Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Lärarexamen 140 poäng Handledare: Ange handledare Samhällsorienterade ämnen och barns lärande
Höstterminen 2006
Examinator: Lars Öhlin
Handledare: Maja Nordenankar
Hur arbetar lärare i skolår 4-6 med
värdegrunden?
How do teachers work in classes 4-6
with-fundamental values?
Sandra Opazo
Camilla Sandberg
Sammanfattning
Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp, skolan har ännu idag 2006 svårt att omsätta vad den innebär i praktiken. Läraren står framför ett svårt uppdrag, nämligen att utifrån ett mångkulturellt samhälle i gemenskap med föräldrar fostra framtidens demokratiska medborgare.
Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. För att finna svar på detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute på våra partnerskolor samt delat ut enkäter till elever. Dessa intervjuer och enkäter har utförts på två olika skolor, en skola med nästan enbart svenska elever, samt på en skola där stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Resultatet visar på att det år 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med värdegrunden. Samtidigt har vi genom undersökningen fått fram att elever bär på många livsfrågor som skolan bör ta tag i, detta för att öka tolerans, demokrati och insikt.
Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en gemensam värdegrund samt att man förtydligar värdegrunden i form av en enskild kursplan
Innehåll
1. INLEDNING
1.1 SYFTE
2. KUNSKAPSBAKGRUND
2.1 VAD BETYDER VÄRDEGRUNDEN? 2.1.1 Olika tolkningar av värdegrunden
2.2 VAD SÄGER KURSPLANEN OCH LPO94 OM VÄRDEGRUNDEN 2.2.1 Vad säger kursplanen?
2.2.2 Vad säger Lpo94? 2.2.3 Vad säger skollagen?
2.3 HUR PÅVERKAR SAMHÄLLETS FÖRÄNDRINGAR VÄRDEGRUNDEN? 2.4 VÄRDEGRUNDEN I SKOLAN
3. METOD
3.1 VAL AV METOD 3.2 INTERVJU 3.3 ENKÄT 3.4 UNDERSÖKNINGSGRUPP 3.5 GENOMFÖRANDE4. RESULTAT OCH ANALYS
4.1 INTERVJUER MED PEDAGOGER
4.1.1 Hur möter pedagoger de etiska situationerna i klassrummet? 4.1.2 Hur arbetar pedagogen med elevernas livsfrågor? 4.1.3 Hur tar pedagogerna tillvara på mångfalden i klassrummet när de undervisar
i etik och livsfrågor?
4.1.4 Hur arbetar pedagogerna för att öka elevernas förståelse? 4.2 ENKÄTER
4.2.1 Frågor om tro 4.2.2 Frågor om människan
4.2.3 Människans fem viktigaste egenskaper 4.2.4 Vad barnen går och funderar på
5. DISKUSSION
6. LITTERATURFÖRTECKNING
BILAGOR
Sid. 6 6 8 8 9 9 9 11 12 12 14 17 17 18 19 21 22 24 24 24 25 26 27 28 29 30 31 31 33 391. Inledning
”Om i ödslig skog ångest dig betog, kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog. Giva om vägen besked,
därpå skiljas i fred: sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed. Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människor möte
borde vara så.”
Människors möte, Hjalmar Gullberg (Gustafsson 2004, sid.181)
Under hela vår tid på Lärarutbildningen har det pratats mycket om värdegrunden. Vad är värdegrunden? Vad står den för? Hur arbetar pedagogerna med den i skolan?
I samband med vår verksamhetsförlagda tid, det vill säga vår praktik och i kontakt med arbetsplanerna på våra partnerskolor har vi konstaterat att värdegrunden tolkas olika samt att det uppfattas ofta som regler som både eleverna och personalen på skolorna ska följa. Det är regler i stil med hur eleverna ska uppföra sig i klassrummet, i matsalen och på rasten. I dagens mångkulturella skola krävs det mer än bara regler. De senaste åren har den svenska skolmiljön genomgått stora förändringar, idag är den en plats där människor från hela världen möts med sina kulturer, språk och erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att skapa en bra grund där alla kan mötas, finnas och må bra.
”Ju mer mångkulturell verkligheten är – t.ex. samhället, skolan – desto tydligare måste de
gemensamma, fundamentala värdena vara, inte otydligare. En gemensam, social värdegrund måste först finnas för att olikheterna ska vara utvecklande.” (Lindell, Hartikainen, 2001; sid. 22)
Som vårt huvudämne har vi haft samhällsorienterade ämnen och barns lärande, ett av de ämnena som ingår i huvudämnet och som intresserar oss båda är religion. Vi anser att det är bland annat genom etik och livsfrågor som vi skapar samtal och diskussion kring värdegrunden.
1.1 Syfte
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur det arbetas med värdegrunden utifrån ett mångkulturellt perspektiv ute på skolorna i skolår 4-6. För att få svar på våra frågor kommer vi att utföra intervjuer med pedagoger samt en enkät som utförs på ca trettio elever.
De frågor vi vill ha svar på är:
• Hur möter pedagoger de etiska situationerna i klassrummet? • Hur arbetar pedagogen med elevernas livsfrågor?
• Hur tar pedagogerna tillvara på mångfalden i klassrummet när de undervisar i etik och livsfrågor?
• Hur arbetar pedagogerna för att öka elevernas förståelse för andra trosinriktningar samt olika traditioner?
2. Kunskapsbakgrund
2.1 Vad betyder värdegrunden?
Experten i värdegrundsfrågor och före detta läraren Gunilla Zackari och Modigh (2000) skriver i sin bok om begreppet värdegrunden och att det inte har funnits så länge, det infördes under 1990-talet. Tanken är att den skall genomsyra all verksamhet både i skolan och i förskolan. Värdegrunden står för ett demokratiskt och humanistiskt förhållningssätt som är beroende av kollektivet samt av gemensamma samtal.
Svenska samhället består av grundläggande demokratiska värden och det är skolans uppgift att förmedla och förankra dessa. De värden som lyfts fram och som skolan ska gestalta och förmedla är: respekt, tolerans, jämställdhet, lika värde och demokratisk fostran.
Värdegrunden innehåller två viktiga aspekter den ena är värderingar och den andra är normer. Enligt Bonniers svenska ordbok (2002) är förklaring till dessa ord:
Värdering: uppfattning av hur bra eller dåligt något är, grundläggande åsikter, normer. Normer: regel, mönster, något att rätta sig efter.
Enligt Värdegrundsboken uttrycker värderingar principiella etiska ställningstagande medan normer talar om hur vi ska agera utifrån detta ställningstagande, båda dessa moment innefattar vad som står i läroplanen. (Zackari & Modigh, 2000)
Zackari och Modigh, (2000) menar att våra normer styrs och påverkas av våra grundläggande värderingar. I läroplanerna är dessa normer och värden allmänna och abstrakta. Det är genom normer som vi styr handlande, beteende och attityder, dessa ska ge konkret vägledning om hur arbetet på skolorna ska bedrivas. Etik och moral är direkt kopplade till skillnader mellan värde och normer. Etik handlar om tankar som rör sig om mänskliga värderingar och dess grund, samtidigt som det även handlar om vilka värden vi ansluter oss till. Moral brukar visa sig i praktisk handling därför är detta starkt kopplat till normer. Man kan även påstå att moral och normer är mer tids- och kulturbundna än etiken och
värdena som återfinns i många olika religioner, kulturer och tidsperioder.
2.1.1 Olika tolkningar av värdegrunden
Fil. Dr i pedagogik Kenneth Orlenius (2001) gjorde en undersökning om värdegrunden i praktiken. Han intervjuade en del rektorer till sin undersökning. Det uppkom en diskussion bland rektorerna som hade olika synpunkter om värdegrunden, en synpunkt som dök upp från en rektor var bland annat att ”för vi är, tänker och handlar så olika”. Orlenius menar att anledningen till att man har olika åsikter om värdegrunden är att man förstår ordet på olika sätt och att det inte finns en och samma definition av ordet. Värden tolkas ofta som regler som måste följas, men vilka är våra gemensamma värden?
