Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
Övriga recensioner
2 4 9
sam och fö rstå e n d e han d; i ett p ar fall k u n d e m ö j ligen d o m en ha fa llit strän g are, m en en fö rk la rin g till hans g e n e ro site t p å d e ssa p u n k te r är ju p e r sp e k tiv e t: att fö r en v ä rld sp u b lik sk riva ett p io n jä ra rb e te om en d ik ta re från ett lite t land som v isse rlig e n nått in tern atio n ellt erk än n an d e m en ändå a ld rig slagit ig en o m p å b red fron t.
S p ecto rs re d o v isn in g av litteratu ren krin g L a g e rk v ist är u to m o rd en tlig t rik och nästan fu ll ständig. U to m d e sv e n sk a m o n o g ra fie rn a och u p p satsern a o ch G u n n e l M alm strö m s u tm ä rk ta m o n o g rafi från 1 9 7 0 ,
Menneskehjertets verden,
jäm te tre tid igare n o rsk a arb eten i b o k fo rm , tar han o ck så u pp en rad n yare tid sk riftsu p p satser try c k ta i U S A : särsk ilt T h o m a s B u c k m an s Pär L a g e rk v ist and the S w e d ish T h e a tre samt Stylistic and T e x t u a l C h a n ges in M o d e rn T h e a tre , E v e re tt E llestad s P är L a g e rk v ist and C u b ism , W alter G u s tafson s Sib yllan and the P attern s o f L a g e rk v ist’s W o rk s, Ire n e S c o b b ie s C o n tra stin g C h aracters in B ara b b as, R o y Sw an so n s E v il and L o v e in L a g e r k v is t’s C ru c ifix io n C y c le o c h W in sto n W e a th e r’s Pär L a g e rk v ist, a C ritica l E ssay — ett fle rta l av d em p u b lic e ra d e i den am e rik an sk a Scan din avian Stu d ies.
S p e c ie llt g ru n d lig är, som fö ru t fram g ått, an aly sen av de sto ra rom an ern a. E n av de frå g o r som fö rfa tta re n allra m est d ju p trän ga n d e tar u pp, är L agerk vists an vän d n in g av » p o in t o f v iew » i de o lik a arb eten a, ett tacksam t äm n e, där u tred n in g en bl. a. v isa r h u r o e rh ö r t » am b ig u o u s» , h ur o k la r o ch tv e ty d ig , fö rfattaren är i sin syn vin k el. H ä r träffar S p e c to r ett u p p en b art g ru n d läg g an d e d rag i L a g e rk v ists b erättarstil och k o m p le tte ra r p å ett in tressan t sätt H a n s G ra n lid s iak ttagelser o m nai v ism en o ch d et o b estäm d a i stilen i G ä s t hos v e rk lig h e te n .
I den tid igare litteratu ren k rin g L a g erk vist har m o tsatsp aren a n d e -n a tu r o ch g o tt -o n t u tfö rlig t b eh an d lats, m en S p e c to r u n d e rsö k e r sam m a p ro b lem atik v id a re och b e ly se r d en inte m inst i de sen are v e rk e n p å ett sätt som v e rk a r ö verty g an d e. T id ig a re har o fta fö rsö k e n att to lk a L ag erk vists b itv is g a n sk a sv å ru tre d d a liv sfilo s o fi ku n n at v e rk a lite an strängd a, m en S p e c to r tar saken från ett m in d re tillk rån glat p e rs p e k tiv o ch lyck as o ck så få fram d en k o n tin u e rlig a d ia lo g som p ågår m e l lan o lik a rö ste r i fö rfattaren s in re, b åd e från v e rk till v e r k o ch inom e n sk ild a ro m an er, d ik tsam lin gar o ch dram er. H a n ställer o c k så p å ett g i v an d e sätt v e rk e n från fy rtio - o ch fem tiotalen i relatio n till den sam tid a e u ro p e isk a e x isten tialis m en.
