LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet: Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vårdnadshavarnas erfarenheter av introduktionsprocessen
Caregivers experiences of the introduction process
Malin Hansson
Petra Paulsson
Examen och poäng: Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Jonas Qvaresebo Datum för slutseminarium: 2021-01-07 Handledare: Mathilda Ernberg
Förord 4
Abstract 5
1. Inledning 6
2. Syfte och frågeställningar 7
3. Bakgrund 8
3.1 Introduktion i förskolan 8
4. Tidigare forskning 9
4.1 Förskolläraren som kompletterande anknytningsperson 9
4.2 Anknytningsprocess 9
4.3 Det ansvarsfulla mötet 10
4.4 Barnomsorg; daghem 10
4.5 Relationer mellan barn, pedagoger samt vårdnadshavare 11
4.6 Forskningens kunskapsbidrag 12 5. Teoretiska perspektiv 12 5.1 Anknytningsteori 12 5.2 Relationell pedagogik 13 5.2.1 Pedagogiska möten 14 5.2.2 Pedagogiskt tillvägagångssätt 14 5.2.3 Pedagogisk rörelse 14 5.2.4 Teoretisk diskurs 15 5.3 Omsorg 15
5.4 Sambandet mellan teori och begrepp 15
6. Metod 16 6.1 Metodval 16 6.2 Urval 17 6.3 Enkäter 18 6.4 Analysförfarande 19 6.5 Forskningsetiska överväganden 20 6.6 Tillförlitlighet 20 7. Analys 21 7.1 Introduktionsmetoderna 21
7.2 Arbetet med anknytning och omsorg i introduktionen 23 7.3 Vårdnadshavarnas erfarenheter med anknytning och omsorg i introduktionen 25
8. Diskussion och slutsats 27
8.1 Resultatdiskussion 27
8.3 Förslag på vidare forskning 30
9. Referenslista 31
Bilagor 33
Bilaga 1 33
Förord
Som blivande förskollärare och viljan för kompetensutveckling inför detta yrke fattade vi stort intresse och nyfikenhet för att skriva om vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg i introduktionsprocessen. Detta arbete har varit intressant, påfrestande, intensivt men framför allt väldigt utvecklande. Vår undersökning har varit mycket givande då vi kompletterat samt stöttat varandra och utfört detta arbete med lika delaktighet och engagemang.
Vi vill tacka vår handledare Mathilda Ernberg som har varit ett stort stöd för oss i skrivandet. Vi vill ge ett tack till samtliga vårdnadshavare som deltog i vår enkätundersökning, det var ni som gjorde studien möjlig. Vi vill även tacka våra nära och kära som har stöttat och för all er förståelse i denna process. Till sist ett tack till varandra för ett gott samarbete. Vi har lagt ner många timmar med att skapa vårt arbete och vi har tillsammans lyckats genomföra denna studie.
Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg i introduktionsprocessen i förskolan. Introduktion är en av förskolans största områden och vi är nyfikna på vårdnadshavarnas erfarenheter gällande ämnet. Vi utgår från tre frågeställningar, varav en frågeställning är övergripande som följs av två underfrågor. Frågeställningarna berör arbetet med introduktion, vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg samt introduktionsmetoder. Studien har genomförts på två förskolor i samma kommun och vi har samlat in enkätsvaren som vårdnadshavare har besvarat på de respektive förskolorna. Empirin samlades in genom kvalitativ metod och kommer analyseras utifrån Brobergs, Hagströms, Brobergs (2012) tolkning av anknytningsteori och relationell pedagogik som Aspelin och Persson (2011) beskriver.
Det framkommer i resultatet att introduktionsmetoderna känns tillräckliga för att bidra till barnets trygghet på förskolan. Vårdnadshavarnas erfarenheter med anknytning och trygghet är att det är betydelsefullt i arbetet med introduktionen. I vår studie kan det ses som att vårdnadshavarna upplever att samarbete och en tydlig kommunikation är en förutsättning för ett lyckat omsorgsarbete i förskolan.
Nyckelord:
1. Inledning
Enligt Läroplanen för förskolan (2018) ska varje barn tillsammans med vårdnadshavare ges en god introduktion i förskolan. Arbetet med att utveckla en tillitsfull relation och ömsesidigt förtroende mellan familjer som använder institutionen och pedagogerna som arbetar där börjar redan vid den första kontakten och fortsätter under introduktionsperioden i förskolan (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Det finns olika introduktionsmetoder, men målet med introduktionerna ska vara detsamma; att bygga grunden för tillitsfulla relationer mellan barn, vårdnadshavare och pedagoger och en god samverkan framöver (ibid.). Med hjälp av tydliga introduktionsrutiner som både pedagoger och vårdnadshavare känner till kan barnet skapa trygghet för den nya miljön (Klefbom & Ollmark, 2020). Det vill säga att upprepning skapar trygghet och under den förändring som det innebär att introduceras i förskolan, kan det bli enklare för barnet om processen blir förutsägbar (ibid.).
Vi vill fördjupa oss kring vårdnadshavarnas erfarenheter och syn på introduktionen i relation till begreppen anknytning och omsorg. Vi valde detta forskningsområde då vi finner att ämnet är intressant och vi vill närma oss vårdnadshavarnas erfarenheter. Det finns inte så mycket forskning kring vårdnadshavares erfarenheter av introduktionsperioden i förskolan, vilket betyder att det finns en kunskapslucka inom forskningsområdet. Vi anser att ämnet behöver belysas och diskuteras ytterligare eftersom introduktion, anknytning och omsorg ständigt är aktuella ämnen inom förskolan. Det är därför något som vi, framtida förskollärare, anser är både yrkesrelevant och spännande att fördjupa oss i.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning/omsorg i introduktionsprocessen. Den övergripande frågeställningen som leder vår studie är: Vad är vårdnadshavares erfarenhet av arbete med anknytning och omsorg i introduktionsprocessen i förskolan?
Relaterat till den övergripande frågeställningen arbetar vi utifrån följande underfrågor:
● Vilka erfarenheter har vårdnadshavare till barn i förskoleverksamhet kring deras involvering med anknytning och omsorg i förskolans introduktionsprocess?
● Vilka erfarenheter har vårdnadshavarna av de två olika introduktionsmetoderna på de respektive förskolorna?
3. Bakgrund
I detta avsnitt presenterar vi och förklarar vad introduktion i förskolan är, vilket kan ses som en form av bakgrund till introduktionsdelen till vårt arbete.
3.1 Introduktion i förskolan
Arnesson Eriksson (2010) förklarar att det är en stor omställning för barn att börja på förskola och även för barnets vårdnadshavare. Introduktionen, som tidigare benämndes som inskolning, är för många barn den första separationen från sin vårdnadshavare. Det är främst en vårdnadshavare som deltar under introduktionen, vilket är anledningen till varför det benämns vårdnadshavare i detta avsnitt. Introduktionen kan variera i tid och utsträcka sig från tre dagar till två veckor såväl som att vårdnadshavarens delaktighet varierar från metod till metod (ibid.). Broberg, Hagström och Broberg (2012) anser att oavsett introduktionsmetod så är introduktionsperioden för barn en separation från sin vårdnadshavare samtidigt som barnet ska skapa en ny anknytning till pedagogerna i förskolan (ibid.).
Arnesson Eriksson (2010) skriver att familjen bör bli informerade angående den introduktionsmetod som är aktuell för respektive förskola. Barnen som kommer till förskolan har olika erfarenheter samt sociala relationer som kan påverka det som sker under introduktionen. Introduktionen kan betyda lika mycket för vårdnadshavaren som för barnet, det kan därför förstås som en ny öppningsfas, även i vårdnadshavarens liv. I de flesta fall är pedagogen okänd för barnet och vårdnadshavaren, det vill säga relationen mellan parterna först tar form under introduktionen (ibid.).
När introduceringen närmar sig slutet kan det vara betydelsefullt för vårdnadshavaren om hen fått information och är väl förberedda inför den första lämningen (Arnesson Eriksson, 2010). Det kan vara svårt för barnet att lämna sin vårdnadshavare under den första tiden på förskolan. Därmed kan ett tryggt objekt hemifrån underlätta för barnet, exempelvis en nalle, snuttefilt eller napp som bidrar till att barnet kan känna tröst. Med hjälp av att pedagogen visar engagemang och har en positiv inställning kan det underlätta för vårdnadshavarens inställning och tillit inför att lämna sitt barn. Således kan introduktionen i förskolan ses som en betydelsefull tid för att barn och vårdnadshavare, som ska ges möjlighet till en inblick i förskolans verksamhet. Det är framför allt fokus på att skapa ett samarbete och tillit mellan parterna så att barnet så småningom skapar en trygg anknytning på förskolan.