Barnläkare Lars H Gustafsson menar på att samhällets grundläggande värden är svårtolkade. Vi människor tänker och tolkar överlag väldigt olika. Han hävdar att det finns en mängd olika personliga värdegrunder, där människan inte är helt medveten om var våra tankar kommer ifrån, men att detta styr hur vi går in och tolkar och förstår. (Skolverket, 2000)
Sven G. Hartman professor i pedagogik även han precis som de ovannämnda, syftar på att värdegrunden tolkas olika och att vi människor har olika värden. Han menar att det både finns yttrade värden samt outsagda. Dessa helt olika värden hamnar oftast i konflikt med varandra och försvårar arbetssituationen i skolverksamheten. När man ska jämföra dessa värden med skolans läroplan kan man säga att den svenska skolan har två läroplaner, dels en synlig och dels en osynlig. Där det i den synliga läroplanen ska en stor vikt läggas på medkänsla för den andra individen, eftersom det är bland annat ett av de viktigaste värden som man ska utgå från i skolan. Medan man i den osynliga läroplanen ser till det ekonomiska, skolans kvalitet och det ytliga som har med skolan att göra. (Almén, m.fl. 2000)
2.2 Vad säger kursplanen och Lpo94 om värdegrunden?
2.2.1 Vad säger kursplanen?
I Skolverkets kursplan 2000 går det inte att finna en fastställd kursplan om värdegrunden. När vi läste igenom kursplanerna för grundskolans tidigare år svenska, religionskunskap och
samhällskunskap fann vi att dessa tre ämnen har samband med värdegrunden. Här under följer ett utdrag om vad som står i dessa.
Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven:
- reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv,
- utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv,
- utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället, - utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället,
- utvecklar förståelse av ställningstagande i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstagande och eget handlande… (Skolverket, 2000, s. 81-82)
Skolan skall i sin utbildning i samhällskunskap sträva efter att eleven:
- omfattar och praktiserar demokratins värdegrund,
- utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållande och deras relation till demokratiska principer, - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle,
- förstår hur olika intresse, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ och samhälle samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av individen,
- utvecklar kunskap om och förståelse av ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald och betydelsen av detta för mellanmänskliga relationer,
- utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen. (Skolverket, 2000, s. 86-87)
Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven:
- får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen,
- utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera…(Skolverket, 2000, s.97)
2.2.2 Vad säger Lpo94?
De huvudsakliga värden som beskrivs i Lpo94 (Lärarförbundet, 2001) och som skolan ska förmedla och utforma är: "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta." (sid.9)
Efter de huvudsakliga värden beskrivs några styrande värden som ska sätta sin prägel på hela skolverksamheten.
o Förståelse och medmänsklighet o Saklighet och allsidighet o En likvärdig utbildning o Rättigheter och skyldigheter
Sven G. Hartman menar att skolans värdegrund vilar på de här fyra värdena, som bildar basen för etiken i skolan. Värdegrunden i Lpo94 är uppbyggt av tre element, demokrati, värden och ett antal dygder eller som Hartman uttrycker det, ideal. Bland dessa ideal hittar vi tolerans, ansvarstagande, generositet och rättskänsla.
I Lpo94 står det även att det är skolans uppgift att hos elever främja förståelse för andra människor samt att fostra i empatisk förståelse. All sorts opassande handling bör skolan bemöta med kunskap, diskussion och aktiva insatser. Skolan bör arbeta aktivt för att utveckla och stärka elevers identitet därför att internationalisering och invandring ställer stora krav på individen både i inlevelse och förståelse av den kulturella mångfalden. (Almén, m.fl. 2000)
I Lpo94 kan man under normer och värden läsa följande mål att sträva mot: Skolan skall sträva efter att varje elev
• utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
• respektera andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att bistå andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visa respekt för och omsorg om så väl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lärarens handbok, 2001, s.14)
I riktlinjerna för Lpo94 och Lpfö94 har vi plockat ut följande punkter: Alla som arbetar i skolan skall
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt
Läraren skall
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,(Lärarens handbok, 2001 s.14, s.46)
2.2.3 Vad säger skollagen?
Skollagen (1 kap.2§. 2004) menar att i samarbete med hemmen skall skolan ge kunskap och färdigheter och skapa individer med stort ansvarstagande samt stödja deras utveckling för att bli enhetliga samhällsmedlemmar.
Skolans uppdrag är att alla som arbetar inom skolans värld skall lägga en grund till att var och en ska visa hänsyn och respekt för individen därtill vörda vår gemensamma miljö, detta ska utgå från dem grundläggande demokratiska värdena.
Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdheten mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
(Lärarens handbok, 2001)
2.3 Hur påverkar samhällets förändringar värdegrunden?
Orlenius (2001) menar att det är pedagogerna i dagens samhälle som har som uppgift att fostra barnen i etik och moral, detta kan kännas som om vi går bakåt i tiden. Han menar på att detta visar att vårt samhälle befinner sig i en förändringsprocess, i vilken barnen oftast glöms
bort eftersom föräldrarna är upptagna med sina yrken. Orlenius anser att barn kommer med invecklade frågor som spänner sig över känsliga områden där den vuxna inte förmår sig att fungera som samtalsledare eftersom denne inte känner sig säker i frågan.
Björn Lindell beteendevetare, handledare och utbildare i socialpsykologiska frågor samt Veikko Hartikainen (2001) utredare och beteendevetare instämmer med om att familjegemenskapen har hamnat i skymundan och att föräldrar idag ersätter och utfyller gemenskapen med materiella ting som ska fylla barns vardag, detta bidrar till att många barn bär en känsla av övergivenhet. Människor i dagens samhälle har svårare att hitta balans i all individualisering och detta bidrar därmed till att vi glömmer bort att människan är en flockvarelse. Det Lindell och Hartikainen anser är bra med individualisering är att vi lär oss hur vi ska bete oss mot andra och lyfta fram egna val.
Birgit Lendahls (1990), lärare och lärarutbildare lyfter fram problematiken kring enhetskulturen och menar att det är detta som ligger bakom hemmets och skolans förlorade roll i överförandet av värderingar. Saker som tidigare varit självklara har ändrat karaktär. Samtidigt som dagens barn har mycket mera att säga om saker och ting har de även redan i tidig ålder tagit ställning till företeelser. Barnens utveckling kräver större förståelse av existentiella frågor samt inte minst mångkulturalisering av samhället. Dessa anser hon är frågor som måste prioriteras i skolan.
Professor i kultursociologi på Malmö högskola, Mats Trondman, yttrar sig även om samhällets förändringar och menar att det finns tre viktiga förändringar som vi bör ha i åtanke när vi samtalar om människans värderingar. Den första förändringen är det sociala och kulturella arvet, hur vi återskapar samhället för nästkommande generation. Han ger som exempel ungdomars rädsla och oro inför framtiden och om hur samhället inte kan uppfylla deras förväntan. Nästa förändring är rädsla över att bli vuxen och att många vuxna har valt att stanna i ungdomstiden. Samtidigt som det finns en generation barn som blir ungdomar tidigare. ”Jag tror att det här är en stor sak. Hur ska till exempel den skola se ut som kan hantera den förlängda ungdomstiden?” (Skolverket, 2000 s.14.)
Den tredje stora förändringen menar han är att vuxna har förlorat sin roll i samhället och att de vuxna har slagit sig samman för att hålla ihop mot ungdomarna genom att ta på sig en roll som går ut på att korrigera, bevaka och straffa ungdomarna. Vuxna har enligt Trondman förlorat sin givna auktoritet, och detta bidrar till att relationer mellan vuxna och barn blir rubbade. (Skolverket, 2000)
Trondman och Gustafsson diskuterar hur mycket som har förändrats sen den tiden de växte upp. Förr fanns det mindre dialog mellan vuxna och barn, där de vuxna alltid talade om vad
som gällde. Som det ser ut idag har vi mer dialog, men vuxna har inte riktigt förstått hur ett vuxenansvar kan förväntas att se ut. Trondman tillägger att vuxna alltid bör ha större ansvar för hur barn och ungdomar har det och inte tvärtom där barnen bestämmer. Ute på skolorna finns det för få pedagoger som har det språk och den praktik som han förespråkar. ”Om man inte hittar ett språk och en praktik för att vara i skolan på ett i djupet ansvarsfullt sätt kan det hända att man just blir väldigt privat eller väldigt distanserad” (Skolverket, 2000 s.16.)
