Syftet med läxor

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn unga samhälle

Examensarbete

Syftet med läxor

En intervjustudie om lärarnas intentioner med läxor

Why homework?

An interview study about teachers intentions with homework

Agata Drozda Jam

Jenny Hermodsson

Lärarexamen 210hp

Barn och ungdomsvetenskap 2011-01-18

Examinator: Gitte Malm Handledare: Fanny Jonsdottir

Abstract

Drozda Jam, Agata & Hermodsson, Jenny (2010) Syftet med läxor. En intervjustudie

om lärarnas intentioner med läxor. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola

Nyckelord: kunskap, lärande, lärare, läxa, undervisning

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför läxor ges samt om dem bidrar till lärandet. Tidigare forskning visar på att läxor kan ha både positiva samt negativa effekter på lärandet. De negativa effekterna är de mest förekommande i både internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig på en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år och besvarar följande frågeställningar:

I vilka syften ger lärare i grundskolans tidigare år läxor till elever? På vilka sätt bidrar läxor till elevers lärande enligt verksamma lärare?

Studien visade att lärarna har ett tydligt syfte med läxor samt ger en bild av läxor som en lärande del i skolarbetet förlagt till hemmet. Lärarna i studien talar om läxor som en länk mellan skolan och hemmet, ett övningsmoment att befästa kunskaper samt en introduktion till elevinflytande.

Förord

Detta arbete grundar sig på sex kvalitativa intervjuer som vi fördelade jämt mellan oss. Transkribering gjordes enskilt i direkt anslutning till intervjuerna som vi sedan delgav varandra för analys. Genomläsning av litteratur har vi gjort var för sig och som vi senare diskuterat. Relevant litteratur som använts i vår undersökning valdes gemensamt. Vi valde att skriva allt innehåll i detta arbete tillsammans vilket resulterat i en text som har diskuterats och bearbetats under arbetets gång. Vi är nöjda med det valda

tillvägagångssätt att skriva arbetet på.

Stort tack till de lärare som deltog i vår studie samt vår handledare Fanny Jonsdottir som bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete.

Innehållsförteckning

1 Inledning... 9

1.1 Introduktion... 9

1.2 Syfte och frågeställningar ... 11

1.3 Disposition ... 11 2 Teori ... 12 2.1 Definition av läxa... 12 2.2 Lärande ... 13 2.2.1 Lev Vygotskij ... 13 2.2.2 Jean Piaget ... 14

2.2.3 Burrhus Fredric Skinner ... 14

2.2.4 Sammanfattning... 15 2.3 Tidigare forskning ... 15 3 Metod... 18 3.1 Metodval ... 18 3.2 Urvalsgrupp ... 19 3.3 Genomförande ... 20 3.4 Etiska övervägande ... 21 3.5 Analysbeskrivning ... 21

4. Resultat och analys ... 22

4.1 Om läxor... 22

4.1.1 Läsläxan... 22

4.1.2 Matematikläxan ... 23

4.2 Läxors syfte ... 24

4.2.1 Hemmet och skola ... 24

4.2.3 Befästa kunskaper... 25 4.2.5 Elevinflytande... 27 4.3 Sammanfattning av resultat ... 29 5. Diskussion ... 31 5.4 Vidare forskning... 33 Referenser ... 34 Bilaga ... 36

1 Inledning

I inledningen av detta arbete presenteras undersökningens problemområde. Här redogörs även studiens bakgrund, syften och frågeställningar. Kapitlet avslutas med arbetets disposition.

1.1 Introduktion

Läxor är ett fenomen som de flesta känner till och har en synpunkt om. Vi, som är författare av detta arbete är båda föräldrar som suttit timtal och tragglat läxor med våra barn. Många gånger har vi svurit tyst för oss själva och undrat vad som är meningen med all denna läxa.

Frågan om vad läxor har för syfte uppstod en dag då vi diskuterade just våra barns läxor. Diskussionen ledde in på hur vi två kommer att förhålla oss till läxor i vår profession när vi kommer ut på fältet som nyblivna lärare i grundskolans tidigare år. Vi var oeniga om läxor främjar elevers lärande eller om det blir ett stressigt tvång utan relevans.

När vi har studerat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) så nämndes inte läxor någonstans. Vilket kan tolkas som att detta inte är något som styrdokumenten obligerar till. Under vår utbildning har vi inte heller hört läxor nämnas som en del av vårt uppdrag. Den litteratur som vi haft under utbildningen har inte berört läxa heller som en del av undervisningen. Ändå väljer då lärare att använda sig av läxor i sin undervisning. Är läxor en skoltradition eller finns det en tydlig tanke bakom? Detta vill vi undersöka i detta arbete. Vi vill fråga verksamma lärare i grundskolans tidigare år vad de anser om läxor samt i vilket syfte de ger läxor?

Forskning visar (Kohn, 2006) att läxor kan vara ett stort ansvar som vilar på de elever som inte har någon vuxen hemma som kan hjälpa dem. Elever har olika förutsättningar både med föräldranärvaro samt med olika inlärningsförmågor.I dagens mångkulturella samhälle blir barndom ett begrepp med många definitioner. Beroende på elevers sociokulturella kapital kan hjälpen i hemmet vara begränsad när det gäller läxor. Dagens olika familjekonstellationer där inte kärnfamiljen endast behöver bestå av en mamma, pappa och ett hem som en given modell, kan också påverka elevens förutsättningar till att göra läxor. De flesta elever i de tidiga skolåren tillbringar långa dagar inom skol- och fritidsverksamhet eftersom föräldrar arbetar heltid (Sommer, 2005:95-99). Detta innebär att familjernas gemensamma fritid är begränsad och läxorna kan upplevas som en belastning (Kohn, 2006).

Vi har båda hört vid flera tillfällen föräldrar berätta om deras oförmåga att hjälpa sina barn med läxan. Det slutar ofta med svett, gråt och tårar. Detta beror inte på att föräldrarna inte vill utan de har inte de rätta kunskaperna eller teknikerna. Barnen strejkar och menar att läraren har visat på något annat sätt och det sättet som föräldrarna gör är fel. Detta bekräftar även Cooper (2001) och Kohn (2006) i sina studier om läxor. Konflikter inom familjer i samband med läxläsning är förekommande och påverkar inlärningen hos elever (a.a.). Vi har även hört föräldrar som menar att det ges alldeles för lite läxor och undrar hur deras barn ska lära sig något om de inte får tillräckligt med läxor. Hur gör lärare för att tillgodose inte bara elevens individuella lärandebehov utan även deras föräldrars önskemål om läxor? Läxor kan ju inte bara ges för läxans skull utan det måste finnas en tanke och ett syfte bakom. Nuvarande läroplanen säger:

Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. (Skolverket, 2006:5).