S o m jag u p p fattar S p ecto rs fram ställn in g av L a g e rk v ists livsåsk åd n in g, finn s det inga v äse n t liga in v än d n in g ar att gö ra . N å g o t p ressad kan han m ö jlig e n fö re fa lla när han i sin este tisk a k arak teristik fö r sö k e r ap tera b e g re p p e t
kubism
intebara p å de tid ig are v e rk e n fram till 1 9 2 0 utan o ck så p å d e sen are, ö v e rh u v u d taget p å h ela p ro d u k tio n en , m en han an vän d er k a n sk e här term en p å e tt något an n o rlu n d a sätt än vad som är b ru k ligt hos oss: o m m an d ä rem o t i stället begagn ar den m era ö v e rg rip a n d e b ete ck n in g en
expressio
nism,
fö re fa lle r b ed ö m n in g en k an sk e m e ra n atu r lig fö r en sven sk läsare.E n v ik tig sid a av L ag erk vists fö rfattarsk a p är d et p o litisk a ställnin gstagan det i en rad v e rk , sp ec iellt u n d er trettiotalet. O c k så d en n a får sin b esk ärd a d e l i S p e cto rs arb ete, även om någon d etalj fattas: sålu nd a b eh an d lar han d ik ten M ater d o lo ro sa i G e n iu s 1 9 3 7 , som han b ete ck n a r såsom den v a ck raste i d en n a sam lin g, utan att näm na d ess sam band m ed den käm p an d e och u n d ergån gsd ö m d a span ska rep u b lik en . L ik aså sakn ar jag en an sp el ning p å den påfallan d e p arallellen m ellan h u vu d p e rso n e n s liv sö d e i Sib yllan och L ag erk vists egen u p p le v e lse av sin d ik ta rk allelse g e n o m åren — d et ta m o tiv som G u n n a r T id e strö m så träffan d e har u n d e rsö k t i sin Sam laren up p sats 19 5 9 . S p e cto r har d o ck inte fö rsu m m at att u p p ge T id eströ m s analys i sin u tm ärk t rikh altiga b ib liog rafi. K a n sk e är hans återh ållsam h et p å d en n a p u n kt in spirerad av n y k ritisk m etod ; d etta kan o ck så gälla som ett fö rsv a r fö r att den d a g sp olitisk a h än syftn in gen inte näm nes i sam band m ed M ater d o lo rosa.
D e t stru k tu rellt sett g run d läg g an d e d rag i L a g e rk v ists diktn in g, som består i b ru k e t av inn e- b ö rd srik a, o fta svävan d e sy m b o le r, k o m m er g a n sk a v äl till sin rätt i Sp ecto rs arb ete, även o m d et g iv e tv is är totalt o m ö jlig t att u ttöm m an d e b e ly sa dem alla p å ett så pass b eg rän sat u trym m e. L a g e r k vists sym b o ler sk u lle v a ra v ärd a en sp eciell m o nografi.
Fo rsk n in g en k rin g v issa andra in tern atio n ellt k än d a sven sk a fö rfattare, som Strin d b erg , har ju u n d er sen are år p å ett p åfallan d e sätt b erik ats av t. ex. am e rik an sk a o ch fran sk a k ritik er. L ag erk vist har alltså nu o ck så k o m m it i d en in tern atio n ella litteratu rfo rsk n in g en s ram p lju s, fö rst g e n o m den ty sk a m o n o g rafin av O tto O b e rh o lz e r 1 9 5 8 , så g en o m de n o rsk a u n d ersö k n in g arn a, sedan g e n o m d en långa raden tid sk riftsartik lar i U S A , m en o c k så g e n o m fle ra u p p satser p å fran sk och italien sk b o tten , nu slu tligen g e n o m d en n a k u n n iga analys, som - b re d v id G u n n e l M alm strö m s b o k — kan räknas som det vik tig aste ö v e rsik tsa rb e te t.
Jöran Mjöberg
Eliot in His Time. Essays on the Occasion of the
Fiftieth Anniversary of the Waste Land.
Ed . A . W alton Litz. P rin c eto n U n iv. P ress 1 9 7 3 . H e le n W illiam s: T .S. Eliot: The Waste Land.
2n ded , E d w ard A rn o ld , L on d o n 1 9 7 3 . ( = S t u d ie s in E n glish L iteratu re N o . 3 7 .)
