Institutionen för idrottsvetenskap
Självständigt arbete i fördjupningsämnet i Idrott och
Hälsa
15 högskolepoäng, grundnivå
”Pojkar är oftast bättre än tjejer…” – en kunskapsöversikt
kring attityder till dansundervisningen
Fredrik Bäckström
Madeleine Börjeson
Ämneslärarprogrammet – förstaämne idrott och hälsa Examinator: Joachim Andersson LL204G 15 HP Handledare: Annika Ahlberg 2020-01-07
Förord
Viljan till att skriva denna uppsats grundar sig i två perspektiv. Där det ena perspektivet var från vår egna skolgång, där dansundervisningen var obefintlig jämförelsevis med resterande undervisning i idrott och hälsa där bollspel var dominerande under största delen av
skolåren. Kontrasten till det andra perspektivet där vi var ute på verksamhetsförlagd
undervisning och fick uppleva rörelseglädje till det centrala innehållet rörelse till musik samt dans blev väldigt stor, spännande och förändrade synen och attityden som vi hade till dans till något mer positivt. Det som vi tyckte var intressant att undersöka var om attityden som vi upplevde under vår egna skolgång i grundskolan för ca 15 år sedan, även fanns kvar idag.
När det sedan kommer till uppdelningen av arbetet har vi båda skrivit på de flesta delar, även om Madeleine har skrivit mest på metodavsnittet och Fredrik mest på
Sammanfattning
Den här litteraturundersökningen har som syfte att sammanställa forskning kring det centrala innehållet “rörelse till musik samt dans” inom skolämnet idrott och hälsa och undersöka vad för attityder det finns till ämnet i stort och specifikt för dansundervisningen. Studierna som undersöks kommer fram till att en genusordning fortfarande finns kvar i ämnet idag, där den manliga normen är den som är önskvärd. Detta ger effekter som att killar har mer positiv attityd till ämnet än vad tjejer har, samt att killar påverkar innehållet i undervisningen mer och tar mer plats i undervisningen. Resultatet vi kommer fram till vid undervisning i dans är att lärarna inte är särskilt bekväma med att undervisa dans och att genusordningen blir omkastad, då flickorna har en mer positiv attityd till dans och att dansundervisningen är mer positivt inriktad till tjejer. Trots detta får killarna mer plats på undervisningen även i dansen. Vi anser därmed att lärarna behöver mer kunskap kring genus och att detta appliceras mer praktiskt, i form av en mer kritisk hållning till
Nyckelord: Genus, Kön, Attityder, Dans i skolan
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Historisk och nutida syn 7
1.1.1 Historisk syn 7
1.1.2 Nutida syn 7
1.2 Genusnormer 8
2. Syfte och frågeställning 9
2.1 Syfte 9 2.2 Frågeställning 9 3. Metod 10 3.1 Sökprocess 10 3.1.1. Swepub 11 3.1.2 Google Scholar 11 3.1.3 ERIC/ERC 11 3.1.4 Sportdiscus 12 3.2 Definition av begrepp 12 4. Resultat 13
4.1 Allmänna attityder om ämnet 13
4.1.1 Vad är det viktigaste för dessa elever? 13
4.1.2 Skolans genusnormer 14
4.2 Resultatet specifikt för dans 15
4.2.1 Dans i skolan 16
4.3 Internationella perspektiv 17
4.3.1 Kanada 18
4.3.2 USA, Kina och tjejer 19
4.3.3 Attityder i Delhi 19
4.3.4 Idrottsskolor har mest positiv attityd 20
5.1 Lärarperspektiv 21
5.2 Jämställdhet - ett samhällsproblem 22
5.3 Jämförelse med utländska källor 24
5.4 Slutsats 25
5.5 Metoddiskussion 26
6. Litteraturreferenser 26
1. Inledning
Dans är i grunden koordinerade kroppsrörelser, i grupp eller ensam, ofta rytmiska och till musik. I många kulturer och religiösa grupper har dansen varit en viktig del att visa samhörighet på. I modern tid förekommer dans också som konst-prestation och som sällskapsnöje i många växlande former. Dans är även ett roligt och omväxlande sätt att motionera på, eftersom den ökar kroppskännedom, ger styrka, smidighet och ökar blodflödet.
1.1 Historisk och nutida syn
1.1.1 Historisk syn
På 1600-1800-talet så dansade unga män, de hade en dansmästare som undervisade och som lydde hovets ideal och balett var framträdande. Dock konkurrerades baletten ut av Lings gymnastik, som under denna tiden ansåg vara maskulint. Dansen och gymnastiken hotades dock av en rörelse som betraktade dansen som syndigt och skamligt. Men under 1900-talet tog dansen sving igen, och invånarna lärde sig folkdanser och inte bara från Sverige utan influerades av bl.a. Mexico, USA och Afrika (Pastorek Gripson, M. 2016). Till att börja med finns det en historisk syn på attityder kring ämnet där en attityd hade en påverkan från biologiskt och psykologiskt håll, där åsikten var att kvinnokroppen var skör, vek och för påverkad av inre processer. Detta gjorde att flickorna endast kunde hålla sig till att bli undervisad i estetiska grenar inom idrottsämnet (Larsson & Meckbach, 2007). Kan man fortfarande se spår av detta idag?
1.1.2 Nutida syn
Om man kollar på nutida forskning så är attityden i ämnet inte helt annorlunda. Larsson & Meckbach (2007) menar att pojkar har i större utsträckning en mer positiv inställning till ämnet än vad flickor har, samtidigt som Larsson (2016) skriver att pojkar har i större utsträckning mer att säga till om än flickor när det kommer till innehållet i ämnet. Dessa två fakta är anmärkningsvärda därför att idrott och hälsa rent innehållsmässigt har dominerats av innehåll som mest pojkar deltar i och dessa idrotter finns i stor utsträckning i
föreningsidrotten. Detta har förstärkts både från elever och lärare (Larsson & Meckbach, 2007; Larsson, 2016).
1.2 Genusnormer
I samband med att samhällssynen på manligt och kvinnligt har förändrats mot ett mer jämställt samhälle har attityden i skolan arbetat mot att minska skillnaden mellan flickor och pojkar då de ska ha samma förutsättningar och möjligheter i utbildningen. Victoria Carlsson-Wahlgren (2009) skriver att utifrån det centrala innehållet ska flickor och pojkar ha lika förutsättningar i skolan, men menar på att de i praktiken inte har det. Pojkarna får mer hjälp med att öva upp nya förmågor och flickorna får uppmuntran med att bibehålla de förmågor som de redan har. Victoria Carlsson-Wahlgren (2009) menar att lärarna bemöter eleverna olika p.g.a. kön och att det skulle spela roll i t.ex. hur betyg sätts. Skolans uppdrag kopplat till samhällssynen på män och kvinnor är som följer:
Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. […] Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: […] Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande. (Skolverket, 2011, s. 83).