Skolan bör sträva efter att elever ska vara nyfikna på nya kunskaper. Vad kunskap är definieras av dagens och framtidens samhällsbehov. Lpo 94 betecknar kunskap som ”fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra” (Skolverket, 2006:6). Skolans uppdrag är att främja lärande och bidra med möjligheter till kunskapsutveckling hos elever som är framtida samhällsbärare.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur verksamma lärare i grundskolans tidigare år uttalar sig om läxors syfte samt att få en bredare insikt om hur dessa lärare beskriver läxors betydelse för lärandet. Detta ska förhoppningsvis ge oss större förståelse för varför läxor ges och hur vi själva skall förhålla oss till läxor när vi ska börja undervisa. Vi vill kunna motivera sakligt för elever, föräldrar och våra kollegor vårt ställningstagande när det gäller läxor.

Frågeställningar

• I vilka syften ger lärare i grundskolans tidigare år läxor till elever? • På vilka sätt bidrar läxor till elevers lärande enligt verksamma lärare?

1.3 Disposition

I detta arbete kommer vi att presentera definitioner av läxor samt dess anknytning till lärandet ur Vygotskijs, Piagets och Skinners olika teoretiska perspektiv. Kommande kapitel heter tidigare forskning och innehåller urval ur forskningsfältet som har relevans för vår undersökning. I kapitel tre redogörs metodval, urvalsgrupp, genomförande samt etiska övervägande. Efter det kapitlet redovisas resultat, analys och diskussion. Arbetet avslutas med tankar om vidare forskning.

2 Teori

I teoridelen definieras läxa följt av presentation av några teorier som klargör lärandet med anknytning till studiens syfte och frågeställningar. Vidare presenteras tidigare forskning på området.

2.1 Definition av läxa

För att kunna diskutera läxor måste vi först definiera vad dessa är. Vi har undersökt olika uppslagsverk, pedagogisk litteratur och styrdokument för att kunna bestämma hur vi ska definiera läxor i vårt arbete.

Nationalencyklopedins ordbok (2010) förklarar läxa som att det är en ”avgränsad skoluppgift för hemarbetet”. Alfie Kohn (2006) ser läxan som hemuppgift som skall göras hemma av eleven själv eller med vuxnas hjälp. Läroplanen (Lgr 80:50) definierar läxor som någonting som eleven skall göra på fritiden (i skolan eller hemma) och William Glasser (1996) beskriver läxor som extra uppgifter för elever som inte hinner med allt i skolan.

Det finns många olika definitioner på vad läxor är, beroende på vilket ingångsperspektiv som läxorna valts att betraktas utifrån. Det är svårt att ge ett entydigt svar på vad läxor är. I detta arbete har vi valt att använda oss av Harris Coopers (2001) definition av läxor som skoluppgifter som elever skall utföra på fritid och som ges av lärare. ”Homework can be defined as tasks assigned to students by school teachers that are intended to be carried out during nonschool hours” (Cooper, 2001:4).

2.2 Lärande

”Skolans uppdrag är att främja lärande […]” (ur Lpo94; Skolverket, 2006:11) därför bör lärandet vara målet i allt skolarbete. Det finns olika teorier som förklarar lärande. Vi har valt att använda oss av tre teoretiker som de senaste decennierna har påverkat den svenska skolan mest. De som nämnts oftast i litteraturen är Lev Vygotskij, Jean Piaget och Burrhus Fredric Skinner. Vygotskij och Piaget representerar teorier om en konstruktionistisk syn på inlärning. Båda påstår att lärande är en aktiv process där individen konstruerar sin kunskap (Evenshaug & Hallen, 2001:117). Skinner företräder behaviorismen som betraktar lärandet som effekt av yttre stimulans där belöningen av handlingen resulterari lärandet.

2.2.1 Lev Vygotskij

Vygotskij skrev (2001:251) att kunnande konstrueras i samspel med andra människor i deras omgivning till exempel: i hemmet med familjen, i skolan med kamraterna och i mötet med människor ute i samhället. Förvärvande av nya teorier, kunskaper och begrepp sker i samspel med andra människor som använder dessa för att lösa problem, diskutera, förklara och berätta. Kunskap som eleven kan förvärva och vidare vidga genom interaktioner gör att eleven uppnår det som Vygotskij benämner som den proximala utvecklingszonen ( Wood, 1992:34). Det vill säga att eleven kan uppnå högre intellektuell utveckling om den i sitt lärande får stöd och hjälp av andra genom samarbete och samtal, där de får möjligheter till att testa sina teorier från olika perspektiv. Dessa tankar kan vara användbara när det gäller läxor med förutsättning att dessa är rätt utformade. Läxor som stimulerar till sociala interaktioner skulle kunna vara av godo. Även läxor som repetition av kunskaper som anskaffats i samspel med andra kan stärka elevens lärande genom att befästa de nya kunskaper och ge förutsättningar till vidare utveckling (Evenshaug & Hallen, 2001:136).

Lev Vygotskijs tankar är klart synliga i den nuvarande läroplanen där lärande ses som en social konstruktion, som individen konstruerar tillsammans med andra i ständig pågående interaktion. Lpo 94 innehåller mål att sträva mot som är förenliga med ett sociokulturellt synsätt på utveckling och lärande som till exempel:

- lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, - lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap

för att formulera och pröva antagande och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påstående och förhållanden,

(Skolverket, 2006:10) Lpo 94 inkluderar allt skolarbete även läxor som är skoluppgifter som skall utföras på elevers fritid. Läxor som är förenliga med denna teori kan därför gynna lärande och utveckling.

2.2.2 Jean Piaget

Jean Piaget är en annan teoretiker som har studerat hur människor lär och konstruerar sina kunskaper. Piagets teorier tyder på att individer konstruerar sin kunskap via samspel med skeenden och ting. Dessa kunskaper är beroende av i vilket kognitivt utvecklingsstadium individen befinner sig i (Evenshaug & Hallen, 2001: 117-121). Detta kan tolkas som att Piagets teori kan användas när det gäller läxor som lärande men då måste de vara individanpassade. Läraren måste vara fullt medveten om var eleven befinner sig kognitivt och ge läxor som hjälper till att eleven dels kan tolka och förstå kunskaper utifrån tidigare upprättade tankestrukturer (assimilation) eller utmanar hans eller hennes tänkande och som kräver omstrukturering (ackommodation) av tidigare tankestrukturer (a.a.). Denna omstrukturering blir grunden till att nya kunskaper tar form.

