Det kooperativa lärandets påverkan på elevers motivation i matematik : The effects of cooperative learning on students ́ mathematical motivation

NATURVETENSKAP– MATEMATIK–SAMHÄLLE

Självständigt arbete i matematik

Det kooperativa lärandets påverkan på

elevers motivation i matematik

The effects of cooperative learning on students´

mathematical motivation

Alexandra Rasmussen

Tijana Stanisavljevic

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng)

Självständigt arbete på grundnivå, 15 högskolepoäng Datum för slutseminarium 2021-01-13

Examinator: Helena Roos Handledare: Helen Hasslöf

Förord

Denna kunskapsöversikt är skriven tillsammans av Tijana Stanisavljevic och Alexandra Rasmussen. Arbetet är en del av kursen “Självständigt arbete i fördjupningsämnen på

grundnivå” (15 hp) som är en del av Grundlärarutbildningen: Förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Vi har genomfört samtliga moment av denna kunskapsöversikt tillsammans och bedömer att bådas insatser har varit jämlik. Vi har genom arbetets gång bestämt träffar där vi genomfört alla moment från sökprocess till färdigt arbete tillsammans. Vi valde att arbeta på detta sätt eftersom vi båda anser det vara gynnsamt att diskutera kurslitteraturen och

artiklarna med varandra för att sedan skriva ihop och få en röd tråd genom hela arbetet. Vi tackar vår handledare Helen Hasslöf för hennes stöttning, engagemang och konstruktiv kritik samt våra gruppmedlemmar som har inspirerat oss att utveckla detta arbete.

Sammandrag

Denna kunskapsöversikt ska bidra till utvidgad förståelse för hur kooperativt lärande kan påverkar elevers motivation till matematiken. Kooperativt lärande är en arbetsmetod där elevers kunskaper utvecklas i samverkan med varandra och läraren.

Genom att undersöka internationella och relevanta forskningsartiklar till vår frågeställning har vi kunnat sammanställa ett resultat som vi hoppas på ska gynna oss i vår framtida lärarprofession. Resultatet av de vetenskapliga artiklar som vi har använt har sammanfattats till fyra kategorier där vi besvarar hur lärarens roll är en väsentlig del av det kooperativa lärandet, vilken inverkan gruppsammansättningen och dess medlemmar har, hur elevers motivation ökar när de erbjuds möjlighet att samarbeta med varandra och slutligen hur kooperativt lärande kan hämma elevers motivation om negativa konsekvenser inte uppmärksammas.

Vår slutsats blev att kooperativt lärande kan öka elevers motivation när det nyttjas på rätt sätt av lärare och elever. För att kooperativt lärande inte bara ska ses som ett komplement i undervisningen är det viktigt att arbetsmetoden successivt introduceras för elever. På så sätt får elever möjlighet att bygga upp ett förtroende för varandra och arbetsmetoden.

Innehållsförteckning

3.3.2 ERIC via EBSCO 10

3.3.3 SwePub 10

4. Resultat 4.1 Lärarens roll i kooperativt lärande 14

4.2 Gruppsammansättning och motivation i kooperativt lärande 15

4.3 Samarbete och motivation i kooperativt lärande 16

4.4 Negativa konsekvenser på motivation i kooperativt lärande 17

5. Slutsats 19 5.1 Sammanfattning 19 6. Diskussion 21 6.1 Yrkesprofession 21 6.2 Metodreflektion 21 6.3 Vidare forskning 22 7. Referenser 23

1. Inledning

Kooperativt lärande är en arbetsmetod som det talas mycket om ute i skolorna. Wallen (2020) beskriver kooperativt lärande i facktidskriften ”Framtidens karriär” som ett samarbete mellan elever som kan bidra till att elever lär sig av klasskamraternas kunnande. Utbytet av kunskap ska ske genom att elever samarbetar med varandra vilket kan leda till att fler elever uppnår kunskapskraven samt utvecklar sin sociala sammanhållning. Kooperativt lärande möjliggör för läraren att skapa en inkluderande miljö och på så sätt engagera alla elever i klassrummet. Många kommuner förespråkar användning av kooperativ lärande i undervisning med elever. (Wallen, 2020) beskriver hur alla Strömstads kommunala skolor har börjat använda sig av kooperativt lärande och hur detta ska ha gjort eleverna mer delaktiga och motiverade samt ha skapat mer förtroende hos eleverna.

Vidare beskriver Rešić, Šantić och Čajić (2016) kooperativt lärande som en modernisering av traditionell matematikundervisning. När kooperativt lärande sker i klassrummet brukar man oftast organisera eleverna så att de arbetar i par eller i mindre grupper. I gruppen får eleverna en uppgift som de ska lösa genom att samarbeta och diskutera.

