Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Årgång 93 1972
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman
Stockholm: E . N. Tigerstedt, Örjan Lindberger
Umeå: Magnus von Platen
Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villavägen
752 36 Uppsala
Printed in Sweden by
3 0 2
Övriga recensioner
O m m an till a llt detta lä g g e r P er E r ik W a h - lunds ö m sin ta och roande teck n in g av 1 7 0 0 - talsp eko ralisten Sesem ans » o lyrisk a b io g r a fi» , b lir m ån g sid ig h eten m itt i all tem atisk in fa lls- v in k lin g nästan bed övan d e stor. T ro ts att den m etod iska p recision en i fle ra b id ra g inte är h u n d rap rocen tig t fin slip a d , torde festsk riften i sin b red d , v id sy n och m aterialrik ed o m ha e g en skaper som i h ögsta g rad b ö r tilltala fe stfö re m ålet sjä lv , lik a v ä l som den b ö r v a ra p red e sti nerad att lä n g e b ru kas i sk ild a fo rsk ar- och stu diekam rar.
Ingemar Algulin
Den moderne roman og romanforskning i
Norden. Innlegg ved den 8. studiekonferense
over skandinavisk litteratur 10 .-14 . aug. 1970,
Bergen}
red. H a ra ld N o re n g . U n iv e rsite tsfo rla get, B e rg e n , O slo, T ro m sø 1 9 7 1 .I augusti 1 9 7 0 h ö ll In tern atio n al A ssociatio n fo r S c an d in av ian Stud ies sin åttond e k o n fe rens ö ver sk an d in avisk litteratu r, n ä rm are b e stäm t ö ver tem at: den m o d ern a rom anen och ro m an fo rsk n in g en i N o rd e n . D e fö re d ra g som d ä rv id h ö lls fin n s n u tillg ä n g lig a i b o k fo rm och erb ju d er en o fta stim u leran d e och ytterst v arieran d e lek tyr. H ä r är s jä lv fa lle t inte u t rym m e fö r en rättvisan d e p resentation av de inalles fem to n b id rag en ; och eftersom katalog- ario r i d y lik a sam m an h an g sälla n b lir n ju tb ara, n ö jer ja g m ig m ed en a llm ä n k arak teristik och n ågra axp lo ck .
B o k en sö n d e rfa lle r i e n lig h e t m ed k o n fe re n sens tem a i två h u vu d ka tego rier: de b id ra g som består av an alyser av sk ön litte rära texter och de som g er en o fta m era teoretisk o rien terin g om ro m an fo rsk n in g en s situation i o lik a län d er. Jo h a n B o rg e n s » Je g » och L ars G yllen sten s » Ju v e n ilia » analyseras a v resp ek tive S v en M ø l ler K riste n se n och H an s Isaksson som exem p el p å »den m o d ern a iden titetsk risen ». M ø lle r- K riste n se n v isa r h ur h u vu d p erso n en i B o rg en s rom an , M atias R o o s efter fö rlu sten a v b a rn dom en s s jä lv k la ra try g g h e t u p p le v e r en ja g u p p lö sn in g , h u r h an sträv ar att fin n a en v ä g i kaos, en v ä g m e lla n den totala frih eten och fö r än d rin g e n å en a sid an och den tillrä tta lag d a accepterade ro lle n å den an dra. M o t B o rg en s h u vu d p erso n som söker sitt ja g sp ela r Isaksson u t » K a in -G y lle n ste n s» sträv an »att b ryta ner sin id en titet», och han b ely ser p ro b lem a tik en i » Ju v e n ilia » m ed en g en o m g ån g av G yllen sten s an norstädes deklarerad e teo rier o m p e rs o n lig heten och m askspelet.