2.4 Värdegrunden i skolan
Pedagogen Annie Norell Beach och psykologen Marie-Louise Berg- Danielsson (2000) fick i uppdrag av Rädda Barnen att driva ett utvecklingsprojekt, i det beskrivs bland annat hur och när man ska arbeta med barns demokratiska, moraliska och etiska utveckling. De skriver även att FN:s barnkonvention är ett internationellt dokument som godkändes år 1989 och som handlar om barnets rättigheter. Ett år efter att barnkonventionen hade blivit godkänd anslöt sig även Sverige. Därmed blev det sagt i Sverige att alla som kommer i kontakt med barn genom att arbeta med barn eller för barn, måste förstå och ha djupgående kunskaper om innehållet i Barnkonventionen samt dess mening.
Om man ska sammanfatta FN: s barnkonvention enligt Skolverkets publikation ”Det demokratiska uppdraget” (Skolverket, 2005), där konventionen består av olika delar, står det bland annat om att skolans och förskolans uppdrag ska verka under demokratiska förhållanden. Skolans uppgift blir att väva in insikten om demokrati och värdegrund i den vanliga ämnesundervisningen samtidigt som detta ska ske under demokratiska arbetsförhållanden både bland personalen och eleverna i skolverksamheten. Skolan och förskolan har som uppgift att fostra eleverna till att bli demokratiska, jämställda och solidariska samhällsmedborgare, det vill säga ”utveckla demokratisk kompetens hos barn, unga och vuxna”. (Demokratiska uppdraget. FN:s barnkonvention, 2005)
Förskolan och skolans verksamhet ska övergripande präglas av värdegrunden, detta arbete ska ske kontinuerligt som omfattar all verksamhet på skolan, vare sig det gäller rasterna, undervisningstillfällen och bland personalen och eleverna. Ett bra arbete med värdegrunden för med sig respekt och aktning för varje individ och motverkar oönskat beteende.
I barnkonventionen utrycks även följande: ”…att barnen till fullo bör förberedas för ett självständigt liv i samhället och uppfostras enligt de ideal som proklamerats i Förenta
nationernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet.” (Lärarens handbok. Sid. 141)
Vuxna ska enligt Orlenius (2001) vara förebilder för barnen och våga ta ställning till sina åsikter. Som vuxna ska vi även kunna ge barnen en chans till att utvecklas till egna individer, och lyssna till varje barn när han eller hon har funderingar kring betydelsefulla frågor. För detta krävs att vi inte låter oss styras av tiden.
Människor har mer eller mindre alltid haft svårt att komma överens om vilka värden skolan ska gestalta. Etik och moral bör genomsyra allt arbete som sker i skolan. Pedagoger har som sin uppgift att inte bara överföra kunskaper till barn utan även medverka aktivt i barnens socialisationsprocess. Orlenius anser att man som vuxen inte kan tillåta sig själv att vara neutral i värdegrundsfrågor. Barn behöver moraliska vägledare och menar på att det är där vi har vår viktigaste uppgift som vuxna.
Lendahls (1990) poängterar vikten av att det krävs att pedagogerna är trygga i sig själv och vet var de står när de undervisar i livsfrågor, detta är en förutsättning när de samtalar med elever. Lendahls anser att lärare behöver mycket stöd i hur de ska förhålla sig till skolan, innehåll, arbetssätt samt arbetsformer när de undervisar om livsfrågor.
Eftersom lärare idag inte har samma sorts auktoritet som de hade tidigare har det därmed skett en förändring i relationen mellan barn och vuxna. Därför krävs det att pedagoger arbetar för att ta tillbaka sin ställning samt våga ta tag i diskussioner på ett engagerande sätt.
Torbjörn Tännsjö som är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet syftar på att den svenska skolan samtidigt som de lär ut kunskap till eleverna även ska fostra dem. Han anser att detta är ett dåligt val som Sverige gjort genom att införa värdegrunden till skolan. Han tycker att det är en säregen, otäck och gammaldags tanke att alla elever ska ha en förenad värdegrund. Han vill poängtera att den svenska skolans värdegrund är motsägande ”utilitarismen, rättighetsetik, dygdetik och kontraktualism”. Därför bör värdegrunden avskaffas tycker Tännsjö. (Svenska Dagbladet, 2006)
Lindell och Hartikainen (2001) anser att värdegrunden inte fungerar i praktiken och att anledning till detta ligger i att den inte är tillräckligt konkret. För att värdegrunden ska fungera krävs det att skolorna omvandlar denna teori till ett praktiskt handlande. De påpekar även att det är en skyldighet för varje skola att arbeta kontinuerlig kring värdegrundsämnet, eftersom att det är bara genom värdegrunden vi kan bearbeta dåligt beteende, våld och kränkningar.
Hartman menar att dagens pedagoger dagligen ställs inför frågan om vilka värden som gäller med tanke på den ökade kulturella mångfalden ute på skolorna, där olikartade värden
möts och inte alltid överensstämmer med varandra. Till skillnad från många andra yrken, innebär läraryrket att pedagogen måste agera genast utan uppskov då en situation dyker upp. Enligt Hartman ska dessa konflikter hanteras meddetsamma för att arbetet ska fortskrida under tänkbara premisser. (Almén m.fl. 2000)
Samhället får svårare att fungera enligt Trondman om man inte arbetar för en skola där alla människor kan mötas. Han anser att det är viktigt att barn träffar andra individer som är olika, dvs. barn från andra kulturer, därför slår han ett slag för en skola för alla. Eftersom han tror att det är där det finns en större chans för varje individs utveckling.
En människas förhistoria är en viktig del av henne. Därför blir det viktig för alla vuxna på en skola att ta vara på och möta detta med respekt. (Skolverket, 2000)
3. Metod
3.1 Val av metod
När man skriver ett examensarbete finns det möjlighet att använda sig av olika metoder. Vi har valt att använda oss av två metoder, en är enkät och den andra är intervju. Vid val av metod ska författaren försöka hitta det sätt som är till nytta för en själv. Det vi bör ta hänsyn till är tiden vi har till vårt förfogande samt frågeställningen och syftet med vårt arbete. Vårt syfte med arbetet är att få reda på hur lärare arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. Därför är metoden intervju mest relevant för oss. För att även få elevernas syn på hur pedagogerna arbetar med värdegrunden har vi valt att använda oss av enkät, detta för att få ett barnperspektiv med i undersökningen. Syftet med vår enkät var att ta del av barnens tankar om livsfrågor och värdegrund.
Vårt examensarbete bygger både på en kvalitativ undersökning där vi samtalar med några pedagoger och en kvantitativ undersökning som bygger på en gruppenkät. Anledning till att vi valde de här metoderna var för att ju fler metoder man använder sig av vid en undersökning desto bättre kommer detta att styrka resultatet. Fördelen med att använde många metoder är att resultaten kan begrundas från olika perspektiv. Detta sätt kallas för metodtriangulering inom kvalitativ forskning ”med motivering att ju fler metoder man använder desto bättre är förutsättningarna för att förstå den utforskade på djupet”. (Brewer & Hunter, 1963.
Examensarbetet i lärarutbildningen, 1998)
Patel och Davidson (1994) menar att när man använder sig av kvalitativ forskning ska man försöka analysera och förstå helheten, det är oftast genom intervju som man använder sig av den kvalitativa metoden och kan då gå in på djupet inom det valda ämnet. Kvantitativ forskning är det motsatta. Här väljer man att använda sig av statistiska bearbetnings och analysmetoder som t ex enkäter.
Johannsson och Svedner (1998) menar att det är bra att använda sig av enkät då man söker svar på saklig information och intervju om man vill ha svar på frågor som har att göra med personlig inställning och förhållningssätt.