2.2.3 Burrhus Fredric Skinner

Skinner ser lärande som något individen konstruerar genom att få respons på sitt beteende. Omgivningens respons blir den avgörande faktorn till lärandets vidgande. Skinner representerar behaviorismen som via olika belöningsstrategier stärker individens beteende. Skinner anser att positiv respektive negativ förstärkning bidrar till att lärandet konstrueras. Genom positiv förstärkning stimuleras individen till fortsatt lärande i önskad inriktning medan en negativ alternativt utebliven förstärkning bidrar

sociala perspektivet då dessa blir en länk mellan skola och hem. Både lärares och föräldrars reaktion på läxor kan bidra till att lärande kan äga rum.

2.2.4 Sammanfattning

Ovannämnda teoretiker menar att kunskaper konstrueras med hjälp av yttre faktorer. Vygotskij framställer lärandet som en ständigt pågående process där interaktioner med andra människor bidrar till bredare kunskaper. Piaget beskriver kunskapsinlärningen som en stegvis skridande utveckling där individen genom upplevelser formulerar en ny kunskap på grunden av den kunskap individen redan besitter. Skinner ser responsen som drivkraften i lärandet där förstärkningen stimulerar kunskapsinhämtning. Läxorna som en lärandeprocess måste bemöta elevernas nuvarande kunskapsnivå på ett utmanande sätt och vara, precis som allt annat pedagogiskt arbete, inriktad på barnets framtida utveckling.

2.3 Tidigare forskning

Läxor är någonting som praktiseras men inte forskats speciellt mycket om. En av de forskare som har forskat om läxor är Harris Cooper som genomförde sina studier i USA på olika skolor. Han har kunnat observera att läxor kan ha både positiva och negativa effekter. Till de positiva hör enligt Cooper: (inom parantes författares översättning) - immediate achievement and learning (omedelbar prestation och lärande)

- long- term academic effects (långsiktig akademisk lärande) - non-academic effects (oakademisk lärande)

- parental involvement effects (föräldrar uppskattning och engagemang).

Med detta menar Cooper att läxorna hjälper eleverna att repetera fakta kunskaper, lära sig att tänka kritiskt och utöka deras kunskapsnivå. Läxorna kan även bidra till elevers ökade självdisciplin, tidsplanering och ansvarstagande över sitt skolarbete samt knyta samman skolan och hemmet (Cooper, 2001:8-10; författares översättning). Läxor

bidrar till att föräldrar får en inblick i skolarbete och att elever blir medvetna om att skolan är en del av en större helhet. Samma läxor kan, enligt Cooper, ha mindre positiva effekter som till exempel: (inom parantes författares översättning)

- satiation (mättnad)

- dental of access to leisure and community activities (ingen tid för fritidsaktiviteter) - parental interference(störande föräldrar inblandning)

- cheating (fusk)

- increased differences between high and low achievers (ökade skillnader mellan hög- och lågpresterande elever).

Detta innebär att elever upplever läxor som tidskrävande tvångsarbete som berövar dem deras fritid. Läxorna kan vara orsak till konflikter mellan familjemedlemmarna. Läxor kan bidra till att elever lär sig att fuska, de kan även vara en av faktorerna som medverkar till att skillnader mellan hög – och lågpresterande elever ökar. Detta i sin tur kan bidra till att elever tappar skolintresset (Cooper, 2001:8-10; författarnas egen översättning).

Alfie Kohn (2006) är en annan amerikansk forskare som har uppmärksammat läxors negativa effekter. Han anser att läxor, i likhet med Cooper (2001) kan vara påfrestande för relationerna inom familjen då läxor görs på bekostnad av familjens fritidsaktiviteter samt upptar den kvallitetstid som familjen har. Gråt, tjat och bråk blir i vissa fall ett tillvägagångssätt att få barnen att göra sina läxor. Vilket i sin tur bidrar till att intresset för inlärning minskar. Detta kan senare även speglas under skoltid (Kohn, 2006).

En svensk läxforskare Jan-Olof Hellsten kan inte heller styrka några positiva effekter av läxor i den lägre skolåldern. Han menar att läxor är mer en traditionell skolritual än en inlärningsstrategi. Eleverna kan ses som passiva mottagare av kunskap i skolan men tvingas sedan att vara aktiva skapare av kunskap i hemmet. Han anser att bilden av läxor på samhälls- och professionell nivå diskuteras men inte problematiseras (Hellsten, 1997:205-220).

Ulf Leo (2004) har i sin magisteruppsats undersökt inställningen till läxor hos elever, föräldrar och lärare. Han kom fram till att ”Det finns ingen stor och övergripande förståelse om varför man ger läxor, syftet med läxor eller varför läxor överhuvudtaget finns” (Leo, 2004:51). Av de genomförda intervjuerna med lärarna drar han slutsatsen att tiden i skolan inte räcker till. Förberedelser, repetitioner och färdighetsträning är

allmänhetens uppfattning vilket kan antyda att läxor främjar lärandet, men vi har inte kunnat hitta forskning som styrker läxans betydelse för elevers lärande.

3 Metod

Nedan beskrivs och motiveras metodval av studiens tillvägagångssätt. Här presenteras också urvalsgruppen samt genomförande av intervjuer och transkribering av det empiriska materialet. Detta följt av etiska övervägande och analysbeskrivning.

3.1 Metodval

Det finns olika metoder för att kunna genomföra en forskningsstudie. Observationer, enkäter och intervjuer är några tillvägagångssätt. Vår undersökning var av den karaktär att intervjuer var mest lämpliga därför har vi i denna studie genomfört intervjuer med verksamma lärare i de tidigare skolåren som ger läxor till sina elever. Efter genomgång av litteratur om forskningsmetoder har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer (Patel & Davidson, 2003:78). Detta för att få ett djup i intervjuer där intervjupersoner ges möjlighet till att uttrycka och ventilera sina tankar och åsikter om läxor. Ambitionen var att använda sig av strukturerade intervjuer med låg grad av standardisering med vissa förutbestämda huvudfrågor och följdfrågor som var anpassade efter svaren som intervjupersonerna gav (Trost, 1997). För att få en tydligare struktur har vi framställt en intervjuguide som användes och detta gav intervjuerna en större grad av strukturering. Frågor som ställdes under intervjuerna blev ställda i den ordning som i intervjuguiden vilken Patel och Davidson (2003) menar ger högre strukturering.