K ristia n Sm id t:
The Importance of Recognition
Six Chapters on T. S. Eliot.
U tan fö rlag . T r o m - S0 1 9 7 3-D e n jäm na p ro d u k tio n e n av u p p satser, avh an d lin gar och ö v rig a s k rifte r om T . S. E lio t u tm ärks av flu k tu a tio n e r v ilk a lik t fo n d b ö rse rn a s h ausse och baisse reag erar snabbt p å m in sta antydan o m läc k o r från h ö g sta led n in g en eller b e sk e d om ovän tad tillgång p å råva ro r. F ö r ett p a r år sedan k u n d e E lio tfo rsk n in g e n fr ö jd a sig åt ovän tad stim u lan s av båd a d essa slag: d e t fa m ö sa m an u sk rip tet till
The
Waste Land
k o m o vän ta t tillrätta och o ffe n tlig g jo r d e s tillsam m an s m ed en del b io g ra fisk a u p p g if ter om E lio ts liv o ch le v e rn e v id tiden fö r d ik ten s tillk o m st, sam m an ställda av hans än k a V a le r ie E lio t. O ch 1 9 7 1 u tgav en h err R o b e r t S e n c o u rtT. S. Eliot, A Memoir,
ett b io g ra fisk t v e rk som u t g e r sig fö r att v ara en initierad sk ild rin g av en sk al den närståen d e p e rso n , m en som e fte r vad d e t fö re fa lle r m ed all rätt tillb ak avisats som o v e d e r h äftigt sk valler. H e lt från sett d essa stim u lan sin je k tio n e r såg sig E lio tfo rsk n in g e n fö ran led d till en rad särsk ild a m an ifestatio n er m ed an led n in g av fem tio å rsm in n et av den fö rsta u tgivn in gen avThe
Waste Land
1 9 2 2 . O m d etta red an tid igare så o m sk riv n a d ik tv e rk står h ö g re i k u rs nu e fte r d e sen aste fo rsk n in g sin sa tsern a är e m e lle rtid tv iv e l aktigt, o ch d e t n ya m aterial som k o m m it i dagen har k n ap p ast g ivit d en v e te n sk a p lig a u td eln in g m an i fö rsto n e hop p ad es.D e n av W alton Litz re d ig e ra d e an to lo gin har som fram g år av u n d ertiteln karak tären av fe s ts k rift m ed
The Waste Land
som ju b ilar. H u g h K e n n e r s k riv e r om d ik ten som » U rb a n A p o c a ly p s e » ; e fte r några in le d an d e u p p m ju k n in g sö v n in g ar i den te x t k ritisk a g e n re n m ed re so n e m a n g om sk riv m a sk in typ er och k ro n o lo g i i d e t å terfu n n a m an u sk rip tet ö v e rg å r K e n n e r till att d e m o n stre ra D ry - den s sto ra b e ty d e lse fö r u p p läggn in gen avThe
Waste Land
o ch v ill an k n yta E lio ts d ik t till den gam la g e n re n stadssatir. R ic h ard E llm an fu n d erar bl. a. ö v e r de b io g ra fisk a asp e k te rn a p å dikten , m ed an H e le n G a rd n e r g ran sk ar P o u n d s insatser v id u tre d ig e rin g e n av den . B o k e n s längsta uppsats är fö rfattad av R o b e r t L an g b aum och h eter » N e w M o d e s o f C h a racterizatio n inThe Waste Land».