Vi som skriver denna kunskapsöversikt har två skilda erfarenheter av kooperativt lärande i praktiken. Den ena av oss har erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen vid en skola som kontinuerligt arbetar utifrån kooperativt lärande med sina elever. Pedagogerna motiverar att med användning av kooperativt lärande som arbetsmetod har eleverna visat tycke för och nu börjar bli vana att arbeta med. Lärarna på skolan anser att kooperativt lärande kan stärka gruppdynamiken i elevgrupper samt motiverar eleverna att lyckas med att uppnå sina mål i skolan. I matematiken arbetar pedagogerna kooperativt genom att förse eleverna med en socialt interaktiv undervisning. Detta innebär att elever i dialog med varandra samt med läraren tillsammans skapar kunskapstillfällen (Dysthe, 1996). Då lektionerna sker i halvklass några gånger i veckan kan pedagogerna skapa laborativ undervisning där eleverna arbetar med varandra i par eller smågrupper och inte enbart individuellt utifrån traditionella läromedel.

Den andra av oss har sin verksamhetsförlagda utbildning på en skola där de arbetar mycket mer traditionellt med läroböcker inom alla ämnen. Eleverna är därför inte vana att arbeta kooperativt och har svårt för att ha diskussioner i grupp och helklass. Många utav eleverna har en negativ syn på matematiklektionerna då de tycker att det blir för enformigt.

kooperativt lärande kan stärka elevers motivation till matematiken. Vi anser att elevers motivation är viktigt att undersöka eftersom Muhrman (2016) har kommit fram till att elevers motivation till matematiken kan skapas på diverse sätt. En metod som Muhrman förespråkar är att låta elever diskutera matematikproblem med lärare såväl som andra elever. Detta kan bidra till att elever får en positiv inställning till matematiken.

Vi kommer i detta arbete undersöka om arbetsmetoden kooperativt lärande kan påverka elevers motivation till matematiken. Forskningslitteraturen visar ingen entydig definition av vad motivation innebär. Däremot menar Ahl (2004)att motivation är “Det som får människan att göra något” (s.20). Motivation kan därför ses som drivkraft för att uppnå ett mål.

Vi skriver denna kunskapsöversikt om kooperativt lärande eftersom vi anser att det kan hjälpa oss i vår framtida lärarprofession. Vi vill undersöka huruvida kooperativt lärande kan utveckla vårt pedagogiska förhållningssätt och på så sätt möjliggöra för oss att skapa en inkluderande undervisning för alla elever.

2. Syfte

Syftet med detta arbete är att skapa en bredare förståelse för kooperativt lärande samt om och hur det som metod kan påverka elevers motivation till matematiken. Alla som verkar inom skolan ska förhålla sig till läroplanen (Skolverket 2011). I läroplanens del om skolans uppdrag anges att skolan ska “stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa dem”. För att vi som framtida lärare ska kunna erbjuda våra elever detta är det väsentligt att veta vilka tillvägagångssätt det finns.

Vi ska därför redogöra för följande frågeställning:

Hur kan kooperativt lärande påverka elevers motivation i matematiken?

● Vilken inverkan har läraren och gruppen på elevers motivation inom ramen för kooperativt lärande?

● Vilka positiva respektive negativa konsekvenser kan kooperativt lärande innebära för elevers motivation?

3.Metod

Kapitlet som följer beskriver vilka urvalskriterier som nyttjades för att begränsa

ämnesområdet samt behandlar hur sökprocessen gick till och vilka sökord som tillämpades. Tabellerna som presenteras sist redovisar antal referenser samt sammanställningen av de utvalda referenserna utifrån vår sökning.

3.1 Urvalskriterier

Ett aktivt val gjordes i inledningsskedet att inte begränsa urvalet till enbart ny forskning utan söka efter all den forskning som finns gällande elevernas motivation till matematik oavsett vilket år forskningen publicerades. Ett krav som däremot ställdes på artiklarna var att de skulle vara peer-reviewed, vilket innebär att artiklarna är granskade av ämnesexperter innan andra kan läsa dem. Peer-review möjliggör för kunskap om den publicerade forskningen är av hög standard samt är trovärdig (Backman, 2016). Många utav de artiklar som hittades under sökprocessen var skrivna på språk som exempelvis turkiska. Detta var språk som vi inte har kännedom om och ansåg därför det vara väsentligt att artiklarna var skrivna på engelska för att kunna begripa artiklarnas innehåll. Sökningar har gjorts i följande databaser: ERC och ERIC via EBSCO samt SwePub. De artiklarna som var relevanta för vår frågeställning hittades på ERC samt ERIC via EBSCO. De båda databaserna utökade möjligheterna att finna relevant forskning inom kooperativt lärande och elevernas motivation till matematik. I den svenska databasen Swepub hittades enbart tre referenser som behandlade metoden kooperativt lärande. Dock var de inte användbara som referens i relation till detta arbetets frågeställning.

