När vi konstruerade vår enkät upptäckte vi hur svårt det var att använda sig av rätt språk anpassat till barnen. Kylén (2004) menar att en enkät som innehåller ett viktigt ämne och som är lätt att förstå får man oftast en större respons av. Frågorna ska vara av förståelse för den som svarar samt att de är betydelsefulla. Vi har utgått från ett viktigt ämne men det har kanske inte varit alltför lätt att svara på frågorna. Intrycket fick vi från en av pedagogerna på skola B som ansåg att ”frågorna är svåra och känsliga, och det är kanske inte alla barn som kommer att förstå”. Hon undervisar i en femteklass och med tanke på vår förundersökning undrar vi om detta stämmer? Eftersom vi testade enkäten på några elever som går i en tredjeklass. Vi klargjorde för pedagogen att vi skulle närvara vid undersökningen och att vi eventuellt även kunde förtydliga frågorna för eleverna. Utifrån den här incidenten ifrågasätter vi skolans vision om tolerans, öppenhet, solidaritet och samarbete som står med i deras lokala
arbetsplan. Vår känsla var att hon inte riktigt litade på relevansen av vår undersökning samt våra kunskaper.
Eleverna som deltog i vår undersökning anser vi saknade begrepp för vissa ord, de orden vi syftar på är ord som har med värdegrunden att göra, bland annat var det ordet tolerans och tradition. Detta var ord vars innebörd barnen var osäkra på.
Genom vår enkät fick vi även fram en bild av att eleverna behöver diskutera mer kring tros- och livsfrågor. Detta styrktes av att pedagogen för den klass som deltog i vår undersökning berättade för oss om att det uppstod en diskussion efter att vi lämnat rummet där eleverna hade massvis med frågor. Eleverna hade även många funderingar kring framtiden och klasskillnader. Detta visar en osäkerhet som stämmer överens med den värld vi lever i, och är enligt oss ett bra underlag för en diskussion. Som vi poängterade tidigare kommer dessa elever från ganska bra etablerade arbetarklass familjer, där den miljö de växer upp i anses som trygg. Då är det ibland lättare för pedagogerna att kanske tro att de inte behöver ta tag i alla dessa viktiga frågor som eleverna har, med tanke på den trygga miljön.
5 Diskussion
Vårt mål med undersökningen var att få reda på hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. Vi ville även få fram vad eleverna går och funderar på, detta för att lägga upp en bra undervisning i etik, moral och värdegrund. Efter att vi hade läst litteraturen, samtalat med pedagogerna ute på skolorna samt utfört en enkät bland eleverna och inte minst utifrån våra egna erfarenheter kommer vi här att diskutera våra svar samt metod.
Metoddiskussion
När vi utförde intervjun valde vi att inte spela in den på bandspelare för att vi inte ville att pedagogerna skulle bli störda av detta. Vi utgick även ifrån att vi var två som närvarade vid varje intervju och då skulle vi hinna med att anteckna. En nackdel med vårt val är att vi kan ha missat en del viktig information men vi förlitar oss på att våra anteckningar stämmer överens med vad som sades. Under en av intervjuerna på skola A som genomfördes i ett rum nära gymnastiksalen upplevde vi en del störningar under samtalet, detta kan ha påverkat våra anteckningar och resultat, det gäller även de intervjuer vi genomförde med pedagoger som var stressade.
En del svar som vi fick fram genom en intervju med en pedagog på skola B kan ha blivit påverkade av det dåliga mottagandet vi fick av vår enkät. Eftersom den här händelsen sänkte vår motivation för vår undersökning, gjorde att vi ifrågasatte relevansen av ämnet samt våra frågor. Vi hade svårt att förstå detta med tanke på vår förundersökning och de redan genomförda enkäterna samt vår vilja att vara närvarande. Vi undrar ifall vi hade fått lov att genomföra enkäten om vi inte hade visat den för pedagogen i förväg, eller kände hon sig osäker över att det senare hade visat sig att hon inte hade gått igenom frågorna med sin klass.
När vi tittar på de lokala arbetsplanerna som tillhör våra partnerskolor ser vi olika sätt att tolka värdegrunden. På skola B kan man finna olika handlingsplaner och ordningsregler. Handlingsplanerna består till stor del av hur både vuxna och barn ska agera vid olika situationer men det står inget om värdegrunds arbete.