Genom den här undersökningen vill vi få fram hur pedagogerna arbetar samt funderar över hur de kan använda sig av värdegrunden i skolans undervisning samt elevernas funderingar kring livsfrågor och värdegrund. Resultaten kommer att lyfta fram både likheter och olikheter med hur pedagogerna på de skolorna som vi har undersökt arbetar med värdegrunden. Varje pedagog representerar sig själv och därmed ska detta inte tolkas som en allmän slutsats.
3.2 Intervju
När vi bestämde oss för att skriva detta arbete kände vi redan i starten av den här undersökningen att ämnet som vi hade valt att skriva om var ganska svårtolkat. Vi ville genom vår intervju få ett grepp om hur pedagoger undervisar i värdegrundsfrågor i skolår 4-6. Därför valde vi att ha en strukturerad och kvalitativ intervju med ett fåtal frågor med plats för följdfrågor. (Bilaga.1). ”Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen.” ( Patel & Davidsson, 1994, sid. 78)
Vi valde att göra en strukturerad och kvalitativ intervju där det menas att i en strukturerad intervju bestäms frågeområdet och frågorna i förväg. I den kvalitativa intervjun kan frågorna variera utifrån den intervjuades tolkningar men man utgår fortfarande från det bestämda frågeområdet. (Johansson & Svedner, 1998)
En intervju kan vara olika lång beroende på hur mycket information man vill ha i ett givet område. Intervjuer som varar mellan 5-20 minuter betecknas ibland som korta intervjuer, detta kan räcka för att få en allmän inblick i ett definierat ämne, en kort intervju är även mer strukturerad än en lång intervju. (Kylén, 2004)
För att hålla den röda tråden bör man ha en intervjuguide som fungerar som en mall, både för att visa för den intervjuade om vad intervjun kommer att handla om samt att det blir bra att ha som stöd under intervjun. Tar en intervju längre tid är risken att den intervjuade tappar lusten till att svara. Ansvaret ligger hos båda parterna att intervjun blir bra. (Kylén, 2004). Vi valde att ställa frågorna i samma ordning detta utifrån att Patel och Davidsson (1994) poängterar att detta ger undersökningen mer struktur.
En intervju kan man lägga upp på två olika sätt: tratt teknik, där man börjar med öppna frågor och går successivt över till specifika frågor, eller omvänd tratt teknik, som utgår ifrån specifika till öppna frågor (Patel & Davidson, 1994) Vi valde att under vår intervju ha som utgångspunkt den så kallade omvända trattekniken där vi gick från specifika frågor till öppna. Syftet med vårt val var att vi ville undersöka hur pedagoger möter sina elevers funderingar kring livet, samt att vi ville få en inblick i hur pedagoger arbetar med värdegrundsfrågor. Holme och Solvange (1997) skriver om de fyra huvudelementen i en intervju: roll, tema, aktör och kuliss. Det menas att vilken roll vi har som intervjuare, vad intervjun skall förhandla, vilken förståelse och samspel vi har med den intervjuade och i vilken miljö intervjun äger rum. Intervju är en djupstudie, där man går in på intervjupersonens egna tankar och funderingar, man får en närhet och förståelse till objektet. Man utgår ifrån den intervjuades perspektiv, det är viktigt att man är klar och tydlig och medveten hur man formulerar sig. (Kvale, 1997).
3.3 Enkät
Enkäter som är en kvantitativ metod valde vi för att vi ville få en bredare uppfattning om elevernas tankar kring livsfrågor. Syftet med enkäten var även att vi fick ett barnperspektiv i undersökningen och kunde relatera till intervjun med pedagogerna. Vår enkät bygger på 12 frågor som var indelade i olika tema, varje fråga följs av några påståenden som eleverna ska ta ställning till. Vi gav även eleverna möjlighet att kunna skriva egna tankar på en tom rad.
Enkät är en metod som utgår ifrån ett frågeformulär för att samla in information. Detta tillvägagångssätt ger många svar men kanske inte ett innehåll som har en djupare mening. En enkät som innehåller ett viktigt ämne och som är lätt att förstå får man oftast en större respons av. Frågorna ska vara av förståelse för den som svarar samt att de är betydelsefulla. (Kylén, 2004)
Holme och Solvange (1997) menar att vid en enkätundersökning är vi medvetna om att sanningen kan vara modifierad och de poängterar även att undersökningsresultaten inte alltid är samma som verkligheten.
Kylén (2004) lyfter fram det Holme och Solvange menar men utrycker det på ett annat sätt genom att använda termerna validitet och reliabilitet. Där validitet är uppgifternas relevans för
undersökning och hur användbara de är för att få svar på undersökningsfrågan. Reliabiliteten står för uppgifternas trovärdighet.
Enligt Kylén (2004) finns det alltid vid enkäter en oenighet mellan validitet och reliabilitet. En låg trovärdighet sänker relevansen, däremot behöver det inte vara tvärtom, där en hög trovärdighet ökar relevansen. Han menar på att trovärdiga men helt oanvändbara uppgifter inte alltid gynnar ens undersökning.
Från början var det tänkt att vi skulle utföra 60 enkäter på båda skolorna, därför att vi ville få ett bredare perspektiv i barns tankar om livsfrågor, men utifrån ett bortfall på 33 blev antalet enkäter 27.
Framställningen av enkäten var väldigt tidskrävande och svår med tanke på att vi var tvungna att ta hänsyn till ett språk som förstås av samtliga elever som deltog i vår undersökning. Detta visade sig tydligt när vi skulle utföra enkäterna på en av våra partnerskolor där enkäten inte godkändes av en klasslärare. (Bilaga. 2)
Trost (1994) styrker det ovannämnda och poängterar vikten av att man tar hänsyn till personer med språksvårigheter när man utformar en enkät.
Att använda sig av enkäter som är en kvantitativ form av undersökning, har som fördel att vi får många svar samt att samtliga undersökta får samma fråga. Vi kan även gynnas av att samtliga svar kan bearbetas och tolkas på olika sätt, bland annat genom analys eller statistik. (Kylén, 2004)
Enkät är en anonym undersökning, det är viktig att skriva in detta i missivbrevet, såkallat följebrev till enkäten (Trost, 1994). Anledning till att man skriver ett missiv brev är att vi måste informera de berörda som deltar i undersökning vad vi är ute efter och syftet med undersökning.
Som vi nämnde tidigare valde vi att vara närvarande vid enkätundersökningen. Eftersom enkäten bestod av en del svåra ord ville vi vara på plats för att kunna förtydliga vissa ord i enkäten, detta efter att vi hade genomfört en förundersökning där det kom fram att vissa av orden var svåra. Det finns även nackdelar med vårt val, Kylén (2004) syftar på att en nackdel är att svaren från eleverna inte blir särskilt genomtänkta.
För vår enkätundersökning valde vi att ha frågor med olika svarsalternativ som eleverna skulle kryssa för, detta valde vi med tanke på att vi vill styra eleverna till att hålla sig inom ämnet. Kylèn (2004) menar även att det är viktig hur man utformar en enkät, den ska vara tilltalande och intressant utseende, det är även viktig att det ska vara självklart att förstå hur man svarar. För att detta menar han höjer svarsprocenten.
Förundersökning
Innan vi genomförde enkäten gjorde vi en förundersökning på fyra barn som gick i skolår 3. Syftet med förundersökningen var att vi ville se hur pass svåra våra frågor var i enkäten. Det visade sig att samtliga barn inte hade några större svårigheter med förståelsen av frågorna, men en del av orden var svåra för barnen att förstå. Ett av orden som eleverna hade svårigheter med var exempelvis ordet ”tradition”, och frågan om ifall människan var ett vetenskapligt verk. Vi beslutade att inte göra några ändringar i enkäten utifrån bristen på tid samt att vi resonerade kring att enkäten skulle genomföras på äldre barn, då vi hoppades även att den skulle förstås av de äldre barnen. Vid undersökningen skulle vi vara närvarande för att förtydliga eventuella oklarheter.
