Linköpings universitet | Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi (IFM) Examensarbete, avancerad nivå, 15 hp | Lärarprogrammet Vårteminen 2018 | LIU-ÄGR7-9-L-G--19/166--SE
Sex på schemat
– En systematisk litteraturstudie angående elevers utbildning
om preventivmedel och sexuellt överförbara infektioner
internationellt.
Let´s talk about sex
– A systematic literature study focusing on pupils
education in contraception and sexually transmitted
infections internationally.
Emma Paulander Jennie Karlsson
Handledare: Eva Bolander Examinator: Thomas Östlund
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se
Titel
Sex på schemat - En systematisk litteraturstudie angående elevers utbildning om preventivmedel och STI internationellt.
Title
Let´s talk about sex – A systematic literature study focusing on pupils education in contraception and sexually transmitted infections internationally.
Författare
Emma Paulander & Jennie Karlsson
Nyckelord
Sex- och samlevnad, sexualundervisning, STI, preventivmedel, CSE-undervisning, Abstinence only-undervisning, lärare, didaktik.
Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi (IFM) 581 83 LINKÖPING Seminariedatum 2019-06-03 Språk Rapporttyp ISRN-nummer X Svenska/Swedish Engelska/English
Examensarbete avancerad nivå LIU-ÄGR7-9-L-G--19/166--SE
Sammanfattning
Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur undervisningen kring preventivmedel och sexuellt överförbara infektioner (STI) kan se ut i världen. Studien är inspirerad av en systematisk litteraturstudie och materialet består av tidigare forskning. Resultatet gällande kunskaper och medvetenhet om STI skiljde sig åt, men övervägande studier visade att eleverna har begränsade kunskaper om STI. Deltagarna av studierna nämnde kondom i första hand och p-piller i andra hand som metoder för att förebygga graviditet. Flera undersökningar visade att det finns ett antal missuppfattningar bland ungdomarna. De källor som eleverna föredrog att få information om sex ifrån var 1. föräldrar, 2. vänner, 3. internet/läkare, 4. lärare och 5. media. Det finns utarbetade program där målet med undervisningen är att öka ungdomars kunskaper om STI och preventivmedel, samt stödja ungdomar att fatta välgrundade beslut för att skyddas mot överförbara
infektioner och förebygga graviditet. I alla studier syntes stora förbättringar hos elevernas resultat i alla delar efter avslutat program. Flera studier visade att deltagarna ansåg att skolans roll gällande sexualundervisning var viktig och önskade att ha mer av allt i sexualundervisningen.
Litteraturstudien bekräftar att de riktlinjer som finns på området ger goda resultat och vi kan med fördel fortsätta jobba efter dessa riktlinjer.
Innehållsförteckning
1. Begrepp ... 4
2. Inledning ... 5
2.1 Syfte & frågeställningar ... 6
3. Bakgrund ... 7
3.1 Sex- och samlevnadsundervisningen i Sverige ... 7
3.2 Lärarnas kompetens ... 8 3.3 Styrdokument... 8 3.4 Skolverket ... 9 3.5 Undervisning internationellt ... 11 4. Teorier ... 13 4.1 Sociokulturellt perspektiv ... 13
4.2 Didaktiska perspektiv på sex- och samlevnadsundervisningen ... 14
5. Metod ... 16
5.1 Databaser och sökord ... 16
5.2 Utfall och urval ... 17
5.3 Analysmetod ... 19
6. Resultat ... 20
6.1 Elevers kunskaper om preventivmedel och STI ... 20
6.2 Informationskällor ... 22 6.3 Program ... 24 6.4 Utbildning ... 26 7. Diskussion ... 29 8. Slutsats ... 33 8.1 Vidare forskning ... 33 Referenser ... 34 Bilagor ... 40
1. Begrepp
Abstinence only before marriage - Tillvägagångssätt för sexualundervisning som fokuserar
på avhållsamhet från sex utanför äktenskap (Kim & Rector, 2010).
Abstinence-plus - Skiljer sig från abstinence only, som beskriver avhållsamhet från sex som
det enda sättet att skydda sig mot STI och graviditet, genom att även undervisa om kondomer och preventivmedel (Underhill, Montgomery, & Operario, 2008).
CSE - “Comprehensive sexuality education”, heltäckande och läroplansbaserad process för
undervisning och lärande om de kognitiva, emotionella, fysiska och sociala aspekterna av sexualitet (UNESCO, 2018 s. 16).
Preventivmedel - Metoder som skyddar mot graviditet (Vårdguiden 1177, 2018).
STI - Förkortning för “sexually transmitted infections”, sexuellt överförbara sjukdomar
(Skolverket, 2013 s. 189).
Ämnesintegrering - Lärare låter elever diskutera, exempelvis sex- och samlevnad, inom sitt
2. Inledning
Sex- och samlevnad är ett ständigt omdiskuterat ämne. Vad ska undervisningen innehålla? I vilka ämnen ska det ingå? Vem har ansvaret? När ska det introduceras? Listan kan göras lång. Undervisningen i sex- och samlevnad skiljer sig mellan kulturer och länder, men det som är gemensamt för dom alla är eleven, dennes åsikter och intressen för undervisningens innehåll. Studier visar att STI ligger i topp gällande vad elever vill veta mer om inom sex- och samlevnad, de vill veta hur det smittar och hur det är att leva med HIV. Även frågor kring preventivmedel kom högt upp på resultatlistan. (Katz, Bengtsdotter Katz, Franck, & Wallin, 2014, s. 63) Studien Ung-KAB09 (Tikkanen, Abelsson, & Forsberg, 2011, s. 90ff.) fick liknande resultat. Traditionellt har lärarna haft makten över lärandeprocessen och eleverna har fått vara mottagare. Under de senaste decennierna har detta förändrats, undervisningen bygger mer på elevernas förkunskaper och att eleverna ska konstruera sin egen kunskap. (UNESCO, 2018 s. 19)
Varför är sex- och samlevnadsundervisningen så viktig då? Jo, utbildning om preventivmedel och STI är mycket viktigt eftersom det har stor påverkan på individen och samhället. Tidig graviditet och förlossning kan ge allvarliga konsekvenser både fysiskt och socialt, det är den andra vanligaste dödsorsaken bland tjejer under 19 år. Gravida flickor i tonåren är dessutom mer benägna att hoppa av skolan. (UNESCO, 2018 s. 22) Klamydia, som är ett exempel på STI, orsakas av en bakterie och om infektionen inte behandlas, eller återkommer ofta, så kan det leda till sterilitet hos både kvinnor och män (Folkhälsomyndigheten, 2016).
Skolan och undervisningen utgör en stor påverkan för att skapa en öppen syn på området. I länder med mer öppen syn på sex- och samlevnad skyddar sig ungdomar i högre grad, har färre antal sexuellt överförbara infektioner, tonårsgraviditeter och aborter (Nordenmark, 2011 s. 114). Bristande sex- och samlevnadsundervisning kan leda till missuppfattningar och spridning av myter, samtidigt som den positiva sexualiteten osynliggörs (Skolinspektionen, 2018 s. 9). Lärare har alltså en betydande och avgörande roll i arbetet kring STI och
2.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur undervisningen kring preventivmedel och STI kan se ut då det finns få studier som kombinerar kunskaper inom sex- och samlevnad och praktisk undervisning. Det är även viktigt för professionen att detta område breddas. Eftersom vi studerar till ämneslärare i biologi kommer vi fokusera på ett par av de traditionellt biologiska delarna av området, preventivmedel och STI.
Vi har under lärarutbildningen konstaterat att underlaget för sex- och
samlevnadsundervisningen är alldeles för liten. För att kunna leverera en bra undervisning behöver ämneslärare mer kunskaper inom området i sig samt om didaktiken. Vi ser det som vårt ansvar som blivande biologilärare i sex- och samlevnad att granska området för
professionens utveckling och framgång.
Vi har därför valt att begränsa arbetet till följande frågeställningar:
- Hur skiljer sig undervisningen mellan olika länder?
- Finns det några framgångskoncept när det gäller undervisningen om preventivmedel och STI?
- Finns det några mindre framgångsrika metoder att undervisa om preventivmedel och STI?
3. Bakgrund
3.1 Sex- och samlevnadsundervisningen i Sverige.
Som första land i världen införde Sverige 1955 obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning (Olander & Planting-Bergloo, 2019 s. 11). Ett av skälen till den obligatoriska
sexualundervisning var att föräldrarna inte ansåg sig själva vara de bästa att förmedla kunskapen (Skolverket, 2013 s. 13). Under historien har det funnits olika motiv till vad sex- och samlevnadsundervisningen ska innehålla men det har alltid funnits en förväntan att denna undervisning ska förebygga problem i samhället, såsom sexuellt överförbara sjukdomar eller oönskade graviditeter (Skolverket, 2013 s. 11).