3.2 Sökord

Eftersom både ERC och ERIC via EBSCO är internationella databaser använde vi oss av sökord på engelska. Under sökprocessen använde vi oss av sökorden: “cooperative

learning”, math*, motivation, “young learners”, effects.

3.3 Sökprocess

Sökprocessen började med en bred sökning på “cooperative math” på de internationella databaserna och kooperativt lärande på SwePub för att se vilka vetenskapliga artiklar som fanns. För att smalna av sökningen användes ett arbetsblad som Malmö universitet via Sökguide till Självständigt arbete på grundnivå (SAG) i lärarutbildning försedde oss med. Detta arbetsblad är skapat för att komma igång med relevanta sökord till kunskapsöversikten. Genom att bryta ner huvudfrågan “Hur kan kooperativt lärande påverka elevers motivation till matematiken?”, kunde viktiga nyckelord väljas ut på engelska som kunde användas i de internationella databaserna. Dessa nyckelord blev: cooperative learning, motivation,

mathematics, effects. Med hjälp av dessa nyckelord kunde sökningen utökas ytterligare

genom att söka på synonymer till orden i olika konstellationer.

För att underlätta sökningarna blev ordet mathematics trunkerat och kortades ner det till math*. Trunkering kan enligt Backman (2016) effektivisera en sökning genom att alla böjningar av ett ord är med i sökningen när man skriver asterisken på slutet. Sökstrategier som frassökning som beskrivs i Malmö universitets sökguide (2020) har också använts i sökprocessen. Frassökning innebär att man sätter två ord inom citattecken för att orden ska hållas ihop. Denna sökstrategi användes bland annat när sökningar gjordes på orden “cooperative learning” eller “young learners”.

3.3.1 ERC via EBSCO

ERC är en databas med europeisk forskning inom pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap och var därför högst relevant för detta arbete. Som beskrivit ovan startade sökprocessen brett genom att endast söka “cooperative learning” och rutan för peer reviewed samt rutan för att artiklarna var skrivna på engelska bockades i. Detta ledde till 5160 träffar som bidrog till att det var svårt att få överblick över vilken forskning som var relevant till frågeställningen. Sökningen smalnades därför av genom att tillsätta orden math* och motivation vilket bidrog till ett resultat av 29 artiklar. Samtliga av de 29 artiklarnas titel, abstract och resultat lästes för att slutligen finna tre vetenskapliga artiklar som ansågs vara användbara till att besvara kunskapsöversiktens frågeställning.

3.3.2. ERIC via EBSCO

En sökning genomfördes i den amerikanska databasen ERIC via EBSCO som innehåller artiklar och böcker inriktade på pedagogik, utbildning och psykologi. Även här startade sökningen med att endast söka på ordet “cooperative learning” och med kriterier att artiklarna skulle vara peer- reviewed samt skrivna på engelska. Då den första sökningen gav för brett utbud, över 12 000 vetenskapliga artiklar behövdes sökordet math* användas för att endast hitta artiklar som redogjorde för kooperativt lärande i ämnet matematik. Efter att sökorden utvecklades fann vi 1543 artiklar med denna sökteknik. För att kunna finna referenser som var relevanta för frågeställningen behövdes sökningen smalna av ytterligare och därför användes även ordet motivation. Genom att använda sökordet motivation dök det upp endast 129 artiklar. Rubriken lästes igenom på samtliga artiklar. Abstract och resultat lästes igenom på de artiklar vars rubrik hade en relevant koppling till kunskapsöversiktens frågeställning, för att slutligen komma fram till vilka referenser som var användbara. Ytterligare sökningar behövde göras med en kombination av sökorden: “young learners”, effects, “group work” och experience. Genom att göra detta avsmalnandes sökningen vilket möjliggjorde att sex artiklar hittades varav alla användes i resultatet. I denna databas valdes en studie som är gjord av Nurah (2017) på kooperativt lärande i engelsklektioner. Denna studie beskriver inte hur kooperativt lärande kan användas i förhållande till matematiken, men eftersom elevers syn på att arbeta utifrån kooperativt lärande var i fokus gjordes ett aktivt val att ha med den trots allt. Detta eftersom det kan vara av värde att få ta del av elevers syn på att arbeta kooperativt.

3.3.3. Swepub

Swepub är en svensk databas som innehåller svenska vetenskapliga publiceringar. Här använde vi oss av den svenska översättningen kooperativt lärande istället för “cooperative learning”. Det gav endast tre publiceringar och efter att samtliga artiklars titel, abstract och resultat lästs igenom ansågs dessa inte vara tillräckligt relevanta för frågeställningen. Därför valdes det att inte använda någon av de publiceringar funna i Swepub. Trots att denna databas inte gav några användbara träffar kan den vara intressant att nämna eftersom det visar på hur svensk forskning om kooperativt lärande är begränsad.