3.4 Undersökningsgrupp
Urvalet
Vi valde att göra undersökningen på två olika skolor som ligger på två olika områden i Sydvästra Skåne. I fortsättningen av vår undersökning kommer vi att kalla skolorna för skola A och skola B.
Skola A ligger utanför Malmö där antalet elever är genomgående svenskar som kommer från arbetarfamiljer. Skola B befinner sig även utanför Malmö i en stad där det bor många akademiker. Skolan betecknas som en mångkulturell skola där det sedan länge finns en tradition av att ha många nationaliteter representerade bland barnen, för närvarande finns det barn från alla världsdelar. Med mångkulturell menas att Sverige är idag representerat av många olika kulturer, en av orsakerna är invandringen men även dem ökade nya subgrupperingar som uppstår i de olika kulturerna. Detta medför ett ökat intresse för värdegrund och demokratiska frågor. (Zackari & Modigh, 2000).
Undersökningsgrupp
Personerna som deltog i vår intervju bestod av sju pedagoger som var mellan 27 och 57 år. De hade arbetat allt från mellan tre år till 33 år i läraryrket. Pedagogerna hade olika inriktningar,
på skola A pratade vi med en idrottslärare, en Sv/So lärare och två lärare med examen från 70 talet. På skola B intervjuade vi en fritidspedagog och två Ma/No lärare. Eleverna som svarade på enkäten tillhör skola A och var mellan 11-12 år gamla.
Totalt var det 27 elever från sjätte klass som deltog i vår undersökning samt sju pedagoger, en manlig pedagog och sex kvinnliga. De här pedagogerna valde vi för att de arbetar på två olika skolor i två olika områden i Sydvästra Skåne. Skolorna skiljer sig åt på många olika punkter, den största skillnaden är att skola B är mångkulturell. Både pedagoger och elever som har deltagit i vår undersökning förblir anonyma.
3.5 Genomförande
Vi tog kontakt med våra partnerskolor som ligger på två olika ställen i Sydvästra Skåne, det skiljer sig ca 30 km mellan skolorna. Veckan innan vi ville genomföra intervjuerna tog vi kontakt med skolorna via e-post och telefon, vi berättade även att vi ville utföra en enkät i skolår 4-6 på respektive skola. En av våra kontaktpersoner på den ena skolan hjälpte oss att få tag i fler pedagoger som ville ställa upp för en intervju. Vi genomförde fyra intervjuer på skola A och tre på den andra. Vi använde oss inte av någon bandspelare under intervjuerna eftersom det är tidskrävande att transkribera intervjuerna, därför ansåg vi att det var lättare att anteckna för hand. Vi ville även att intervjun skulle fortlöpa på ett ostört och naturligt sätt, där bandspelare kan ibland störa personen som blir intervjuad. ”En annan nackdel är att närvaron av bandspelaren kan påverka de svar man får.” (Patel & Davidson, 2003, sid. 83)
Eftersom vi var två stycken hade vi en större chans att hinna med att anteckna. För att inte glömma det som sagts under intervjuerna sammanställde vi och tydliggjorde våra anteckningar direkt efter våra samtal precis som Patel och Davidson (2003) menar att man ska göra. Varje intervju varade i ca 20 minuter. De första intervjuerna ägde rum på skola A under en förmiddag i december, intervjuerna utfördes på olika ställen på skolan. Den första intervjun ägde rum i pedagogens arbetsrum nära gymnastiksalen. Dörren till gymnastiksalen där det pågick en lektion, var öppen under hela intervjun. Detta tyckte vi inte påverkade vår intervju lika mycket som de människor som kom in till rummet under samtalet.
Under den andra intervjun satt vi i ett åtskilt rum där vi kunde tala öppet och ostört, detta gav oss ett bättre flyt i intervjun och ett mer givande resultat. De två sista intervjuerna genomfördes i pedagogernas arbetsrum, vi trodde att detta skulle vara till vår fördel men vi
fick den uppfattningen att pedagogerna var väldigt stressade och deras tankar var på ett annat ställe. Pedagogerna på skola B, den mångkulturella skolan samtalade vi med samma vecka som pedagogerna på skola A. Det var tre kvinnliga pedagoger som vi intervjuade. Här fick vi inte genomföra några enkäter eftersom en av pedagogerna ansåg att det var känsliga ämnen och svåra frågor. Intervjuerna genomfördes i enskilda rum och de fortgick ostörda. Svaren vi fick från två av pedagogerna var väldigt korta och koncisa och gav inget utrymme för följdfrågor.
Innan vi kom ut på skolan för att genomföra vår enkätundersökning skickade vi ett missivbrev via e-post till skola A. Där skulle klassläraren läsa upp missivet för eleverna för att bekanta dem med ämnet samt förbereda dem för vårt besök. (Bilaga.3)
Samtliga elever i klassen var närvarande vid enkätundersökningen där även vi fanns på plats. Vi valde att vara närvarande när eleverna fyllde i enkäterna. Detta gjorde vi för att försäkra oss om att vi fick tillbaka våra enkäter, samtidigt som vi ville vara med och besvara eventuella otydligheter, men även att kunna motivera eleverna till att svara.
”Personer som ska besvara frågorna har på ett eller ett annat sätt blivit utvalda och kan förmodligen inte alltid se nytta med att besvara frågorna det är därför viktigt att vi försöker motivera dessa personer på de olika sätt som står till buds.” (Patel & Davidson, 2003, sid. 70) En fördel med att vi var närvarande var att vi kunde förtydliga olika oklarheter i frågorna. Något som både är en nackdel och en fördel med vår enkät är att den satte igång tankar hos eleverna om livsfrågor som mynnade ut till en stor diskussion som varade under hela lektionen. Vår nackdel var att vi dessvärre inte kunde närvara för det var då vi hade bokat in intervjuerna med pedagogerna. Det tog ca 15 minuter för eleverna att besvara frågorna i enkäten som bestod av 12 frågor. Genom enkäten skulle vi få fram elevernas ålder och kön. Vår tanke var att analysera både utifrån ålder och genus.
Kontakten med skola B togs genom telefon och personligt besök, där vi lämnade missivbrevet och enkäterna. Pedagogen ville titta igenom enkäterna och vi blev tillsagda att återkomma om några timmar. När vi väl gjorde det, fick vi inte genomföra enkäterna, men vi genomförde dock tre intervjuer.
4. Resultat och analys
I denna del presenterar vi resultatet av den genomförda enkäten och intervjuerna. Vi har valt att sammanställa intervjuerna under varje fråga. Vår undersökning syftar bara på de pedagoger som vi har intervjuat därmed vill vi påpeka att detta gäller inte alla pedagogers syn på värdegrunden. Frågorna vi ställde till pedagogerna var följande:
• Hur möter pedagoger de etiska situationerna i klassrummet? • Hur arbetar pedagogen med elevernas livsfrågor?
• Hur tar pedagogerna tillvara på mångfalden i klassrummet när de undervisar i etik och livsfrågor?
• Hur arbetar pedagogerna för att öka elevernas förståelse för andra trosinriktningar samt olika traditioner?
4.1 Intervjuer med pedagoger
4.1.1 Hur möter pedagoger de etiska situationerna i klassrummet?
De flesta pedagogerna ansåg att man bör ta tag i situationer direkt när de uppkommer. En av pedagogerna på skola A gav som ett exempel hur en situation kan uppstå i omklädningsrummet där eleverna mobbar varandra på grund av utseendet. Hon berättar att under hennes lektioner är det ”nolltolerans” som gäller, och att hon löser dessa situationer genom samtal med eleverna och genom eventuella åtgärder. De här åtgärderna kan vara att det berörda barnet får byta om inne hos henne.