Intervjufrågorna gav utrymme för mångfacetterade associationer om läxor. Frågorna var startpunkter till ett utåtstömmande sätt att se på läxor med utgångspunkt av tidigare nämnda lärandeteorier. Det som eftersöktes var informanternas tankegångar och perspe- ktiv. Utrymme gavs till informanterna att beskriva med egna ord så exakt som möjligt deras uppfattning om läxor och syftet med dem. Följdfrågorna var ofta försäkran på att svaren tolkats korrekt (Kvale, 1997).

3.2 Urvalsgrupp

Även om många har en uppfattning om läxor, valde vi representanter till undersökningen bland verksamma lärare i tidigare skolåren. Med tanke på undersökningens validitet och reliabilitet (Patel & Davidson, 2003:98) måste informanterna i denna undersökning vara lärare. Det är lärarna som ger läxor med ett syfte, som efterfrågas i denna undersökning. Med hänsyn till studiens begränsade tidsperspektiv var urvalsgruppens storlek anpassad efter detta. Sex lärares åsikter och tankar om läxor utgör grunden till resultatet och analysen. Informanterna är verksamma i två av Skånes kommuner och har olika inriktningar inom sin utbildning samt varierande antal verksamma år som lärare. Variationen bland informanter ökar undersökningens kvalitet och representativitet, även om slutsatserna kommer att vara begränsad till just denna studie (Trost, 1997:105). Vi har gjort ett medvetet strategiskt urval när vi valt informanter med olika lång erfarenhet som verksamma lärare samt att de undervisar i olika åldersgrupper. Två av informanterna kände vi till sedan tidigare och de resterande är slumpmässigt utvalda på två olika grundskolor. Alla informanter i vår undersökning är kvinnor. Detta beror på tillfällighet att just de lärarna blev tillfrågade. Vi utgick från kriterierna att de ger läxor och att de har olika utbildningar samt olika lång erfarenhet från läraryrket.

De som deltog i undersökningen är:

– Lärare A är en kvinna (32 år) som arbetat i 8 år som lärare. Hon undervisar i So i åk 3-9, och är utbildad textil och religionslärare.

– Lärare B är en kvinna (35 år) som arbetat i 11 år som lärare. Hon undervisar i åk 4-6, och är utbildad svenska/so, specialpedagog och engelska lärare.

– Lärare C är en kvinna (51 år) som arbetat i 5 år som lärare. Hon undervisar i åk 2, och är utbildad No lärare i de tidiga skolåren.

– Lärare D är en kvinna (34 år) som arbetat i 1 år som lärare. Hon undervisar i åk 1, och är utbildad lärare i de tidiga skolåren (kultur, media, estetik).

– Lärare E är en kvinna (38 år) som arbetat i 10 år som lärare. Hon undervisar i åk 1, och är utbildad matematik och NO lärare.

– Lärare F är en kvinna (56 år) som arbetat i 30 år som lärare. Hon undervisar i åk 3, och är utbildad grundskolelärare.

3.3 Genomförande

Intervjuerna planerades i samråd med informanterna och genomfördes i en ostörd miljö som informanterna själva valt. Fyra av intervjuerna ägde rum i lärarnas respektive klassrum och två intervjuer genomfördes hemma hos dem intervjuade. Att genomföra intervjuer i miljöer som informanter känner till och är bekväma med skapar en avslappnad och trygg stämning, vilket kan ha en positiv inverkan på samtalets gång (Kvale, 1997).

Informanterna fick en muntlig förfrågan om deltagande i intervjun. Deltagandet var frivilligt och intervjupersonerna kunde dra sig ur undersökningen när som helst. Information om undersökningens syfte och ämne medföljde i förfrågan om deltagandet. Kvale (1997) definierar detta som informerat samtycke. Vi har presenterat våra frågeformuleringar genom att skicka ut intervjuguiden i förväg till informanterna så att de kunde vara väl förberedda, eftersom vi efterfrågade så uttömliga svar som möjligt. Tre av informanterna hade förberett sig genom att ha med sig egna anteckningar. Samtliga var pålästa och hade en klar uppfattning om sitt ställningstagande.

Fyra av intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon och två intervjuer blev nedtecknade under samtalets gång. De intervjuer som spelades in på diktafon varade mellan 18-29 minuter och de övriga tog 1-1,5 timme. Tidsskillnaden har sin grund i att det tog tid att anteckna intervju när ljudinspelningen inte tillåtes. Inspelningen har underlättat samtalets gång utan avbrott för anteckningar. Diktafonen bidrog till att båda parter i samtalet kunde följa varandras kroppsspråk och mimik. Detta i sin tur gav ett större djup och en tydlighet i dialogen. Under de intervjuer som inte spelades in ville informanterna inte bli inspelade och därför skedde intervjuerna just i denna form. Alla intervjuer hade en karaktär av dialog där stor vikt lades på att intervjuaren på ett medvetet sätt undvek att uttala sina åsikter för att inte färga av informanternas uppfattningar (Patel & Davidsson, 2003:79). Intervjuerna ägde rum mellan en informant och en intervjuare. Detta för att skapa en förtroenderelation mellan parterna där informantens personliga åsikter var i fokus. Vi valde att avstå från gruppintervjuer för att alla informanterna skulle få komma till tals och få utrymme att ventilera sina tankar samt för att undvika att informanternas olika åsikter skulle påverka varandras svar (Kvale, 1997).

Alla intervjuer transkriberades omgående medan de var färska i minnet. Informanterna blev erbjudna att läsa sin egen transkriberade intervju men samtliga avböjde detta erbjudande. Efter transkriberingen läste vi varandras intervjuer, först enskilt sedan gemensamt flera gånger. Detta för att vi inte skulle misstolka innehållet (Patel & Davidsson, 2003:77-82). De gemensamma läsningarna bidrog till att förtydliga det icke verbala i intervjuerna samt att innehållet blev välbekant. Efter detta fortsatte vår bearbetning av materialet. Till en början delade vi upp intervjufrågorna med respektive svar var för sig. När det var gjort upptäckte vi att informanternas svar på en fråga kunde förekomma i flera svar på andra frågor. Detta ledde till att intervjufrågorna delades in i grupper för att urskilja gemensamma tankegångar. Dessa grupper blev rubriker i vår resultat- och analysavsnitt.