Skolan ska alltså verka på ett könsneutralt sätt för att motarbeta de rådande
föreställningarna. Skolan är dessutom en plats där genusföreställningar skapas och bibehålls om det inte aktivt arbetas mot (Carlsson-Wahlgren 2009).
2. Syfte och frågeställning
2.1 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att sammanställa en kunskapsöversikt över en
forskningsfråga för ämnet “idrott och hälsa”. Det som vi har valt att fokusera på cirkulerar kring det centrala innehållet “Rörelse till musik samt dans” (Skolverket, 2011). Med detta centrala innehåll som utgångspunkt kommer vi fokusera på lärarnas och elevernas attityder kring dansundervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Vi kommer även jämföra med internationella studier i undervisningen dans, för att få ett bredare perspektiv på vår frågeställning, samt att det är intressant att få med hur andra länders lärare och elever tänker kring undervisningen i dans.
2.2 Frågeställning
Vi har valt att ställa oss frågan:
3. Metod
Enligt Trost & Hultåker (2016) är det undersökningens syfte som avgör vilken metod man använder sig av, då det är skillnad mellan kvantitativa och kvalitativa metoden. Beroende på om man vill ta reda på hur många, hur ofta eller hur vanligt, är undersökningens metod kvantitativ. Om syftet är att förstå hur människor resonerar och reagerar i situationer, så är det den kvalitativa metoden att föredra. De flesta av våra studier som vi använt oss av har varit av en kvalitativ karaktär, då syftet med de har varit att försöka förstå varför de som har deltagit i studierna har svarat som de gjort på diverse frågor och intervjuer.
Vidare skriver Thurén (2019) att man drar slutsatser utifrån empirisk fakta, induktion, och att resultatet aldrig kan vara hundraprocentigt men man kommer fram till större eller mindre sannolikhet. Vi har undersökt och tagit del av fakta som är specifik för vår frågeställning, samt har vi flera undersökningar från olika källor så vi får hög reliabilitet i vårt resultat. Genom att söka upp flera studier som behandlar vår frågeställning kan vi få ett bättre resultat och därmed får vårt resultat större sannolikhet.
Vår uppsats ska vara byggd på vetenskap och all materiel ska vara granskad, d.v.s. en forskningsöversikt. Litteraturundersökningen är den stora delen i vårt arbete, det gäller att avgränsa all sökningarna för att få så relativ forskning som möjligt (Backman, 2016).
3.1 Sökprocess
När det kommer till denna uppsatsen så har vi valt att använda oss utav databaserna Swepub, Google Scholar och ERIC/ERC. Swepub har vi använt för att få fram svenska avhandlingar, artiklar med mera, medan ERIC och ERC har ett mer internationellt fokus när det kommer till forskning kring det här ämnet. Vi har använt oss av ett antal söktermer som är: “Dans i skolan”, “dance school”, “Genus”, “Lärare, attityder”,
“Gymnasieskolan”, “idrottsvetenskap”, “attitudes school physical education”, “dance and physical education high school”, “physical education, high school attitudes”, “attitude towards dance in school”, “Benefits of implementing dance”, “gender”. Dessutom har vi i viss mån använt oss av årsintervall, 2010 och framåt,detta för att försöka använda oss av så relevant forskning som möjligt. Och för att specificera sökningen ännu mer. Har dessutom använt oss av ytterligare avgränsningar som “doktorsavhandlingar”, “peer-review
granskade/refereegranskat”. Vi har vidare använt oss av sökparametrar som: nyckelord i abstrakt, ord i rubrik samt abstrakt.
Bland källorna som vi har bedömt vara relevanta har de inriktat sig i första hand på en allmän attityd till just idrott och hälsa och sedan har vi även hittat studier som inriktat sig på enbart dans i idrott och hälsa. När det kommer till skolnivå är det främst högstadie- och gymnasienivå som vi hittat källor.
3.1.1. Swepub
Med hjälp av Swepub hittade vi ett antal källor. Först sökte vi med hjälp av sökorden “dance school” och peer-review granskad som avgränsning och fick 109 träffar, där vi hittade artikeln “idrottsundervisning och maskulinitetens hegemoni”, avhandlingen “Positioner i
dans...” samt avhandlingen “Expressiva dansuppdrag”. Vi bytte sedan sökord till “lärare,
attityder” med doktorsavhandling som avgränsning och vi fick 16 träffar och fann
avhandlingen “Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola..”, som vi använde till inledningen
av den här uppsatsen. Den sista sökningen vi gjorde med Swepub var med hjälp av sökordet “ Idrottsvetenskap” där vi fick 45 träffar och med svenska och peer-review som avgränsning hittades “Det är live liksom”, “Vi och de andra” samt “Jag känner inte för att bli
en...kille”.
3.1.2 Google Scholar
I databasen Google scholar sökte vi först med sökorden “Dans i skolan” med 228 träffar vid intervallet 2010 och framåt där vi hittade avhandlingen “Dans i skolan…” av Anna Lindqvist. Vi använde oss sedan av nya sökord som var “Attitudes, physical education, high school” och denna sökning använde vi oss av års intervallet 2010 - framåt samt ändrade till enbart ord i artikelns rubrik och fick 38 träffar. Då fick vi fram artikeln “Attitudes toward
physical education and physical activities...” av Yixuan Wang.
3.1.3 ERIC/ERC
Med hjälp av sökmotorn ERC fann vi artikeln “Attitudes Toward Physical Education of Female
High School Students” gjord av Woodson-Smith, Dorwart & Linder. Sökordet som användes
var “Attitudes school physical education”, det gjordes även en begränsning på årsspannet från 2010 och framåt samt peer review där vi fick 20 träffar. ERC hjälpte även oss att hitta Singh Kumars forskning “Attitudes toward physical education and sports of secondary school students
sökparameter och fick 38 träffar. När vi använde oss av sökmotorn ERIC hittade vi, under sökord “attitudes school physical education” och begränsat till årsspannet 2010- framåt samt peer review och fann 26 träffar, Coknaz artikel The Comparison of the Attitudes of Students
from Different High Schools within Turkish Education System towards Physical Education and Sports
från 2015 med utgångspunkt i Turkiet.
