DIALEKT- OCH
FOLKMINNESARKIVETS
FRÅGELISTOR
1914- 1994
Av
Agneta Lilja
Förteckning över
DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVETS
FRÅGELISTOR
ISBN 91-85540-70-6 Layout: Agneta Lilja
Illustrationer: Martin Tauman
Förlagan till ULMA:s logotyp (se pärmens baksida)
är hämtad från en runsten i universitetsparken i Uppsala (U 937). Uppsala Universitet
Reprocentralen HSC Uppsala 1995
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD 3
DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVETS FRÅGELISTOR 1914 — 1994
Inledning 4
De tryckta och maskinskrivna frågelistorna 5
Kartfrågelistorna 7
Specialfrågelistorna 7 Övriga frågelistkategorier 8 Materialinsamling utan frågelistor 10 Frågelistförfattarna 11 Frågelistornas ämnesmässiga inriktning 11 Frågelistornas fördelning över tid 14 Frågelistans utveckling 1914 — 1994 16 Litteratur 18 Tryckta frågelistor 19 Maskinskrivna frågelistor 20 Kartfrågelistor 30 Specialfrågelistor 31 Övriga frågelistor och frågor 34
Frågekort 38
Estlands-svenska frågelistor 39 Estlands-svenska frågor 40 Andra frågelistor använda vid ULMA 40 DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVETS
SAMTLIGA FRÅGELISTOR UPPSTÄLLDA I ÄMNESGRUPPER I ENLIGHET MED REALKATALOGENS SYSTEM
Bebyggelse och bosättning 42 Näringar och hushållning 43 Samfärdsel och handel 52
Samhället 53
Människan 60
Läkekonst 64 Tid och tidsindelning 66 Folktrons och folksedens allmänna former och kategorier 68 Mytologisk tradition 70 Historisk tradition 72 Individuella tankar och memorat 73
Diktning 74
Musik 74
Idrott, dramatik, lek och dans 74 Spel, vadhållning, lottning och leksaker 75
Bildande konst 75
Särskilda folkslag inom landet 76 Svensk kultur i utlandet 77 FRÅGELISTFÖRFATTARE 78
FÖRORD
Denna översikt över Dialekt- och folkminnesarkivets i Uppsala (ULMA) frågelistor utkom första gången 1990 och kommer nu med sin andra och utökade upplaga. Den är avsedd att tjäna som en kort introduktion och hjälp för forskare av alla kategorier. Den presenterar den omfattande frågelistverksamheten mellan åren 1914 och 1994 och redovisar dessutom samtliga frågelistkategorier som förekommit under denna tid. Översikten bygger på studier av uppteckningar, verksamhetsberättelser, brev, dagböcker m.m., men den kan ändå inte göra anspråk på att vara fullständig. Den bör dock på ett tillfredsställande sätt kunna tillmötesgå kraven från frågelistintresserade och bli till en användbar handbok.
Många av de frågelistor som här förtecknats har tidigare inte funnits med i arkivets översikter. Detta beror på att vissa listor be-traktats som förstudier eller att de bedömts som alltför specialise-rade för att räknas som egentliga frågelistor. Det är nu emellertid av vikt att alla listor blir förtecknade och redigeringsprincipen har därför varit att i denna skrift ta med samtliga kända förfrågningar från arkivets verksamhetstid.
Under arbetet med översikten har en rad äldre arkivtjänstemän varit mig behjälpliga och till dem alla riktas därför ett varmt tack. Utan deras engagemang och kunskap hade nämligen denna skrift inte kunnat färdigställas. I alldeles särskilt tacksamt minne bevarar jag Wolter Ehn, som var den som ursprungligen inspirerade mig till att sammanställa boken och som alltid fungerade som ett uppmunt-rande stöd.
Uppsala i januari 1995 Agneta Lilja
DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVETS FRÅGELISTOR 1914 — 1994
Inledning
När Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA) under namn av Undersökningen av svenska folkmål bildades år 1914 fanns re-dan ett stort språkligt och etnologiskt material samlat. Det hade bl.a. tillkommit i de s.k. landsmålsföreningarna, vilka var sam-manslutningar vid studentnationerna, där man bl.a. arbetade med att uppteckna folkminnen och dialekter. Detta material kom till-sammans med enskilda forskares och dialekttopografiska styrelsers hopbragta samlingar att utgöra grundstommen i arkivet. När verksamheten i det nybildade arkivet kommit igång startades också nyinsamling. Den utfördes dels som fältarbeten av tjänstemännen och av mer eller mindre tillfälligt anlitade studenter och stipendia-ter, dels genom att en stab av s.k. ortsmeddelare etablerades runt om landet. Dessa var ett slags lokala ombud, vilka vart och ett från sin bygd dokumenterade språkliga och andra kulturella förhållan-den i hemtrakten.
Ortsmeddelarna kunde skriva fritt, exempelvis om folkminnen eller folktro från bygden, men de kunde också besvara riktade för-frågningar från arkivets sida. Dessa kunde gälla såväl enstaka dia-lektords betydelse och form som utredningar inom ett större eller mindre realområde. Redan 1915, bara ett år efter arkivets grun-dande, sändes den första av dessa frågelistor ut. Det var en liten förfrågan om uppländska ord, författad av professor Bengt Hes-selman. Denna är den första som omnämns såsom frågelista i det nystartade arkivets verksamhetsberättelse och av det skälet betrak-tar jag den som den första riktade förfrågningen. Egentligen är den dock inte äldst av de frågeformulär som finns bevarade i arkivet, ty från år 1914 kan dels en frågelista om sörmländska ord av Torsten Ericsson, dels en handskriven förfrågan om skrock och tro kring barn av Fritz Burjam beläggas. På Burjams lista saknas i ULMA svar på frågorna och listan finns heller inte nämnd i någon verk-samhetsberättelse. Det är därför inte troligt att den någonsin skickats ut av arkivet. Ericssons lista uppges emellertid ha blivit använd, men den omnämns inte i årsberättelsen. Således kan jag
konstatera att från år 1915 har frågelistor använts vid arbetet med att dokumentera den svenska folkkulturen ur alla dess aspekter. Frågelistan som metod är dock betydligt äldre, men i detta sam-manhang begränsar jag mig till den frågelistverksamhet som be-drivits under arkivets faktiska verksamhetstid.
De tryckta och maskinskrivna frågelistorna
Även om den första frågelistan kan dateras så tidigt som till år 1915, kom ingen egentlig frågelistverksamhet i gång förrän under 1920-talet. Inledningen blev dock blygsam. Åren 1923-1924 förfat-tade docent Erik Neuman några ordförfrågningar och först år 1925 kom en etnologisk lista författad av K. Rob. V. Wikman i Helsing-fors. Den behandlade en sed, nämligen den speciella frieriform som brukar kallas utpågång. I och med denna frågelista kom verksam-heten i gång. Vid samma tid började också tjänstemännen vid ULMA författa egna, monografiska förfrågningar. Dessa trycktes i arkivets tidskrift Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv (SvLm) och utkom under åren 1925 — 1947 med 38 nummer.
Dessa tryckta frågelistor (T-listor) var ambitiöst upplagda hand-ledningar, avsedda att tjäna som hjälp för arkivets fältarbetande tjänstemän, utsända studenter och stipendiater samt för de fasta ortsmeddelarna. De var inte tänkta att brukas av den enskilde sa-gesmannen, dvs, den eller de personer som lämnade uppgifter till upptecknarna. Listorna var i sig ett slags översikter i olika ämnen, såsom tröskning, mjölkhushållning, bergsbruk osv., och de kan därför betraktas som smärre "avhandlingar" med ett eget värde, då de blev en sorts inventeringar av det utvalda undersökningsområ-det. De var grundligt genomarbetade och fyllda av vägledande ex-empel ur redan existerande samlingar. Bakom listorna låg mycket arbete och stor kunskap om det område som skulle inventeras.
De tryckta frågelistorna var oftast resultatet av ett tvärveten-skapligt samarbete, främst mellan språkmän och etnologer vid ULMA, men även med företrädare för andra institutioner och/eller discipliner. Redan från början var listorna medvetet utformade för sina syften att allsidigt dokumentera folkkulturen. En metod som tillämpades i dem var ord och sak. Enligt denna skulle exempelvis ett efterfrågat dialektord eller föremål inte bara beläggas med form
och uttal utan också sättas in i ett sakligt, funktionellt sammanhang i kulturen. Just ord och sak-metoden kom att bli kännetecknande för ULMA:s forskningsinriktning och ge dess speciella profil att i ett sammanhang kunna erbjuda såväl dialektologiska som sakliga upplysningar till forskarna.
Syftet med frågelistorna var naturligtvis främst att samla nytt och kompletterande material till arkivets samlingar av dialekter och folkminnen. Därvid penetrerades varje utvalt sakområde ur så många synvinklar som möjligt. Ingen aspekt borde gå förlorad. För att förverkliga denna ambition anlitades experter. Man kan nästa säga att listorna sändes på remiss innan de slutgiltigt gick till trycket. Denna strävan att fullständigt försöka täcka ett sakområde är mycket tydlig i de tryckta frågelistorna. Den är också utmär-kande för ULMA:s sakliga register till folkkulturen, realkatalogen, där en rad korshänvisningar mellan avdelningarna gör det möjligt att komma åt ett och samma material utifrån flera olika infalls-vinklar.
De tryckta frågelistorna var ett ambitiöst och vällovligt men i längden alltför kostsamt och tungrott projekt, och med början år 1929 gjordes därför experiment med listor av enklare utformning. Dels övergavs den dyra tryckta formen till förmån för den billigare
maskinskrivna och stencilerade, dels gjordes frågorna något min-dre omfattande och utredande. Dessa s.k. M-listors enklare ut-formning motiverades med att de bättre tänktes tjäna såväl upp-tecknarens som den enskilde sagesmannens intressen. På sikt kom också dessa listor att helt inriktas på sagesmannen, i och med att systemet med upptecknare som mellanled i undersökningarna
bör-jade överges. Idag är varje frågelista tänkt att besvaras personli-gen av den som får den i sin hand. Det innebär att upptecknare och sagesman numera i de allra flesta fall är en och samma person.