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenterar vi tidigare forskning gällande barn och vårdnadshavares introduktion i förskolan. Det vill säga, den tidigare forskning berör introduktion och hur introduktion har genomförts i förskolan, både ur svenska nationella perspektiv, men också med internationella bidrag. Slutligen framförs vårt kunskapsbidrag i relation till den tidigare forskningen. Vi har valt ut forskning som vi finner är relevanta för vår studie eftersom de omfattar introduktionsprocesser och relaterar till våra nyckelbegrepp, anknytning och omsorg.
4.1 Förskolläraren som kompletterande anknytningsperson
Hagströms (2010) avhandling handlar om kompletterande anknytningspersoner till barn i förskolan. Studien pågick under tre års tid varpå forskaren observerade fyra pedagoger som blev ansvarspedagog till varsitt barn. Hagström handleder och utbildar pedagogerna genom föreläsningar, vilket sker i relation till undersökningen. Syftet med studien är att öka kunskapen om anknytningens betydelse, detta för att pedagogerna ska kunna bli en kompletterande anknytningsperson till barnen. Det som framkommer i studien är att pedagogerna upplever en märkbar förändring när barnen började knyta an till dem. Från att vara reserverade barn, till barn som öppnar upp för samspel till andra barn och vuxna. En annan slutsats i studien är att barn behöver spendera tid till att knyta kontakter och känna sig säker på pedagogen, genom att ha pedagoger som gav trygghet i verksamheten på samma gång som de gav omsorg och närhet, tilltalade de barnen. Pedagogernas kunskap och förståelse används dagligen i arbetet med barnen på förskolan. Slutligen belyser studien att förskolan har en betydelsefull roll för barns tillväxt (ibid.).
4.2 Anknytningsprocess
Månsson (2011) skriver i sin studie om att introduktionen i förskolan är en betydelsefull tid för både barnet och familjen. Många vårdnadshavare kan känna sig oroliga över att lämna sina barn i förskolan, eftersom det kan vara en stor förändring beroende på vilken erfarenhet familjen redan har. Studiens syfte är att få kunskap om barns introduktion i förskolan. Studien har genomförts i en förskola som introducerade en barngrupp med 19 nya barn till förskolan. Under introduktionen är fyra pedagoger ansvariga för introduktionen. I början av introduktionsprocessen är barnets vårdnadshavare involverade. Månsson ville veta om det finns skillnader i beteende hos barn och pedagoger i flera olika situationer. Detta görs genom
observationer i förskolan, två till tre gånger i veckan, i sex månader. Situationen kan vara till exempel interaktionen mellan barnet och pedagogen, morgon överlämningen, måltider och under lek. Slutsatsen i studien är att förskolan har en betydelsefull roll för barns tillväxt, det vill säga utveckling och lärande (ibid.).
4.3 Det ansvarsfulla mötet
I Mies Josefsons (2018) avhandling ”Det ansvarsfulla mötet - en närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan” berörs ämnet omsorg ur ett förskoledidaktiskt perspektiv. Studien är kvalitativ och utgår från fokusgruppsintervjuer och personliga intervjuer. Josefson (2018) problematiserar begreppet omsorg i förskolan och hur olika begreppet kan tolkas, om det är ett komplement till hemmets lärande som är i fokus, eller om det huvudsakligen fokuserar på att fungera som kompensatorisk omsorgsmiljö. Studieobjektet i denna avhandling är hur det talas kring ansvarets uttryck och dess gränser i förskolans vardag (ibid.).
Josefsons (2018) syfte med avhandlingen är att studera, såväl som att vidareutveckla, begreppet omsorg inom förskolans ramar. Forskaren strävar efter att begreppet ska bli tydligare och hur tanken är att omsorg i förskolan praktiseras. Slutsatsen i avhandlingen är att det inte finns några handfasta rekommendationer till svar och att begreppet därför lämnas öppet för tolkning. Forskaren propagerar för att begreppet måste uppmärksammas, tolkas och diskutera vidare.
4.4 Barnomsorg; daghem
Carmen Dalli är specialist inom utbildning för yngre barn. Dalli (1999) har genomfört en fallstudie i Nya Zeeland som handlar om barns introduktion i förskolan. Dalli (ibid.) påpekar att vårdnadshavarna oftast är de primära anknytningspersonerna till barnet, men barnet kan likväl ha väldigt starka anknytningar till övriga nära släktingar och andra omsorgspersoner. Under introduktionsprocessen möter barnet en pedagog som också ska agera anknytningsperson. Detta kan leda till att barnet får ytterligare en anknytningsperson. Det primära fokusområdet i Dallis (ibid.) studie är erfarenheter från tre barn, alla under tre år. I studien får läsaren följa processen när barnen utvecklar en relation till de nya vuxna på deras daghem.
Dalli (1999) konstaterar med sin studie att det bör utses en ansvarig pedagog under introduktionen och menar att det kan förstärka upplevelsen av trygghet i små barns introduktionsprocess i förskolan. Den ansvariga pedagogens uppgift bör vara att hålla kontakt med vårdnadshavarna och att vara huvudansvarig för introduktionen. På så sätt ges det förutsättningar för att pedagogen och barnet kan skapa ett känslomässigt djup. Detta ses som betydelsefullt eftersom barnet är i behov av denna omsorg, för att barnet ska bli trygg på förskolan bör pedagogerna fungera som ett substitut till vårdnadshavarna i processen. Genom att använda sig av ansvarig pedagog kan det leda till att man säkerställer barnets trygghetsbehov i introduktionen på förskolan. Det bidrar till att en pedagog ansvarar för att informera och guida vårdnadshavarna på ett tydlig sätt och därmed undvika eventuella oklarheter (ibid.).
4.5 Relationer mellan barn, pedagoger samt vårdnadshavare
Ebbeck och Yin (2009) har i Australien utfört en studie om vikten av trygga förhållanden för små barn på förskolan och betydelsen för barnens välbefinnande. Undersökningen utgår ifrån förskolepersonal samt vårdnadshavares perspektiv på hur de ser på barnen och omsorgspersonerna, likväl hur de skapar en relation som blir positiv med varandra. Både vårdnadshavare och förskolepersonal förespråkar att det är betydelsefullt att det uppstår ett förhållande som är positivt mellan barn och omsorgsperson. Personalen hävdar att det är betydelsefullt att ha en bra kontakt med vårdnadshavarna för att få trygga barn i förskolan under tiden som familjen introduceras i förskolan. För att skapa ytterligare trygghet för barnet kan de få ta med ett trygghetsskapande objekt till förskolan. Ett objekt för att skapa trygghet för barnet kunde vara till exempel ett gosedjur, napp eller snuttefilt hemifrån som kunde stanna på förskolan (ibid.).
Ebbecks och Yims (2009) undersökning synliggör vikten av att ha en bra kommunikation mellan hem och förskola. Det vill säga, genom att ha en bra relation kan en tillitsfull relation mellan parterna skapas. På så sätt kan det underlätta för barnet att knyta an till förskolepersonalen, vilket ger barnet förutsättningar att bli trygg på förskolan. Slutsatsen i studien är att goda relationer och positiva samspel har en stor betydelse och lägger grunden för hur barnen kommer att få en god emotionell utveckling.
4.6 Forskningens kunskapsbidrag
Den tidigare forskning som vi funnit har främst utgått ifrån pedagogernas perspektiv, metoder samt erfarenheter. Såväl som betydelsen för anknytning mellan barn och pedagog. Fokuset i den tidigare forskningen består alltså av förskolans förhållningssätt gentemot vårdnadshavare och barn. Vi upplever att det saknas undersökningar som utgår ifrån vårdnadshavarnas erfarenheter gällande introduktion. Den kunskapslucka som vi vill belysa är vårdnadshavarnas erfarenheter och hur de upplever introduktionen i relation till anknytning och omsorg. Det vill säga, vi vill bidra till ytterligare en aspekt inom forskningen gällande introduktion i förskolan, vilket främjar vårdnadshavarnas erfarenheter.
5. Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt presenterar vi centrala begrepp inom anknytningsteori och relationell
pedagogik. Vi definierar och beskriver hur vi kommer arbeta med begreppet omsorg. Dessa teoretiska perspektiv och begrepp använder vi oss av för att analysera vårt empiriska material.
5.1 Anknytningsteori
I denna studie använder vi oss av anknytningsteorin som Broberg, Hagström och Broberg definierar och diskuterar i sin bok Anknytning i förskolan (2012). Denna teoretisering av
anknytning utarbetades av psykoanalytikern John Bowlby (1907-1990). Broberg et al. (2012) förklarar att anknytning handlar om känslomässiga relationer. Teorin betraktas som ett samspel mellan anknytning och omvårdnad. Det mindre och sköra barnet söker sig till den vuxnes trygga närhet och knyter an till denna trygghet där den vuxne bemöter med att stödja, skydda samt skapa en trygg miljö för det utsatta barnet. Dessa känslomässiga relationer utvecklas olika och kan vara varierande från en anknytningsperson till en annan anknytningsperson. För att kunna skapa dessa känslomässiga relationer är de vuxnas lyhördhet en förutsättning, samt att se till barnets behov. En angelägen aspekt till anknytning handlar också om tid, engagemang och kontinuitet för att kunna utvecklas (ibid.).
Broberg et al. (2012) beskriver begreppet trygg bas som hänvisas till trygghetscirkeln som ligger till stor vikt för barnets utveckling. Denna cirkel är en modell som talar för ett samband mellan trygghet och utforskande. Trygg bas kan ses som det mest centrala inom anknytningsteorin. Författarna beskriver vikten av en trygg bas där barnet får prova och utforska sin omvärld. Den trygga basen skildrar hur den vuxne stödjer och hjälper barnet genom att finnas - och vara närvarande - i barnets miljö, samt att kunna återvända dit som en trygg hamn om barnet upplever rädsla och otrygghet, och därmed behöver tröst och stöd (ibid.).
En trygg anknytning skapas när barnet vet och känner en trygghet, blir sedd och hörd samt kan återvända till den trygga basen för att få eventuella behov tillgodosedda. Får barnet uppleva denna trygghet tillsammans med vuxna vågar barnet utforska omvärlden. Dessa delar bildar grunden i trygghetscirkeln (Broberg et al., 2012). I en introduktion på förskolan är det betydelsefullt att vårdnadshavarna också skolas in, för om vårdnadshavarna känner sig trygga bidrar det till att barnet så småningom också kan känna sig trygg. En aspekt som kan bidra till
trygghet och tillit är pedagogernas bemötande i samband med barnets första introduktionsdag (ibid.).
5.2 Relationell pedagogik
Den andra teorin som vi använder oss av i studien handlar om relationell pedagogik som Aspelin och Persson förklarar i sin bok Om relationell pedagogik (2011). Enligt Aspelin och Persson (ibid.) grundar sig idén om relationell pedagogik i att det alltid uppstår en sorts relation i mötet mellan olika individer. Kvaliteten i relationer varierar och beror på intentionen mellan individerna. Teorin utgår ifrån två typer av relationer; förutsägbar och oförutsägbar. En förutsägbar relation grundar sig på manipulation, erfarenheter och vanor. Det vill säga, relationen utgår ifrån individens egenintresse. En oförutsägbar relation uppstår i nuet och är en genuin relation som bygger på en äkta och ömsesidig samsyn.
Aspelin och Persson (2011) menar att all utbildning bottnar i relationer. Skolor och förskolor kan ses som olika mötesplatser varpå olika individer träffas och knyter an relationer. En kvalitetsaspekt i utbildningen är hur värdefull relationen är för individerna som befinner sig på skolan och förskolan. Författarna betonar att det är pedagogernas ansvar att verka för goda relationer. När barn utvecklar ett förtroende för pedagogerna så stärks relationen mellan parterna och därefter kan ett lärande främjas. En kritisk aspekt som författarna tar upp är att de anser att dagens skola lägger stort fokus på att producera “duktiga” elever som i slutändan ska gynna samhället. En risk kring detta är att vissa barn kommer ge upp och misslyckas och till följd med detta kan drabba möjliga värdefulla relationer.
Aspelin och Persson (2011) delar in teorin i fyra nivåer. De fyra nivåerna är pedagogiska
möten, pedagogiskt tillvägagångssätt, pedagogisk rörelse och teoretisk diskurs. Med hjälp av ett förskoleperspektiv sätts nivåerna i relation till vår uppsats. Nedan presenteras de fyra nivåerna.
5.2.1 Pedagogiska möten
Denna nivå handlar om att mötet sker mellan pedagog och barn, där pedagogen utifrån barnets förutsättningar och mognad stöttar och vägleder barnet. En betydelsefull process i pedagogiska möten grundar sig i att barnen ges möjlighet till att vara delaktiga. Pedagogen utgår ifrån barnet och sätter sig in i vad barnet upplever i relationen, och vill ge ett produktivt gensvar. Barnet respekteras, synliggörs, accepteras i stunden, samtidigt som pedagogen stöttar barnet vidare. Med hjälp av ett pedagogiskt tillvägagångssätt möjliggörs dessa möten. (2011, s. 9-10).
5.2.2 Pedagogiskt tillvägagångssätt
Den andra nivån handlar om de oförklarliga kunskaper som utvecklas i och genom samspel i de pedagogiska möten. Utifrån pedagogiska tillvägagångssätt är målet att stimulera barns lärande, vilket sker genom deltagande i relationella processer. Genom kommunikativa kontexter som är givande skapas och främjas lärande. Med annan beskrivning kan pedagogiska tillvägagångssätt ses som undervisning, utvecklingssamtal och föräldramöten. Pedagogen är målmedveten och främjar för att relationer mellan pedagog, barn, materialet och andra insatser blir betydelsefulla för barnet. Genom den pedagogiska rörelsen deltar en pedagog i olika kollegiala sammanhang som verkar för barnet och relationernas betydelse (2011, s. 10-11).
5.2.3 Pedagogisk rörelse
Den tredje nivån omfattar kollegiala sammanhang som arbetar för relationernas betydelse i utbildningen. En pedagogisk rörelse är olika insatser som inriktas inom förskolan och som grundar sig i systematisk samverkan samt i det relationella förhållningssättet. I skolan och förskolan handlar möten om att skapa möjligheter för goda relationer i en accepterande miljö, detta kan göras genom att pedagogerna strävar efter att fånga dessa unika ögonblick med barnen. En pedagogisk rörelse är en verksamhet som främjar och strävar efter de betydelsefulla relationerna som skapas mellan barnen och pedagoger såväl som vårdnadshavare och pedagoger i förskolan. I en pedagogisk rörelse grundar sig skolverksamhet på de ideal och målsättningar som utgör relationell pedagogik (2011, s. 11).
5.2.4 Teoretisk diskurs
Den fjärde nivån är ett begrepp som beskriver den relationella pedagogikens syn på utbildning. Teoretisk diskurs är ett begrepp som hjälper till att synliggöra barns fostran och kunskapsutveckling. Det vill säga, teoretisk diskurs kan ses som ett perspektiv på utbildningen. Aspelin och Persson (2011) använder begreppet samverkan för att beskriva skolverksamhet som en mötesplats. Författarna betonar ordet samvaro, ordet betecknar dessa möten som grundar sig i öppna och omsorgsfulla relationer. Denna teori hjälper till att synliggöra, analysera samt diskutera vad som sker i pedagogiskt tillvägagångssätt, pedagogiska möten samt pedagogisk rörelse. Teorin synliggör även interaktionen mellan dessa fyra nivåer (2011, s. 11-12).
5.3 Omsorg
Begreppet omsorg betyder noggrannhet, att man utför ett arbete omsorgsfullt, såväl som att omsorg sker i relation till kärlek och omtänksamhet (Halldén, 2016). Omsorgsarbetet kan involvera både fysiska och känslomässiga handlingar, exempelvis tillsyn, omtänksamhet och uppmärksamhet (ibid.). Omsorg sker i dialog mellan två personer och det bör finnas ett inkännande i den problematik som den ena personen befinner sig i och ett stödjande som förklarar hur det enskilda dilemmat kan lösas på ett för båda parter moraliskt sätt. Därmed har omsorgen ett pedagogiskt perspektiv som inte endast utgör ett omhändertagande (ibid.). Omsorgen rymmer också en förutsättning för växande och en möjlighet för den som får omsorg att bli den som ger omsorg. Omsorgens mål är att ge barnet en hemhörighet i världen och i en självmedvetenhet (ibid.). Det innebär inte att barnet alltid är skyddad från smärta och svårighet utan att den tryggheten som grundläggs i de sinniga erfarenheterna gör det möjligt för barnet att klara av att leva i världen med de prövningar det innebär (ibid.).