Biologiämnet har tidigare fått tagit ett stort ansvar gällande sex- och
samlevnadsundervisningen i Sverige då det ansågs vara nära förknippad med ämnesområdet (Skolverket, 2013 s. 68). Den så kallade “sexualupplysningen” som genomfördes under det sena 1800-talet fokuserade framförallt på ett medicinskt, samhällsproblematiskt och
preventionsperspektiv (Skolverket, 2013 s. 14).
Under senare tid har sexualkunskapens innehåll justerats och mer fokus har tillkommit på samlevnad. Begrepp som sexualitet, relationer, kön och jämställdhet finns nu tydligt beskriva i det centrala innehållet för ämnen som historia, samhällskunskap, bild, biologi och
religionskunskap. Denna ämnesintegrering av kunskapsområdet sex- och samlevnad gör att eleverna kan reflektera och diskutera detta område ur flera olika perspektiv. (Skolverket, 2013 s. 14) Trots att sex- och samlevnadsundervisningen har utvecklats finns det fortfarande en tendens att fokusera på risker och problem (Skolinspektionen, 2018 s. 5).
Kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen har visat sig vara väldigt ojämn, både mellan och inom svenska skolor, vilket skapar en bristande likvärdighet i elevers utbildning
(Brockman, 2005 s. 218). I en granskning från Skolverket (2000 s. 92f., 116f.) framkom det
att det ofta berodde på eldsjälar som tog extra stort ansvar i sexualundervisningen på skolorna samtidigt som andra lärare var mindre intresserade. Detta ledde till att de elever som
undervisades av eldsjälarna fick mycket god sex- och samlevnadsundervisning medan övriga elever fick betydligt sämre. Många lärare tycker det är svårt att undervisa inom området, de känner sig obekväma och saknar kompetens inom vissa delar (Skolinspektionen, 2018 s. 6).
Lärarna behöver verktyg och kunskap för att kunna undervisa och bemöta elever på ett bra sätt.
3.2 Lärarnas kompetens
Skolan har en avgörande roll i arbetet med att förbättra ungas sexuella hälsa. Men för att nå dit så krävs det att lärare har den kompetens som behövs, vilket skapas och upprätthålls genom lärarutbildningen och kompetensutveckling. (Nordenmark, 2011 s. 100)
I Sverige idag är få lärare utbildade inom sex- och samlevnad, år 2004 var det endast sex procent av lärarstudenterna som fick någon form av utbildning i sex- och
samlevnadsundervisning. Det finns en stor variation mellan lärosäten i vilken utsträckning området ingår i utbildningen (Skolinspektionen, 2018 s. 11). Rektorn har ansvar att följa upp lärarnas kompetens inom området och vid behov erbjuda kompetensutveckling. Majoriteten av lärarna erbjuds inte den kompetensutveckling som de är i behov av (Skolinspektionen, 2018 s. 6).
Som Skolinspektionen kom fram till i sin rapport 2018 (s. 6) så tycker många svenska lärare att det är svårt att undervisa i sex- och samlevnad. Detta resultat stödjer även internationell forskning (Katz, Bengtsdotter Katz, Franck, & Wallin, 2014 s. 70). Det är vanligt att lärare känner att de saknar vetenskapliga eller didaktiska kunskaper, även om de fått formell utbildning inom området. Lärarna var ofta bekymrade över hur djupt de ska gå in i ett
specifikt område och hur elevernas olika mognad, kunskap och välbefinnande ska tas hänsyn till i undervisningen. Andra anledningar är att det finns en brist på lämpligt stödmaterial, men även en rädsla för föräldrars reaktioner på undervisningens innehåll. (Katz, Bengtsdotter Katz, Franck, & Wallin, 2014 s. 70)
3.3 Styrdokument
Tidigare, i kursplanerna i Lgr94, fanns enbart kunskapsområdet sex- och samlevnad i ämnet biologi och omnämns kort i samhällskunskap (Røthing & Bang Svendsen, 2011 s. 85). Däremot i kursplanerna för Lgr11 har området sex- och samlevnad förstärkts och ryms numera inom flera ämnen i dess centrala innehåll, såsom biologi, historia, bild, samhälls- och
i flera olika kursplaner så kan eleverna få möjlighet att reflektera utifrån flera olika
perspektiv. (Katz, Bengtsdotter Katz, Franck, & Wallin, 2014 s. 22f.; Skolverket, 2013 s. 14)
Inom ämnet biologi ska det finnas en progression i sex- och samlevnadsundervisningen mellan de olika skolstadierna, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Med hjälp av
progressionen från skolverket så kan en fördjupning i kunskapsområdet ske högre upp i åren. (Skolverket, 2013 s. 32ff.) Nedan visas progressionen genom tre utdrag från läroplanerna Lgr11 och Lgy11 (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b).
Tabell 1. I kursplanerna för biologi (Lgr11) och naturkunskap (Lgy11) finns en kunskapsprogression mellan de olika skolstadierna.
Årskurs 4–6: Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. (Skolverket, 2011a s. 166)
Årskurs 7–9: Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. (Skolverket, 2011a s. 168)
Gymnasiet, naturkunskap 1a1, 1b:
Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. (Skolverket, 2011b s. 127)
Utöver dessa kursplaner så står det dessutom i Lgr11 (Skolverket, 2011a s. 17) att sex- och samlevnad ska vara ett ämnesövergripande kunskapsområde i den svenska skolan. Detta betyder att sex- och samlevnadsundervisningen, tillsammans med andra kunskapsområden, ska genomsyra hela undervisningen och finnas med på något sätt i alla ämnen. Ansvaret att sex- och samlevnad integreras ämnesövergripande ligger hos rektorn på skolan (Skolverket, 2011a s. 17).
3.4 Skolverket
Sex- och samlevnadsundervisningen representeras av Figur 1, alla tre delar är bärande och viktiga (Skolverket, 2013 s. 14). Den grundläggande basen av triangeln är den integrerade undervisningen av sex- och samlevnad i de olika ämnena. Detta ska ge eleverna olika
eller temadagar där eleverna får möjlighet att diskutera och behandla frågor som rör sex- och samlevnadsundervisningen. Triangelns tredje, och därmed sista sida symboliserar
vardagsarbetet i skolan och att “fånga frågan i flykten”, då mycket kan hända under en skoldag. (Skolverket, 2013 s. 14ff.)
Figur 1. Visar sex- och samlevnadsundervisningens tre viktiga och bärande delar (Skolverket, 2013 s. 14).
För att hålla en god kvalitet på sex- och samlevnadsundervisningen diskuterar Skolverket (2013) ett antal lämpliga tillvägagångssätt. Det är viktigt att rektorn följer upp och utvärderar arbetet regelbundet (Skolverket, 2013 s. 30f.). Eleverna ska vara delaktiga och ha inflytande över undervisningen enligt både läroplan och skollag. Frågor kring sexualitet, relationer och könsmönster är ofta aktuella hos elever i tonåren. Elevernas frågor och perspektiv är ofta väldigt annorlunda jämfört med vuxnas perspektiv och därför behöver alla som arbetar i skolan fånga upp elevernas tankar så de kan diskuteras på ett strukturerat sätt. Det är även viktigt att läraren ställer kritiska frågor som eleverna själva kanske inte ställer. (Skolverket, 2013 s. 31) Arbetssätten i undervisningen om sexualitet, könsnormer, jämställdhet och relationer bör varieras. Det kan vara samtal, diskussioner, debatter, värderingsövningar, rollspel, skriva texter eller göra en film (Skolverket, 2013 s. 31). Det måste finnas en balans mellan risk- och friskperspektivet. Det är inte ovanligt att sex- och
samlevnadsundervisningen får en negativ prägel genom att ha ett för stort risk- eller sjukdomsperspektiv. Med det menas att mycket fokus läggs på sexuellt överförbara sjukdomar, kondomanvändning, oönskade graviditeter, hedersproblematik, utanförskap,
balanseras av ett friskperspektiv som handlar mer om jämlika relationer, självkänsla,
handlingskompetens, lust, förälskelse, sexualitetens egenvärde och sexuell utveckling. Det är bättre att främja hälsa än att förebygga problem och sjukdomar. (Skolverket, 2013 s. 32) Frågor kring sex- och samlevnad kan kopplas till värdegrundsarbete, som ska genomsyra hela undervisningen men det är inte meningen att exakt samma saker ska behandlas i de lägre årskurserna som de äldre. En grundläggande bas över området kan behöva repeteras men sedan behövs en tydlig fördjupning och nya perspektiv. Progression inom området är centralt i biologiämnet. (Skolverket, 2013 s. 33f.) Skolpersonal bör vara medvetna om genus och undvika att kategorisera pojkar och flickor. Pojkar och flickor ska erbjudas samma innehåll av kunskaper. (Skolverket, 2013 s. 34)
3.5 Undervisning internationellt
Internationellt finns det framförallt två typer av program för sexualundervisning,
comprehensive sexuality education (CSE) och abstinence only before marriage (Abstinence only).