De tryckta och maskinskrivna frågelistorna utgör de viktigaste kategorierna av förfrågningar i ULMA. De fick egna nummer och förtecknades i frågelistöversikter. De kom därför att framstå som de enda listorna. Men vid sidan av dessa "etablerade" frågelistse-rier har i realiteten en rad andra likvärdiga förfrågningar före-kommit.
Kartfrågelistorna
Under en begränsad period på 1930- och 1940-talen författades vid ULMA ett stort antal s.k. kartfrågelistor (K-listor), vilkas syfte var att samla speciella uppgifter till det pågående arbetet med Atlas över svensk folkkultur (Atlas I om materiell och social kultur utkom 1957, Atlas II om folklore och folksed utkom 1976). Denna typ av förfrågningar var oftast inriktad på att fånga upp detaljer och hade ej, såsom de tryckta eller maskinskrivna listorna, ambitionen att ur alla aspekter täcka ett större sakområde. Kartfrågelistorna var därför många gånger mer kortfattade och frågorna i dem var skrivna utan detaljerade eller särskilt utredande formuleringar. Det var ju endast vissa utvalda företeelser eller förhållanden som skulle dokumenteras och därför valdes den direkta frågan framför den mer diskuterande och beskrivande som varit vanlig i de tryckta och maskinskrivna listorna. Exempel ur existerande samlingar fö-rekom som regel inte i dessa listor.
Kartfrågelistorna besvarades dels av de fasta ortsmeddelarna, dels genom till arkivet knutna tjänstemän och forskare, vilka an-vände listorna i fältarbetet. Många gånger reste dessa från socken till socken med en och samma lista för att samla belägg till karte-ringen. Detta ledde till att antalet svar på kartfrågelistorna ofta blev mycket stort och att svaren sinsemellan blev ganska likaly-dande. Karaktäristiskt för kartfrågelistorna är också att de alla var forskningsmotiverade, dvs, att de tillkom för att svaren på dem omgående skulle kunna bearbetas. Detta hade inte alltid varit fallet med de tryckta och maskinskrivna förfrågningarna.
Specialfrågelistorna
Kartfrågelistorna med sina avgränsade frågor och speciella syften är visserligen ett slags specialförfrågningar, men man kan ändå betrakta specialfrågelistorna (S-listor) som en särkild kategori. Dessa har vid ULMA förekommit från år 1925 och fram till 1987, då arkivet övergick till att benämna alla nya listor med M-nummer. Specialfrågelistorna har nästan uteslutande tillkommit på enskilda forskares initiativ eller för speciella, avgränsade forskningsuppgif-ter. Utmärkande för dem är att de inte är lika genomarbetade som
de tryckta och maskinskrivna listorna. De består vanligen av kor-tare, begränsade frågor i ett ämne eller ur en aspekt på ett område. De har många gånger författats av studenter inför uppsatser i et-nologi eller nordiska språk.
Specialfrågelistor har använts alltsedan 1925 och var särskilt vanliga under 1960- och 1970-talen. Sannolikt hänger detta sam-man med att kravet på och intresset för eget fältarbete då slog ige-nom i undervisningen i exempelvis etnologi. Liksom kartfråge-listorna är specialförfrågningarna således nästan alltid forsk-ningsmotiverade. Detta betyder dock inte att de, liksom i vissa fall kartförfrågningarna, inte kunnat få stor användning vid insamling även sedan den ursprungliga undersökningen avslutats. Tvärtom kan de begagnas för nyinsamling av material och därvid ge ett mycket gott resultat.
Övriga frågelistkategorier
Utöver de tryckta och maskinskrivna, kart- och specialfrågelistorna finns i ULMA en stor samling frågelistor vilka av mig fått benäm-ningen övriga frågelistor och frågor (Ö-listor). Denna typ av för-frågningar omfattar såväl språkliga som etnologiska listor och är till stor del resultatet av en ende forskares arbete, nämligen Lars Levander och dennes undersökningar i Dalarna. Levander som var en ivrig förespråkare för den ovan nämnda ord och sak-metoden, författade en rad frågelistor inför sina språkliga och etnologiska undersökningar av Dalarnas folkkultur. Dessa förfrågningar, som i likhet med de maskinskrivna listorna stencilerades, besvarades of-tast av hans dalska ortsmeddelare men kunde även användas på andra platser i landet. Formulären till Levanders Ö-frågelistor är inte alltid bevarade, men av dem som finns kvar framgår att de ofta utgjort grunden till senare skrivna M-frågelistor. Levander var nämligen också en av de flitigare författarna till dessa. Ö-fråge-listorna kan således i många fall betraktas som ett slags förstudier till M-förfrågningarna.
Den förteckning över Ö-frågelistorna som redovisas här är re-sultatet av en noggrann inventering av alla dessa mer eller mindre lokalt begränsade förfrågningar, men den gör inte anspråk på att vara fullständig. Vid inventeringen kunde jag konstatera att många
frågeformulär gått förlorade. Vissa frågelistor finns bevarade i ULMA:s brevsamling och har kunnat hämtas därifrån. Andra åter har jag rekonstruerat utifrån de svar de inbringat. 0-frågelistorna visar dessutom stora inbördes olikheter. Vissa listor har skickats till ett betydande antal upptecknare, andra har skrivits speciellt för en enskild meddelare som antogs ha kunskaper om en företeelse som skulle undersökas. En del listor har utformats direkt vid mötet mel-lan forskaren och sagesmannen. Dessa förhålmel-landen ger 0-fråge-listorna en särställning.
Utöver de nu nämnda större frågelistkategorierna finns en del smärre serier. En speciell typ är de s.k. frågekorten (Frk), vilka för-fattades 1932. Huvudansvaret för frågekortens utformning hade folkminnesavdelningens föreståndare Åke Campbell. Efter tysk fö-rebild skrevs 50 frågor i skilda ämnen, allt ifrån djurbenämningar till namnsdagsfirande. Svaren skulle skrivas in på själva frågefor-muläret. Frågekorten användes dels i fältarbetet, dels besvarades de av ortsmeddelarna. Ambitionen var att få belägg från 1000 orter i Sverige, svenska Finland och svenska Estland. Frågekorten blev ett experiment, men av olika anledningar utföll det inte särskilt väl och det upprepades därför inte. Det intressanta med projektet är dock att det var ett tidigt försök att samla både ett äldre och ett samtida material.
En annan typ är de estlands-svenska frågelistorna (Est) och de
svenska frågorna (EstF), tillkomna vid ULMA:s
estlands-svenska undersökning under ledning av Nils Tiberg. Dessa listor påminner till utformning och innehåll mest om M-listorna och spe-cialfrågelistorna, men de var endast avsedda att brukas för de est-landssvenska förhållandena och de har därför inte använts i ar-kivets övriga undersökningar.
ULMA:s produktion av riktade förfrågningar har genom åren varit omfattande och upptog vid slutet av år 1994 inte mindre än 646 olika frågelistnummer. Men utöver arkivets eller till arkivet knutna forskares frågelistor har också andra institutioners fråge-listor begagnats, huvudsakligen Nordiska museets och Lunds Folklivsarkivs, Nämnas bör också att ULMA:s frågelistor under arkivets hela verksamhetstid i stor utsträckning använts vid en rad andra institutioner i och utanför landet.
Materialinsamling utan frågelistor
Metoden att samla material genom frågelistor har under ULMA:s hela verksamhetstid varit flitigt använd. Insamlingsformen har haft fördelar såväl för arkivet som för upptecknarna /meddelarna. Många ortsmeddelare har föredragit att arbeta med eller besvara konkreta frågor framför att mer fritt redogöra för ett givet sakom-råde. Frågelistan har bidragit till att strukturera meddelarnas tan-kar och eliminerat risken för att viktiga aspekter på ett ämne skulle glömmas. För arkivets behov av uppgifter har listan alltid varit ett billigt, snabbt och säkert sätt att få belägg för det man saknade eller ville ha upplysningar om. Med hjälp av frågelistan kunde man nämligen styra upptecknarna och deras sagesmän in på de områ-den eller aspekter man var intresserad av.
Frågelistor har således spelat en stor och betydelsefull roll i in-samlingsarbetet, men vid sidan av de riktade förfrågningarna har hela tiden ett stort antal s.k. fria uppteckningar insamlats. Dessa anteckningar och berättelser utan direkt anknytning till några ställda frågor kan vara korta och notisartade eller långa och utre-dande. Detta fria uppteckningsmaterial har storleksmässigt alltid varit fullt jämförbart med frågelistmaterialet. Gruppen fria upp-teckningar tenderar dock idag att minska till förmån för frågelist-svaren. Frågelistan kan således ännu betecknas som en mycket vär-defull metod för insamling av folkminnen.
Vid sidan av arbetet med insamling genom listor och fria upp-teckningar har också inspelningar av dialekter och folkminnen kommit att öka i betydelse. Från mitten av 1930-talet skedde dessa inspelningar på grammofonskivor. Sedan 1950-talet har bandspe-lare begagnats. En stor del av ULMA:s insamlade material finns således på band och i bandutskrifter, men frågelistmetoden har därför inte förlorat i betydelse. Det är snarare fråga om en additiv process. Den nya inspelningstekniken gav andra möjligheter, men de invanda arbetsmetoderna bibehölls likväl.
Frågelistförfattarna
Författarna till frågelistorna har ofta varit ULMA:s egna tjänste-män, men även utomstående forskare kunde och kan alltjämt ge-nom arkivets försorg få möjlighet att skicka ut förfrågningar. Den möjligheten utnyttjas också ofta. Detta förfaringssätt borgar för att frågorna och det insamlade svarsmaterialet får stor variations-bredd.
Den överlägset flitigaste frågelistförfattaren vid arkivet var fö-reståndaren för dalmålsundersökningen, 1:e arkivarien Lars Le-vander. Han har skrivit ett drygt hundratal av ULMA:s alla fråge-listor, väsentligt många fler än någon annan. Många av hans för-frågningar föranleddes av de speciella dala-undersökningar han bedrev och de bör därför betraktas som forskningsmotiverade. Den s.k. ord och sak-metoden är strikt tillämpad i Levanders förfråg-ningar. Ämnesmässigt rör hans listor huvudsakligen den materiella kulturens olika yttringar.
Den näst flitigaste författaren var föreståndaren för folkminnes-avdelningen Åke Campbell som skrev sammanlagt omkring femtio listor. I och med hans inträde vid arkivet i början av 1930-talet föd-des den rent folkloristiska frågelistan. Campbells listor rör flera sakområden med någon övervikt för sociala aspekter.