5.4 Sambandet mellan teori och begrepp
Vi nyttjar teorierna genom att applicera paralleller till vårt insamlade empiriska material. Anknytningsteori och relationell pedagogik blir synliga när vi analyserar materialet och tolkar vårdnadshavarnas erfarenheter. Vi kopplar vårdnadshavarnas erfarenheter till våra teorier och det leder till att vi kan skapa en förståelse för vårt insamlade material. Genom att tillämpa anknytningsteorin, relationell pedagogik och begreppet omsorg i analysen kan vi analysera det empiriska materialet utifrån vårdnadshavarnas erfarenheter gällande anknytning och omsorg. Med hjälp av våra valda analysverktyg får vi möjlighet att förstå, tolka och identifiera erfarenheter av anknytning och omsorg i vårdnadshavarnas berättelser om introduktionsprocessen. De tre valda analysverktygen, anknytningsteori, relationell pedagogik och omsorg bildar tillsammans helhet utifrån studiens syfte.
6. Metod
I detta avsnitt presenterar vi vårt tillvägagångssätt för utförandet av studien. Vi beskriver de metoder vi använder oss av samt hur studien är genomförd. Vi presenterar även en förklaring på hur vårt urval har gjorts, såsom vilka forskningsetiska överväganden som genomförts i studien samt om studiens tillförlitlighet.
6.1 Metodval
Alvehus (2019) beskriver att primärdata är det empiriska materialet som skapats eller insamlats för den aktuella studien som genomförts. I vår studie har vi utformat enkätfrågor, samlat in enkäterna samt sammanställt svaren, vilket alltså är vår primärdata. Undersökningen som vi genomför är en kvalitativ studie, med enkäter som underlag. Valet av en kvalitativ metod är baserat på intresset i vårdnadshavarnas synsätt och erfarenheter, som vi har samlat genom att dela ut enkäter med frågor som möjliggör djupgående svar och reflektioner, till skillnad på studier som baseras på statistik eller annan kvalitativ data. På grund av den rådande Corona pandemin kunde vi inte genomföra kvalitativa intervjuer, vilket var vår primära utgångspunkt. Enkäter fick därmed istället bli vårt tillvägagångssätt för att nå ut till vårdnadshavarnas erfarenheter.
Att ställa frågor är en betydelsefull metod i kvalitativ forskning då det ger tillgång till andra människors synsätt (Alvehus, 2019). Goodwin och Goodwin (2014) menar att kvalitativ forskning inte är enkel att klassificera men att det ofta inkluderar studier som utför intervjuer antingen från individer eller fokusgrupper. Inom kvalitativ forskning tillämpas ofta textanalys, det omfattar stora, ofta ostrukturerade textmassor i syfte att analysera och finna mönster i texterna (Umeå Universitet, 2020). Det vill säga, det utförs en djupare analys av en text betydelse och diskuterar dess sammanhang (Malmö Universitet, 2020). I vårt val av metod blir därmed textanalys en central utgångspunkt. I relation till vår studie kommer vi utgå ifrån vårdnadshavarna och deras individuella erfarenheter. Genom denna metod är det möjligt det att få kännedom om hur människor känner, tänker och agerar.
När vi strukturerade enkätfrågorna utgick vi ifrån begreppet semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att man utgår ifrån ett formulär som består av ett fåtal öppna frågor som är
centrala för ämnet (Alvehus, 2019). Genom semistrukturerade frågor gavs vårdnadshavarna större möjlighet till att påverka enkätens innehåll och ge utförliga svar. En annan aspekt som är betydelsefull är att forskarna ska ha mängden frågor i åtanke. Om man har för många frågor i enkäten kan det börja handla om att endast få svar på frågorna, iställer för det faktiska innehållet i svaren från respondenten (ibid.). Vi har valt ut fem öppna frågor som ger vårdnadshavarna möjlighet till att berätta om deras erfarenheter kring introduktion, anknytning och omsorg. De valda frågorna kan ses som relativt öppna för tolkning, vilket kan ge olika fokus och svar. Syftet med öppna frågor ger vårdnadshavarna möjlighet till att de kan reflektera och ge djupgående svar, därmed liknar enkäten en semistrukturerad intervju då vi inte har ja- och nej frågor.
6.2 Urval
Alvehus (2019) förklarar att urval i någon form förekommer i alla undersökningar och att urvalet av materialet kommer vara påverkat av syftet och frågeställningarna. Vi gav ut fyra enkäter på respektive förskola, vilket sammanlagt blir åtta besvarade enkäter från vårdnadshavarna. Vi ville ta del av flera erfarenheter för ett vidgat empiriskt material. Anledningen till att vi valde två olika förskolor var för att introduceringen på förskolorna ser olika ut. På så sätt kan vi jämföra vårdnadshavarnas erfarenheter och se om det skiljer sig åt beroende på vilken introduceringsmetod som vårdnadshavarna har erbjudits.
En annan urvalsstrategi kan vara att man känner till den miljön som ska studeras (Alvehus, 2019). I detta fall är vi båda bekanta och medvetna om vilka introduceringsmetoder som erbjuds på de respektive förskolorna. Det blir ett strategiskt sätt för oss att få en inblick i om vårdnadshavarnas erfarenheter skiljer sig beroende på introduceringsmetod såväl som förskola. En annan aspekt kring urvalet var intervjupersonerna. Vi vill närma oss vårdnadshavarnas erfarenheter och därmed var det endast vårdnadshavarna som fick ut enkäter. På så sätt begränsas studien och kan ge ett avgränsat resultat. Med tanke på att vårdnadshavarna känner oss sedan tidigare kan detta ha påverkat resultatet. Vårdnadshavarnas svar kan utgå ifrån vad de tror vi vill att de ska svara, snarare än deras faktiska erfarenheter. Våra tolkningar av svaren kan också påverkas, det vill säga, om svaren är tolkningsbara kan vi dra egna slutsatster om vad vi tror vårdnadshavarna menar.
6.3 Enkäter
Vi har valt att dela ut enkäter som vårdnadshavarna får med sig hem för att kunna besvara i lugn och ro. Bryman (2002) skriver att användandet av enkäter är en enkel metod för att få in svar från många människor. Skillnaden på enkäter och personliga intervjuer innebär att det är personen själv som skriver ner och antecknar sina svar på enkäten (ibid.). Intentionen med vår enkät är öppna frågor där vårdnadshavarna själva utförligt kan få formulera sina svar. Den bedömning vi gjort är att inte använda oss av slutna frågor, vilket vi menar hade gett oss mindre underlag till att besvara våra frågeställningar. Bryman (ibid.) anser med öppna frågor ger deltagarna chans att svara obehindrat på frågorna.
Bryman (2002) framhäver de olika fördelarna och nackdelar som finns med enkäter. Enkäter är en stor tidsbesparing och det är betydelsefullt att frågeställningarna i enkäten är tydligt utförda så deltagarna lätt och förståeligt kan besvara frågorna (ibid.). Vi har också valt att skriva en samtyckesblankett som tillsammans med enkäten ger vårdnadshavarna information angående vår undersökning och kunna använda oss av vårdnadshavarnas svar i enkäten. Svaren på enkäten kan variera beroende på om vårdnadshavarna svarar på frågorna hemma eller på förskolan. Några positiva aspekter kan vara att om vårdnadshavarna svarar på enkäten hemma kan de förhoppningsvis känna att de kan lägga ner god tid på frågorna och inte upplever någon stress. På så sätt kan det resultera i att vårdnadshavarna ger utförliga svar. En nackdel med att svara hemma kan vara om vårdnadshavaren känner sig osäker kring någon fråga och inte har möjlighet till att rådfråga en pedagog om de tolkat frågan rätt. Detta kan i sin tur leda till feltolkning med svar som inte är relevant för enkäten eller studien.
I vår studie har vi valt att anonymisera svaren. Det vill säga, vårdnadshavarnas namn skrivs inte ut och när vi presenterar svaren från enkäterna har vi valt att analysera svaren som de är, utan att ta med den kontext svaren kommer ifrån. Vi anser att kontexten inte har en avgörande roll för resultatet och analysen i studien, eftersom vi vill åt vårdnadshavarnas erfarenheter. Därmed är svaren det betydelsefulla för studiens syfte och inte svaren i relation till kontexten.