CSE-undervisningen är heltäckande då den tar upp skydd mot STI, preventivmedel, olika sexualiteter och relationer. Sex beskrivs som något naturligt och härligt (Advocates of youth, 2009). CSE spelar en stor roll i förberedelsen för livet av ungdomar där bland annat STI och oönskade graviditeter fortfarande utgör stora risker. Trots tydliga och övertygande bevis för fördelarna med högkvalitativ läroplansbaserad CSE så får få ungdomar denna undervisning. Undervisningen är viktig för att ungdomarna ska kunna fatta välgrundade beslut och ta kontroll över sin sexualitet och sina relationer på ett ansvarsfullt sätt. (UNESCO, 2018 s. 12) Att ha CSE-undervisning i skolan är ett praktiskt sätt att nå ut till många ungdomar från olika bakgrunder. Dessutom kan CSE-undervisningen anpassas och levereras i lämplig ålder. Eftersom många elever går igenom puberteten under sin skoltid är det viktigt att CSE-undervisningen anpassas efter ålder. (UNESCO, 2018 s. 19)
Flera studier visar att CSE-undervisning bidrar till fördröjd sexdebut, minskat antal samlag, minskat antal sexpartners, minskat risktagande, ökad användning av kondomer och ökad användning av preventivmedel. Sexualundervisning har positiva effekter och ger ökad kunskap om olika aspekter av sexualitet, beteende och risker med graviditet och HIV/STI. Det är svårt att dra starka slutsatser om CSE-undervisningen har någon påverkan på
biologiska resultat såsom STI då det finns få longitudinella studier om detta. Skolbaserad CSE-undervisning är i sig inte tillräcklig för att förhindra HIV eller säkerställa ungdomars hälsa och rättigheter, men det är en betydelsefull och kostnadseffektiv metod. (UNESCO, 2018 s. 28)
CSE-undervisningen ska undervisas av utbildade lärare i skolor då det är viktigt att nå ut till ett stort antal ungdomar innan de blir sexuellt aktiva. Det ska erbjudas en strukturerad lärandemiljö. (UNESCO, 2018 s. 12) Kvaliteten och inflytandet av CSE-undervisningen är beroende av lärares kompetens, pedagogiska metoder, material och skolmiljö (UNESCO, 2018 s. 13).
Abstinence only-program fokuserar mer på avhållsamhet från sex utanför äktenskap jämfört med CSE-undervisningen och betonar hälsofördelarna som kommer med avhållsamhet. Abstinence-undervisningen ger ungdomar värdefulla färdigheter för beslut genom livet och främjar hälsosamma relationer och äktenskap senare i livet. (Kim & Rector, 2010)
Studier har visat att ungdomar som avhåller sig från sex har bättre psykisk hälsa och är högre utbildade än de ungdomar som är sexuellt aktiva. Genom att fördröja sexdebuten minskar den totala exponeringen av STI och oönskade graviditeter. (Kim & Rector, 2010)
Abstinence-undervisningen censurerar ofta information om preventivmedel och kondomer för förebyggande av STI och oönskade graviditeter. Ofta används metoder för att skrämma eleverna för att begränsa deras sexuella aktivitet. (Advocates of youth, 2009)
Abstinence-undervisningen har fått en del kritik. Det visar sig att undervisningen om avhållsamhet inte har någon effekt på ungdomarnas beteende (Planned parenthood action fund, 2019). Undervisningen innehåller ofta felaktig information och överdriven statistik om bland annat STI (Advocates of youth, 2009).
Program som fokuserar på både avhållsamhet och preventivmedel fungerar bättre och får ungdomar att vänta med sin sexdebut (Planned parenthood action fund, 2019). Program som fokuserar både på att fördröja sexdebut och information om kondomer och preventivmedel är mest effektiva (UNESCO, 2018 s. 29).
4. Teori
För att kunna analysera och diskutera det kommande resultatet har vi valt att utgå från två teorier.
4.1 Sociokulturellt perspektiv
Socialt samspel, kulturella redskap och aktiviteter formar individens utveckling och lärande. Socialkonstruktionister anser att all kunskap är social konstruerad, deltagare uppmanas att samarbeta för att förstå olika perspektiv. (Woolfolk & Karlberg, 2010 s. 344f.) Vygotskij menade att utvecklingen går från det sociala till det individuella. Barnet förmår att utföra en handling i samspel med andra innan det kan utföra den på egen hand (Imsen, 2006 s. 316).
Vygotskij menade att under utvecklingen hos ett barn finns det vissa problem som barnet är på gränsen till att kunna lösa. Med hjälp av struktur, ledtrådar och påminnelser uppmuntras barnet att fortsätta försöka. Den proximala utvecklingszonen är det område mellan barnets nuvarande utvecklingsnivå, som definieras av självständig problemlösning, och den utvecklingsnivå som skulle kunna uppnås genom hjälp av vuxna eller någon mer kunnig person. Detta är det område där undervisning kan lyckas, det är någonstans mellan vad eleven redan vet och vad eleven inte är redo att lära. Utvecklingszonen är ett föränderligt utrymme. (Woolfolk & Karlberg, 2010 s. 57)
Sociokulturella perspektiv tillämpas genom bland annat att:
- Lärare plockar fram elevers idéer
- Elever deltar i komplexa, meningsfulla och problembaserade aktiviteter - Lärare förser elever med informationsresurser och redskap
- Elever samarbetar
4.2 Didaktiska perspektiv på sex- och samlevnadsundervisningen
Didaktik handlar om förmågan att förmedla budskap som hjälper människor att förstå
situationer och tillägna sig viktiga kunskaper och färdigheter (Kansanen, Hansén, Sjöberg, & Kroksmark, 2017 s. 29).
Figur 2. Visar den didaktiska triangeln där E står för elev, L står för lärare och UI står för undervisningsinnehåll (Lindström & Pennlert, 2016 s. 10).
Den didaktiska triangeln, Figur 2, beskriver tre centrala relationer inom pedagogiken och det är relationerna mellan elev, innehåll och lärare (Lindström & Pennlert, 2016 s. 9). I relationen mellan elev och innehåll skapas lärande. I relationen mellan lärare och elev krävs social kompetens, läraren behöver skapa goda relationer till eleverna. I relationen mellan lärare och innehåll krävs ämneskompetens, läraren behöver ha en god ämneskompetens för att kunna behandla undervisningsinnehållet. (Lindström och Pennlert, 2016 s. 10f.) Relationen mellan lärare och elevens lärande brukar benämnas som lärarens didaktiska kompetens. Den
didaktiska kompetensen rör sig om att avstånd från den praktiska undervisningen och reflektera över den. (Lindström och Pennlert, 2016 s. 12) Didaktiken bryts ner till mindre delar och appliceras på specifika områden, exempelvis sex- och samlevnad.
Det finns ett antal framgångsfaktorer i sex- och samlevnadsundervisningen. Det är betydande att undervisningens innehåll är anpassat utifrån elevernas perspektiv och behov (Nordenmark, 2011 s. 113). Fokus bör läggas på ökat självförtroende och självkänsla då det har visat sig vara mer effektivt än att fokusera på risker. En bra lärare ska ha goda ämneskunskaper, vara avslappnad, lyssna på eleverna och skapa en god, tillåtande lärandemiljö. För att öka
motivationen hos eleverna är det viktigt att utgå från elevernas frågor för att få en överblick över vilka normer som gäller. (Nordenmark, 2011 s. 114)
Målen för sex- och samlevnadsundervisning skiljer sig mellan olika länder, men syftet handlar ofta om att stärka ungdomar till att fatta välgrundade beslut och utveckla
förutsättningar för jämlika relationer (Nordenmark, 2011 s. 112). Normer skiljer sig mellan och inom grupper, därför ska alltid sex- och samlevnadsundervisningen anpassas till
elevernas ålder och förutsättningar. Tydliga syften och mål samt att utvärdera undervisningen är faktorer som visat sig framgångsrika i arbetet. (Nordenmark, 2011 s. 115)
5. Metod
Den här studien är inspirerad av en systematisk litteraturstudie och materialet kommer således bestå av tidigare forskning. En förutsättning för att kunna göra en systematisk litteraturstudie är att det finns tillräckligt antal studier av god kvalitet på det valda forskningsområdet (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013 s. 26f.).
Forskningsunderlaget valdes så långt det gick på ett systematiskt sätt och vi valde att begränsa underlaget till forskning som är publicerade i peer-reviewed tidskrifter.