Tabell 1. Sammanställning av antal källor

Databas Antal träffar första sökning

Antal träffar sista sökning

Antal valda artiklar

ERC 5160 29 3

Eric 12 000 129 6

Swepub 3 - 0

Tabell 2. Sammanställning och beskrivning av källor

Författare, årtal, titel, tidskrift Beskrivning Databas

Batton (2010)

The Effect of Cooperative Groups on Math Anxiety. [Doktorsavhandling, Walden University]

En studie om hur kooperativt lärande kan minska matematikångest bland elever.

ERIC via EBSCO

Bernero (2000)

Motivating Students in Math Using Cooperative Learning.

Master of Arts Action Research Project

Forskning kring kooperativt lärande och dess effekt på elevers motivation i matematik.

ERIC via EBSCO

Boaler (1998)

Open and closed mathematics: Student experiences and understanding.

Journal for Research in Mathematics Education

En treårs studie från två skolor med olika undervisningsmetoder. En skola använder traditionell läroboks strategi och den andra av öppna matematikaktiviteter.

ERC via EBSCO

Chiriac, Granström (2012) Teachers’ leadership and students’ experience of group work.

Teachers and Teaching

En studie som adresserar elevers erfarenheter av att arbeta i grupp.

ERC via EBSCO

Nattiv (1994)

Helping Behaviors and Math Achievement Gain of Students Using Cooperative Learning.

Elementary school journal

En studie som följer 3 klasser i åk 3 - 5 i Utah, USA, för att undersöka om det finns en relation mellan hjälpbeteende och matematisk

prestationsökning.

ERIC via EBSCO

Nebesniak & Heaton (2010) Student confidence and student involvement.

National Council of Teachers of Mathematics

En lärare som implementerade kooperativt lärande i sitt klassrum för att öka elevernas självförtroende och deltagande.

ERC via EBSCO

Nurah (2017)

Benefits and Difficulties of Learning in Group Work in EFL Classes in Saudi Arabia

English Language Teaching

En studie som undersöker elevers uppfattning om fördelar och nackdelar med kooperativt lärande. Syftet med studien är att utforska de möjliga effekterna av kooperativt lärande, för att bättre förstå elevers attityd och syn till kooperativt lärande.

ERIC via EBSCO

Rešić, Šantić & Čajić (2016) Cooperative approach to learning in mathematics

HUMAN

Forskning kring hur kooperativt lärande kan öka elevers förståelse för matematiken och dess koncept.

ERIC via EBSCO

Stevens och Slavin (1995) The Cooperative Elementary School: Effects on Students' Achievement, Attitudes, and Social Relations.

En studie som pågick i grundskolan under två år beskriver hur kooperativt lärande kan främja elevers kunskapsutveckling.

ERIC via EBSCO

American Educational Research Journal

4. Resultat

Följande del redovisar resultatet av den forskning som har behandlats för att besvara huruvida kooperativt lärande kan öka elevers motivation till matematiken. Resultatet är indelat i fyra kategorier utifrån frågeställningen: Hur kan kooperativt lärande påverka elevers motivation

till matematiken? Vilken inverkan läraren och gruppen har på elevers motivation inom ramen

för kooperativt lärande besvaras i de första två kategorierna. Den första kategorin fokuserar på att beskriva vilken roll läraren har inom kooperativt lärande och den andra kategorin beskriver hur gruppsammansättningen och dess medlemmars inverkan på det kooperativa lärandet kan öka motivationen hos elever. Vilka positiva respektive negativa konsekvenser kooperativt lärande kan innebära för elevers motivation besvaras i de två sista kategorierna. Den tredje kategorin fokuserar på att beskriva de positiva effekter kooperativt lärande har på elevers motivation och den fjärde samt slutliga kategorin behandlar huruvida kooperativt lärande kan hämma elevers motivation om negativa konsekvenser inte uppmärksammas.

4.1. Lärarens roll i kooperativt lärande

För att kooperativt lärande ska bli så gynnsamt som möjligt för lärprocessen är lärarens roll en bidragande faktor. Innan eleverna börjar arbeta kooperativt bör man som lärare enligt Nebesniak & Heaton (2010) introducera hur eleverna ska arbeta i grupp. Genom

gruppstärkande aktiviteter kan eleverna öva på att samarbeta med varandra vilket i sin tur effektiviserar den kooperativa arbetsmetoden. Detta bidrar till att elever utvecklar ett förtroende för varandra och lär sig visa hänsyn för varandras åsikter.

Efter att man har introducerat arbetet utifrån kooperativa metoder och arbetat med

gruppstärkande aktiviteter bör läraren gå vidare med att strukturera gruppindelningen. Enligt Stevens & Slavin (1995) behöver de kooperativa grupperna vara strukturerade eftersom det skapar möjlighet för elever att inhämta sin egen kunskap och därefter bidra till gruppens effektivisering.