3.1.4 Sportdiscus
Från sökmotorn Sportdiscus hittade vi en källa som var relevant för vår uppsats och det var den kanadensiska undersökning av Colla J MacDonald, Emma J Stodel och Laura G Farres. Titeln på undersökningen är Studentteachers’ attitudes towards teaching creative dance in
elementary school. Sökordet som användes var “Attitude towards dance in school” och det
blev under 500 träffar.
3.2 Definition av begrepp
Definitioner av begrepp är enligt Backman (2016) något som ska behandlas under metodkapitlet, så därför väljer vi att definiera två begrepp som vi har valt fokusera på, attityder och genus. Enligt SAOL (2020) handlar attityder om en inställning till något eller en tydligt visad inställning till en företeelse eller person. I vårt fall så kommer vi att ha ett synsätt som grundar sig i begreppet Genus. Genus handlar om strukturer som framhäver vad som är manligt och kvinnligt i en viss situation, i vårt fall inom ramen för idrott och hälsa. Vidare handlar genus även om att ifrågasätta nuvarande föreställningar om vad som egentligen är manligt och kvinnligt (Larsson, 2016; Larsson & Meckbach, 2007).
Könsbegreppet tas upp ofta i denna uppsats och vi väljer därför att definiera detta mer. Som Larneby (2020) beskriver det, kön handlar om det rent biologiska när det kommer till män och kvinnor, alltså när det kommer till fortplantning. Denna uppfattningen är ur ett biologiskt perspektiv, men som inte behöver vara bundet till man och kvinna. Detta kan ha betydelse för ett genusperspektiv då biologiska egenskaper gör att man kan agera olika beroende på situation.
4. Resultat
4.1 Allmänna attityder om ämnet
Den här delen kommer att behandla vilka övergripande attityder det finns till ämnet Idrott och Hälsa, då vi anser att detta är relevant för att bygga en grundförståelse för
dansundervisningen senare i kapitlet. Dessa studier är enbart gjorda på skolor i Sverige. Vi har valt att strukturera upp resultatet med att börja sammanfatta resultatet vi fått från de svenska skolorna översiktligt i ämnet idrott och hälsa för att efter det lägga mer fokus på dansundervisningen. Till slut visar vi resultatet från de internationella källorna som vi fick fram. Den första avhandlingen är gjord av Madeleine Wiker och har titeln “Det är live liksom”.
4.1.1 Vad är det viktigaste för dessa elever?
Den första studien handlar om vad för perspektiv eleverna har på ämnet idrott och hälsa. Wiker (2017) skriver att avhandlingen handlar om tre perspektiv: 1. Vad för upplevelser eleverna har från ämnet. 2. Vilka hinder och möjligheter upplever eleverna att det finns med ämnet samt 3. Vad eleverna tänker kring framtiden för ämnet. För att få in tillräcklig data till avhandlingen använde sig Wiker (2017) av det teoretiska ramverket sociokulturellt perspektiv med fokus på social representationsteori och forskningsmetoden
gruppintervjuer. I studien undersöktes elever från ÅK 9 på en högstadieskola i Sverige, totalt sett 26 pojkar och 36 flickor.. Resultatet visade att det som var av mest betydelse för eleverna inom idrott och hälsa var betygssystemet och bedömningskriterierna och inom dessa framkom det att upplevelser av orättvisa samt diskussioner om idrottslärarens uppdrag samt värdegrund, utifrån elevernas egna upplevelser samt skolans styrdokument som det viktigaste. Det kanske mest anmärkningsvärda var att eleverna menade att bedömningen gjordes på det som eleverna redan kunde, inte på det de kommer lära sig. Vidare upplever även eleverna en otrygghet kring undervisningen och detta påverkar kroppsidealet som ungdomarna visar, detta visas genom till exempel en osäkerhet kring att använda duscharna efter lektionerna. När eleverna sedan kommer in på samtal om
idrottslärarna framkommer det att inkludering i planeringen av undervisningen, samt hur läraren bemöter eleverna och ger dem feedback (främst i form av en mer negativ feedback verkar det som) är det viktigaste (Wiker, 2017). Den här studien ger en stabil och bred
grund till vad för attityder elever kan ha kring ämnet idrott och hälsa och det är därför vi valt att ta med den i den här uppsatsen.
4.1.2 Skolans genusnormer
Dessa studier har som syfte att lyfta fram specifikt genus normerna kring ämnet idrott och hälsa, då detta är ett tydligt fenomen i undervisningen, som resultatet kommer visa. Den första studien är gjord av Marie Larneby och heter “Vi och de andra: Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola”.
Studiens syfte var att undersöka om en idrottsprofil på en högstadieskola i Sverige faktiskt leder till att eleverna blir framgångsrika utövare av sin idrott. Den här avhandlingen
använder sig av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tillsammans med begreppen kön och genus för att göra en etnografisk studie, där intervjuer med totalt 26 elever från en utvald årskull hade stort fokus och var kärnan för studien, undersöker ovan nämnt syfte. Denna studie pågick under ett flertal år med samma klass under hela deras högstadietid (ÅK 7-9). Analysen av materialet som forskaren fick in hade bland annat en genusteoretisk kodning, återigen det som är relevant till vår uppsats. (Larneby, 2020). Det resultatet som framgick av studien var bland annat att majoriteten av eleverna valde “Toppskolan” för att de tycker idrott är kul och att det är en viktig del av deras liv, dessutom ingick valet som en satsning på deras idrott. Vidare finns en förväntning på eleverna att vara inkluderande för att skapa gemenskap, samt att verka just för att det ska vara kul på idrotten (Larneby, 2020). I studien framgår också att det är viktigt att idrotta som en kille (eftersom “killar är bättre än tjejer”), samt att en rangordning och uppdelning/kategorisering uppstår mellan eleverna beroende på kön, idrott samt den idrottsrelaterade genusnormen . Ofta är det också skillnaderna, istället för likheterna, mellan könen som framkommer i de diskussioner som förs i intervjuerna där det återigen är killar som är den optimala idrottseleven. Vidare anmärkningsvärt resultat är det faktum att den manliga normen får stor betydelse även utanför det idrottsliga rummet (Larneby, 2020). Den här avhandlingen är relevant för vår uppsats eftersom den belyser det faktum att eleverna förväntas vara på ett speciellt sätt, nämligen en pojke.