Vi valde dessutom att göra flera sökningar med olika sökord då vår frågeställning tar upp olika områden, såsom STI och preventivmedel. Då vissa artiklar inte fanns tillgängliga på Unisearch samt på grund av våra urvalskriterier så beskriver vi att denna studie är inspirerad av en systematisk litteraturstudie.
Arbetet har i huvudsak bestått av att söka efter relevanta forskningsartiklar, kritiskt granska, sammanställa och analysera dessa. I kommande avsnitt redovisas hur den systematiska litteraturstudiens litteratursökning, urval och analys gått till.
5.1 Databaser och sökord
Litteratursökningen har pågått under olika sökomgångar och vi har använt oss utav Unisearch som är en databas skapad av Linköpings universitetsbibliotek. I denna databas ryms både tryckta- och elektroniska källor och är kopplade till andra databaser och hemsidor. Detta resulterar i att Unisearch rymmer en stor mängd potentiell användbar information och forskning. Sökningarna kan begränsas genom att klicka i bestämmelser såsom utgivningsår, publiceringsspråk och var den är publicerad.
Vi började med att göra breda sökningar i Unisearch med sökord som ”Sexual education”, ”School”, ”Secondary School”, ”STI”, ” Contraceptive”. Sökorden användes enskilt eller i olika kombinationer för att kunna skapa oss en översikt av forskningen samt över
problemområdet. När vi hade fått en uppfattning om befintlig forskning valde vi att precisera sökningarna ytterligare och begränsa sökträffarna till att vara peer-reviewed vilket innebär att studierna är publicerade i akademiska tidskrifter. Detta gör att forskningen vi tittar på är kvalitetsgranskad. Vi valde även att plocka bort artiklar som fokuserade på HIV/AIDS då det inte finns utrymme att inkludera det inom detta arbete.
Vi valde att göra två olika sökningar, med olika sökord för att vår frågeställning tar upp olika områden, såsom preventivmedel och STI. Sökorden som användes i den första sökningen var “sex* education”, AND “STI” AND “secondary school”, NOT “HIV”. Sökorden som
användes i den andra sökningen var “sex* education”, AND “contraceptive”, AND
“secondary school”, NOT “HIV”, AND “pupils”. En presentation av artiklarna samt vilken sökning de tillhörde visas i Bilaga 1. I dessa sökningar användes trunkering och booleska operatorer för att säkerställa att relevanta sökresultat inte sorterades bort beroende på
sökordens ändelse eller hur orden är skrivna i kombination med varandra (Eriksson Barajas, Forsberg, & Wengström, 2013 s. 78).
5.2 Utfall och urval
De två litteratursökningarna gav inledningsvis många sökträffar men många utav dem föll bort på grund av våra urvalskriterier, vilket redovisas i tabell 2 och 3. Alla sökträffar sammanställdes i ett Excel-dokument, där anledningar varför artiklarna hade sorterats bort systematiskt antecknades under arbetsgången.
Med hjälp av funktioner i databasen Unisearch så kunde den som första steg hjälpa oss att sortera bort artiklar som var publicerade innan 2009 och begränsa att studierna enbart var författade på engelska eller svenska. Trots de valda funktionerna så fick vi även manuellt plocka bort vissa publikationer som inte databasen lyckats sortera bort.
Vi valde artiklar som var publicerade 2009 eller senare då vi vill använda forskning som är relativt nypublicerad. De artiklar som inte var gratis eller tillgängliga vid Linköpings universitet sorterades bort av praktiska och ekonomiska skäl. Vi sorterade dessutom bort dubbelpublikationer och artiklar som inte hade någon koppling till skola eller där deltagarna inte inkluderades i åldersspannet 12-16 år, vilket motsvarar åldern för svenskt högstadium. Om artikeln än så länge inte hade sorterats ut på grund av våra urvalskriterier så läste vi artikelns abstract och valde gemensamt ut de som ansågs ha ett relevant innehåll utifrån vår frågeställning. Dessa publikationer lästes sedan i sin helhet och sammanfattningar fördes in i vårt Excel-dokument i takt med att vi läste artiklarna. Det slutgiltliga urvalet av vetenskapliga artiklar som denna litteraturstudie bygger på presenteras i Bilaga 1.
Tabell 2. Beskrivning av hur urvalet av publikationer gick till på första sökningen, med sökorden “sex* education”, AND “STI” AND “secondary school”, NOT “HIV”.
Urvalskriterier Antal
kvarvarande träffar
Publicerade från år 2009 188
Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska 172 Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska + Ta bort
dubbelpublikation
71
Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska + Ta bort dubbelpublikation + kostnadsfri nedladdning via UniSearch
58
Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska + Ta bort
dubbelpublikation + kostnadsfri nedladdning via UniSearch + Skolrelaterad studie eller att deltagarna är mellan 12-16 år
47
Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska + Ta bort
dubbelpublikation + kostnadsfri nedladdning via UniSearch + Skolrelaterad studie eller att deltagarna är mellan 12-16 år + Sorteras bort efter att ha läst abstract
18
Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska + Ta bort
dubbelpublikation + kostnadsfri nedladdning via UniSearch + Skolrelaterad studie eller att deltagarna är mellan 12-16 år + Sorteras bort efter att ha läst abstract + sorteras bort efter att ha läst hela publikationen
13
Totalt: 13 st
Tabell 3. Beskrivning av hur urvalet av publikationer gick till på andra sökningen med sökorden “sex* education”, AND “contraceptive”, AND “secondary school”, NOT “HIV”, AND “pupils”.
Urvalskriterier Antal
kvarvarande träffar
Publicerade från år 2009 200
Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska 160 Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska + Ta bort
dubbelpublikation
78
dubbelpublikation + kostnadsfri nedladdning via UniSearch
Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska + Ta bort
dubbelpublikation + kostnadsfri nedladdning via UniSearch + Skolrelaterad studie eller att deltagarna är mellan 12-16 år
51
Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska + Ta bort
dubbelpublikation + kostnadsfri nedladdning via UniSearch + Skolrelaterad studie eller att deltagarna är mellan 12-16 år + Sorteras bort efter att ha läst abstract
12
Publicerade från år 2009 + författade på engelska eller svenska + Ta bort
dubbelpublikation + kostnadsfri nedladdning via UniSearch + Skolrelaterad studie eller att deltagarna är mellan 12-16 år + Sorteras bort efter att ha läst abstract + sorteras bort efter att ha läst hela publikationen
10
Totalt: 10 st
5.3 Analysmetod
När urvalet var klart så kategoriserades artiklarna och dess innehåll in i olika teman, vilket innebar att en artikel kunde delas in i flera teman beroende på dess innehåll. Temana
utformades med avseende på de tydliga kategorier av data som de flesta studierna visade och hur väl de matchade med vår frågeställning. Slutligen blev det totalt fyra teman;
1. Elevers kunskaper om preventivmedel och STI 2. Informationskällor
3. Program 4. Undervisning
6. Resultat
Många av de framtagna artiklarna handlade om elevernas kunskaper om preventivmedel och STI, snarare än hur lärarna undervisar inom området. Vi har analyserat både kvantitativa och kvalitativa studier. Artiklarnas undersökningsmetoder redogörs i Bilaga 1.
6.1 Elevers kunskaper om preventivmedel och STI
Under denna rubrik har vi samlat all data från artiklarna som har att göra med elevers
kunskaper om preventivmedel, STI eller båda. Vi har totalt använt 13 artiklar från Argentina, Brasilien, Filippinerna, Storbritannien, Nepal, Nigeria, Malaysia, Mexiko, Sydafrika och USA.
När det kommer till kunskaper och medvetenhet om STI visade studierna lite olika resultat. Studien från Nepal visade att det saknas kunskaper och medvetenhet om symptom på STI (Mattebo et al., 2015). Även en av de amerikanska studierna (Lee et al., 2016) visade att ungdomarna hade begränsade kunskaper om STI, de hade svårt både att nämna och förklara olika sjukdomar. Tjejerna kunde nämna fler sjukdomar än killarna. En av studierna från Storbritannien (Goundry et al., 2013) påvisade även begränsade kunskaper om STI.
Exempelvis visade den att i gruppen med killar visste ingen att en obehandlad STI kan leda till infertilitet, och i de två grupperna med tjejer kände några få deltagare till det (Goundry et al., 2013). Dock visade den brasilianska studien (Almedia et al., 2017) att ungdomarna kände till förkortningen STI och hur infektionerna smittas. Studien från Nepal (Mattebo et al., 2015) visade att killarna hade generellt sämre kunskaper om STI än tjejerna, bland annat om en person kan bli smittad av STI efter enbart ett samlag svarade fler tjejer ja än killar, 77
respektive 60 %. Detta stöds också av den amerikanska studien (Lee et al., 2016) där tjejerna kunde nämna fler sjukdomar än killarna. Övervägande studier visade att eleverna har
begränsade kunskaper om STI.