6.4 Analysförfarande
Genom abduktion undersöker vi aspekter inom forskningsområdet och sätter teorin i prövning för att få en ny insikt i empirin. Den abduktiva ansatsen är en växling mellan empirisk och teoretisk reflektion, varpå man arbetar med teorin, återvänder till empirin och funderar vad det kan betyda i relation till teorin (Alvehus, 2019). Analysprocessen kan beskrivas i tre termer i ett grundläggande arbetssätt, att sortera, att reducera och att argumentera (ibid.). Vi har samlat in enkäter och sammanställt svaren från samtliga vårdnadshavare.
Alvehus (2019) menar att man bör skapa en förtrogenhet med materialet genom att läsa det flera gånger och börja fundera på vad svaren handlar om. Därefter kan man sortera materialet i olika kategorier, vilket vi har gjort utifrån våra frågeställningar. Genom att kategorisera det insamlade materialet utifrån frågeställningarna i studien kunde vi upptäcka mönster och med stor sannolikhet besvara samtliga frågeställningar. De mönster som upptäcks är vårdnadshavarnas inställning till introduktionen, vikten av anknytning och omsorg samt vårdnadshavarnas inkludering i arbetet med introduktionen. Vilket leder till vår tematisering av analysarbetet. I analysarbetet har vi i relation till textanalys använt oss av innehållsanalys. Innehållsanalys syftar till att upptäcka mönster, samband såväl som avvikelser. Materialet som samlats in görs sedan om till text (ibid.). Detta gjordes alltså när vi sammanställde enkäterna.
6.5 Forskningsetiska överväganden
I vår studie har vi utgått ifrån de forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Det finns fyra grundläggande huvudkrav som berör individskyddskravet och det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren informerar studiens syfte för deltagarna, i vårt fall beskrevs syftet i samband med förfrågan såväl som i enkäten som vårdnadshavarna besvarat. Samtyckeskravet omfattar att deltagarna själva har fått bestämma om de vill delta i studien eller inte. Vi förtydligade att det är frivilligt att svara på frågorna i enkäten och påminde deltagarna att de fick ångra sig.
Konfidentialitetskravet handlar om att personer som deltar i studien ska förbli anonyma, personuppgifter ska inte presenteras utan förvaras på ett sådant sätt så att obehöriga inte kan
ta del av uppgifterna. I arbetet har vi således inte nämnt några namn, vi har inte nämnt vilken kommun studien genomförs i och inte heller nämnt namnen på förskolorna. Nyttjandekravet betyder att materialet som blivit insamlat inte kommer användas i något annat syfte än till den aktuella studien.
6.6 Tillförlitlighet
Bryman (2002) skriver om relevansen för reliabilitet och validitet inom kvalitativ och kvantitativ forskning. Validitet omfattar främst mätning och mätning är inte det främsta intresset inom kvalitativ forskning. Reliabilitet, vilket är om tillförlitlighet är ett sätt för hur ett tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under lika omständigheter. Inom kvalitativ forskning är det omöjligt att frysa ut en social miljö och de betingelser som gäller vid inledandet av en särskilt studie (ibid.). Vår studie syftar till att få vårdnadshavarnas erfarenheter kring introduktionen och våra valda begrepp. Därmed är det svårt att avgöra graden av reliabilitet samt validitet i vår studie.
Vi har fått in enkäter från åtta vårdnadshavare, vilket ger oss en aspekt av vårdnadshavarnas erfarenheter. Det ger oss inte en generell bild av forskningsproblemet såväl som det blir problematiskt att återskapa. En aspekt inom tillförlitligheten kan ses som att vi beskriver och förklarar vårt tillvägagångssätt. Det vill säga, vi påvisar val av teoretiskt perspektiv och begrepp som kan ses som relevanta för studiens syfte. Vi har gjort en tydlig beskrivning över hur studien genomförts. Vi har gjort vårt yttersta för att utforma frågor som inte ska feltolkas av vårdnadshavarna. Våra enkäter är semistrukturerade för att kunna ges öppna och utförliga svar. Avslutningsvis besvaras och diskuteras syfte och frågeställningarna i analysen samt diskussionen.
7. Analys
I detta avsnitt presenterar vi vårt material och analyserar materialet med hjälp av
anknytningsteori och relationell pedagogik som våra analysverktyg. Som supplement till våra
teoretiska utgångspunkter analyserar vi vårdnadshavarnas svar utifrån begreppet omsorg, som ett förklarande begrepp. Vi har delat upp analysen i tre avsnitt som bygger på våra frågeställningar. Vår insamlade empiri redovisas utifrån citat och återberättande från enkäterna. Vi har valt att anonymisera svaren ifrån vårdnadshavarna, det vill säga, vi hänvisar inte svaren från de respektive vårdnadshavarna utan refererar generellt utifrån enkätsvaren.
7.1 Introduktionsmetoderna
I första analysavsnittet behandlar vi frågeställningen; Vilka erfarenheter har
vårdnadshavarna av de två olika introduktionsmetoderna på de respektive förskolorna?
Broberg et al. (2012) anser att en introduktion innebär att inte bara barnen, men även vårdnadshavarna, skolas in. Med detta perspektiv blir en helhetsbild på att introduktionen i förskolan är betydelsefull, där barnets möjlighet för anknytning ses i relation till vårdnadshavarens tillit till förskolan. Detta kan resultera i att om vårdnadshavarna känner sig trygga så blir även barnet tryggt. På de två förskolorna skiljer sig introduktionsmetoden åt. På den ena förskolan är det föräldraaktiv introduktion, vilket innebär att vårdnadshavaren är med under de tre första dagarna och ansvarar för sitt barn. De resterande två dagarna lämnas barnet kortare dagar på institutionen. Förskolan rekommenderar kortare dagar veckan därpå, men det är inget krav. På den andra förskolan har de en så kallad “traditionell introduktion” som pågår under två veckor. Vårdnadshavaren och barnet är på förskolan någon timme, därefter ökas tiden successivt under veckornas gång. Vårdnadshavaren går iväg under kortare stunder och till slut går barnet en heldag utan vårdnadshavarens närvaro.
Vårdnadshavarna som hade föräldraaktiv introduktion uttrycker positivitet och att längden på introduktionen är tillräcklig. Vårdnadshavarna menar att introduktionstiden kunde bli längre om deras barn behövde det, vilket pedagogerna hade varit noggranna med att informera om under introduktionens gång. En av vårdnadshavarna förklarar “Min närvaro behövdes bara under dom två första dagarna tills dess att vi kände oss trygga att prova lämna henne med pedagogerna”. Inom anknytningsteorin hänvisar Broberg et al. (2012) att känslomässiga relationer skapas genom vuxnas lyhördhet och att se till barnets behov. Det kan ses som att
pedagogerna handlar i linje med anknytningsteorin, eftersom vårdnadshavaren känns trygg med pedagogerna och de har gjort beslutet om att prova lämna barnet på förskolan. På så sätt har pedagogerna, och även vårdnadshavaren varit lyhörd och utgått ifrån barnets behov. En annan vårdnadshavare uttrycker att i deras fall hade det blivit svårare att förlänga introduktionen. Samma vårdnadshavare poängterar att barnet inte var ledsen för att vara på förskolan, utan var ledsen för att vårdnadshavaren gick. Detta kan tolkas som ett uttryck för att vårdnadshavaren har fått förtroende för pedagogerna. En betydelsefull aspekt till anknytning handlar om tid, engagemang och kontinuitet för att kunna utvecklas (ibid.). Vårdnadshavarens erfarenheter kan grunda sig i att pedagogen har visat engagemang för hens barn och att introduktionstiden var tillräcklig för att påbörja ett förtroendefullt samarbete.