Bernero (2000) anser att det är väsentligt för lärare att observera grupprocesserna, för att på så sätt kontrollera att alla elever bidrar i gruppen. Ifall konflikter uppstår behöver läraren erbjuda handledning för att elever ska kunna lösa problemet och fortsätta med arbetet. Lärarens syn på matematiken kan också vara en bidragande faktor på elevers attityd

som hade en negativ attityd och inställning samt saknade kompetens i matematik, själva började utveckla en minskad motivation till ämnet. Därför behöver läraren utveckla sina kompetenser för kooperativt lärande och känna sig självsäker i undervisningen. Nebesniak och Heaton (2010) förklarar att läraren behöver utveckla kompetenser inom kooperativt lärande genom att kontinuerligt uppdatera sig om huruvida metoden fungerar och att inte vara rädd att använda det i sitt klassrum.

4.2 Gruppsammansättning och motivation i kooperativt

lärande

Som tidigare nämnts har indelning av grupper en stor betydelse för resultatet vid kooperativt lärande och att det i sin tur leder till en påverkan av motivation. Rešić et. al. (2016) beskriver hur lärare många gånger delar in elever i grupper om fyra eller par. I sin studie delar de in eleverna i grupper baserat på deras matematiska prestationer. I varje grupp fanns det en högpresterande elev, en lågpresterande elev samt två medelpresterande elever. De menar på att denna indelning bidrar till att alla elever kan inhämta kunskaper från varandra och att grupprocessen effektiviseras. När eleverna i gruppen känner sig bekväma med varandra kan de börja dra nytta av varandras kunskaper vilket enligt Rešić et. al. (2016) kan leda till att motivationen ökar.

Granström & Chiriac (2012) beskriver hur gruppens storlek kan påverka eleverna. De nämner bland annat hur en grupprocess kan bli besvärlig om grupperna bildas om tre, då det blir ett ojämnt antal finns risken att en elev hamnar i skymundan.

Nebesniak & Heaton (2010) undersökte huruvida grupperna påverkade elevernas

engagemang, intresse och självförtroende. Majoriteten av eleverna förklarade att gruppernas indelning och samarbete med olika elever som de vanligtvis inte arbetar med ökade deras självförtroende och motivation. Eleverna förklarade att samarbete ökade deras motivation eftersom de alltid hade minst en gruppkamrat som kunde hjälpa dem utveckla förståelse för en uppgift och på så sätt påverkades motivationen till att uppnå det gemensamma målet. Nurah (2017) utförde en studie som följde fem grupper av elever som arbetar med kooperativt lärande. Eleverna fick sedan fylla i ett formulär som behandlade deras

upplevelser av att arbeta kooperativt. Dessa formulär sammanställdes i studiens resultat som visade att många elever föredrog när andra gruppmedlemmar besvarade en fråga, eftersom de upplevde att gruppmedlemmarna kunde förklara på ett förenklat sätt, jämfört med läraren.

Genom att förstå uppgiftens innebörd med hjälp av gruppmedlemmarnas förklaringar beskrev eleverna att även motivationen ökade.

4.3 Samarbete och motivation i kooperativt lärande

I en studie gjord av Boaler (1998) jämförs två skolor med helt skilda arbetssätt inom matematik. Den första skolan arbetade enligt det traditionella arbetssättet där eleverna jobbade mycket enskilt i matematikboken. Den andra skolan var med i ett projekt vars uppdrag var att undersöka hur kooperativt lärande skedde i grupper med olika

prestationsnivåer inom gruppen. Genom denna studie kom man fram till att elever gagnas av att diskutera med varandra när de ska komma fram till en lösning av ett problem. Man kunde även se att elever som bara arbetade utifrån procedurer i matematikboken hade svårt att sätta sin kunskap i kontext till det verkliga livet.

Bernero (2000) undersökte vilka effekter kooperativt lärande har på elevers motivation till matematiken. Undersökningen tog plats på en skola med låg socioekonomisk bakgrund där eleverna saknade både motivation i skolan men främst i matematiken. Eleverna fick inte uppmuntran eller det stöd de behövde från hemmet vilket i sin tur ledde till att elever utvecklade en negativ attityd till matematiken. Till en början använde sig läraren enbart av traditionell undervisningen där fokus låg på att elever skulle arbeta individuellt men efter att elever inte kunde uppnå de uppsatta resultaten vände sig läraren till att stegvis införa den kooperativa arbetsmetoden. Efter att ha arbetat kontinuerligt med kooperativa strategier kunde läraren märka att elevers förståelse för matematiken ökade. Läraren upptäckte tydligt att kooperativt lärande bidrog till att elevernas motivation och intresse ökade i samband med flera grupparbeten eftersom inga av eleverna längre protesterade mot att göra uppgifter. Undersökningen visar att de eleverna som utvecklade prestationsångest samt visade lägre motivation i matematiken nu kunde utvecklas genom att samarbeta med andra högre presterande elever och ta hjälp av dem. Eleverna fick slutligen utvärdera huruvida deras motivation till skolan hade förändrats och även fast motivationen till skolan fortfarande var svår att finna hade eleverna besvarat att motivationen till matematiken hade ökat. Eleverna ansåg att det kooperativa gjorde att lektionerna blev mer intressanta och fick dem att bli engagerade.