Andra ofta förekommande författare av såväl språkliga som folkloristiska och etnologiska frågelistor har varit Richard Broberg, Julius Ejdestam, Åsa Nyman, Ella Odstedt, Israel Ruong och Nils Tiberg, alla under olika tider knutna till ULMA.
Frågelistornas ämnesmässiga inriktning
ULMA:s undersökningar var från början i huvudsak språkligt inrik-tade. En särskild folkminnesundersökning tillkom först år 1928. Det var därför naturligt att de tidigaste listorna, exempelvis Hessel-mans och NeuHessel-mans, var strikt språkliga. Under 1930-talet växte emellertid de mer renodlat etnologiska och folkloristiska listorna fram. In på 1950-talet var dock de allra flesta frågelistorna avsedda att samla såväl språkligt-dialektologiskt som etnologiskt-folkloris-tiskt material, eftersom båda dessa discipliner fanns representerade vid arkivet. Först under loppet av 1950-talet upphörde detta inten-
siva samarbete mellan dialektologer och etnologer och de enbart språkliga eller etnologiska/folkloristiska listorna blev ett faktum.
Idag är det främst den etnologiska avdelningen som bedriver kontinuerlig insamling genom frågelistor. Nya förfrågningar skrivs fortlöpande medan de äldre formulären används i allt mindre ut-sträckning, eftersom de ofta är alltför föråldrade. De har emeller-tid ett stort värde som forskningshistoriska dokument. Den språk-liga avdelningen samlar nu i första hand material genom inspel-ningar o.d., men detta innebär ingalunda att det fruktbara samar-betet mellan disciplinerna upphört. Tvärtom är de flesta inspel-ningar som görs byggda på samverkan mellan språkliga och etno-logiska intressen.
Ser man till vilka sakområden som undersökts genom frågelistor står det helt klart att det är den materiella kulturen som dokumen-terats. Nära hälften av ULMA:s frågelistor behandlar denna. Det rör sig då främst om inventeringar av traditionsmaterial kring jordbruk, boskapsskötsel, fiske, hantverk o.d., dvs, sådana näringar som hängde intimt samman med det bondesamhälle undersökning-arna framför allt inriktades på. Svarsmaterialet härrör till större delen från landsbygdsmiljö och berör huvudsakligen förhållanden från tiden c:a 1870 och framåt.
Idag, då etnologin kanske mestadels dokumenterar samtiden och dessutom alla samhällsskikt, finner man också i ULMA:s förfråg-ningar en större spridning ämnesmässigt. Ingen speciell samhälls-grupp eller ålderssamhälls-grupp föredras heller vid undersökningarna och stadens kultur och livsformer anses lika angelägna att dokumen-tera som landsbygdens.
Men trots att de materiella förfrågningarna överväger finns alla sakområden inom etnologin representerade i frågelistorna, även om vissa områden, såsom diktning och musik, är klart underrepre-senterade. Det betyder emellertid inte att material om detta saknas i arkivet. Tvärtom finns det ett omfattande sådant, men det har då inkommit genom de s.k. fria uppteckningarna och/eller genom in-spelningar i fält. Detta är ingen tillfällighet; snarare är det fråga om att frågelistan använts selektivt, dvs, endast i de fall där den ansetts som den mest överlägsna metoden. När det exempelvis gällt att samla in musik var den kanske inte den bästa. I stället har
då inspelningstekniken kunnat användas. Inte heller har frågelistor begagnats vid insamling av ordspråk, ordstäv och talesätt. Sådana har i stället erhållits i fria uppteckningar, där meddelarna haft spe-ciella kunskaper i ämnet. Så även om frågelistorna inte lika väl täcker alla sakområden är de ändå en god mätare på hur ett stort arkiv arbetar med ett heltäckande perspektiv. De ger en bra bild av undersökningarnas omfattning och bredd.
250 — 200 — 150 — 100 — 50 — 0
11111! hI
ll
III
JU,
'1m ABCDEFGHI JKLMNOPQRSDiagram över frågelistornas fördelning på sakområden enligt ULMA:s real-katalogsystem. OBS! Diagrammet visar tendenser, ej absoluta tal.
A—Bebyggelse och bosättning, B—Näringar och hushållning, C—Samfärdsel och handel, D—Samhället, E—Människan, F—Naturen, G—Läkekonst, H—Tid och tidsindelning, 1—Folktrons och folksedens allmänna former och ka-tegorier, j — Mytologisk tradition, K—Historisk tradition, L—Individuella tankar och memorat, M—Diktning, N—Musik, 0—Idrott, dramatik, lek och dans, P—Spel, vadhållning, lottning, leksaker, R—Särskilda folkslag inom landet, S—Svensk kultur i utlandet.
Utöver dessa avdelningar finns i realkatalogen ytterligare två, T— Utländska förhållanden samt U—Additament, men då inga frågelistor faller inom dessa avdelningar har de uteslutits i diagrammet.
Frågelistornas fördelning över tid
Från 1910-talet, då ULMA började sin verksamhet, finns endast fem frågelistor säkert belagda, nämligen Bengt Hesselmans förfrå-gan om uppländska ord, Johan Götlinds om substantivsuffixen, två ordfrågelistor av Torsten Ericsson samt Fritz Burjams handskrivna skrocklista. Anledningarna till det obetydliga frågelistarbetet är lätta att se. Arbetet vid arkivet bestod vid denna tid till stor del i att ordna och registrera redan insamlat och existerande material.
Under 1920-talet då nyinsamling och komplettering påbörjades kom dock frågelistförfattandet på allvar i gång och ett femtiotal listor producerades. 1930-talet blev emellertid frågelistans stora genombrottstid då inemot 300 nya frågelistor tillkom. Största in-satserna gjordes åren 1932 och 1938. En förklaring till denna ex-plosion i frågelistor är att metoden var vetenskapligt erkänd och allmänt anammad, en annan att de maskinskrivna och mer lättpro-ducerade listorna slog igenom och konkurrerade ut de tryckta, en tredje att arkivets stora karteringsprojekt krävde omedelbar och omfattande nyinsamling. Frågelistan blev i detta arbete ett billigt och effektivt medel för att inom rimlig tid få in de uppgifter som krävdes för att genomföra kartprojektet.
300 — 250 — 200 — 150 — 100 — 50 — I I i . I MEM
1EIN
IM 0 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990140 — 120 — 100 — 80 — 60 — 40 — 20 —
93311 I'l I 111I 1 I I" I ENI II
EJ
l
el
eI
II
er C) In 0 2 0 ln 0 In 0 LO a In 0 Lo c)
,--t N N Cf) nti •effl in Ln ‘.0 k4) N N 00 00 CN
Ch C7N ON C11 CN CY's C7‘ Ch Q 'N ON CN CN Ch CN (7‘ CN
,--t •—e ,—i ,-4 r-I 1-1 t-I 1-4 1-1 x-I e-I x-I I-I 1-1 r-I t-t
Diagram över antalet frågelistor fördelade på femårsperioder.
Under 1940-talet sjönk antalet nyskrivna frågelistor något, men det var ändå fortfarande stort med ett hundratal nummer. 1950-och 1960-talen innebar dock en markant nedgång i frågelistförfat-tandet. En anledning var att arkivet tvingades byta lokaler med en mycket besvärlig arbetssituation som följd. En annan var att en fo-nogramavdelning inrättades, vilket medförde en ökad satsning på inspelningar. Så genomfördes exempelvis tre större expeditioner till svensktalande befolkning i USA under 1960-talet. En tredje an-ledning till den sjunkande frågelistfrekvensen ser jag i det paradig-mskifte som etnologin som vetenskap genomgick. Den nya synen på etnologins uppgift, att inte vara ett faktasamlande kring gångna ti-ders förhållanden i bondesamhället utan att vara en kulturveten-skap i tiden, ledde till att frågelistmetoden måste revideras och mo-derniseras.
Under 1970-talet steg antalet frågelistor igen. En svag minskning har skett under 1980- och 1990-talen, men ändå produceras som re-gel flera nya listor per år. I en del fall omarbetas gamla förfråg-ningar för att bättre passa nya tider och ändrade förhållanden, i andra fall tas tidigare negligerade områden upp till undersökning. En tendens under 1990-talet är att många av de frågelistor som 0
skrivs är mer eller mindre direkt forskningsmotiverade. Detta beror på att många studenter väljer att samla material till B- och C-upp-satser med hjälp av frågelistor.
Frågelistans utveckling 1914 — 1994
Frågelistan som metod har vid ULMA begagnats under lång tid och trots vissa nedgångsperioder, såsom 1950- och 1960-talen, har den egentligen aldrig förlorat helt i betydelse. Men naturligtvis har metoden anpassats och utvecklats under de 80 år institutionen funnits till. En markant skillnad mellan äldre tiders och dagens frå-gelistor är att de äldre främst inriktade sig på att dokumentera det gamla bondesamhällets folkkultur, medan dagens listor ofta be-handlar samtida förhållanden oberoende av samhällsklasstillhö-righet. En annan viktig skillnad är att frågelistorna fram till 1970-talet huvudsakligen efterfrågade ett slags allmängiltig, normativ bild av förhållandena i en bygd, medan de idag är koncentrerade på individens mer eller mindre subjektiva uppfattningar. Denna ny-ordning markerades bl.a. med ett pronomenskifte i listorna från "man" till "Du" vid mitten av 1970-talet.
Från början ställdes i listorna många frågor om företeelsers form och formvariationer i syfte att samla arkiverbara fakta till samling-arna. Det var mestadels regel att en frågelista som behandlade ett materiellt eller socialt sakområde efterfrågade såväl terminologi som sakförhållanden. Till listan kunde också fogas några frågor som berörde områdets folklore. Frågorna innehöll ofta exempel ur existerande samlingar. Dessa exempel var avsedda att tjäna som vägledning för upptecknaren, så att denne inte skulle sväva i okun-nighet om vad för slags uppgifter arkivet ville ha. Frågorna kunde vara mycket ledande och detta hängde samman med att arkivet noga valde ut vad som var intressant kunskap.