Flera studier visade att för att skydda sig mot STI är kondom det vanligaste svaret hos ungdomarna (Almedia et al., 2017; Lee et al., 2016; Mattebo et al., 2015). En annan amerikansk studie (Gilliam et al., 2017) visade att de flesta deltagarna gillade kondomer. Många ungdomar hade en positiv attityd till användning av kondomer och preventivmedel
Nigeria (Chimah et al., 2016) visade att majoriteten av eleverna hade korrekta kunskaper om kondomer och kondomanvändning.
Summeringen av artiklarnas resultat visade att deltagarna nämnde kondom i första hand och p-piller i andra hand som metoder för att förebygga graviditet (Almedia et al., 2017; Gilliam et al., 2017; Mattebo et al., 2015; Maxwell et al., 2016; Reina et al., 2010; Wong, 2012). Andra preventivmedel som nämndes, i studien från Brasilien (Almedia et al., 2017), var bland annat akut p-piller, p-spruta, sterilisering, pessar, spiral och rytm-metoden. Även en av studierna från USA (Gilliam et al., 2017) visade att mer än hälften av deltagarna kände till akut p-piller, p-spruta, p-plåster, och p-ring, färre deltagare kände till implantat och spiral. Många av deltagarna i den amerikanska studien (Gilliam et al., 2017) kände till avbrutet samlag som en metod för att förebygga graviditet Detta nämndes även i studien från Malaysia (Wong, 2012) där avbrutet samlag och säkra perioder ofta används som förebyggande
metoder för graviditet enligt eleverna.
Kunskapen om akut p-piller kan sammanfattas som ganska svag utifrån en del artiklar. I studien från Argentina (Reina et al., 2010) visste endast 30 % av deltagarna om akut p-piller, i studien från Malaysia (Wong, 2012) var få deltagare medvetna om akut p-piller och i en av studierna från Nigeria (Ajah et al., 2015) var endast 18,5 % av deltagarna medvetna om akut p-piller trots att 75,7 % var medvetna om andra moderna preventivmedel. Dock visste
majoriteten av deltagarna i ytterligare en studie från Nigeria (Babatunde et al., 2016) vad akut p-piller var och vad det har för effekter.
Kunskapen om preventivmedel visade lite olika resultat mellan tjejer och killar. En av de mexikanska studierna (de Castro et al., 2018) visade att fler tjejer än killar kunde ge exempel på tre vanliga preventivmedel (98,3% hos kvinnor, 95,8% hos män). Studien från Nepal (Mattebo et al., 2015) visade att killar har generellt sämre kunskaper jämfört med tjejer om sexuell och reproduktiv hälsa förutom när det gäller att skydda sig mot graviditet. Både den Sydafrikanska studien (Maxwell et al., 2016) och en av de Nigerianska studierna (Chimah et al., 2016) visade att kunskapen om preventivmedel var svag och det fanns ingen större skillnad mellan könen, majoriteten av deltagarna behöver uppenbart mer kunskaper om förebyggande av graviditet. Studien från Brasilien (Almedia et al., 2017) kom fram till att en del ungdomar saknar kunskaper kring riskbeteenden och dess konsekvenser. Studierna från
Malaysia (Wong, 2012) och Filippinerna (de Irala et al., 2009) visade att sexuellt erfarna ungdomar hade bättre kunskaper om preventivmedel och kondomer.
I två artiklar, från Nepal (Mattebo et al., 2015) och Malaysia (Wong, 2012), framkom det att elever nämnde kondom framförallt som en metod för att skydda sig mot oönskad graviditet och inte som en metod för att skydda sig mot STI.
Flera undersökningar visade att det finns ett antal missuppfattningar bland ungdomarna, bland annat; man kan se på en person om den är smittad av STI (Mattebo et al., 2015), en kondom kan användas flera gånger (de Castro et al., 2018; Mattebo et al., 2015),
preventivmedel kan leda till att kvinnan blir infertil (Mattebo et al., 2015) samt att sura frukter (Wong, 2012), bada (Maxwell et al., 2016) eller att hoppa upp och ner (Wong, 2012) efter samlag kan förebygga graviditet. En del elever visste inte om att första samlaget kan resultera i en graviditet (Mattebo et al., 2015; Wong, 2012).
6.2 Informationskällor
Underlaget för detta stycke kommer från nio olika artiklar representerade från Argentina, Filippinerna, Nepal, Nigeria, Malaysia, USA och Storbritannien.
Det fanns en tydlig trend över vilka informationskällor som nämndes bland eleverna, dock placerades källorna i annorlunda ordning i de olika artiklarna. Tabell 4 och Figur 3 visar en sammanställning som sammanfattar artiklarnas resultat.
Tabell 4. Visar en sammanställning av de undersökta elevernas informationskällor från de uttagna studierna (Ajah et al., 2015; Babatunde et al., 2016; de Irala et al., 2009; Donoghue et al., 2017; Mattebo et al., 2015; Newby et al., 2012; Ochiogu et al., 2011; Reina et al., 2010; Wong, 2012).
1 Föräldrar 2 Vänner 3 Internet/Läkare 4 Lärare 5 Media 6 Böcker
Figur 3. Visar en sammanställning av de undersökta elevernas informationskällor från de uttagna studierna (Ajah et al., 2015; Babatunde et al., 2016; de Irala et al., 2009; Donoghue et al., 2017; Mattebo et al., 2015; Newby et al., 2012; Ochiogu et al., 2011; Reina et al., 2010; Wong, 2012).
Det fanns en del skillnader mellan könen i valet av informationskälla. Studien från
Filippinerna (de Irala et al., 2009) visade att tjejer föredrog vänner och föräldrars åsikter inom alla områden mer jämfört med killar. Den visade också att killar diskuterade mest graviditet
och STI med sina familjer, och tjejer diskuterade graviditet och tjejers fysiska förändringar med sina familjer. Även en av studierna från Storbritannien (Newby et al., 2012) visade att tjejer föredrog vänners åsikter mer jämfört med killar. Flickor var ungefär 90% mer villiga än pojkar att få information om sex från sina föräldrar.
Skillnader hittades även mellan ungdomar som var i förhållande och de som inte var det. Studien från Malaysia (Wong, 2012) visade att ungdomar som var i förhållanden var mer benägna att söka information från sina föräldrar. Detta visades även i studien från
Storbritannien (Newby et al., 2012) då sexuellt erfarna elever var ca 25% mer villiga att få information om sex från sina föräldrar jämfört med oerfarna elever. En av de amerikanska studierna visade att de sexuellt oerfarna eleverna lyssnade mer på lärare och religiösa ledare snarare än föräldrar, andra vuxna eller läkare (Donoghue et al., 2017). De sexuellt oerfarna lyssnade även mindre på vänner jämfört med de erfarna eleverna (Donoghue et al., 2017; Newby et al., 2012).
6.3 Program
Fem av de framtagna artiklarna handlade om olika program som verkade för att öka
ungdomars kunskaper inom sexualundervisning. Studierna är gjorda i Ghana, Mexiko och tre stycken från USA.
Undervisningen varierade mellan de olika studierna, men skedde antingen inom eller efter skoltid. Gemensamt för studierna var att målet med undervisningen var att öka ungdomars kunskaper om STI och preventivmedel, för att stödja ungdomar att fatta välgrundade beslut för att skyddas mot överförbara infektioner och förebygga graviditet etc. (Doubova et al., 2017; Hill et al., 2016; Krugu et al., 2018; Kuo et al., 2014; Manaseri et al., 2019). Även andra mål uttalades såsom att förbättra ungdomarnas attityder och självkänsla i den
mexikanska studien (Doubova et al., 2017). Mätningen för studiernas resultat gjordes innan, direkt efter samt en tid efter programmet hos alla fem studier. Den sista mätningen varierade däremot mellan studierna, mellan 4 - 12 mån, för att se vilka kunskaper som hade befästs hos deltagarna. (Doubova et al., 2017; Hill et al., 2016; Krugu et al., 2018; Kuo et al., 2014; Manaseri et al., 2019).
Vid första mätningen i den mexikanska studien (Doubova et al., 2017) hittades inga större skillnader mellan grupperna, men det fanns ändå några mindre skillnader som bör nämnas. Testgruppen hade sämre kunskaper om STI, inte lika positiv attityd till kondomer, upplever stigma i relation till kondomanvändning samt skam över kondomanvändning och att köpa kondomer jämfört med kontrollgruppen.
I alla studier syntes stora förbättringar hos elevernas resultat i alla delar jämfört med
kontrollgrupperna efter avslutat program (Doubova et al., 2017; Hill et al., 2016; Krugu et al., 2018; Kuo et al., 2014; Manaseri et al., 2019). Studien från Mexiko, Ghana och en av de amerikanska visade att efter programmen hade eleverna en mycket mer positiv attityd till kondomanvändning (Doubova et al., 2017; Krugu et al., 2018; Manaseri et al., 2019).