när kooperativt lärande implementerades. Efter att ha arbetat kooperativt ett tag vågade alla elever oavsett tidigare prestation testa att lösa uppgifter. Detta eftersom de hade förtroende för att gruppmedlemmarna kunde hjälpa till och förklara om de inte förstod.

Anledningen till att kooperativt lärande fungerar på alla prestationsnivåer menar Nattiv (1994) är att alla elever får en roll. Högpresterande elever lär sig att dela med sig av sina kunskaper snarare än att behålla dem för sig själva. Detta bidrar till uppmuntran av ledarskap och socialt ansvar. Medelpresterande elever kunde både ge och få hjälp av de andra

gruppmedlemmarna. Lågpresterande elever kände en trygghet i sin grupp och vågade därför fråga om att få meningsfull hjälp av de andra gruppmedlemmarna, istället för att räcka upp handen och vänta på läraren.

Bernero (2000) beskriver även hon hur den huvudsakliga faktorn i kooperativt lärande är att alla i gruppen bidrar till uppgiften. På så sätt kan även de elever som vanligtvis är reserverade engageras eftersom deras inverkan är lika viktig för att uppgiften ska bli klar.

4.4 Negativa konsekvenser på motivation i kooperativt

lärande

Boalers (1998) studie beskriver en negativ effekt som kan framstå vid undervisning med kooperativt lärande. Studien beskrev vikten av att läraren måste vara aktiv och kontrollera att alla elever bidrar till gruppen. Om man inte uppmärksammar alla elever kan det bidra till att elever drar sig undan och på så sätt inte medverkar i det kooperativa lärandet, vilket i sin tur kan orsaka att motivationen minskar hos dessa elever.

Vidare menar Nurah (2017) att kooperativt lärande kan hämma en del elever när man sammanställt elevers uppfattning kring arbetsmetoden. Eleverna ansåg att individer som är blyga kan ha svårt att fråga de andra gruppmedlemmarna om hjälp. Detta kan tillföra en negativ effekt på den blyga elevens inlärning. Vilket i sin tur kan bidra till att motivationen minskar eftersom eleven får svårt att arbeta kooperativt med sina gruppmedlemmar.

Bernero (2000) visar i sin undersökning att kooperativt lärande kan ha negativa effekter på ljudnivån i klassrummet och på så sätt hämma motivationen hos elever som lätt kan bli ofokuserade av ljud. Läraren som medverkade i undersökningen förklarade att eleverna kontinuerligt var tvungna att påminnas om ljudnivån och att man behövde arbeta med olika strategier för att bryta denna effekten. Till en början behövde läraren släcka ner ljuset i klassrummet eller visa ett tysthettecken som skulle få eleverna att återigen fokusera på

uppgiften och inte överstiga den ljudnivån som var acceptabel i klassrummet. Efter att tag kunde läraren tilldela en ledarroll till en elev i varje grupp som skulle kontrollera att

ljudnivån var låg och att eleverna inte pratade samtidigt. Läraren förklarade att det till viss del senare bidrog till lägre ljudnivå men att lärarens konstanta behov till att behöva kontrollera vissa av grupperna kunde ha bidragit till minskad motivation hos enstaka elever.

5. Slutsats

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka om och hur kooperativt lärande kan påverka elevers motivation till matematiken. Vilken inverkan har läraren och gruppen på elevers motivation? Samt vilka positiva respektive negativa konsekvenser kan kooperativt lärande innebära för elevers motivation?

I denna del sammanfattas den slutsats som framställts utifrån resultaten till ovanstående frågeställningar.

5.1 Sammanfattning

Genom de valda studierna i denna kunskapsöversikt framkom det hur väsentlig lärarens roll är för om kooperativt lärande blir gynnsamt för elevers motivation. För att kooperativt lärande i matematik ska vara gynnsamt krävs det att läraren förbereder sina elever genom att erbjuda gruppstärkande övningar där eleverna får öva på att samarbeta med varandra. På så sätt utvecklar eleverna ett förtroende för varandra, vilket bidrar till att eleverna i framtiden inte är rädda för att utbyta kunskaper när de arbetar kooperativt (Nebesniak & Heaton, 2010). Lärarens roll är därför en väsentlig del eftersom det är lärarens förarbete, kännedom till eleverna samt attityd och kännedom kring ämnet som bidrar till ökad motivation hos eleverna (Stevens och Slavin, 1995). En lärare med god förståelse kring hur ämnet matematik och kooperativt lärande ska undervisas, kan påverka elevers motivation till att vilja utvecklas inom matematiken. Däremot kan en lärare som saknar kompetens inom matematik och har en negativ attityd till ämnet påverkar elevers motivation negativt (Batton, 2010).