Under de senaste 25 åren har frågelistorna gradvis förändrats. Frågorna har blivit öppnare och därmed mindre styrande. Exempel ur samlingar förekommer endast i undantagsfall och då bara för undvikande av missförstånd. Kravet på att besvararen skall komma med uppgifter av för bygden allmängiltig karaktär har er-satts med en stark betoning av att det är väsentligast med den en-skildes subjektiva synpunkter. Berättandet har därför blivit allt
viktigare i svaren. Förfrågningar om företeelsers form och form-variation, utbredning osv, ställs dock än idag, så även om fråge-listorna genomgått en utveckling och förändring finns vissa grundelement kvar i dem. Deras främsta uppgift är att samla fak-tamaterial för nutida och framtida behov. Formfrågorna kan ses som ett utslag av denna ambition.
Det är inte ovanligt att studenter och andra forskare föreslår ämnen lämpade för frågelistor. Detta kan leda in på mycket specia-liserade områden. Arkivets ambition att samla brett och represen-tativt står dock fast. Enligt arbetsordningen har Dialekt- och folk-minnesarkivet till uppgift att fortlöpande dokumentera den svenska folkkulturen. Så många områden som möjligt skall undersökas både vad gäller sakförhållanden och geografiska regioner, och gränserna för vad som kan och bör dokumenteras, dvs, vad som är forskningsbart, vidgas ständigt. Frågelistan har i detta arbete visat sig vara en mycket slitstark metod.
Litteratur
Atlas över svensk folkkultur. I: Saga och Sed 1945. Uppsala 1946. Frågelistor rörande Svenskt Folkliv. I: Svenska Landsmål B 25. Uppsala
1927-29.
Campbell, Åke, 1932: Landsmålsarkivets i Uppsala frågekort n:r 1-50. I:
Folkminnen och Folktankar XIX. Göteborg.
Geijer, Herman, Undersökningen av svenska folkmål 1914-1926/27. I:
Svenska Landsmål 1915-1927. Uppsala.
Geijer, Herman, Undersökning av svenska dialekter och folkminnen.
Landsmålsarkivets (i Uppsala) årsberättelser 1927/28-1938. I: Svenska Landsmål 1928-1938.
Geijer, Herman, 1932: Landsmålsarkivets frågekort nr 1-50.
I: Meddelanden från Landsmålsarkivet i Uppsala 1. Uppsala.
Hedblom, Folke, 1978: Atlas över svensk folkkultur. I: Saga och Sed 1977.
Uppsala.
Levander, Lars, 1936. Ord och sak. I: Verdandis småskrifter n:r 383.
Stockholm.
Lilja, Agneta,1990: "Ur stadsbo- och högreståndssynpunkt ovanligt eller
egendomligt bruk." Forskning om högtidssed vid Dialekt- och folkminnesarkivet 1925-1988. I: Svenska landsmål 1989. Uppsala.
Lilja, Agneta, 1992: Det forskningsbara som problem.
Stadsundersök-ningarna vid Dialekt- och folkminnesarkivet på 1940-talet. I: Svenska Landsmål 1991. Uppsala
Nyman, Åsa, 1975: Kufenwiegen in Schweden. I: Ethnologia Europaea 8:2. Nyman, Åsa & Campbell, Åke, 1976: Atlas över svensk folkkultur 11:1-2.
Sägen, tro och högtidssed. Uppsala.
Nyman, Åsa, 1979: De etnologiska undersökningarna i Uppsala.
Organi-sation och utveckling 1878-1978. I: Svenska Landsmål 1978/79. Uppsala.
Nyman, Åsa, 1983: Internationellt samarbete för etnologisk kartläggning
Tryckta frågelistor
1 Mjölkhushållning. 1926 Levander/Geijer/Götlind 2 Tröskning. 1926 Levander/Geijer/Götlind 3. Personerna i gården och byn. 1927 Levander/Geijer
4 Himlavalvet och väderleken. 1927 Levander/Geijer 5 Tid och tidsindelning. 1927 Levander/Geijer 6 Brännvinsbränning. 1927 Levander/Geijer 7 Löv- och mosstäkt. 1927 Levander/Geijer 8 Gruvor. 1927 Holmkvist 9 Renlighet. 1927 Levander/Geijer 10 Tilltal och hälsningar. 1927 Levander/Geijer 11 Handel o. livet på färdvägarna. 1927 Levander/Geijer 12 Fäbodväsen. 1927 Grundström 13 Eld och eldgörning. 1927 Grundström 14 Bin och biskötsel. 1928 Eriksson 15 Hägnader. 1928 Eriksson
16 Brödet och dess tillredning. 1927 Grundström/Eriksson 17 Kolning. 1928 Brevner
18 Tjärbränning. 1928 Eriksson 19 Nödbröd. och nödfoder. 1928 Geijer/Odstedt 22 Träslöjd. 1929 Eriksson
20 Skor och skotillverkning. 1928 Eriksson/ Holmkvist 21 Strumpor,vantar,handskar 1928 Eriksson/Beckman 23 Bysmide och hovslageri. 1928 Holmkvist
24 Skidor,snöskor, skridskor. 1928 Wikman/Holmkvist/Geijer 25 Slätter. 1927 Eriksson
26 Hyttor. 1929 Holmkvist 27 Åkerns beredning. 1928 Eriksson
28 Idrottslekar I. 1927 Götlind/Campbell 29 Rörelse. 1928 Levander
30 Vatten och vattendrag. 1928 Levander 31 Uppfostran. 1929 Levander
32 Gåtor. 1931 Geijer/Odstedt/Liljeblad 33 Folkminnen om bygder och
orter samt deras invånare. 1930 Campbell 34 Folktro och folktraditioner
rörande bergsbruk. 1932 Holmkvist 35 Tala och tiga. 1929 Levander 36 Dop och kyrktagning. 1930 Wirén
37 Fiske. 1935 Götlind/Mo&er 38 Gotländska växtnamn. 1947 Gustavson
Maskinskrivna frågelistor
M1 Tro och sed om källor. 1931 Granberg M2 Seder och bruk, som sättas i
samband med Staffan. 1931 Granberg M3 Gengångare och myling. 1931 Campbell M4 Tibasten. 1931 Odstedt M5 Frågor om tjuvmjölkning av
andras kor. 1931 Campbell M6 Orientation. 1934 Liljeblad M7 Vänster hand och motsols. 1934 Liljeblad M8 Gårdsrået. 1932 Odstedt M9 Öde, lycka, vedergällning. 1932 Campbell M10 Varsel och vård. 1933 Campbell Mil Ont öga, ond tunga, hågsa. 1932 Campbell M12 Sägner och berättelser om
skogsväsen. 1932 Granberg M13 Underjordiska och troll. 1933 Granberg M14 Näck och strömkarl. 1933 Granberg M15 Jaktens folklore. 1934 Odstedt M16 Påskris. 1932 Odstedt M17 Krig, knekt och beväring. 1932 Campbell M18 De gamla. 1932 Granberg M19 Svensk glima. 1932 Götlind M20 Årsmärken för jordbruket. 1933 Odstedt M21 Vårbruket. 1933 Odstedt M22 Jordens fruktbarhet. Växttiden. 1933 Odstedt M23 Skörden. 1933 Odstedt M24 Höstarbete. Tröskning och
malning. 1933 Odstedt M25 Jaktens och fiskets betydelse för
hushållningen. 1933 Odstedt M26 Fiskets folklore. 1934 Odstedt M27 Åskan. 1934 Hedblom M28 Förvandlande. 1933 Odstedt M29 Tro och sed rörande pengar. 1934 Hedblom M30 Förteckning över sånglekar. 1930 Odstedt M31 Människokroppen. 1930 Levander M32 Djurkroppen. 1930 Levander M33 Kroppsliga livsyttringar hos
M34 Ord och uttryck för förflyttning
av föremål. 1929 Levander M35 Barnet. 1930 Levander M36 Djurbenämningar. 1930 Levander M37 Människans utseende, miner.