Samtliga ansåg att det är genom att man diskuterar och samtalar med eleverna som man bäst bemöter etiska situationer, men sätten att gå tillväga är olika. En av pedagogerna på skola A gör detta genom att få eleverna att prata om hur de uppfattar saker och ting och på det här sättet ska eleverna få en insikt i känslorna bakom en handling, detta säger hon ökar barnens empatiska förmåga. Hon påpekar även vikten av att det inte räcker med att bara tala om för
barnen att ”så här får du inte göra eller säga”, utan att i de etiska situationerna som uppkommer belysa vikten av hur olika vi är. Den här pedagogen anser att ett sätt att ta tillvara på mångfalden är genom att alla elever får säga sin mening om olika företeelser. Det var en pedagog som svarade att ”Barn behöver uppmärksamhet”. Pedagogen menar att som det ser ut idag har inte föräldrar lika mycket tid för sina barn som innan, detta kan vara en anledning till varför barn har en massa frågor när de kommer till skolan.
På samma skola fick vi olika uppfattningar om hur pedagogerna behandlar etiska frågor samt synen på eleverna. Två av pedagogerna ansåg att barn är egocentriska och har för många frågor, lyssnar inte på andra och tänker bara på sig själv. ”Barn i skolår 4-6 är inte empatiska
och gör för stor affär av saker och ting samt att de inte ser sin roll i händelser.” Samma
pedagog som har jobbat inom yrket i 33 år, påpekar även att som lärare måste man ha goda kunskaper om etikämnet för att kunna gå in i ett samtal med eleverna därför att hon anser att saker och ting inte ska behandlas på ytan.
På skola A var det svårt för oss att få fram en bild av hur man arbetar på en mångkulturell skola eftersom pedagogerna har ringa erfarenheter av det. När vi ställde den första frågan uppfattade vi det som om pedagogerna fastnade i början av frågan.
Däremot lyssnade pedagogerna på skola B till hela frågan där en av pedagogerna sa att man ska möta de etiska dilemmana utifrån den gyllene regeln ”det jag inte vill någon ska göra mot
mig ska jag inte göra mot någon annan”. Hon anser att detta fungerar i princip för alla elever
och det är på detta sätt barnen lär sig att ta hand om varandra, och då menar hon verkligen alla elever oavsett nationalitet och bakgrund. Eftersom pedagogerna på skola B har större erfarenhet av mångkulturalitet anser de att barnen tar mer hand om varandra och lättare kan leva sig in i varandras situation. På den här skolan är pedagogerna mer öppna för att arbeta med barnens olikheter och samtidigt lyfta fram det positiva i det.
4.1.2 Hur arbetar pedagogen med elevernas livsfrågor?
Vi fick många olika svar kring den här frågan av pedagogerna eftersom eleverna själv har många olika frågor kring livsfrågor. På skola B ansåg en av pedagogerna att man bör arbeta med barns livsfrågor genom att ta tillvara på elevernas kunskap och att man ska arbeta med detta kontinuerligt.
Detta kom även fram av en annan pedagog på skola A, hon tyckte att det var viktigt att man själv är medveten om sina livsfrågor, men hon medgav att det är svårt att skapa en bra
klassrumssituation. De flesta pedagogerna arbetar med livsfrågor genom värderingsövningar, kompissamtal och etiska samtal som är bland annat är schemalagt i en av klasserna på skola A. Den schemalagda etikundervisningen bör inte finnas anser en annan pedagog på samma skola utan den bör förekomma öppet i klassrummet. ”I klassrummet ska eleverna kunna dela
med sig av sina livsfrågor, detta är av fritt val det vill säga, vill man inte, behöver man inte, men man ska kunna lyssna på andra för att lära sig hur man är tolerant”.
För att kunna prata med sina elever om livsfrågor svarade en pedagog på skola B att hon gärna tar hjälp av Lilla Löpsedeln, hon anser att det är viktigt att barn ska förstå varför saker är som de är, och att de ska kunna jämföra med sin egen tillvaro.
4.1.3 Hur tar pedagogerna tillvara på mångfalden i klassrummet när de
undervisar i etik och livsfrågor?
Eftersom skola A är en homogen svensk skola ansåg pedagogerna att det var svårare att ta tillvara på mångfaldens möjligheter. Det fanns även en tanke bland pedagogerna att eleverna hade många fördomar med sig hemifrån. ”Elevernas fördomar minskar förståelsen för andras
tro och religioner.” Skolan anser att det finns en stor tillgång bland lärarpraktikanter och
vikarier med annan livsåskådning och trostillhörighet. Det är genom möten med dessa människor som eleverna får ett tillfälle att möta någon med en annan kulturell bakgrund, under de här mötena får eleverna möjlighet att jämföra likheter och olikheter med vår kultur.
Alla elevers rätt till sin mening om olika företeelser lyftes fram av pedagogerna på båda skolorna samt elevernas rätt att berätta om sin tro och religion inför klassen. Detta blir ett sätt som man kan ta tillvara på mångfalden i klassrummet. En pedagog påpekar att intervjun var väldigt givande eftersom hon fick sig en tankeställare när det gällde hennes sätt att möta eleverna, hon medger att hon aldrig tänkt att barnen har andra kulturella bakgrunder, utan hon möter barnens etik och moral frågor utifrån ett svenskt perspektiv. Med ett svenskt perspektiv menar hon att hon utgår från de svenska värden och normer som finns i samhället.
Att jämföra olika religioner och sätt att tro är ett sätt att ta tillvara på mångfalden i klassrummet poängterade en av pedagogerna på skola B, hon vill även att hennes elever ska veta hur det ser ut i världen och samtidigt kunna ge en förklaring till varför det ser ut som det gör. Hon försöker i sin undervisning dra paralleller mellan demokrati, krig och religion och hur de här tre påverkar varandra. Eleverna ska få en förståelse för hur demokrati, krig och religion är starkt förknippade.
4.1.4 Hur arbetar pedagogerna för att öka elevernas förståelse för andra
trosinriktningar samt olika traditioner?
Så här uttryckte sig en pedagog på skola B: ”Viktigt att alla lär känna varandra i klassrummet
och samtidigt kunna känna sig trygga med olikheter.”
En stor del av våra intervjuade pedagoger ansåg att det är lättare att prata om religion och tro vid större högtider såsom jul och påsk. En av pedagogerna på skola A använder sig mycket av julsånger när hon ska prata om religion med sina elever. Detta för att eleverna inte är medvetna om sångernas innebörd. Hon anser att eleverna måste förstå vad de sjunger om och även förstå att jul är en religiös högtid, men att var och en får tolka den här traditionen på sitt sätt.
Vi fick även fram av en av pedagogerna på skola B som arbetar i en stad där det bor många akademiker att ”många föräldrar är akademiker och dessa kan ha en vetenskaplig syn på
religionsfrågor”. Många av pedagogerna svarade även att man ska hålla sina egna åsikter för
sig själv och vara neutral i sin undervisning, eftersom de anser att detta kan påverka eleverna. Däremot fanns det ett par pedagoger som tyckte att man ska våga stå för sina åsikter.
Analys av intervju
Under våra intervjuer med pedagogerna på de två olika skolorna kom vi fram till att det arbetas olika med värdegrunden beroende på hur mångkulturell skolan är men även utifrån vilken syn pedagogerna har på eleverna. Vi fick en känsla av att de yngre pedagogerna hade en mer öppen och positiv syn på eleverna och deras förmågor, dock fanns det undantag hos de äldre pedagogerna. Något som alla pedagogerna hade gemensamt var att de alla tar tag i situationer då de uppkommer, men det görs inte så mycket för att förebygga situationerna. På skola A har man tidigare haft etiska samtal men det rådde delade meningar om hur uppskattat detta var. Vi anser att pedagogerna ute på skolorna måste vara ganska enade om vilken grund de vill lägga hos eleverna, och då räcker det inte med att säga att man saknar kunskap i värdegrund och etiska samtal. Där anser vi att det är ledningen som måste se till att det finns tillgång till fortbildning. Genom att fortbilda pedagoger skulle deras medvetenhet öka om hur viktig värdegrunden är samt att kunskapen skulle tillta kring detta oerhört viktiga ämne som är grunden till en bra början hos eleverna.