D e t nya som L an g b au m ty c k e r sig ha u p p täckt sam m anfattar han s jä lv så här:
» T h e p o in t is that E lio t in tro d u c es a new m eth o d o f ch aracterization d e riv in g fro m the reaction again st th e n in eteen th -cen tu ry b e lie f in the in d i v id u a l as the o n e reality y o u cou ld be sure of. E lio t ’s nam eless, fa celess v o ic e s d e riv e fro m the tw en tieth -c en tu ry sen se that the se lf, i f it exists at all, is changin g and d isco n tin u o u s, and that its
un ity is as p ro b lem a tical as its fre e d o m fro m e x tern al con d itio n s /. . . ./» (S. n o . )
A n to lo g in avslutas m ed två b id rag som inte g ä l le r
The Waste Land:
M ic h ael G o ld m a n s k riv e r o m E lio ts d ram atik o ch D o n a ld D a v ie o m » A n g li can E lio t».H e le n W illiam s lilla b o k p å d ry g t 9 0 sid o r ingår i d en v älk än d a serien m ed m in iatyrm o n o g rafier ö v e r en sk ild a d ik tv e rk , och d ess fö rsta u pp laga från 1 9 6 8 to rd e m ån ga red an h a stiftat b ek an tsk ap m ed som en v e d e rh ä ftig om o ck så inte särsk ilt lättillg än g lig h an d led n in g v id stu d iet av d en n a d ik t som tycks rym m a än nu m ån ga fle r allu sio n er och re m in isc en ser än m an k u n d e ana. P å ett e lle r annat sätt ly ck ad es E lio t — utan att m e r än i ett fåtal fall synas ha avsett d e t — lägga in sm å an tyd n in gar om d e t m esta som p a sserad e hans h järn a u n d er den p e rio d som o m fattar
The Waste Lands
tillk om st. H e le n W illiam s talar i sin in le d n in g iro n isk t om k ä lljä g a re som fö r s ö k e r sk ap a e tt slags m o tsv a rig h e t till d en b e ry k ta d eRoad to Xanadu
m en tar sjä lv avstånd från sådan a am b itio n er. T r o ts d e t b erättig ad e i h en n es sk ep sis m o t ö v e rk o m m e n te - rin g, u n d rar m an om inte E lio tfo rs k n in g e n sk u lle v a ra b etjän t av ett v e rk som fö rd e sam m anallt
som k o m m it fram ifråg a om k ällm aterial och allu sio n e r, e v e n tu e llt i en v a rio ru m u p p la g a av
The
Waste Land.
Å tsk illig a h u n d ra sid o r b le v e b o k en säk ert, m en den tå lm o d ig e, b ib lio g ra fisk t sin nad e litte ra tu rh isto rik e r som g å v e sig i kast m ed d en u p p g iften k u n d e rä k n a m ed att få sitt nam n k n u te t till ett stan d ard verk m ed sto r sprid n in g.E n an led n in g till att H e le n W illiam s o m b e s ö r jt en an dra u pp laga av sin lilla b o k är g iv e tv is m a n u sk rip tfy n d e t, som hon ägnar ett avslu tan d e k ap i tel. M e n hon tillm äter d e t inte någon ö v e rd riv e n b e ty d e lse : » N o o n e in te re ste d in E lio t’s p o e m w ill w an t to den y th e fascin atio n o f this n e w textu al m aterial, b u t the tem p tation o f b len d in g b ib lio g rap h ical w ith b io g rap h ic al d isc o v e ry to fo ist a
new
in terp retatio n on the p o e m o r a d rastic r e valu atio n o f its stam s sh ou ld b e r e siste d .» (S . 7 8 .) S ä k e rt k lo k a ord . M e n en sak ter sig nu täm ligen k lar: att E lio t inte från b ö rja n avsåg att s k riv aen
lån g d ikt
T he Waste Land
utan att sam m a n fö ra en rad o lik a d ik te r m ed b esläk tad tem atik o ch atm o sfär i en d ik tsam lin g. P o u n d s in g rip an d e le d d e u p p e n b a rlig e n till att E lio t b ö rja d e u rs k ilja en en h et där han fö rst in te anat någon , o ch så u tk rista llise rad es e fte r hand d en k o m p rim e ra d e tex t som nu firat 5 o-års ju b ileu m . T ä n k er E k e lö fsSent pä jor
den
b e sk u re n till en tre d je d e l, o m re d ig e ra d och p re se n te ra d som en en d a d ik t; d e t sk u lle sä k e rt låta sig g ö ra , och resu ltate t sk u lle b livit n ågot som till sin litterära status m o tsv arar E lio ts dikt.K ristia n Sm id t, vars g e d ig n a a rb e te