åtbörder och uppträdande. 1930 Levander M38 Människans ålder, kön och
släktskapsförhållanden. 1930 Levander M39 Människans bakdel etc. 1930 Levander M40 Arbete, trötthet och vila. 1930 Levander M41 Sömn och vaka. 1930 Levander M42 Brådska och snabbhet, dröjsmål
och långsamhet. 1930 Levander M43 Kvarnar och malning. 1930 Eriksson M44 Växterna och deras livs-
betingelser. 1930 Eriksson M45 Liv och död. 1930 Levander M46 Jord och jordmån. 1931 Lindqvist M47 Fattigdom och rikedom. 1931 Levander M48 Glädje och sorg. 1931 Levander M49 Lynne och karaktär. 1931 Levander M50 Värme och köld. 1931 Levander M51 Giva och taga. 1931 Levander M52 Ängar och hagar. 1931 Eriksson M53 Hörsel och ljud. 1931 Levander M54 Syn, ljus och mörker. 1931 Levander M55 Husdjursskötsel. 1931 Eriksson M56 Färger. 1931 Levander M57 Sinnen och sinnesförnimmelser. 1931 Levander M58 Brott och straff lo. II. 1932 Ca mpbell /
Levander M59 Skogsbruk. 1932 Eriksson M60 Pengar och myntväsen. 1932 Levander M61 Tanke, förstånd och minne. 1932 Levander M62 Tro och veta. 1932 Levander M63 Sämja och osämja. 1932 Levander M64 Likhet och olikhet, skönhet
och fulhet. 1932 Levander M65 Samhällsklasser. 1933 Campbell M66 Fattigt folk, fattigvård och
M67 Klädedräkt och nakenhet. 1933 Levander M68 Källor och brunnar. 1933 Eriksson M69 Fruktan och skrämsel. 1933 Levander M70 Skjutshållning och gästgiveri. 1933 Levander M71 Garnet och dess behandling före
vävningen. 1933 Mattsson/ Eriksson M72 Vävstol och vävning. 1933 Mattsson/
Eriksson M73 Mått, vikt och stycketalsräkning. 1933 Levander M74 Linberedning och spinning. 1933 Mattsson/
Eriksson M75 Nybygge, skattläggning
och skifte. 1933 Campbell M76 Belysning. 1933 Levander M77 Idrottslekar II. 1932 Götlind M78 Möbler. 1942 v. Schoultz M79 Laggkärlstillverkning. 1933 Eriksson M80 By och gård. 1933 Levander M81 Matlagning. 1933 Levander M82 Matordning och bordsseder. 1934 Levander M83 Mantal, nummer i by och
skifteslag. 1934 Campbell M84 Slå tterkojor och lador. 1930 Eriksson M85 Torvtäkt. 1932 Götlind M86 Jakt och djurfång. 1934 Odstedt M87 Humleodling och brygd. 1934 Levander M88 Sång. 1934 Liljeblad M89 Tomten och därmed besläktade
väsen. 1934 Campbell/ Hedblom M90 Magiska gester, tecken, tal och
färger. 1934 Liljeblad M91 Personifikation. 1934 Liljeblad M92 Maskskredet. 1934 Campbell M93 Båtar och båtbygge. 1934 Zetterholm M94 Spånaskar. 1934 Granlund M95 Stig och väg. 1935 Levander/
Jirlow M96 Historieberättare och andra
M97 Tionde och annan kyrklig
beskattning. 1935 Hedblom M98 Stjärnor och stjärnbilder. 1935 Granberg M99 Husdjurssjukdomar. 1935 Campbell M100 Om kloka
(trollkunniga och vismän). 1935 Campbell M101 Koppning och åderlåtning. 1936 Campbell M102 Spelmän och spelmanstra-
ditioner. 1935 Liljeblad M103 Präst, klockare och andra
kyrkotjänare. 1936 Hedblom M104 Växtfärgning. 1936 Odstedt M105 Kyrkklockor och ringning. 1936 Hedblom M106 Byskifte och byalag före lant-
mäteriet. 1936 Campbell M107 Kyrkobyggnad och kyrkogård. 1936 Hedblom M108 Barnsjukdomar. 1936 Odstedt M109 Kyrkfärd och kyrkbåt. 1936 Hedblom M110 Helgdagsfirande och kyrkstad. 1936 Hedblom M111 Gudstjänst och nattvardsgång. 1936 Hedblom M112 Sägner,legender och berättelser
om kristendomens införande. 1936 Hedblom M113 Frågor rörande vissa trans-
portredskap i Dalarna. 1936 Mattsson M114 Hankkörning. 1936 Mattsson M115 Lussenatt och Lucia. 1936 Campbell M116 Invärtes medel använda vid
huskurer. 1936 Nordin-Grip M117 Midsommar. 1937 Ejdestam M118 Sår och sårbehandling samt
blodstillande metoder. 1937 Nordin-Grip M119 Julen. 1937 Campbell M120 Rökning och därmed besläktade
metoder i huskurerna. 1937 Nordin-Grip M121 Salvor, plåster och andra utvärtes
medel i huskurerna. 1937 Nordin-Grip M122 Fastlag och påsk. 1937 Ejdestam M123 Sjuk och frisk. 1937 Nordin-Grip M124 Vårfrudagen. 1937 Ejdestam M125 Läkare och läkemedel. 1937 Nordin-Grip
M126 Trettondagen, tjugondagen och kyndelsmäss. 1937 Ejdestam M127 Nyår. 1937 Ejdestam M128 Årseldar. 1937 Ejdestam M129 Offerkastar. 1937 Odstedt M130 Behandling av ledvrickning,
benbrott, sträckning och hithörande
åkommor. 1937 Nordin-Grip M131 Hästslaktaren och hans arbete. 1937 Bergstrand/
Nordin-Grip M132 Bär och frukter i hushållet. 1937 Nordin-Grip M133 Vattenväsen i kvinnogestalt. 1938 Ejdestam M134 Vattenväsen i djurgestalt. 1938 Ejdestam M135 Vattenväsen i mansgestalt. 1938 Ejdestam M136 Herrgårdstraditioner:
Herrgårdssägner. 1938 Campbell M137 Herrgårdstraditioner:
Social omvårdnad. 1938 Nordin-Grip M138 Farsoter. 1938 Bergstrand/
Odstedt M139 Om bondgårdarnas handels-
förbindelser. 1938 Campbell M140 Bad och bastu. 1938 Nordin-Grip M141 Herrgårdstraditioner: Sällskapsliv
och tidsfördriv. 1938 Nordin-Grip M142 Herrgårdstraditioner: Musik, teater,
diktning, språk. 1938 Nordin-Grip M143 Stadstraditioner: Stad och
stadsbo. 1938 Campbell M144 Stadstraditioner: Sägner om städer
och deras invånare. 1938 Campbell M145 Kristihimmelsfärdsdagen. 1938 Ejdestam M146 Arbetsfördelning inom lant-
hushållet. 1938 Ejdestam M147 Översvämningsdammar och andra
anordningar för ängsmarkens
förbättring genom översvämning. 1939 Campbell M148 Handel och marknad. 1939 Ejdestam M149 Herrgårdstraditioner:
M150 Arbetsåret.
Anvisningar för beskrivning. 1940 Campbell M151 Arbetsdagen.
Anvisningar för beskrivning. 1940 Campbell M152 Stadstraditioner: Lucia. 1940 Broberg M153 Stadstraditioner: Julen. 1940 Broberg M154 Stadstraditioner: Nyåret,
tretton-dagen,tjugondagen och
kyndelsmässan. 1940 Broberg M155 Stadstraditioner: Vårfrudagen,
fastlagen och påsken. 1940 Broberg M156 Stadstraditioner: Valborgsmässan
och Kristihimmelsfärdsdagen. 1940 Broberg M157 Stadstraditioner: Pingst, trefaldig-
het och midsommar. 1940 Broberg M158 Stadstraditioner: Jordbruk och
boskapsskötsel i staden. 1940 Broberg M159 Livsföringens terminer. 1940 Campbell M160 Stadstraditioner: Stadens
handel med landsbygden. 1940 Broberg M161 Stadstraditioner:Stadens
marknader. 1940 Broberg M162 Djävulen. 1940 Broberg M163 Stadstraditioner: Stadens
samhällsklasser. 1941 Broberg M164 Stadstraditioner: Stadsbors fiske
vid Östersjökusten. 1941 Broberg M165 Krukmakeri. 1942 Broberg M166 Lanthandlaren. 1942 Ejdestam M167 Lapska traditioner: Fotbeklädnaden. 1943 Campbell M168 Folkliga föreställningar om vården. 1943 Strömbäck/ Ejdestam M169 Lapska traditioner:
Renkornas kalvning (A&B). 1944 Ruong M170 Lapska traditioner:
om vajhjor-dens skötsel under kalvningen
(A&B). 1944 Ruong M171 Lapska traditioner:
M172 Lapska traditioner: Om mjölkningen, mjölkens
tillredning och förvaring. 1944 Ruong M173 Lapska traditioner:
Den ettåriga renen (A&B). 1944 Ruong M174 Lapska traditioner:
Honrenen (A&B). 1944 Ruong M175 Lapska traditioner:
Hanrenen (A&B). 1944 Ruong M176 Frågor rörande kulturkontakten
mellan lapskt och svenskt
i Lappland. 1944 Campbell M177 Lapska traditioner: Om renens
förhållande till människan etc. 1944 Ruong M178 Lapska traditioner: Om
benäm-ningar på renen efter horn-
kronans form etc. 1944 Ruong M179 Lapska traditioner:
Om flyttningar. 1944 Ruong M180 Lapska traditioner: Snö och is.. 1945 Ruong M181 Lapska traditioner:
Väderstreck etc. 1945 Ruong M182 Lapska traditioner: Mjölknings-
hagar och skiljningshagar. 1945 Ruong M183 Folktro om gök, skata, katt
och ekorre. 1947 Nyman M184 Arbetsåret i Norrland. 1947 Campbell M185 Lapska traditioner:
Skötesrenar. 1947 Ruong(?) M186 De vilda djuren i folkets tro,
sed och diktning A-C. 1948 Nyman M187 Lapska traditioner:
Om årstiderna. 1948 Grundström/ Sköld M188 Vård och användning av vilda
träd, buskar och örter på
inägomark. 1949 Campbell M189 Lapska traditioner:
Om slakt av ren. 1949 Ruong (?) M190 Lapska traditioner:
M191 Idrottslekar III. 1950 Campbell/ Stejskal M192 Dårfåglar. 1950 Nyman M193 Auktioner. 1950 Nyman M194 Husförhör. 1950 Nyman M195 Se i syne. 1950 Nyman M196 Traditioner om död och begravning:
Varsel och spådom om dödsfall. 1952 Nyman M197 Traditioner om död och begravning:
Dödsfallet. 1952 Nyman M198 Traditioner om död och begravning:
Begravningen. 1952 Nyman M199 Traditioner om död och begravning:
Tro och föreställningar om döden
och de döda. 1952 Nyman M200 Regnbågen. 1952 Nyman M201 Bondeseglationen. 1953 Ca mpbell M202 Folkliga föreställningar om björn,
varg och älg. 1953 Nyman M203 Folkliga föreställningar om hare
och räv. 1953 Nyman M204 Folkliga föreställningar om vessla,
grävling, järv och lo. 1953 Nyman M205 Folkliga föreställningar
om hästen. 1953 Nyman M206 Hägringar och liknande
luftfenomen. 1953 Nyman M207 Berättelser om lappars
uppträ-dande i svenska bygder jämte
sägner och folktro om lappar. 1954 Campbell M208 Folkliga föreställningar om råttor,
möss,lämmel och flädermus. 1954 Nyman M209 Folkliga föreställningar om svala,
ärla och uggla. 1954 Nyman M211 Gregoriusdagen 1954 Nyman M213 Slagsmål, gräl och nid. 1955 Campbell/
Nyman M214 Rötmånaden och andra
folkliga månader. 1954 Nyman M215 Bygdekonstnärer. 1954 Nyman M216 Lysning och bröllop. 1953 Nyman
M217 Första (andra) världskrigets inverkanpå levnadsförhållanden
och tänkesätt. 1975 Nyman M218 Kvinnans ställning i det gamla
bondesamfundet. 1955 Nyman M219 Frågor rörande surfisk, gravfisk,
lut-fisk och likn. 1956 Campbell/ Nyman M220 Förändringar i det nutida
samhället. 1970 Broberg M221 Sågverk och brädgård. 1970 Widmark M222 Flottning och flottleder. 1971 Widmark M223 Tänk på vilodagen (=LUF 147). 1972 Nyman M224 Hälsokost. 1982 Nyman/
Wallström M225 Vad gör du på rasterna? (A) 1980 Nyman M225 Vad gjorde du på rasterna? (B) 1982 Nyman M226 Vasstäkt. 1982 Ehn M227 Midsommarfirande. 1982 Nyman M228 Första majfirande. 1982 Wallström M229 Sängar och sovvanor. 1983 Nyman M230 Kvinnan i dagens jordbruk. 1984 Bergström/
Nyman M231 Julfirande. 1985 Wallström/
Nyman M232 Ungdomskultur. 1985 Wennhall M233 När elektriciteten kom. 1985 Wallström M234 Namnsdagsfirande och namnval. 1987 Ehn/Lilja M235 När maskinerna kom till gården. 1987 Thunström M236 Studenternas vårtraditioner. (A) 1988 Lilja M236 Studenternas vårfirande. (B) 1989 Ljungström M237 Årets festseder. 1977 Nyman M238 Drömmar och drömtydning. 1988 Ehn/Lilja M239 Kökets redskap och maskiner. 1988 Kjellman/
Ljungström/ Söderberg M240 Moderna festseder. 1989 Lilja M241 Föremålens betydelse. 1989 Östberg/
Ljungström M242 Televisionen. (=LUF 182) 1989 Ehn/Lilja M243 Släkt- och familjesägner. 1989 Ehn
M244 Har Du fått hjälp, blivit botad eller?