“Idrottsundervisning och maskulinitetens hegemoni: Genus och inflytande i
gymnasieskolans ämne” heter nästa studie och har som syfte att: “... synliggöra hur kön och makt kan påverka utkomsten av en rättvis undervisning inom ramen för ämnet idrott och
hälsa i gymnasieskolan” (Alsarve et al., 2017, s. 199). Resultatet för undersökningen gav en bild av att stereotyper finns hos lärarna: Tjejer gillar och är bättre på aktiviteter som dans och rytm, medan killar gillar bollsporter mer. Sedan menade lärarna att såklart finns det undantag för dessa stereotyper. Även om lärarna är medvetna om stereotyperna försöker de inte jobba med detta i undervisningen så mycket (Alsarve et al, 2017). Under
observationerna bekräftades en del av det som lärarna sade i intervjuerna. Killarna tog mycket plats i undervisningen överlag och inte mycket gjordes för att synliggöra stereotyperna. Undantaget var de klasser där det var dominans från tjejerna vad gäller antalet, här var istället rollerna ombytta (Alsarve et al., 2017). Den här studien är intressant för oss då den belyser det faktum att stereotyper finns i idrottsundervisningen samt att inte mycket gjordes för att utmana stereotyperna.
Larsson, Redelius & Fagrell (2007) skriver i sin studie om heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa bland 24 elever i ÅK 8-9. Det största fokuset ligger på hur sexualitet och
normativitet villkoras beroende på vilket kön eleverna har. Den första delen av
huvudresultatet för artikeln belyser att det finns en heteronormativitet bland ungdomarna i studien rörande deras kroppar. När det sedan kommer till dans anses detta mer naturligt för flickorna att kunna. När det gäller bollspel är attityden sådan att den är mer
mansdominerad, då spelet behöver ta hänsyn till tjejerna. Vidare framgår att de exempel aktiviteter som tas upp i studien (dans, bollspel) genomförs från en pojkes synvinkel (Larsson et al., 2007). Den här studien bidrar till vår frågeställning genom att belysa hur elever normalt borde bete sig, både enligt de själva och enligt de föreställningar om manligt och kvinnligt som ligger till grund för deras åsikter, när det kommer till olika aktiviteter under undervisningen för idrott och hälsa, i detta fallet dans och bollspel.
4.2 Resultatet specifikt för dans
Det första avsnittet om de allmänna attityderna kring ämnet idrott och hälsa har visat att det finns en relativt stark genusnorm i idrottsundervisningen, men hur denna attityd ser ut specifikt för dansundervisningen kommer vi få resultat på i denna del av kapitlet. Den första avhandlingen vi kommer att processa är Torun Mattssons Expressiva dansuppdrag. Det är specifikt fokus på undervisningen i dans och vi kommer behandla lärarperspektivet först för att sedan visa Mattssons resultat för elevperspektivet. De två efterföljande studierna,
behandla lärarperspektivet och lärares attityder till dansundervisningen. Alla fyra studier har utgångspunkt i Sverige.
4.2.1 Dans i skolan
Torun Mattsson (2016) behandlar lärare före och efter fortbildning i dans som Mattsson själv höll i på nationell mark. Syftet med studien var att förstå vad utbildade lärares attityd inför idrott och hälsa, specifikt inför dans, före och efter hennes intervention. Mattsson (2016) intervjuade lärare, både manliga och kvinnliga och före och efter inventionen. Resultatet av intervjuerna före intentionen var att lärare känner sig obekväma i att undervisa i dans, då lärare ofta har kunskap inom andra tävlings och elitidrotter och inte lika mycket erfarenhet av dansundervisning förutom det de har fått ta del av i
lärarutbildningen och i sina egna skolår. Resultatet som lärarna diskuterade fram efter interventionen, var att ta eleverna ur deras bekvämlighetszon och skapa rörelser till musik som de inte lyssnar på vanligtvis. Att utmana eleverna att röra sig fritt och känna rytmen och föra kroppen i olika riktningar och positioner och att få en förändrad könsuppdelning, kring hur eleverna såg på sina kroppar. Lärarna diskuterade även att flickorna var mer bekväma i att röra sina kroppar till musik än vad pojkar var. Denna studien bidrar till vår kunskapsöversikt på så vis att den påvisar att lärare från början har för lite kunskap om just ämnet dans för att känna sig helt bekväma i att undervisa i det. Dock med lite extra
utbildning och Mattssons intervention så kändes det som om lärarna fick “extra kött på benen” och var redo att undervisa i dans med mer självsäkerhet.
En annan studie i Mattsson (2016) avhandling är gjort på en årskurs 8, fler pojkar (25 stycken) än flickor (23 stycken). Under studien undersöktes olika attityder som eleverna har till ämnet dans och hur de reagerar när läraren undervisar i dans. Resultatet blev att större delen av eleverna i studien har beskrivit dansen som t.ex. rolig, fri, energi, härligt, lärorikt och
magiskt. De som inte tyckte dansen var så positiv som ovannämnda exempel, tyckte dansen
var inte så rolig, inte så viktig, konstigt, onödigt, svårt och tråkigt. Dessa elever utgjorde en skara på 3 flickor och 3 pojkar. En av dessa (en flicka) beskriver sig själv som inte en
”dansmänniska” och gillade bättre när det var mörkt och ingen kunde se vad man gjorde. Studien visade också att pojkarna inte kände sig helt bekväma i att göra lugna rörelser till musik, utan att det ska vara starka och snabba rörelser. D.v.s. att starka och snabba rörelser ses mer som maskulint bland pojkarna och resultatet blev att pojkarna inte klarade av dessa “feminina”, lugna rörelserna utan blir att de överdriver och förlöjligar rörelsen.
Översiktligt visar denna studien att flickorna i klassen kände sig mest bekväma när det gällde ämnet dans, dock att det fanns undantag. Pojkarna åt andra sidan kände sig inte alls bekväma och istället för att försöka och krossa farhågor som de kanske besatt gällande dans och deras egna kroppar, så skojade de till det.
Syftet med Anna Lindqvist (2010) undersökning är att få insyn om lärares förhållningssätt gällande dansundervisning, huruvida lärarens attityd var och hur läraren uppfattar elevers inställning till dansundervisningen. Detta gjordes i en enkätundersökning och resultatet för undersökningen visar att lärare tror att eleverna har oro över att göra bort sig framför sina klasskamrater och oro över att ha kroppskontakt med andra. Lärarna menar på att de har stött på motstånd från både pojkar och flickor i början av dansundervisning tema, dock släpps detta motstånd när man lärt känna varandra mer och alla känner sig mer bekväma med varandra. Lindqvist poängterar skillnaderna mellan pojkar och flickor gällande dansundervisningen i skolan, där det bl.a. tas upp motorik och fysiologi. Studien visar hur lärares tankar går kring eleverna, resultatet bidrar till vår forskningsöversikt på så sätt att vi får ta del av vad lärare anser om eleverna, av deras erfarenheter.