Vårdnadshavarna som har erfarenheter av en traditionell introduktion menar även dem att introduktionen var tillräcklig och utgår ifrån barnets bästa. Vårdnadshavarna beskriver att även de utvecklade en trygghet för pedagogerna under introduktionen. En vårdnadshavare menar att det är bra att börja introduktionen successivt och öka på med ett steg varje dag under de två veckor som introduktionen pågår. Detta menar vårdnadshavaren bidrar till att både barn och vårdnadshavare hinner anpassa sig till de rutiner och den nya livssituation som en förskolestart innebär. I relationell pedagogik utgår teorin ifrån två typer av relationer, vilket är förutsägbar och oförutsägbar relation. Vårdnadshavarna uttrycker att de finner att pedagogerna är tillmötesgående under introduktionen, exempelvis genom att pedagogerna är lyhörda, engagerade och arbetar utifrån deras barns förutsättningar och behov. Detta kan ses som en oförutsägbar relation, vilket beskriver relationen som genuin, äkta och med en ömsesidig samsyn mellan vårdnadshavarna och pedagogerna (Aspelin & Persson, 2011). Introduktionerna sker i nuet och och pedagogernas ambition är att skapa goda relationer med barn och vårdnadshavare, varpå pedagogernas strävan är att barnet blir trygg på förskolan och skapar anknytning till pedagogerna. Vårdnadshavarna upplever att introduktionsmetoden är tillräcklig för att kunna skapa en samsyn med pedagogerna gällande barnet och vad barnet behöver för att kunna bli trygg på förskolan.
En annan aspekt som kan tolka introduktionen som en oförutsägbar relation är att vårdnadshavarna också utvecklade en trygghet för pedagogerna. En vårdnadshavare nämner att hen kände sig trygg på förskolan för att pedagogerna bemötte hens barn med öppenhet, nyfikenhet och respekt. Genom detta tillmötesgående menar samma vårdnadshavare att det gjorde hen trygg eftersom det upplevdes som att pedagogerna är genuina i arbetet med
barnen. Vårdnadshavarna i den föräldraaktiva introduktionen deltar aktivt, vilket leder till att de får se hur det fungerar i verksamheten såväl som hur pedagogerna arbetar med barnen. På så sätt kan vårdnadshavarna ges erfarenheter om pedagogernas intentioner och hur de arbetar med trygghet och omsorg. I relationell pedagogik är relationsskapandet ett medvetet pedagogiskt tillvägagångssätt (Aspelin & Persson, 2011). Alltså, pedagogen är målmedveten och främjar för relationer mellan pedagog, barn och andra insatser som är betydelsefulla för barnet. I detta fall kan det vara introduktionen som är betydelsefull för att skapa en bra samverkan. Aspelin och Persson (ibid.) tydliggör att kvaliteten mellan relationer varierar och beror på syftet mellan individerna. I förskolan strävar pedagogerna efter att få en god relation med vårdnadshavarna eftersom det skapar förutsättningar för barnets trygghet i förskolan.
7.2 Arbetet med anknytning och omsorg i introduktionen
I den andra analysdelen undersöker vi frågeställningen; Vad är vårdnadshavares erfarenhet av arbete med anknytning och omsorg i introduktionsprocessen i förskolan?
Vårdnadshavarna på de befintliga förskolorna har en positiv inställning gällande arbetet med anknytning och omsorg i introduktion. En vårdnadshavare förklarar att hen finner att samtliga pedagoger var engagerade och ville få kontakt med hens barn. Trots detta menar vårdnadshavaren att den som fick bäst kontakt med barnet var den pedagog som var ansvarig för introduktionen. Vårdnadshavaren förklarar att det kunde vara vid lämning och barnet ville helst gå till den pedagog som varit ansvarig för introduktionen. En central aspekt inom anknytningsteorin är begreppet trygg bas (Broberg et al. 2012). Trygg bas ingår i trygghetscirkeln som beskriver sambandet mellan trygghet och utforskande (ibid.). Genom att förskolan utser en ansvarig pedagog för introduktionen kunde barnet knyta an till denna person som en del av trygghetscirkeln. Därmed vågar barnet utforska förskolan för att sedan återvända om barnet upplever rädsla eller otrygghet.
Enligt Broberg et al. (2012) lämnar vårdnadshavare sitt barn till en person på förskolan som under dagen finns finnas där som ett substitut för vårdnadshavaren. Pedagogen på förskolan tar på sig rollen som omvårdnadsperson och bryr sig om barnet under tiden som vårdnadshavaren inte kan vara där (ibid.). Flera vårdnadshavare poängterar i sina svar att arbetet med att skapa anknytning till barnet har varit en central del i introduktionen. Broberg et al. (2012) menar att pedagogers bemötande i samband med barnets första introduktionsdag är betydelsefull. Ett exempel som en vårdnadshavare nämner är att pedagogerna var noga
med att närma sig barnet utifrån barnets egen vilja. Detta menar vårdnadshavaren bidrog till att barnet kunde bygga anknytning till pedagogerna.
I enkäterna nämner vårdnadshavarna att lämningen har en stor roll för vårdnadshavarnas förtroende för pedagogernas arbete med anknytning, såväl som hur pedagogerna tillgodoser barnets behov. Under introduktionen påtalar pedagogerna hur betydelsefullt det är med korta avsked för att inte förvirra barnet om vad som ska ske. Exempelvis nämner en vårdnadshavare att lämningen under den första tiden kunde vara ledsamt för barnet men att pedagogerna bemötte hens behov genom att uppmärksamma barnet och trösta i den mån de gick. Detta kan kopplas till pedagogiska möten i relationell pedagogik. Det vill säga att barnet respekteras, synliggörs och accepteras i stunden samtidigt som pedagogen stöttar barnet vidare (Aspelin & Persson, 2011).
En upprepande förvirring för vårdnadshavarna är begreppet omsorg och hur arbetet med omsorg fungerar under introduktionen. En vårdnadshavare förklarar bland annat att hen har svårt att veta vad som syftas med begreppet omsorg. Vårdnadshavaren fortsätter och svarar undrande om det berör omsorgsbehovet eller om barnet blir omhändertaget, eftersom barnet definitivt blir omhändertaget, menar vårdnadshavaren. Detta ger uttryck för att vårdnadshavaren finner en skillnad mellan vad omsorgsbehov och omhändertagande betyder. Halldén (2016) definierar att omsorgsarbetet kan involvera både fysiska och känslomässiga handlingar, vilket kan beröra tillsyn, omtänksamhet och uppmärksamhet. Det kan tolkas utifrån vårdnadshavarnas svar att omsorg är något förskolorna arbetar med men att omsorg som begrepp är svårt för vårdnadshavarna att förklara/tolka. Med andra ord förklarar vårdnadshavarna att, pedagogerna genom att vara, närvarande, lyhörda, tillmötesgående, uppmärksamma och att vara en trygghet som tar hand om barnet, vilket enligt Halldén (ibid.) är ett omsorgsarbete.
Flera vårdnadshavare uttrycker att lämningen kunde vara svår i början. Därav var bemötandet av barnen betydelsefullt såväl som att barnet fick tröst när vårdnadshavaren gick. Halldén (2016) förklarar att omsorg sker i dialog mellan två personer och att det bör finnas ett inkännande i den problematik som den ena personer befinner sig i. I relation till introduktionen är det barnets behov som behöver tillgodoses genom att barnet får tröst av pedagogen. Det kan ses som att omsorg sker i relation till anknytningsteorin då pedagogerna skapar en trygg anknytning genom att ge omsorg. En trygg anknytning skapas när barnet vet
och känner en trygghet (Broberg et al., 2012). Genom kontinuitet kan barnet så småningom börja känna trygghet och vilja utforska. Målet med att ge omsorg är att barnet ska uppleva hemhörighet i världen och en egen självmedvetenhet (Halldén, 2016).
7.3 Vårdnadshavarnas erfarenheter med anknytning och
omsorg i introduktionen
I den tredje och sista analysdelen berör vi frågeställningen; Vilka erfarenheter har
vårdnadshavare till barn i förskoleverksamhet kring deras involvering med anknytning och omsorg i förskolans introduktionsprocess? En vårdnadshavare förklarar följande; ”Min
erfarenhet är att pedagogerna visar ett stort engagemang gällande barns trygghet. De hjälper mitt barn att bli självständigt och ser till så att han har det bra. Visar omtanke och kärlek samt ser till hans bästa”. Aspelin och Persson (2011) förklarar att i en pedagogisk rörelse handlar möten om att skapa möjligheter för goda relationer i en accepterande miljö, vilket pedagogerna kan göra genom att sträva efter unika ögonblick med barnen. I relation till introduktionen kan detta ses när barnet börjar utforska och vänder sig till pedagogen för omsorg. Samtliga vårdnadshavare nämner att tillit och trygghet är grundläggande för anknytningsprocessen och att de band som knyts mellan barn och pedagog i förskolan är en trygghet för barnet när det exempelvis ska lämnas på förskolan efter introduktionen. Broberg et al. (2012) skriver att en aspekt som kan bidra till trygghet och tillit är pedagogernas bemötande i samband med introduktionen. Vårdnadshavarna nämner att det är betydelsefullt att barnet får mycket fokus för att känna sig trygg.