Frågor om olika vårdalternativ. 1989 Nilsson, E-L. M245 Kläder. 1989 Ehn/Lilja M246 Handelsbodar och speceriaffärer
i Uppsala. 1990 Andersson/ Ehn/Lilja M247 Handelsbodar, mjölk- och spece-
riaffärer. 1990 Andersson/ Ehn/ Lilja M248 Anders' och Lottas världsresa. 1990 ForAn-Jansson M249 Städat och ostädat. 1990 Ehn/Lilja M250 Kaffe och kaffedrickning
(=LUF 185). 1991 M251 Mitt liv med skogen (=LUF 186). 1991
M252 Reklam. 1991 Vallström M253 Nya livsmedel i Sverige. 1991 Kocturk/ Lilja M254 Bönderna och omställningen
av jordbruket (A). 1991 Danielsson/Ehn M254 Bönderna och omställningen
av jordbruket (B). 1991 Danielsson/Ehn M255 Barnarbete. 1992 Wettstein-
Törnblom/Ehn M256 Historia och historiesyn. 1992 Ehn/Lilja M257 Bilen (=LUF 181). 1992 Lilja M258 Min skoltid. 1992 Lilja/Ehn M259 Ängslig och rädd (=LUF 172). 1992 Lindqvist M260 Gift eller sambo? 1992 Lilja
M261 Om kloka och botare. 1992 Ehn/Lindqvist M262 Synen på brott och straff. 1992 Lilja /Ehn/
Vallström M263 Föda och sköta barn. 1992 Lindqvist M264 Telefonen (=LUF 173). 1992 Vallström/ Lilja M265 Frågor om grundskolan. 1993 Vallström/
Lindqvist M266 Invandrare och flyktingar. 1993 Lilja/Vallström M267 Berätta om Din bokhylla. 1993 Länta/Ehn M268 Spel. 1993 Vallström/Lilja M269 Idrott. 1993 Vallström M270 Att lyssna på musik. 1993 Vallström M271 Alkohol, nykterhet och onykterhet
Kartfrågelistor
K 1 Underbyggare I. 1938 Odstedt K 2 Underbyggare II. 1938 Odstedt K 3 Underbyggare III. 1938 Odstedt K 4 Underbyggare IV. 1938 Odstedt K 5 Underbyggare V. 1938 Odstedt K 6 Underbyggare VI. 1938 Odstedt K7 Näcken. 1937 Ejdestam K8 Årseldar. 1937 Ejdestam K 9 Piskning med ris. 1938 Ejdestam K 10 Palmer,påskris och fastlagsris. 1937 Ejdestam K 11 Matbrödet i äldre tid. 1938 Campbell K 12 Förvandlade. 1937 Odstedt K 13 Maträtt av deg med inkråm. 1937 Campbell K 14 Lucia. 1937 Campbell K 15 Underjordiska: se K 1- K VI. 1938 Odstedt K 16 Bergväsen. 1937 Odstedt K 17 Sägner om underjordiska och
bergväsen. 1938 Odstedt K 18 Vilsegång, förflyttning,
berg-tagning, bortbyting. 1938 Odstedt K 19 Tomten. 1938 Campbell K 20 Om kalenderdagar. 1938 Ejdestam K 21 Vårseder m.m. 1938 Ejdestam K 22 Stöpning och utkastning. 1939 Ejdestam K 23 Engelska sjukan. 1939 Ejdestam K 24 Myling. 1939 Campbell K 25 Tjuvmjölkning av andras kor. 1939 Campbell K 26 Bortbytingen. 1939 Ejdestam K 27 Offerkast. 1939 Campbell K 28 Den vilda jakten. 1938 Ejdestam K 29 Skördetermer. 1938 Franzén K 30 Övernaturliga väsen vid kyrko-
byggen. 1939 Nordin-Grip K 31 Budskap om den döde. 1939 Nordin-Grip K 32 Tjänst och gentjänst. 1939 Nordin-Grip K 33 Pesten. 1939 Ejdestam K 34 Slutljudande t i best. form sing. Franzén K 35 Varp och väft. 1939 Eriksson K 36 Bär och fruktnamn.
K 38 K 39 K 40 K 41 K 42
Adjektiv på -ot(ter) och -et(ter). Best. form plur. av ord av typen dike.
Kort a framför id och mb. Kort a framför nd och rd. Kort vokal framför rt.
Lindqvist, N.
Lindqvist, S.? Lindqvist, S.? K 43 Äldre långt o. 1940 Lindqvist, N. K 44 Gammalt kort i, y, u, o framför
k, p, t, s, r.
K 45 Gammal lång vokal följd av mask. substantiv.
K 46 Best. form sing. och plur. av
mask. substantiv. 1939 Mockler K 47 Best. form sing. och obest. form
plur. av enstaviga mask. o. fem. 1939 Mock.er K 48 Tranan och vårfrudagen. 1939 Ejdestam K 49 Årder och plog. 1939 Eriksson K 50 Gregoriusdagen.
K51 Handel. 1940 Ejdestam K52 Tilltal. 1940 Ejdestam K 53 Kyrkosägner. 1941 Strömbäck K 54 Folktro kring maran. 1941 Tillhagen K 55 Lövgubbar och årstidsbrudar. 1943 Broberg Flera av de språkliga kartfrågelistorna utarbetades i samarbete mellan flera forskare och därför kan inte i varje enskilt fall en författare anges.
Specialfrågelistor
S 1 Akademiker, intervjuer med.* 1975 Rooth S 2 ALE nr 1.* 1981 Bleckert S 3 Arbetsfordon. 1941 Långström S 4 Arbetarnas levnadsförhållanden
vid Lessebo bruk. 1973 Nordström S 5 Arbetsvandringar och säsongs
arbete.* 1966 Rosander S 6 Arrendatorer.* 1973 Ehn S 7 Bostads- och sociala förhål-
landen i Petterslund, Uppsala.* 1972 Scheutz S 8 Bygdedräkter.* 1983 Centergran S 9 Båtsmanshåll.* 1955 Nyman S 10 Dalfolkets säsongsarbets -
S 11 Dansbanefröjder i Uppsala-
trakten på 40-talet I.* 1973 Andersson S 12 Dansbanefröjder i Uppsala-
trakten på 40-talet II.* 1974 Andersson S 13 Dansbanefröjder i Uppsala-
trakten på 40-talet III (musiker).* 1975 Andersson S 14 Dialekt och riksspråk.* 1977 Källskog S 15 Distingsmarknad 1974.* 1974 Ehn
S 16 Dramatiska sånglekar.* 1927 Enäjärvi/Götlind S 17 Dryckesseder och nykterhets-
rörelser.* 1957 Nyman S 18 Emigration.* 1956 Nyman S 19 Enkelbeckasinen.* 1980 Boström S 20 Finnvävnad.* 1974 Hermansson S 21 Fittje, fittja och vittja.* 1968 Åneman S 22 Flöte och timmerflottning.* 1941 Lindqvist, S. S 23 Frieribruken.* 1928 Wikman S 24 Frågebok för folkminnesin-
samling.* 1927 Liungman S 25 Fyrväsendets utövare.* 1972 Johansson,
Kerstin S 26 Förändringar i brödsortimentet.* 1975 Hemmingsson S 27 Förändringar i kosthållet.* 1972 Ek-Nilsson S 28 Gamla västgötaord.* 1933 Götlind S29 Hantverk.* Broberg
S 30 Husförhörsvisor.* 1974 Johansson, Kurt S 31 Industriarbetande kvinnors
levnadsförhållanden.* 1973 Nyman S 32 Interjektioner.* 1927 Ideforss S 33 Intervjufrågor till gamla sjömän.*
S 34 John Blund.* 1982 Terenius S 35 Jultomten.* 1982 Nyman S 36 Kokkärl, upphängning av.* 1936 Hedblom S 37 Kometer.* 1973 Hedberg S 38 Kompletteringsfrågelista för
västgötaordboken. 1933
S 39 Källdrickning vid trefaldighet.* 1976 Nyman S 40 Landsortssfotografer.* 1973 Sundberg/Ehn S 41 Linberedning.* 1935 Jirlow
S 42 Det moderna Luciafirandets
S 43 Matfett. Olika sorters an-
vändning i kosten.* 1974 BrinOus/ Wiegelmann S 44 Naturföreteelser och magi.* 1930 Liljeblad S 45 Nejonögonfiske.* 1974 Ehn S 46 Tilltalsordet Ni.* 1974 Ahlgren S 47 Norrlandsläseriet. 1929 Nilsson, H. S 48 Notdragning efter blikta vid
Nusnäs by.* 1973 Mattsson/Ehn S 49 Nyodling.* 1936 Erixon
S 50 Ordgeografisk frågelista. 1935 Lindqvist, N. S 51 Om a-ljudets uttal i vissa ord 1941 Lindqvist,S. S 52 Pojke eller flicka.* 1969 Malmberg S 53 Religiositet.* 1955 Nyman S 54 Spannmålsmått.* 1941 Forner S 55 Spoven.* 1935 Brännström S 56 Språksociologiska frågor.* 1975 Källskog S 57 Substantiv. 1935 Ahlbäck S58 Såskäppa.* 1933 Ericsson S 59 Sällsynta ord från Västergötland.
