några nya tankar efter kontakt med studie –och yrkesvägledare.
De vägledningssökande upplever att de blir bekräftade i tankar de redan haft. Det hade varit intressant att undersöka vad som hade kunnat vidga perspektivet för de vägledningssökande. Kauppa och Hägg menar att ett kartläggande perspektiv ska eftergås av ett vidgande perspektiv. Frågan är då om de vägledningssökande får detta av vägledaren eller om de blir utan detta led. En annan intressant fråga är om Karriärpaketet är tidsbesparande då den vägledningssökande påbörjat en ev. valprocess och har ett resultat från Karriärpaketet med sig till vägledaren.
Det hade också varit intressant att se vad som händer efter att de fått resultatet. En av de vägledningssökande uppger att resultatet av ett ”test” kännas mer seriöst än om bara en vägledare säger något. Frågan är om man förblindas av det upplevda allvaret.
30
8. Källförteckning
Internet: Karriärpaketet Tillgänglig
<http://www.karriarforlaget.se/Karri%c3%a4rpaketet+i+teori+och+praktik.989.aspx>
Adriane - riktlinjer för webbaserad vägledning(Elektronisk) (2002) European
kommission Directorate - General for education and culture. Tillgänglig
<www.vagledarforeningen.org/foreningen/dokument/Guideline_swe.doc> (09-10-23)
Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom Introduktion till socialpsykologi (1990-2000) 2. Upp. Studentlitteratur
Antonovsky, Aaron (1991) Hälsans mysterium. Natur och Kultur
Dalen, Monika (2007) Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildningsförlag
Ekenblad, Marie(2009) Webbaserat valstöd –Komplement? På vilket sätt och för vem? Malmö:Lärarutbildningen < http://hdl.handle.net/2043/8635> (09-10-19)
Gunnarsson, Camilla(2008) Webbaserat vallstöd- Kan det ge ökad självkännedom och
yrkeskunskap? (Elektronisk) Malmö: Lärarutbildningen Tillgänglig
<http://hdl.handle.net/2043/7128> (09-10-18)
Hägg, Kerstin & Kouppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning. Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups Utbildning.
Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet. Malmö: Lärarhögskolan
Lovén, Anders ( 2:rev. Upplaga 1997). Ta makten över datorerna. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik
31
Nilsson, Göran (2005) Vägledning - I vems intresse? Umeå: Lärarutbildningen,
Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning.
Sandell, Anna (2007) Utbildningssegregation och självsortering, Lärarutbildningen Malmö: Holmbergs. (Malmö studies in educational sciences No. 31)
32
Bilaga 1 Intervjuguide
Frågor innan genomförande av webbaserat valstöd Karriärpaketet
Bakgrund
Namn Ålder
Sysselsättning
Varför söker du vägledning idag?
Vilka planer har du för ditt kommande yrkesliv alt. studier? Hur kom du i kontakt med karriärpaketet?
Vad tror du Karriärpaketet kommer ge? Efter Karriärpaketet
Om du tänker på Karriärpaketet i sin helhet, hur beskriver du det då med två ord? På en skala mellan 1 och 10, vad är du mest nöjd med gällande dina resultat? Var webstödet som förväntat?
Kan du tänka dig att använda Karriärpaketet igen?