3.4 Etiska övervägande

Enligt Vetenskapsrådet (2010) ska individen skyddas med individskyddskravet. Denna inkluderar: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Med detta menas att informanterna måste delges undersökningens syfte och ge sitt samtycke till deltagande. Deras personuppgifter ska skyddas och deras deltagande bli anonymt och kan inte spåras. När materialet är transkriberat ska den godkännas av informanterna. Efter nyttjande av materialet ska de transkriberade texterna förstöras (a.a.). I denna studie har vi följt dessa föreskrifter.

3.5 Analysbeskrivning

Undersökningens syfte och frågeställningar var utgångspunkter för studiens resultat. Det empiriska materialet som blev resultat av intervjuerna har tolkats av oss och blivit basen för diskussion kapitlena. All empirin har bearbetats ur teorier om lärandet och jämförts med tidigare forskning på området. Våra resultat har kritiskt granskat utifrån lärarperspektivet. För att dra slutsatser av våra resultat markerade vi nyckelord och begrepp som utgjorde stommen i arbetet.

4. Resultat och analys

I detta avsnitt åskådliggörs de intervjuade lärarnas uttalande om läxor och om läxors syften. Här presenteras våra slutsatser följt av sammanfattande diskussioner knutna till lärandeteorier.

4.1 Om läxor

4.1.1 Läsläxan

För att uppfylla syftet i denna undersökning har lärare som ger läxor till sina elever blivit intervjuade. Informanterna delade med sig av sina erfarenheter och resonemang kring läxors syfte och läxors roll för lärandet. De lärarna som undervisade i årskurs 1-3 prioriterade att ge läsläxa. Ämnet svenska/läsning är det ämne som dessa lärare lägger störst fokus på. De anser att läsning är en mycket viktigt del för vidare lärande. De menade att läsinlärning är tidskrävande och det behövs en hel del övning utanför skolan för att utveckla flyt i läsningen och läsförståelsen. Detta är anledningen till att deras elever får läsläxa minst en gång i veckan som de behöver arbeta med i hemmet under flera tillfällen. Lärare F och C säger:

”De får alltid en individuell läsläxa… den läxan anser jag vara viktig för deras egen

del, läxan gör ju att de blir bättre och att de tycker att det är roligt att göra läxan”.

(lärare F)

”[…] mycket fokus på läsning, mycket i svenska. Läsa, skriva och välskrivning kan

de också få i läxa” (lärare C).

De informanter som undervisade i årskurs 3 och uppåt ansåg också att läsläxan var viktig men då var inte läsinlärning huvudsyfte utan mer läsförståelse och innehållet i texterna som var viktigast. Samtliga informanter gav eleverna respons på läxan och

Lärarna tyckte att den responstid som de fick med den enskilde eleven var av stor betydelse för då fick denne bekräftelse på sin prestation. Lärarna tyckte att bekräftelsen bidrog till att eleverna upplevde läxor som viktiga och meningsfulla.

4.1.2 Matematikläxan

Fyra av de sex lärarna som deltog i undersökningen gav även läxa i matematik, denna läxa var generellt på elevernas egna initiativ eftersom de förväntade sig att få läxa i detta ämne. Lärare C säger:

”Alltså jag tror att små barn vill ha läxor. Det är skola för dem. De blir jätte

besvikna om dem inte får någon läxa.”

Samma sak uttrycker lärare D när hon säger:

”Barnen tyckte att det som var dåligt med förskoleklassen var ju att dem inte hade

läxa. Hallå, det var ju skola och de hade inte läxa. Det ska man ha!”

Vår undersökning visar att de intervjuade lärarna anser att elevers läsfärdighet och läsförståelse är en avgörande faktor för lärande i skolan och nyckeln till vidare kunskapsinhämtning. Läsningen är en social interaktion där elever möter andras tankar och resonemang och vidgar sin kognitiva förmåga (Dysthe, 2002:14). Detta stödjer Vygotskijs sociokulturella teori där lärandet sker i samspel med andra. Att förhöra eleverna på läsläxan var också ett betydelsefullt moment för eleverna enligt informanterna. Vi tolkar lärarnas uttalande som att responsen på läxan var målet med läxan för de yngsta eleverna. Detta kopplar vi till behaviorismen där positiv förstärkning stimulerar till lärande (Stensmo, 1994). Hellsten (1997) anser läxor vara markör för elevidentitet, enligt honom ger läxor eleverna bekräftelse på att de går i skolan. Precis som i vår undersökning.

4.2 Läxors syfte

4.2.1 Hemmet och skola

Enligt de intervjuade lärarna som arbetar i årskurs 1-3 ansåg de att ett av syftena med läxor var att knyta samman skolan och hemmet.

”… för att engagera föräldrar till att få barnen att förstå att det vi gör i skolan

räknas hemma” (lärare D).

”Jag tycker att det är viktigt att man får följa sitt barn hemma…” (lärare E).

Dessa fyra lärare ansåg att föräldrarna var en viktig del i läx- och skolarbetet. Lärarna menar med detta att läxorna bidrog till att föräldrarna fick en insyn i skolan.

I vår undersökning var det mest frekventa svaret om läxors syfte att knyta hem och skola. Alla informanter betraktade läxor som en länk mellan hem och skola där läxor blev medlet som lärarna använde sig av för att visa föräldrar vad eleverna arbetade med i skolan. Läxorna användes också för att få elever att förstå vikten av det arbete som de utför i skolan även var av stor vikt i hemmet. Föräldrars nyfikenhet och viljan att hjälpa till med läxor ansåg informanterna ha en positiv inverkan på elevernas lärande. Att göra skolarbete på hemmaplan sammankopplar mikronivåns olika delar i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Evenshaug & Hallen, 2001) där skolarbetet uppträder som en del av en större helhet. Lpo 94 uppmanar lärare till att

”samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet” (Skolverket, 2006:14).

Vår undersökning tyder på att de intervjuade lärarna använder sig av läxor i syfte att uppfylla detta mål i läroplanen. Informanterna uttrycker att föräldrarnas deltagande i elevernas läxor främjar informations utbyte om elevernas skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. De interaktioner som inträffar mellan föräldrarna och eleven runt läxor skapar tillfällen för samtal om elevens allmänna situation i skolan. Ett exempel på detta kan vara, att en elev berättar för sin förälder som hjälper till med läxan, att han/hon

Detta speglar elevens skolsituation i hemmet. När en elev kommer tillbaka till skolan och har gjort läxan eller inte gjort läxan kan detta synliggöra för läraren hur elevens hemsituation ser ut. Denna information kan hjälpa läraren att bemöta eleven med respekt utan att kränka dess integritet.