S 60 Särskilda former för vokativ.* 1973 Söderström S 61 Terrängord.* 1964 Hedblom S 62 Tomt och toft.* 1945 Holmberg S 63 Trallare och trallar.* 1960 Nolgård S 64 Tro och sed rörande slakt.* 1932
S 65 Uppsalas kaféer, konditorier
och fik.* 1980 Andersson S 66 Utpågången.* 1925 Wikman S 67 Vagnmakare och vagnmakeri.* 1969 Nilsson, K. S 68 Varda, bliva. 1966 Markey
S 69 Varg och ulv.* 1975 Källskog/Nyman S 70 Vattensamlingar, ord för. Jonsson
S 71 Verbböjning. 1929 Areskog S 72 Växtnamn.* 1938 Gustavson? S 73 Yrkes- och deltidsfiskare i nedre
Tornedalen.* 1973 Wikström S 74 Övertro idag.* 1977 Wennberg/
Nyman S 75 Dativ vid adjektiv.* 1985 Reinhammar S 76 Uppsalas ölkafeer 1930 -
S77 ALE 2.
SDAL 1 I skog och mark.* SDAL2 Oxar och stutar.* SDAL4 Höns.* SDAL9 Graviditetstermer.* 1984 Bleckert 1970 Benson 1971 Vide 1971 Vide 1982 Byrman * = Frågeformulär bevarat.
Övriga frågelistor och frågor
Ö 1 Nybyggare i Älvdalen.* 1947 Levander Ö 2 Bebyggelse och arbetsliv i -
Övre Björknäs.* 1948 Campbell Ö 3 Kulturkontakt med lappar.* 1948 Campbell Ö 4 Byggnader.* 1941 Levander Ö 5 Hustyper.* 1944 Levander Ö 6 Näringar utanför bondebruket. 1938 Levander Ö 7 Jakt och djurfångst.* 1937 Levander Ö 8 Jakt med snara.* 1945 Campbell Ö 9 Jakt- och fångsträtt. 1945 Campbell Ö 10 Jaktmarker.* Campbell? Ö 11 Fiske. 1938 Levander Ö 12 Dragnätsfiske.* 1946 Levander Ö 13 Djurens vård.* 1938 Levander Ö 14 Husdjursskötsel.* 1937 Levander Ö 15 Ladugård och nötkreatur.* 1939 Zetterholm Ö 16 Husdjursbenämningar.* 1936 Zetterholm Ö 17 Husdjursbenämningar.* Zetterholm Ö 18 Kreaturspest.* 1933 Odstedt Ö 19 Foderanskaffning.* 1938 Levander Ö 20 Skydd av husdjur.* 1926 Svensson Ö 21 Nyodling.* 1937 Levander Ö 22 Odlingsväxter och växtföljd.* 1937 Levander Ö 23 Åkerns beredning.* 1937 Levander Ö 24 Odlare. 1947 Levander Ö 25 Svedjebruk.* 1937 Levander Ö26 Skörd.* 1937 Levander Ö 27 Liens skaft och handtag. 1941 Franzén Ö 28 Tröskning och malning.* 1937 Levander Ö 29 Kvarntermer.* 1950 Wadström Ö 30 Slakt.* 1938 Levander Ö 31 Säv till mattor.* 1942 Levander 032 Skogsbruk. 1936
Ö 33 Timmer och vedanskaffning.* 1938 Levander Ö 34 Tjärbränning.* 1938 Levander 035 Kolning.* 1939 Levander Ö 36 Kärlvedsåg. 1944
037 Hantverk och hemindustri. Althin 038 Husbygge.* 1941 Levander Ö 39 Husens vård.* 1942 Levander Ö 40 Träarbete.* 1939 Levander 041 Laggning.* 1946 Levander Ö 42 Laggkärlstillverkning.* 1940 Levander Ö 43 Vävskedstillverkning.* Levander Ö 44 Vävskedsmakare i Älvdalen.* 1948 Levander Ö 45 Spånaskar.* 1939 Levander Ö 46 Spånkorgar.* 1939 Levander Ö 47 Om hårarbeten.*
(kompl. frågor) 1933 Levander Ö 48 Järntillverkning.* 1939 Levander Ö 49 Järnarbete.* 1939 Levander Ö 50 Bössmide.* 1939 Levander 051 Smeder.* 1946 Levander Ö 52 Mässingsarbete.* 1939 Levander 053 Skotillverkning.* 1942 Levander 054 Sämskning. 1943 Levander? 055 Kalkstensbrytning och kalk-
stensbränning. 1933
Ö 56 Kalkbrytning och kalkbränning.* 1939 Levander 057 Urmakeri.* 1939 Levander Ö 58 Mjölkprodukternas fördelning i fäbodar. 1937 Levander 059 Mjölkhushållning.* 1942 Levander Ö 60 Brödsorter.* 1942 Levander Ö 61 Bak.* 1942 Levander Ö 62 Första köpbrödet och första
bagaren. 1946 Campbell? Ö 63 Äggtäkt.* 1947 Nyman Ö 64 Matordning och matlagning.* 1942 Levander Ö 65 Frågor om ispenkorv och
ispenmat.* 1933 Holmkvist Ö 66 Drycker.* 1942 Levander Ö 67 Rökhjälle.* 1942 Levander/
Ö68 Kläd- och kroppsvård.* 1943 Levander Ö 69 Vattumeden. 1935 Levander? Ö 70 Kabb-bro. 1944
Ö 71 Bärdon.* Jirlow Ö 72 Båtar och båtbygge. 1938 Levander? Ö 73 Årfästet.* 1934 Zetterholm Ö 74 Marknader och handelsvägar
i och omkring Tornedalen.* Brännström Ö 75 Forkörare.* 1948 Levander Ö 76 Handlande.* 1947 Levander Ö 77 Ägorättsförhållanden.* 1934 Campbell Ö 78 Skolmästare. 1946 Levander Ö 79 Tilltalsord till föräldrar.* 1941 Ejdestam 080 Nid och hån. 1941
Ö 81 Husmödrar.* 1947 Levander Ö 82 Arbetsfördelningen inom lant
hushållet. 1939 Ejdestam? Ö 83 Herrarbete. 1947 Levander Ö 84 Vallhjon i Älvdalen.* 1947 Levander Ö 85 Textilier och dräkt II.* Levander Ö 86 Byxor av getskinn. 1947
Ö 87 Bandludda. 1944
Ö 88 Kvinnodräkt.* 1937 Odstedt Ö 89 Fotbeklädnad. 1942 Campbell Ö 90 Kvinnornas skor fram till
1850-talet.* 1941 Odstedt Ö 91 Folkreligiositet. 1938 Liljeblad Ö 92 Frågebok för uppteckning av
städernas traditioner.* 1942 Broberg 093 Konfirmation. 1978 Smedberg Ö 94 Barnets vård och uppfostran.* 1945 Levander Ö 95 Efterbörd och missfall.* 1935 Campbell Ö 96 Barnmorska och förlossning.* 1956 Matras/
Nyman Ö 97 Släktklubba och ättestupa.* Granberg Ö 98 Skrock rörande
födelse,havan-deskap,bortbytingar,barn-
sjukdomar m.m.* 1914 Burjam Ö 99 Gåvor till de nygifta. 1948 Campbell Ö 100 Frammanande av döda.* 1930 Liljeblad
Ö 101 Kompletteringsfrågor
till Atlas II.* 1954 Nyman Ö 102 Bär- och växtnamn.* 1947 Dahlstedt Ö 103 Drol och dravel.* Bucht Ö104 Skogen. 1936
Ö 105 Benämningar på fjäril.* Eriksson? Ö 106 Kompletteringsfrågor
rörande Bjurholms näs. 1940 Odstedt Ö 107 Frågor om Mikaelimässan.* 1926 Forsslund Ö 108 Vårseder. * 1938 Ejdestam Ö 109 Högtidsbruk.* 1938 Ejdestam Ö 110 Folktro och folksed 1880-1900. 1951
Ö 111 Övernaturliga väsen i gotländsk folktro.* 1952 Ö 112 Rådande.* 1931 Levander Ö 113 Lekar. 1928 Götlind Ö 114 Slåtter, skötesrenar, gapskjul m.m. 1944 Ö 115 Ordfrågelista 1-VI för
Östergötland och Småland.* 1942 Gustavson Ö 116 Verben fara och taga.* 1956 Holm Ö 117 Kompletteringslista 1-6
för Värmland.* 1944 Broberg Ö 118 Frågor om obest. pluralform.*
Ö 119 Kompletteringsfrågelistor
för Dalarna 1-114.* 1928-1950 Levander Ö 120 Konditionala satsfogningar.* 1954 Sundqvist Ö 121 Passiva s-formen av verb.* 1951 Holm Ö 122 Uppländska ord.* 1915 Hesselman Ö 123 Ordfrågelistor 1-5.* 1923-1924 Neuman Ö 124 Har kommit, är kommen.* 1945
Ö 125 Ord som förekomma i Nora
men ej i Västanfors. (I) 1925 Holmkvist Ö 126 Ord som förekomma i
Västanfors men ej i Nora. (II) 1925 Holmkvist Ö 127 Frågelista för Sdml, Köping
och Fjärdhundra. 1926 Holmkvist Ö 128 Kompletteringslista för Vsml.* 1937 Holmkvist Ö 129 Lexikaliska frågor. 1948
Ö 130 Ordfrågelista för Ögl. 1932 Törnqvist Ö 131 Imperativböjning.* 1962 Bucht
Ö 132 Ordfrågelista I.* 1924 Jansson Ö 133 Ordfrågelista II.* 1924 Jansson Ö 134 Ordfrågelista.* 1918 Ericsson Ö 135 Ordfrågor.* 1969 Västerlund Ö 136 Kortstaviga ord.* 1971 Söderström Ö 137 Ordfrågelista 6.* 1932 Neuman Ö 138 Ordfrågelista. 1929 Lindqvist, N. Ö 139 Gamla sörmländska ord.* 1914 Ericsson Ö 140 Frågelista för substantivsuffixen.* 1917 Götlind Ö 141 Ordfrågelista.* Eriksson * = Frågeformulär bevarat.