Det kom även fram av en del av pedagogerna att de ”måste vara neutrala i sina åsikter”, detta stämmer inte alls med vårt sätt att tänka och även andra som vi har samtalat med. Vi
anser att man måste som pedagog dela med sig av sina tankar och ståndpunkter men att alltid ha i åtanke att inte propagera för fel saker. Att ”våga vara personlig” ansåg en pedagog på skola A, var det väsentliga för att barnen skulle våga ty sig till en. Som vuxen är det även viktigt att visa känslor ansåg ett par pedagoger på bägge skolorna, och att eleverna ska kunna sätta ord på vad de upplever och förstå graderingen av känslor.
En av pedagogerna på skola A som har varit verksam i över 30 år lyfter fram vikten av ”det roliga av att vi är olika”. Hon anser att det är viktigt att arbeta med barnens olika egenskaper för att motverka fördomar, som exempel att ”vissa barn är långsamma vad bra för dem att de är det”.
Utifrån elevernas svar på enkäten anser vi att vi inte fick fram något tydligt svar från pedagogerna, vi fick en känsla av att pedagogerna arbetar väldigt ytligt och varsamt med elevernas livsfrågor. Kan detta ha något att göra med ”måste vara neutrala i sina åsikter”? Livsfrågor anser vi är känsliga att arbeta med men vi tror att det kan uppstå väldigt intressanta diskussioner kring ämnet och då är det viktigt att utgå från sig själv och vara villig att dela med sig av sina egna tankar.
Mångfalden i klassrummet är en oerhört bra tillgång, men återigen är det viktigt att vara redo att öppna sig för andras åsikter och uppfattningar. På en mångkulturell skola är det lättare att ta del av detta och det fick vi även fram genom vår undersökning. På skola A ansåg pedagogerna att det inte var så lätt att prata om mångkulturalitet när man inte har något att relatera till. Däremot på den mångkulturella skolan fick vi fram en åsikt om att man ska vara ”saklig i sin undervisning”. Hur går detta ihop med omvärlden, internationalisering och mångkulturaliteten?
4.2 Enkäter
Frågorna till vår enkät skrev vi utifrån Lpo94 samt kursplanen i religion. Tanken med enkäten var att vi skulle få inblick i vad eleverna funderar på samt hur stora förkunskaper de har om olika frågor.
Vi hade som utgångspunkt att från början dela ut enkäten till tre olika klasser som går i skolår 4-6, sammanlagt skulle vi ha delat ut ca 60 enkäter. Dessvärre fick vi inte dela ut enkäterna på en av våra partnerskolor för att en av pedagogerna ansåg att frågorna var för svåra och känsliga för hennes elever. Eftersom vi redan hade fått in enkäter från 27 elever
kändes det meningslöst att ändra enkäten för de andra 33 eleverna, av den orsaken att resultatet hade påverkat vår undersökning. Innan vi delade ut enkäten testade vi den på fyra elever som går i årskurs 3, de hade lite svårt att förstå tre ord i enkäten, men efter en kort förklaring gick det bra.
Här under följer resultatet av enkäten på skola A som till stor del är en homogen svensk skola. Enkäten bestod av frågor som handlar om elevernas tro och livsfrågor (Bilaga.2). Det var tolv frågor, där varje fråga hade tre till fyra påståenden. Vi hade även en fråga som hade fler påståenden, därför att vi ville få fram de fem viktigaste egenskaperna en människa borde ha. Vi gav eleverna fritt utrymme till att svara och skriva fritt ifall de inte höll med om påståendet eller om de ville tillägga något.
När vi skulle sammanställa enkäterna delade vi upp dem efter kön. Därefter numrerade vi flickornas enkäter från 1-14, vi numrerade även pojkarnas från 1-13. Vi bestämde att vi skulle ge enkäterna nummer för att det lättare skulle vara att hitta mönster och frekvens av hur många svarat likadant. ”En god regel är att alltid ge varje frågeformulär ett löpnummer. Det innebär att man ger den som svarat ett slags identitetsnummer.” (Trost, 1994, sid. 106). För att vi lättare skulle få en överblick över resultatet använde vi oss av en tom enkät, där vi markerade elevernas svar med två olika färger beroende på kön. Vi skrev även ner elevernas övriga kommenterar på ett annat papper. Det var inte så svårt att hålla ordning på det eftersom vi tidigare hade gett varje enkät ett löpnummer.
Vi har valt att sammanställa elevernas svar från enkäten efter olika ämnen som enkäten byggde på. Som läsare får man ha i åtanke att svaren inte gäller alla barn som går i årskurs 6 utan det är ett urval av 27 elever på en utvald skola.
4.2.1 Frågor om tro
De tre första frågorna i vår enkät handlade om tro och om människans uppkomst. På frågan om hur eleverna uppfattade människans uppkomst och tron på Gud, svarade sju elever att de trodde på Gud och att det var Han som skapade världen, det var fem flickor och två pojkar. Fjorton elever svarade att de inte trodde på något medan de resterande trodde att världen skapades av Big Bang. Utifrån svaren visade det sig att det inte var någon av de troende eleverna som någonsin hade skämts för sin tro. Det intressanta för oss var att det fanns sex elever, fem flickor och en pojke som kryssade i svaret att Gud var någon man kunde vända sig till när man behövde hjälp. Fyra av de här flickorna hade svarat at de inte trodde på något.
Anledningen till att vi valde den här typen av frågor var att vi ville se ifall det är lättare att arbeta utifrån livsfrågor när man vet vad eleverna tror på och huruvida de tror på något. Vi anser att det är lättare att diskutera dessa frågor utifrån en vetskap om vart vi själva står och var vi har eleverna i deras tro, för att skapa möten där alla känner sig respekterade.
”Jag tror att Gud finns där, men inte att han skapade världen.” Flicka 12 år
4.2.2 Frågor om människan
De näst följande fem frågorna handlade om människan, och vad eleverna tror om människan och om framtiden. Både flickorna och pojkarna hade en likartad syn på människan, att det är människorna som tillsammans måste övervinna svårigheter och tillsammans kämpa för en bättre värld. Eleverna tyckte också att det var en stor skillnad mellan rika och fattiga. ”När man är fattig brukar man inte få en andra chans.” Pojke 12 år
”Rika måste alltid vara bäst. Jag tycker inte det är någon skillnad. Det är bara pengarna som gör skillnad”. Flicka 12 år
På frågan om framtiden svarade nitton av eleverna att miljön kommer att förstöras och att människan inte har en chans att överleva. Några av eleverna hade dock en motsatt uppfattning, detta är vad några av eleverna svarade när de fick chans att skriva fritt.
”Miljön förstörs men vi kommer att överleva. Det är ju mycket avgaser.” Flicka 11 år ”Miljön kommer inte att vara bra fast vi kommer att leva.” Pojke 12 år
Vi frågade även eleverna om vi alla människor är lika, tolv flickor och fyra pojkar svarade att de inte trodde det, bara fem elever svarade att vi alla är lika och resterande fem ansåg att människor som pratar samma språk och ser nästan lika ut är lika.
”Nej alla människor är olika på sitt sätt.” Pojke 12 år
Många fördomar föds i obesvarade och inte genomarbetade livsfrågor om människan. När man har kunskap om barns tankar kring dessa frågor är det mycket lättare att diskutera vår påverkan på miljön och samhället. Vi måste tillsammans med barnen diskutera deras rädslor så att de lär sig att förhålla sig till dem. Det är kanske inte vår främsta uppgift att ta tag i dessa frågor men vi spenderar en stor del av veckan med barnen i våra klassrum och dessa frågor kommer upp. Frågan om vi människor är lika är en fråga man kan diskutera länge kring och utveckla med sina elever eftersom det råder olika meningar kring. I de flesta böcker vi har läst framgår det att vi människor är olika, vilket stämmer med dessa barns syn.
”Människan är god men tänker bara på sig själv.” Pojke 12 år
4.2.3 Människans fem viktigaste egenskaper
Enligt eleverna är de fem viktigaste egenskaper en människa ska ha är att vara hjälpsam, snäll, ärlig, trevlig, omtänksam. Det fanns även de svaren som var mindre bra såsom att fem elever svarade att man ska vara snygg och svensk. Genom den här frågan ville vi få fram elevernas uppfattning om hur en människa ska vara och förhålla sig till andra. Meningen med att ställa en sån här fråga är att vi vill motarbeta den ytliga synen som barn och ungdomar har på människan idag. Och då kan svaren fungera som ett underlag för bearbetning av frågan i sig.