Utifrån vår kunskapsöversikt upptäckte vi vidare att tillsammans med lärarens roll har gruppsammansättningen och dess medlemmar också en inverkan på motivation hos elever. Gruppsammansättningen bör vara noga genomtänkt där alla elever får en möjlighet att inhämta kunskaper av varandra och på så sätt utveckla motivation. Med noga genomtänkt gruppsammansättning menas att gruppen bör bestå av ett jämnt antal elever med olika

kunskapsnivåer för att alla elever ska kunna bidra och ha en roll i gruppen (Rešić et. al. 2016; Granström & Chiriac 2012). Detta bidrar i sin tur till att alla elever kan känna sig inkluderade i grupparbetet eftersom de samarbetar med varandra. Genom att samarbeta möjliggörs det för alla elever i gruppen att ta sig an uppgifter som de tidigare inte gjort vilket också bidrar till att motivationen för ämnet ökar (Nebesniak & Heaton 2010).

till att de positiva konsekvenserna överväger de negativa konsekvenserna för elevers

motivation till matematiken. Återkommande i flera av de forskningsartiklar som hittats är att kooperativt lärande gynnar elever då de får diskutera med varandra och på så sätt inhämta varandras kunskaper. Genom diskussion erbjuds möjligheten att diskutera lösningar med varandra vilket gagnar deras motivation och eleverna får en möjlighet att sätta deras kunskap i en verklig kontext. Genom att elever får en känsla av att lyckas inom matematiken med hjälp av gruppmedlemmarna ökar deras motivation (Boaler 1998; Bernero 2000; Nebesniak & Heaton 2010).

I de nio granskade artiklarna är de negativa konsekvenserna få, men en av dem är att grupparbeten kan orsaka för hög ljudnivå i klassrummet. Detta anses vara ett störmoment som bidrar till mindre fokus hos en del elever vilket kan hämma deras motivation (Bernero, 2000). Även elever som är blyga och inte vågar ta sin roll i gruppen kan missgynnas av det kooperativa lärandet (Nurah, 2017).

Med detta i beaktning kan vi besvara vår frågeställning med att elevers motivation till ämnet matematik ökar när de arbetar utifrån den kooperativa arbetsmetoden. Däremot är det en rad faktorer som spelar roll för att elevers motivation ska påverkas positivt vilket vi har sammanställt i denna slutsats.

6. Diskussion

Följande del framför en diskussion kring hur resultatet kan relatera till yrkesprofessionen samt vilka konsekvenser detta kan få. Den andra delen är en reflektion av val av metod i detta arbete. Avslutningsvis diskuteras vidare forskning kring hur kooperativt lärande kan påverka motivationen hos elever som befinner sig i matematiska svårigheter.

6.1 Yrkesprofession

Kooperativt lärande är en arbetsmetod som vi båda vill tillämpa i vår framtida

yrkesprofession. I läroplanen under skolans uppdrag står det skrivet att “skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa dem” (Skolverket 2011). Då alla som verkar inom skolan ska förhålla sig till läroplanen anser vi att det är väsentligt att veta hur man ska arbeta för att uppnå detta. Efter att ha skrivit denna kunskapsöversikt anser vi att kooperativt lärande är en arbetsmetod som gynnar elevers självförtroende och motivation i matematik. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi båda sett att en del elever har svårt för matematik när de ska arbeta självständigt under lektionerna och kan dessutom tycka att det blir ett tråkigt ämne. Genom att låta elever pröva och omsätta idéer med varandra genom kooperativt lärande skapar man en matematikundervisning som i sin tur kan stimulera deras nyfikenhet, självförtroende och slutligen motivation till ämnet. Vidare är det viktigt att vi som lärare visar en god attityd för ämnet matematik och utvecklar våra kompetenser för att kunna inverka positivt på våra framtida elevers motivation till ämnet. Det är även viktigt att vi arbetar kontinuerligt med det kooperativa lärandet i förhållande till matematiken och att vi strategiskt inför det i klassrummet för att alla elever ska känna sig inkluderade och därför våga ta sin roll i gruppen. Vi som framtida lärare måste veta våra elevers styrkor och svagheter för att det kooperativa lärandet ska bli gynnsamt. Med gynnsamt menar vi att alla elever ska våga ta sin plats i gruppen för att kunna påverka sin men även andras motivation till matematiken.