U n d e r den lö slig a ru b rik e n » T re rom an er m ed m e r e lle r m in d re trad isjo n ell m en neske- og m iljø te g n in g » b eh an d las g an sk a su m m a
risk t V esaas » Fu glan e» och L a x n e ss’ » D et gjen - fu n n e parad iset» och, m era u tfö rlig t, W illia m H ein esen s » D e fo rtab te sp ille m a e n d » , d är G ly n Jo n e s g ö r en ytterst u p p sk attan d e an alys av rom an en m ed ty n g d p u n k t p å dess fö re n in g av realistisk e p ik och m ytsk ap an d e sym b o lik . Så n ä r som p å v issa p ressad e nam n sym b oliska to lk n in g sfo rsla g och en d el o d istin k ta p a ra lle l ler till m u sik a lisk a fo rm e r u tg ö r Jo n e s ’ uppsats ett ö verty gan d e och g iv a n d e b id r a g till fö rstå elsen av d en na d u b b elb ottn ad e rom an .
M e st sp än n an d e är k an sk e p ro b lem a tik en k r in g » T re d o k u m en tarisk e k o llek tiv ro m a n er» . I dessa tre b id ra g b eh an d las V ä in ö L in nas »O kän d soldat» av A n n a m a ri S arajas, H ans S c h e rf igs » F ry d e n h o lm » a v E lia s B re d sd o rff och P e r O lo f E n q u ists » Leg io n ä rern a » av Sven L in n é r. B re d sd o rff red o g ö r i sin lå n g a och in i tierade uppsats (som m ed sin a h u m o ristisk a p o ä n g er m åste u tg jo rt ett fä n g sla n d e fö red rag) fö r den d o k u m en tära b ak g ru n d en till ockupa- tionsrom anen , av vars g o tt och v ä l 1 5 0 perso ner han m en ar s ig h a k u n n at id e n tifie ra 1 2 0 . In te så att S c h e rfig en b art p lo c k a r in v e rk lig a p erson er till n åg on sorts c o llag e; det fin n s alla v a ria tio n e r frå n e n k la n a m n fö rv rä n g n in g a r till den m era k o m p lic era d e g estaltn in g en av h u vu d person ern a. Så t. ex. u rs k ilje r B re d sd o rff i p o rt rättet av ö v e rlä ra re n T o rb e n M ag n u ssen tre v e rk lig a fö re b ild e r, b la n d dem fö rfattaren och m o tstånd sm änn en H an s K i r k och S c h e rfig själv. O m h u vu d p erso n e rn a styckevis m å h a v e rk lig t u n d erlag , är de än d å fik tiv a sk ap elser, påpekar B re d sd o rff. M e n de ä g er b o rtom fik tio n e n ett an nat sla g av v e rk lig h e t g en o m att de gestaltar liv sö d en som v a r och en som u p p le v t ocku- pation stid en s D a n m a rk k ä n n e r ig en . D e är om m an så v ill typiska.
B re d sd o rff är h ä r in n e p å ett p ro b lem som är cen tralt i Sarajas an alys a v L in n a , n ä r hon fö rsv a ra r han s h ö g st in d iv id u a listisk a rom an m ot k r itik fö r b ristan d e d o k u m en tär sanning: » A tt nå en d o k u m en tär och p o litis k sanning är lättare m ed en k o n stn ärs in d iv id u e lla in tu i tion och å sk å d n in g än m ed h jä lp a v d oku m ent co llag e utan fö rsö k till syntes.» (4 2 ) In fö r ett sådant yttran d e sk u lle A risto teles fö rn ö jd k u n na ko n statera att han s d istin k tio n m e lla n h isto r ie s k r iv n in g och d ik t a lltjä m t ä g e r g iltigh et, än n u fö rn ö j dare då h an få r än m era vatten på sin k v a rn av S v en L in n é r i dennes in trän gan de an alys av sa n n in g sfrå g a n i E n q u ists » L eg io n ä rern a» . M ed a ll reveren s fö r E n q u ists källstu- d ier v il l L in n é r betrak ta det d oku m en tariska »inte som en fr å g a om fa k tic itet utan om lit terär tek n ik » , dvs. den frå n den k lassisk a rea listisk a rom an en v ä lk ä n d a tek n ik en att genom »precisa sa k u p p g ifte r g e ett in try ck av faktici tet» ( 7 2 ) . P å sam m a sätt som S c h e rfig skapar
Övriga recensioner
3 0 3också E n q u ist en g estalt m ed b ygg sten ar från en sk ild a i och fö r s ig » verk lig a» in terv ju o b jek t. I detta tillv ä g a g å n g ssä tt, ko n staterar L in n é r, bryter fö rfa tta re n m o t »historieveten skap en s elem entära sp elreg ler» och skap ar en »typ isk sanning» ( 7 9 ).