Föräldrars engagemang i elevers skolarbete menar informanterna främjar lärandet. Samtliga informanter talar om ett lärande i ett vidare perspektiv. Vi tolkar detta som att föräldrars intresse för läxor stimulerar elever till interaktioner. Föräldrars medverkan i läxhjälpen bidrar till att elever kan uppnå saker och ting som de kanske inte skulle klara av själva, detta i sin tur gynnar utveckling av förmågor och kunskaper (Wood, 1992:34). Föräldrars deltagande i elevers läxarbete, där föräldrarna genom frågor och förklaringar samt resonemang om orsak och verkan gagnar enligt Piaget elevers kognitiva utveckling, detta gör att eleven kan förstå saker på olika plan. Detta i sin tur bidrar till att eleven kan höja sin skolprestation (Schwebel & Raph,1976:118).

Vi tolkar de intervjuade lärarnas uttalande, som att läxor ges även i uppfostrings syfte. Lärarna verkar förvänta sig att föräldrarna responderar på elevernas läxor på ett sätt som hjälper eleverna att utveckla goda lärande vanor. Föräldrarnas agerande jämte mot elevernas läxarbete kan vara den positiva förstärkning som Skinner talar om, som en bidragande faktor till lärande. Elever lär sig då att göra läxor för att få positiv uppmärksamhet. I förlängningen bidrar detta till att elever får goda vanor och lär sig ta ansvar (Stensmo, 1994: 92). Cooper (2001) drar samma slutsatser av läxors positiva effekter när han lyfter föräldrarnas roll i elevers lärande genom läxor.

4.2.3 Befästa kunskaper

Samtliga informanter använde sig av läxan i syftet att befästa kunskaper som eleverna införskaffat sig under skoltid.

”Läxan är att träna på det område som vi håller på med” (lärare C).

Mycket av den färdighetsträning som krävs för bokstavs/läsinlärning, multiplikationstabeller och engelska glosor förläggs i hemmet i form av läxor. Detta är sådana moment som informanterna upplever vara svåra att hinna med under skoltid och som kräver mycket repetition.

”Syftet med läxor är bland annat att elevernas kunskaper stärks inom ett visst

område” (lärare A).

”Befästa kunskaper, som ett komplement till det som inte hinns med på lektionerna…” (lärare B).

Ett annat syfte med läxor som lärarna i vår undersökning lyfte fram var, att läxor skulle hjälpa elever att befästa de kunskaper som de införskaffat sig under skoltid. Enligt informanterna så var läxorna en av flera olika sätt att ta till sig de införskaffade kunskaperna som eleverna fått till sig i skolan. Samtliga betonade vikten av att nya kunskaper behövde bearbetas i flera omgångar och från flera olika perspektiv. Vi tolkar att läxorna som gavs till eleverna var en möjlighet till att stärka de nya kunskaperna i annan miljö och i en annan socialkonstruktion. Detta kopplar vi till Vygotskijs sociokulturella teori som säger att lärandet sker i olika sociala miljöer. Läxor som hjälper elever att bearbeta och utveckla nya kunskaper genom sociala interaktioner gynnar lärandet. Lärare C berättar:

”Jag känner mer och mer att läxor handlar om det sociala samspelet. Jag hör många föräldrar säga, vilken trevlig läxa det var. Vi har minsann räknat stolar och stolsben hemma. Så då blir det alltså en grej för hela familjen och den blir verklighetsförankrad”.

En sådan läxa är exempel på en läxa där genom socialt samspel fyrans multiplikationstabell konkretiseras. Sådan läxa ökar förståelsen och befäster kunskaper utan mekanisk färdighetsträning. Den sortens läxor ryms också inom Piagets kognitiva teori där konkreta handlingar bidrar till förståelse och lärande. Enligt Piaget är kunskap en ständig pågående process där lärande äger rum i sampel med skeende och ting (Evenshaug & Hallen, 2001). Samtliga informanter gav eleverna respons på läxor. Lärare C talar om respons som en lärande faktor:

”De får ju min fulla uppmärksamhet just den tiden och det tycker jag är väldigt lärande”.

I detta ser vi behaviorismens spår. Lärarens uppmärksamhet och respons kan stärka elevens självkänsla och motivera till fortsatt lärande. Även om elever skulle göra läxor

”Jag tittar på deras läxa varje vecka. Jag är noga med att de får visa allting som de gör i läxa. Jag har köpt jätte fina klistermärken och stämplar […] de får alltid respons och en liten kommentar. Jag vill att de ska veta att jag ser deras lärande”.

(lärare D)

Vi tolkar denna kommentar som att lärare D ser responsen som ett moment som kan skapa motivation hos elever till att vilja lära sig mer. Även om elevers syfte med läxor inte är detsamma som lärarens, så kan kunskaper befästas genom läxor.

Bokstavs/läsinlärning, multiplikationstabellerna och engelska glosor är arbetsmoment som är tidskrävande enligt lärarna i vår undersökning. De ansåg att tiden i skolan inte räckte till eftersom dessa moment kräver en hel del upprepningar.

” Föräldrarna gör hästjobbet hemma när de hjälper till med läxor. Jag kan introducera bokstäver, visa hur de ser ut och hur de låter, men föräldrarna kan få igång läsningen. Att öva på läsning hemma med föräldrar blir en annan sak, jag kan inte göra på samma vis med 19 stycken. Jag hinner inte med varje barn på samma sätt”. (lärare D)

Vi tolkar detta som att lärare D använder läxor för att hushålla med tiden i skolan och därmed effektivisera undervisningen. Vi utläser av denne lärares kommentar att tiden i skolan ska användas till att introducera nya moment och att befästandet av dessa moment ska till en viss del förläggas i hemmet. Även lärare A, B, E och F resonerar om tiden i skolan i liknande termer. De säger att kraven som ställs i de nationella målen gör att eleverna måste utföra en del skolarbete i hemmet. Effektiviseringen av tiden i skolan kan bli på bekostnad av elevers och deras familjers fritid. Samma slutsatser kom Leo

(2004), Kohn (2006) och Cooper (2001) fram till i sina studier när de beskriver läxors negativa effekter.

4.2.5 Elevinflytande

Lärarna i vår undersökning som undervisar i årskurs 1 och 2 planerade på en lägsta nivå vilka läxor som eleverna skulle göra. De läxor som dessa lärare gav kunde alltid utökas på elevers initiativ. På frågan om eleverna har möjligheter att påverka sin läxa, svarade lärare C:

” Nä, men de kan be om att få mer.”