4.2.4 Vad barnen går och funderar på
I undersökningen kom det fram att flertalet av eleverna tänkte relativt sällan på döden, ensamhet och katastrofer. Men några av eleverna svarade att de tänkte väldigt ofta kring död, ensamhet och katastrofer. Vi blev förvånade av detta resultat eftersom vi förväntade oss att eleverna skulle ha fler funderingar och tankar kring dessa frågor. Vi tror att anledningen till att flertalet av eleverna inte funderar kring död, ensamhet och katastrofer kan bero på den sorts samhälle de lever och växer upp i, vilket är ett tryggt och enhetligt svenskt samhälle.
Analys av enkät
När vi konstruerade vår enkät upptäckte vi hur svårt det var att använda sig av rätt språk anpassat till barnen. Kylén (2004) menar att en enkät som innehåller ett viktigt ämne och som är lätt att förstå får man oftast en större respons av. Frågorna ska vara av förståelse för den som svarar samt att de är betydelsefulla. Vi har utgått från ett viktigt ämne men det har kanske inte varit alltför lätt att svara på frågorna. Intrycket fick vi från en av pedagogerna på skola B som ansåg att ”frågorna är svåra och känsliga, och det är kanske inte alla barn som kommer att förstå”. Hon undervisar i en femteklass och med tanke på vår förundersökning undrar vi om detta stämmer? Eftersom vi testade enkäten på några elever som går i en tredjeklass. Vi klargjorde för pedagogen att vi skulle närvara vid undersökningen och att vi eventuellt även kunde förtydliga frågorna för eleverna. Utifrån den här incidenten ifrågasätter vi skolans vision om tolerans, öppenhet, solidaritet och samarbete som står med i deras lokala
arbetsplan. Vår känsla var att hon inte riktigt litade på relevansen av vår undersökning samt våra kunskaper.
Eleverna som deltog i vår undersökning anser vi saknade begrepp för vissa ord, de orden vi syftar på är ord som har med värdegrunden att göra, bland annat var det ordet tolerans och tradition. Detta var ord vars innebörd barnen var osäkra på.
Genom vår enkät fick vi även fram en bild av att eleverna behöver diskutera mer kring tros- och livsfrågor. Detta styrktes av att pedagogen för den klass som deltog i vår undersökning berättade för oss om att det uppstod en diskussion efter att vi lämnat rummet där eleverna hade massvis med frågor. Eleverna hade även många funderingar kring framtiden och klasskillnader. Detta visar en osäkerhet som stämmer överens med den värld vi lever i, och är enligt oss ett bra underlag för en diskussion. Som vi poängterade tidigare kommer dessa elever från ganska bra etablerade arbetarklass familjer, där den miljö de växer upp i anses som trygg. Då är det ibland lättare för pedagogerna att kanske tro att de inte behöver ta tag i alla dessa viktiga frågor som eleverna har, med tanke på den trygga miljön.
5 Diskussion
Vårt mål med undersökningen var att få reda på hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. Vi ville även få fram vad eleverna går och funderar på, detta för att lägga upp en bra undervisning i etik, moral och värdegrund. Efter att vi hade läst litteraturen, samtalat med pedagogerna ute på skolorna samt utfört en enkät bland eleverna och inte minst utifrån våra egna erfarenheter kommer vi här att diskutera våra svar samt metod.
Metoddiskussion
När vi utförde intervjun valde vi att inte spela in den på bandspelare för att vi inte ville att pedagogerna skulle bli störda av detta. Vi utgick även ifrån att vi var två som närvarade vid varje intervju och då skulle vi hinna med att anteckna. En nackdel med vårt val är att vi kan ha missat en del viktig information men vi förlitar oss på att våra anteckningar stämmer överens med vad som sades. Under en av intervjuerna på skola A som genomfördes i ett rum nära gymnastiksalen upplevde vi en del störningar under samtalet, detta kan ha påverkat våra anteckningar och resultat, det gäller även de intervjuer vi genomförde med pedagoger som var stressade.
En del svar som vi fick fram genom en intervju med en pedagog på skola B kan ha blivit påverkade av det dåliga mottagandet vi fick av vår enkät. Eftersom den här händelsen sänkte vår motivation för vår undersökning, gjorde att vi ifrågasatte relevansen av ämnet samt våra frågor. Vi hade svårt att förstå detta med tanke på vår förundersökning och de redan genomförda enkäterna samt vår vilja att vara närvarande. Vi undrar ifall vi hade fått lov att genomföra enkäten om vi inte hade visat den för pedagogen i förväg, eller kände hon sig osäker över att det senare hade visat sig att hon inte hade gått igenom frågorna med sin klass.
När vi tittar på de lokala arbetsplanerna som tillhör våra partnerskolor ser vi olika sätt att tolka värdegrunden. På skola B kan man finna olika handlingsplaner och ordningsregler. Handlingsplanerna består till stor del av hur både vuxna och barn ska agera vid olika situationer men det står inget om värdegrunds arbete.
Visionen på skola B är en demokratisk hållning som går ut på:
• att elever ska utveckla samarbete, ansvarstagande och kreativitet
• att ta vara på den kulturella mångfalden och i praktisk handling visa solidaritet • att uppmuntra till självständighet, tolerans och öppenhet
Skola A däremot, har en mer utarbetad handlingsplan som strävar efter mål som alla på skolan både personal och elever ska följa. Bland annat ska alla känna sig respekterade och trygga, samt ska kränkande behandling betraktas som övergrepp och aldrig accepteras, detta ska ske i samverkan med skolans personal, eleverna samt föräldrarna till eleverna på skolan. Den kränkande behandlingen kan ske i form av fysiska, verbala, psykosociala och textburna handlingar och dessa ska heller aldrig få en chans till att breda ut sig.
Det är inte som sagt alla skolor som låter värdegrundsarbetet genomsyra hela verksamheten. Det kan skilja sig åt ganska mycket från skola till skola. Huvudsaken är den och som en del av författarna tidigare nämnde är att det är mycket upp till varje enskild pedagog att fullfölja sitt uppdrag. ”Värdegrundsarbete dyker än så länge upp fläckvis, en del skolor har gemensamma, långtgående program, men vanligare är enskilda lärares personliga intresse och initiativ.” (Norell & Berg-Danielsson; 2000, sid. 17). Detta styrks av våra resultat eftersom pedagogerna arbetar väldigt olika och olika mycket med värdegrunden. Arbetar man på en mångkulturell skola är det kanske mer vanligt att man arbetar fortlöpande med värdegrunden. Vi anser att man ska arbeta kontinuerligt oavsett skola och miljö, detta är en fråga som berör alla elever.
Den svenska skolan ska enligt värdegrunden gestalta och förmedla: respekt, tolerans, jämställdhet, lika värden och demokratisk fostran. De här värdena är väldigt svåra att alltid uppnå och fullfölja. I dagens mångkulturella samhälle finns det fortfarande en massa fördomar och delade meningar kring det vardagliga livet och detta försvårar mötet mellan olika kulturer. En av våra viktigaste uppgifter som pedagoger blir att hitta vägar för förståelse för andras kulturer samt att vi ska kunna lägga våra egna övertygelser åt sidan och inte bara fokuserar på det som skiljer oss åt och som inte överensstämmer med våra egna uppfattningar. Det är precis vad Sven G. Hartman skriver på sidan 177 i boken Barns tankar om livet;
”En faktor som är viktig för livsåskådningens individuella form och karaktär är beredskapen att ompröva den egna ståndpunkten och att tolerera andras uppfattning. Det är alltså frågan om ett sätt för personer att förhålla sig till sin egen livsåskådning, en faktor som kanske hör till de sidor av den personliga livsåskådning som blir tydligast för omvärlden, eftersom den ger konkreta uttryck för förhållningssättet till medmänniskor i omgivningen.”