6.2 Metodreflektion

När vi började skriva denna kunskapsöversikt hade vi inledningsvis en väldigt smal frågeställning som skulle jämföra kooperativt lärande och traditionell undervisning med matematikbok. Vi hade svårt att hitta relevanta artiklar kring dessa två ämnena, men märkte

ändra vår frågeställning till följande: Kan kooperativt lärande påverka elevers motivation till

matematiken? Efter att ha ändrat vår frågeställning började vår sökprocess som hade vissa

brister. Eftersom vi var tidsbegränsade valde vi att enbart läsa artiklar som vi fann hade relevanta rubriker till vår frågeställning vilket kan ha haft en viss påverkan på vårt resultat. Vi läste enbart de artiklarna vi fann hade intressanta rubriker vilket kan ha bidragit till att vi missade väsentlig information i andra artiklar med mindre lockande rubrik.

Inför examensarbetet kommer vi att göra vissa delar av sökprocessen annorlunda. I denna kunskapsöversikt valde vi att inte begränsa oss till forskning gjord under de senaste fem åren eftersom vi inte hittade relevant forskning när vi begränsade oss. För vår nuvarande

frågeställning spelade inte årtalen en väsentlig roll men inför examensarbetet måste vi ha i åtanke att begränsa årtalen om vår frågeställning kräver det. I framtiden vill vi även försöka hitta fler relevanta artiklar genom att exempelvis använda oss av ytterligare databaser än de två som vi slutligen valde att använda oss av.

6.3 Vidare forskning

En tanke som väcktes hos oss under vår sökprocess var att det fanns alldeles för få studier gjorda om kooperativt lärande i Sverige. I vårt examensarbete vill vi därför utföra en undersökning i svenska lågstadieskolor eftersom det är där vi kommer att arbeta. Dessutom ansåg vi att där fanns begränsat med relevant forskning om kooperativt lärande och elever som är i matematiksvårigheter. Med detta i åtanke och strävan att vårt examensarbete ska förbereda oss inför vår framtida lärarprofession vill vi därför undersöka följande

frågeställning:

Hur kan kooperativt lärande gynna eller missgynna elever som befinner sig i matematiksvårigheter?

7. Referenser

Ahl, H. (2004). Motivation och vuxnas lärande - en kunskapsöversikt och problematisering. Kalmar: Leander grafiska AB. Myndigheten för skolutveckling.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Batton, M. (2010). The Effect of Cooperative Groups on Math Anxiety. [Doktorsavhandling, Walden University]. ProQuest Dissertation and Thesis.

https://www-proquest-com.proxy.mau.se/docview/787907070

Bernero, J. (2000). Motivating Students in Math Using Cooperative Learning. Master of Arts

Action Research Project, 22. https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED446999.pdf

Boaler, J. (1998). Open and closed mathematics: Student experiences and understanding.

Journal for Research in Mathematics Education; Washington, 29, 41.

https://www-proquest-com.proxy.mau.se/docview/223518596?accountid=12249

Chiriac, E., Granström, K. (2012). Teachers’ leadership and students’ experience of group work. Teachers & Teaching, 18, 345-363.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/13540602.2012.629842

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Muhrman, K. (2016). Inget klöver utan matematik: en studie av matematik i yrkesutbildning och yrkeslivet. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. Institutionen för

beteendevetenskap och lärande.

Nattiv, A. (1994). Helping Behaviors and Math Achievement Gain of Students Using Cooperative Learning. Elementary school journal, 94(3), 285-297.

https://web-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=19&sid=fe5b2b30-e49b-4aa2-9790-571cdc38643a%40sdc-v-sessmgr01

Nebesniak, A., Heaton, R. (2010). Student confidence & student involvement. Mathematics

Teaching in the Middle School, 16(2), 96-103. www.jstor.org/stable/41183575

Nurah, A. (2017). Benefits and Difficulties of Learning in Group Work in EFL Classes in Saudi Arabia. English Language Teaching, 10(7), 247-256.

https://eric.ed.gov/?id=EJ1146665

Rešić, Šantić & Čajić (2016). Cooperative approach to learning in mathematics. Mathematics

Teacher: Learning and Teaching, HUMAN, 6, 109-125.

https://www.researchgate.net/profile/Elvir_Cajic6/publication/337801211_COOPERATIVE_ APPROACH_TO_LEARNING_IN_MATHEMATICS_Original_scientific_paper/links/5dea

be03a6fdcc28370c2588/COOPERATIVE-APPROACH-TO-LEARNING-IN-MATHEMATICS-Original-scientific-paper.pdf

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem Lgr´ 11:

reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Stevens, R. J., Slavin, R. E. (1995). The Cooperative Elementary School: Effects on Students’ Achievement, Attitudes, and Social Relations. American Educational Research

Journal, 32(2), 321–351. https://doi.org/10.3102/00028312032002321

Wallen, V. (11 februari 2020). Kooperativt lärande utvecklande. Framtidens karriär. https://lararkarriar.se/grundskola/tag/kooperativt-larande/