Poetry and
Belief in the Work of T. S. Eliot
u tk o m m it i två u p p lag o r, den sen are på ett an sett L o n d o n fö rla g ,Övriga recensioner
2 5 1
fram träd er nu i en utåt sett ytte rst blygsam form . H an s sex k ap ite l o m
The Importance of Recognition
är ett o ffs e ttry c k t m a sk in sk riv e t häfte p å 95 sid or utan fö rlä g g a re utsänt från T ro m sö , dit fö rfattaren lär h a ö v e rfly tta t sin v e rk sa m h e t. I sådan ty p o g ra fisk g e sta lt b ru k ar m an m ö ta ny b ö r j aralster i dis- se rtatio n sg en ren , inte stilistisk t säk ra o ch littera- tu rk ritisk t e rfarn a fo rsk n in g sb id ra g , som d et här är frågan om . D e se x stu d iern a har ett essäistisk t drag, som d els to rd e v ara b etin gat av att d e u r sp ru n gligen sk re v s som fö reläsn in g ar, d els h än ger sam m an m ed d en hålln in g till de p o e tisk a tex tern a som S m id t fra m h ä v e r red an i b o k en s titel: re c o g n ition är fö r h o n o m den d ju p d im e n sio n i d en litte rära u p p le v e lse n som lig g e r u n d er den in te lle k tu e lla fö rstå e lse n : » T o a w e ll-sto c k e d and agile m ind reco g n itio n w ill p ro b a b ly c o m e as an in tuition , but it m ay be sa fe r to s e e it as the en d -p ro d u c t o f fam iliarity, d iscrim in atio n , and com p ariso n . M o re im p o rtan tly, it is also a startin g-point. F ro m r e c o gn ition o n e m o v es on to the tw o m ain en ds o f critical read in g : e n jo y m e n t and ev alu atio n .» (S. 5.) O m d et är d en n a anda som b esjäla r stu d iet av en g elsk litte ra tu r i T ro m s ö , v ill m an ly ck ö n sk a stu d en tern a.
D e t fö rsta k a p itle t han dlar om E lio ts ju b ileu m s- dikt: »Plan into P o e m o r P o e m into Plan. T h e E m e rg e n c e o f F o rm in
The Waste Land.»
M ed u tn yttjan d e av d e t nya m an u sk rip tm aterialet re so nerar Sm id t om fram v äx ten av d et vi nu u p p fattar som d ik ten s en h e t m en som alltså inte existerad e från b ö rja n . S m id t fin n e r bl. a. att en h eten u p p nåtts g e n o m att d e o lik a rö ster som talar i d ik ten sm älter sam m an till två h u vu d g estalter, en m an lig och en k vin n lig . På så sätt, hävdar han, u ppn år E lio t e ffe k te n av »a con stan t d ialo gu e o f the sexes. I f w e se e the ch aracters in this w ay th ey do acq u ire m ythic d im en sio n s.» (S. 14 .) O ch tid igare fram kastar S m id t att » P erh ap s the m ost im p o rtan t thing that h ap p en ed toThe Waste Land
w as the raising it to the le v e l o f m yth .» (S. 1 3 .) Fraz ersk m y to lo gi och g ra a lle g e n d h ö rd e inte till den u r sp ru n gliga k o n c e p tio n e n v ilk e n , som H u g h K e n ner i sin o van b e rö rd a uppsats visat, närm ast g älld e en satir ö v e r sam tid a sto rstad sliv lo k alisera d till L on d o n .D e ö v rig a fe m k ap itlen i Sm id ts b o k är alla lä sv ärd a m en skall inte k o m m en teras här; bara några o rd om deras inn ehåll. V ik te n av den p r o cess som Sm id t kallar » rec o g n itio n » u tveck las i en lä sa rp sy k o lo g isk t o rie n te ra d stu d ie ö v e r » Jo u r ney o f the M ag i» och » A sh -W e d n e sd a y » . P e rso n ligt o ch o p e rso n lig t i
Four Quartets
vägs m ot v a r an dra i ett k ap ite l, och d e två av slu tan d e har k o m parativ k arak tär: » T . S. E lio t, W illiam A rc h e r, and H e n r ik Ib sen » r e sp e k tiv e »T . S. E lio t and W . B . Y e a t s » . A t t S m id t p e rso n lig e n k än n er sig m era hem m astad d m ed E lio t än m ed Y e a t s fram g år g an sk a tydligt, m en han fa ller inte so m så m ån ga an dra fö r fre ste lse n att h au ssa d en en a p å d en an dres b ek o stn ad . M å ttfu llh e t o ch g o d sm ak är u tm är kan d e drag i K ristia n Sm id ts k ritik e r- och fo rsk ar- p erso n lig h et.