I enkäten svarar en vårdnadshavare att metoden som används på förskolan utgår från barnets bästa och det anser vårdnadshavaren är en trygghet både för sig själv och för barnet. Det framkommer också att vårdnadshavarnas erfarenheter är att pedagogerna prioriterade trygghet och tillsyn. Vårdnadshavarna uttrycker att pedagogerna på de respektive förskolorna kändes närvarande. De gav exempel som att när de lämnade barnen så kunde pedagogerna skicka bilder som visa vad barnet gjorde såväl som att barnet är glad efter lämningen. Detta gav vårdnadshavarna en trygghet.
Broberg et al. (2012) förklarar att utifrån anknytningsteorin är trygghet och anknytning en premiss för utveckling och lärande. Det handlar om vårdnadshavarnas involvering i processer som skapar trygghet och anknytning i förskolan. I relationell pedagogik talar Aspelin och
Persson (2011) om hur teoretisk diskurs är ett perspektiv på utbildning och pedagogernas arbetssätt. I relation till introduktion kan teoretisk diskurs undersöka hur förskolorna involverar vårdnadshavarna i introduktionsprocessen. Förskolan som har traditionell introduktion ber vårdnadshavarna skriva och berätta om deras barn innan påbörjad introduktion, såväl som aktiviteter som de brukar göra tillsammans, och skicka bilder på familjemedlemmar, för att skapa en information/trygghetsbok om barnet. Denna bok är färdig innan barnet kommer första introduktionsdagen och hänger tillsammans med de andra barnens trygghetsböcker. Detta görs för att skapa en bra grund inför introduktionsprocessen. Vårdnadshavarnas erfarenheter av detta är att de tycker det underlättar för pedagogerna i förskolan om de vet lite om deras barns innan introduktionen så de kan möta barnet på bästa sätt.
En annan aspekt inom teoretisk diskurs är begreppet samverkan och samvaro. Aspelin och Persson (2011) förklarar att samverkan beskriver skolverksamhet som en mötesplats och samvaro betecknar dessa mötesplatser som grund för öppna och omsorgsfulla relationer. Vårdnadshavarna som haft föräldraaktiv introduktion uttrycker att de ges möjlighet till att vara delaktiga under hela introduktionsprocessen. En vårdnadshavare uttrycker introduktionen som ett lagarbete mellan pedagog och vårdnadshavare. Genom lagarbete menar vårdnadshavaren att de haft en öppen kommunikation med pedagogerna och att de tillsammans har arbetat för att barnet ska känna sig inkluderad och trygg på förskolan. Samvaron blir således öppen och det underlättar för barnet att kunna skapa omsorgsfulla relationer med pedagogerna.
En vårdnadshavare understryker att om barnet ska känna trygghet för förskolan och pedagogerna behöver vårdnadshavarna också känna detta förtroende, vilket börjar redan under första introduktionsdagen. I introduktionsprocessen menar samma vårdnadshavare att hen inte blev tilldelad någon särskild roll utan att arbetet med introduktionen fungerade naturligt. Broberg et al. (2012) förklarar att den trygga basen skildrar hur den vuxne stödjer och hjälper barnet genom att finnas nära, vara närvarande i barnets miljö, och att kunna återvända dit som en trygg hamn om barnet upplever rädsla och otrygghet, och därmed behöver tröst och stöd. Genom att vårdnadshavaren infann en naturlig roll i introduktionen, kan det ha underlättat för barnets trygga bas.
8. Diskussion och slutsats
I detta avsnitt redogör vi för en diskussion kring resultatet av våra tre frågeställningar samt från vår valda tidigare forskning. Det framförs en slutsats som berör helheten av uppsatsen. Därefter ger vi förslag på vidare forskning.
8.1 Resultatdiskussion
I vår studie undersöker vi vårdnadshavarnas erfarenheter av två olika introduktionsmetoder, föräldraaktiv introduktion och traditionell introduktion. Vårdnadshavarna från de respektive förskolorna uttrycker en nöjdhet över introduktionen som skett på deras barns förskola. Vi har fått liknande svar gällande vårdnadshavarnas erfarenheter av arbetet med introduktionen, exempelvis att förskolan arbetar utifrån barnets behov och att förskolorna är lyhörda gentemot vårdnadshavarna. Vårdnadshavarnas positiva utlåtanden kan alltså bero på pedagogernas förhållningssätt och bemötande under introduktionen. En annan förklaring kan vara att vårdnadshavarna inte är bekanta med andra former av introduktion, vilket leder till att de inte har något att jämföra med. På så sätt känner sig vårdnadshavarna trygga med den introduktionsmetod som förskolan har använt sig av. På så sätt kan vi dra slutsatsen att det viktiga inte är vilken introduktionsmodell som används utan att förskolan är tydlig med att skapa trygghet kring de arbetssätt som de valt och att det genererar trygghet hos vårdnadshavare och därmed barn. Vårdnadshavarna är enade om att introduktionen anses vara en betydelsefull period både för barn, vårdnadshavare och pedagoger.
I båda introduktionerna är vårdnadshavarna delaktiga på något sätt, under den traditionella introduktionen ska vårdnadshavaren försöka hålla sig i bakgrunden och observera medan i den föräldraaktiva introduktionen är vårdnadshavaren mer aktiva i processen. De flesta vårdnadshavarna ser anknytning som en väldigt betydelsefull del av introduktionen. Vårdnadshavarna anser att det är betydelsefullt med processen som sker när barnet knyter kontakt med pedagoger, vilket de menar lägger grunden för barnets trygghet och trivsel för den följande tiden på förskolan. I analysen framgår det att vårdnadshavarna har erfarenheten av att barnet knyter an till den ansvariga pedagogen först, vilket Dalli (1999) även påtalar i sin studie. Det vill säga, med hjälp av en ansvarig pedagog kan det underlätta och stärka barnets trygghet under introduktionsprocessen.
Vi tolkar att vårdnadshavarna har svårt att sätta omsorgsbegreppet i kontext med introduktion och dess betydelse. Vårdnadshavarna påtalar att omsorg är ett brett begrepp som kan tolkas på många olika sätt. I relation till Josefsons (2018) avhandling problematiserar forskaren omsorg i förskolan och hur begreppet kan tolkas. Josefson (2018) menar att begreppet är öppet för tolkning men att det behövs uppmärksammas, tolkas och diskuteras vidare. I vår studie kan det ses som att pedagogerna hade behövt inkludera vårdnadshavarna gällande begreppet omsorg och hur de arbetar med omsorg på förskolorna. Det vill säga, pedagogerna hade kunnat informera om begreppet och omsorgens innebörd för hur arbetet fortskrider i relation till omsorgsarbetet.
Vi tänkte först använda oss av kvalitativa intervjuer för att samla in empirin för studien. På grund av den rådande Covid-19 pandemin beslöt vi oss istället för att använda oss av enkäter för att minska smittspridningen. Det blev inte ett lika stort engagemang att delta i undersökningen, vilket är vår uppfattning utifrån de svar vi fick in. Vi upplever att vårdnadshavarna gav oss kortare och färre svar än vad vi förväntade oss. Vi tror att vårdnadshavarna hade kunnat vidareutveckla sina svar om vi hade haft möjlighet att genomföra intervjuer. Detta eftersom vi hade kunnat ställa följdfrågor såväl som förklara om det var något som var tvetydigt för vårdnadshavarna i frågorna.
8.2 Slutsats
Introduktionen i förskolan är betydelsefull eftersom det är grunden för hur anknytning, omsorg och trygghet skapas i förskolan. Pedagoger strävar efter att möta varje barns och vårdnadshavares behov och utgå ifrån deras förutsättningar. Barnet ska bekanta sig med nya pedagoger, barn, miljöer och rutiner. Vårdnadshavare ska utveckla ett förtroende för pedagogerna under introduceringen, vilket lägger grunden för en god samverkan mellan hem och förskola. Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavarnas erfarenheter av introduktion i förskolan, kopplat till våra valda teorier och begrepp. Vi anser att vi lyckats besvara våra frågeställningar genom att analysera och diskutera enkätsvaren som vårdnadshavarna har lämnat in, vilket har skett i relation till våra valda teorier och begrepp.