Pastorek-Gripson (2016) har i sin forskning gjort två studier som behandlar grundskolan (åk 3 och 5) i Sverige och dansundervisning. I den studien som vi har valt att titta på riktar den in sig på elevernas danskomponerande, hur man kan se normer och positioner gestaltas i rörelser, handling och uttryck. Resultatet som blev när läraren fick bestämma rörelserna var att, vid lugna och mjuka rörelser så fick pojkarna utmana sig själva för att komma ut ur de rådande normer som fanns. Vid explosiva rörelser var det lättare för pojkarna att vara med och agera samtidigt som man förstås som en “icke flicka” som Pastorek Gripson förklarar det. Resultatet för när eleverna var mer fria och fick bestämma själva i sin
undervisning, så organiserade sig eleverna utifrån genus, pojkar respektive flickgrupper. En annan aspekt som Pastorek-Gripson (2016) tar upp som ett resultat av sin forskning är att flickorna inte dansar fullt ut för att det kan framstå sexuellt framför pojkarna.
4.3 Internationella perspektiv
Nästa avsnitt har en generell karaktär, även om vi har en studie som tar upp just dans, men här vill vi istället ge exempel på hur attityder till ämnet idrott och hälsa kan se ut
4.3.1 Kanada
MacDonald, C. J., Stodel, E., & Farres, L. (2001), undersökte lärares attityder till kreativ dans i grundskolan i Kanada, samt hur stor plats dansen har i Kanadas läroplan. Det var 124 lärarstudenter som ingick i studien som sammanfattade frågor som studenterna fick svara på före och efter workshops som undervisar studenterna i dans.
Före workshopen svarade lärarstudenterna på en enkät där de fick svara på vad de kände inför dans i undervisningen. Utifrån det resultatet blev "fysiska problem", "brist på
praktiska idéer" och "bristande förståelse”, det som oroade lärarstudenterna mest. “Fysiska problem” syftar till att lärarstudenterna känner sig okoordinerade och egen lämplighet kroppsligt. “Brist på praktiska idéer” menar lärarstudenterna till att de inte har en stor “kunskapsbank” med dansövningar i undervisningen. “Bristande förståelse”, är
lärarstudenternas oro att lära ut dans just p.g.a. den bristande kunskapen och förståelsen om dans , samt den bristande erfarenhet som de besitter.
Även om lärarstudenterna gemensamt kände en oro över undervisningen i dans, så kände de att dans ändå ska finnas med i läroplanen.
Definitivt älskar barnen det; när jag undervisade i dans i år bad barnen mig att komma tillbaka och lära mer. (Julia, undersökning före workshopen)
Under workshopen fick lärarstudenterna undervisningsmaterial både praktisk visning och teoretiskt. Lärarstudenterna kände att de “fick mer kött på benen” efter workshopen när det gällde dans. De blev mer självsäkra och kände sig bekväma att undervisa i dans, en förvåning uppstod också och det var hur kul och bra träning dans ger.
Denna studie bevisar hur viktigt det är med praktiska exempel och vilken attityd läraren själv har till ämnet, när lärare ska undervisa i dans. Samt hur undervisningen på
högskola/universitet måste lära ut mer om dans för att göra lärarstudenterna mer självsäkra att undervisa inom dans.
4.3.2 USA, Kina och tjejer
Wang (2019) genomförde en studie för Cambridge school of Weston, USA, där syftet var att jämföra attityden till ämnet idrott och hälsa mellan skolelever (~16 år) från USA och Kina, samt identifiera vilka faktorer det var som påverkade de valda eleverna. Resultatet av formuläret visade att de kinesiska eleverna överlag hade högre tankar om ämnet än eleverna från USA. Vidare hade pojkar positivare attityd till ämnet överlag än vad flickor hade bland de tillfrågade eleverna. Det som kanske är mest intressant med den här studien är att eleverna i Kina som hade en lägre upplevd atletisk förmåga faktiskt hade en mer positiv attityd än de med en hög uppleva atletisk förmåga. I USA är förhållandet tvärtom, där de med en hög upplevd atletisk förmåga hade en mer positiv attityd till ämnet än de med en lägre upplevd atletisk förmåga (Wang, 2019). Anledningen till att den här studien är med i vår uppsats är för att den belyser det faktum att pojkar har en mer positiv attityd till ämnet idrott och hälsa än vad tjejer har. Men också för att belysa hur olika kulturer behandlar ämnet och vad detta har för betydelse för attityden till densamma, mer om detta i diskussionen.
Woodson-Smith, Dorwart & Linder (2015) gjorde en studie i North Carolina USA, där syftet var att undersöka kvinnliga elevers, 14-18 år gamla, attityder till ämnet idrott och hälsa. Resultatet visade att för många elever var det viktigt att få leka olika lekar. Ett annat intressant resultat visade att bli svettig var det som eleverna gillade minst med ämnet. Men det kanske viktigaste resultatet visade att eleverna på privat skola med enkönade lektioner hade högre betyg överlag än de som gick på allmän skola med tvåkönade lektioner (Woodson-Smith et al., 2015). Den här studien är intressant för att den visar att det finns en typ av kroppsideal bakomliggande för eleverna. Det faktum att undervisningen ändras så pass att fler elever får högre betyg av enkönad undervisning är anmärkningsvärt.
4.3.3 Attityder i Delhi
Kumar & Singh (2011) undersökte vad attityden till ämnet idrott och hälsa var bland högstadieelever (12-14 år) på skolor i Delhi, relaterat till kön och ålder. Totalt deltog 634 studenter, där 302 tjejer och 332 pojkar deltog. Ett frågeformulär delades ut till eleverna där 24 påståenden skulle besvaras. Resultatet visade en skillnad i attityden till ämnet bland äldre elever, där pojkar hade en mer positiv attityd. Medan det bland de yngre eleverna inte fanns
faktum att det kan finnas en skillnad i attityden till ämnet mellan pojkar och flickor även i Indien, där pojkar har en mer positiv inställning.