” Inte i ettan för den ska alla göra […] men de kan få en extra läxa.” (lärare E)

De lärare i vår undersökning som undervisar i årskurs 3-6 lät eleverna ha större inflytande på läxan. Samtliga lärare motiverar sitt agerande med elevernas intellektuella mognad. Lärare A menar att hennes elever är så pass stora att de kan vara med att utforma läxan där lärandemålen är i fokus. Lärarna för de yngre eleverna anser att deras elever är för små att förstå läxans egentliga syfte mer än att den är viktig. En av informanterna i vår undersökning talar om individuella läxor där den enskilde elevens lärandebehov tillgodoses. Lärare F:

”Vilka läxor de än får så är det utifrån var de är och vad de behöver. Jag tycker att

det är viktigt att det är individuella läxor”.

Elevinflytande är ett begrepp som finns med i Lpo 94 under rubriken, elevernas ansvar och inflytande skall läraren:

”se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.” (Skolverket,2006:13)

Lärarna C, D och E var eniga i frågan om elevinflytande i läxors utformning och menade att den var begränsad och hänvisade till elevernas låga ålder. Dessa lärare menade att eleverna fick inflytande genom att kunna be om mer läxor. Lärare F var den enda läraren i vår undersökning som gav enbart individuella läxor. Hon säger att läxor som hon ger utgår alltid ifrån vad eleven kan behöva för att utveckla sitt lärande. Det är också hennes elever som får mest inflytande i sina läxors utformning utifrån deras intresse och behov.

”Just nu har vi läsgrupper i vår klass och där ger jag dem stor frihet till att påverka. Jag ger dem möjligheter till att bestämma hur mycket de ska läsa. De delar upp uppgifterna mellan varandra själva också.”(Lärare F)

även eleverna möjligheter till att variera sina läxors utformning. Dessa lärares elever är äldre och därför har en större förståelse för sitt lärande och vilken inlärningsstil som passar dem bäst. Därför kan dessa lärare förmedla till eleverna vad det är de ska lära sig utan att behöva lägga fokus på hur utformningen av läxorna ska se ut.

”De kan vara med att forma läxan själv, jag ser alltid till att de vet vad som förväntas av dem. Jag ger dem tips på hur de kan gå till väga…” (Lärare A)

Genom detta citat visar lärare A att hennes elever redan har lärt sig teknikerna för hur deras lärande går till. Lärarna i vår undersökning som undervisar de yngre eleverna arbetar med att presentera olika inlärningstekniker för att i ett senare skede kunna ge eleverna möjligheter till ett medvetet inflytande. Strandberg (2006) menar att Vygotskij talar om att delaktighet föregår vetande. Detta innebär att elever lånar till en början kompetenser av vuxna och tror därmed att de kan mer än vad de egentligen kan. Först måste lärare visa elever hur de lär sig och när elever har förstått detta kan de välja den lärandestrategi som passar dem bäst. För att elever ska kunna nyttja inflytande över sitt lärande måste de förfoga över vissa färdigheter som till exempel läsningen. Med det menar vi att lärare bör bestämma hur läsinlärningen ska gå till och ge elever känsla av att de kan läsa för att öppna för ett läsintresse som skapar läslust.

För att elever ska kunna utöva inflytande på sina läxor måste de ha uppnått en viss intellektuell mognad. De yngre eleverna i grundskolan är inte enligt Piaget tillräckligt mogna för att utöva inflytande på sina läxor som bär på positiva konsekvenser för deras lärande. Dessa elever kan inte avgöra på ett medvetet plan vad de behöver. Elever i ålder 7-11 år befinner sig enligt Piaget i det operationella stadiet vilket innebär att de tänker på ett konkret plan. Det abstrakta tänkandet som krävs för att utöva inflytande som gynnar deras lärande kommer i senare ålder (Evenshaug & Hallen, 2001:127-131).

4.3 Sammanfattning av resultat

Syftet med vår undersökning var att ta reda på i vilket syfte lärare i grundskolans tidigare år ger läxor till sina elever och på vilket sätt dessa bidrar till elevers lärande. Vår studie resulterade i följande slutsatser. Från de intervjuer som vi genomförde kunde vi utläsa att lärarnas främsta syfte med att ge läxor var att genom läxor binda skolan och

hemmet för elever och deras föräldrar. Ett annat syfte som lärarna i vår studie lyfte var att läxor användes för att befästa de kunskaper som eleverna skaffat sig i skolan samt ge eleverna en förberedelse till att kunna utöva inflytande. Vår undersökning gav oss även en bild av hur läxor är utformade och på vilket sätt det bidrar till lärande. Läsläxor var den mest förekommande läxan och riktade sig mot läsinlärning vilket är en färdighet som är avgörande för lärandet i skolan.

5. Diskussion

Här diskuteras val av metod, undersökningens genomförande och resultat. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.

I valet av metod till vår undersökning utgick vi ifrån studiens syfte och frågeformulering. Vi övervägde olika tillvägagångssätt som observationer, enkäter och intervjuer. Vår undersökning var av den karaktär att observationer inte skulle vara meningsfulla att genomföra, eftersom de inte skulle uppfylla syftet i vår undersökning. Vilket var att ta reda på vad verksamma lärare har för syfte när de ger läxor till elever och på vilket sätt de anser att läxor bidrar till elevers lärande. Att använda oss av enkäter skulle inte ge det djup i undersökningen som efterfrågades. Eftersom enkäterna skulle behöva bestå av fasta frågor som gav stort tolkningsutrymme därför ansåg vi att trovärdigheten på undersökningen skulle bli lidande. Vi tycker att intervjuerna var mest lämpade och därför använde vi oss av dessa. Vi anser att vårt val av metod var korrekt. Genom intervjuerna kunde vi ta reda på lärarnas förhållningssätt och tankar kring läxor som bidrog till att vi kunde bilda oss en uppfattning om läxors syfte och betydelse för lärandet.

Vår studie är baserad på sex intervjuer och vi anser att det har varit ett rimligt antal i förhållande till studiens tidsperspektiv. Intervjuerna som genomfördes blev som vi förväntade oss innehållsrika och harmoniska. Detta kan bero på att informanterna var väl förberedda eftersom de fått en personlig förfrågan om deltagande samt intervjuguiden i förväg. Intervjuerna genomfördes i ostörda miljöer som informanterna själva valt och kände sig bekväma i. Ingen av intervjuerna blev avbrutna och kunde genomföras i sin helhet utan tidspress. Vi genomförde tre intervjuer vardera och genom det transkriberade materialet delgav vi varandra innehållet av det empiriska materialet. Inläsning av relevant litteratur för undersökningen gjordes var för sig och diskuterades sedan gemensamt. Vi valde att skriva allt innehåll i detta arbete tillsammans vilket resulterade i en text som har diskuterats och bearbetats under arbetets gång.