M en den a v g ö ran d e frå g a n v id b ed ö m n in g en av E n q u ists ro m an — och h ä r rö r Sv en L in n ér vid n å go t v e rk lig t cen tralt — är h u ru v id a han m ed sitt u tn yttjan d e a v d o k u m en tärt p rim ä rm a terial, av sek u n d ärlitteratu r och av den realis tiska rom an en s g ä n g se v e rk n in g sm e d e l lyckats ge en b ild a v b a lm tlä m n in g e n som »tillåter påståenden om detta skeen d e (an alyser, k ritik , k o n k lu sio n er)» ( 8 2 ). S v aret b lir n e j, eftersom , konstaterar L in n é r, fö rfa tta re n p å v ä g e n h in ner u p p täc k a h u r id e o lo g isk t styrd a a lla reak tioner är, v ilk e t g ö r h o n o m s jä lv o säker i sitt m o ralisk a ställn in g stagan d e. D e n n a u p p täckt leder, m e n a r L in n é r, till en fix e r in g v id den id eo lo gisk a aspekten till fö r få n g fö r en a llm än t h u m an itär och a llm ä n t m o ra lisk t g iltig stån d punkt. J a g tro r att det är en v ik t ig p u n k t som Sven L in n é r h ä r satt fin g re t p å. Fak ta talar sitt ty d lig a sp råk , b ru k a r det sägas, m en det är fö rfattaren som v ä lje r (even tu ellt o m ed v e tet) och sovrar i sitt m aterial, det är fö rfattaren som sa m m a n fo g a r b ita rn a till en estetisk h e l het, det ä r g en om hans ö g o n lä saren tv in g as att se ett a ld r ig så d o k u m en tärt h isto riskt fö r lopp. D o k u m e n tä rro m a n e n sådan den e x e m p li fieras av L in n a , S c h e rfig , E n q u ist och m ån g a andra är och fö r b lir d ik t och in te h isto rie sk rivn in g, det illu stre ra r dessa tre u p psatser tydligt.
D e t lig g e r i sakens n atu r att de u ppsatser som v ill o rien tera om lä g e t p å ro m a n fo rsk n in g ens o m råd e lä tt b lir katalo gartad e. B e rtil R o m berg g e r en p e d a g o g isk t k la r och in stru k tiv och dessutom r o lig ö v e rsik t ö v e r ro m a n fo rsk n in g e n i N o rd e n och h an fö ljs av ra p p o rter frå n U S A , V ästtysk lan d och D D R . A v s lu tn in g s v is fö lje r så den soc io lo g isk t in rik tad e ro m a n fo rsk n in g e n med M au ric e G ra v ie rs p resen tatio n av L u cien G o ld m an n som k ro n a p å verk et. G r a v ie r g er ett i lä m p lig a d e la r k ritisk t och up p skattan d e referat a v G o ld m a n n s id éer, fr a m fö r a llt i »Pour u n e so c io lo g ie d u rom an » och kon state rar, som m an v ä l m åste g ö ra , att trots de re v o lu tion eran de teo rie rn a den p ra k tisk a tillä m p nin gen p å sk ö n litte rära texter v e rk a r o v a n lig t litet n y m o d ig . O ch trots sin o m issk ä n n lig a v ilja att efter fö rm å g a v a ra m ed p å de go ld m an n skt- m arxistisk t-stru ktu ralistisk a n otern a, k an G r a vier inte u n d ertry ck a ett litet tv iv e l p å att D o n Q uijote, W ilh e lm M eister och Ju liu s So rel lå ter sig restlöst fö rk la ra s u tifrå n m a rk n a d sfö r ingens ek o n o m i.