4.3.4 Idrottsskolor har mest positiv attityd
I Turkiet har Çoknaz (2015) presenterat en studie som syftar till att redovisa vilka olika attityder som finns bland gymnasieelever från olika skolor i Bolu. Totalt deltog 1383 elever i studien där ett frågeformulär med 24 påståenden delades ut till samtliga elever. Resultatet tog fram att det finns olika attityder beroende på vad det är för skola, där idrottsskolor fick högst resultat av samtliga skolor. Även åldersmässiga skillnader togs fram, där ju äldre eleverna blev ju mer negativ blev inställningen till ämnet. Till sist fanns även könsmässiga skillnader, där pojkar hade en positivare attityd till ämnet. Studien är med i vår
kunskapsöversikt eftersom den visar på att skillnader i attityd finns beroende på för oss relevanta faktorer.
5. Diskussion samt slutsats
5.1 Lärarperspektiv
Om man försöker slå samman resultaten för samtliga studier, utifrån ett lärarperspektiv, till en enda stor jämförelse framgår det att det behövs ett mer utvecklat värdegrundsarbete på skolorna i Sverige. Det framgår i samtliga studier att pojkarna tar mer plats och får
bestämma mer när det kommer till innehållet i undervisningen och att denna stereotyp inte utmanas på något nämnvärt sätt. Trots att det finns en stor betoning på att lärarna ska utmana de stereotyper som finns bland eleverna, görs alltså inte detta. Det som snarare sker är en reproduktion av stereotyperna i undervisningen, där det är okej för killarna att t.ex. vara högljudda, skrika påståenden, då inte mot någon specifik utan via en mer allmän ton, som verkar nedvärderande mot det andra könet. Medan detta inte pågår bland tjejerna. Just under dansen pågår förlöjligande av rörelser från pojkarna, medan detta inte pågår bland tjejerna när det till exempel är bollspel. Att som lärare inte ifrågasätta sådana handlingar kan leda till ett klimat som på “Toppskolan” där genusnormen är extremt tydlig bland samtliga som jobbar/går på den skolan, nämligen att den optimala eleven är en stark pojke. Detta spiller sedan över på övriga undervisningen, där pojkarna får ta mer plats än vanligt pga den rådande normen på skolan (Wiker, 2017; Larneby, 2020; Alsarve et al, 2017; Larsson et al, 2007; Mattsson, 2016).
Wiker (2017) skriver om att eleverna anser att undervisningen och betygssystemet borde individanpassas mer för att göra undervisningen mer rättvis, ge eleverna ökad motivation och ge eleverna en mer positiv upplevelse av innehållet i idrott och hälsa. Det här anser vi vara ett steg i rätt riktning för att få bort de rådande genusnormerna som kryper fram i de studierna vi har valt ut. Ett exempel skulle kunna vara att få bort lagbitarna av en idrott, till exempel att bara fokusera på teknik och hur man slår en passning i fotboll. Får man med lag delen mer i undervisningen finns det antydningar om att det blir ojämn fördelning på uppmärksamhet som eleverna får baserat på kön, till följd av att det blir en mer
tävlingsinriktning på undervisningen och detta gör att föreningslivet påverkar
skolundervisningen i större utsträckning än vad den behöver. Pastorek-Gripson (2016) skriver i sin avhandling om att lärarna anser att dansen är mer av en motionsform istället för en tävlingsform, vilket gör att dansen är en förträfflig aktivitet för att motverka
mer balanserad undervisning är att tänka på att få en jämn åsikt skildring i undervisningen från eleverna. Att se till att samtliga elever får vädra sin åsikt angående innehållet och faktiskt lyssna på de är viktigt för lärarna. Att tänka individanpassat är även här ett steg i rätt riktning för att gå mot en mer utmanande attityd till stereotyperna och hetero
normerna som finns. Larsson et al. (2007) skriver att undervisningen planeras utifrån killars perspektiv och Alsarve et al (2017) skriver att killarna tog mycket plats i undervisningen. Att i så stor grad som möjligt se till att varje individ får ta lika mycket plats i undervisningen är en viktig nyckel för att utmana stereotyperna som är baserade på de olika könen. Detta ger en mer balanserad undervisning som de flesta eleverna tycker om.
Vidare verkar dansen som en mer könsneutral aktivitet genom att den belyser de
problemen som finns inom aktiviteten dans, det mest tydliga exemplet på detta är Lindqvist (2010) som beskriver att det finns “pojkproblem”, där det mer handlar om att dans är feminint, och att det finns “flickproblem” där det mer handlar om kroppsideal, då risken för att göra bort sig och sin kropp är för stor. Här kan vi även länka samman denna studie med Pastorek-Gripson (2016) som skriver att tjejerna anser att de inte ska dansa då de känner sig objektifierade av pojkarna. Dessa problem grundar sig i en problematik runt kroppsideal. Mattsson (2016) betonar en önskan om att lärarna ska motverka
könsuppdelningen inom aktiviteten dans, för att försöka sudda ut könsnormerna. Detta kan lärarna försöka använda även i den övriga undervisningen, för att motverka de stereotyper som finns där. Det kritiska i detta argument är att denna önskan verkar inte finnas i de övriga studierna som har en mer generell sikt på ämnet, utan där jobbar inte lärarna alls på ett utmanande sätt, som vi beskrivit ovan. Därmed verkar dans vara en bättre aktivitet utifrån denna synpunkt än lagidrotterna.
5.2 Jämställdhet - ett samhällsproblem
När vi sammanställer alla våra studier fick vi överlag en känsla kring ämnet som beskrivs på ett bra sätt i Larneby (2020), nämligen att killar är bättre än tjejer. Eftersom i princip alla våra källor bekräftade detta kan vi börja diskutera kring om detta är ett samhällsfenomen och inte ett fenomen som enbart finns på en skola. Den svenska regeringen håller med oss, då de redan på 1970-talet började föra in jämställdhetsfrågan i läroplanen. Trots detta har inte skolan fått en jämställdhet som är tillräcklig för att skolan ska vara rättvis (Wahlgren, 2009). Alltså verkar det som att detta trots allt fortfarande är ett samhällsproblem och som
inte har blivit bättre under en 10-årsperiod. Skolan är en perfekt plattform för samhället att jobba med det här problemet, då det är få ställen i världen som så många ungdomar samlas på samtidigt och att man då kan föra diskussioner om detta.