Genomförande av undersökningen gav oss många nya tankar om läxor. Även om vår undersökning är liten så gav den oss en komplex bild av vad läxor kan vara och hur olika resonemang om detta ämne kan yttra sig. Denna undersökning baseras på sex verksamma lärares uttalande och visar deras perspektiv på läxors syfte och hur det påverkar elevers lärande. Vi som blivande lärare ville ta reda på hur våra blivande kolleger förhåller sig till läxor. De lärare i vår studie som undervisar i årskurs 1-3 använde sig av läxor som en förlängning av skoltiden försedd till hemmet. Läxorna gavs i syfte enligt dessa lärare för att knyta skolan med hemmet och på så sätt ge föräldrarna möjligheter till insyn i skolan. Vi fick en känsla av att lärarna såg föräldrarna som givna faktorer i elevernas läxarbete. Ingen av våra informanter uttalade sig om läxor som en belastning för familjerna. Kohn (2006), Cooper (2001) och Hellsten (1997) lyfte i sina studier läxors negativa effekter på familjelivet. Våra informanter verkade omedvetna om dessa perspektiv att se läxor på. Av de intervjuade lärarnas uttalande kan vi inte utläsa några negativa effekter av läxor. Vi är medvetna om att vår intervjuguide inte innehöll frågor som inbjöd till detta diskussionsforum. På frågan om informanterna tog hänsyn till elevers olika familjekonstellationer och läxhjälpsmöjligheter svarade samtliga att skolan erbjöd alla elever läxhjälp vid behov.

Samtliga lärare i vår studie menade att deras elever ville ha läxa. Deras uttalande tyder på att läxor är något som eleverna förväntar sig att få i skolan. Flera av informanterna berättar om elevernas entusiasm över att visa upp sin prestation. Elevernas spontana vilja till att lära som våra informanter pratar om visar på att läxorna bidrar till lärandet. De intervjuade lärarna talade om läxors bidragande till lärande i ett större perspektiv. Läxor inkluderade kunskaps lärande, socialt lärande och emotionellt lärande. Läxor gjorde att eleverna tränade sig på att ta ansvar och planera sin tid, samtala och diskutera om och runt läxor med andra samt kunna ta emot respons. Vi anser att elevernas entusiasm till läxor behöver inte nödvändigtvis ha sin grund i viljan att lära utan kan vara av tradition, ett moment som eleverna tror att lärarna förväntar sig av dem.

I denna undersökning efterfrågades läxors syfte och dessas betydelse för lärandet. Efter genomförda intervjuer, litteraturgenomgång samt analys av det empiriska materialet kom vi fram till följande. Lärarna i vår undersökning ger läxor i syfte att knyta samman skolan och hemmet, befästa kunskaper samt att ge elever introduktion till

variationer av lärande som skapar förutsättningar till att eleven blir en självständig och ansvarstagande blivande samhällsmedborgare.

5.4 Vidare forskning

Som blivande lärare ville vi genom denna undersökning bilda oss en uppfattning om hur vi ska förhålla oss till läxor i vår profession. Denna studie gav oss lärarnas perspektiv på läxor. För att vi ska kunna argumentera för läxor i ett lärandeperspektiv skulle vi även vilja undersöka ämnet läxor ur ett elev- och föräldraperspektiv. Vi undrar om eleverna och föräldrarna uppfattar läxors syfte lika tydligt som lärarna i den här undersökningen. Eftersom lärarna i denna studie hade som främsta syfte med läxor att knyta hem och skola, tycker vi att det skulle vara intressant att ta reda på om föräldrar och elever uppfattar läxor som en länk mellan hem och skola eller som ett extra arbetsmoment som de känner sig förpliktigade till.

Referenser

Cooper, Harris M. (2001). The battle over homework, Common ground for

administrators, teachers and parents. Thousand Oaks, Calif: Corwin press, inc.

Dysthe, Olga; Hertzberg, Fröydis & Lökensgard Hoel, Torlaug (2002). Skriva för att

lära. Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Studentlitteratur: Lund.

Glasser, William (1996). Läraren med kvalitet. Brains Books: Jönköping.

Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om. Läxan som fenomen i aktuell pedagogisk litteratur. Pedagogisk Forskning i Sverige 1997 årg 2 nr 3 s 205-220 ISSN 1401-6788

Kohn, Alfie (2006). The homework myth: why our kids get too much of a bad thing. Cambridge: Da Capo Press.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete. En studie om inställningar till läxor i

ett F-9spår i grundskolan. (elektronisk). Malmöhögskola.

Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2043/1491 ( 2010-04-25).

Maltén, Arne (1997). Pedagogiska frågeställningar. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Schwebel, Milton & Raph, Jane (1976). Piaget i skolan. Stockholm: Aldus.

Skolverket, (2006). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet.www.skolverket.se Tillgängligt: 2010-05-27.

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runar förlag AB.

Stensmo, Christer (1994). Pedagodisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.

Strandberg Leif (2006) Vygotskij i praktiken : bland plugghästar och fusklappar. Stockholm : Norstedt

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet, (2010-03-09). CODEX - regler och riktlinjer för forskning.

http://codex.vr.se/forskninghumsam.shtml Tillgänglig: 2010-05-25.

Vygotskij, Lev (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. Wood, David (1992). Hur barn tänker och lär. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga

Intervjuguide

Öppningsfrågor

- Vad heter du? - Hur gammal är du? - Vilken utbildning har du? - Vilken årskurs undervisar du i? - Hur länge har du arbetat som lärare? Introduktionsfrågor:

- Hur ofta ger du läxor till dina elever?

- Hur kontrollerar du att eleverna har gjort sina läxor? - I vilket ämne ges mycket / lite läxor?

Nyckelfrågor:

- I vilka syften ger du läxor till eleverna?

- Hur förmedlar du läxornas syften till dina elever? - Hur är läxorna oftast utformade?

- På vilket sätt tar du hänsyn till elevernas olika familjekonstellationer i din planering av läxor för eleverna?

- Vad har elever för möjligheter att påverka läxans utformning? - På vilket sätt anser du att läxor är lärande?

Avslutning:

- Känner du att du vill tillägga något i denna intervju?

- Tycker du att det är något speciellt vi ska lyfta i vår undersökning?