Från vår analys av empirin kan det ses som att introduktionsmetoderna, föräldraaktiv introduktion och traditionell introduktion, inte har en påverkande roll gällande
vårdnadshavarnas erfarenheter av introduktionen. Vi tolkar att samtliga vårdnadshavare känner sig nöjda med den valda induktionsmetoden på den aktuella förskolan. En intressant aspekt som framgick under analysen är vårdnadshavares förståelse och syn på begreppet omsorg. Vårdnadshavarna hade svårt att sätta begreppet i kontext under introduktionen. Detta kan bero på att förskolorna inte nämner begreppet omsorg på samma sätt som anknytning och trygghet i förskolan, vilket är något vi tar med oss i vår kommande roll som förskollärare.
Vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och trygghet efter att de har upplevt introduktionen är att pedagogerna prioriterar trygghet och tillsyn i förskolan. Oavsett vilken introduktionsmodell som används är det väldigt betydelsefullt att vårdnadshavarna får samma erfarenhet av introduktionen. Vårdnadshavarna känner även en trygghet när de lämnar sina barn ensamma på förskolan då pedagogerna tar bilder som sedan skickas till vårdnadshavarna där de kan se vad deras barn gör under dagen. Det framgår även i vår studie att vårdnadshavarna är väldigt nöjda över hur det arbetades med anknytning och trygghet på respektive förskolor i introduktionen. Dalli (1999) konstaterar med sin studie att det bör utses en ansvarig pedagog under introduktionen och menar att det kan förstärka upplevelsen av trygghet i småbarns introduktionsprocess i förskolan. Genom att använda sig av ansvarig pedagog kan det leda till att man säkerställer barnets trygghetsbehov i introduktionen på förskolan (ibid.).
Ebbecks och Yims (2009) studie tydliggör vikten av att ha en bra kommunikation mellan hem och förskola. Genom att ha en bra relation kan en tillitsfull relation mellan parterna skapas, vilket kan underlätta för barnet att knyta an till förskolepersonalen, och på så sätt ge barnet förutsättningar att bli trygg på förskolan (ibid.). När barnet vet och känner en trygghet, kan en trygg anknytning skapas. (Broberg et al., 2012). Genom kontinuitet kan barnet så småningom börja känna trygghet och vilja utforska. Målet med att ge omsorg är att barnet ska uppleva hemhörighet i världen och en egen självmedvetenhet (Halldén, 2016). Det framkommer i vår studie att vårdnadshavarna upplever en tydlig kommunikation och vilja relaterat till trygghet, samarbete och omsorg. Vi kan därmed dra slutsatsen att samarbete och tydlig kommunikation verkar vara en förutsättning för ett lyckat omsorgsarbete och därmed utveckling och lärande.
8.3 Förslag på vidare forskning
Vår studie utgår ifrån åtta vårdnadshavares erfarenheter, varpå det var fyra vårdnadshavare som besvarade enkäten på de respektive förskolorna. Det leder till att vår studie är avgränsad och utgår ifrån en aspekt av vårdnadshavarnas erfarenheter gällande introduktion i förskolan. Det hade varit intressant att vidareutveckla studien genom en större undersökning. Eftersom vår studie är kopplad till två specifika förskolor, blir det inte möjligt att applicera studien på alla förskolor. Genom en större undersökning hade resultatet kunnat vidgas och på så sätt hade vi kunnat få en djupare analys och diskussion kring forskningsfältet.
Ett annat förslag på vidare forskning är att utgå ifrån pedagogernas erfarenheter. Vi tror att resultatet kan variera och även få andra slutsatser, om man ändrar riktning och perspektiv. Det kan bero på att pedagogerna är insatta i arbetet med introduktion och kan koppla sin empiri i relation till teori beroende på hur de arbetar med introduktion. I denna form av studie hade man kunnat jämföra pedagogers erfarenheter beroende på vilken introduktionsmetod de använder sig av, på så sätt hade man kunnat skapa en djupare förståelse för valet av introduktionsmetod på olika förskolor. Det vill säga, pedagogers erfarenheter kan ha en betydande roll för hur ingående studien skildrar forskningsområdet.
9. Referenslista
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. 1. uppl. Malmö: Gleerup Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten
av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Dalli, C. (1999) Starting Childcare: What Young Children Learn about Relating to Adults in
the First Weeks of Settling into a Childcare Centre. Tillgänglig på internet:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=ED438955&site=eds-live &scope=site (Accessed: 14 November 2020).
Ebbeck, M. and Yim, H. Y. B. (2009) ‘Rethinking Attachment: Fostering Positive Relationships between Infants, Toddlers and Their Primary Caregivers’, Early Child
Development and Care, 179(7), pp. 899–909. Tillgänglig på internet:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ858433&site=eds-live &scope=site (Accessed: 28 November 2020).
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber
Eriksson, Marie (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig på internet:
https://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf?fb clid=IwAR1-wIDEM4D4LjPwZ1uLouSvJoImYsM7VoWuWwalrZz9u7nHN8RxthUx7O8
Hagström, Birthe (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola. Malmö högskola, Lärarutbildningen
http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404419/FULLTEXT01.pdf
Halldén, Gunilla (2016). Omsorg i förskolan och omsorg om förskolan. I Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Josefson, Mie (2018). Det ansvarsfulla mötet: en närhetsetisk analys av omsorgens
innebörder i förskolan. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2018
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1164117/FULLTEXT01.pdf
Klefbom, Jenny &Ollmark, Lena (2020). Anknytning i förskolan: Psykologiguiden.
Tillgänglig på internet:
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/forskola-och-skola/forskola/anknytning-i-fors kolan(Hämtad 2020-10-10)
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket
Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 Malmö Universitet. Lundgren, Björn. 2020. Textanalys.
Tillgänglig på internet:
https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/ls-exarb-fore2011/Natresurser-till-examensarbetet/Natresurser-till-examensarbetet/Textanalys/ (Hämtad 2020-11-22).
Månsson, A. (2011) ‘Becoming a Preschool Child: Subjectification in Toddlers During Their Introduction to Preschool, from a Gender Perspective’, International Journal of Early
Childhood, 43(1), pp. 7–22. doi: 10.1007/s13158-010-0022-6.
https://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=e952f0cd-5dd0-4c3b-adb1-0e0826d00689%40sessionmgr101
Umeå Universitet. 2020. Textanalys. Tillgänglig på internet:
https://www.umu.se/humlab/forskning/fokusomraden/verktyg-och-metoder/textanalys/ (Hämtad 2020-11-22).
Bilagor
Bilaga 1
Frågor till vårdnadshavare
1. Hur har du upplevt pedagogernas arbete med anknytning till ditt barn under introduktionen på förskolan?
2. Vad har du för erfarenheter kring begreppet omsorg i ditt barns introduktion på förskolan?
3. Vad anser du med den erfarenhet du nu har, var det viktigaste med introduktionen på förskolan?
4. Vad för roll upplever du att förskolan har tilldelat dig i arbetet med anknytning till pedagogerna och hur tycker du det har fungerat?
Bilaga 2
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett
examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets
databas DIVA (http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s
v&dswid=4868)På förskollärarutbildningen vid Malmö
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE
2020-11-11
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej!
Våra namn är Malin Hansson och Petra Paulsson. Vi studerar förskollärarutbildningen på flexibel variant på Malmö universitet. Vi går termin sex av sju, vilket innebär att vi kommer ta förskollärarexamen sommaren 2021. På respektive förskola har vi fått godkännande att genomföra denna studie.
Vi kommer skriva vårt examensarbete inom området introduktion (tidigare inskolning) och fokusera på vårdnadshavarnas erfarenheter. Vi är intresserade över att ta del av vårdnadshavarnas syn på introduktionen samt begreppen anknytning och omsorg. På grund av den rådande Corona pandemin kommer vi dela ut en enkät med frågor som ni ska svara på. Frågorna är relaterade till studiens syfte. Era personuppgifter kommer anonymiseras och inga namn kommer nämnas i studien. De som kommer kunna ta del av det insamlade materialet är vi (Malin och Petra) samt vår handledare.
Vi kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och detta innebär i korthet att:
● Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
● Alla deltagare kommer att tillfrågas inför datainsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
● Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
● Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