Idrottsundervisningen som ämne är även perfekt för detta, då det enligt våra studier finns en tydlighet kring vilka det är som gynnas mest av undervisningen. Killar tar mer plats, killar har mer positiv attityd, killar skojar till det oftare och undervisningen pågår från killars perspektiv oftare än från tjejers. Killar känner sig mer obekväma med dansen, men då dans inte är ett frekvent inslag i undervisningen gynnas därmed killarna oftare av
idrottsundervisningen än tjejer (Larneby 2020; Larsson et al., 2007; Alsarve et al., 2017; Lindqvist, 2010; Mattsson, 2016; Pastorek-Gripson, 2016). Om vi då kan använda dessa tecken och vända det tillbaka till eleverna och få de att reflektera kring sig själva och undervisningen, så som de gör i Wiker (2017). I den studien framgår ett antal intressanta åsikter som att betygssystemet är orättvist och att bedömningen är otydlig. Det framgick även att om du inte är aktiv sedan tidigare får du inte ett bra betyg, då det som bedöms är det du redan kan, inte det du ska lära dig. Det är en anmärkningsvärd reflektion då det till störst del är killar som är aktiva individer sedan tidigare, även om denna fördelning har utjämnats, och då har större chans att få högre betyg och en mer positiv attityd till ämnet än vad tjejerna kan få (Riksidrottsförbundet, 2019). Om vi som lärare kan få samtliga av våra elever att försöka reflektera kring undervisningen på liknande sätt, då har vi lyckats påverka eleverna på exakt det sätt som gör att eleverna utvecklas till att bli fullgoda medborgare, precis det som är målet med undervisningen i skolan (Skolverket, 2011). Vidare finner vi stöd i att detta är ett samhällsfenomen i Larneby (2020) som skriver om det faktum att idrotten har en manlig norm kring sig och att detta kan vara ett problem, speciellt då om man för över detta till undervisningen i skolan. Förutom det som vi har skrivit innan med att killarna tar mer plats som en följd av denna norm, ser vi även spår av detta när det kommer till elevernas kroppsideal. Osäkerheten kring hur man ska se ut blir väldigt stor om det enbart är den manliga normen som syns eller styr (Wiker, 2017; Lindqvist, 2010; Larsson et al, 2007;). En ytterligare antydan kommer från Woodson et al. (2015) som gjorde en jämförelse mellan tjejer i enkönade klasser och tvåkönade klasser. Det mest anmärkningsvärda var att tjejer i enkönade klasser fick i genomsnitt högre betyg än tjejer i tvåkönade klasser. Reliabiliteten kan ifrågasättas här, men det ställer ändå ämnet
väldigt riskabelt att dela upp klassen i killar och tjejer, då detta kan anses vara kränkande behandling (Diskrimineringslagen, 2008), men det väcker ändå en intressant frågeställning som ämnet behöver svara på: Hur är detta möjligt? Hur detta ska göras kommer vi diskutera nedan.
Den här delen av diskussionen har handlat till stor del om det faktum att det finns manliga normer kring ämnet idrott och hälsa, vi har även diskuterat lite kring vad lärare kan göra för att motverka normerna. Nu tänker vi gå inte lite mer på en fråga som rör vad samhället i stort kan göra för att motarbeta de normerna som finns nu. Vi ställer oss frågan: Vilka aktiviteter är mest präglad av den manliga normen? Och hur undkommer man de
aktiviteterna? Ett av resultaten som Larneby (2020) kom fram till var att killarna ville tävla mer mot, och vara bättre än, tjejerna än mot andra killar. Det är en del av machokulturen som finns i dagens samhälle, tyvärr, och detta präglar även idrottsundervisningen. Men det som framkommer här är att tävlingsmoment är det som är det största problemet och även det som framhäver skillnaderna mellan könen och då stärker den genusordningen som redan finns inom undervisningen. Att normen tävling är så pass problematisk gör att vi argumenterar för att den inte borde få finnas med i undervisningen. Det som får vara med då är endast sådana aktiviteter som berör individuella prestationer alternativt aktiviteter som inte har så stor fysisk betoning och därmed belyser skillnaderna mellan könen, i form av gym, badminton, mer fokus på de teoretiska delarna, mer fokus på friluftsliv. Ytterligare mer fokus kan läggas på mentala övningar, såsom avslappning, massage, diskussioner kring mental hälsa, men även aktiviteter som berör minnet, mönsterigenkänning, alltså övningar som berör mer “hjärngympa” än något annat. Dessa aktiviteter berör mer individuella kunskaper och belyser mer hur du kan klara dig i samhället, snarare än att jämföra dig med andra elever.
5.3 Jämförelse med utländska källor
Om vi jämför de svenska källorna med de utländska källorna så var det främst 2 källor som stack ut mest. Forskaren som jämförde Kina med USA fick fram ett intressant resultat där elever som hade en lägre upplevd atletisk förmåga var mer positiva till ämnet än elever med en upplevd hög atletisk förmåga. Detta berodde främst på hur de olika kulturerna
behandlade ämnet. I Kina är ämnet väldigt konkret, till exempel att du ska springa såhär snabbt för att få det här betyget, samtidigt som eleverna fick möjlighet att öva på
aktiviteterna varje dag. Medan eleverna i USA där det är likt den undervisningen vi har i Sverige med en/några lektioner/vecka istället för varje dag, där eleverna med en hög upplevd atletisk förmåga var mer positiva till ämnet än elever med en lägre upplevd atletisk förmåga (Wang, 2019; Wiker, 2017). Det här är en anmärkningsvärd skillnad och Kinas sätt att undervisa i ämnet når de elever som vi i Sverige skulle uppleva som inaktiva på ett sätt som vi inte gör i västvärlden. Den största anledningen tror vi är det faktum att de får tid att öva upp sig i de olika aktiviteterna som de ska bli betygsatta på. Wiker (2017) menar att detta är ett problem bland eleverna att tiden för aktiviteterna saknas. Att öka mängden lektioner för ämnet skulle vara fördelaktigt.
Något som också stack ut var det faktum att tjejer som gick i samkönade klasser fick högre betyg än tjejer som gick i tvåkönade klasser, som vi nämnt ovan (Woodson et al., 2015). I den här studien kan detta också bero på andra faktorer som att de elever som hade högre betyg gick på privat skola, där etniciteten på eleverna inte var så mixade. Men det är ändå en intressant fakta som höjer en del frågetecken kring ämnet. Skolsystemet ser även annorlunda ut i USA, vi har valt att ta med läroplan för Kalifornien som ett exempel, jämfört med Sverige, med andra läroplaner och fokus på aktiviteter och så vidare (California Department of Education, 2009; Skolverket, 2011). Men vidare forskning angående detta på svenska skolor hade varit intressant att få fram.