Frågekort
Frk 1 Benämningar på husdjur. 1932 Campbell m.fl. Frk 2 Smeknamn på husdjur. 1932 Campbell m.fl. Frk 3 Lockord och skrämord till
husdjur. 1932 Campbell m.fl. Frk 4 Kommando-ord till husdjur. 1932 Campbell m.fl. Frk 5-6 Redskap för boskapsskötseln. 1932 Campbell m.fl. Frk 7-8 Djurens placering i ladugård och
stall. 1932 Campbell m.fl. Frk 9 Sådd. 1932 Campbell m.fl. Frk 10-13 Skörd. 1932 Campbell m.fl. Frk 14 Boningshusets placering. 1932 Campbell m.fl. Frk 15 Droppränna på hus. 1932 Campbell m.fl. Frk 16 Bord. 1932 Campbell m.fl. Frk 17 Sittmöbler. 1932 Campbell m.fl. Frk 18 Väderkvarnar. 1932 Campbell m.fl. Frk 20-21 Barnvaggor. 1932 Campbell m.fl. Frk 22-26 Måltider. 1932 Campbell m.fl. Frk 27-29 Mårtensfirandet. 1932 Campbell m.fl. Frk 30 Kyrkbuketter. 1932 Campbell m.fl. Frk 31-33 Påskris och risning. 1932 Campbell m.fl. Frk 34-35 Offerkastar. 1932 Campbell m.fl. Frk 36-37 Sorg och sorgfärger. 1932 Campbell m.fl. Frk 38 Födelsedags- och namnsdags-
firande. 1932 Campbell m.fl. Frk 39 Danser. 1932 Campbell m.fl. Frk 41 Tjänstefolk. 1932 Campbell m.fl. Frk 42 Lycko- och olycksdagar. 1932 Campbell m.fl.
Frk 43 Vindrörelser. 1932 Campbell m.fl. Frk 44-45 Skrämväsen. 1932 Campbell m.fl. Frk 46-50 Nyckelpiga,ollonborre och
tordyvel. 1932 Campbell m.fl. Till dessa frågor var Campbell, Eriksson, Zetterholm m.fl. författare.
Estlands-svenska frågelistor Est 1 Samhällets organisation
och grupper. 1944 Tiberg Est 2 Seglation. 1945 Tiberg Est 3 Bostadsförhållanden o dyl
hos skilda grupper inom
bondeståndet. 1947 Tiberg Est 4 Penningtillgångar. Kontant-
behov. 1948 Tiberg Est 5 Bondearbetets organisation
m.m. 1948 Tiberg Est 6 Vallning och betesgång. Tiberg Est 7 Bondens ägor. 1945 Tiberg Est 8 Stugan och dess inredning. 1946 Tiberg Est 9 Runöprästens villkor. Tiberg Est 10 Brödbak. 1946 Tiberg Est 11 Stora matbordet. 1946 Tiberg Est 12 Kalkbrytning och kalkbrän-
ning. 1946 Tiberg Est 13 Pälssömnad. 1941 Tiberg Est 14 Eldstäder. 1946 Tiberg Est 15 Folköverskottets försörjning. 1948 Tiberg Est 16 Fiskerätt, fiskelag,
gemen-samhetsfiske. 1949 Tiberg Est 17 Skinnberedning. 1952 Tiberg Est 18 Räfsor o. likn. Tiberg Est 19 Kartskisser av byar. 1947 Tiberg Est 20 Om odlingsföljden på gärdorna. 1964 Tiberg
Estlands-svenska frågor
EstF 1 Vävning. Tiberg EstF 2 Fiske- och båtterminologi. Tiberg EstF 3 Eld,grytor,magasin,kärna och
stöpning. Tiberg EstF 4 Frågor om band, segel och harv. Tiberg EstF 5 Kompletteringsfrågor. till Sam
hället. Tiberg EstF 6 Socken- och häradsrätt. Tiberg EstF 7 Herrgårdsarbete. 1959 Tiberg EstF 8 Grosshandeln i Visby.
EstF 9 Äldre hantverksmässiga näringar i Visby.
EstF 10 Ordfrågelista I. 1946 Tiberg EstF 11 Ordfrågelista II. Tiberg
Andra frågelistor använda vid ULMA
LUF HC 13 Kyrkogrim-Kyrkrå. 1938 LUF HC 19 Födelsedag och namnsdag. 1940 LUF 23 Sagor och sägner. 1940 LUF 29 Användning av fula ord. 1940 LUF 46 Majstång. 1944 LUF 146 Gåsskötsel. 1972 LUF 164 Saffran. 1980 LUF 170 Bokmärken och seriebilder. 1983 LUF 177 Bygdeoriginal. 1986 LUF 178 Sällskapsdjur. 1987 LUF 179 Ljus och mörker. 1987 LUF 183 Tattare. 1989 LUF 188 Fäder och faderskap. 1982 NM Vävtermer. 1933 NM 1 Härads- socken och byorganisation. 1930 NM 9 Textilier I. 1930 NM 18 Textilier II. 1930 NIvI Textilier V. 1932 NM 22 Tecken och märken. 1930 NM 24 Konstnärlig målning. 1931 NM 35 Slakt. 1941 NM Torghandel. 1941 NM 10 Husbygge I. 1929 NM 11 Husbygge II. 1929
Nm 12 Husbygge III. 1929 NM 14 Husbygge IV. 1930 NM 17 Hubygge V. 1930 NM Husbygge VI. 1937 NM 70 Fiske I. 1975 NM 187 Folkbildningsminnen. 1967 NM 189 Tjänarinneyrket. 1969 NM 207 Släkt och familj. 1980 NM 209 Vänner och bekanta. 1982 NM 211 Mitt hem. 1985 NM 212 Vi och naturen. 1986 NM 214 Min fritid. 1988 NM 215 Min livsåskådning — kropp och själ. 1989 NM 217 Kvinnligt och manligt. 1991 NM 219 Gammal igår, idag och i morgon. 1992 SE I Sociala förhållanden och bostadsvanor. 1939 SE II Byggnadskultur. 1939 SE III Näringar, livsmedel, redskap
och husgeråd. 1941
LUF = Folklivsarkivet, Lund. NM = Nordiska Museet, Stockholm. SE = Sigurd Erixons kartfrågelistor.
DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVETS
SAMTLIGA FRÅGELISTOR UPPSTÄLLDA I ÄMNESGRUPPER
I ENLIGHET MED REALKATALOGENS SYSTEM.
A. Bebyggelse och bosättning
33 Folkminnen om bygder och orter samt deras invånare. Ö 1 Nybyggare i Älvdalen.
Ö 2 Bebyggelse och arbetsliv i Övre Björknäs. 3 Personerna i gården och byn.
M 213 Slagsmål, gräl och nid.
M 176 Frågor rörande kulturkontakten mellan lapskt och svenskt i Lappland.
Ö 3 Kulturkontakt med lappar.
M 207 Berättelser om lappars uppträdande i svenska bygder jämte sägner och folktro om lappar.
Ö 74 Marknader och handelsvägar i och omkring Tornedalen.
M 266 Invandrare och flyktingar.
Gården.
S 62 Tomt och toft. M80 By och gård. M 68 Källor och brunnar. Frk 19 Vattenverk. Ö4 Byggnader. Ö 5 Hustyper. Ö 39 Husens vård.
Frk 14 Boningshusets placering. M 84 Slåtterkojor och lador. Frk 15 Droppränna på hus.
Bostad.
Est 8 Stugan och dess inredning.
Est 3 Bostadsförhållanden o dyl hos skilda grupper inom bondeståndet.
Frk 16 Bord. Frk 17 Sittmöbler. Est 11 Stora matbordet. Frk 20-21 Barnvaggor.
M 229 Sängar och sovvanor. M 239 Kökets redskap och maskiner. S36 Kokkärl, upphängning av. M 241 Föremålens betydelse. M 242 Televisionen. (=LUF 182) M 264 Telefonen.
M 267 Berätta om Din bokhylla.
Rågång och hägnad. 15 Hägnader. B. Näringar och hushållning Hushållning i allmänhet.
M 220 Förändringar i det nutida samhället. M 235 När maskinerna kom till gården. Ö 6 Näringar utanför bondebruket.
M 254A,B Bönderna och omställningen av jordbruket.
Jakt.
Ö 1 Nybyggare i Älvdalen.
M 25 Jaktens och fiskets betydelse för hushållningen. M 86 Jakt och djurfång.
Ö 7 Jakt och djurfångst.
Ö 8 Jakt med snara. Ö 9 Jakt- och fångsträtt. Ö 10 Jaktmarker.
M 15 Jaktens folklore. S 69 Varg och ulv.
M 202 Folkliga föreställningar om björn, varg och älg. M 203 Folkliga föreställningar om hare och räv.
Fiske.
Öl Nybyggare i Älvdalen.
M 25 Jaktens och fiskets betydelse för hushållningen. 37 Fiske.
EstF 2 Fiske- och båtterminologi.
Est 16 Fiskerätt, fiskelag, gemensamhetsfiske. Ö 11 Fiske.
Ö 12 Dragnätsfiske.
S 73 Yrkes- och deltidsfiskare i nedre Tornedalen. S 48 Notdragning efter blikta vid Nusnäs by. S 45 Nejonögonfiske.
M 164 Stadstraditioner: Stadsbors fiske vid Östersjökusten. M 26 Fiskets folklore. Husdjursskötsel. Allmänt om boskapsskötseln. M 55 Husdjursskötsel. Ö 14 Husdjursskötsel. Ö 13 Djurens vård. Ö 1 Nybyggare i Älvdalen.
M 158 Stadstraditioner: Jordbruk och boskapsskötsel i staden. M 235 När maskinerna kom till gården.
S 24 Frågebok för folkminnesinsamling.
M 254A,B Bönderna och omställningen av jordbruket.
Namn och lockrop.
M 36 Djurbenämningar. Ö 16 Husdjursbenämningar. Ö 17 Husdjursbenämningar. Frk 1 Benämningar på husdjur. Frk 2 Smeknamn på husdjur.
Frk 3 Lockrop och skrämord till husdjur. Frk 4 Kommando-ord till husdjur.