G u n illa Bergsten
Actes du V e congrès de B Association inter nationale de littérature com parée {Belgrade 19 6 7)> utg. av N . B an asev ic. B e lg ra d 19 6 9 . Sw ets & Z e itlin g e r, A m sterd am .
D e n fem te in tern atio n ella ko m p aratistko n gres- sen i B e lg ra d 1 9 6 7 hade tre hu vu d tem ata: 1 / »Les courants littéraires en tant que p h é n o m è nes in tern atio n au x» ; 2 / »Littératu re o rale et littératu re écrite» ; 2 / »Les littératu res slaves et leu rs in terp rétatio n s dans les autres littéra tures». K o n g re sse n hade sam lat ö ver treh u n d ra d eltag are av v ilk a en tred jed el b id ro g m ed fö re lä sn in g a r e lle r rap p orter. I den m ä k tig a v o ly m en k o n g ressh a n d lin g ar har 8 6 fö re lä sn in g a r p ub licerats av v ilk a n åg ot fle ra än h ä lften b e h an d lad e det fö rsta tem at. D e n m anstarkaste d elegation en kom som v a n lig t frå n U S A , m en ö stlän d ern a i E u ro p a svarad e fö r h a lv a an talet föreläsare.
O m d y lik a s iffr o r säg er n å g ot om de o lik a n ation allitteratu rern as röststyrka b lir m an som sven sk nedstäm d. In g e n sven sk fö reläsare u p p träd de, inte h eller behan dlades n å g ra äm n en m ed a n k n ytn in g till S v e rig e , och n ä r en enda fö reläsare råkad e n äm n a en sven sk fö rfattare, P ed er Sjö g re n , så g jo rd es han till »rom an cier no rvég ien » (s. 3 9 5 ) . Sådan är situation en åt m in sto n e e n lig t dessa k o n g ressh a n d lin g ar som em ellertid inte är k om pletta.
T i ll största delen är detta en sjä lv k la r k o n sekven s av v å r sp rå k lig a iso lerin g , m en tystna den b eh övd e lik a s jä lv k la rt inte v a ra total. M an läser i ett p a r fö re d ra g om hur det h ållits sym p o sier k r in g stora n atio n ella diktare i P o len fö r att u trön a deras in tern atio n ella p o sitio n , och m an b ö rja r u n d ra ö ver h ur sven ska litte ratu rfo rsk are sköter sän u trik esrep resen tation . M åste v i råk a in i en p o litisk situation där den n atio n ella iden titeten är lik a hotad som p o la c k ern as in n an v i fö rstår att sam la oss k r in g de sven sk a stäm m o r som hörts i v ärld en ?
N u är in tern atio n ella m an ifestatio n er av lit teratu rfo rsk n in g fö rvisso inte p ro b le m fria i n å go t avseend e eller n åg on in n eb örd a v ordet. Fö rst och främ st sp råk lig t: k o n g re ssh a n d lin g arn a ä r tryckta p å fran sk a, en gelsk a, tyska, italien sk a e lle r span ska i Ju g o s la v ie n , och tryc k fe le n är fö lja k tlig e n le g io , i m å n g a fa ll inte b ara lö jlig a utan d irek t m en in g sfö rstö ran d e. F ö r flertalet fö reläsare betydd e sp råk b eg rän s n in g en att de m åste an vän d a ett främ m an d e u ttrycksm ed el, och det v e t a lla h u r oerh ört svårt det är fö r ju st litteratu rfo rsk are, som är så b eroen de av att k u n n a fö rm e d la nyanser. S v årig h etern a ä r en orm a redan fö r den som läst tre m o d ern a sp råk u n d er ett stort an tal skolår. M ed de s p rå k lig a fö ru tsä ttn in g ar som v i nu an ser oss ha råd att g e v å ra