I övrigt var studierna lika med de svenska studierna att killarna var mer positiva till ämnet överlag, samt att eleverna som var aktiva även utanför skolan var mer positiva till ämnet. Åldern spelade även roll bland de utländska studierna, där de äldre eleverna överlag hade en mindre positiv attityd (Çoknaz, 2015; Kumar & Singh, 2011; Wang, 2019).
5.4 Slutsats
Den här uppsatsen visar att de attityder som finns är knutna till de genusnormer som idrottsundervisningen är förknippade med. Ofta är denna genusnorm positivt riktad till killar, dock försöker dansundervisningen utmana de rådande normerna. Trots detta tar killar ändå mer plats även i denna delen av undervisningen. Lärarna själva gör inte något nämnvärt för att utmana normerna praktiskt. Mer forskning behövs kring vad som kan göras för att motverka genusnormer kring de olika aktiviteterna i idrott och hälsa.
5.5 Metoddiskussion
Det har i första hand varit lättare att hitta källor som inriktar sig specifikt på dans bland de nationella källorna, medan utländska källorna har haft en mer allmän betoning på sin forskning generellt i ämnet. Det kan kanske vara ett litet problem då uppsatsen fokuserar mycket på just attityden till rörelse till musik samt dans, men tyvärr fanns inte så mycket studier kring just dans i skolan bland utländska källor, vilket gör att problemet är något som vi fått leva med.
I några av studierna var det inte så stort antal deltagande vilket gjorde att studierna blev mindre pålitliga, dock fick flera studier samma resultat vilket gjorde att vi kunde slå ihop resultaten och tillsammans fick de en högre validitet samt högre reliabilitet.
Çoknaz (2015) och Kumar & Singh (2011) var av kvantitativ utgång, där det var högt deltagande i studierna medan de andra studierna var av en mer kvalitativ form där studierna var mer omfattande. Detta kan vi vara lite kritiska till, då vi i första hand velat ha källor av kvalitativ form, för att undersöka just varför attityderna ser ut som de gör, men då
reliabiliteten är hög trots de olika stilarna på studierna anser vi att de stämmer överens med varandra.
6. Litteraturreferenser
Alsarve, D., Jakobsson, J., & Helgesson, J. (2017). Idrottsundervisning och maskulinitetens
hegemoni: Genus och inflytande i gymnasieskolans ämne” Idrott och hälsa”. In Scandinavian sport
studies forum (Vol. 8, pp. 197-219). Department of Sport Sciences, Malmö University, Department of Sport Sciences. Hämtat den 2020-12-18 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1165234/FULLTEXT01.pdf
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.
California Department of Education (2009) Physical Education Framework for California Public
Schools Hämtad: 2020-12-19 från
https://www.cde.ca.gov/ci/pe/cf/documents/peframework2009.pdf
Carlsson-Wahlgren, V. (2009). Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola: Genuspedagogers
förståelse av gymnasieskolans jämställdhetsarbete (Doctoral dissertation, Högskolan för lärande
och kommunikation). Hämtat den 2020-12-18 från http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:174228/FULLTEXT01.pdf
Coknaz, H. (2015). The Comparison of the Attitudes of Students from Different High Schools within
Turkish Education System towards Physical Education and Sports. Educational Research and
Reviews, 10(24) 2919-2923Hämtat den 2020-12-19 från
https://eric.ed.gov/?id=EJ1157898
Diskrimineringslag (SFS 2008:567) Arbetsmarknadsdepartementet MRB. Hämtat den 2020-12-18 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Kumar, A., Singh, S. (2011). Attitudes toward physical education and sports of secondary school
com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=fd1401a6-ec5a-4715-9d6e-e973ed1ff9d9%40sessionmgr4007
Larneby, M. (2020). Vi och de Andra: Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad
högstadieskola [Doctoral dissertation, Malmö universitet]. SwePub. Hämtat den 2020-12-18
från http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1427626/FULLTEXT01.pdf
Larsson, H (2016) Idrott och hälsa - i går, i dag, i morgon Stockholm: Liber
Larsson, H., & Meckbach, J. (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Liber förlag.
Larsson, H., Redelius, K., Fagrell, B. (2007) “Jag känner inte för att bli en… kille.” Demokrati
och utbildning, 16(2) 113-138. Hämtat den 2020-12-19 från
https://www.oru.se/globalassets/oru- sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2007/nr-2/larsson- redelius--fagrell---jag-kanner-inte-for-att-bli-en-...-kille-om-heteronormativitet-i-amnet-idrott-och-halsa.pdf
Lindqvist, A. (2010). Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck (Doctoral dissertation, Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet).
MacDonald, C. J., Stodel, E., & Farres, L. (2001). Student teachers’ attitudes towards teaching
creative dance in elementary school. McGill Journal of Education/Revue des sciences de
l'éducation de McGill, 36(003).
Mattsson, T. (2016). Expressiva dansuppdrag: utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa (Doctoral dissertation, idrottsforum. org).
Pastorek Gripson, M. (2016). Positioner i dans–om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i
Riksidrottsförbundet (2019) Idrottsrörelsen i siffror. Hämtat den 2020-12-18 från https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-
dokumentbanken/idrottsrorelsen-i-siffror/2019-idrotten-i-siffror---sisu.pdf?w=900&h=900
Skolverket (2011). GY11. läroplan för gymnasieskolan. Hämtad den 20-12-20
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Svenska Akademins Ordböcker (2020-12-20) SAOL/SO: Atittyd. Hämtat den 2020-12-18 från https://svenska.se/tre/?sok=ATTITYD&pz=1
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5.,[moderniserade och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wang, Y. (2019) Attitudes Toward Physical Education and Physical Activities: A
Comparison Study of Chinese and American High School Students . Advances in Social Science, Education and Humanities Research, 371. Hämtat den 2020-12-19 från
https://www.atlantis-press.com/proceedings/erss-19/125925532
Wiker, M (2017) “Det är live liksom” [Doktorsavhandling, Karlstad Universitet] SwePub. Hämtat den 2020-12-18 från
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1153127/FULLTEXT03.pdf
Woodson-Smith, A., Dorwart, C.E & Linder, A. (2015) Attitudes Toward Physical Education of
com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=fd1401a6-ec5a-4715-9d6e-e973ed1ff9d9%40sessionmgr4007