En annan av de amerikanska studierna (Kuo et al., 2014) visade att efter avslutat program hade andelen elever som kunde nämna tre preventivmedel ökade från 2 till 71 % och andelen elever som kunde nämna tre STI ökade från 5 till 72 %. I enkäten som genomfördes efter avslutat program visade att 70 % svarade att kondomer och avhållande från sex är de enda formerna av preventivmedel som också skyddar mot STI, jämfört med 0 % innan
programmets start. Några missuppfattningar som noterades var att en del elever trodde att urinering efter samlag kunde skydda mot STI och graviditet, att STI infektioner alltid visade symptom och gick att bota samt att samlag under menstruation var en effektiv
preventivmetod.
Resultatet från en av de amerikanska studierna (Hill et al., 2016) visade att GO GIRLS-programmet hade en stor betydelse för att fördröja sexdebuten. Tjejer som hade gått programmet var mer positiva till att vänta med sex jämfört med de tjejer som inte gått programmet. Däremot visade sig programmet inte påverka tjejerna att avstå från samlag.
Två av de amerikanska studierna (Kuo et al., 2014; Manaseri et al., 2019) visade att det blev en viss försämring av elevernas kunskaper mellan mätningen direkt efter programmet och mätningen efter ett år, men kunskaperna var fortfarande avsevärt högre jämfört med
utgångsläget före programmets start. Dock visade studien från Ghana (Krugu et al., 2018) att efter den långsiktiga undersökningen hittades inga större skillnader mellan mätningarna.
Eleverna som deltagit i en av de amerikanska studierna (Manaseri et al., 2019) var mer benägna att undvika högriskbeteenden. En högre andel elever svarade att de skulle använda kondomer eller andra preventivmedel ett år efter programmet än tidigare. Elever som deltog i studien hade betydligt högre kunskaper än kontrollgruppen på de 9 av 10 frågor som
kontrollerades ett år senare. Endast på frågan om STI är farligt visades det ingen skillnad mellan eleverna som genomgått programmet och kontrollgruppen.
I enbart en av studierna, den mexikanska (Doubova et al., 2017), så framgick det vad
deltagarna ansåg om programmet. De tyckte att de fått värdefull information, att lektionerna var roliga och informationen var bra förklarad. Däremot tyckte mellan 4-9% att den visuella presentationen borde utvecklas och att de innehållande materialet var obekvämt och otydligt.
6.4 Undervisning
All data som kan kopplas till undervisning, hur den ser ut och vad som föredras, har samlats under denna rubrik. Materialet kommer från åtta olika artiklar från Brasilien, Etiopien, Filippinerna, Ghana/Kenya/Peru/Guatemala, Mexiko, Nigeria, Storbritannien och USA.
Flera studier, från Brasilien, Etiopien och Nigeria, (Almedia et al., 2017; Fentahun et al., 2012; Ochiogu et al., 2011) visade att deltagarna ansåg att skolans roll gällande
sexualundervisning var viktig, men även att föräldrarna har en roll i detta och att det ibland kunde vara svårt för vissa föräldrar att förmedla kunskapen. 66% av eleverna i en studie från Nigeria (Ochiogu et al., 2011) uppgav att de fått sexualundervisning i skolan, hemma eller båda delar. Vanligtvis fick ungdomarna undervisning i hemmen från 14 års ålder, men medelåldern för undervisningen var vid 16 år ålder.
Av den mexikanska studien (de Castro et al., 2018) framkom att ämnen kopplade till sexuell och reproduktiv hälsokunskap, såsom STI och reproduktionssystemet hade de flesta elever fått undervisning i, medan ämnen avsedda att förbättra elevers attityder och sexuella rättigheter och medborgarskap var låg.
Studien från Etiopien (Fentahun et al., 2012) visade att färre elever än lärare hade en positiv inställning till sexualundervisningens innehåll. I flera av studierna blev eleverna tillfrågade
Irala et al., 2009) och Storbritannien (Newby et al., 2012) så önskade majoriteten av deltagarna, oavsett bakgrund eller tidigare erfarenheter, att ha mer av allt i
sexualundervisningen. De ämnen som eleverna ville veta mer om i studien från
Storbritannien (Newby et al., 2012) var STI (45,7%), relationer (38,5%), preventivmedel (34,2%), sex och lagar (33,6%) och sexuella övergrepp (31,6%). Äldre elever ville ha mer information om STI än yngre. Komponenter som visade sig viktiga i en av de amerikanska studierna (Lee et al., 2016) för sexualundervisningen var humor, rädsla, rättigheter, skydd, ungdomsutbildare samt kunskap och information. Deltagarna såg det som en fördel om undervisningen använde sig av en skrämmande taktik och de önskade även en ung diskussionsledare, gärna någon äldre elev från samma skola. Eleverna önskade att
sexualundervisningen ska vara obligatorisk och återkommande. 63 % av eleverna och 66% av lärarna i den etiopiska studien (Fentahun et al., 2012) ansåg att undervisningen enbart bör innehålla abstinence only, nästan alla föräldrar tyckte detsamma men att i samband med elevers ökad mognadsgrad gå över till abstinence-plus. Ca 85% av eleverna och ca 84% av lärarna ansåg att sexualundervisningen skulle påbörjas senast vid 15 års ålder, medan föräldrarna i regel tyckte att undervisningen skulle börja tidigare, mellan 7-12 år.
Den filippinska studien (de Irala et al., 2009) visade att killar ville veta mer om
preventivmedel än vad tjejerna ville. Av alla elever i studien från Storbritannien (Newby et al., 2012) föredrog 20,8 % att grupperna i undervisningen bör vara könsuppdelade, 30,4 % ville ha blandade grupper och för 48,8 % spelade det ingen roll. Tjejerna ville hellre ha uppdelat jämfört med killarna. Ju äldre eleverna blev, desto mindre villiga var dem till könsuppdelad undervisning. Sexuellt erfarna elever var mer villiga till könsuppdelad undervisning än oerfarna. En av de mexikanska studierna (de Castro et al., 2018) fann
signifikanta skillnader mellan pojkar och flickors svar när det gäller vilka områden de har fått undervisning i. Exempelvis rapporterade fler tjejer att de fått undervisning om hur man förebygger graviditet än killar (97,9 % respektive 95,8%). Tjejerna i studien från Etiopien (Fentahun et al., 2012) hade en mer skeptisk inställning till innehållet i sexualundervisningen, och jämfört med killarna ville tjejerna ha mer information om STI, relationer, preventivmedel och sexuella övergrepp. Eleverna från en av de amerikanska studierna (Lee et al., 2016) önskade en likvärdig utbildning för båda könen i reproduktionssystemen, STI och graviditet. Gällande undervisningsmetoder så föredrog tjejerna gruppdiskussion och killarna
grupparbeten. Killarna i studien från Storbritannien (Newby et al., 2012) var dessutom mer villiga att ha videor i undervisningen jämfört med tjejerna. De äldre eleverna av de
undersökta deltagarna valde med högre sannolikhet gruppdiskussion som en metod för sexualundervisningen, än de yngre eleverna i studien.
Studien från Ghana, Kenya, Peru och Guatemela (Keogh et al., 2018) kom fram till att CSE-undervisning oftast inte erbjuds som ett separat ämne utan integreras i övriga ämnen. Detta visar att CSE är relaterat till många ämnen och de intervjuade informanterna menar att det därmed genomtränger alla aspekter av livet. Många av de ämnen som CSE är integrerat i är valbara vilket inte garanterar att alla elever får dessa kunskaper. En ytterligare nackdel är att lärare lättare tenderar att hoppa över bitar i CSE-undervisningen som känns svåra eller som de inte har tillräcklig kunskap inom. Att den integrerade CSE-undervisningen inte räknas som ett enskilt ämne kan dessutom ge bild av att vara mindre värdefull undervisning hos både lärare och elever. Examination uppmuntrar både lärare och elever till att lägga ner mer tid på området. (Keogh et al., 2018)
7. Diskussion
Som framtida biologilärare står vi inför utmaningen att undervisa i sex- och samlevnad, ett känsligt område där innehållet är föränderligt. I följande avsnitt diskuteras den forskning som presenterats i resultatet i förhållande till vår framtida profession med avseende på
undervisning i sex- och samlevnad. Vi har diskuterat resultatet utifrån tidigare nämnda frågeställningar; Hur skiljer sig undervisningen mellan olika länder? Finns det några framgångskoncept när det gäller undervisningen om preventivmedel och STI? Finns det några mindre framgångsrika metoder att undervisa om preventivmedel och STI?