Visionen på skola B är en demokratisk hållning som går ut på:
• att elever ska utveckla samarbete, ansvarstagande och kreativitet
• att ta vara på den kulturella mångfalden och i praktisk handling visa solidaritet • att uppmuntra till självständighet, tolerans och öppenhet
Skola A däremot, har en mer utarbetad handlingsplan som strävar efter mål som alla på skolan både personal och elever ska följa. Bland annat ska alla känna sig respekterade och trygga, samt ska kränkande behandling betraktas som övergrepp och aldrig accepteras, detta ska ske i samverkan med skolans personal, eleverna samt föräldrarna till eleverna på skolan. Den kränkande behandlingen kan ske i form av fysiska, verbala, psykosociala och textburna handlingar och dessa ska heller aldrig få en chans till att breda ut sig.
Det är inte som sagt alla skolor som låter värdegrundsarbetet genomsyra hela verksamheten. Det kan skilja sig åt ganska mycket från skola till skola. Huvudsaken är den och som en del av författarna tidigare nämnde är att det är mycket upp till varje enskild pedagog att fullfölja sitt uppdrag. ”Värdegrundsarbete dyker än så länge upp fläckvis, en del skolor har gemensamma, långtgående program, men vanligare är enskilda lärares personliga intresse och initiativ.” (Norell & Berg-Danielsson; 2000, sid. 17). Detta styrks av våra resultat eftersom pedagogerna arbetar väldigt olika och olika mycket med värdegrunden. Arbetar man på en mångkulturell skola är det kanske mer vanligt att man arbetar fortlöpande med värdegrunden. Vi anser att man ska arbeta kontinuerligt oavsett skola och miljö, detta är en fråga som berör alla elever.
Den svenska skolan ska enligt värdegrunden gestalta och förmedla: respekt, tolerans, jämställdhet, lika värden och demokratisk fostran. De här värdena är väldigt svåra att alltid uppnå och fullfölja. I dagens mångkulturella samhälle finns det fortfarande en massa fördomar och delade meningar kring det vardagliga livet och detta försvårar mötet mellan olika kulturer. En av våra viktigaste uppgifter som pedagoger blir att hitta vägar för förståelse för andras kulturer samt att vi ska kunna lägga våra egna övertygelser åt sidan och inte bara fokuserar på det som skiljer oss åt och som inte överensstämmer med våra egna uppfattningar. Det är precis vad Sven G. Hartman skriver på sidan 177 i boken Barns tankar om livet;
”En faktor som är viktig för livsåskådningens individuella form och karaktär är beredskapen att ompröva den egna ståndpunkten och att tolerera andras uppfattning. Det är alltså frågan om ett sätt för personer att förhålla sig till sin egen livsåskådning, en faktor som kanske hör till de sidor av den personliga livsåskådning som blir tydligast för omvärlden, eftersom den ger konkreta uttryck för förhållningssättet till medmänniskor i omgivningen.”
Efter att ha samtalat med pedagogerna har vi fått en bild av hur man arbetar med värdegrunden, detta bland annat av att pedagogerna använder sig av värderingsövningar, kompissamtal och etiska samtal. På en av skolorna hade man tidigare i alla klasser haft etiska samtal schemalagt, men personalen på skolan hade delade meningar kring detta. Anledningen till det här var att några av pedagogerna ansåg sig inte vara tillräckligt kunniga i ämnet och påpekade vikten av att behandla etiska samtal på djupet. Detta visar att värdegrundsarbetet är svårt och personalen behöver kanske fortbildning inom ämnet. Vi fick även fram att pedagogerna arbetar med situationer som uppkommer meddetsamma, men vi fick en uppfattning av att de väntar istället att en situation ska uppkomma så att de ska kunna behandla den, för att istället ta tag i dem bakomliggande orsakerna av situationen. Detta ger en bild av att arbetet med värdegrunden är svårt och att man som pedagog känner sig osäker. I Skolverkets rapport Med demokrati som uppdrag på sidan 13 står det:
”Värdegrunden handlar främst om förhållningssätt, om hur människor bemöter, kommunicerar med och värderar varandra.” Det framgår även att samtal och reflektion är viktiga inslag för att kontinuerligt bygga en bra grund för både vuxna och barn att ta tillvara på kunskap och känsla.