Staffan Bergsten
C o n rad in P e rn e r:
Gunnar Ekelöfs Nacht am Hori-
zont und seine Begegnung mit Stéphane Mallarme'.
H e lb in g & L ichtenhah n. B a se l und Stu ttgart 19 7 4 . R o ss Sh id eler:
Voices Under the Ground: Themes
and Images in the Early Poetry of Gunnar Ekelöf.
U n iv e rsity o f C a lifo rn ia Press. B e r k e le y - L o s A n g e le s -L o n d o n 1 9 7 3 .
U n d e r de sen aste åren har in tresset fö r G u n n ar E k e lö fs ly rik ö k at m ärk b art utom lands. D e t tillta g an d e an talet ö versättn in g a r har d o ck inte m o tsva rats av några stö rre k ritisk a arb eten . Sed an n ågot år tillb ak a fö r e lig g e r em e lle rtid såväl en ty sk sp rå k ig som en am erik an sk avh an dlin g om E k e lö f, C o n rad in P ern ers
Gunnar Ekelöfs Nacht am Hori-
zont,
tryc k t 1 9 7 4 , sam t R o s s S h id e le rsVoices Un
der the Ground,
u tgiven å ret d essfö rin n an . B å d a arb eten a har, d e sen a tryck åren till trots, avslutats långt tid igare. D e n fo rsk n in g k rin g E k e lö fs fö rfa t tarskap som p u b licerats e fte r 1 9 7 0 har in gen av fö rfattarn a d ä rfö r k unn at u tn yttja och de har inte h eller haft tillgån g till de te x te r In g rid E k e lö f sam lat och utgivit. D e t något nattståndna in tryck av h an d lin garn a iblan d g e r har sin n aturliga fö rk larin g i detta fö rh ållan d e.So m redan fram g år av titeln p å P e rn e rs arb ete k o n c en treras hans u n d ersö k n in g till en analys av E k e lö fs fö rsö k till » ab strak t tea ter», d ik tsv iten E n natt vid h o rison ten , u tgiven 1 9 6 2 m en i h u vu d sak författad ett trettiotal år tid igare. E n lig t P ern ers u p p fattn in g in n eh åller o ch sam m anfattar d en n a svit såväl fo rm e llt som tem atiskt E k e lö fs h ela p r o d u k tio n och u tveck lin g .
E n så d jä rv h y p o tes är naturlig tvis svår att v e r i fiera. I den m ån fö rfattaren ö v e rh u v u d ta g e t fö r sö k er g ö ra d et blir resu ltate t o fta en sk äligen in tetsä g an d e sam m anställnin g — utan k o m m e n ta re r — av stro fe r eller v e rsra d e r som arb etar m ed sam m a m eta fo re r e lle r som fo rm u lerats på ett lik artat sätt. O m m an som P e rn e r inte tar någon hän syn till d e sam m anhan g i v ilk a tex tern a u rsp ru n g lig en h ö rt h em m a kan m an lätt fin n a lik h e te r m ellan p r a k tiskt taget vad som helst. Från va ro n av d ik te r från 30 -talets slu t och stö rre d elen av 4 0 -ta let i d essa k o m p aratio n er talar o ck så in d ire k t m o t fö rfa tta rens tes.
D e n n o gran n a g ran sk n in g en av E n natt v id h o ri son ten sk er d els i fo rm av en an alys av v a r je en skild d ik t, d els som ett fö rsö k till sam m anfattand e