Ett problem som ofta dyker upp hos lärare är att skapa en gemensam undervisning där eleverna har olika mycket kunskaper och erfarenheter. Det betyder att den proximala utvecklingszonen ligger på olika nivåer hos eleverna vilket gör det svårt att skapa en undervisning som är på lagom nivå för alla. Repetition är nödvändigt och progression och fördjupning är centralt för utveckling (Skolverket, 2013). Genom att fånga frågan i flykten kan läraren få en bild av vilken nivå eleven befinner sig på och samtidigt se vilka frågor eleverna finner intressanta. Att inkludera elevernas åsikter och intressen i undervisningen är mycket viktigt (Nordenmark, 2011; Skolverket, 2013; Woolfolk & Karlberg, 2010). Något som vi fann extra intressant var vilka informationskällor eleverna föredrog att använda. Vänner, internet och läkare kom högt upp på listan, kan vi utnyttja detta för att skapa en motiverande undervisning? Internet kan användas i undervisningen på flera olika sätt, eleverna kan jobba med vänner i grupparbeten och en läkare kan bjudas in för att diskutera frågor kring sex- och samlevnad. Detta är även positivt då Skolverket menar att det är viktigt att variera arbetssätten i undervisningen (Skolverket, 2013). Anledningen till att vi inte diskuterar hur vi kan utnyttja föräldrarna i undervisningen är för att vi inte kan ta förgivet att föräldrarna vill engagera sig i skolan, eller om alla elever ens har föräldrar. Resultatet visade att examination på området gör att både lärare och elever tar det på allvar. Det är alltså viktigt att det framgår under arbetsområdets gång att det ska examineras precis som alla andra områden i skolan. Det är lätt hänt att sex- och samlevnadsundervisningen hanteras som ett roligt tema, vilket gör att varken elever eller lärare sätter sig in i området ordentligt. Det kan exempelvis vara en temadag där eleverna går till olika stationer och får olika spännande uppgifter som sedan inte följs upp eller examineras.
Ett par studier visade att tjejer föredrog vänners åsikter mer jämfört med killar (de Irala et al., 2009; Newby et al., 2012). Det är viktigt att reflektera över tjejer och killars olika intressen när undervisningen planeras. Om undervisningen bygger mycket på grupparbeten och gruppdiskussioner skulle detta kunna gynna tjejer mer än killar eftersom de föredrar att diskutera sex med vänner. Det är betydelsefullt att som lärare reflektera över vilka grupper som gynnas av en viss typ av undervisning. Gällande undervisningsmetoder så föredrogs gruppdiskussion och grupparbeten. Detta är framgångsrika arbetssätt då eleverna först får diskutera tillsammans och sedan konstruera sin egen kunskap (Imsen, 2006; Woolfolk & Karlberg, 2010). Resultatet visade att skolans roll gällande sexualundervisning är viktig. Det måste därför skapas en lärandemiljö där eleverna har möjlighet till reflektion och diskussion, vilket ses som avgörande för individens utveckling och lärande enligt det sociokulturella perspektivet (Woolfolk & Karlberg, 2010 s. 349).
Resultatet visade att killar generellt hade sämre kunskaper om sexuell och reproduktiv hälsa jämfört med tjejerna. Detta måste tas hänsyn till i undervisningen eftersom killar och tjejer ska få en likvärdig utbildning (Skolverket, 2013). Vad är anledningen till detta resultat och hur ska vi arbeta för att jämna ut det? Ett alternativ är könsuppdelade grupper i
undervisningen, vilket ca ⅕ av deltagarna i en studie föredrog. Detta går dock emot
Skolverkets rekommendationer (Skolverket, 2013). Fördelen med en blandad grupp är att öka förståelsen för varandra, förhindra falska fördomar och utmana nuvarande normer. Blandade grupper är en förutsättning för jämställdhet vilket i sin tur kommer gynna samhället.
Vid bristfällig undervisning, som kan bero på lärarnas kompetens eller helt enkelt för lite undervisning, skapas ofta myter och missuppfattningar hos ungdomarna. Missuppfattningar kan i längden få allvarliga konsekvenser och det gäller att korrekt information kommer i tid, innan missuppfattningarna har vuxit sig större och starkare. Resultatet visade att
sexualundervisningen borde börja senast vid 15 års ålder enligt elever och lärare och mellan 7-12 år enligt föräldrarna (Fentahun et al., 2012). Det finns en stor fördel att börja vid 7-12 års ålder eftersom de flesta eleverna förmodligen inte har kommit in i puberteten eller hunnit bli sexuellt aktiva. Det positiva med att eleverna inte har varit sexuellt aktiva är att om de har några missuppfattningar har de inte hunnit komma till skada ännu, och de kan få korrekt information innan det är för sent.
Det är viktigt att åldersanpassa undervisningen (Nordenmark, 2011), framförallt för att många elever går igenom puberteten någon gång under sin skoltid. Detta fungerar ganska bra i svenska skolan som är tydligt uppdelad i åldersklasser, men det behöver inte vara lika självklart i andra länder. En studie visade att önskan var att undervisningen enbart borde innehålla abstinence only, för att sedan med åldern övergå till abstinence-plus (Fentahun et al., 2012). Här kan vi se en önskan om åldersbaserad undervisning med progression efter hand, vilket skulle vara positivt att införa för elevernas utveckling (Skolverket, 2013). Eleverna i en studie önskade även att sexualundervisningen ska vara obligatorisk och återkommande, vilket också tyder på att de vill se en progression (Lee et al., 2016). Ungdomarnas kunskaper inom vissa områden kunde skilja sig mellan studierna. Detta kan bero på hur mycket undervisning eleverna har fått och vilken typ av undervisning, om det är CSE-undervisning eller abstinence only. Vilken typ av undervisning som används kan skilja sig mellan länder och kulturer. Eftersom undervisningen ska anpassas efter rådande normer (Nordenmark, 2011) så kommer undervisningen också se annorlunda ut i olika kulturer, eftersom normerna skiljer sig däremellan.
Den tydligaste skillnaden mellan olika länder är om landet förhåller sig till CSE- eller abstinence only-undervisning. Resultatet från bland annat USA och Storbritannien visade bland annat att det undervisas mindre om relationer och jämställdhet, vilket tyder på en abstinence only-undervisning eftersom CSE är mer heltäckande. Generellt var abstinence undervisningen mer utbredd än CSE. Det finns några samband mellan abstinence only-undervisning och religiösa värderingar, framförallt att avhållsamhet från sex till äktenskap förespråkas. Därför kan det vara så att religiösa länder föredrar att förhålla sig till abstinence only-undervisning eftersom det stämmer bättre överens med deras värderingar, och mindre religiösa länder föredrar CSE-undervisning.
Flera studier menade att avhållande från sex var positivt och sågs som en god konsekvens av sexualundervisning. Detta är långt ifrån de tankar och värderingar vi har i Sverige. Vad kan det bero på? Det kan bero på att Sverige har en lång historia av sex- och
samlevnadsundervisning som genomsyrats av en heltäckande syn på sex, alltså
CSE-undervisning. Sverige har jämfört med många andra länder en öppen syn på sex och kunskap ger förutsättningar till att fler ungdomar kan skydda sig vilket i sin tur är positivt för både individen och samhället (Nordenmark, 2011 s. 114).
Det visade sig att de områden som tog mest plats i sexualundervisningen handlade om sexuell och reproduktiv hälsa, såsom STI och reproduktionssystemet. Detta är ett typiskt
risk-perspektiv på undervisning. En del elever önskade en skrämmande taktik på undervisning men de flesta ville också veta mer om relationer, jämställdhet och sexualitet, alltså ett mer friskperspektiv. Skolverket menar att det måste finnas en balans mellan risk- och
friskperspektiv, då undervisningen och elevernas syn på sex- och samlevnad annars kan få en negativ prägel (Skolverket, 2013 s. 32). Frågan är om taktiken att skrämma elever verkligen är den bästa metoden eller om det snarare kan få motsatt effekt. En negativ prägel på sex och att prata om sex kan leda till skam hos den som har haft sex vilket gör att personen kanske inte söker den vård eller hjälp som den skulle gjort om det var en mer öppen och positiv syn på sex.