Vi anser att etik och livsfrågor ska genomsyra all undervisning men tyngden av dessa ämnen ligger på religionsundervisningen. Detta stämmer inte alls med hur det ser ut i de tidigare åren, vi fick en känsla av att man gärna väljer bort ämnet. På våra partnerskolor lägger pedagogerna stor vikt på att gå igenom olika kristna traditioner men det blir inte mycket kunskap eleverna får om andra religioner.
Enligt kursplanen i Religion ska eleverna fram till årskurs fem, behandla och prata om livsfrågor och livstolkning, detta ska ske oavsett elevernas religiösa samband. Eleverna ska även ha samtalat och begrundat etiska frågor för att detta ska ligga som grund till senare då det blir dags för eleverna att bekanta sig med olika livsåskådningar och religioner
I vår enkät ställde vi en fråga till eleverna om vad de tycker att de fem viktigaste egenskaperna en människa borde ha, ordet tolerant var med. Ingen av dem 27 eleverna tyckte att det var en viktig egenskap, var det för att de inte kände till ordet? Är det så att vi behöver arbeta mer med innebörden av ”tolerans”. Vi vill även påpeka att under en av intervjuerna framkom det av en pedagog att hon hade en syn på tolerans där alla elever hade rätt till sin mening, men räcker det med att bara säga sin mening? Är inte tolerans även att vi ska lyssna på varandra, diskutera och mötas?
Värdegrunden består av några viktiga värden där tolerans är ett av dem, vi anser att pedagogerna borde arbeta kontinuerligt med innebörden av dessa olika värden i klassrummet.
Det är även upp till oss att se till att varje elev får möjlighet att reflektera och diskutera kring livet i allmänhet. ”Det är därför det är viktigt att lära känna elevernas åsikter när det gäller människosyn och andra värderelaterade frågor. Eleverna utgör ju flertalet av dem som gestaltar skolans värdegrund.” Sven G Hartman; 2000. sid. 78. (Almén m.fl)
Vi har även funderat på hur vår egen livsåskådning kan påverka vår undervisning. Genom samtal med pedagogerna har vi kommit fram till att synen på detta är olika. En stor del av pedagogerna menade på att de ska vara neutrala i sin övertygelse medan en liten del ansåg att det är bra att vara sig själv och våga stå för sin livsuppfattning. Vi håller med dem sist nämnda pedagogerna därför att vi tror att det är lättare att diskutera om vi själva är öppen och vet var vi står i olika frågor. Självklart måste vi ha i åtanke att inte påverka våra elever. Vi tror även att det är viktig att vi visar nyfikenhet för det okända för att det är genom det här sättet människor visar att de bryr sig och att de vill lära sig något nytt. Kunskapen är nyckeln till all sorts fördomar och motverkar rädsla för det okända.
”I en välintegrerad personlig livsåskådning harmonierar olika inslag och komponenter väl med varandra. Det man tänker och tror inom ramen för sin övertygelse strider inte mot det man vet i kraft av sin omvärldsorientering. Värderingarna är väl förenliga med föreställningarna om tillvaron och sättet att leva stämmer med det man vet, tror och anser.”. Sven G. Hartman; 1986. Sid. 176.
I en av våra intervjuer med en pedagog tog hon upp innebörden av att vara konsekvent med det man gör och säger när man arbetar med barn ”barnen gör som man gör”. Barn har en oerhörd förmåga att känna av och märka när vuxna inte är konsekventa och detta drar de fördel av. Hon ansåg även att vuxna ska våga visa vem de är och vad de står för, eftersom de vuxna är förebilder men även för att skapa en tillit som barnen kan ty sig till vid olika situationer. Detta stämmer överens med vad Ragnar Furenhed skriver (Almén m.fl. 2000. sid. 49)
”Lärarens förhållningssätt har också en avgörande betydelse för elevernas empatiutveckling. Alla är medvetna om den besvärande sanningen: jag gör inte som du säger, utan som du gör. Om lärarens attityd präglas av ansvar, respekt och omsorg gentemot varje elev tjänar det som förebild för eleverna. Om läraren dessutom inte bara talar teoretiskt om moralfrågor, utan också vågar visa något av sina egna övertygelser och grubblerier, sin egen beslutsamhet och kluvenhet, sin frimodighet och rädsla, framstår han för eleverna som en medmänniska som det är värt att lyssna på, samtala med och lära sig av.”