Många lärare tycker det är svårt att undervisa inom sex- och samlevnad, de känner sig obekväma och saknar kompetens inom vissa delar (Skolinspektionen, 2018 s. 6). Ämneskompetens är mycket viktigt för relationen mellan lärare och innehåll, om
ämneskompetensen inte finns där kommer också innehållet i sin tur att bli sämre. Hur kan vi stödja lärarna? Som vi beskrivit i resultatet finns det program som riktar in sig på sex- och samlevnad. Dessa program har ofta färdiga planeringar, exempeluppgifter och diskussioner, det skulle kunna vara ett bra stöd för lärare. Nackdelen med programmen är att den
ämnesövergripande och integrerade undervisningen om sex- och samlevnad går förlorad, vilket hindrar eleverna att reflektera utifrån olika perspektiv - såsom historiska, religions-, samhälls- och naturvetenskapliga. Sex- och samlevnad finns i alla aspekter av livet och det krävs olika perspektiv för att få en rättvis bild av området. Det framgick dessutom av resultatet att lärare tenderar lättare att hoppa över bitar i CSE-undervisningen som känns svåra eller som de inte har tillräcklig kunskap om, vilket poängterar att undervisning och fortbildning för lärarna kan spela en nyckelroll. Eleverna kunde ibland uppfatta lärarna som generade och de uppskattade lärare som hade humor och som var närmare eleverna i ålder. En avslappnad och kompetent lärare är avgörande för en god lärandemiljö för eleverna (Nordenmark, 2011). En god relation mellan lärare och elev är en förutsättning för lärande, och därför krävs det social kompetens hos läraren för att upprätthålla relationen.
8. Slutsats
Syftet med detta arbete har varit att synliggöra hur undervisningen skiljer sig mellan olika länder samt vilka framgångsrika och mindre framgångsrika metoder som finns i
undervisningen om preventivmedel och STI. Utifrån studierna tolkar vi det som att de teorier och den bakgrund vi använt oss av även stämde väl överens med litteraturstudiens resultat. De metoder som förespråkades i teori och bakgrund visade sig vara positiva metoder även i resultatet, exempelvis påpekar skolverket progression inom området vilket också önskades av eleverna. Slutsatsen är att arbetet har bekräftat att de riktlinjer som beskrivits tidigare ger goda resultat och vi kan med fördel fortsätta jobba efter dessa riktlinjer. Detta är något vi kommer ta med oss i framtiden, samt är värdefull information för professionen. Genom detta arbete har vi breddat våra kunskaper inom området där lärarutbildningen inte räckte till.
8.1 Vidare forskning
När vi letade efter forskning inom området så märkte vi att det var få studier som handlade om praktiska didaktiska metoder för sex- och samlevnadsundervisning. Det var även väldigt få studier från Norden och majoriteten av studierna var deltagarna inte i motsvarande
högstadieålder. Med detta som utgångspunkt skulle det vara intressant att studera vidare vilka praktiska metoder som används och hur olika delar i området presenteras i undervisningen i olika länder, framförallt norden. Delarna av resultatet angående elevers uppfattningar om undervisning och vad de skulle vilja veta mer om fann vi intressant. Detta är något som vi är intresserade av att studera ytterligare.
Referenser:
Advocates of youth. (2009). Sex Education Programs: Definitions & Point-by-Point
Comparison. Hämtad 2019-05-06, från
https://advocatesforyouth.org/resources/fact-sheets/sex-education-programs-definitions-and-point-by-point-comparison/
Ajah, L. O., Onubogu, E. S., Anozie, O. B., Lawani, L. O., Iyoke, C. A., Onwe, E. O., & Ajah, M. I.. (2015). Adolescent reproductive health challenges among schoolgirls in southeast Nigeria: Role of knowledge of menstrual pattern and contraceptive adherence. Patient
Preference and Adherence, 2015(9), 1219–1224. doi:10.2147/PPA.S89258
Almeida, R. A. A. S., Corrêa, R. da G. C. F., Rolim, I. L. T. P., Hora, J. M. da, Linard, A. G., Coutinho, N. P. S., & Oliveira, P. da S. (2017). Knowledge of adolescents regarding sexually transmitted infections and pregnancy. Revista Brasileira de Enfermagem, 70(5), 1033-1039. doi:10.1590/0034-7167-2016-0531
Babatunde, O. A., Ibirongbe, D. O., Omede, O., Babatunde, O. O., Durowade, K. A., Salaudeen, A. G., & Akande, T. M.. (2016). Knowledge and use of emergency contraception among students of public secondary schools in Ilorin, Nigeria. Pan African Medical Journal, 23(1), 1-7. doi:10.11604/pamj.2016.23.74.8688
Brockman, S. (2005). Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. Myndigheten för skolutveckling. Hämtad 2019-04-15 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2081
Chimah, U. C., Lawoyin, T. O., Ilika, A. L., & Nnebue, C. C. (2016). Contraceptive knowledge and practice among senior secondary schools students in military barracks in Nigeria.
Nigerian Journal of Clinical Practice, 19(2), 182–188. doi:10.4103/1119-3077.175970
de Castro, F., Rojas-Martínez, R., Villalobos-Hernández, A., Allen-Leigh, B., Breverman-Bronstein, A., Billings, D. L., & Uribe-Zúñiga, P. (2018). Sexual and reproductive health outcomes are positively associated with comprehensive sexual education exposure in Mexican high-school students. PLoS ONE, 13(3), 1–15. doi:10.1371/journal.pone.0193780
de Irala, J., Osorio, A., del Burgo, C. L., Belen, V. A., de Guzman, F. O., del Carmen Calatrava, M., & Torralba, A. N. (2009). Relationships, love and sexuality: what the Filipino teens think and feel. BMC Public Health, 9(1), 282–294. doi:10.1186/1471-2458-9-282
Donoghue, C., Bonillas, C., Moreno, J., Cardoza, O., & Cheung, M. (2017). Young people’s perceptions of advice about sexual risk taking. Sex Education, 17(1), 73–85.
doi:10.1080/14681811.2016.1236016
Doubova, S. V., Martinez-Vega, I. P., Infante-Castañeda, C., & Pérez-Cuevas, R. (2017). Effects of an Internet-Based Educational Intervention to Prevent High-Risk Sexual Behavior in Mexican Adolescents. Health Education Research, 32(6), 487–498. doi:10.1093/her/cyx074
Maxwell, G. M., Radzilani-Makatu, M., & Takalani, J. F. (2016). Awareness of prevention of teenage pregnancy amongst secondary school learners in Makhado municipality. African
Journal of Primary Health Care & Family Medicine, 8(2), 1-5. doi:10.4102/phcfm.v8i2.967
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap : vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Stockholm: Natur & Kultur.
Fentahun, N., Assefa, T., Alemseged, F., & Ambaw, F. (2012). Parents’ Perception, Students’ and Teachers’ Attitude Towards School Sex Education. Ethiopian Journal of Health
Sciences, 22(2), 99–106. doi:okänt.
http://www-ncbi-nlm-nih-gov.e.bibl.liu.se/pmc/articles/PMC3407832
Folkhälsomyndigheten. (2016). Sjukdomsinformation om klamydiainfektion. Hämtad 2019-04-15, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/klamydiainfektion-/
Gilliam, M., Woodhams, E., Sipsma, H., & Hill, B. (2017). Perceived Dual Method
Responsibilities by Relationship Type Among African-American Male Adolescents. Journal
Goundry, A. L. R., Finlay, E. R., & Llewellyn, C. D. (2013). Talking about links between sexually transmitted infections and infertility with college and university students from SE England, UK: A qualitative study. Reproductive Health, 10(1), 47. Doi:10.1186/1742-4755-10-47
Hill, J. C., Lynne-Landsman, S. D., Graber, J. A., & Johnson, K. J. (2016). Evaluating a Pregnancy and STI Prevention Programme in Rural, At-Risk, Middle School Girls in the USA. Health Education Journal, 75(7), 882–894. doi:10.1177/0017896916644845
Imsen, G. (2006). Elevens värld : introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kansanen, P., Hansén, S. E., Sjöberg, J., & Kroksmark, T. (2017). Vad är allmändidaktik?. I Hansén, S. E., & Forsman, L. (Red.), Allmändidaktik : vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Katz, O., Bengtsdotter Katz, V., Franck, O., & Wallin, A. (2014). Att undervisa om sexualitet
och relationer. Malmö: Gleerups.
Keogh, S. C., Stillman, M., Awusabo-Asare, K., Sidze, E., Monzón, A. S., Motta, A., & Leong, E. (2018). Challenges to implementing national comprehensive sexuality education curricula in low- and middle-income countries: Case studies of Ghana, Kenya, Peru and Guatemala.
PLOS ONE, 13(7), 277-296. doi:10.1371/journal.pone.0200513
Kim, C. & Rector, R. The Heritage Foundation. (2010). Evidence on the Effectiveness of
Abstinence Education: An Update. Hämtad 2019-05-06, från
https://www.heritage.org/education/report/evidence-the-effectiveness-abstinence-education-update
Krugu, J. K., Mevissen, F. E. F., Ruiter, R. A. C. & Van Breukelen, G. (2018).
SPEEK: effect evaluation of a Ghanaian school-based and peer-led sexual education programme. Health Education Research, 33(4), 292-314. doi:10.1093/her/cyy017