Vi har tidigare nämnt i vår kunskapsbakgrund att det har skett stora förändringar både i samhället, barnuppfostran och därmed i läraruppdraget. Dessa förändringar påverkar barn på så sätt att vi vuxna måste kunna samarbeta för att bemöta deras tankar och funderingar. Vår enkät visade att elever har tankar kring livet. Eleverna tillbringar en stor del av dygnet i
skolan och det blir naturligt att vi pedagoger tar del av elevernas fostran. Detta ska ske i samarbete med föräldrarna eftersom det är de som har huvudansvaret för sina barn.
Lindell och Hartikainen menar att föräldrarna ersätter omsorgen och den förlorade tiden med materiella ting. Vi håller med dessa författare eftersom vi upplever att barn idag spenderar mer tid med IT och leksaker och försvinner in i en ”låtsas värld”, där många frågor blir obesvarade. Därför blir det viktigt som Skolverket påpekar, nämligen att:
”Samverkan mellan barnomsorg, skolor och föräldrar är väsentliga för att alla ska dra åt samma håll och utveckla gemensamma förhållningssätt.” (sid. 37, Med demokrati som uppdrag)
Läraruppdraget har idag tappat mycket av sin status, läraren har inte samma pondus och ställning som innan. Mycket av detta kan bero på, tror vi är att pedagogerna idag är neutrala i sitt sätt att bemöta barnen. En stor del är pedagogernas rädsla för att deras egna åsikter ska sätta sin prägel på eleverna. Detta har vi fått bekräftat under våra intervjuer där fem av sju pedagoger medgav att de helst vill vara neutrala när de samtalar med sina elever. En av våra intervjuade pedagoger svarade ”Att i undervisningen ska man vara saklig”. Hon menade på att hon väldigt sällan utgick från sig själv eller omvärldskunskap utan förlitade sig vad som står skrivet. Vi anser att detta inte går ihop med vad vi har lärt oss under vår utbildning.
Under analysen av enkäterna kom det fram att eleverna har en diffus syn på sin tro och religion. Vi anser att detta kan man förtydliga genom religionsundervisning och samtal om livsfrågor. Vi fick många bra tips om hur vi kunde arbeta med religion i de tidiga åldrarna, bland annat att man kunde använda sig av Bibeln som skönlitteratur och som underlag för diskussioner samt som koppling till religion. Ett annat bra tips är att man kan dra fördel av elevernas föräldrar som också ska få ett tillfälle att delta i undervisningen och dela med sig av sina kunskaper. Man kan även analysera texter t.ex. Sångtexter och dra paralleller till vad de har betytt och vad de betyder idag.
Som vi tidigare nämnde i vår enkät analys, trodde vi att elevernas svar berodde på deras omgivning i vilken de lever och växer upp i. Hartman (2000, Almén m.fl.) styrker detta genom att han anser att det samhället barnen växer upp i speglas i deras tankevärld, samtidigt som mycket av det återspeglas i deras funderingar, både sådant som är positivt och negativt. Vi tycker att detta stämmer bra överens med vad vår hypotes om att barnen påverkas av samhället och miljön.
Den här undersökningen har gett oss en mycket bredare förståelse för värdegrunden. Vi har fått oss en ny kunskap och en del nya idéer. Framförallt har vi kommit till insikt att det är oerhört viktigt att arbeta med och förtydliga för våra elevers frågor som rör värdegrunden.
FORTSATT FORSKNING
Det hade varit intressant att vid fortsatt forskning att få ett mycket bredare barnperspektiv, detta för att vi inför vårt framtida uppdrag som pedagoger ska kunna använda oss av värdegrunden i skolan då den skall genomsyra all skolverksamhet. En annan sak som vi finner intressant är att undersöka värdegrunden som begrepp samt olika pedagogers förståelse av ordet.
I vårt fortsatte arbete som pedagoger vill vi så ett frö hos de kommande generationerna så att de växer upp till ansvarsfulla och demokratiska medborgare.
I vårt examensarbete har vi även förstärkt vårt tanke om att värdegrunden borde ha en egen genomtänkt kursplan detta utifrån kunskapen vi har om hur det arbetas i skolan idag med värdegrunden. Vi fick en känsla av att lärarna har olika syn på vad värdegrunden är, därför tror vi att en enskild och genomtänkt kursplan hade underlättat arbetet för pedagogerna.
Den lärare som vandrar i templets skugga bland sina lärjungar, ger inte av sin visdom utan snarare av sin
tro och sin kärlek. Om han är i sann mening vis, bjuder han er inte att stiga in i sin visdom boning,
utan leder er till tröskeln av er egen själ.